HÄR OCH NUVår geologiska vardag

PRODUKTION: Ord & Vetande AB, UppsalaTRYCK: Wikströms Tryckeri, UppsalaOMSLAGSBILDER: Jan Töve/Naturfotograferna och Börge Skotnes/Pressens BildILLUSTRATIONER: Anette HedbergVINJETTBILDER:Sid 4: Elisabet Omsén/Pressens BildSid 6: Alf Linderheim/NaturfotografernaSid 8: Sixten Jonsson/NaturfotografernaSid 10: Anders DambergSid 12: Ken Davies/Pressens BildSid 14: Ace/MegapixSid 16: Stig Hammarstedt/Pressens Bild Sid 18: Jonas Forsberg/Naturfotograferna Sid 20: Barbara Wolfarth© SGU 2001

3

vandringen, bergskedjornas bildning och livetsutveckling på Jorden – allt kan vi utläsa i de geo-logiska arkiven.

Under en vanlig dag kommer vi i kontaktmed geologi nästan hela tiden – från det att vivaknar och tänder lampan till det att vi går ochlägger oss. Den här broschyren handlar om geo-logi i vardagen och ger exempel på situationer dåvi upplever allt detta.

Den geologiska informationen är viktig i det mo-derna samhället. Den ger oss möjlighet att hittaråvaror till metaller, byggmaterial och bränsle, attsäkra vattenförsörjningen, att bygga hållbara bo-städer och mycket annat. Informationen är ocksåen nödvändig hjälp för att kunna bedöma miljö-konsekvenserna av nya byggnationer, utsläpp,klimatförändringar m.m.

Berggrunden och jordlagren ger oss informa-tion om Jordens historia. Klimatet, kontinent-

till nytta för samhället

En värld utan metall, sten, tegel, olja och plast – hur skulle livet gestalta sig då?Elektriska maskiner, glas, lås och nycklar, verktyg och datorer – allt har sitt ursprungi naturliga mineral från vår jord. Geologin – kunskapen om hur berg, jord ochgrundvatten har bildats och samverkar – lär oss att förstå konsekvenserna av män-niskans ingrepp i naturen.

Geologi

Metaller finns nästan överallt i berg-grunden, men det är svårt att veta var detär värt att utvinna metallerna ur berget.En bergart kallas malm när koncentra-tionen av metall är tillräckligt hög för attdet ska vara lönsamt att bryta den. I taktmed att priset på t.ex. guld varierar, kanalltså det som tidigare varit guldmalmsluta att vara det och omvänt.

Hur bildas malm?Malmer bildas genom att metaller kon-centreras som en följd av olika geologis-ka processer. För nästan två miljarder årsedan fanns det flera områden med akti-va vulkaner i Sverige, t.ex. i trakten runtnuvarande Skellefteå, som då låg på ha-vets botten. Det varma vattnet som cir-kulerade i berggrunden löste upp metal-

ler från berget. När lösningarna kom ikontakt med det kalla havsvattnet fälldesmalmmineralen ut och avlagrades somslam på havsbotten. Stora samlingar avmetaller bildades också i de porösa berg-arterna strax under havsbotten.

Men malmer bildas inte bara på havs-botten. I samband med att bergskedjorbildas kan metaller lösas ut ur berget vidförhöjt tryck och temperatur. Lösningenavger sedan metallerna igen när trycketoch temperaturen sjunker. Så bildas t.ex.guldförande kvartsgångar.

Metallerna finns mittibland oss: järn, koppar,zink, tenn, aluminiumoch många, många fler. Idag är metallerna en för-utsättning för nästan alltvi gör: vi behöver demför att pumpa upp rentvatten ur jorden, för atthantera elektricitet ochför att bygga allehandakonstruktioner.

4

till nästan alltMetaller

Färgämnet i Falu rödfärg består av järnoxid – en kemisk förening som har satt färg på stora delar av vårt land. Järnoxiden är en restprodukt, t.ex. från Falu koppargruva därman har brutit koppar sedan medeltiden till helt nyligen.

Kar

in E

riks

son

!

Den geologiska bilenBilar är utmärkta exempel på tillämpad geologi.Det mesta av bilen kommer från berggrunden: färger, glas och plast innehåller ämnen som här-stammar från berget. Men framför allt innehållerbilen mycket metaller: • järn och legeringsmetaller i stål till ramen, karossen och hjulaxlarna

• koppar för att leda ström och värme• zink i däck, lacker, färger och rostskydd• platina i katalysatorn• bly i batteriet och i kabelskor • wolfram i lampor, strömbrytare och hårda metall-

legeringar, t.ex. dubbar i däcken• krom och nickel som skydd för ståldetaljer

Metaller som skär, leder och skyddarJärn används på en rad olika sätt. Stekpannan ärgjord av gjutjärn som har högre kolhalt än stål somfinns i bilar, i knivar och i oräkneliga andra saker. ISverige finns numera två järnmalmsgruvor i drift:Kiirunavaara och Malmberget i Norrbotten – därbildades malmen för omkring två miljarder år sedan.

Koppar är en utmärkt elektrisk ledare som an-vänds i elkontakter och sladdar. Koppar användsockså som värmeledare i kokkärl och värmeväxlareoch som den ena beståndsdelen i metallbland-ningen mässing. Den andra delen i mässing är zink.Ungefär hälften av all zink som produceras använ-der vi för att skydda andra metaller från att rosta,t.ex. spikar. Koppar och zink får vi idag från fleragruvor i Skelleftefältet och i Bergslagen.

5

– Hur fungerar egentligen lamporna?frågade Kalle. Innan Åsa hann vakna ordentligt fortsatte han:

– Jag vet ju att glödtråden ger ljusetmen vad består den av egentligen?

– Wolfram, gäspade Åsa. Glödtråden ärgjord av wolfram.

– Varför använder man wolfram i lamporna? frågade Kalle igen. Åsa tänkte efter.

– Det beror på att wolfram tål myckethöga temperaturer, svarade hon.

VAD ÄR DET SOM LYSER??

Stålet i köksredskapen som vi använder varje dag ärett av alla de material som kommer från järn.

Mal

colm

Han

es

Du har säkert märkt att dricksvattensmakar mycket olika beroende på var dubefinner dig? I staden smakar vattnet påett sätt och bara några mil därifrån smakardet helt annorlunda. Ibland skiljer sigsmaken åt mellan olika stadsdelar.

De olika smakerna beror på var vattnetkommer ifrån och hur det har behand-lats innan det tappas ur vattenkranen. Ibästa fall kommer det från ett grund-vattenmagasin som håller hög vatten-

kvalitet. Om vattnet är riktigt bra kandet distribueras utan någon behandlingalls. Ibland är det enda som behövs enskyddsklorering för att hindra bakterierfrån att växa i vattnet.

Konstgjort grundvattenOm det inte finns tillräckligt storagrundvattenmagasin kan man göra såkallat konstgjort grundvatten. Då pumparman vatten från t.ex. en sjö till en bas-

Vatten är vårt vanligastelivsmedel och en stordel av vårt dricksvattenkommer från grundvatt-net. På vissa ställenräcker grundvattnet intetill. Då försöker vi efter-likna naturens egna processer genom atttillföra ytvatten till rullstensåsar för attrena det.

6

transport avgör smakenVattnets

Rent vatten har alltid varit en värdefull tillgång. Rena källor, till exempel Tycho Brahe-brunnen i Helsingborg, har länge lockat och lockar fortfarande människor.

Ingr

id B

ooz

Mor

ejoh

n /

Pres

sens

bild

!

säng med grus och sand. Vattnet får sedan långsamttransporteras genom sand- och gruslager – på samma sätt som regnvattnet renas på sin väg genomjordlagren till grundvattenmagasinet.

Där det inte finns tillräckligt med grundvatteneller några möjligheter att göra konstgjort grund-vatten får man istället använda vatten från sjöar ochvattendrag. Detta ytvatten kräver omfattande be-handling och rening som sätter en egen prägel påvattnet.

Var finns grundvattnet?I Sverige finns det grundvatten överallt i jordlagrensporer och berggrundens sprickor. Men det går inteatt finna tillräckligt mycket eller tillräckligt bravatten var som helst.

Kunskap om jordlagren, berggrunden ochgrundvattnet gör det lättare att hitta platser där detär lämpligt att anlägga en grundvattentäkt. SGUhar samlad kunskap om Sveriges grundvatten vilketgör att vi vet mycket om hur det är fördelat överlandet.

– Usch, vad vattnet här hemma smakarilla! ropade Åsa när hon borstade tän-derna på morgonen. På jobbet har vimycket godare vatten, jag undrar hurdet kommer sig?

– Det är för att vi får vårt vatten frånStora Ån, svarade Kalle. Kommunenmåste rena vattnet med en massa klorför att vi ska kunna dricka det över-huvudtaget.

– Hur kommer det sig att dom inte be-höver ha klor i vattnet i stan då? frågadeÅsa.

– Det har dom faktiskt, men inte såmycket. Det beror på att deras vattenkommer från Lilla Åsen och det vattnetär nästan helt rent redan när man pum-par upp det. Åsen fungerar nämligensom ett stort filter.

HUR SMAKAR VATTNET?

7

?

När grundvattnet inte räcker till utnyttjar vi sandbas-sänger i rullstensåsar för att förstärka tillgången ochrena vattnet till så kallat konstgjort grundvatten.

Gör

an H

anss

on /

Nat

rufo

togr

afer

na

Grundvattnet ligger inte stilla imarken och väntar på att vi ska pumpaupp det till jordytan. Allt vatten rinnergenom marken eller via vattendrag mothavet. När solen värmer havsvattnet av-dunstar det och bildar moln. Ur molnenregnar vattnet ner mot jorden igen.Regnvattnet sipprar genom marklagrenoch når så småningom sjöar och vatten-drag. Så löper vattnet i ett evigt kretslopp.

Rent ska vara rentGrundvatten är ofta så rent att det kandrickas direkt utan behandling. Men en

liten mängd förorening kan förstöragrundvattnet i ett stort område. Endroppe dieselolja kan ge smak till tusenliter vatten. Därför finns det stora skyltari de områden som kommunerna tar sittgrundvatten från. Skyltarna talar om attman måste rapportera oljeläckage ochliknande händelser.

Men även naturliga förhållanden kanorsaka problem med vattnets kvalitet.Jordlagrens och berggrundens mineral-sammansättning kan ge grundvattnet förhöga halter av t.ex. radon, fluorid ochtungmetaller. En vattenanalys avslöjar

Det vatten som vi drick-er i dag är samma vattensom dinosauriernadrack för miljontals årsedan.Vattnets molekylergår runt i ett evigt krets-lopp – regn, grund-vatten, ytvatten, havs-vatten, avdunstning ochregn igen.

8

i ständig rörelseVattnet

Vattnet faller som regn och sipprar ner genom marken och blir grundvatten.

Jan

Töv

e/N

atur

foto

graf

erna

!

om vattnet från en brunn eller en källa går attdricka eller inte.

Saltvatten kan ha många orsakerDet händer att vattnet i en brunn är salt. Det beroroftast på att brunnen ligger nära havet och att salt-vatten tränger in i brunnarna via sprickor i berget.Men det kan också bero på att vattnet härstammarfrån en tid då landet låg under havet och att en delav det vatten som då täckte landet finns kvar i formav salt grundvatten. Det kan också bero på att vattnetlöser upp salter som finns i berggrunden, eller påatt vägsalt har trängt ner i marken och nått grund-vattnet.

– Vart tar vattnet vägen nu? frågadeMathilda när badvattnet rann ner i av-loppet.

– Det kommer till reningsverket och såsmåningom tillbaka till naturen, svaradeÅsa och fortsatte:

– Ja, och sedan rinner vattnet ut i åarnaoch floderna och till slut kommer dettill havet.

– Men hamnar inte allt vatten i havetdå? frågade Mathilda.

VART TAR VATTNET VÄGEN?

9

?

En viktig information vid vägkanten: Skyltentalar om att kommunen tar sitt vatten fråndet område som du kör igenom. Därför är detmycket viktigt att rapportera olyckor och läck-age så fort som möjligt, även om ingen blivitskadad vid själva olyckan.

And

ers

Dam

berg

Tegelsten, puts, betong och natur-sten är alla framställda av Jordens rå-varor. Natursten såsom skiffer, kalksten,granit och marmor är vackra materialsom Jorden själv har bildat. Vi behöverbara såga eller hugga dem i lämpliga for-mat.

Granit och gnejs är vackra och hårdabergarter som står sig bra mot väder ochvind. De används ofta som fasadbekläd-nader, till golv och till bänkskivor.

Granit bildas djupt ner i jordskorpan ge-nom att smält magma stelnar. Gnejs bil-das genom att bergarter delvis har smältoch omformats när de har utsatts för vär-me och högt tryck. Den ofullständiganersmältningen ger gnejsen dess vackraådriga utseende.

Tegelsten består av bränd lera. Färgenpå teglet beror på att teglet innehåller enviss mängd järn. I rött tegel är järnet meroxiderat än i gult.

Att dagstidningens pap-per består av träfibrervet du nog, men visstedu att den även innehål-ler lera och sten? Leraoch sten sätter ocksåfärg på några av våravackraste hus.

10

bergarter, leror och mineralVardagens

Geologin är mycket tydlig i staden. Vackra stenar täcker gator och fasader och lera är rå-material till tegel som används i allehanda byggnader.

And

ers

Dam

berg

!

Tidning, tegel och krus En viktig beståndsdel i gnejs och granit är minera-let fältspat. Under varma och fuktiga förhållanden,som i tropikerna, bryts fältspat ner till ett lermineral– kaolin. Detta är en viktig råvara till porslin ochtidningspapper. Tidningar och tidskrifter är bero-ende av mineral för att hålla god papperskvalitet.Träfibrerna som bygger upp papperet fylls därför utmed kaolin och finmald kalksten.

Det kaolin som finns i Sverige idag bildades då vihade tropiskt klimat, det vill säga samtidigt som detfanns dinosaurier i vårt land. I Höganäs i Skånekan vi hitta fotavtryck av dinosaurier i den lera somanvänds som råvara till Höganäskrus, klinker ochtegelsten.

Natursten till nytta Kalksten är ett annat naturmaterial som användsbåde som byggnadssten och som råvara till cement.Kalksten bildas i huvudsak i varmt vatten av skal-rester från havsdjur, kalkbindande alger och av kalksom fälls ut från havsvattnet. På havsbotten samlaskalkresterna och den utfällda kalken och bindssamman till hård sten. – Vilka vackra stenplattor dom har på

gången här, sade Kalle när han och Åsahade lämnat Mathilda på förskolan. Hurkan naturen skapa så flata stenar?

– Det är skifferplattor, svarade Åsa. Mantillverkar dem av berg som är särskiltlätta att klyva.

– Hur kommer det sig att de är lätta attklyva? frågade Kalle.

– Det beror på att stenen har plattatstill av mycket hårt tryck, förklarade Åsa.Då lägger sig alla platta mineral i stenenvinkelrätt mot trycket. Det gör att detär lätt att klyva stenen längs med deplatta mineralen.

VAD ÄR DET FÖR PLATTA STENAR?

11

?

Det glatta papperet i tidskriften är bestru-ket med mineral för att inte suga upp förmycket trycksvärta. Mellanrummet mel-lan pappersfibrerna fylls också ut med mi-neral för att ge papperet en högre kvalitet.

Håk

an S

andb

ring

/ P

ress

ens

bild

Kisel är det näst vanligaste grund-ämnet på jorden och en förutsättning förden moderna informationstekniken.Kisel är en viktig beståndsdel i transisto-rer, dioder och integrerade kretsar inomelektroniken. Dessa komponenter ingår ide flesta av hemmets elektriska apparateroch är nödvändiga för att datorer skafungera.

Halvdan ledare som lätt påverkasKristallint kisel är ingen bra elektrisk le-dare, åtminstone inte vid låga tempera-turer. Faktum är att kisel bara leder

ström vid vissa givna förutsättningar –därför tillhör kisel den klass av ämnensom kallas för halvledare.

Men kisel är oumbärligt inom elektro-niken eftersom det går att påverka kisel-kristallernas ledningsförmåga. Det gör vigenom att föra in små mängder av andraämnen i kiselkristallen.

Glas och mjuka tillämpningarKisel finns i en mängd mineral i naturen.En vanlig källa till kisel är sand som tillstörsta delen består av kvarts som är enren kiseldioxid. Vi använder kvartssand

Kisel kan förekomma ibåde hårda och mjukamaterial. Det blir aldrigriktigt lika hårt som dia-mant, men det kan bildamaterial lika mjuka somden mänskliga kroppen.Kisel är ett flexibeltgrundämne som användspå så vitt skilda sätt somtill datorer, glas ochkonstgjord kroppsväv-nad.

12

– glas, datorteknik och plastikkirurgiKisel

Råvaran till glas består till största delen av kvartssand, det vill säga ren kiseldioxid.

Stef

an F

rank

-Jens

en /

Pre

ssen

s Bi

ld

!

när vi tillverkar glas. Då smälter vi sanden tillsam-mans med soda och kalk – tillsatser som sänkersandens smältpunkt.

Silikon är ytterligare ett material där kisel utnytt-jas. Silikon används både som smörjmedel och i si-likongummi som tätningsmedel. Silikon har ocksåegenskapen att kroppen inte stöter bort det. Därföranvänds det också vid plastikoperationer.

Man kan fundera över hur ett ämne som kiselkan vara både ett hårt mineral som kvarts och sam-tidigt bygga upp så mjuka strukturer som silikon.De olika egenskaperna beror på hur atomerna ärordnade och bundna till varandra. I silikon är kisel-atomerna ihopkopplade till långa kedjor. I kvartssitter de däremot bundna i ett tredimensionellt nät-verk som gör att de inte kan röra sig inbördes. Vikan jämföra med hur kolatomerna är bundna tillvarandra i smörjolja respektive i diamant.

– Kommer du ihåg hur det var innan vibörjade använda e-post? frågade Kallenär han satt vid datorn på kvällen.

– Ja, vilken skillnad. Vet du förresten attdet är tack vare transistorradion somdatorerna har kunnat utvecklas såsnabbt? frågade Åsa.

– Hur menar du då?

– Jo, om man inte hade kommit på attgöra transistorer i slutet av 1940-taletså skulle man aldrig ha kunnat göra datorerna så små som de är i dag. Demikrochips som finns i datorerna är ennaturlig utveckling av transistorerna.

– Jaha! Vad gör man chipsen av då?

– Kisel.

HUR FUNGERAR EN DATOR?

13

?

Kisel är ett halvledande material som är enförutsättning för att den moderna informa-tionstekniken ska fungera.

Kisel bygger upp det mjuka silikon som används vidplastikoperationer.

Ale

x Fa

rnsw

orth

/ P

ress

ens

Bild

Fred

rik

Func

k/Pr

esse

ns B

ild

Olja – eller petroleum – som vi an-vänder har ett ursprung som är äldre änden tid då dinosaurierna vandrade påJorden. Berglagren där oljan finns börja-de bildas för 300 till 500 miljoner år se-dan. Oljan kommer från rester av främstdjur men även växter som brutits ner avbakterier till kolväten på havsbotten.Under årmiljonernas lopp pressades deunder förhöjd värme ner till några kilo-meters djup och blev så småningom tillden olja som finns kvar i berggrunden äni dag.

Tecken på bergoljaNär geologer letar efter olja har de tillhjälp sin kunskap om när och hur de oli-

ka lagren i berggrunden har skapats. Enviktig förutsättning för att olja och gasska bevaras i jorden är att den kan samlasi täta fickor i berget, så kallade fällor.Dessa finns vanligtvis i områden där detskett rörelser i jordskorpan.

Olja används till många olika saker.Olja ger t.ex. bränsle, smörjmedel ochplast. Bränslet är bensin, diesel, flyg-bränsle och eldningsolja till värmepan-nor. Utan smörjolja skär motorerna somdrivs av bränslet.

Plast tillverkas av olja och finns i dagöverallt i vårt samhälle. Plastbunkar,plastdetaljer i maskiner, plastpåsar – listan kan göras hur lång som helst. Rå-varan till plasten finner vi i oljan som inne-

Plastmuggar och paraf-finljus kan vi tackaJorden för. De är nämli-gen båda gjorda av bl.a.olja som vi hämtar frånJordens innandöme –rester från djur och väx-ter.

14

från forntidenBränsle och plast

Olja i vattnet är för det mesta inte alls bra, men när oljan har förädlats till en plastankagår det bra.

Joha

n Bå

ng/W

indh

!

håller korta kolväten som byggstenar. Beroende påvad plasten ska användas till sätter vi ihop de småbyggstenarna på olika sätt.

Vi kan bygga upp plaster med mycket varierandeegenskaper – hårda, mjuka, sega, värmetåliga,smältbara och så vidare. Det allra senaste är att manhar framställt plaster som kan leda ström.

– Hur gör man plast? frågade Åsa påkvällen.Vi har ju plast överallt i hela huset. Jag vet ju att den kommer frånolja, men hur gör man plasten?

– Man använder kolväten i oljan för atttillverka plast, svarade Kalle. Man sätterihop kolvätena på olika sätt för att göraolika plaster. Och oljan kommer frångamla växter och djur. Men jag vet fak-tiskt inte riktigt hur oljan bildas.

– Inte jag heller, svarade Åsa.

KOMMER PLAST FRÅN BERGET?

15

?

Idag används plast till alla möjliga saker. Ettspektakulärt exempel kommer från modevärlden.

Bränslen som är förädlade från olja används överallt isamhället. En av de vanligaste tillämpningarna ärden bensindrivna bilen.

Step

hani

e Pi

lick/

Pres

sens

Bild

Susa

nne

Kar

lsso

n/Pr

esse

ns B

ild

Grus och krossat berg bildar grun-den för viktiga delar av vårt samhälle.Grus används som utfyllnadsmaterial ibetong och asfalt och som bärlager i vägaroch under hus för att vattnet inte ska su-gas upp. Naturligt grus finns som en restfrån istiden i våra rullstensåsar. Men till-gången på naturgrus är begränsad efter-som vi inte kommer att få några nyarullstensåsar förränefter nästa istid.Förutom att använ-das till grustäkter ärrullstensåsarna oftavattentäkter elleranvänds som infil-trationsbäddar föratt rena vatten ochframställa konst-gjort grundvatten.

Uppåt väggarna och uppå vägarnaNaturgrus och krossat berg bygger uppvåra vägar så att de håller för trafiken ochför naturens krafter. Vägbyggarna höjervägytan med hjälp av grov, krossad sten.Ovanpå förstärkningslagret ligger ettbärlager av krossad sten, grus och bergoch över detta ligger själva vägbelägg-ningen. Beläggningen består oftast av

När vi förflyttar oss påvägarna färdas vi på gruseller krossat berg. Bådegrusvägar och asfaltsvägarär till stor del uppbygg-da av sådant material –för att vatten ska rinnabort och för att vägarnaska hålla för trafiken.

16

är grundenGrus

Sand är inte bara en nyttig naturresurs, den är rolig också.

Asfalt finns på de flesta av våra vägar i Sverige. Krossad sten och oljeprodukter bygger upp vägbeläggningen.

Mar

iann

e Li

ndgr

en/P

ress

ens

Bild

Mal

colm

Han

es/P

ress

ens

Bild

!

asfalt (krossad sten och oljeprodukter) eller betong(cement, vatten, sand, grus och krossat berg).

Grus och sand från rullstensåsarna hittar vi ocksåpå husens fasader i betong och puts. Den rundaformen som gruskornen fått genom att slipas motvarandra när de forsat fram i isälvarnas tunnlar äridealisk för betong. Betongen blir lättare att blandaoch att forma än om vi blandar i kantiga stenar.

Det går åt en hel del grusSverige behöver mycket grus och sten – så kallatballastmaterial. Varje år gör vi av med ungefär 80miljoner ton grus, sand och krossat berg. Det mot-svarar drygt nio ton per svensk invånare. Trendengår nu mot att använda allt mer krossat berg och attminska brytningen i rullstensåsarna. Sedan 1997gör vi av med mer krossat berg än naturligt grusfrån rullstensåsar.

– Det snöar! ropade Åsa till Kalle närhon tittade ut genom fönstret på kväl-len. När sandbilen åkte förbi dök en fråga upp i hennes huvud:

– Kalle, var kommer sanden ifrån somde sandar vägarna med?

– Jag vet inte exakt var den kommerifrån, svarade Kalle tveksamt. Men jagtror att den kommer från Lilla Åsen.Finns det inte ett grustag där?

– Jo, det finns det, svarade Åsa. Men kanman ta hur mycket sand och grus somhelst därifrån? Tar den aldrig slut?

FINNS DET HUR MYCKET SAND SOM HELST?

17

?

Tjälskott kan förekomma på våra vägar om våren,särskilt om det underliggande materialet inte är till-räckligt genomsläppligt.

And

ers

Dam

berg

Berggrunden och marken är intealltid så hälsosamma som man skullekunna tro. Alla metaller finns naturligt imarken. Det är viktigt att känna till denaturliga bakgrundshalterna för att fåmöjlighet att undvika hälsorisker när vibygger hus och odlar grödor. Radon ärett naturligt förekommande ämne somman bör vara observant på.

Genom växterna till djurenMetaller och radon i marken och påhavsbotten påverkar människor, växteroch djur. Växter tar upp metaller frånmarken, djuren äter växterna och vi äterdjuren och växterna, och genom dennanäringskedja får vi i oss tungmetaller.Vatten kan också innehålla höga halterav radon. Kadmium kan ge upphov till

Naturen själv kan varaen riktig miljöbov.Giftiga metaller finnsibland i sådana mängderi marken och havsbottenatt de kan utgöra en häl-sorisk för både männis-kor och djur.

18

i naturenRisker

Om vi odlar livsmedel på giftig mark försämrar vi vår hälsa. Därför är det viktigt att känna till bakgrundshalterna av till exempel kadmium i jordbruksområden.

Jona

s Fo

rsbe

rg/N

atur

foto

graf

erna

!

skador på t.ex. njurarna, lungorna och skelettet.För mycket arsenik kan ge problem med hjärtat,lungorna och huden. Även för låga halter av vissagrundämnen kan ge upphov till dålig hälsa. Selen-brist förekommer t.ex. i större delen av Sverige.

Arsenik i Bangladesh, radon i SverigeDet är ofta människans ingrepp i naturen som fårde naturligt förekommande metallerna att bli farli-ga för människor eller för miljön. I Bangladesh hararsenik från berggrunden läckt in i nya, djupabrunnar. I Kalifornien har konstgjord dränering frånjordbruksområden orsakat selenförgiftning hos fåg-lar i ett angränsande naturreservat. Det är två exem-pel på hur viktigt det är att ta hänsyn till den geo-logiska helhetsbilden innan man gör ingrepp i naturen.

Det finns tecken på att för höga radonhalter kanleda till problem med hälsan. Radon är vanligt iSverige, vilket beror på att Sveriges berggrund inne-håller mycket uran. Radon är en produkt som bil-das när uranet bryts ner genom radioaktivt sönder-fall. Numera genomförs ofta radonmätningar i hussom står på radonrikt underlag eller är gjorda av blågasbetong. Denna betong avger mycket radon ochdärför slutade man att använda den som byggnads-sten på 1970-talet.

Det är också nödvändigt att undersöka brunnar iradonrika områden. Det är en ironi i sammanhang-et att folk förr i tiden reste långa vägar för att drickabrunn från hälsokällor med radonhaltigt vatten. Jumer radon, desto hälsosammare trodde man då.

– Varför äter du egentligen vitaminpil-ler? frågade Åsa när Kalle tog sin dagligatablett på kvällen.Tror du inte att du fåri dig tillräckligt med vitaminer ändå?

– Jodå, det tror jag nog, svarade Kalle.Men jag är inte lika säker på att jag fårtillräckligt med selen. Jag hörde på radionatt man kan råka ut för bristsjukdomar omman bor på ett ställe där det inte finnstillräckligt med selen i berggrunden.Och de här tabletterna innehåller dags-behovet av selen.

– Men har vi inte tillräckligt med selen iberggrunden då? frågade Åsa.

HUR FÅR VI I OSS MINERAL?

19

?

Det är viktigt att ta hänsyn till den geologiska helhe-ten när man gör stora ingrepp i naturen, t.ex. byggerdammar.

Mik

ael L

undg

ren/

Pres

sens

Bild

Naturen omskapas av rinnandevatten, vågor, glaciärer och vind. Land-höjningen i vårt land har skapat land därdet tidigare var hav. Ras och skred inträf-far ibland och förändrar naturen.

Våra fjäll var tidigare havsbotten somhar veckats och skjutits samman till bergnär två kontinenter kolliderat. Under400 miljoner år har sedan naturens makterformat fjällen till de låga berg de är i dag.

Samhället samspelar med geologinDe geologiska förhållandena spelar enstor roll för hur vårt samhälle utvecklas. I bondesamhället brukade människornajorden och skogen. Då gällde det att fin-na bördig jord och tillgång till rentvatten. Den kulturella utvecklingen harockså varit starkt beroende av möjlighe-

ter att utvinna mineral ur berget och ut-nyttja dem för metallframställning.

Råvaror i form av mineral är en förut-sättning för t.ex. kommunikation, infor-mation, energi och inte minst för bygg-nadsverksamhet.

Landskapet vi ser i daghar formats under år-miljoner – vulkaner ochinlandsisar har byggt uppoch raserat, vind ochvatten har slipat ochformat. Det svenskalandskapets utseendepåverkas givetvis ävenav oss människor.

20

är geologins avtryckNaturen

Berg och klippor har byggts upp under miljoner år för att sedan slipas till sin nuvarandemjuka form av inlandsisen och av havet.

Sveriges fjäll är resultatet av en gigantiskkollision mellan två kontinenter.

And

ers

Dam

berg

Kri

ster

Ber

g /

Nat

urfo

togr

afer

na

!

Planeten Jorden sätter villkorenMänniskan har alltid gjort ingrepp i naturen. Medteknikens hjälp skapar vi nya landformer och förän-drar naturens utseende och de lokala geologiskaförutsättningarna, men vi kan inte mäta oss medden geologiska kraft som vår planet besitter.

De geologiska förutsättningarna utgör grundenför allt liv. Om geologiska naturvärden förstörs ellerutarmas kan de inte återskapas av människan. Degeologiska arkiven är nyckeln till det förgångna.Utan dem går informationen om landskapets ochlivets utveckling förlorad. Människan kan då aldrig

förstå de storskaliga processer som har styrt ochsom fortfarande styr livets och klimatets utveckling.Då kan vi inte heller bedöma vår egen inverkan påJorden och på dess klimat.

– Så vackert det är, sade Kalle till Åsanär de var ute på en sen kvällsprome-nad i vinterlandskapet.Tänk att vi får boi ett sånt vackert land.

– Ja, det är fantastiskt, svarade Åsa.Tänkatt för tusentals år sedan var landettäckt med flera kilometer tjock is, så attstora delar av landet låg under vattenefter det att isen smält och merpartenav Sverige har ju egentligen höjt sig urhavet alldeles nyss.

– Och för någon miljard år sedan fannsdet vulkaner här. När man tänker på vil-ka krafter som har skapat landet kännerman sig ganska liten och obetydlig, filo-soferade Kalle.

– Tala för dig själv du, svarade Åsa.

VILKA KRAFTER HAR SKAPAT SVERIGE?

21

?

Bygger man en väg på fel ställe kan det gå illa. Detgäller att ta hänsyn till de geologiska förutsättningar-na för att undvika t.ex. skred.

Cur

t Fr

edén

22

till mer kunskap om geologin!VälkommenSveriges geologiska undersökning (SGU) undersöker Sveriges berggrund, jordarteroch grundvatten. SGU har till uppgift att tillgodose efterfrågan på geologisk infor-mation från kommuner, länsstyrelser, myndigheter, företag, universitet, skolor ochallmänhet. Informationen från SGU används för att lösa problem inom områdenamiljö och hälsa, fysisk planering av samhället, hushållning med naturresurser, jord-och skogsbruk samt frågor om hur vi använder våra mineraltillgångar.Vill du veta mer? Besök gärna vår webbplats: www.sgu.se

Sveriges geologiska undersökningBox 670

751 28 UppsalaTel.: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10E-post: sgu@sgu.se

Kundtjänst: kundservice@sgu.se

Göteborg:Tel.: 031-708 26 50E-post: gbg@sgu.se

Lund: Tel.: 046-31 17 70

E-post: lund@sgu.se

Malå:Mineralinformationskontoret

Tel.: 0953-346 00E-post: mala@sgu.se

Stockholm:Tel.: 08-545 21 500

E-post: stockholm@sgu.se

Här finns vi: