Post on 25-Sep-2020
1
Skellefteå kommun Delårsrapport augusti 2012
2
Innehållsförteckning
Samhällsekonomins utveckling 3
Lokal utveckling 5
Uppföljning mål- och resultatstyrning 10
Ekonomisk uppföljning 17 Resultatuppföljning 17
Årsprognos 17
Resultaträkningar 19
Balansräkning 21
Kassaflödesanalys 22
Driftredovisning 23
Investeringsredovisning 25
Större investeringar 26
Noter 27
Redovisningsprinciper 29
Nämndsrapporter 30 Kommunstyrelsen 31
Barn- och grundskolenämnden 35
Bygg- och miljönämnden 39
Fastighetsnämnden 43
Fritidsnämnden 47
Gymnasienämnden 51
Konsumentnämnden 55
Kulturnämnden 56
Personalnämnden 60
Socialnämnden 64
Tekniska nämnden 68
Överförmyndarnämnden 74
Bolagsrapporter 75 Skellefteå museum AB 76
Västerbottensteatern AB 79 Skellefteå Stadshus AB, inkl dotterbolag 83
3
Samhällsekonomins utveckling Även om många, för att inte säga alla, är överens om att världsekonomin står inför en fortsatt besvärlig
situation, går uppfattningarna isär om vad framtiden kommer att bjuda. Väsentliga antaganden behövs
som grundförutsättning till prognoserna. Där förutsätter Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att
skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former, samt att oron för ett finansiellt sammanbrott
gradvis lättar och minskar i betydelse. Andra röster förefaller dock inte lika optimistiska och exempelvis
uttalade sig finansminister Anders Borg nyligen i en intervju1:
"Jag tror inte att vi har sett det värsta än
i länder som Spanien och Grekland"
Han menade vidare att ett land som Spanien, med fyra till fem procents budgetunderskott, inte går i
statsbankrutt, men förhöll sig ändå kritisk:
"Det kan vara så att det finns mer påtagliga problem i
banksystemet och regionerna än vi hittills har sett"
Följer vi SKLs analyser, tror man emellertid att tillväxten, i inte minst Sydeuropa, kommer förbli
begränsad under flera år framöver. Detta spiller självklart över på övriga Europa och därmed även den
svenska ekonomins tillväxt, men i takt med att det vänder i Europa, förväntas även ekonomin ta bättre
fart i Sverige. SKL menar för övrigt att tillväxtutsikterna är mycket ljusa för svensk ekonomi.
Svensk ekonomi har, trots en på många håll försvagad konjunktur och den förvärrade skuldkrisen i
Sydeuropa, fortsatt växa snabbt. BNP visar åter en positiv utveckling, den generella konsumtionen har
ökat, investeringarna (med undantag från bostadsinvesteringar) har haft en mycket stark utveckling och
exportnettot har varit gynnsamt. Den svenska exporten har haft en förhållandevis snabbare utveckling än
importen, som har varit svag och detta trots en starkare krona och den internationellt rådande svagare
konjunkturen. SKL framhåller att ”/…/ Det förbättrade exportnettot är en viktig orsak till att svensk
ekonomi har gått så bra under första halvåret i år”, men menar vidare att den svenska ekonomin nu
bromsat in för att från och med 2014 åter ta fart.
För tredje månaden i rad ligger konjunkturinstitutets barometerindikator under det historiska
genomsnittet på 100, vilket visar att den svenska ekonomin är svagare än normalt. Detta trots en ökning
med 1,7 enheter i augusti i jämförelse med föregående månad.
Källa: ekonomifakta.se
1 Ekots lördagsintervju 2012-09-08
Barometerindikatorn100 = Normalt konjunkturläge
Källa: Konjunkturinstitutet Hämtat: 2012-09-06
70
80
90
100
110
120
jan-08 nov-08 sep-09 jul -10 maj-11 mar-12
Indikatorn
Månad
4
Marginellt försvagad sysselsättning och en ökad arbetslöshet väntas Med en fortfarande försvagad ekonomi och nedsatta tillväxtutsikter kan vi också vänta oss en något
försvagad sysselsättning. Även om minskningen väntas bli marginell, räknar SKL med att
sysselsättningen i form av antalet arbetade timmar, minskar en bit in i 2013.
Den svaga sysselsättningsutvecklingen för vidare med sig en ökad arbetslöshet, vilken väntas ge störst
utfall under den återstående perioden av 2012 och därefter nå en topp med 7,8 procent 2013. Därefter
väntas en avtagande trend, där nivån sjunker med 0,5 procent de närmast efterföljande åren enligt SKLs
prognoser.
Relativ arbetslöshet Procent av arbetskraften
Sammantaget medför utvecklingen vidare att lönerna hålls tillbaka och i jämförelse med årets ökning
med 3,4 %, beräknas nästa års timlöner öka med 2,9 % enligt SKL.
Svagare utveckling av sysselsättning och löner innebär vidare en försvagad utveckling av kommunernas
och landstingens skatteunderlag. I jämförelse med årets 4,0 procent, beräknas skatteunderlaget för 2013
växa med 3,4 procent och förhållandet kvarstår i reala termer, då tillväxten blir mindre 2013 än 2012.
Nominell och real skatteunderlagstillväxt samt arbetade timmar
Procentuell förändring
Källa: skl.se
Källa: skl.se
5
Sedan SKLs rapport i april, har vissa justeringar gjorts i prognosen för skatteunderlagstillväxten.
Ändringarna tar emellertid ut varandra mellan 2012 och 2013, vilket både nominellt och realt innebär att
skatteunderlagets nivå 2013 nästintill är oförändrat. När så ekonomin åter antas få fart 2014, väntas
också skatteunderlaget växa snabbt, både realt och nominellt. Förändringar i SCBs
befolkningsframskrivningar, bidrar vidare till ett förväntat ökat skatteunderlag. I jämförelse med
föregående prognos, innebär de nya beräkningarna drygt en procent större befolkning 2016 och drygt
två procent större 2020 och en större befolkning innebär förenklat ett större skatteunderlag.
Tillväxt Tittar vi tillbaka, kan vi kortsiktigt utläsa hur tillväxten stärkts under både det första (med 1,5 procent)
och andra kvartalet (med 2,3 procent) 2012 i jämförelse med det fjärde kvartalet 2011, då BNP landade
på 1,0.
Källa: ekonomifakta.se
Ekonomin har enligt bland andra SKL utvecklats betydligt bättre än vad prognoserna tidigare i år visat.
Tillsammans med varningssignalerna i omvärlden, med vikande förtroendevariabler och svag eller
uteblivande tillväxt, bedöms tillväxtsutsikterna dämpade även för Sveriges del. Tillväxten i svensk BNP
stannar enligt SKL på 1,5 procent 2012 (kalenderkorrigerat 1,8 procent) och 2013 väntas BNP öka 2,0
procent. Relaterar vi tillbaka till den ökade arbetslösheten, kvarstår tumregeln (även om sambandet inte
alltid är korrekt) som säger att arbetslösheten stiger om BNP växer långsammare än 2,5 procent.
Finansiell utveckling
Genom att mäta förändringen av konsumentprisindex, KPI, kan Sveriges inflationsutveckling beräknas.
KPI sjönk med i genomsnitt 0,4 procent från juni till juli. Under motsvarande period förra året var
priserna oförändrade.
Inflationstakten i juli 2012 var 0,7 procent, vilket är en nedgång sedan juni då den var 1,0 procent. För
2011 stannade den svenska inflationen på 2,6 %, vilken i figuren jämförs med eurozonen, där
inflationen var 2,7 % respektive med USA på 3,2 %.
BNP, kvartal, procentProcent, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år
Källa: SCBNot: kalenderkorrigerad statistik, baseras på fasta priser.
Hämtat: 2012-09-06
-7,5
-5,0
-2,5
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
1994, kv 1 1996, kv 3 1999, kv 1 2001, kv 3 2004, kv 1 2006, kv 3 2009, kv 1 2011, kv 3
Procent
Kvarta l
6
Källa: ekonomifakta.se
För att motverka att inflationen blir för låg framöver har Riksbankens beslutat att den 12 september
sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. Riksbanken tror sedan att reporäntan
kommer att ligga kvar på den nivån fram till mitten av nästa år, vilket därmed skulle understödja
konjunkturen och bidra till att inflationen stiger mot det tvåprocentiga målet. Denna andra sänkning kan
anses väntad och verka som en motvikt till både den starka kronan och den ökade arbetslösheten.
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
2012 kv 2 2012 kv 3 2012 kv 4 2013 kv 3 2014 kv 3 2015 kv 3
Reporänta 1,5 1,5 (1,5) 1,3 (1,4) 1,4 (1,6) 2,2 (2,4) 2,9 (3,1)
(Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli 2012 inom parentes) Källa: riksbanken.se
I Riksbankens prognos uppskattas reporäntan successivt öka för att 2015 kv 3 vara strax under tre
procent. Riksbanken poängterar vidare, bland andra faktorer, att den ekonomiska utvecklingen är osäker
och att en förvärrad situation i euroområdet kan ge ytterligare negativa konsekvenser för svensk
ekonomi. Å andra sidan framhålls också den svenska ekonomin som oväntat motståndskraftig i
dagsläget och att förtroendet hos svenska hushåll och företag kan komma att stiga snabbare än väntat.
Befolkningen i Sverige passerade nyligen 9,5 miljoner invånare. Enligt denna prognos beräknas 10-
miljonersgränsen uppnås år 2018. Då har det tagit 14 år för befolkningen att öka med en miljon. En
folkökning på en miljon har aldrig skett så fort.
InflationÅrl ig procentuel l förändring
Källa: SCB, US Bureau of Labour Statistics, Eurostat samt Macrobond Hämtat: 2012-09-07
-1
0
1
2
3
4
2001 2003 2005 2007 2009 2011
Sverige Eurozonen USA
År
7
Lokal utveckling Trots att den långsiktiga befolkningsprognosen för Skellefteå kommun pekar på en nedåtgående kurva,
kan vi se att det senaste årets befolkningsutveckling genererat en positiv utveckling.
Vid julis utgång uppgick antal invånare i Skellefteå kommun till 71 792 personer. I jämförelse med
samma tid året innan, då befolkningen utgjordes av 71 695 personer, innebär det en ökning med 97
personer. Detta kan också jämföras antalet invånare vid årsskiftet 2011/2012, som uppgick till 71 580
personer. Befolkningen har således ökat med 212 personer under de sju första månaderna under 2012.
Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen i augusti kommer Skellefteå kommun få drygt 44 miljoner
kronor mer än vad som budgeterats 2012. För 2013 uppgår prognosen till en ökning med knappt 29
miljoner kronor. Sedan den senaste prognosen, innebär det en minskning för 2013 medan den högre
ökningstakten år 2012 förklaras främst av den oväntat starka utvecklingen på arbetsmarknaden.
Stämningen på arbetsmarknaden tyder dock på en försvagning under andra halvåret och SKL räknar
med att det dröjer en bra bit in på 2013 innan sysselsättningen vänder upp, vilket även väntas leda till
lägre löneökningar nästa år. Detta är huvudförklaringen till att SKL reviderat ner utvecklingen av
skatteunderlaget för 2013.
Källa: ams.se månadsstatistik, med arbetslösa avses andelen arbetslösa och deltagare i arbetsförmedlingens programverksamhet i relation till befolkningen 16-64 år.
Efter att arbetslösheten i Skellefteå under en tid varierat mellan 7,5 och drygt 8 procent hos den
arbetsföra befolkningen, gick siffrorna ner under maj. Under maj, juni och juli har så arbetslösheten
stannat till på 6,9 - 7procent.
71 695 71 685 71 663
71 595 71 572 71 580 71 545 71 553
71 580 71 585
71 659 71 716
71 792
71 50071 55071 60071 65071 70071 75071 800
Skellefteå kommuns befolkning juli 2011 - juli 2012
Folkmängd
7,5 7,5 7,6 7,9 7,9 8,3 8,2 8 7,6 7 6,9 6,9 6,2 6,1 6,2 6,3 6,6 6,7 6,8 6,6 6,4 6,1 6,2 6,3
02468
10
Arbetslösa augusti 2011 - juli 2012
Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket
8
Källa: ams.se månadsstatistik
Hos Skellefteås 18 – 25-åringar har arbetslösheten sjunkit sedan mars. Från att ha legat över 16 procent
ett flertal månader, gick ungdomsarbetslöshet under maj, juni och juli ner till mellan 13 och 14 procent.
I jämförelse med riket är dock andelen fortfarande på en oacceptabelt hög nivå.
I enlighet med de senaste årens trend, har sjukfrånvaron för både kvinnor och män minskat under våren.
Augustis utfall är preliminärt då efterrapporterad frånvaro kan väntas, men baserat på tidigare
erfarenheter kan vi dock vänta oss ökad sjukfrånvaro under hösten. I jämförelse med juli 2011, då
sjukfrånvaron totalt var 2,3 % (2,4 % för kvinnor och 1,8 % för män), var årets statistik för juli sämre
med en sjukfrånvaro på totalt 2,8 % (3,2 % för kvinnor och 1,5 % för män).
Utvecklingsarbete med kundfokus Utvecklingsarbetet som syftar till att underlätta för medborgarna att komma i kontakt med kommunen
fortsätter. I detta ingår utvecklande av en kanalstrategi. Nya kontaktkanaler införs, där självservice är en
växande del. För att uppnå hög kundnöjdhet är det viktigt att medborgarna får hjälp vid första kontakten
med kommunen. Målet för kommunens kundtjänst är uppfyllt då 71 % av alla inkomna ärenden
hanteras direkt vid första kontakten. 70 procent är det målvärde som man utgått från. En annan del av
kanalstrategin är utvecklandet av sociala medier. Populäriteten för kommunens Facebooksida växer och
har idag drygt 2 400 så kallade gillare, vilket kan jämföras med 2 100 föregående rapporttillfälle.
16,5 16,4 16,7 16,8 16,5 16,8 16,7 15,8 15,1 13,1 14 13,8
10,1 10,2 10,2 10,2 10,4 10,5 10,5 10,2 9,7 9,1 10,1 10,1
0
5
10
15
20
%
Ungdomsarbetslöshet augusti 2011 - juli 2012 (omfattar 18 - 25 åringar)
Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket
0%
1%
2%
3%
4%
5%
6%
7%
8%
9%
Sjukfrånvaro 2012
Kvinnor
Män
Totalt
9
Vidare fortsätter kommunens arbete med att kunna presentera serviceförklaringar på webben och att
kunna förbättra insyn och delaktighet i de politiska frågorna.
Tillväxtfrämjande arbete Under det sista halvåret har ett antal mindre och större etableringsförfrågningar från företag och
organisationer hanterats. Bedömningen är att resultat från detta kommer att visa sig under hösten och
nästa år. För att stärka tillväxten har kommunen arbetat fram en handlingsplan för bättre
näringslivsklimat. Planen innehåller ett stort antal åtgärder som fortlöpande ska underlätta etablering,
utveckling och myndighetsarbete.
Landsbygdsutvecklingsprogrammet Leader är viktigt och har inneburit nya möjligheter till satsningar i
kommunen. Jordbruksverket har nyligen genomfört en intensifierad granskning av den regionala
handläggningen. Granskningen har medfört att några projektmedel inte utbetalats under våren och
sommaren. Nu är detta klart och under hand har sökta projektmedel börjat betalas ut.
Efter en period med färre ansökningar om regionala investeringsstöd för företag har antalet ärenden
ökat. En brist är att handläggningen av ansökningarna hos länsstyrelsen har eftersläpningar.
Högre utbildning och campusutveckling Antalet sökande till Campus Skellefteå är rekordstort inför hösten 2012. Ökningen till LTU´s
utbildningar är 43 procent och till UMU´s utbildningar är motsvarande siffra 4 procent. Den
genomsnittliga ökningen i landet, bland samtliga universitet, är 3,4 procent.
Campus Skellefteå ligger kvar på ett historisk högt antal studenter. Andelen studenter i program är
högre än läsåret 2011-2012, tack vare LTU:s och Yh:s ökning. Antalet programstudenter närmar sig nu
1 000. En viss minskning observeras på fristående kurser2.
Återbetalning från AFA Sedan juni står det klart att Skellefteå kommun får tillbaka drygt 80mnkr AFA-försäkringen för 2007
och 2008. Pengarna kommer att komma kommunen till handa i slutet av 2012.
2 Fristående kurs innebär att studenten läser en viss kurs under kortare tid, ofta på distans. Vanligast är kurser på
7,5 högskolepoäng, vilket motsvarar ca 5 veckors studier.
10
Styrkortsuppföljning av 2012 års mål- och resultatsyrning
Kommunfullmäktiges styrkort 2012
I styrkortet ovan återges kommunfullmäktiges styrkort för 2012. Styrkortet ska verka som ett
övergripande paraply till de målsättningar och fokusområden som nämnder och verksamheter arbetar
mot under året. Omvänt ska nämndernas styrkort vara stödjande till kommunfullmäktiges styrkort, för
att hela kommunen ska sträva mot ett gemensamt önskat läge: ”En nytänkande region med fler
invånare” och en gemensam vision där vi finner: ”Skellefteå – en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att
bo och verka i”.
Arbetet med att nå de uppsatta målen fortsätter och där nämnderna tror på måluppfyllnad har
kommunstyrelsen tilltro till bedömningen. I de fall nämnderna uppskattar att delvis eller ingen
måluppfyllnad nås, finns anledning att söka förståelse till de underliggande orsakerna. Nämnderna har
själva haft uppdraget att utforma SMARTa3 mål och därmed är det extra intressant att följa upp och söka
förståelse till eventuella avvikelser. I de närmast följande sammanställningarna över nämndernas
styrkortsuppföljning för Skellefteå kommun, markeras måluppfyllnad med grönt, delvis måluppfyllnad
med gult och ej måluppfyllnad med rött. De respektive perspektiven kommenteras därefter utifrån
nämndernas följt av kommunstyrelsens reflektioner.
3 Ett SMART mål är Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. Med specifikt kan man säga att
man eftersträvar en riktning (så som öka/minska/utveckla) och mätbart blir målet genom relevanta mått (enheter i
pengar/tid eller procent). För att strävan ska finnas att nå målen, bör målen sättas av dem som ska uppfylla dem
och då också säkerställa att de är accepterade. Vidare ska målen vara realistiska för att det ska finnas
förutsättningar att nå dem och de ska vara tidsrelaterade, så att man vet när olika aspekter ska vara klara.
Styrkort 2012
En nytänkande region med fler invånare
Skellefteå – en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka iVision
Önskat läge
Medborgare/kund
Engagerade och nöjda
medborgare och kunder
•Medborgar-/kunddialog
•Medborgar-/kundstyrda
satsningar och tydligt
serviceutbud
•E-service
Utveckling/tillväxt
Långsiktigt hållbar
utveckling
•Utveckling av näringsliv
och företagande
(kompetens för framtiden,
nya näringar)
•Energi och miljö
•Ungdomar i arbete,
företagande och utbildning
•Skellefteås stadskärna
•Infrastruktur och
tillgänglighet
Ekonomi
God ekonomisk
hushållning
•Lokalytor
•Processer över
förvaltnings-
/bolagsgränser
•Energiförbrukning
EkonomiMedarbetare
Attraktiv arbetsgivare
med delaktiga och
engagerade
medarbetare
•Mönsterarbetsplatser
•Rätt till heltid
•Kompetensförsörjning
MÅLMÅL MÅL MÅL
Fokusområden
2012-2014
Värdegrund: Professionalitet, Engagemang och Framsynthet
Fokusområden
2012-2014
Fokusområden
2012-2014
Fokusområden
2012-2014
11
Medborgare/kund
Prognosen för målet inom perspektivet medborgare/kund är måluppfyllelse.
Sedan föregående rapport har ytterligare två nämnder markerat att de inte tror att de kommer att till fullo
nå måluppfyllelse. Tekniska nämnden flaggade redan i föregående rapport att de inte tror att de kommer
att nå måluppfyllnad avseende ”Ett nöjd medborgar- och kundindex som är bättre än Sverigesnittet
inom alla berörda verksamheter”. Då målet fortfarande är gulmarkerat är det svårt att bedöma vilken
riktning de insatser som verksamheten gjort, tar. Med andra ord är det osäkert om och i vilken grad
rörelseriktningen går mot grön, eller om det till och med finns risk att förutsättningarna för
måluppfyllnad försämrats.
Glädjande nog rapporterar dock majoriteten av nämnderna att de kommer att nå de uppsatta målen.
Det pågår ett betydande arbete i kommunen med serviceförklaringar och utveckling av
medborgardialoger. En förutsättning att jobba med rätt saker är emellertid att ta reda på vad
medborgarna/kunderna vill ha. Kommunstyrelsen finner det viktigt med en tydlighet för vad kommunen
kan lova att leverera och vad som inte kommer att kunna levereras. Därmed kommer också
förväntningarna att motsvaras av våra erbjudanden som också syftar till att förenkla för medborgarna.
Engagerade och nöjda medborgare och kunder
(Grön)
Medborgar-/kunddialog
Barn- och grundskolenämnden
Bygg- och miljönämnden
Fastighetsnämnden
Personalnämnden
Tekniska nämnden
Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt
serviceutbud
Kommunstyrelse
Fritidsnämnden
Gymnasienämnden
Kulturnämnden
Socialnämnden
Konsumentnämnden
E-service
Överförmyndarnämnden
12
Utveckling/tillväxt
Prognosen för målet inom perspektivet utveckling/tillväxt är delvis måluppfyllelse. Vid föregående
rapport, gav barn- och grundskolenämnden och socialnämnden lite osäkert intryck för måluppfyllnad då
målen var gulmarkerade. Detta har utvecklat sig till att barn- och grundskolenämnden dämpar sitt
besked ytterligare, samtidigt som man ser allvarligt på situationen med ett sjunkande medelmeritvärde
och avser genomföra ett flertal åtgärder för att vända på den negativa trend som nu utspelar sig.
Socialnämnden kvarstår med föregående rapports bedömning med delvis måluppfyllse. Bland de övriga
nämnderna visar kommunstyrelsen i denna prognos också en något dämpad utsikt med ett gulmarkerat
mål, medan de övriga nämnderna tror på måluppfyllelse.
Den generella uppfattningen är att de fokusområden, varifrån nämndsmålen är utarbetade, är rätt val för
Skellefteå kommun i syftet att vara en nytänkande region med fler invånare, vilket stödjer visionen:
”Skellefteå – en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i”. I nämndernas mål, återspeglas
dock inte det föreliggande resonemang som fokusområdena skulle syfta till. Fokusområdena har således
inte fångats upp som det var tänkt i styrkorten. Troligtvis behöver riktningen med fokusområdena
förtydligas eller styras upp ytterligare, för att nå de effekter i målsättningar som önskas. För att
exemplifiera med bara en aspekt, har en samstämmig uppfattning uttryckts om vikten av att ha en
attraktiv stadskärna med möjligheter till tilltalande mötesplatser för medborgare. I praktiken har dock
ingen nämnd valt att ha med detta i styrkortets mål. Ett annat exempel är inom ”Energi och miljö”, där
syftet var att bygga mer på miljötekniksatsningar och inte bara sänka energiförbrukningen. Sakläget
återkommer inom samtliga fokusområden kontra målsättningar inom kommunfullmäktiges mål att nå en
”långsiktigt hållbar utveckling”.
Resonemanget tar dock inte slut där. Ser vi till den verksamhet som bedrivs, arbetar man glädjande nog
med de aspekter som fokusområdena syftar till. Även om det inte står med som mål, arbetar vi således
ändå med rätt saker! Vi jobbar med miljötekniksatsningar, mötesplatser och en attraktiv stadskärna. Vi
genomför E4-satsningar och förbättrar tillgängligheten och möjligheten att lätt komma till och från
staden osv.
Långsiktigt hållbar utveckling
(Gul)
Utveckling av näringsliv och företagande
(kompetens för framtiden, nya
näringar)
Kommunstyrelsen
Kulturnämnden
Personalnämnden
Överförmyndar-
nämnden
Energi och miljö
Bygg- och miljönämnd
Fastighetsnämnden
Konsumentnämnden
Ungdomar i arbete, företagande och
utbildning
Barn- och
grundskolenämnden
Gymnasienämnden
Socialnämnden
Skellefteås stadskärna
Infrastruktur och tillgänglighet
Fritidsnämnd
Teknisk nämnd
13
Ekonomi
Prognosen för perspektivet ekonomi är delvis måluppfyllelse.
Sedan föregående rapport kvarstår barn- och grundskolenämndens uppfattning om att de inte räknar
med att kunna krympa lokalytorna i takt med beslutad plan. En strukturomvandling är påbörjad, men
effekterna kommer inte att kunna ses under år 2012.
Kommunstyrelsens uppfattning är att den kvarstående rödmarkerade situation som barn- och
grundskolenämnden presenterar är accepterbar till följd av de grundliga och genomsyrande omtag som
verksamheten arbetar för. Det är också viktigt att belysa att det arbete som pågår med målsättningar som
rör lokalytor bedöms som långsiktigt väldigt korrekta, även om insatserna inte kan genomföras med
direkt verkan.
För socialnämnden har tron att lyckas med måluppfyllelse reviderats ner lite, medan bedömningarna för
de övriga nämnderna kvarstår från föregående rapport. Detta innebär att en oroväckande stor andel av
kommunens målsättningar inom styrkortens ekonomiska perspektiv inte kommer att nå sina
målsättningar under året. Det är dock viktigt att poängtera att man inte kan dra direkta paralleller mellan
styrkortsperspektivets ekonomi och kommunens övergripande ekonomi. Skellefteå kommun har en
mycket god ekonomisk hushållning av resurser!
God ekonomisk hushållning
(Gul)
Lokalytor
Barn- och
grundskolenämnden
Fastighetsnämnden
Fritidsnämnden
Gymnasienämnden
Processer över förvaltnings-
/bolagsgränser
Kommunstyrelsen
Bygg- och miljönämnden
Kulturnämnden
Personalnämnden
Socialnämnden
Energiförbrukning
Tekniska nämnden
14
Medarbetare
Prognosen för perspektivet medarbetare är måluppfyllelse.
Kommunstyrelsen ändrar sin bedömning från att ha varit grön, till att nu vara gul och menar därmed att
arbetet inte till fullo kommer att nå måluppfyllelse under 2012. Som figuren visar, tror fortfarande en
stor majoritet av nämnderna att de kommer att uppnå sina målsättningar.
Under året ska alla nämnder fokusera på att arbetet med mönsterarbetsplatser. En mönsterarbetsplats är
en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller de partsgemensamma kriterier som tagits fram. Det är ett
kvitto på att värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt
arbetsmiljöarbete fungerar. Per den 31 augusti hade kommunen totalt 41 stycken mönsterarbetsplatser
av totalt cirka 360 arbetsplatser.
Summan av nämndernas mål (det kvantifierade antalet mönsterarbetsplatser) når emellertid inte upp till
det kommunövergripande målet. I personalnämndens styrkort finns det politiska målet att 50 procent av
kommunens arbetsplatser ska vara mönsterarbetsplatser innan 2012 års utgång.
Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och
engagerade medarbetare
(Grön)
Mönsterarbetsplatser
Kommunstyrelsen
Barn- och
grundskolenämnden
Bygg- och miljönämnden
Fastighetsnämnden
Fritidsnämnden
Gymnasienämnden
Kulturnämnden
Personalnämnden
Socialnämnden
Tekniska nämnden
Rätt till heltid
Kompetensförsörjning
15
Sammanfattningsvis
Sedan föregående prognos i april ser prognoserna för måluppfyllnad sammantaget sämre ut vid detta
rapporteringstillfälle. Jämförs samma målsättningar för de respektive tillfällena har prognoserna för
måluppfyllnad tappat från 80 % till att nämnderna idag bara uppskattar att 68 % av styrkortsmålen
kommer att nå måluppfyllnad.
Vid föregående rapport uppskattade nämnderna att 18 % av målen skulle nå delvis måluppfyllnad,
medan den uppskattningen nu reviderats till 27 %. Från att endast ha utgjort 2 % av den totala
beräkningen, prognostiseras nu 5 % av styrkortsmålen att inte nå måluppfyllnad.
80%
18% 2%
Prognos över måluppfyllnad april 2012
Måluppfyllnad
Delvis måluppfyllelse
Ej måluppfyllelse
68%
27%
5%
Prognos över måluppfyllnad augusti 2012
Måluppfyllnad
Delvis måluppfyllelse
Ej måluppfyllelse
16
Mått Varje nämnd har satt ett mål per perspektiv som bidrar till kommunens övergripande måluppfyllelse.
För att kommunstyrelsen/kommunfullmäktige ska få en kompletterande bild av verksamheten har några
förslag till mått arbetats fram. Dessa kan förändras utifrån önskemål om uppföljning. En
könsuppdelning ska göras för de mått där det är möjligt. Måtten nedan avser aktuell mätperiod (i delårsrapport per sista aug perioden jan-aug) eller det värde som gäller på bokslutsdagen om inte
annat anges.
De mått som ännu inte finns redovisade i ovanstående tabell har inte kunnat tas fram. Under hösten
kommer ett arbete med detta att göras. Ambitionen är att kunna leverera alla mått framöver
Mått aug 2012 aug 2011
Medborgare
Andel av inkomna ärenden där kunden får hjälp vid första
kontakten (%)
71 67
Kundnöjdhet i realtid i kundtjänst (%) 82 81
Andel flexiteärenden för företag som besvaras inom 1 dag
(%)
82 73
Andel som fått plats i förskolan på önskat datum
Antal hushåll som fått försörjningsstöd/månad i genomsnitt
(exkl. flykting och KAM)
814 870
Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per vecka 12 921 14 123
Totalt antal pågående beslut om särskilt boende 961 918
Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång, kvinnor 204 151
Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång, män 108 60
Handläggningstid för bygglov (antal dagar) 32 22
Utveckling/Tillväxt
Antal medborgare (t o m juli respektive år) 71 792 71 695
Antal företag
Antal nya företag
Arbetslöshet bland ungdomar (%) 16,0 16,5
Ekonomi
Kostnad per inskrivet barn i förskolan
Kostnad per elev i grundskolan
Kostnad per elev i gymnasieskolan
Kostnad per brukare i kommunens särskilda boenden
Kostnad per brukare i ordinärt boende (hemtjänst)
Försörjningsstöd, exkl. flykting (mnkr) 50,3 50,5
Totalt antal kvm som den kommunala verksamheten har till
sitt förfogande
511 116 511 788
Upphandlad andel av total inköpsvolym (%) 70 69
Medarbetare
Långtidssjukfrånvaro, > 59 dagar (%) 1,85 1,44
Korttidssjukfrånvaro, 1-14 dagar (%) 2,09 2,31
Antal Mönsterarbetsplatser 41 17
17
Ekonomisk uppföljning
Övergripande finansiella mål
Oförändrad kommunalskatt
Resultatet för skattefinansierad verksamhet
ska, efter uttag från affärsverksamheten
elförsörjning, på kort sikt uppgå till 1,5
procent av skatter och statsbidrag.
Resultatet för skattefinansierad verksamhet
ska, efter uttag från affärsverksamheten
elförsörjning, på lång sikt uppgå till 3,0
procent av skatter och statsbidrag.
Ingen inlåning till skattefinansierad
verksamhet
Ingen försäljning av strategiska tillgångar.
Vid annan försäljning prövas om medlen
ska användas till pensionsavsättningar eller
investeringar.
Skellefteå Kraft ska ge ägaren avkastning
motsvarande 4,0 procent av eget kapital
vid budgetårets utgång.
Avstämning av finansiella målsättningar
Ingen förändring av kommunens utdebitering
har skett inför 2012.
Resultat för skattefinansierad verksamhet, efter
uttag från affärsverksamheten elförsörjning,
beräknas uppgå till 107 mnkr och därmed
motsvara 2,9 procent av intäkterna från skatter
och statsbidrag.
Ingen inlåning har skett till den
skattefinansierade verksamheten och ingen
utförsäljning av strategiska tillgångar har skett.
I enlighet med ägarens krav lämnar Skellefteå
Kraft 200 mnkr (196) i avkastning till den
skattefinansierade verksamheten år 2012.
Investeringar Investeringarna i kommunen för perioden
uppgår till 171 (150) mnkr. Investeringar i
skatte-finansierad verksamhet fortsätter att
öka. Under år 2012 har en ny förskola på
Moröbacke färdigställts. Arbete pågår med
utbyggnader av äldreboenden Tunet och
Södergård.
Ekonomiskt resultat, mnkr
Resultatet i Skellefteå kommunkoncern utgörs
av summan av Skellefteå kommuns resultat
och de kommunala bolagens resultat, minskat
med koncerinterna intäkter och kostnader.
Resultatet för koncernen, kommunen samt de
olika delarna i kommunens verksamhet
(skattefinansierad verksamhet och
affärsverksamhet) framgår av nedanstående
tabell. Det skattefinansierade resultatet avser
resultat efter uttag från kollektivet
affärsverksamheter som figuren ovan visar.
Delårsresultat, mnkr
2012
aug
2011
aug
Kommunkoncernen 454 322
Skellefteå kommun 349 225
- Skattefin. verksamhet 233 135
- Affärsverksamheter 116 90
därav elförsörjningen 111 101
Årsprognos
Årsprognos, mnkr 2012 Budget
Kommunen 280 173
Varav: Skattefinans. verksamhet 107 1
Affärsverksamheter 172 172
Den sammantagna bedömningen är att
kommunen kommer att redovisa ett resultat
som uppgår till 280 mnkr vilket överstiger
budget (inkl kompletteringsbudget) med 107
mnkr.
Koncernresultat 454
Skattefinansierad Verksamhet 100
Resultat efter
uttag 233
Kommunala bolag 105
Affärs- Verksamhet 249 - Varav elförsörjning 244
Resultat efter
uttag 116
Skellefteå kommun 349
Uttag 133
Skellefteå stadshus AB 0 Skellefteå Kraft AB, koncernen 92 Fastighets AB Polaris 4 Skelleftebostäder AB 15 Skelleftebuss AB, koncernen -5 Skellefteå City Airport AB -5 Skellefteå Museum AB 3 Västerbottensteatern AB 2 Koncerninternt -1
18
Budgetavvikelsen består huvudsakligen av
följande:
Ökade intäkter i form av bättre
skatteutfall än budget, mnkr +54
Förväntat driftunderskott
skattefinansierad verksamhet, mnkr -31
Återbetalning av försäkrings-
premier, mnkr 80
Pensionskostnader, mnkr -11
Avstämning balanskravet
Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga
kostnaderna och att realisationsvinster inte ska
inräknas i intäkterna då avstämning mot
kommunallagens balanskrav görs.
Mnkr Kommun
Årsprognos 280
Realisationsvinster -6
Vinster/förluster (KL 8 kap 5 §)
Justerat resultat 274
19
Resultaträkning, mnkr
Koncern Koncern Kommun Kommun
NOT aug-12 aug-11 aug-12 aug-11
Verksamhetens intäkter
3 917 4 108 896 810
Verksamhetens kostnader
-5 477 -5 649 -3 095 -2 984
Jämförelsestörande kostnader 5 80
80 Avskrivningar
-411 -392 -99 -96
Verksamhetens nettokostnader
-1 892 -1 933 -2 217 -2 270
Skatteintäkter 1 1 937 1 875 1 937 1 875
Generella statsbidrag och utjämning 2 532 534 532 534
Finansiella intäkter
26 33 168 148
Finansiella kostnader
-113 -138 -70 -62
Resultat före extraordinära poster
490 371 349 225
Skatt
-36 -50 Årets resultat
454 322 349 225
Årsprognos, mnkr
Skattefinansierad
verksamhet
Verksamhetens intäkter
2 683 Verksamhetens kostnader
-6 424
Avskrivningar
-110 Verksamhetens nettokostnader
-3 851
Skatteintäkter
2 901 Generella statsbidrag och utjämning
797
Uttag elförsörjningen
200 Finansnetto
60
Prognostiserat resultat
107
Affärs-
verksamhet
Intäkter
Verksamhetens intäkter
611
Kostnader
Verksamhetens kostnader
-286
Avskrivningar
-38
Uttag elförsörjningen
-200 Finansnetto
86
Prognostiserat resultat
172
Kommunens totala prognos
280
20
Resultaträkning, mnkr
Skattefinansierad verksamhet
aug-12 aug-11
Intäkter 1 788,5 1 724,0
Kostnader -4 124,3 -4 092,0
Avskrivningar -73,1 -71,4
Verksamhetens nettokostnader -2 408,9 -2 439,5
Skatteintäkter 1 936,9 1 875,1
Generella statsbidrag 531,8 534,0
Uttag elförsörjningen 133,3 131,0
Finansiella intäkter 68,0 51,2
Finansiella kostnader -28,0 -17,0
Årets resultat 233,1 134,9
Affärsverksamhet
aug-12 aug-11
Intäkter 407,0 394,4
Kostnader -189,6 -200,6
Avskrivningar -25,5 -24,5
Verksamhetens nettointäkt 191,9 169,3
Uttag elförsörjningen -133,3 -131,0
Finansiella intäkter 74,7 70,7
Finansiella kostnader -17,4 -19,2
Årets resultat 115,9 89,8
21
Balansräkning, mnkr
Koncern Koncern Koncern Kommun Kommun Kommun
NOT aug-12 dec -11 aug-11 aug-12 dec-11 aug-11
Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 155 161 164 1
Materiella anläggningstillgångar
13 635 13 344 12 999 2 885 2 815 2 588
Finansiella anläggningstillgångar
799 651 562 14 947 14 798 14 340
Summa anläggningstillgångar
14 589 14 156 13 726 17 832 17 612 16 928
Omsättningstillgångar Förråd m.m.
213 219 195 22 23 24
Kortfristiga fordringar
1 026 1 197 1 087 714 563 638
Kortfristiga placeringar
0 0 0 0 0 0
Kassa och bank
245 145 336 0 15 61
Summa omsättningstillgångar
1 484 1 561 1 618 735 601 723
Summa tillgångar
16 073 15 717 15 344 18 568 18 213 17 651
Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital
7 553 7 105 7 168 13 247 12 898 12 917
därav årets resultat
454 280 322 349 206 225
Avsättningar Pensioner och liknande
förpliktelser 3 190 186 163 150 145 127
Andra avsättningar 4 882 857 870 12 14 18
Skulder Långfristiga skulder
5 514 5 680 5 618 3 883 4 052 3 770
Kortfristiga skulder
1 933 1 889 1 524 1 275 1 104 819
Summa skulder
7 447 7 569 7 142 5 159 5 156 4 589
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
16 073 15 717 15 344 18 568 18 213 17 651
Ansvarsförbindelser pensioner
2 932
4 722
22
Kassaflödesanalys, mnkr
Kommunen Kommunen
aug -12 aug -11
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 349 225
Justering för ej likvidpåverkande poster, not 1
102 97
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 451 322
Ökning/minskning kortfristiga fordringar -151 631
Ökning/minskning förråd och lager 1 1
Ökning/minskning kortfristiga skulder 171 -323
Kassaflöde från den löpande verksamheten 472 631
INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -1
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -171 -143
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 6
Kassaflöde från investeringsverksamheten -170 -136
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån
30
Amortering av långfristiga skulder -168 Ökning av långfristiga fordringar -149 -538
Minskning av långfristiga fordringar
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -317 -508
ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början 15 74
Likvida medel vid periodens slut 0 61
Not 1 Spec av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 99 96
Justering för gjorda avsättningar 4 1
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
23
Driftredovisning, mnkr
Driftredovisningen visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag. Interna transaktioner inom respektive nämnd/bolag har eliminerats. Interna transaktioner mellan nämnder och bolag har däremot inte eliminerats.
Netto Netto Budget Aktuell Prognos
kostnad kostnad beslutad budget budget-
aug-12 aug-11 i nov 2012 avvikelse
Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse -177,8 -176,0 -207,8 -275,7 17,0
Barn- och grundskolenämnd -766,7 -746,8 -1 139,6 -1 134,4 -25,4
Bygg- och miljönämnd -22,2 -20,5 -33,0 -36,5 0,4
Fastighetsnämnd -2,1 -6,7 -9,0 -27,6 11,4
Fritidsnämnd -130,2 -136,4 -195,9 -217,4 8,0
Gem nämnd, drift personalsystem 0,0 0,0 -2,8 -2,8 0,0
Gymnasienämnd -220,5 -223,1 -336,3 -333,9 -1,9
Konsumentnämnd -0,3 -0,2 -0,5 -0,5 0,1
Kulturnämnd -48,7 -46,5 -74,1 -78,8 0,0
Personalnämnd -21,2 -17,5 -33,2 -49,5 0,0
Socialnämnd -1 019,2 -1 004,1 -1 534,4 -1 510,6 -23,8
Teknisk nämnd -139,3 -124,9 -172,2 -169,4 -18,2
Valnämnd -0,1 -0,2 -0,1 -1,6 1,4
Överförmyndarnämnd -4,3 -4,6 -5,1 -4,6 -0,2
Revision -1,3 -1,3 -2,0 -2,5 0,0
Summa nämnder -2 553,7 -2 508,8 -3 746,1 -3 845,9 -31,2
Finansiering Intäkter Skatteintäkter 1 936,9 1 875,1 2 851,6 2 851,6 49,8
Generella statsbidrag och utj 531,8 534,0 792,2 792,2 4,5
Särskilda statsbidrag 15,0 15,1 22,7 22,7 -0,1
Finansnetto 29,5 23,6 25,0 25,0 6,0
Uttag elförsörjningen 133,3 131,0 200,0 200,0 0,0
Återföring internränta 62,1 63,1 87,0 87,0 6,5
Återföring po-pålägg 582,5 580,6 789,6 789,6 Kostnader
Förändr semesterlöneskuld, timlön 78,0 72,0 Oförutsett
-73,8 -17,8
Arbetsgivaravgifter -477,5 -469,7 -653,6 -653,6 Pensioner -177,1 -163,6 -238,1 -238,1 -11,1
Avtalsförsäkringar 77,0 -11,9 -4,4 -4,4 81,9
Övrigt -4,8 -5,5 -2,0 -7,3
Summa skattefin verksamhet 233,1 135,0 50,0 0,9 106,4
24
Affärsverksamhet Kommunstyrelse Elförsörjning 110,6 101,2 172,1 172,1 0,2
Fritidsnämnd Camping 3,2 0,5 0,0 0,0 0,2
Teknisk nämnd Hamn 5,4 -0,6 0,0 0,0 4,7
Parkering 0,4 0,7 0,0 0,0 0,0
Renhållning 1,2 -4,9 0,0 0,0 -1,5
Sotning -0,4 -0,8 0,0 0,0 -1,0
Vatten- och avloppshantering -4,5 -6,3 0,0 0,0 -2,5
Summa affärsverksamhet 115,9 89,8 172,1 172,1 0,1
Resultat, kommunen 348,9 224,8 222,1 173,0 106,5
Prognos
Resultat Resultat Resultat- Resultat- budget-
aug-12 aug-11 prognos krav avvikelse
Kommunägda bolag Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Stadshus AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Skellefteå Kraft AB, koncernen 91,8 86,8 131,0 200,0 -69,0
Fastighets AB Polaris 4,4 20,1 5,0 5,0 0,0
Skelleftebostäder AB 15,3 5,1 19,0 10,0 9,0
Skelleftebuss AB, koncernen -5,3 -3,9 -8,0 -5,5 -2,5
Skellefteå City Airport AB -4,9 -5,2 -11,0 -13,3 2,3
Skellefteå museum AB 3,2 2,0 0,0 0,0 0,0
Västerbottensteatern AB 1,1 3,3 0,0 0,0 0,0
Summa bolag 105,6 108,2 136,0 196,2 -60,2
25
Investeringsredovisning, mnkr
Investeringsredovisningen för materiella anläggningstillgångar visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag.
Netto- Netto- Prognostiserad
investering budget utgift
Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 9,6 29,1 25,6
Barn- och grundskolenämnd 1,8 7,3 3,0
Byggnadsnämnd 0,0 0,5 0,5
Fastighetsnämnd 70,0 156,3 107,4
Fritidsnämnd 2,0 7,0 6,0
Gymnasienämnd 2,1 12,8 5,0
Kulturnämnd 0,4 2,0 1,9
Personalnämnd 0,0 0,8 0,1
Socialnämnd 2,8 11,1 8,0
Teknisk nämnd 17,6 71,3 36,9
Summa skattefin verksamhet 106,4 298,2 194,4
Affärsverksamhet Kommunstyrelse avgiftsfinansierat Elförsörjning 28,4 46,9 56,0
Fritidsnämnd avgiftsfinansierat Camping 3,9 9,5 9,5
Teknisk nämnd avgiftsfinansierat Hamn 6,9 14,6 9,0
Parkering 1,1 2,2 2,0
Renhållning 3,2 26,6 18,0
Sotning 0,0 0,4 0,2
Vatten- och avloppshantering 21,4 168,2 81,1
Summa affärsverksamhet 64,9 268,3 175,8
Summa kommunen 171,4 566,5 370,2
Kommunägda bolag Skellefteå Stadshus AB, koncernen
Skellefteå Kraft AB, koncernen 342,3 991,1 806,4
Fastighets AB Polaris 10,0 40,0 15,0
Skelleftebostäder AB 103,5 181,0 192,0
Skelleftebuss AB, koncernen 84,5 80,0 86,0
Skellefteå City Airport AB 4,6 9,8 8,5
Skellefteå museum AB 0,0 0,9 0,0
Västerbottensteatern AB 0,1 0,7 0,6
Summa kommunägda bolag 545,0 1 303,4 1 108,5
Summa kommunkoncernen 716,4 1 869,9 1 478,7
26
Större investeringar, mnkr
Här redovisas större investeringar i kommunen som beräknas överstiga 5 mnkr
Utgifter 2012
Projektets totala utgifter
Budget Redovisat Budget Redovisat Avvikelse Prognos
Färdigställda projekt Förskola Moröbacke 0,0 3,0
23,0 23,0 -0,1
Norrhammarskolan -0,2 1,7
33,5 33,5 0,0 Ny konstgräsplan Skogsvallen 2,6 0,8
6,0 5,2 0,8
Pågående projekt
Stadsparken/Bryggarbacken 0,0 0,0
25,3 23,6 1,7 27,5
Cykelvägar genom centrum 4,8 1,2
4,9 1,2 3,7 5,1
Boviken södra ny va-hantering 14,5 11,9
36,5 20,8 15,7 36,5
Ny VA-lösning Drängsmark -11 4,0 1,7
8,0 2,7 5,3 20,0
Ökad leveranssäkerhet av fordon 4,8 0,9
6,9 0,9 6,0 14,4
Förskola Skelleftehamn 13,3 10,1
22,5 13,4 9,1 22,5
D-huset Balderskolan 17,0 10,6
17,0 10,6 6,4 17,0
Utbyggnad Södergård 5,9 10,8
15,9 15,7 0,2 15,9
Utbyggnad Tunet 5,9 13,7
15,9 15,6 0,3 15,9
27
Noter
NOT 1 SKATTEINTÄKTER, mnkr
Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen
aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011
Allmän kommunalskatt 1 901 1 832 1 901 1 832
Slutavräkning föregående år, prognos 8 10 8 10
Slutavräkning innevarande år, prognos 28 33 28 33
Summa skatteintäkter, netto 1 937 1 875 1 937 1 875
NOT 2 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING, mnkr
Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen
aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011
Inkomstutjämning 337 323 337 323
Kostnadsutjämning -32 -30 -32 -30
Regleringsbidrag/-avgift 23 49 23 49
Strukturbidrag 19 19 19 19
Utjämning LSS 102 96 102 96
Tillfälligt konjunkturstöd
Kommunal fastighetsavgift, utb 64 64 64 64
Kommunal fastighetsavgift, prognos 17 12 17 12 Summa generella statsbidrag och utjämning 532 534 532 534
NOT 3 AVSÄTTNING TILL PENSIONER, mnkr
Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen
aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011
Ingående avsättning 186 163 145 125
4
5 2
Pensionsutbetalningar
Nyintjänad pension
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
Förändring av löneskatt
Ändring av försäkringstekniska grunder
Övrigt
Förändring av pensionsavsättning
Utgående avsättning 190 163 150 127
varav särskild löneskatt 46 40 29 25
varav särskild avtalspension 3 3 3 3
Pensionsmedlens användning
Medel använda i verksamheten (återlån) 190 163 150 127
Aktualiseringsgrad
92,0%
28
NOT 4 ANDRA AVSÄTTNINGAR, mnkr
Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen
aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011
Avsättning för skatter 862 843 Avsättning för deponier
Redovisat värde vid årets början 14 18 14 18
Inspråktagna avsättningar -2 0 -2 0
Utgående avsättning 12 18 12 18
Övriga avsättningar 8 9 Summa andra avsättningar 882 870 12 18
NOT 5 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER, mnkr
Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen
aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011
Verksamhetens kostnader
Återbetalning av försäkringspremier FORA 80
80
Summa andra avsättningar 80 0 80 0
29
Redovisningsprinciper
God redovisningssed
Skellefteå kommuns redovisning bygger på
Lagen om kommunal redovisning (KRL) samt
på rekommendationer från Rådet för kommunal
redovisning (RKR). Sammantaget innebär detta
att redovisningen i kommunen sker på ett sätt
som i huvudsak överensstämmer med god
redovisningssed.
De kommunägda bolagens redovisning har skett
i enlighet med god redovisningssed - i
huvudsaklig överensstämmelse med
Bokföringslagen och Årsredovisningslagen
samt Aktiebolagslagen.
Inventarier med en ekonomisk livslängd på
minst 3 år och ett värde på minst 20 000 kronor
(exklusive moms) klassas som
anläggningstillgång.
Avskrivningstiderna för anläggningstillgångar
har fastställts med utgångspunkt från Rådet för
kommunal redovisnings skrift om avskrivningar
men med en egen bedömning av tillgångarnas
beräknade nyttjandetid.
Lånekostnader belastar resultatet för den period
de uppkommer.
Intern redovisning
Enligt kommunallagen ska kommunen också
redovisa driften av de olika nämnderna. Inom
driftredovisningen (internredovisningen) påförs
nämnderna en intern ränta som beräknas på
tillgångarnas bokförda värde med 4,2 procent.
Sociala avgifter har bokförts i form av
procentuella personalomkostnadspålägg i
samband med löneredovisningen enligt
följande:
Anställda, % 38,46
Anställda som vid årets ingång inte
fyllt 26 år, % 21,29
Anställda, som är födda 1938 och
senare och som är 65 år och äldre, % 15,19
Anställda, födda 1937 och tidigare, % 0,00
Förtroendevalda, % 38,25
30
Nämndsrapporter
Kommunstyrelsen
31
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser
Platsvarumärke
Det nya platsvarumärket lanserades den 4 maj. Marknadschef är rekryterad och har påbörjat sitt arbete.
Arbetet med platsvarumärket kommer att fortsätta under hösten med utveckling av webb, framtagande
av tryckt material samt marknadsplan inför 2013.
Ny organisation
Under det första tertialet har det pågått ett intensivt arbete med en översyn av
kommunledningskontorets organisation. Fullmäktige har fattat beslut om att den nya organisationen
ska gälla från och med första september 2012. Under senare delen av augusti har personalen flyttat till
sina nya lokaler.
UFS (utveckling för Skellefteå)
För att fokusera mot uppställda mål i styrkortet har ett strategidokument för Utveckling i Skellefteå
tagits fram. Det viktigaste målet är befolkningstillväxt.
Förbättra näringslivsklimatet
Arbetet med att förbättra näringslivsklimatet sker enligt plan. Den handlingsplan som beslutats av
kommunfullmäktige kommer att stå i centrum för Skellefteå kommuns förvaltningar i allmänhet och
för kommunledningskontoret i synnerhet. Kontinuerliga avstämningar och redovisning av arbetet sker
och nya aktiviteter tillkommer.
Som ett led i att nå det övergripande målet för 2012, om att ökad dialog och fördjupat samarbete med
näringslivet ska vara etablerat och formerat under 2012, prioriteras arbetet med att få igång fler
nätverk och branschråd under hösten. Tillväxtnätverk är bildat i Bureå under våren och fler är på gång.
Två branschråd har bildats, fler är under planering och processande. Åtgärder har vidtagits för att göra
företagens kontakter med kommunen enklare.
Serviceförklaringar
Kommunens alla nämnder ska under 2012 ta fram serviceförklaringar till en del tjänster. De ska
konkretisera sina respektive serviceutbud och ambitionsnivåer samt hur serviceåtagandet kommer att
följas upp. Medborgaren ska på så sätt få veta vad som erbjuds, få möjlighet att på ett konstruktivt sätt
lämna synpunkter på servicen och få tillgång till uppföljning av utbudet.
För att skapa en dialog kring kommunens serviceutbud pågår arbete med att bjuda in till diskussion via
fokusgrupper bestående av medborgare, tjänstemän och politiker.
Nytt intranät
Det nya intranätet ska införas. Intranätet, eller snarare verksamhetsportalen, ska fungera som nav för
både system- och informationsstöd. Inbyggt stöd för sociala funktioner ska underlätta för nätverk och
arbetsgrupper. Införandet av Sharepoint som kommungemensamt system för intranätet, är ett
strategiskt beslut. Projektet syftar till att ge kommunens anställda förutsättningar att jobba effektivare.
Införandeprojektet har pågått under 2012 och lanseringen beräknas ske under hösten.
Övriga viktiga händelser
Arbetet med ny stadskärna och planering av vägpaket fortgår. Mer om det i kommande rapporter.
Processutveckling; Om det ska bli enklare för medborgarna att få hjälp med sina ärenden och
om det ska kunna ske effektivare, måste arbetet med processer fortsätta. Ett processinriktat
arbetssätt underlättar övergången till självservice för både medarbetare och medborgare. Det
är också en grundförutsättning för att kunna minska antalet verksamhetssystem i kommunen.
Tjänster eller serviceutbud kopplas till processerna.
Verksamhetsutveckling med stöd av it. Den nya organisationen medför en fokusering på ett
modernt arbetssätt i kommunen och i kontakten med medborgarna. Utveckling av mobil app-
plattform har tagits fram och möjliggör effektiv framtagning av tjänster.
Synpunkts- och klagomålshantering; För en ständig utveckling av kommunens verksamhet
behövs en rutin för hantering av inkomna synpunkter. Kundtjänst fungerar som ingång till
kommunen och har tagit fram rutiner för synpunktshantering tillsammans med
förvaltningarna.
Kommunstyrelsen
32
Perspektiv Medborgare/Kund KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder
Fokusområde Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt
serviceutbud
Nämndsmål: Förvaltningens nuvarande serviceutbud är kartlagt och
framtida behov är definierade
Bedömning X Delvis måluppfyllelse bedöms för 2012. Arbete med att utveckla tjänstekatalog/serviceutbud pågår.
Serviceförklaringar inom kundtjänst, tillväxt och arbetsmarknadsverksamhet ska kartläggas. Fokusgrupper
används som metod för att ta fram serviceförklaringar. Fler exempel från andra avdelningar kan nämnas:
- Det serviceutbud som Campus Utveckling erbjuder
- It-avdelningen har kartlagt alla tjänster och tagit fram serviceförklaringar för de viktigaste tjänsterna
- Kundtjänst har ett flertal mål för att säkerställa kunderna tillgänglighet, gott bemötande och korrekta
svar.
Perspektiv Utveckling/tillväxt KF-mål Långsiktigt hållbar utveckling
Fokusområde Utveckling av näringsliv och företagande
Nämndsmål: Ett årligen förbättrat företagsklimat har uppnåtts
genom ett nära och långsiktigt arbete tillsammans med
näringslivet
Bedömning X Arbetet med handlingsplanen för ett förbättrat företagsklimat kommer att pågå under hela mandatperioden.
Inom alla utvecklingsområden i handlingsplanen för förbättrat näringsklimat är aktiviteter igångsatta och flera
ytterligare är inplanerade. Avstämning mot näringslivet samt redogörelse för dem har skett under andra tertialet.
Perspektiv Ekonomi KF-mål God ekonomisk hushållning
Fokusområde Processer över förvaltnings-/bolagsgränser
Nämndsmål: Fem processer inom FRAM är införda och fem nya
processer är initierade
Bedömning X Fem processer är kartlagda och införande pågår. Flera nya processer är också planerade och påbörjade.
De fem första processerna är: underhållsprocessen, upphandling, lönehantering, felanmälan och uppdrag.
Utöver dessa processer har kommunstyrelsen fattat beslut om ny budgetprocess och förvaltningen har dessutom
verkat för en förenkling av uppföljningsprocessen.
Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade
medarbetare
Fokusområde Mönsterarbetsplatser
Nämndsmål: 50% av arbetsplatserna är definierade som
mönsterarbetsplatser
Bedömning X Bedömningen för 2012 är delvis måluppfyllelse. Bedömningen försvåras av organisationsförändringen fr o m
2012-09-01. Tre, av totalt tolv arbetsplatser inom förvaltningen, har hittills anmält sig som
mönsterarbetsplatser. It-avdelningen har inte som mål att bli mönsterarbetsplats redan 2012. Inom avdelningen
är bedömningen att man behöver arbeta mer med en del grundläggande förutsättningar för att kunna bli
mönsterarbetsplats. Inom övriga avdelningar pågår arbete för att uppnå målet.
Kommunstyrelsen
33
Ekonomi
Driftredovisning Skf-vht Aug -12 Aug -11
Intäkter 114,0 88,5
Kostnader för arbetskraft -108,0 -103,5
Övriga kostnader -178,6 -152,1
Avskrivningar -2,7 -3,2
Finansiella poster -2,4 -2,3
Nettokostnad/intäkt -177,8 -172,6
Årsprognos -258,7 -254,0
Årsbudget 275,7 270,0
Avvikelse 17,0 16,0
Driftredovisning elförsörjn Aug -12 Aug -11
Intäkter 217,5 217,5
Kostnader för arbetskraft -1,8 -1,6
Övriga kostnader -33,4 -40,6
Avskrivningar -7,9 -7,9
Finansiella poster -63,8 -66,3
Nettokostnad/intäkt 110,6 101,1
Årsprognos 172,3 151,0
Årsbudget -172,1 -166,2
Avvikelse 0,2 -15,2
Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
10 mnkr av resultatöverföring från 2011 nyttjas i internbudget 2012.
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Prognosen för den skattefinansierade verksamheten uppgår till ett överskott på 17,0 mnkr
och beror i huvudsak på:
- tomtförsäljning vid Solbackens handelsområde 6,0
- ej förbrukad resultatöverföring från 2011 8,0
Summa 14,0
I likhet med föregående år överstiger den beräknade nettokostnaden för 2012 vad
årsbudget och tilläggsanslag medger. Utrymmet för resultatöverföring minskar och
därmed krävs, till kommande år, en anpassning av verksamheten till den ram som tilldelas.
Investeringsredovisning Aug -12 Aug -11
Nettoinvestering -38,0 -29,0
Årsprognos -81,6 -129,0
Årsbudget 76,0 160,0
Avvikelse -5,6 31,0
Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Inom affärsverksamheten elförsörjning planeras något högre investeringar än vad som
budgeterats för 2012 beroende på försening i upprustning av Selsfors kraftstation.
Investeringen var ursprungligen planerad till år 2011.
-9,1
Summa
Kommunstyrelsen
34
Analys Skellefteå kommun står inför stora utmaningar inom många områden som exempelvis handlar om
demografi, urbanisering och ekonomi. För att möta utmaningarna och bli den attraktiva
tillväxtkommunen, som är ambitionen, krävs att värdegrunden hålls levande; att alla som verkar i
kommunen känner ett engagemang för den, att vi är professionella i det vi gör och i alla våra möten -
både externa och interna. För att kunna vara attraktiv är det också viktigt att se omvärlden, förstå
trender och utvecklingstendenser och även våga dra slutsatser av det som kommer fram. Det är alltså
viktigt att vara framsynt. Idag pågår ett omfattande arbete på bred front för att Skellefteå ska kunna bli
80 000 invånare. Det handlar bl a om:
Omstrukturering av skola/gymnasium
Boende för äldre
Förenkla för medborgare i kontakterna med kommunen
Tydliggöra vad Skellefteå som plats står för
Skapa ett attraktivt och levande centrum till nytta för hela kommunen
Ett rikt kultur- och fritidsliv som baseras på önskemål och behov från medborgarna
Samhällsplanering t ex vägplan för Skellefteå
Detta är bara ett axplock av viktiga förändringsarbeten som pågår. Genom den nya organisationen är
tanken att det, i kommunledningens kontor, ska finnas kompetens och resurser som kan driva och
bidra till att kommunens ambitioner uppnås. Organisationen ska kunna fokusera på
förändringsarbeten.
För att kunna driva så omfattande förändringar är det viktigt att arbetet inom kommunen sköts
effektivt; att vi har enkla processer samt en ändamålsenlig struktur, d.v.s. den struktur som tillgodoser
kvalitet för medborgarna utan att tynga kommunens ekonomi.
Kommunledningens kontor jobbar ständigt för att minska kostnaderna för den egna verksamheten men
har ännu inte en ekonomi i balans. Arbetet med att ha rätt kompetenser för att möta framtiden och
samtidigt en ekonomi i balans fortgår inom organisationen.
Barn- och grundskolenämnden
35
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser
I Skellefteå, liksom i övriga landet, medför urbaniseringen att centralorten växer medan invånar-
antalet sjunker i övriga kommunen. Det är därför viktigt att kommunen anpassar verksamheten
utifrån detta för att ytterligare höja kvaliteten för barn och elever. Behovet av platser inom förskolan
ökar och behovet är störst i centrala Skellefteå och i Skelleftedalen. Utvecklingen går mot större
enheter både inom förskola och skola. Att skapa större skolenheter och göra en lokal-mässig
samordning mellan förskolor och skolor är viktiga faktorer för att bibehålla en god kvalitet i
verksamheten.
Den nya skollagen, nya läroplaner och kursplaner fortsätter att utmana vår organisation,
kompetensförsörjning och kostnader. Rektorer och förskolechefer har fått större beslutanderätt och
ansvar samtidigt som möjligheten att överklaga beslut har ökat för vårdnadshavare. Målet för de nya
nationella styrdokumenten är kvalitetshöjning och förbättrade resultat. Det möter vi genom att
fortsätta vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet.
Viktiga trender att möta är bl.a. ökade krav på valmöjligheter och tillgänglighet, ökad mångfald och
teknikutveckling. Skellefteå kommun möter trenderna i form av e-tjänster, utvecklingsprojekt för
nyanlända elever samt förstärkning av möjligheten till digitala verktyg som elevdatorer och
surfplattor. SKL sammanställer varje år rapporten ”Öppna jämförelser” över kvaliteten i svensk
skola. Skellefteås resultat för 2012 visar att vi hamnar på plats 85 av landets 290 kommuner. Öppna
jämförelser släpptes första gången 2007 och årets resultat är i nivå med hur det sett ut tidigare, d.v.s.
vi kan inte se någon direkt rörelseriktning gällande kvaliteten.
Skolinspektionen har genomfört den regelbundna tillsynen av Skellefteå kommuns förskolor,
grundskolor, fritidshem och grundsärskolor. De utvecklingsområden som flest skolor i Skellefteå
fått anmärkning på är att uppföljning av resultat på skolenhetsnivå inte görs, att uppföljning av
åtgärder i planen mot kränkande behandling inte görs i tillräckligt hög omfattning, att
åtgärdsprogram inte följs upp tillräckligt bra samt att skolan behöver arbeta mer med att förändra
undervisningen utifrån elevernas behov. Vi kan samtidigt konstatera att samtliga påpekade brister är
vad Skolinspektionen bedömer som normalbrister. På plussidan bedömer Skolinspektionen att en
stor majoritet av kommunens skolor har ett aktivt värdegrundsarbete vilket resulterar i trygga elever
som trivs. Den slutliga rapporten från Skolinspektionen gällande samtliga verksamheter i Skellefteå
kommun väntas komma i slutet av höstterminen.
Barn- och elevhälsan har omorganiserats. En omstrukturering har genomförts som syftar till
likvärdighet i hela kommunen samt säkerställande av barnets/elevens rätt till särskilt stöd. En
särskild satsning på arbete i lärmiljö är påbörjad i och med inrättande av ett resurscenter som ska ge
pedagogiskt stöd i form av handledning och utbildning. Stödja barn- och elevprocessens
implementering är påbörjad med mål att ge rättssäkerhet och kvalitetssäkra arbetet med särskilt
stöd. Ett barnhälsoindex som Region Västerbotten nyligen presenterade visar barn och ungas
psykiska och fysiska hälsa är god i Skellefteå kommun i jämförelse med riket.
Skol- och kulturkontoret som arbetsgivare står inför en stor utmaning att attrahera och rekrytera hög
kompetens genom den kommande, och till viss del redan påbörjade, generationsväxlingen. En väl
fungerande personalförsörjning med fokus på såväl rekrytering som att ta tillvara och utveckla den
personal som redan är anställd, är därför en av de viktigaste personalstrategiska frågorna. Under
hösten går avtalsrörelsen för lärarfacken in i den avgörande fasen gällande nytt avtal, vilket kommer
att innebära nya utmaningar för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Personalbemanningen inför hösten ser bra ut, till och med bättre än inför tidigare års skolstarter.
Under 2012 kommer ett 50-tal personer gå i pension, men med minskade barn- och elevkullar har
inte återbesättning behövts på alla anställningar. På kort sikt ser förvaltningen ett behov att anställa
fler förskollärare och på lite sikt även lärare inom naturvetenskapliga ämnen, moderna språk och
trä- och metallslöjd. Givetvis kommer vikarier att behövas i verksamheterna. Det är framförallt
inom förskoleverksamheterna som behoven är störst. Under våren 2012 har vikarie-poolen, med
250 personer registrerade, använt 160 personer för att täcka verksamheternas behov.
Barn- och grundskolenämnden
36
Perspektiv Medborgare/Kund
KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder
Fokusområde Medborgar-/kunddialog
Nämndsmål: Minst 76% av föräldrarna är nöjda med sitt barns
förskola/skola och kan rekommendera den till andra
Bedömning X
Utifrån resultatet av en undersökning bland föräldrar med barn i för-, sär- respektive grundskola görs
bedömningen att måluppfyllelse nåtts för målet. Enkätsvarens utfall resulterade i 83 – 91 % kundnöjdhet.
Perspektiv Utveckling/tillväxt
KF-mål Långsiktig hållbar utveckling
Fokusområde Ungdomar i arbete och utbildning
Nämndsmål: Medelmeritvärdet ska vara minst 211
Bedömning X
Sedan 2004 års medelmeritvärde på 212,2 har vi haft en sjunkande trend fram till 2012 års preliminära värde på
204,5. Att ta reda på varför detta hänt och agera för en förändring av denna negativa trend är högt prioriterat.
Utvecklingsarbeten gällande elever med annat modersmål har satts igång, där syftet är att förbättra de elevernas
kunskapsutveckling. En annan elevgrupp där vi måste arbeta på en förbättring är pojkarna, vilkas
kunskapsresultat är betydligt lägre än flickornas.
Bekymrande, förutom att vi har en sjunkande trend över tid, är att vi även tappar i förhållande till riket. Före
2008 låg vi generellt över rikssnittet, men sedan 2008 har vi legat under med en ökande klyfta till riket. Förutom
ovan nämnda insatser för att höja medelmeritvärdet kommer vi att arbeta med formativ bedömning (coacha
eleven i sitt lärande) för lärare, förstärkning av barn- och elevhälsan, säkerställande av behöriga lärare utifrån
legitimationskravet samt ett än mer för enheten individualiserat kvalitetsarbete.
Perspektiv Ekonomi
KF-mål God ekonomisk hushållning
Fokusområde Lokalytor
Nämndsmål: Lokalytan (kontraktsyta) per elev i skola är 15 kvm.
Bedömning X
Lokalytan våren 2012 är 15,4 kvm/elev. Om samma ytor förhyrs till hösten, ökar kvm/elev med 0,3 till 15,7
kvm/elev. Målet kommer inte att uppnås under året. Strukturomvandling är påbörjad men effekterna kommer
inte att kunna ses under år 2012. Nämnden har gett förvaltningen ett antal utredningsuppdrag för översyn av
verksamhet. Det gäller områdena Jörn/Boliden, Lövånger/Bureå, Getberget/Morön, Byske/Ostviksskolan,
Skelleftehamn samt Musikskolan. Uppdraget omfattar även översyn av upptagningsområden och att se över
lösningar för Morö backe skola, Sunnanåskolan och Sjungande dalens skola. I nämndens lokalplan år 2012-2032
finns ytterligare områden där översyn av områden/verksamhet beskrivs. Arbetet med strukturomvandling
kommer att pågå under ett antal år. De första effekterna kommer att synas under år 2013.
Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade
medarbetare
Fokusområde Mönsterarbetsplatser
Nämndsmål: Minst 5 mönsterarbetsplatser
Bedömning X
I dagsläget är Sunnanåskolan, förskolorna Gomorronsol, Rödluvan, Snövit, områdesexpeditionen på
Sunnanå/Sörböle mönsterarbetsplatser. I nuläget finns inga nya ansökningar.
Barn- och grundskolenämnden
37
Ekonomi
Driftredovisning Skf-vht aug -12 aug -11
Intäkter 60,4 56,6
Kostnader för arbetskraft -592,7 -581,5
Övriga kostnader -233,5 -220,6
Avskrivningar -0,8 -1,3
Finansiella poster -0,1 0,0
Nettokostnad -766,7 -746,8
Årsprognos -1 159,8 -1 147,2
Årsbudget 1 134,4 1 143,2
Avvikelse -25,4 -4,0
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Personalkostnader -20,0 Hyror och omställningskostnader lokaler -2,0 Övrigt t.ex. skolskjutsar -3,4 Summa -25,4
Investeringsredovisning aug -12 aug -11
Nettoinvestering 1,8 0,1
Årsprognos -3,0 2,5
Årsbudget 7,4 -2,5
Avvikelse 4,4 0,0
Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar:
År 2012 har ett antal projekt påbörjats alternativt slutförts under januari-april, t.ex. Norrhammarskolan och
Norrskenets förskola. Under året kommer ytterligare två förskolor att bli klara. Förseningar i utbyggnad av
fleravdelningsförskolor samt strukturomvandling av verksamhet, bl.a. skolor, innebär att investeringsbudgeten
kommer att tas i bruk under år 2013 för de objekt som inte är klara bl.a. Jörn/Boliden och Kullens förskola
(Skelleftehamn).
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos
Förseningar i utbyggnad av förskolor samt ombyggnationer skolor 4,4
Summa 4,4
Förväntat resultat för nämnden: -25,4 mnkr. Det innebär att nämnden inte har en ekonomi i balans för år 2012.
Under året fortsätter det långsiktiga arbetet med strukturomvandling och åtgärder vidtas för att skapa
förutsättningar att klara budgetram år 2013 samt åren framåt.
Jämfört med år 2011 visar barn- och grundskolenämnden en högre kostnadsnivå (20,4 mnkr). Detta beror
främst på personalkostnader (10,9 mnkr) och ökade kostnader för lokaler. Intäkterna är något högre än år 2011,
vilket beror på statsbidrag och förskole/fritidshemsavgifter. Den budgetram som anvisats för år 2012 är 8,8
mnkr mindre än för år 2011. I årets ram finns även underskottet på -3,8 mnkr för år 2011 inräknat. För att
komma till rätta med en ökande kostnadsnivå kommer översyn av verksamheten att göras på lång sikt.
Strukturomvandlingen är den åtgärdsplan som måste genomföras för att klara en god ekonomisk hushållning på
lång sikt. Åtgärdsplan för år 2012, se nämndens beslut.
Barn- och grundskolenämnden
38
Analys Det mål som har störst fokus för barn- och grundskolenämnden är hög kvalitet i alla verksamheter.
Översatt till barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde innebär det att alla barn/elever ska nå
så långt som möjligt både när det gäller social utveckling och kunskapsutveckling. Det innebär bl.a. att
vi ska ha ett fortsatt högt värde gällande barns/elevers trygghet och trivsel samt att alla elever ska vara
behöriga till gymnasiet och dessutom ha så bra betyg som möjligt. Tyvärr går trenden i nuläget åt fel
håll både när det gäller medelmeritvärde och elevernas behörighet till gymnasiet. En skarp analys följd
av långsiktiga och korrekta insatser krävs för att vända dessa två bekymmersamma trender.
Utmaningen är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för detta.
För att nå målet om hög kvalitet i alla verksamheter behöver beslut tas som gynnar varje barns och
elevs utveckling. En förutsättning är att förändra strukturen inom barn- och grundskolenämndens
verksamhetsområde. Med nuvarande struktur och ekonomiska ramar finns inte förutsättningarna att
bibehålla kvaliteten. I nuläget går för stor andel av budgeten till lokalkostnader och de budgetramar
som barn- och grundskolenämnden är tilldelade för åren 2012-2015 medger inte ökade kostnader i den
omfattning som en bibehållen struktur skulle medföra. Barn- och grundskolenämnden vill därför
minska på lokalkostnaderna för att lämna ekonomiskt utrymme till de krav som uttrycks i skollagen
gällande bl.a. behörigheter, kompetensutveckling och särskilt stöd till barn och elever.
Genom två stora åtgärder kan kvaliteten bibehållas/förbättras samtidigt som barn- och
grundskolenämnden får en ekonomi i balans. Den första är flexibilitet gällande gränserna för
upptagningsområden. Den andra handlar om att samordna skolenheter och öka antalet
fleravdelningsförskolor i våra större samhällen. I väl genomtänkta förändringar i dialog med berörd
personal och medborgare finns möjligheterna att elevernas kunskapsresultat i Skellefteå kan förbättras
från dagens nivå samtidigt som tryggheten och trivseln bibehålls. Större likvärdighet, säkerställd
behörighet i förskola och skola samt säkrad tillgång till stöd för de barn och elever som behöver det, är
den effekt som skulle bli följden av de föreslagna åtgärderna.
Bygg- och miljönämnden
39
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser
Bygg- och miljönämnden har beslutat att förvaltningens första serviceförklaring ska avse bygglov.
Arbetet har påbörjats och två stycken fokusgrupper har gjorts, en tredje genomförs i början av
september. Samarbetet med sju andra norrlandskommuner om nyckeltal och verksamhetsförbättring
har utvecklats. Förvaltningen har deltagit i den kommungemensamma utbildningen ”Förenkla helt
enkelt” som syftar till att utveckla kontakter mellan kommun och näringsliv. Som ett led i detta arbete
genomför ordförande och förvaltningschef ett antal företagsbesök. Kommunens lokala miljöfestival
har genomförts med aktivt deltagande från flera skolor inom kommunen. Det pågår planering för den
nationella plan- och byggkonferensen 12-14 september.
Arbete pågår för att uppdatera och lansera e-tjänsten för bygglov. Samrådsmöten har genomförts på tio
olika orter kring landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Under sommaren har naturinventering
gjorts av tänkbara platser. Ett förslag till LIS-områden kommer att tas fram under hösten och vintern.
Planavdelningen deltar i ett projekt SKL för att utveckla medborgardialogen i planprocessen.
Kommunstyrelsen har gett nämnden ett detaljplaneuppdrag för västra Eriksberg. Området blir
pilotprojekt för att använda policyn för hållbart byggande. Arbete med att ta fram samrådshandling för
vindkraft och centrala stan pågår. Bygg- och miljökontoret har fått ett uppdrag av kommunfullmäktige
att planera för Skellefteås första kommunala naturreservat.
Uppföljning av strandskyddsinventeringen har fortsatt och kommer att intensifieras under resten av
året. Syftet är att göra stränderna tillgängliga för friluftslivet, samt bevara goda livsvillkor för växt-
och djurlivet. Miljö- och byggavdelningarna har inlett ett samarbete kring energitillsyn på företag. Tio
företag har besökts och ytterligare 20 kommer att besökas. Syftet med energitillsynen är att företagens
energianvändning ska minska. Ytterligare områden med markföroreningar har identifierats och
riskklassats vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter. I några fall har även sanering inletts.
Rekrytering av ny bygglovschef har inte lyckats och rekryteringsprocessen fortsätter. De ökade
resurserna till förrättningssidan på lantmäteriavdelningen har inneburit kortare leveranstider, samt att
ett antal gamla ärenden har avslutats. Mediantiden för leverans av en förrättning har minskat från 245
dagar 2011 till 153 dagar 2012. Arbetet med kvalitetshöjning av fastighetsinformationen i kartan
fortsätter. I pilotområdet kring Kroksjön har fastighetsägarna fått erbjudande om utmärkning och
bestämning av samtliga gränser i byn. 20 procent av ägarna till skogsmarken nappade på erbjudandet
och mätningsarbetet har påbörjats.
Bygg- och miljönämnden
40
Perspektiv Medborgare/Kund KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder
Fokusområde Medborgar-/kunddialog
Nämndsmål: Aktiv medborgardialog i planprocessen
Bedömning X En arbetsgrupp på planavdelningen deltar i SKLs samarbete för medborgardialog. Ett uppstartsmöte har
genomförts och en rapport som belyser medborgardialogen i planprocessen tas fram och kommer att vara klar i
december. Förberedelser för att kunna visualisera planer i 3D är på gång. 3D-visualisering ger nya möjligheter
att kunna locka medborgarna till en dialog om planering. Det pågår även ett arbete för att kunna visa
information om gällande detaljplaner på webbkartan.
Perspektiv Utveckling/tillväxt KF-mål Långsiktig hållbar utveckling
Fokusområde Energi och miljö
Nämndsmål: Aktiv part i det lokala miljöarbetet för hållbara
livsmiljöer
Bedömning X Arbetet med att förankra och tillämpa den nya policyn för hållbart byggande pågår. Ett led i förankrings- och
tillämpningsarbetet är att använda policyn i planuppdraget för västra Eriksberg. Alla som söker bygglov
kommer att få information om att det finns möjlighet att samtidigt få energirådgivning. Informationsmaterial
färdigställs under hösten. 24 stycken lantbruk har inspekterats inom ramen för Jordbruksverkets projekt
”Effektiv näring” i syfte att minska övergödning av sjöar och vattendrag. Alla gårdar har växtodlingsplaner och
ligger bra till i förhållande till Jordbruksverkets riktlinjer. Inventering och förbättring av enskilda avlopp i
prioriterade områden fortsätter enligt plan. Inventering och riskklassning för sanering av förorenad mark efter
miljöfarlig verksamhet sker i något större omfattning än planerat.
Energitillsynsprojektet inlett.
Perspektiv Ekonomi KF-mål God ekonomisk hushållning
Fokusområde Processer över förvaltnings- och bolagsgränser
Nämndsmål: Utvecklat samarbete över förvaltningsgränser för att
effektivisera processer och minska ledtider
Bedömning X
Handläggare på tekniska kontoret kan numera via bevakningar i Reda få veta när byggärenden som berör dem
är klara, och kan direkt via systemet hämta de underlag som behövs i deras handläggning. VA-avdelning har
som test fått tillgång till det digitala byggarkivet för att på ett enkelt sätt hitta ritningar. Arbetet med att få igång
e-tjänsten för bygglov fortgår, konsulten har fått uppdrag att leverera rättningar och förbättringar under
september. Överförmyndarverksamheten har infört en gemensam rekryteringsprocess för frivilliguppdrag
tillsammans med socialkontoret.
Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade
medarbetare
Fokusområde Mönsterarbetsplatser
Nämndsmål: Samtliga avdelningar uppfyller kriterierna och har
ansökt om att bli mönsterarbetsplats
Bedömning X Under 2011 blev fyra av bygg- och miljökontorets sex avdelningar mönsterarbetsplatser. Arbetet pågår med
utveckling av arbetsmiljön och nya anmälningar har skickats in. Hitintills har miljöavdelningen har lämnat in
sin anmälan och blivit godkända som mönsterarbetsplats.
Bygg- och miljönämnden
41
Ekonomi
Driftredovisning 2011 2010
Intäkter
Kostnader för arbetskraft
Övriga kostnader
Avskrivningar
Finansiella poster
Nettokostnad 0,0 0,0
Årsbudget
Avvikelse 0,0 0,0
Driftsredovisning Skf-vhet aug 2012 aug 2011
Intäkter 18,6 17,4
Kostnader för arbetskraft -30,4 -28,7
Övriga kostnader -10,2 -8,9
Avskrivningar -0,2 -0,2
Finansiella poster 0,0 0,0
Nettokostnad -22,2 -20,5
Årsprognos -36,1 -33,5
Årsbudget 36,5 33,9
Avvikelse 0,4 0,4
Nettokostnad 2011 2010
Andel av skatteintäkter, %
Per invånare, kr
Affärsverksamhet 2011 2010
Intäkter
Kostnader för arbetskraft
Övriga kostnader
Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
De högre intäkterna 2012 jämfört med 2011 beror framförallt på högre intäktskrav för bygglovsverksamheten
och livsmedelsverksamheten, vilket är en effekt av förändrade taxor inför 2012. Kostnaden för arbetskraft är
högre än för motsvarande period 2011. Anledningen är att 2011 var ett antal tjänster vakanta som nu är tillsatta.
Resultatöverföringens medel till projekt inte är förbrukade ännu, vilket förklarar det låga utfallet jämfört med
budget. Jämfört med utfallet för 2011 är kostnaderna däremot högre. Dessutom släpar externa IT-kostnader.
Nämnden prognostiserar ett överskott på 400 tkr per 31 december.
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Intäkterna för planavdelningen 0,15
Oförutsedda medel som inte kommer att användas 0,25
Summa 0,4
Driftredovisning 2011 2010
Intäkter
Kostnader för arbetskraft
Övriga kostnader
Avskrivningar
Finansiella poster
Nettokostnad 0,0 0,0
Årsbudget
Avvikelse 0,0 0,0
Investeringsredovisning aug 2012 aug 2011
Nettoinvestering 0,0 -0,1
Årsprognos -0,5 -0,5
Årsbudget 0,5 0,5
Avvikelse 0,0 0,0
Nettokostnad 2011 2010
Andel av skatteintäkter, %
Per invånare, kr
Affärsverksamhet 2011 2010
Intäkter
Kostnader för arbetskraft
Övriga kostnader
Avskrivningar
Finansiella poster
Nettokostnad/intäkt 0,0 0,0
Resultatkrav
Avvikelse 0,0 0,0
Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Inga investeringar har gjorts än under 2012.
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Ingen avvikelse, nämnden prognostiserar budget i balans per 31 december. 0
Summa 0
Bygg- och miljönämnden
42
Analys Samtliga mål prognostiseras nå måluppfyllelse per 31 december.
Ekonomin beräknas vara i balans.
Inga verksamheter har under perioden visat några väsentliga avvikelser.
Antalet inkomna bygglovsansökningar är fortsatt lägre än motsvarande period 2011, totalt har det
kommit in 515 ansökningar 2012 vilket är fyra procent färre. Den största mängden av årets
bygglovsansökningar har kommit in i slutet av augusti. Slutsatsen är att det totala antalet inkomna
bygglovsärenden på årsbasis kommer att vara ungefär som beräknat. Livsmedelstillsynen följer
kontrollplanen. Aktiviteter för att förankra policyn för hållbart byggande är planerade och kommer att
genomföras under året. Antalet inkomna ärenden inom lantmäteriområdet är i stort sett oförändrat
jämfört med föregående år.
Fastighetsnämnden
43
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser
Just nu pågår en organisationsförändring i Skellefteå kommun med syfte att skapa en särskild
organisation för kommunövergripande frågor för support. Nuvarande fastighetskontor kommer
tillsammans med stora delar av kommunledningskontoret att bilda en ny förvaltning. Uppdraget blir att
möta kunders behov av specialistkompetens, stöd och service inom personal, löner och HR-system,
ekonomi och inköp, information, kundtjänst och IT, fastigheter och måltid.
Arbetet med omorganisationens första del är avklarad enligt tidplan, vilket innebär att flytten är
genomförd och att den nya organisationen är på plats. Under hösten sker det fortsatta arbetet med att
hantera ekonomi och andra indelningar som behöver ske för att verksamheten ska fungera fullt ut efter
årsskiftet.
Det pågående arbetet med gymnasiets strukturförändringar har stoppats tillfälligt. Detta för att
undersöka om det finns ekonomiska fördelar med att ombilda Kaplanskolans gymnasieskola till en
grundskola. Detta skulle i sådana fall innebära en stor strukturförändring för hela det västra
grundskoleområdet. Utredningen skall vara färdig till slutet av september och fastighetskontorets roll
är att beakta de kostnadskonsekvenser som blir utifrån ett fastighetsperspektiv. Målet är att detta skall
leda till minskade lokalytor, samordning samt effektivare verksamheter och därmed lägre kostnader
för Skellefteå kommun. Än viktigare är emellertid det övergripande målet att därmed faktiskt bibehålla
eller höja kvaliteten.
Arbete pågår med serviceförklaringar inom måltid (äldre, barn och grundskola). Det kostpolitiska
programmet kommer nu att skickas ut på remiss till berörda nämnder.
Under våren har en omfattande kartläggning av tjänsten felanmälan genomförts, detta för att kunna ge
bättre och snabbare service. Under hösten beräknas den nya tjänsten felanmälan vara klar att användas
fullt ut.
Förvaltningen har anställt en trainee med inriktning mot energi.
Vi räknar med att priskonkurrensen på byggentreprenader kommer att vara god under hösten,
beroende på ett lägre utbud på marknaden.
Fastighetskontoret har fått i uppdrag att undersöka möjligheten att lägga ut restaurang Älvy på
entreprenad. Inom kort kommer ett förslag till förfrågningsunderlag att presenteras.
Fastighetsnämnden
44
Perspektiv Medborgare/Kund KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder
Fokusområde Medborgar-/kunddialog
Nämndsmål: Vi ska förbättra vår kund och medborgardialog. Detta
ska vi uppnå genom minst 10 dialoger.
Bedömning X Framtagna aktiviteter följer plan i stort och leder till måluppfyllelse.
Perspektiv Utveckling/tillväxt KF-mål Långsiktig hållbar utveckling
Fokusområde Energi och miljö
Nämndsmål: Minska andel energianvändning med 5 % under 2012,
jämfört med 2010 (kWh/kvm
normaltemperaturkorrigerad).
Bedömning X Planerar för måluppfyllelse.
Perioden januari – juli 2012 jämfört med samma period 2010 har nyckeltalet kWh/m2
normaltemperaturkorrigerat minskat med 6,7 %.
Arbete pågår med att slutföra installationer för visualisering av energiförbrukning i Jörnsköket och
Kaplanskolans kök. Blir det inga oförutsedda problem ska det vara igång T3, 2012.
Perspektiv Ekonomi KF-mål God ekonomisk hushållning
Fokusområde Lokalytor
Nämndsmål: Lokalarean per kommunanställd ska inte öka under
2012 (m²/anställd).
Bedömning X Genomförandet av de aktiviteter som är planerade inom perspektivet, samt utvecklingen fram till och med
augusti, ger bedömningen att måluppfyllelse nås för året. I augusti 2012 är nyckeltalet 76,6 m²/anställd
årsarbetare. Bokslut 2011: 77 m²
(I nyckeltalet har de tillkommande blockförhyrningarna borträknats, då de ger missvisande nyckeltal.)
Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade
medarbetare
Fokusområde Mönsterarbetsplatser
Nämndsmål: Antal mönsterarbetsplatser ska öka från 5 till minst 15
under 2012.
Bedömning X Måluppfyllelse. Till och med andra tertialen har 16 mönsterarbetsplatser godkänts av personalnämnden.
Fastighetsnämnden
45
Ekonomi Driftredovisning aug -12 aug-11
Intäkter 447,9 429,0
Kostnader för arbetskraft -113,3 -113,6
Övriga kostnader -262,8 -247,6
Avskrivningar -41,7 -41,3
Finansiella poster -32,2 -33,2
Nettokostnad -2,1 -6,7
Årsprognos -16,2 -14,3
Årsbudget 27,6 31,7
Avvikelse 11,4 17,4
Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Intäktsökningen är ett resultat av bland annat fler blockförhyrningar. Kostnaderna ökar dock med samma summa
vilket gör att det är ett nollsummespel för förvaltningen. Kostnaden för arbetskraft ligger enligt budget (inräknat
årets löneökning) och har minskat något jämfört med tidigare år. Detta hänger samman med effektiviseringar och
minskning av förvaltade ytor.
Övriga driftskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader har ökat till viss del beroende på
blockförhyrningar, men även arbetstakt på byggprojekt påverkar utfallet mellan åren.
En närmare granskning av pågående driftprojekt sker i projektrapporten som presenteras för fastighetsnämnden.
Eventuella avvikelser och omprioriteringar lyfts löpande i nämnden.
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos, inkl balanserade medel. Avvikelse (mnkr)
Nämnd, ej reglerad ram i takt med arvoden, återhållsamhet råder. Balanserat underskott -0,2
Hyresfinansierad vht, ej upparbetade kostnader på driftprojekt 10
Internservice, balanserade medel från tidigare år 0,1
Måltidsavdelning, 4 mnkr balanserade medel riktade till pågående förbättringsprojekt 6,0
Städavdelning, efter beräknad återbetalning ca 2 mnkr till kunder 0,5
Avyttringskostnader, finansieras i bokslut av kommunstyrelsen. -5,0
Summa 11,4
Investeringsredovisning aug-12 aug-11
Nettoinvestering -70,0 -43,5
Årsprognos -107,4 -67,0
Årsbudget 156,3 93,0
Avvikelse 48,9 26,0
Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Fler stora projekt pågår under 2012 jämfört med 2011. 49 mnkr hinner ej upparbetas 2012, balanseras till 2013.
Detta beroende på arbete med kommunövergripande strukturplaner som inneburit omprioriteringar och som
sedan skall visa på kommande investeringar
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Proj 330650 Fsk/skola Jörn-Boliden: Utredn pågår. 4,5
Proj 331540 Ny gymnasiestruktur: Ej upparbetade medel 6
Proj 331920 Byske tillagningskök: Beräknas påbörjas innan jul 1,8
Proj 331980 Strukturomvandling skolor/fsk: Pengarna avser åtgärder på skolor 8,6
Proj 332270 Ny vent & tak Getbergssk: Oklart, avvaktar utredn. Av framtida skolstruktur 12
Proj 332280 Invest. i Jörnköket: Kyltunnel borttagen, lösn. för ny diskmaskin ses över 1,2
Proj 332300 Ny 4-avd fsk Brännan: Avvaktas i väntan på utredning av ny skolstruktur 9,6
Proj 332310 Ridhus Ersmark: Oklart, önskan om större tillbyggnad 1,3
Övr proj exv Pusselbiten fsk fönster, Nordanå fönster, ny fsk Ske-hamn: Avvakta 2013 4
Summa 49
Fastighetsnämnden
46
Analys För närvarande finns det ingen större avvikelse att rapportera vad gäller ekonomi,
kommungemensamma målsättningar eller verksamhet. Vad gäller planerade aktiviteter kommer de
flesta att hinna påbörjas, om än sent på året, vilket inför kommande år ger en bra grund för nöjda
medborgare och kunder, långsiktig hållbar utveckling, god ekonomisk hushållning samt delaktiga och
engagerade medarbetare.
Noteras bör att vissa drift- och investeringsprojekt kommer att gå med mindre underskott medan andra
har en positiv avvikelse. Detta redovisas för fastighetsnämnd i särskild projektrapport. Vid större
avvikelser tas ärendet upp i fastighetsnämnd för vidare hantering och åtgärder.
Fritidsnämnden
47
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser
Badhusen i Boliden och Bureå stängdes i slutet av april för renovering. I Boliden byts
bassängarmaturer och uppvik/ytskikt runt badbassängen. Vid Bureå badhus byts reningsverk och filter.
Under sommaren har fritidsgården Mingos i Lövånger hållits öppen två kvällar i veckan med mycket
gott resultat och med mycket positiv effekt för samhället.
På varsin utpost, en i Lund och en i Skellefteå sitter ”internhandledare” och handleder personal inom
fritidssektorn på arbetstid. Många personalgrupper inom fritidssektorn i Skellefteå och Lund,
företrädesvis fritidsgårdar och Ungdomens hus men även anläggningspersonal har fått prova på detta
och är väldigt nöjda. Handledningen bygger på att det ges tillfälle under arbetstid att samtala och ge
stöd åt varandra i sitt arbete. Det är viktigt för både personalens välbefinnande och gentemot kunder
och ungdomar som de möter i sin vardag. Men även för att säkra kvaliteten.
611 motioner skickades in till fritidsnämnden av ungdomar inom ramen för årets
Ungdomsfullmäktige. Mellan 22-31 maj bjöds sedan ungdomar in till möten med politiker och
tjänstemän för att diskutera förslag till förbättringar utifrån aktuella motioner.
Lördagen den 16 juni invigdes ”Nya” Norrvalla. Fotbollsarenan har bla fått ny läktare. Senare under
året kommer läktaren att utrustas med 250 stolar. Slutmålet är 1000 stolar, vilket är kravet för
Damallsvenskan och Superettan from år 2014. Utrymme för medarrangörer/sponsorer och VIP har
också färdigställts.
Under juni, juli och augusti erbjöd Skellefteå camping en husbilscamping, en så kallad ställplats, på
Campusområdet. Idén härstammar från Tyskland där det också har blivit väldigt populärt med den här
typen av övernattningsplatser.
Byske camping tilldelades återigen det högsta betyget fem stjärnor av Sveriges Camping- och
stugföretagares Riksorganisation (SCR). Den dåliga sommaren märktes inte på kommunens campingar
i Skellefteå och Byske. Räknat från 1 januari till 12 augusti har antalet gästnätter ökat med 11% eller
totalt 17 863. Byske +6 698 gästnätter, eller 7%. Skellefteå +11 165 gästnätter, eller 17%. Byske hade
fullt 23 dagar och Skellefteå 24.
Besökssiffror 2012 för Vitbergsbadet blev 22 815 (2011: 29 342)
Besökssiffror 2012 för Byske tempererade utebad blev 27 809 (2011: 27 064)
- Nordic Light Beach Soccer, Boviken
- Betongcupen, skateboard Folkparken
- SM-gruppspel i Beachfotboll, Boviken
- Dragracing, Fällfors
- SM i discgolf, Bergsbyn
- Norrlandsveckan i Rallycross
är exempel på lyckade idrottsarrangemang under rapportperioden.
Fritidsnämnden
48
Perspektiv Medborgare/Kund KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder
Fokusområde Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt
serviceutbud
Nämndsmål: Förbättrad poäng Årets friluftskommun
Bedömning X ≥ 26 25 – 22 ≤21
Utgångsläge 27,5 poäng / prognos över 27,5 poäng
Perspektiv Utveckling/tillväxt KF-mål Långsiktig hållbar utveckling
Fokusområde Infrastruktur och tillgänglighet
Nämndsmål: Öka antalet lättillgängliga allmänna fritidsmiljöer
Bedömning X ≥ 13 12 ≤ 11
Utgångsläge 12 / prognos 13
Perspektiv Ekonomi KF-mål God ekonomisk hushållning
Fokusområde Lokalytor
Nämndsmål: Öka föreningars nyttjandetimmar i snitt/år på
kommunala idrottsanläggningar
Bedömning X ≥ 550 549 – 500 < 500
Utgångsläge 558 snittnyttjande, timmar (31 anläggningar) / prognos 560
Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade
medarbetare
Fokusområde Mönsterarbetsplatser
Nämndsmål: Två nya mönsterarbetsplatser
Bedömning X ≥ 7 6 ≤ 5
Utgångsläge 6st / prognos 7st
Fritidsnämnden
49
Ekonomi
Driftredovisning Skf-vht aug -12 aug -11 Driftredovisning Affärsvht aug -12 aug -11
Intäkter 21,7 19,9 Intäkter 22,3 19,1
Kostnader för arbetskraft -37,5 -37,6 Kostnader för arbetskraft -5,9 -5,8
Övriga kostnader -108,0 -112,4 Övriga kostnader -11,2 -11,2
Avskrivningar -3,7 -3,6 Avskrivningar -1,1 -0,8
Finansiella poster -2,7 -2,7 Finansiella poster -0,8 -0,7
Nettokostnad -130,2 -136,4 Nettokostnad 3,2 0,7
Årsprognos -209,4 -211,7 Årsprognos 0,4 0,0
Årsbudget 217,4 216,7 Årsbudget -0,2 -0,2
Avvikelse 8,0 5,0 Avvikelse 0,2 -0,2
Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Arbetskraft: ”Nya lönen” utbetalades 2011-04-27. Motsvarande oktober – dec 2012.
Övriga kostnader: Skillnaden beror främst på föreningsbidragsutbetalningar.
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Eftersläpningar vad gäller bidragsutbetalningar utifrån kraven på kostnadsredovisningar
efter genomförda åtgärder/aktiviteter. +8
Prognosen förutsätter att bidraget på 8,3 Mnkr till nya AIK-ishallen utbetalas under 2012.
Summa +8
Investeringsredovisning aug -12 aug -11
Nettoinvestering -5,9 -9,3
Årsprognos -15,5 -22,5
Årsbudget 16,5 22,5
Avvikelse 1,0 0,0
Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Åtgärder/utveckling av Vitbergsbacken görs och delfinansieras 2013. +1
Summa +1
Fritidsnämnden
50
Analys Fritidens betydelse för kommunens attraktionskraft och livsmiljö blir allt mer avgörande. Utbudet av
fritidsverksamhet är därför en viktig strategisk fråga för Skellefteå kommun.
Fritidsnämnden har i sina styrdokument tydligt markerat att verksamhet som gynnar en bredare
allmänhet ska prioriteras.
Aktuell delårsrapport visar på att fritidsnämndens verksamheter, inkl. projekt, totalt sett ska redovisa
förbrukning inom tilldelat anslag per 2012-12-31. Prognosen inkluderar kompletteringsbudget 2012.
Ett ”överskott” på cirka 8 miljoner kronor prognostiseras där merparten är eftersläpning vad gäller
bidragsutbetalningar till föreningslivet. Eftersläpningen orsakas av kraven på kostnadsredovisningar
från föreningarna efter genomförda åtgärder/aktiviteter.
Prognosen förutsätter att bidraget på 8,3 Mkr till nya AIK-ishallen utbetalas under 2012.
Sammanfattningsvis följer ekonomiredovisningen per 2012-08-31erfarenhets- och riktpunktsvärden.
Uppföljning av KF mål:
- Fritidsnämnden prognostiseras måluppfyllelse på alla fyra målen, se bilaga 2.
51
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser
Vuxenutbildningen och gymnasieskolornas verksamheter präglas av förändringar i den statliga
styrningen av verksamheterna. Ny skollag, gymnasiereform 2011, vuxenutbildningsreform 2012 och
kommande reformering av gymnasiesärskolan 2013 påverkar arbetet i hela organisationen.
Gemensamt för de nya styrdokumenten är att de medför en ambitionshöjning. Bättre resultat och bättre
analyser av resultat krävs och förväntas. Förhållandet mellan stat, rektor och huvudman förändras i
och med att rektor får utökade uppdrag direkt från staten. Ytterligare en ambition är ökad rättssäkerhet
som har en konsekvens i ökade krav på dokumentation och därmed förändrad arbetssituation.
Elevantalet minskar, intresset för högskoleförberedande utbildningar ökar medan yrkesutbildningar
minskar i popularitet. Flera branscher ser med oro på utvecklingen. Förändringar i uppdraget med
ökad ambitionsnivå, innebär krav på utvecklade former för undervisning, bedömning och
kommunikation mellan skolföreträdare, elever och vårdnadshavare. Antalet deltagare i Svenska för
invandrare och Språkintroduktion ökar och kräver utökade resurser.
Utbildningsresultaten är i nationell jämförelse bra men det är långt kvar innan målen enligt skollagen
uppnås. En ny arbetsmodell för systematiskt kvalitetsarbete tas fram som syftar till att ge bättre
förutsättningar för det ständiga förbättringsarbetet i verksamheterna med ökad delaktighet från
medarbetare.
Skolorna har en hög andel utbildade lärare och möjlighet att rekrytera behöriga har hittills varit goda.
Vissa ämnen och specialiserade kompetenområden har visat sig svårare att rekrytera särskilt vid
visstidsanställningar.
Möjligheterna till IT-stöd i verksamheterna utvecklas ständig med nya tekniska möjligheter och
programapplikationer. Trådlösa nät och supportorganisation har varit bristområden i gymnasieskola
och vuxenutbildning. Under hela 2012 genomförs insatser som förväntas ge betydligt bättre
förutsättningar för verksamheterna. Ytterligare åtgärder krävs innan IT-miljön kan anses
tillfredsställande för medarbetare och elever.
Gymnasieskolornas lokaler förändras utifrån det långsiktigt krympande elevtalet. Under året anpassas
lokaler på Balderskolan till gymnasiesärskolans behov. Från hösten fortsätter arbetet på Balderskolan
samtidigt som upprustning förbereds av Fordonsprogrammets lokaler på Anderstorpsskolan. Den
framtida användningen av Kaplanskolans lokaler är för närvarande under utredning. De pågående
insatserna ger en ökad arbetsbelastning för ett stort antal medarbetare.
En trend i samhället är att vikten av slutförd gymnasieutbildning markeras allt tydligare. Det innebär
tydliga krav och förväntningar på gymnasieskolan men också på vuxenutbildningen med flera
exempelvis Arbetsmarknadsgruppen. Ett flertal projekt som syftar till att fler ska nå utbildningsmålen
har startats under hösten. Med samordning av insatser finns möjligheter att öka andelen ungdomar
med slutförd gymnasieutbildning.
Gymnasienämnden
52
Perspektiv Medborgare/Kund KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder
Fokusområde Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt
serviceutbud
Nämndsmål: 95 % av eleverna i kommunens gymnasieskolor ska
minst ha godkänt/E
Bedömning X Målet 95 % är inte fullt uppnått men realistiskt. Det är dock fortfarande bara en bit på vägen mot skollagens
krav på 100 %. Ökande krav på kunskaper för betygsnivåerna i och med gymnasieskolans reformering och nya
ämnesplaner ökar kraven på verksamheterna. Ny betygsskala försvårar jämförelser mot tidigare. Kurs- och
utbildningsutbud styrs i stor utsträckning av elevernas/medborgarnas val.
Perspektiv Utveckling/tillväxt KF-mål Långsiktigt hållbar utveckling
Fokusområde Ungdomar i arbete, företagande och utbildning
Nämndsmål: Andelen elever som fullföljer sin utbildning inom fyra
år (exkl IV) ska öka
Bedömning X Att öka andelen som fullföljer från 87 % är realistiskt men fortfarande är det långt till skollagens krav på 100 %.
Utvecklingsprojekt med syfta att öka andelsen som fullföljer utbildningen pågår i samverkan med bland andra
Region Västerbotten, folkhögskolorna, Arbetsförmedlingen, Urkraft och kommunens arbetsmarknadsenhet.
Kraftfulla insatser genomförs inom elevhälsan tillsammans med landstinget, SKL och socialtjänsten.
Perspektiv Ekonomi KF-mål God ekonomisk hushållning
Fokusområde Lokalytor
Nämndsmål: Minska den förhyrda lokalytan med 2500 m2 (5 %)
Bedömning X Målet uppnås inte till fullo men lokalkostnaderna och ytorna har minskat kraftigt till följd av att
vuxenutbildningen lämnat stora ytor på Campus. Ombyggnationer pågår på Balderskolan och
Anderstorpskolan. Under ombyggnationstiden används tillfälliga lokaler vilka förhyrs av gymnasiekontoret.
När de tillfälliga lokalerna lämnas uppnås målet. Den utredning som pågår kring framtida användning av
Kaplanskolan kan få stora effekter på gymnasiekontorets lokalyta.
Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade
medarbetare
Fokusområde Mönsterarbetsplatser
Nämndsmål: 5 mönsterarbetsplatser
Bedömning X Gymnasieförvaltningen har för närvarande en mönsterarbetsplats. Före årets slut bedöms målet på fem
mönsterarbetsplatser vara uppnått.
Gymnasienämnden
53
Ekonomi
Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Nettokostnaden för perioden är 2,8 miljoner lägre än samma period föregående år. Stora förändringar har skett
på intäktssidan +3,8 miljoner. Statsbidraget (främst till yrkesvux) har minskat med 5 miljoner samtidigt som
ersättningar för uppdragsutbildningar, interkommunala ersättningar och annan försäljning ökat med 8 miljoner.
Den ökade omsättningen har även medfört kostnadsökningar, främst en ökning av övriga kostnader och köp av
verksamhet. Kostnaderna för arbetskraft är oförändrade i förhållande till tidigare år vilket tyder på en effektiv
organisation. Medlare är tillsatt i de centrala löneförhandlingarna inom lärarområdet. I årets
arbetskraftskostnader ingår endast löneökningar för personal inom Kommunal, SACO och Vårdförbundet. De
ombyggnationer som pågår på Balderskolan och Anderstorpskolan medför kostnadsökningar t.ex.
inredningskonsultinsatser. För att komma tillrätta med IT-miljön i gymnasieskolorna och vuxenutbildningen
anskaffas trådlöst nät, kostnaden beräknas uppgå till ca 1,5 miljoner.
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Trådlöst nät -1,5
Ombyggnation Balderskolan -0,4
Summa -1,9
Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Ombyggnationerna av Balderskolan pågår, viss utrustning och inventarier nyanskaffas vilket kommer att ta 1-2
miljoner av årets investeringsutrymme i anspråk. Naturbruksgymnasiet har ett kontinuerligt behov av
nyanskaffning av skogsmaskiner och utrustning. Under året beräknas deras investeringsbehov uppgå till 2-3
miljoner.
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Uppdämt behov av ny utrustning och inventarier inom gymnasieskolan 5,7
Summa 5,7
Driftredovisning Skf-verksamhet aug-12 aug-11
Intäkter 50,9 47,1
Kostnader för arbetskraft -146,0 -145,9
Övriga kostnader -123,8 -122,4
Avskrivningar -1,4 -1,9
Finansiella poster -0,2 -0,2
Nettokostnad -220,5 -223,3
Årsprognos -335,8 -333,4
Årsbudget 333,9 330,9
Avvikelse -1,9 -2,5
Investeringsredovisning aug-12 aug-11
Nettoinvestering -2,1 -1,9
Årsprognos -5,0 -3,5
Årsbudget 12,8 12,0Avvikelse 5,7 6,6
Gymnasienämnden
54
Analys Gymnasienämndens verksamheter kommer att kunna bidra till att de kommunala målen uppnås trots
att ett mindre ekonomiskt underskott är sannolikt. Vid gymnasieelevernas val är den kommunala
gymnasieskolan ofta förstahandsalternativet. Detta är en viktig förutsättning för en framtida effektiv
skolorganisation. Minskande elevtal innebär att det är svårt att behålla fyllnadsgraden i grupperna.
Elever som efter grundskolan inte är behöriga till nationella program i gymnasieskolan behöver längre
tid än tre år för sin utbildning i gymnasieskolan. Detta bidrar till ökat antal gymnasieelever totalt.
Genomströmningen, att så många som möjligt klarar sin utbildning på tre år är en avgörande faktor för
ekonomin. Utvecklingsinsatser i form av projekt som ska ge förutsättningar för fler att fullfölja
gymnasieskolan förväntas ge positiva effekter för genomströmningen.
Den ekonomiska prognosen för år 2012 visar på ett mindre underskott om 1,9 miljoner kronor. Det
innebär att underskottet från 2011 (1,9 milj) inte arbetas in under 2012. Utbildningsutbud och
genomströmning är som tidigare konstaterats avgörande faktorer för den ekonomiska utvecklingen.
Verksamheterna undervisning gymnasieskola, undervisning svenska för invandrare visar en
förbrukning som överstiger budget. Orsakerna är förändrade elevtal. Antalet deltagare i Sfi och
språkintroduktion ökar.
Statsbidraget till yrkesutbildning för vuxna minskar 2012 men en viss kompensation förväntas ske
2013 i och med ökade medel för projekt för att möta arbetslöshet. Projektverksamhet riskerar att skapa
en ryckighet i organisationen med återkommande omställningar. Flera parallella projekt ställer stora
krav på samverkan och bidrar inte till långsiktighet och effektivt resursutnyttjande. Det som hittills är
känt om statsbudgeten för 2013 antyder att statsbidragen för yrkesvux och gymnasieverksamhet
kommer att förstärkas men det är okänt vilka former förstärkningarna får.
Brister i IT-stödet har medfört svåra påfrestningar för medarbetare och elever. Med en kraftfull
satsning på trådlösa nät i skolorna (hittills under 2012 ca 2 miljoner) uppnås väsentliga förbättringar
av infrastrukturen som ger förutsättningar för en lärmiljö med ett modernt IT-stöd. Kostnaderna
kommer inte fullt ut att kunna hanteras inom förvaltningens budget för 2012.
Intäkter för yrkeshögskoleutbildning, valideringsavtal med kommuner och högskolor samt
uppdragsutbildning ger bidrag till verksamheterna inom vuxenutbildningen och Naturbruksgymnasiet.
Lönekostnadernas utveckling är mycket svårbedömd. Minskade elevvolymer på sikt ger minskat
behov av personal samtidigt som det pågår förhandlingar som kommer att förändra lönekostnaderna.
Åldersavgångar de kommande åren ska matchas med behov av kompetenser och behörighetskrav
vilket i många fall kan bli komplicerat.
Arbetet med lokalombyggnationer för att minska den förhyrda lokalytan och ge förutsättningar för en
rationell lokalsituation pågår. Insatserna kommer att belasta både arbetsmiljö och kostnadsläge under
ett antal intensiva år. Kommunövergripande utredning om hur Kaplanskolans lokaler ska användas
kan ge helt nya förutsättningar för gymnasieutbildningarna.
De statliga målen för skolverksamheterna är uppfordrande. Alla elever ska nå högt uppsatta mål. Det
innebär krav på ett ständigt pågående förbättrings- och utvecklingsarbete på alla nivåer i
organisationen. Kompetensutveckling, organisationsutveckling och administrativ utveckling behöver
vara systematisk och ständigt pågående. Skolverksamheterna behöver en organisation som framför allt
stödjer lärande hos elever och medarbetare. Detta utvecklas genom kompetensutvecklingsinsatser,
utveckling av IT-stöd för lärande, organisationsutveckling och återkommande genomlysning av
utbildningsutbudet. Elevers inflytande, betyg och bedömning och utvecklingssamtal är angelägna
utvecklingsområden i gymnasieskolan. Inom verksamheterna Svenska för invandrare och
Språkintroduktion är validering (tillgodoräknande av kunskaper) och studiehandledning viktiga
utvecklingsområden.
Gymnasienämnden
55
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Antalet skuldsaneringsärenden har ökat under 2012, med längre väntetider som följd.
Konsumentärenden följer prognosen. De flesta frågor rör boende och telefoni.
Under våren 2012 genomfördes ett projekt med traineeungdomar som med hjälp av bla sociala
medier lärde andra ungdomar om konsumentfrågor. Konsumentfrågor i sociala medier kommer i
framtiden att stå för en större andel av förebyggande och marknadsförande arbetet.
Måluppfyllelse
Nämndsmål: Hög servicenivå
Bedömning X Väntetid till ett första möte hos budget- och skuldrådgivarna pendlar mellan 3-4 veckor. Konsumentverket har
som riktlinje max fyra veckors väntetid för ett första besök.
Nämndsmål: Klimatsmart konsumtion
Bedömning X Verksamheten har fördjupat sina kunskaper och tagit fram informationsmaterial till träffar och sociala medier.
Ekonomi
Färre och billigare utbildningar samt lägre arvodeskostnader gör att nämnden prognostiserar ett
överskott på 100 tkr per 31 december.
Konsumentnämnden
Kulturnämnden
56
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser
”Kulturen har alltid setts som en kostnad i budgeten men det är en ren investering” citerade Philip
Johnsson i sin föreläsning om kulturen som utvecklingskraft. Detta visar på att jobben kommer där
folk vill bo och folk vill bo där det finns starka kulturyttringar. Tillsammans med drygt 100 andra
programpunkter utgjorde föreläsningen årets berättarfestival – den fjärde i ordningen.
Rese- och turistnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar och omsatte 254 miljarder år
2010. I och med sitt fokus på platser och geografier skapar turismen stora värden i form av
sysselsättning och ekonomi där den används i ett större system. Berättandet/vår historia anses vara en
hörnsten i Destination Skellefteås lokala strategi för turismutveckling. Kulturturism är en fortsatt
viktig fråga för Nordanåkulturområde. Personal deltar i utbildningen ”Design för besöksnäringen” för
att utveckla Nordanå ur ett kulturturistiskt perspektiv.
Utredningen ”förstudie Nordanå” om Nordanåområdets potential som besöksmål är under
genomförande, Nordanå kulturområde utvecklas tydligt mot en ökad tillgänglighet och ett förädlat
tydligt kulturutbud. Exempel på den förändringen är sammanflyttningen av områdets
arkivverksamheter. Detta möjliggör samnyttjande av mer ändamålsenliga lokaler i stället för att var för
sig vara utspridda i huset. Det är en sammankoppling som gynnar såväl lokalanvändningen som
arkivens verksamhet. Ett annat tydligt exempel är den kommande skridskobanan med musik som
kommer att bli en verklighet i vinter.
I arbetet runt att uppdatera den regionala kulturplanen har en kulturdialog med representanter från
Skellefteå kommun, kulturbolagen och Region Västerbotten genomförts. En första fördelningen av de
statliga bidragen som numera fördelas genom den s.k. samverkansmodellen genererade en
uppskrivning på 1procent för regionens alla kulturbolag.
Kulturplanen för Skellefteå kommun har antagits av kommunfullmäktige och härmed bekräftas vikten
av att satsa på kultur. Två viktiga frågor i kulturplanen är satsningen på ett kulturhus och införandet
av en kulturskola för alla barn i hela kommunen, kulturell allemansrätt”. Kommunstyrelsen har
ansvaret för detaljerad planering av kulturhuset. I processen kring kulturhus har arbetsgrupper bildats
kring frågeställningarna; innehåll, placering, finansering och huvudmannaskap. Kulturnämnden är
representerad i arbetsgrupperna som arbetar med innehåll och med placering av huset. Ett beslut kring
organisation av styrningen av kulturskolan väntas i höst.
Ett medborgardialogseminarium kring kulturplanen planeras till den 22 september 2012.
Investeringen för att underlätta utlåning och återlämnande är i full drift på samtliga bibliotek från
årsskiftet 2011/2012. Bok inkastet från Scandic på stadsbiblioteket blev klart för användning i
februari 2012. Vid samma tidpunkt började stadsbiblioteket hålla öppet med självservice från kl. 8:30
– 10.00 på vardagar.
Driften av Museum Anna Nordlanders konstarkiv har gått över till Skellefteå Museum vid årsskiftet.
Personal arbetar numera som konstpedagog med kulturenhetens konsthallar (Skellefteå Konsthall och
Meijersamlingen) och offentlig konst vilket ökar konstens tillgänglighet genom att kulturpedagogen
underlättar besökarens möte med verken.
Som en del i Skellefteå kommuns samarbete med Malå och Norsjö kommun inom Trekom har en
dialog inom kulturområdet utvecklats. Under hösten fortsätter samarbetet med fokus på att finna
gemensamma möjliga projekt inför kulturhuvudstad 2014. Samarbete ser möjligheter i samverkan
både vad det gäller kunskapsutveckling inom kulturfältet och möjlighet till extern finansering.
Kulturnämnden
57
Perspektiv Medborgare/Kund KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder
Fokusområde Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt
serviceutbud
Nämndsmål: Öka tillgänglighet till kulturutbudet, särskilt för barn
och unga, genom att genomföra 30 aktiviteter i
dialog/antal träffar med fokusgrupper/ medborgare för
att förbättra service.
Bedömning X Nordanå är i fokus för det fortsatta arbetet runt serviceförklaringar och fokusgrupper kommer att hållas i höst.
En medborgardialog runt Kulturplanen planeras i september.
En enkät per bibliotek (13 enheter) om tillgänglighet har gjorts via kommunens hemsida med 100 respondenter.
Perspektiv Utveckling/tillväxt KF-mål Långsiktig hållbar utveckling
Fokusområde Utveckling av näringsliv och företagande (kompetens
för framtiden, nya näringar)
Nämndsmål: Skapa en plattform för kreativa näringar och
kulturutövare genom att arrangera minst 2 seminarier
per år för kreativa och kulturella näringar
Bedömning X Kultur- och biblioteksavdelningen var delarrangör i seminariet Creative Summit i juni genom Jonathan Harris
medverkan. Hans medverkan i seminariet kompletterades med en utställning i Skellefteå Konsthall som blir den
första han gjorde i Skandinavien.
Ett andra seminarium förbereds tillsammans med Region Västerbotten, vilket planeras till oktober.
Perspektiv Ekonomi KF-mål God ekonomisk hushållning
Fokusområde Processer över förvaltnings-/bolagsgränser
Nämndsmål: Kultur som ett integrerat perspektiv i
samhällsutvecklingen stärks genom medverkan i minst
10 samhällsprocesser.
Bedömning X Kultur- och biblioteksavdelningen är delaktig i sju 1%-utsmyckningar (Lågenergiförskolan på Morö Backe,
Kullens Förskola, Norrhammarskolan, Södergård, Tunet, Förskolan Nattugglan och Konsumenten) samt
utvecklingen av Hälsans Stig och en dialog runt rondellutsmyckningar.
Kultur- och biblioteksavdelningen deltar i processen runt ett kulturhus och kulturskolan och sitter med i
ledningsgruppen för centrala sta’n, resecentrum och kvarteret Perseus.
Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare och delaktiga och engagerade
medarbetare
Fokusområde Mönsterarbetsplatser
Nämndsmål: Förbättrade resultat i mätning av stjärnprofil för
mönsterarbetsplatser i slutet av 2012 jämfört med
början av året.
Bedömning X Enligt nya riktlinjer ska ansökan för att bli en mönsterarbetsplats göras varje år, istället för att stjärnprofilen
mäts. Kultur- och biblioteksavdelningen planerar en ansökan under året. Kriterierna ska tas upp och diskuterats
på respektive arbetsträff under hösten.
Kulturnämnden
58
Ekonomi
Driftredovisning Skf-vht augusti-12 augusti -11 Driftredovisning Affärsvht april -12 april -11
Intäkter 6,9 6,1 Intäkter
Kostnader för arbetskraft -19,8 -19,3 Kostnader för arbetskraft
Övriga kostnader -35,0 -32,6 Övriga kostnader
Avskrivningar -0,7 -0,3 Avskrivningar
Finansiella poster -0,1 Finansiella poster
Nettokostnad -48,7 -46,1 Nettokostnad 0,0 0,0
Årsprognos -78,8 -74,7 Årsprognos
Årsbudget 78,8 76,2 Årsbudget
Avvikelse 0,0 1,5 Avvikelse 0,0 0,0
Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Flera projekt har större inbetalningar under de första 9 månaderna i år jämfört med förra året. Intäkterna på från
Umeå och Luleå universitet kommer först nästa period, vilket gör att biblioteket ligger lågt i intäkter jämfört med
förra året.
Ökade kostnaden för arbetskraft beror till stor det på lönökningar och att projektledaren för Berättarnas Stad
började sin anställning i slutet av förra året.
Ökade övriga kostnader beror till största del på att KN har mer kostnader i sina projekt och på uppskrivningar till
kulturbolagen och arkiven (2,1 mnkr).
Större avskrivningar och finansiella poster beror på fjolårets investeringar som var större än tidigare år (utlånings
och återlämningssystemet).
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
0
Summa
Investeringsredovisning augusti -12 augusti -11
Nettoinvestering 0,4 0,8
Årsprognos -1,9 -6,6
Årsbudget 2,0 6,6
Avvikelse 0,1 0,0
Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Mycket lägre eftersom Kulturnämnden har en mycket lägre investeringsbudget 2012 jämfört med 2011.
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Pedagogisk verkstad 0,1
Summa 0,1
Kulturnämnden
59
Analys Kultur har en viktig plats i kommunens utveckling. Även om kultur- och biblioteksavdelningen är med
i flera övergripande processer, så behöver detta område vidareutvecklas. Skellefteå kommuns
verksamhet kan effektiviseras genom samsyn och samnyttjande. Kultur skapar flera språk i huvudet,
komprimerar kunskap och skapar associationsbanor snabbare. Kultur har också hälsofrämjande
effekter och är därför en investering för att minska framtida kostnader.
I arbetet med kulturhus är det av största vikt att se konsten som dess kärnverksamhet för att garantera
största möjliga utvecklingspotential. Både när det gäller tillväxt så som attraktivitet, identitet och
ekonomi. Konst (alla konstformerna) blir en utgångspunkt för att utveckla hållbara produkter och
tjänster.
Personalnämnden
60
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser
Löneavtalsrörelsen pågår fortfarande nationellt. SKL har gått till medling med lärarorganisationerna.
För de organisationer som har gällande avtal har 2012 års lokala process slutförts för vissa och nya
löner betalats ut från 1 april. De flesta med gällande avtal slutför processen under hösten och nya löner
betalas ut i oktober och november, med retroaktiv löneökning från 1 april.
Sjukfrånvaron verkar efter en längre periods nedgång och stabilisering vara på uppgång vilket också är
trenden i hela landet. Personalnämnden följer kommunens sjukfrånvaro månadsvis. Analyser och
åtgärdsplaner presenteras med jämna mellanrum av förvaltningarna. De största förvaltningarna har till
Kommunhälsan signalerat om stora utmaningar i verksamheterna som kommer att påverka
medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Detta gör att trycket på beställningar av Kommunhälsans tjänster
väntas öka. Vidareutveckling av arbetssätt har skett hos Kommunhälsan för att möta den ökande
problematiken med korttidsfrånvaro.
Sjukfrånvaro i % (hela kommunen)
Juli 2012 Juli 2011
Totalt 5,1 4,9
Kvinnor 5,7 5,2
Män 3,2 3,5
Aktiviteter pågår för att stärka och marknadsföra kommunens attraktivitet som arbetsgivare.
Kommunen förväntas ha många pensionsavgångar även fortsättningsvis och behoven från
medborgarna på den kommunala servicen ökar. Det innebär att många rekryteringar blir aktuella under
åren som följer.
Personaldag för mandatperioden 2011-2014 genomfördes den 11 augusti 2012. Evenemanget bjöd på
underhållning av olika slag och var mycket uppskattat av kommunens medarbetare. Evenemanget gick
under namnet ”8000 skäl att fira” vilket syftar på alla de medarbetare som finns i Skellefteå kommun.
Dessa var inbjudna tillsammans med en medföljande gäst, vilket gjorde att ca 12 000 personer deltog
kvällstid och 5 000 personer under dagtid.
Anslaget för bidrag till tidigare insatser inom företagshälsovård har minskat vilket innebär att
Kommunhälsan hittills under året fått 110 000 kr mindre än samma period 2011. Det pågår en
nationell diskussion om modifiering av förordningen liksom ett förtydligande av företagshälsovårdens
roll i hela sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.
Regeringen har fattat beslut om arbetsgivarens sjuklöneansvar som innebär att om man haft sjuklön
från arbetsgivaren en hel sjuklöneperiod (karensdag + 13 sjuklönedagar) och sedan varit helt
frånvarande inte har rätt till en ny sjuklöneperiod från arbetsgivaren om man inte återgått till arbete i
minst en dag. Detta kan gälla om man deltagit i arbetsintroduktion, varit föräldra- eller studieledig i
direkt följd efter den första sjuklöneperioden.
Riksdagen har fattat beslut om att senarelägga lärarlegitimationsreformen till 1 december 2013. Detta
då Skolverket inte klarat av att pröva inkomna ansökningarna om legitimation.
EU har kritiserat Sverige kring visstids anställningar och regeringen har nu kommit med ett förslag
kring en kompletterande konverteringsregel. Regeln innebär att en allmän visstidsanställning eller ett
vikariat övergår till en tillsvidare anställning om arbetstagaren haft en provsanställning eller
tidsbegränsade anställningar i en följd och att den tidsbegränsade anställningen är längre än 2 år.
Denna konverteringsregel ska löpa parallellt med de två som redan idag finns för vikariat och AVA.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska utreda om det behöver införas aktiva åtgärder kring annat
än kön i framtiden. Utredningen ska vara klar i november 2013.
Personalnämnden
61
Perspektiv Medborgare/Kund KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder
Fokusområde Medborgar-/kunddialog
Nämndsmål: Skellefteå kommuns arbetsgivarmärke är definierat i
syfte att synliggöra Skellefteå kommun som en
attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom
- Minst tio dialoger internt
- Minst fyra deltaganden i offentliga
sammanhang
Bedömning X Aktiviteter som styr mot målet är påbörjade och fler planerade. Dialoger internt och externt pågår och är till stor
del genomförda, nämnas kan bland annat deltagande på mässor, föreläsning hos externa grupper, externt
nätverk upprättat samt internt bland annat frukostmöten och utbildning för nya chefer.
Perspektiv Utveckling/tillväxt KF-mål Långsiktigt hållbar utveckling
Fokusområde Utveckling av näringsliv och företagande (kompetens
för framtiden, nya näringar)
Nämndsmål: Minst fem tjänstledigheter är beviljade för att ge
medarbetare i Skellefteå kommun möjlighet att starta
företag
Bedömning X Genom planerade aktiviteter, bland annat att upprätta kontakt med organisationer för nyföretagande, bedöms
måluppfyllelse ha nåtts vid årets utgång. Under hösten kommer frukost- och middagsmöten att erbjudas där
aktörer inom nyföretagarområdet berättar om sin verksamhet och inspirerar till eget företagande.
Perspektiv Ekonomi KF-mål God ekonomisk hushållning
Fokusområde Processer över förvaltnings-/bolagsgränser
Nämndsmål: Rehabiliteringsprocessen och rekryteringsprocessen är
genomlysta och ger kommunövergripande
samordningsvinster i form av effektivare processer
Bedömning X För måluppfyllelse krävs att processerna inte bara är genomlysta utan effektiviteten i processerna ska ha ökat
och mätning av det kan sannolikt inte ske under innevarande år. Mätpunkter och nyckelfaktorer tas fram inför
2013.
Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade
medarbetare
Fokusområde Mönsterarbetsplatser
Nämndsmål: 50 % av kommunens arbetsplatser är definierade som
mönsterarbetsplatser
Bedömning X Aktiviteter i syfte att nå målet om mönsterarbetsplatser har både genomförts, bland annat vernissage kring de
mönsterarbetsplatser som redan är anmälda, och planerar att genomföras. När det gäller rätt till heltid följer
personalnämnden förvaltningarnas arbete i frågan genom den dialog som förs i personalchefens övergripande
strategigrupp för personalfrågor. Medarbetarnas upplevelse av situationen följs upp via den
medarbetarundersökning som genomförs under hösten 2012. Uppdrag i kompetensförsörjningsfrågan finns både
hos kommunens samtliga förvaltningar och hos kommunens personalavdelning. En sammanställning av
förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner har gjorts och nu går arbetet vidare med att ta fram en
kompetensförsörjningsstrategi.
Personalnämnden
62
Ekonomi
Driftredovisning Skf-vht augusti -12 augusti -11
Intäkter 1,7 1,9
Kostnader för arbetskraft -16,2 -14,2
Övriga kostnader -6,7 -5,1
Avskrivningar 0,0 -0,1
Finansiella poster 0,0 0,0
Nettokostnad -21,2 -17,5
Årsprognos -33,9 -33,1
Årsbudget 33,9 33,1
Avvikelse 0,0 0,0 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Summa
Personalnämnden
63
Analys Den strategiskt viktigaste frågan inom personalnämndens verksamhetsområde just nu är
kompetensförsörjningen kopplat till attraktionen som arbetsgivare. Många av kommunens medarbetare
lämnar inom några få år organisationen på grund av pension. Dessa medarbetare har under åren byggt
upp en oerhört värdefull kompetens som på något sätt måste ersättas. Medborgarna efterfrågar
kommunens service i allt högre utsträckning och behoven förändras. Befolkningen åldras och antalet
människor i förvärvsarbetslivet minskar vilket innebär sänkt skatteunderlag. Befolkningens
geografiska spridning förändras vilket innebär att den service kommunen erbjuder medborgarna också
måste förändras och följa strömmarna för att i möjligaste mån möta medborgarna där de finns.
Detta ställer stora krav på en framsynt personalpolitik som underlättar för organisationen att ställa om
till rådande förutsättningar. Personalnämndens mål under 2012 handlar till stor del om kommunen som
attraktiv arbetsgivare. Arbetet med detta görs både genom interna insatser och med utåtriktade
aktiviteter. För medarbetaren pågår arbetet med mönsterarbetsplatser, att skapa en god arbetsmiljö
tillsammans och känna stolthet över sitt arbete är ett viktigt led i att kunna attrahera, behålla och
utveckla medarbetare. Under året genomförs ett antal frukostmöten som inspiration med tema utifrån
kriterierna för mönsterarbetsplatser.
Genomlysning av både rehabiliteringsprocessen och rekryteringsprocessen syftar till att säkerställa
processerna för både befintliga medarbetare och presumtiva.
Skellefteå kommun vill också ge medarbetare möjlighet att utveckla eget företagande och genom
aktiviteter stimulera detta samt bevilja tjänstledigheter för de som önskar. Det kan dock konstateras att
nämnden med egna insatser inte kan råda över måluppfyllelsen, endast bidra till den.
Arbetet med definiton av arbetsgivarmärket och dialoger både internt och externt
pågår.
Personalnämndens ordförande och personalchef träffar alla ledningsgrupper på förvaltning och
deltagande i externa arrangemang fortsätter också under hösten. Utvärdering av detta sker i slutet på
året.
Personalnämndens budget följs och inga direkta avvikelser kan konstateras i dagsläget.
Socialnämnden
64
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser
Socialnämndens verksamheter har under 2012 fokuserat på att förbättra bemötande, hitta former för
ökad flexibilitet och se möjligheterna i ökad intern och extern samverkan. Viktigt arbete har lagts ner
på kartläggning av arbetsprocesser och omsätta detta i förbättringsalternativ. Detta för att utveckla
innehåll och kvalitén i verksamheten.
Uppdrag är formulerat att utveckla tidiga, helst förebyggande insatser, med aktiv delaktighet från
brukare, medarbetare och medborgare. Samtidigt läggs vikt på att medarbetarna också måste ha en
kostnadsmedvetenhet. Allt syftande till att ge medborgarna i Skellefteå nytta av de samlade
kommunala resurserna.
Socialnämndens verksamheter har ingen egentlig volymökning mellan 2011 och 2012. Den totala
nettokostnaden uppgår för perioden till 1 019 mnkr vilket är 15 mnkr högre jämfört med samma period
2011. Bortser man från kostnadsökningar till följd av löne- och prisökningar återfinns volymökningar
inom boenden för funktionshindrade och inom Solkraft medan det inom äldreomsorgen skett
volymminskningar inom hemtjänsten. Den sista augusti 2012 hade socialkontoret 3 353 tillsvidare-
och visstidsanställda medarbetare vilket är 60 fler anställda jämfört med samma period ifjol. Under
samma period har antalet timavlönade minskat. Den största minskningen har visat sig under sommaren
där timmarna inom äldreomsorgen sjunkit med över
8 000 timmar och med nästan 4 000 timmar inom handikappomsorgen.
Årsprognosen för socialnämnden pekar, exklusive försörjningsstöd och överföringen från 2011, mot
ett underskott på 3,6 mnkr. Detta förutsatt att det samlade åtgärdspaketet på nästan 37 mnkr (se nedan)
genomförs fullt ut enligt prognos. Inklusive försörjningsstöd och överföring från 2011 pekar
prognosen mot ett underskott på 23,8 mnkr vilket är en försämring med 3,1 mnkr jämfört med
majrapporten.
Försörjningsstödet i Skellefteå har under lång tid fortsatt att stiga men verkar nu enligt prognosen ovan
att plana ut. Under perioden 2006-2011 har kostnaden för stödet i stort sett fördubblats, från 38 mkr
till drygt 75 mkr. Ökningen av antalet hushåll ser också nu ut att stanna av. Nationella prognoser pekar
dock på en fortsatt hög arbetslöshet och därmed återigen risk för stigande försörjningsstöd.
Förvaltningen ser också en fortsatt stor efterfrågan på övriga insatser från individ- och
familjeomsorgen med fler placerade barn, ungdomar och vuxna i familjehem och på institution.
Äldreomsorgens hemtjänstverksamhet fortsätter enligt plan att minska. Minskningen är dock inte i
paritet med budget. 2011 låg i Skellefteå andelen personer 65 år och äldre med hemtjänst på 12,5
procent (13,2). Siffrorna inom parentesen avser 2010 års utfall. Motsvarande siffra för kommuner med
befolkningen 50-99 tusen invånare låg på 12,1 procent (11,9). Skellefteå har alltså minskat sin andel
medan riket ökat sin. Liknande utveckling kan ses för antalet beviljade hemtjänsttimmar per månad
och person (65-w år). I Skellefteå uppgick detta till 29,8 timmar (30,7) medan det i kommungruppen
50-99 tusen invånare låg på 27,7 (27,5) timmar. Genomsnittet i riket ligger på 21,7 timmar (22,2).
Under september månad 2012 förväntas Skellefteå och övriga kommuner i Västerbottens län ta
ställning till en kommunalisering av Hemsjukvården i Västerbotten. Ett länsavtal som beskriver vilken
verksamhet som omfattas, hur personalrekrytering ska ske samt den ekonomiska regleringen finns
utarbetat.
Socialnämnden
65
Perspektiv Medborgare/Kund
KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder
Fokusområde Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt serviceutbud
Nämndsmål Sex nya serviceförklaringar
Bedömning X
Målet kommer att klaras. Under perioden har det beslutats om 2 nya serviceförklaringar. Den 1:a handlar om
familjehemsvård och riktar sig till familjehemsplacerade barn och den 2:a gäller personlig assistans. Arbete pågår
också med att ta fram serviceförklaringar för boendestöd, daglig verksamhet LSS, äldreboende och
dagverksamhet SoL.
Perspektiv Utveckling/tillväxt
KF-mål Långsiktigt hållbar utveckling
Fokusområde Ungdomar i arbete, företagande och utbildning
Nämndsmål I samverkan med andra stimulera till utveckling/utbildn. av främst
ungdomar, nya svenskar och personer med funktionsnedsättning
för arbete inom kommunal sektor
Bedömning X
Genomfört löpande insatser för att stimulera till arbete/utbildning för ungdomar, yngre vuxna och nya svenskar.
Genomört samverkansträffar med KLK arbetsmarknad och Solkraft för uppföljning av KAM4-programmet
(fulltecknat) och inventering av insatser i Solkraft. Det genomförs samhällsinformation för alla kvotflyktingar i
samverkan med SFI. Solkraft har ökat kombinationen arbete och utbildning med t.ex. en kombination mellan
sågverk, bygg- och rivningsarbete tillsammans med utbildningar om logistik och kvalitet, maskinlära,
dator/ritning och truckkort. Andra ex. är konstutbildning i kombination med secondhandbutik, Hälsans Trädgård
och Ljusaffären. Arbete pågår också för att påverka även kommunen ska ta emot personer med behov av daglig
v-het. Senare under hösten öppnas en daglig v-het som ska sköta tvätteriet på det nya äldreboendet Höjden.
Perspektiv Ekonomi
KF-mål God ekonomisk hushållning
Fokusområde Processer över förvaltnings-/bolagsgränser
Nämndsmål I samverkan med andra löpande förbättra och utveckla
effektiva/kvalitativa verksamhetsprocesser
Bedömning X
Innan effektiv samverkan kan ske med andra behövs en kartläggning av det egna arbetssättet. Förvaltningen har
genomfört processkartläggning av samtliga huvudprocesser; Social stöd och omsorg (SoL och LSS) samt hälso-
och sjukvård (HSL). Kartläggningarna har mynnat ut i ett antal förbättringsprojekt (redovisas i årsrapporten).
Mätningar (enkäter) sker före kartläggningarna för att få fram hur inblandade upplever processen i nuläget.
Mätningar kommer återigen att ske efter det att förbättringarna i projekten successivt blir genomförda. Det
genomförs också genomgångar av interna stödprocesser. En kartläggning har gjorts av bemanningsprocessen.
Där bearbetas just nu de förbättringsförslag som kom fram.
Perspektiv Medarbetare
KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade medarbetare
Fokusområde Mönsterarbetsplatser
Nämndsmål Tio mönsterarbetsplatser
Bedömning X
Hittills i år har två arbetsplatser anmält sig som mönsterarbetsplats. Åtta arbetsplatser inom socialkontoret utsågs
till mönsterarbetsplatser 2011. Målet för 2012 är att öka antalet mönsterarbetsplatser till tio. Prognosen är att
målet om tio nya mönsterarbetsplatser kommer att klaras.
4 Kommunalt Arbetsmarknadsstöd
Socialnämnden
66
Ekonomi
Driftredovisning, mnkr Augusti-12 Augusti-11
Intäkter 238,9 210,9
Kostnader för arbetskraft -921,2 -900,9
Övriga kostnader -334,1 -311,5
Avskrivningar -2,2 -2,1
Fiansiella poster -0,6 -0,6
Nettokostnad -1 019,2 -1 004,2
Årsprognos -1 534,4 -1 495,8
Årsbudget 1 510,6 1 482,1
Avvikelse -23,8 -13,7 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Nettokostnaderna har ökat med 15 mnkr. Intäkterna har ökat med 28 mnkr, främst beroende på att intäkterna för
bostadshyror ökat genom att fler boenden gått in i systemet för så kallad blockhyrning . Under posten övriga
kostnader har hyrorna stigit motsvarande. Intäkterna inom Solkraft, SFB-intäkter och avgiftsintäkter inom
äldreomsorgen har ökat medan särskilda statsbidrag har minskat. Kostnader för arbetskraft har ökat med cirka 20
mnkr främst beroende på löneökningar. Volymökningar återfinns främst inom boenden för funktionshindrade
och inom Solkraft. Inom äldreomsorgen har kostnaden för arbetskraft minskat med 2,5 mnkr vilket innebär att
verksamheten, exkl. pris- och löneökningar, minskat i volym motsvarande cirka 10 mnkr. Äldreomsorgen har
uppdraget att enligt budget minska timmarna och kostnaderna i hemtjänsten vilket också skett men inte i den
utsträckning som budgeterats. De beviljade timmarna har minskat men verkställigheten har inte kunnat minska
sina årsarbetare i samma omfattning.
Övriga kostnader är knappt 23 mnkr högre jmf. med 2011. Som redovisats ovan står ökade hyreskostnader för
merparten till följd av blockhyrning. Kostnaden för flyktingar har minskat beroende på att den nya
etableringsreformen gett full effekt för flyktingar mottagna under 2011. Kostnaden för försörjningsstöd har
minskat men beräknas ändå överstiga budget med 2 mnkr vid årets slut. Den utökade verksamheten inom
Solkraft har ökat kostnaderna med 0,6 mnkr och kostnader för placerade barn och ungdomar har ökat med 2
mnkr. Posten övriga kostnader har också ökat till följd av utökad färdtjänst men har samtidigt också minskat till
följd av minskade kostnader för diverse förbrukningsmaterial inom äldreomsorgen.
Avvikelser, mnkr Aug 2012 Maj 2012 Aug 2011
Individ- och familjeomsorg, exkl. försörjningsstöd 2,0 2,0 0,5
Handikappomsorg -2,5 0,0 -4,0
Äldreomsorg -11,4 -5,5 -25,5
Nämnd -0,2 -0,3 0,0
Förvaltningsstab och centrala medel 8,5 5,3 4,5
Summa, exklusive försörjningsstöd -3,6 1,5 -24,5
Försörjningsstöd -2,0 -4,0 -3,0
Summa, inklusive försörjningsstöd -5,6 -2,5 -27,5
Underskott från 2011 -18,2 -18,2 13,8
Summa, inkl. försörjningsstöd och underskott från 2011 -23,8 -20,7 -13,7
Investeringsredovisning, mnkr Augusti-12 Augusti-11
Nettoinvestering -2,8 -1,8
Årsprognos -8,0 -6,0
Årsbudget 11,1 10,2
Avvikelse 3,1 4,2
Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Investeringarna har ännu inte tagit fart. Det som hittills investerats i under 2012 har främst gällt installationer av
larm. De 8 mnkr som socialnämnden tilldelats i investeringsramen för 2012 har förstärkts med 3,1mnkr genom
den överföring som skedde av 2011 års outnyttjade investeringsmedel. Den samlade bedömningen är att 8 mnkr
av investeringsbudgeten kommer att förbrukas under 2012. Det innebär ett prognostiserat överskott på drygt 3
mnkr.
Socialnämnden
67
Analys Socialnämndens samlade åtgärdsplan redovisas nedan per avdelning. Den uppgår sammantaget till
nästan 37 mnkr. Utöver de direkta åtgärderna för att återställa en ekonomi i balans måste arbetet med
kontroll och uppföljning av ekonomin intensifieras. Ansvariga chefer måste omedelbart anpassa
verksamheten mot tilldelad budget. Det krävs också fortsatta analyser av redovisade kostnader för att
få fram fler och mer långsiktiga åtgärder som kan säkerställa ekonomin inför kommande år.
Ännu aktivare prioriteringar och en ökad kostnadsmedvetenhet
Månadsvis uppföljning och rapportering till nämnd gällande beslutade åtgärder enligt plan
Noggrann uppföljning på alla chefsnivåer inkl. en snabb och effektiv åtgärdshantering
Täta fokusgrupper med chefer som är i ekonomisk obalans
Hitta nya sätt att effektivisera verksamheten – genomföra identifierade förbättringar efter
kartläggning av Socialnämndens huvudprocesser
Socialnämnden arbete med att aldrig ta ofinansierade beslut måste genomsyra hela organisationen
Tydligt redogöra för vilka faktiska kostnadsökningar som en bibehållen verksamhet genererar
samt tydligt visa på ekonomiska konsekvenser vid volymförändringar
Uppstart av obligatorisk utbildning av styrprinciper för chefer (våren 2013)
Behovsstyrd resursfördelning inom handikappomsorgen - ska slutföras under 2012
Ännu effektivare bemanningsplanering inom samtliga verksamheter – Viktigt att genomföra
identifierade förbättringsåtgärder efter kartläggningen av bemanningsprocessen
Att se över möjligheterna att slå ihop exempelvis hemtjänstgrupper, m.fl. för att ytterligare
effektivisera verksamheten genom samordningsvinster
68
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser – tekniska kontoret Viktiga händelser
Den gångna vintern sin prägel på ekonomin och kostnaderna för vinterväghållningen bedöms
överskrida budget för helåret med totalt 11mnkr för det kommunala vägnätet.
För investeringsprojektet ny vattenförsörjning för Skellefteå pågår upphandling av huvudkonsult.
Storgatans mellan S. Lasarettsvägen och E4 byggs om med ny genomgående gång och cykelbana på
den norra sidan och beräknas vara klar innan vintern. Arbetet är en av de större satsningarna på de
oskyddade trafikanterna de senaste åren.
Utvecklingen av försåld fordonsgas samt inköp av biogasfordon inom kommunkoncernen fortsätter
som planerat. Under perioden jan-aug 2012 nyttjades 495 000 Nm3 biogas till fordonsbränsle i
jämförelse med 390 000 Nm3 motsvarande period 2011. Vilket ger prognosen 800 000 Nm3 biogas
räknat på helåret 2012. Inom kommunkoncernen, inkl. Skelleftebuss och Polaris, finns drygt 100
biogasfordon.
Arbetet med avfallsförebyggande åtgärder vilar i väntan på en nationell avfallsplan från
Naturvårdsverket, vilken väntas klar under 2013.
För hamnverksamheten har första halvåret 2012 varit relativt god. Projektlaster med vindkraftverk
samt Englandstrafiken har en något bättre utveckling än de senaste åren. Övrig trafik och flöden har
även de en försiktigt positiv utveckling. Vi ser dock ingen ljusning för import eller export av bioenergi
för Skellefteå Krafts räkning.
Samarbete har inletts med Skellefteå Airport gällande gemensamt fordonsutnyttjande. Tanken är att
Skellefteå Airport nyttjar maskinen vintertid och serviceavdelningen sommartid.
Sotningsverksamheten har glädjande fått fantastiskt bra betyg i senaste genomförda kundunder-
sökningen. Undersökningen visar en hög kundnöjdhet, mer än 90 % tycker att utförda tjänster är bra!
Utvecklingstendenser
För att klara de besparings- och effektiviseringskrav som är ställda har tekniska kontoret lagt fram
förslag på nödvändiga förändringar i verksamheten för kommande år. För att klara serviceutbudet och
hålla infrastrukturen i godtagbart skick behövs medel för att täcka de ökade kapital, drift- och
underhållskostnaderna som hör till de investeringar som innebär utökat åtagande.
Allt fler väljer att cykla istället för att ta bilen vilket är positivt både ur miljö- och hälsosynpunkt.
Det innebär att Skellefteå kommun som väghållare behöver skapa fler och bättre cykelvägar och
cykelbroar kombinerat med ökade drift- & underhållsinsatser.
För att möjliggöra ny- och ombyggnad av gatubelysning kommer belysning att släckas där utflyttning
har skett. EU har beslutat att fasa ut kvicksilverlampor fram till år 2015. Av ca 25 000 stycken
gatubelysningsarmaturer är ca 4 500 kvicksilverlampor kvar att bytas.
Då luftkvalitetsnormen ej uppfylls i centrala staden behöver program för renare stadsluft förverkligas.
Hamnen är viktig för regionens industri genom att erbjuda miljö- och kostnadseffektiva
transportlösningar till och från omvärlden. Strategiska investeringar har genomförts under de senaste
åren inom befintligt hamnområde. En fördjupning av översiktsplanen möjliggör en fortsatt positiv
utveckling av hamnen som logistikcentra med omlastningsmöjligheter mellan samtliga transportslag.
Skellefteå hamn har hittills varit en utpekad hamn i transeuropeiska transportnätet (TEN-T), men nu
görs inom EU en ny klassificering med TEN core ports respektive comprehensive ports. I förslaget till
dessa så finns inte Skellefteå hamn med. Detta leder till minskad möjlighet till EU-medel samt att
Trafikverket och Sjöfartsverket kommer att prioritera åtgärder för de utpekade hamnarna.
Tekniska nämnden
69
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser - räddningstjänsten
Det nya digitala kommunikationssystemet Rakel är installerat i räddningstjänstens fordon och
används fullt ut sedan i juni. Erfarenheterna av systemet är hittills mycket goda. Samverkan med andra
aktörer inom den skadeavhjälpande verksamheten har underlättats betydligt. Under hösten kommer
vårt utalarmeringssystem att anpassas till Rakel på grund av att det gamla systemet stängs ner vid
årsskiftet.
De flesta kommunerna i Norrland samt Dalarna samarbetar kring en gemensam upphandling av
utalarmeringstjänster från år 2013 och framåt – nytt avtal om utalarmering måste vara klart före
årsskiftet då det nuvarande upphör.
Inom intern personalutveckling genomförs omfattande utbildning kring lika behandling för samtliga
tillsvidareanställda och hot och våld för insatspersonal. Samtliga deltidskårspersonal har fått fördjupad
utbildning om konceptet ”Friska brandmän” som berör risker i arbetsmiljön för brandpersonal i
samband med räddningsinsatser.
Vår arbetsplats uppfyller kraven för att vara en mönsterarbetsplats.
Samtliga elever inom Skellefteå kommuns årskurs 2 och 7 erbjuds brandutbildning i
räddningstjänstens regi. Prova på dagar för brandyrket erbjuds för kvinnor och personer med
utomnordisk bakgrund – en tvådagars utbildning genomfördes helgen 11 – 12 maj på
huvudbrandstation. Den externa utbildningsverksamheten har varit av samma omfattning som 2011,
men kommer inte att nå upp till uppsatt mål om antal som ges brandskyddsutbildning.
Lastväxlarsystemet med olika moduler på tunga fordon är igång när det gäller vattentankar och arbete
pågår kring moduler för kem, restvärde, tung räddning, arbetslokal, stor skadeplats samt flak för
bandvagn, fyrhjuling m.m.
FIP (första insats person i litet brandfordon) har nu införts vid kåravdelningarna i Burträsk och Bureå.
Sedan tidigare tillämpas arbetssättet i Burträsk.
Så kallat förlarm tillämpas nu via alla kåravdelningar. Det innebär tidsvinst vid larm genom att ett
förberedande larm går så fort larmoperatören fått initiala uppgifter från den inringande.
Förslag till nytt handlingsprogram för räddningstjänst och olycksförebyggande verksamhet har
utarbetats och ska ut på remiss innan det fastställs i Kommunfullmäktige. Ett orosmoln är vilken
budget räddningstjänsten tilldelas för 2013. Om den blir enligt budgetberedningens preliminära ram
måste handlingsprogrammet åter omarbetas.
Tekniska nämnden
70
Perspektiv Medborgare/Kund
Fokusområde Medborgar-/kunddialog
Nämndsmål: Ett nöjd medborgar- och kundindex som är bättre än Sverigesnittet inom alla
berörda verksamheter
Bedömning X Målet nöjda medborgare och kunder bedöms gult för helåret 2012 med hänsyn till anpassade skötselnivåer och
kraftiga prioriteringar. Riktade insatser vad gäller kommunikation och dialog tillsammans med effektivare
arbetssätt möjliggör att andelen nöjda kunder inte minskar drastiskt. SCB medborgarundersökning avseende
2012 görs i höst. Räddningstjänsten har bra resultat i SCB:s senaste mätning (2011) av nöjd kundindex, högre än
Sverigesnittet för räddningstjänster och högst av Skellefteå kommuns alla verksamheter. Den skadeavhjälpande
verksamheten fungerar bra och enligt uppsatta mål i fastställt handlingsprogram. Den olycksförebyggande
verksamheten håller hög kvalité men är underbemannad och kommer inte att fullt ut uppfylla uppsatta mål.
Perspektiv Utveckling/tillväxt KF-mål Långsiktig hållbar utveckling
Fokusområde Infrastruktur
Nämndsmål: Genomföra alla budgeterade infrastrukturprojekt
Bedömning X Flera strategiskt viktiga investeringar för att uppnå målet om långsiktig hållbar utveckling och infrastruktur är
uppstartade. För att säkerställa leverans av vårt viktigaste livsmedel dricksvatten krävs grundvatten som
ersättning till det ytvatten som vi idag tar från Skellefte älv. Förberedande arbeten för en ny
grundvattenförsörjning för centralorten är uppstartade. Räddningstjänsten deltar i tre samverkansprojekt för
utveckling av skyddet mot olyckor i kommunen.
Perspektiv Ekonomi KF-mål God ekonomisk hushållning
Fokusområde Energiförbrukning
Nämndsmål: Minska energiförbrukningen med 5 % per år (basår 2009)
Bedömning X Förvaltningen arbetar aktivt inom ramen för det kommunövergripande energieffektiviseringsprojektet, vilket i en
förlängning bidrar till minskad miljöbelastning och en god ekonomisk hushållning. Uppföljningen visar att målet
”minska energiförbrukningen med 5 %” blir svårt att nå. Bland avdelningarna på tekniska kontoret är det
hamnen som lyckats bäst och redovisar minskad energiförbrukning med mer än 5 % årligen sedan 2009.
Räddningstjänsten, de mått som satts upp i styrkortet uppfylls till stora delar. Brister finns dock inom det
olycksförebyggande området beroende på underbemanning.
Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga engagerade medarbetare
Fokusområde Mönsterarbetsplatser
Nämndsmål: Uppfylla kriterier för mönsterarbetsplatser
Bedömning X De månatliga arbetsplatsträffarna är ett sätt att arbeta med vår värdegrund. Det systematiska arbetsmiljöarbetet
och arbetet med ständiga förbättringar är prioriterat. Genom framsynt ledarskap, arbete med gemensam
värdegrund för engagerade medarbetare och utvecklingskraft, kan vi möta kommande behov av service. Arbetet
med kriterierna för mönsterarbetsplatser är i många stycken ett pågående arbete där de flesta kriterier uppfylls.
Arbetet fortsätter för att uppfylla kriterierna för mönsterarbetsplatser och målet bedöms delvis att klaras
(tekniska kontoret). Räddningstjänsten har godkänts som mönsterarbetsplats.
Tekniska nämnden
Tekniska nämnden
71
Ekonomi
Driftredovisning Teknisk Nämnd+TK Aug -12 Aug -11
Intäkter 200,5 194,5
Kostnader för arbetskraft -96,6 -92,7
Övriga kostnader -156,3 -149,5
Avskrivningar -34,4 -31,9
Finansiella poster -20,7 -23,0
Nettokostnad -107,5 -102,6
Årsprognos -141,9 -136,5
Årsbudget 124,0 124,5
Avvikelse -17,9 -12,0
Driftredovisning, Räddningstjänsten aug -12 aug -11
Intäkter 3,7 3,8
Kostnader för arbetskraft -24,5 -24,8
Övriga kostnader -6,6 -7,2
Avskrivningar -1,8 -1,6
Finansiella poster -0,4 -0,4
Nettokostnad -29,6 -30,2
Årsprognos -45,6 -46,6
Årsbudget 45,3 46,4
Avvikelse -0,3 -0,2 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
För budgeten 2012 finns den negativa resultatöverföringen på 2 850 tkr med. Intäkterna har ökat 2012 bl a på
grund av försäljningen av bogserbåten Aitik. Avskrivningarna tenderar att öka på grund av de investeringar som
ökar samhällets attraktionskraft. Kostnadsmässigt ligger vinterväghållningen kraftigt över budgeterad nivå.
Förväntat underskott för den skattefinansierade verksamheten exkl. fordonsenheten uppgår till 15 850 tkr och för
resultatenheterna inkl. fordonsenheten uppgår resultatet till – 2 300 tkr. Räddningstjänstens nettokostnad uppgick
(till och med augusti) till 29,6 mnkr (600 tkr i fjol).
Investeringsredovisning aug-12 aug-11
Nettoinvestering -50,2 -50,5
Årsprognos -147,2 -121,2
Årsbudget 283,0 229,7
Avvikelse 135,8 108,5
Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Ny vattenförsörjning för centralorten – tillstånd och projektering drar ut på tiden 85,5
Centrumbron – upphandling, projektering pågår 9,3
Boviken nya vattenförsörjning 8,0
Automatiserad omlastning på ÅVC Degermyran – lösningsförslag under utredning
tillsammans med näringslivet
6,0
Vattenutbyggnadsåtgärder pågår men har pga resursplanering förskjutits i tid Detta
gäller åtgärder vid Norrböle, Drängsmark, Ostvik och Frostkåge.
5,2
Effektivisering av mottagning och förbehandlning av avfall – Projektering pågår 3,0
Pga av ändrade prioriteringar har ombudgetering begärts och gasreningsåtgärder
senarelagts, istället föreslås ”ökad leveranssäkerhet av fordonsgas” prioriteras
3,4
Igångsättandet av Hamnkontorets ombyggnad har påverkats av osäker orderingång. 4,8
Lång leveranstid på RTJ Fordon som beställts gör att leverans inte sker under budgetåret 4,5
Övriga osäkerheter >1 miljon/projekt 6,1
Summa 135,8
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Kommunens egna vägar, vinterväghållning, kraftigt över budgeterad nivå. -8
Enskilda vägar, vinterväghållning, sen och blöt vår med grusning o återställningsåtgärder -3
Enskilda vägar sommarunderhåll -2
Sotning, se uppföljning affärsverksamheter -1
Fordon, ökade bränslekostnader och oförändrade priser under året -2
VA, se uppföljning affärsverksamheter -2,5
Avfall, se uppföljning affärsverksamheter -1,5
Hamnen, se uppföljning affärsverksamheter 4,7
Tillkommande kostnader för inköp o drift av Rakel (prognos till 300 tkr i denna) -0,3
Av årets investeringsbudget på 283 miljoner beräknas 147,2 upparbetas. Differensen på 135,8 miljoner förklaras
till 70 % av de stora projekten Ny vattenförsörjning och Ny centrumbro som är i inledande skeden. De stora
kostnaderna väntas först 2013.
Tekniska nämnden
72
Analys Tekniska kontoret
Projekt i syfte att energieffektivisera va- och avfallsverksamheten är prioriterat. I dagsläget pågår ett
arbete för att prioritera bland lämpliga projekt där investeringsmedel beviljats. Man planerar påbörja
projekten under hösten 2012, vilka kommer att ytterligare leda i riktning mot tekniska nämndens mål.
Inriktningen mot ett mer hållbart samhälle ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv blir allt
tydligare. I det planerade nya bostadsområdet Haga samarbetar kommunens förvaltningar under temat
“Den hållbara staden”. Detta avser bland annat dagvattenhantering, avfallshantering m.m.
Större fokus på miljö- och klimatfrågor både internt inom avdelning och förvaltning, liksom i
samhället i stort, gör att pågående arbete med ökad avsättning av producerad fordonsgas samt
bionäring är prioriterat, nödvändigt och uppskattat.
Arbete med att ta fram ”app” för inrapportering av brister mm inom gatu- och parkverksamhet pågår,
som en del i projektet med ”kommunappen”.
Vinterväghållningen genererar återkommande underskott i budgeten.
En utmaning framöver kommer att vara att fortsättningsvis upprätthålla en god infrastruktur och god
teknisk service med tillgängliga resurser. Väl underhållna vägnät och attraktiva, välskötta parker är
viktigt för Skellefteås attraktionskraft.
För strategiska och samhällsnyttiga investeringar som ny centrumbro och nya exploateringsområden
som exempelvis Västra Solbacken behöver anslag, för att klara drift- och underhållskostnaderna,
tillföras antingen när beslut tas om investeringen alternativt i efterhand.
Räddningstjänsten
Det av kommunfullmäktige fastställda och gällande handlingsprogrammet för skydd mot olyckor
medför att räddningstjänsten i år får ett beräknat negativt resultat på cirka 300 tkr.
Handlingsprogrammet skall vara dimensionerat utifrån den riskbild som föreligger i kommunen och i
Skellefteå har utryckningsstyrkorna och resurserna för det olycksförebyggande arbetet under den
senaste tioårsperioden minskat med drygt 25 %.
Av räddningstjänstens budget går 74 % till personalkostnader, 7 % är kapitalkostnader och resterande
19 % övriga kostnader. Intäkterna uppgår till 5,0 mkr.
Kapitalkostnaderna för investeringar i fordon har en ökande trend beroende på att fordonspriserna hela
tiden ökar. För att motverka kapitalkostnadsökningen har fordonsbyten framskjutits. Fordonen
används långt över rekommenderad nyttjandetid vilket inte är hållbart i längden. Vi är nu i ett läge där
hälften av våra tunga släck- och räddningsfordon är över 20 år varför nyanskaffningar måste till.
I jämförelse med likvärdiga kommuner i landet har vi en kostnadseffektiv och minimal organisation
för den verksamhet som bedrivs. Något utrymme för ytterligare kostnadsneddragningar med gällande
handlingsprogram finns inte. Om kompensation inte erhålls för pris- och löneökningar står vi återigen
inför nya nedskärningar redan 2013. Det är inte en realistisk väg att gå om vi skall uppfylla lagens
(Lag om skydd mot olyckor) krav på en likvärdig räddningstjänst.
Tekniska nämnden
73
Uppföljning affärsverksamheter
Driftredovisning
Affärsverksamhet
Hamnen aug -12 aug-11
Intäkter 20,1 65,6
Kostnader för arbetskraft -2,0 -17,2
Övriga kostnader -6,8 -43,0
Avskrivningar -3,6 -6,3
Finansiella poster -0,8 -5,4
Nettokostnad 6,9 -6,3
Årsprognos 4,7 -7,1
Årsbudget 0,0 0,0
Avvikelse 4,7 -7,1
Driftredovisning
Affärsverksamhet
Parkering aug -12 aug -11
Intäkter 14,9 14,5
Kostnader för arbetskraft -2,2 -2,2
Övriga kostnader -11,9 -11,1
Avskrivningar -0,4 -0,5
Finansiella poster 0,0 0,0
Nettokostnad 0,4 0,7
Årsprognos 0,0 1,0
Årsbudget 0,0 0,0
Avvikelse 0,0 1,0
Driftredovisning
Affärsverksamhet
Vatten- och avlopp aug -12 aug-11
Intäkter 65,7 65,6
Kostnader för arbetskraft -17,6 -17,2
Övriga kostnader -40,7 -43,0
Avskrivningar -6,9 -6,3
Finansiella poster -5,0 -5,4
Nettokostnad -5,0 -6,3
Årsprognos -2,5 -7,1
Årsbudget 0,0 0,0
Avvikelse -2,5 -7,1
Driftsredovisning
Affärsverksamhet
Avfall aug -12 aug -11
Intäkter 61,6 58,0
Kostnader för arbetskraft -9,9 -9,5
Övriga kostnader -40,6 -43,4
Avskrivningar -5,6 -5,5
Finansiella poster -4,3 -4,5
Nettokostnad 1,2 -4,8
Årsprognos -1,5 0,4
Årsbudget 0,0 0,0
Avvikelse -1,5 0,4
_______
Driftredovisning Affärsverksamhet
Sotningaug -12 aug -11
Intäkter 4,8 4,2
Kostnader för arbetskraft -3,8 -3,6
Övriga kostnader -1,6 -1,5
Avskrivningar 0,0 0,0
Finansiella poster 0,2 0,1
Nettokostnad -0,4 -0,8
Årsprognos -1,0 -0,9
Årsbudget 0,0 0,0
Avvikelse -1,0 -0,9
. Kommentarer till avvikelser
Hamnen, 1,5 mnkr i avkastning från BSAB och 3 mnkr för försäljningen av Aitik påverkar resultatet positivt.
Driftresultatet för den egentliga hamnverksamheten följer i stort budget men en försämring förväntas under hösten och
vintern.
Parkering, kostnader av engångskaraktär för Brinkengaraget i samband med nytt datasystem påverkar resultatet under
året. Ökade intäkter för parkeringsverksamheten gör att prognosen för helåret är ett 0 resultat.
Sotning, en mindre justering av sotningstaxan gjordes för 2012 dessförinnan har sotningstaxan varit oförändrad sedan
1 april 2005, genom att nyttja det egna kapitalet täcks det förväntade underskottet.
VA, för budget 2012 bedömdes VA-verksamheten sammantaget uppvisa ett underskott, vilket skulle kunna täckas av
det egna kapitalet. Dessutom förväntas intäkterna för försålt hushållsvatten understiga budget. I jämförelse med
fjolåret har verksamhetens driftkostnader för verken ökat.
Avfall, lägre intäkter än budget gällande verksamhetsavfall och ökade kostnader för avfallshantering, extern
behandling gör att prognosen pekar mot ett underskott för verksamheten. Positivt är att mängden försåld biogas ökat
kraftigt under sommaren.
Tekniska nämnden
74
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Granskningsarbetet fortgår enligt plan, och kommer att vara klart innan årsskiftet. Den demografiska
utvecklingen innebär en nettoökning av antalet ärenden och antalet personer som inte får hjälp och
stöd är ovanligt många, trots att extra resurser har lagts på rekrytering av nya ställföreträdare.
Måluppfyllelse
Nämndsmål: Hög kvalitet på årsräkningar och redogörelser
Bedömning X En utveckling av en e-tjänst för inlämnandet av årsräkningar via kommunens hemsida pågår. En analys av
tjänstens nytta visar att även vid relativt få användare så är nyttan stor.
Nämndsmål: Kunniga ställföreträdare
Bedömning X Flera utbildningar för nya ställföreträdare har genomförts under året och fler är inplanerade under hösten.
Utveckling av informationsmaterial sker i samarbete med förvaltningens informatör.
Ekonomi
Nämnden prognostiserar ett underskott på 200 tkr per 31 december. Underskottet kopplar till
nämndens underskott i bokslutet för 2011 på 400 tkr. Underskottet berodde på att kommunens andel
av arvodena till ställföreträdarna ökade. Hur stor andelen blir är inte något som verksamheten kan
påverka.
Överförmyndarnämnden
75
Bolagsrapporter
76
Viktiga händelser och utvecklingstendenser
Omvärldsförändringar
2011 års anslag förändrades från 3 % till 2 % att gälla 2012. Stora arbeten ligger framför oss om vi ska
fullgöra vårt uppdrag och ge vårt bidrag till regionens utveckling och tillväxt. Än så länge ses ingen
brist, men då bl.a. kompetensförstärkning är nödvändig för vissa arbetsuppgifter finns ändå viss oro
för hur våra ekonomiska resurser ska räcka till.
Kulturhus är beslutat och ska byggas inom några år. En mycket viktig händelse för
Skellefteåregionens attraktionskraft. I detta får inte Nordanå som speciellt område glömmas bort – att
ha ett kulturområde som är förlagt till en vacker plats med kulturarvsvärde av riksintresse, i byggnader
med personlighet, är en tillgång som inte får gå förlorad. Därför är det glädjande att två utredningar
just nu pågår som var och en på sitt sätt syftar till utveckling av området.
Ny centrumbro är också beslutad, och om liggande plan genomförs, innebär detta att norra broändan
tangerar oasen i Skellefteå, Nordanå kultur/kulturarvsområde. I arbetet med denna är viktigt att se till
att inte buller och avgaser stör miljön i området.
Stora investeringar
Sammanförandet av Kunskapskällan och Hålla Hus med Företagsarkivet i Westerbotten och
Folkrörelsearkivet i Västerbotten kräver investering för inredning med mera.
Renoveringen av kansliet och sammanförandet av personal till samma lokaler har föranlett investering
i nya möbler samt en del teknisk utrustning.
Byggandet av en ny basutställning kommer att kräva investeringar i material, kompetens med mera.
Då vi inte har arbetsstationer i tillräcklig omfattning för extrapersonal, kommer att krävas att extra
arbetsstationer görs iordning för de som tillfälligt anställs.
Förändringar i organisation/arbetssätt
Samarbetet med Kulturenheten utvecklas, och gemensamma ansatser pågår för bättre tillgänglighet till
kultur och kulturarv.
Samarbetet med Företagsarkivet i Westerbotten och Folkrörelsearkivet utvecklas, och beslut är fattat
att arkiven ska finnas i samma lokaler som Kunskapskällan och Hålla Hus, senast från årsskiftet 2013-
2014. Lokalerna finns i markplan, och ska kunna ge bättre service och tillgänglighet för allmänhet och
forskare, och nya möjligheter för det pedagogiska arbetet mot barn och unga.
Genomförda insatser för personalförsörjning och kompetensutveckling (rekrytering, avveckling,
personalomsättning, medarbetarutveckling, m.m.)
Kompetensförsörjningsplan för Skellefteå museum och MAN är under utarbetande, och ska framdeles
synkroniseras med medarbetarnas kompetensutvecklingsplaner. Ny chef för Produktionsavdelningen
är rekryterad och han har börjat sitt arbete i augusti.
För arbetet med den nya basutställningen krävs kompetenser som vi inte själva har i organisationen
alternativt inte själva har tillräckligt med personal för att hinna med. Scenograf, historiebeskrivare och
projektledare är ex på detta. Historiebeskrivare är rekryterad och har påbörjat arbetet, för de övriga är
rekryteringsprocessen påbörjad.
Skellefteå museum AB
77
Perspektiv Medborgare/Kund Skellefteå museums mål Museet är nära, enkelt och öppet
Fokusområde Utställningarna och det pedagogiska arbetet
Mål: Attraktivt för regionens invånare
Bedömning X Det pedagogiska arbetet pågår mycket aktivt och vi avser att utveckla detta än mer, dels i våra egna
verksamheter och dels i samarbete med arkiven och Kulturenheten. Sammanförande av Kunskapskällan, Hålla
Hus och arkiven är påbörjat och ska ge nya möjligheter. Förnyelsearbete pågår även beträffande museets
utställningar, bl.a. för att mer ur samlingarna ska kunna visas. Tillgängligheten till samlingarna är för övrigt
fortsatt låg, då förvaringen inte är lämpliga publikt användande. Uppskyltning i huset på Nordanå är genomfört
vilket ger besökaren lättare att hitta rätt. MAN arbetar för att mer strategiskt rikta sig mot sina olika målgrupper
vilket kommer att innebära ett förändrat arbetssätt kring utställningar och mer aktiviteter utanför huset.
Perspektiv Utveckling/tillväxt Skellefteå museums mål Bidra till att stärka den positiva bilden av regionen
Fokusområde Vara en aktiv part i regionens utveckling
Mål: Utveckling av huvudmuseet på Nordanå, MAN, samt
ett nytt båtmuseum.
Bedömning X Samlingarnas förvaring är inte tillfredsställande, och magasinen lämpar sig inte för besök, vilket gäller för både
Skellefteå museum och MAN. Invånarna kan ta del av samlingarna endast när de visas i utställningar. Sm:s och
MAN:s utställningshallar är inte klimatanpassade och föremål som visas där far illa. Ny basutställning
2014/2015, kopplad till vårt länsuppdrag har påbörjats. För att museala föremål ska kunna visas i den
utställningen krävs klimatanpassning. På sikt måste även frågan om nya magasin prioriteras. Ett nytt
båtmuseum är brådskande! Hålla Hus och Kunskapskällan sammanförs med husets arkiv för förbättrad
tillgänglighet och för utvecklande av det pedagogiska arbetet mot barn och ungdom.
Perspektiv Ekonomi Skellefteå museums mål God ekonomi genom god ekonomisk hushållning
Fokusområde Effektivt utnyttjande av resurser, såväl personella som
lokaler.
Mål: Effektiviseringar genomförda 2014. Ökad
grundfinansiering.
Bedömning X Kansliets lokaler har renoverats och rymmer nu sju personer fler än tidigare, vilket innebär att vi lämnat lokaler
motsvarande tre stora klassrum. Dock har, trots att vi idag nyttjar mindre yta per person än tidigare, inga
minskningar gjorts enligt Fastighetskontorets handläggare. De har nu gjort ommätningar efter ombyggnationen,
och kommit fram till andra mått än vid de ommätningar som gjordes för ca tre år sedan och som då resulterade i
kraftiga utgiftsökningar. Diskussioner med Fastighetskontoret är hittills utan framgång. Dialogen fortsätter men
troligen får vi inte de minskningar i hyreskostnader som vi förväntat oss. I övrigt pågår utveckling av
samarbete med både föreningar och privat näringsliv för bättre utnyttjande av lokaler och personal.
Perspektiv Medarbetare Skellefteå museums mål Motiverade medarbetare med rätt kompetens.
Fokusområde Kompetensutvecklingsplaner för medarbetare och
företag.
Mål: Medarbetarnas utvecklingsbehov och företagets behov
är synkroniserade från 2014.
Bedömning X Arbetet med att utveckla företagets kompetensförsörjningsplan och framtida behov synkroniserat med
medarbetarnas nuvarande kompetens och behov av utveckling pågår.
Skellefteå museum AB
78
Ekonomi
Resultaträkning Aug 2012 Aug 2011
Intäkter 16,7 15,8
Kostnader för arbetskraft -9,0 -9,1
Övriga kostnader -4,5 -4,6
Avskrivningar -0,1 -0,1
Rörelseresultat 3,1 2,0
Finansiella intäkter 0,1 0,0
Finansiella kostnader 0,0 0,0
Skatt 0,0 0,0
Periodens resultat 3,2 2,0
Årsprognos 0,0 0,0
Resultatkrav 0,0 0,0
Avvikelse 0,0 0,0
Balansräkning Aug 2012 Aug 2011
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immater. anläggningstillgångar
Goodwill, m.m. 0,0 0,0
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggn & tekn anläggn. 0,0 0,0
Maskiner och inventarier 0,5 0,4
Pågående nyanläggningar 0,0 0,0
Finansiella anläggningstillgångar 0,1 0,1
Summa anläggningstillgångar 0,6 0,5
Omsättningstillgångar
Förråd, m.m. 0,2 0,2
Fordringar 0,8 0,9
Kortfristiga placeringar 0,0 0,0
Kassa och bank 6,2 5,3
Summa omsättningstillgångar 7,2 6,4
Summa tillgångar 7,8 6,9
Eget kapital, avsättning & skuld
Eget kapital 4,3 3,1
därav periodens resultat 3,2 2,0
Avsättningar
Pensioner, liknande förpliktelser 0,0 0,0
Andra avsättningar 0,1 0,1
Summa avsättningar 0,1 0,1
Skulder
Långfristiga skulder 0,0 0,0
Kortfristiga skulder 3,4 3,7
Summa skulder 3,4 3,7
Eget kapital, avsättning & skuld 7,8 6,9 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Ej förbrukade anslag från bokslut 2011 är återförda som intäkt första tertialen 2012. Samma period föregående år
var den intäkten 1 mnkr lägre.
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Summa
Investeringsredovisning april -12 april -11
Nettoinvestering
Årsprognos
Årsbudget
Avvikelse 0,0 0,0
.
Skellefteå museum AB
79
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser
Ägarsamråd har hållits i början av juni. Våra problem att genomföra vårt vittomfattande uppdrag med
minskande finansiering togs på allvar och vi är utlovade ett möte under hösten där vår verksamhet och
vårt uppdrag ska diskuteras. Vi hoppas givetvis att våra ägare ska tillskjuta mer pengar till
verksamheten så att vi kan genomföra fler av våra många idéer och projekt. Vi är övertygade om att vi
med utökade resurser skulle åstadkomma tillväxt både i Skellefteå och länet och att resultatet skulle bli
mer engagerade och nöjda medborgare. Ett tydligt exempel på vår uppskattade verksamhet är
sommarteatern Tre Kärlekar som spelade för utsålda läktare i sommar och där 19 % av publiken
utgjordes av tillresta.
Vi satsar på framtiden genom att driva projektet Europas ledande berättarteater. Bidrag från Statens
Kulturråd har gjort satsningen möjlig. I detta arbete samarbetar vi med det länsövergripande projektet
Berättarnas län och det lokala projektet i Skellefteå Berättarnas stad. Berättarfestivalen är en viktig
länk i arbetet. Festivalens grundfinansiering för de kommande två åren är klar, men ger inget utrymme
för tillväxt och ökad internationalisering mm. Vi har därför i augusti lämnat in en ansökan till Statens
Kulturråd om utvecklingsmedel för att stärka den europeiska dimensionen och utveckla
Berättarfestivalen till en europeisk angelägenhet. Detta vill vi uppnå dels genom att skapa
förutsättningar för ökad internationalisering och europeiska utbyten för aktörer inom berättandet, dels
genom interkulturella satsningar på barn och unga samt personer med utländsk bakgrund. Besked
erhålls i oktober.
Västerbottensteatern är också nav och konstnärlig drivkraft i ett projekt tillsammans med de fyra
nordligaste länsteatrarna. Det blir en gemensam föreställning i tält under kulturhuvudstadsåret Umeå
2014 på temat Norrländsk passion. Vi avvaktar besked om stöd för genomförandet både från
regionerna, Kulturrådet och Umeå 2014. Även de större kommunerna i regionerna förväntas bidra med
ett mindre belopp. Norrscensteatrarna har även ansökt om turnéstöd för turné i varandras län. Besked
erhålls i oktober och vi är mycket hoppfulla.
Vi ser med stor förväntan fram emot det nya hus för scenkonst som ska byggas i Skellefteå och vårt
mål är att ett hus byggs som inrymmer hela vår verksamhet. Utökade lokaler är en förutsättning för att
teatern ska växa och utvecklas. Idag ryms inte hela vår verksamhet i huset och varken publikfoajé eller
restaurang finns. I Skellefteås kulturplan är byggandet av ett nytt kulturhus prioriterat och en
arbetsgrupp som arbetar med husets innehåll, placering och finansiering är tillsatt.
Västerbottensteatern är genom teaterchefen representerad i arbetsgruppen.
Problemen är fortfarande stora med ett försvagat arrangörsled och särskilt illa ser det ut på
barnteatersidan där kommunernas försämrade ekonomi gör inköp av teater till barnen uteblir. Vår
förhoppning om att Skapande skola-medel skulle underlätta försäljningen har inte infriats.
Försäljningen av höstens barnteater ser därför mörk ut. Vår nytillsatta tjänst i Umeå kommer att
fokusera på dessa frågor under kommande år.
Pensionsfrågan är fortfarande ett stort problem för oss som skapar osäkerhet i ekonomin. Vi hoppas på
våra ägares stöd för att kompensera oss för den stora oförutsedda pensionsfaktura vi drabbades av i
våras till följd av detta olösta problem i branschen.
Västerbottensteatern AB
80
Perspektiv Medborgare/Kund VBT-mål Nöjd, engagerad och berörd publik
Fokusområde Vara tillgängliga för regionens invånare
Mål: 80 % genomsnittlig beläggningsgrad
Bedömning X Sommarteatern Tre Kärlekar har spelats för helt fullsatta läktare i sommar och varit väldigt uppskattad. 97 %
gav betyget bra/mycket bra. Föreställningen syntolkades och portabla hörslingor fanns att låna. Total
beläggningsgrad efter sommaren är 85% vilket är en väldigt bra siffra. För vuxenproduktioner är siffran 79 %
Perspektiv Utveckling/tillväxt VBT-mål Västerbottensteatern ska växa på alla plan
Fokusområde Nytt teaterhus
Västerbottensteatern är Europas ledande berättarteater
Mål:
Politiskt beslut om att ett nytt teaterhus ska byggas,
när detta skall ske, samt var det ska planeras
VBT gästspelar i Europa med minst en produktion
samt tar emot minst ett gästspel
Bedömning X Ett kulturhus finns med som prioriterat mål i Skellefteås kulturplan. En arbetsgrupp, där teaterchefen deltar,
arbetar nu med att utreda husets placering, innehåll och finansiering. En central placering i staden och ett hus
som rymmer HELA vår verksamhet är viktiga mål för oss. Arbetet med projektet Europas ledande
Berättarteater går vidare och intensifieras under hösten, men tyvärr tror vi inte att vi kommer att klara målet att
gästspela i Europa under detta år.
Perspektiv Ekonomi VBT-mål Ökad grundfinansiering
Fokusområde God ekonomisk hushållning
Mål: Ökad grundfinansiering (fasta bidrag) med 5 %
Beslut om turnéstöd tas 2012
Bedömning X Resultatet är i nivå med budget. Den bidragsökning, 2,3 % vi fått har dock inte täckt löneökningarna. En högre
grundfinansiering behövs för att klara verksamheten och undvika urholkning. UngHästen, som är kraftigt
underfinansierad gör under hösten försök med en satsning på företagsutbildningar som ska generera intäkter till
ungdomsverksamheten.. Vi hoppas att våra ägare under hösten tillskjuter extra medel för att kompensera oss för
den stora retroaktiva pensionsfaktura vi fick i våras (-567 tkr). Frågan om turnéstöd tas upp av Kulturrådet i
höst och vi har goda förhoppningar om att erhålla stöd för turnerande utanför länsgränsen.
Perspektiv Medarbetare VBT-mål Attraktiv framåtsträvande arbetsgivare med delaktiga
och motiverade medarbetare
Fokusområde Kompetensutveckling
Mål: Planera för att genomföra en gemensam studieresa för
all personal 2013 till någon ort i Europa, gärna med
berättaranknytning
Bedömning X Planeringen har ännu ej igångsatts.
Västerbottensteatern AB
81
Ekonomi
Resultaträkning Aug -12 Aug -11
Intäkter 23,2 22,8
Kostnader för arbetskraft -15,5 -13,4
Övriga kostnader -6,3 -5,8
Avskrivningar -0,4 -0,4
Rörelseresultat 1,0 3,2
Finansiella intäkter 0,1 0,1
Finansiella kostnader 0,0 0,0
Skatt 0,0 0,0
Periodens resultat 1,1 3,3
Årsprognos 0,0 0,0
Resultatkrav 1,1 1,2
Avvikelse 0,0 2,1
Balansräkning Aug-12 Aug -11
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immater. anläggningstillgångar
Goodwill, m.m. 0,0 0,0
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggn & tekn anläggn. 0,0 0,0
Maskiner och inventarier 1,0 1,1
Pågående nyanläggningar 0,0 0,0
Finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0
Summa anläggningstillgångar 1,0 1,1
Omsättningstillgångar
Förråd, m.m. 0,0 0,0
Fordringar 11,2 13,0
Kortfristiga placeringar 0,0 0,0
Kassa och bank 0,0 0,0
Summa omsättningstillgångar 11,2 13,0
Summa tillgångar 12,2 14,1
Eget kapital, avsättning & skuld
Eget kapital 5,3 7,7
därav periodens resultat 1,1 3,5
Avsättningar
Pensioner, liknande förpliktelser 0,0 0,0
Andra avsättningar 0,5 0,6
Summa avsättningar 0,5 0,6
Skulder
Långfristiga skulder 0,0 0,0
Kortfristiga skulder 6,4 5,8
Summa skulder 6,4 5,8
Eget kapital, avsättning & skuld 12,2 14,1 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Arbetskraftskostnaden och övriga kostnader är högre bl a eftersom vi i år producerat en ny sommarteater.
Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)
Sommarteatern och lunchteater har bidragit till att försäljningen överstiger budget +0,3
Ökat statligt stöd samt ökat anställningsstöd +0,2
Vi har drabbats av en stor oväntad retroaktiv pensionspremie -0,6
Övr ext kostn är positiva p g a effektivt resursutnyttjande 0,1
Summa 0
Investeringsredovisning aug-12 aug -11
Nettoinvestering 0,1 0,3
Årsprognos 0,6 0,7
Årsbudget -0,6 -0,7
Avvikelse 0,0 0,0
Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Vi har inga avvikelser mot plan. Investering har bl a skett i vågutrustning för tross för att förbättra säkerheten, i
kontorsmöbler till Umeåkontoret, datorer mm
Västerbottensteatern AB
82
Analys Västerbottensteaterns mål är att ha en nöjd, engagerad och berörd publik. Årets sommarteater Tre
Kärlekar av Lars Molin har varit väldigt uppskattad och i stort sett alla som såg föreställningen var
mycket nöjda. Detta trots att sommarvädret verkligen inte bidrog till trivseln. Vi vill vara tillgängliga
för alla regionens invånare. En viktig tillgänglighetsaspekt är hjälpmedel för människor med
funktionshinder. Vi erbjuder rullstolsplatser, transportabla hörslingor och syntolkning. Vi värnar också
om att finnas på plats med våra föreställningar i hela länet. Det turnéstöd vi sökt och nu hoppas på att
få gör turnerande även utanför länet möjligt. Detta leder till en utökad bredd på teaterutbudet i vårt
eget län eftersom övriga länsteatrar får samma möjligheter, samt till att vår verksamhet kan
effektiviseras genom att vi kan spela varje produktion fler gånger.
Västerbottensteatern vill på alla sätt bidra till att Skellefteå ska vara en framsynt tillväxtkommun,
attraktiv att bo och verka i. Ett nytt kulturhus i centrum där hela vår verksamhet tar plats skulle vara ett
lyft för hela kommunen och för stadskärnan. Vi arbetar hårt för att detta ska bli verklighet och ser fram
emot att tillsammans med andra fylla huset med verksamhet och trivselskapande samvaro. Ett nytt hus
är också en förutsättning för vår egen verksamhets möjlighet till utveckling, både för att tillgången till
passande scener ökar och för att publikmottagandet kan utvecklas genom ökad tillgänglighet,
restaurangmöjligheter och samarbeten med andra aktörer med kringaktiviteter mm. Inte minst vår
barn- och ungdomsverksamhet skulle må bra av detta. Vi deltar aktivt i den tillsatta arbetsgruppens
arbete och hoppas att det ska leda till att ett teaterhus inrymmande hela vår verksamhet byggs om
några år.
Utvecklingsbidraget från Statens Kulturråd för projektet Europas ledande berättarteater är ett treårigt
stöd som gör det möjligt att arbeta med att utveckla och marknadsföra vår starka identitet som
berättarteater. Vårt mål att turnera med minst en föreställning i Europa redan under detta år kommer
tyvärr inte att infrias, men vi arbetar vidare med att odla kontakter och skapa samverkansmöjligheter
och produktionsmöjligheter, samt med att presentera teatern även på andra språk än svenska.
Västerbottensteatern uppvisar per augusti ett resultat som är i nivå med budget. Sommarteatern Tre
Kärlekar såldes slut och det innebar intäkter utöver budget på 157 tkr. Även lunchteatern har gått bra
försäljningsmässigt med ett starkt avslut i Umeå i maj. Vi producerar under hösten med tre mindre
produktioner och försäljningsläget är relativt gott förutom för barnteatern. Fördyringar i en av
produktionerna samt en satsning på en företagsensemble inom UngHästen gör dock att vi förväntar oss
högre kostnader än budgeterat under hösten. Satsningen på en företagsensemble görs med
förhoppningen om att denna på sikt ska ge ett överskott som kan bidra till finansieringen av
UngHästens ungdomsverksamhet. Pensionsfrågan för scenkonstbranschen som länge varit ett problem
har inte kommit närmare någon lösning.. För den stora retroaktiva faktura på 567 tkr som vi fick i
våras hoppas vi på kompensation av våra ägare, men i längden är systemet självklart ohållbart. Vi har
inte gett upp hoppet om att få politikernas stöd i denna viktiga fråga.
Västerbottensteatern behöver utökade bidrag för att kunna svara upp mot de önskemål och krav som
ställs på oss. UngHästen har alltsedan starten varit underfinansierad och skulle behöva stärkas upp
med ytterligare 1 mkr i årligt stöd. Våra administrativa resurser och särskilt då marknadssidan är också
alltför knappa och slukas helt av dagligt rutinarbete. Det innebär att vi inte har möjlighet att frigöra tid
till nyskapande kontaktverksamhet, till att skapa kringarrangemang för merförsäljning, utforska nya
kommunikationsmetoder som digitala media ger, söka projektpengar, öka sponsring mm. Detta känns
som ett moment 22 som är svårt att ta sig ur utan externt stöd.
Vår personal består av väldigt kompetenta och lojala medarbetare som alla vill teaterns bästa. Vi satsar
på kompetensutveckling och känner att vi ligger väl framme jämfört med andra teatrar. Personalens
önskemål är att som ett led i arbetet med Europas ledande berättarteater kompetensutvecklas genom en
studieresa till en berättarregion i Europa. Vi hoppas få möjlighet till detta under 2013. En
rekryteringsprocess för att anställa ny teaterchef har påbörjats eftersom nuvarande chef går i pension
nästa sommar.
Västerbottensteatern AB
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
83
Viktiga händelser samt utvecklingstendenser
Skellefteå Stadshus AB Koncernens samlade ekonomiska resultat uppgår till 82,8 mnkr per 31 augusti. Fjolårets resultat för
samma period var 75,8 mnkr. Det förbättrade resultatet jämfört med fjolåret beror på utfallet i
Skelleftebostäder, Skellefteå City Airport AB och Skellefteå Kraft AB. Försämrat resultat visar
Fastighets AB Polaris och Skelleftebuss AB. Fastighets AB Polaris resultat tyngs av höga kostnader
för underhåll och hyresgästanpassningar. I Skelleftebuss AB:s fall beror det försämrade resultatet
underskottet i tätortstrafiken samt uppstartskostnader i ny trafik. Helårsresultatet för koncernen
bedöms bli bättre än föregående år.
Under år 2012 har koncernens låneskuld minskat med 59 mnkr trots ett omfattande
investeringsprogram. Dotterbolagens samlade låneskuld exklusive den kommunala energirörelsen
uppgår per 2012-08-31 till 6218 mnkr. Kapitalbindningen på låneskulden är i genomsnitt 2,39 år och
räntebindningen 4,27 år.
En mängd nya lagar och förslag berör de kommunala bolagen. Från 1 januari 2012 gäller ny lag för
kollektivtrafiken. Regeringens proposition om ”Upphandling från egna företag – och vissa andra
frågor ” har behandlats av riksdagen under maj månad. Den nya lagen träder ikraft 1 januari 2013.
Förutom förenklad upphandling från eget företag under vissa premisser innebär lagen förstärkta krav
på kommunstyrelsens uppsiktsplikt över bolagen. Departementspromemorian ”Effektivare
ränteavdragsbegränsningar ” bearbetas ännu av Skatteverket och Finansdepartementet. Risk finns att
den kommunala internbanken måste ersättas med en internbank inom kommunens bolagssektor. 1
september fastställde Institutet mot mutor näringslivets kod om gåvor, belöningar och andra förmåner.
Ny lag om olagligt statsstöd träder i kraft den 1 januari 2013. Skellefteå Stadshus AB har under
perioden genomfört aktieförvärvet i Nolia och ny styrelse har tillträtt.
Skellefteå Kraft AB Året har hittills kännetecknats av mycket arbete med vårt nya affärssystem och omorganisationen samt
ovanligt höga magasinslägen och låga elpriser. Den hydrologiska balansen fortsätter att visa stort
överskott. Ingångsmagasinen uppgick till en fyllnadsgrad på 90 % mot normalnivå 60 %. Omräknat i
energi innebär detta för Skellefteå Kraft:s del c:a 300 GWh. Tillrinningen under året har varit fortsatt
god. Sammantaget medför detta ett magasinsläge på 94 % mot normala 84 %. Vattensituationen är
med andra ord mycket stabil.
2012 började med att vara varmare än normalåret och betydligt varmare än 2011. Detta påverkade
försäljningen av fjärrvärme och produktionen av el i våra kraftvärmeverk negativt. Trots att sommaren
varit kall har detta inte påverkat energipriserna. Även om elcertifikatpriserna har stigit och antagligen
kommer att fortsätta stiga i maklig takt, gör det mycket låga priset på el att den ökade produktionen i
våra vattenkraftverk och vindkraftverk inte klarar av att höja intäktsmassan.
Produktionsskatten för vattenkraften fortsätter att höjas i form av ny fastighetstaxering detta år med
åtföljande högre taxeringsvärden. För Skellefteå Kraft del kommer höjningen troligtvis att påverka
resultat negativt med 70 till 80 MSEK. Dessutom aviseras även om rejäla höjningar på
fastighetsskatten för Vindkraft och Kraftvärme, dock från tidigare relativt blygsamma nivåer.
Produktion Efter beslutet med viloläge för pelletsproduktionen i Storuman bedrivs aktivt omställningsarbete på
flera fronter. En stor del av arbetet riktas mot personella åtgärder samt säkring av kommande års
fjärrvärmeleveranser. Det första steget för att säkra köldtoppar och minska oljeanvändningen är taget
med en ny 5 MW pelletspanna där det gamla pannhuset i Storuman kan användas. Det som inte ännu
är fastställt är om valet faller på en helhetslösning med pellets, där det då krävs ytterligare en
pelletspanna, eller om kraftvärmeblocket i fabriken ska nyttjas. Beslut kommer i oktober. Det sker
också ett fortsatt arbete av pelletsaffären som helhet.
Pelletspaketeringen från Storuman är flyttad till Hedensbyn under sommaren, då den är betydligt nyare
och nästa dubbelt så snabb. Beslutet grundar sig på att de delar av fabriken som lätt kan återanskaffas
vid en eventuell återstart kan nyttjas på annat sätt under tiden pelletsfabriken i Storuman står.
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
84
Sommarens revisioner har gått bra och arbetet fortsätter med utbyte av gamla kulvertkammare.
Automatisk läckagemätning i fjärrvärmenätet testades under sommaren. En ny pelletspanna är på plats
i Malå för start senare under hösten. Denna panna tar bort den enskilt största oljeanvändningen inom
affärsområdet.
De större utredningarna kring ny kapacitet i Skellefteånätet fortsätter. De alternativ som utreds är ett
nytt kraftvärmeblock H3 samt en spillvärmelednings från Rönnskärsverket. Det senare förutsätter dock
beslut kring intern kapacitetsökning hos Boliden. Beslut kring fortsatt vägval planeras till Q1-Q2
2013.
Pelletsaffären är fortfarande svag och de förändringar i produktion och logistik som gjorts har ännu
inte haft någon större effekt på resultatet. Pelletsmarknaden är fortfarande i obalans och flera
pelletsfabriker har negativa resultat.
Renoveringen i Selsfors vattenkraftstation fortsätter med aggregat 2. Den mycket omfattande
renoveringen av bl.a. maskineri och byggnad i Grytfors är också påbörjad. Det är fortsatt stort fokus
på dammsäkerhet som innebär kontinuerlig övervakning och åtgärder på Skellefteå Krafts
dammanläggningar. Egna fördjupade utredningar och nya bestämmelser kring dammsäkerhet kan
medföra ytterligare åtgärder. Där är Grytfors med tillhörande dammanläggningar ett område som
prioriteras.
Haveriet i ställverket i Jokkmokksliden är nu åtgärdat, och de 8 utslagna vindkraftverken är åter i drift.
Genom mindre pelletsproduktion och stora lager har efterfrågan på biobränsle dämpats något med
åtföljande lägre priser. Detta är betydelsefullt för fortsatt lönsamhet för värmeverksamheten.
Elcertifikaten upphör för Hedensbyn och Malå kommande nyår, då blir långsiktigt säkrade volymer
med lägre biobränslepriser än mer betydelsefulla.
Torvskörd har bedrivits på samtliga tre egna täkter. Genom det myckna regnandet har det gått mycket
dåligt i jämförelse med tidigare år. Torvlager från tidigare årsskördar kan dock kompensera för de
dåliga skördarna i år.
Sågkonjunkturen är låg och många sågar kämpar med dåliga resultat. Med lägre sågade volymer
minskar utbudet av sågverksbiprodukter såsom bark och sågspån.
Marknad Elhandel är en affär där vi riktar oss mot konsumenter och företag i hela Sverige. Vi har under året
haft en negativ utveckling avseende antalet privatkunder som vi nu stoppat och kundbasen har
stabiliserats på ca 110,000 Privatkunder. På företagssidan ser vi en svag ökning. Elförsäljningen
uppgick under perioden till 4 777 GWh (4 599). Ökningen beror på tillväxt främst inom grossist- och
storindustriaffären.
Ett arbete pågår för att skapa förutsättningar och strategier för att under de närmaste åren åter få
affären att växa i såväl antal kunder som lönsamhet. Vi kommer framöver att arbeta såväl med
kostnadssidan som intäktssidan för att öka vår lönsamhet och effektivitet. När det gäller Värme och
Pellets är dessa marknader främst regionala och vårt fokus ligger på att maximera dessa affärer i vår
närregion Norrland.
Pelletsaffären utsätts för en stark konkurrens som nu börjar märkas även regionalt. Flera av de större
konkurrenterna har haft lågpriskampanjer som startade sommaren 2010, och dessa fortsätter och tilltar
i kraft. Detta syns tydligt i våra volymrapporter. Det låga elpriset tillsammans med det varma vädret
och det låga marknadspriset påverkar försäljningsmarginalen negativt. Vi har dock en stark plan för
hösten och arbetar intensivt för att ta in fler pelletskunder.
Fjärrvärmeförsäljningen är fortsatt stabil där klimatet är den faktor som påverkar
försäljningsvolymerna mest. Det låga elpriset påverkar pellets och fjärrvärmekonverteringarna
negativt.
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
85
Nät Antalet störningar under perioden ligger på en nivå i närheten av genomsnittet från de senaste fem
åren. De vanligaste felorsakerna är fortfarande väderrelaterade fel. En hel del fabrikationsfel på
isolatorer i stolpar har identifierats, vilka har drabbat vårt regionnät.
Antalet förfrågningar för anslutning av vindkraftparker är fortfarande stort. Planer på att bygga en
stamnätsstation för att få möjlighet att ta hand om all elproduktion är långt framskridna. Detta är ett
stort ekonomiskt åtagande varför det är angeläget att förfrågningarna på ett antal av de större parkerna
kan mynna ut i beställning för att på så vis säkra ekonomin.
Det finns en strävan bland myndigheten att få elnätsbolagen att utforma sina tariffer så att de i så stor
grad som möjligt debiterar utifrån kundens effektutnyttjande. Detta för att få kunderna mer medvetna
om att spara el, särskilt vid tidpunkter då elnätet är som mest belastat. Vi har tagit fast på detta och har
under året jobbat med att förändra våra tariffer. Vid kommande årsskifte beräknas nya tariffer att träda
i kraft.
Anläggningsverksamheten inom Elnät har, typiskt för säsongen, arbetat med att åtgärda fel som
upptäckts vid den årliga linjebesiktningen. Ofta är det fråga om byte av defekta komponenter som
exempelvis isolatorer. Om- och nybyggnad av ledningsnätet är en annan stor aktivitet. Under perioden
har ett omfattande projekt pågått genom byggandet av en regionnätsledning mellan Rentjärn och
Örträsk och ett stort anslutningsprojekt i Malå har avslutats.
De senaste årens satsning på investeringar som syftar till en ökad vädersäkring av vårt elnät har varit
framgångsrik och även i år fortsätter vi med stort engagemang från både egen personal och inhyrda
aktörer att göra nätet bättre.
Energiunderhåll Den stora efterfrågan på underhållstjänster har gett hög beläggning med god omsättning. Andelen
upplupna intäkter är dock fortfarande stort på grund av problem med vissa funktioner i det nya
affärssystemet.
Satsningen på vindkraftunderhåll fortsätter med utbildning och arbete på både nytillkomna och gamla
vindkraftparker. Vi undersöker även möjligheten att i samarbete med AO Produktion och AO
Marknad kunna erbjuda paketlösningar med drift och underhåll, inklusive balansansvar till
vindkraftsägare, vilket vi redan ser en efterfrågan av.
Fokus fram till årsskiftet ligger på utformningen av nya funktionsorienterade långsiktiga
underhållsavtal med anläggningsägarna för de olika produktionsslagen, där utveckling och
effektivisering är ledord.
Övrig verksamhet De verksamhetsområden som inte är direkt energirelaterade är samlade inom affärsområde Utveckling.
Affärsområdets uppdrag är att förvalta en portfölj med verksamheter genom aktiv ägarstyrning så att
dessa utvecklas på bästa sätt. Verksamheten består initialt av affärsenheterna Bredband och Fastigheter
samt intressebolagen AckraInvest och GreenExergy. I uppdraget ingår att utveckla
verksamhetsportföljen så att den stödjer koncernens kärnaffär men även bidrar till ett förbättrat affärs-
och innovationsklimat i hela regionen.
Utöver detta ska AO Utveckling säkerställa en strukturerad och pro-aktiv process för förvärv och
avyttringar inom hela koncernen, vilket sker i ett nära samarbete med övriga affärsområden.
Arbetet med att etablera en tydlig inriktning för alla i portföljen ingående verksamheter pågår. Ett
arbete har också påbörjats för att utröna hur affärs- och innovationsklimatet i regionen kan stärkas. En
övergripande process för förvärv inom koncernen har tagits fram och anpassningar för olika typer av
förvärv pågår.
Nettoökningen av privatkunder i det öppna bredbandsnätet har utvecklats något sämre än förväntat
men kompenseras av att allt fler kunder väljer internettjänst med 100 Mbps bandbredd. Totalt antal
anslutningar i det öppna nätet uppgår nu till 22 300 st, varav 14 700 st abonnerar på internettjänst.
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
86
Efterfrågan på lokaler i våra fastigheter har varit god under året trots det osäkra ekonomiska läget i
omvärlden. Målet att uppnå en uthyrningsgrad på 96 % är redan uppfyllt. Uthyrningsgraden ligger för
närvarande på 96,5%. En grundstabilitet finns i in- och utflyttning av mindre företag. En stor lokal
som motsvarar ca 1% av beståndet är dock fortfarande outhyrd.
Under posten Andelar i intresseföretag har NEKAB/SEKAB bidragit med ett positivt rörelseresultat på
storleksordningen 7 MSEK.
Skelleftebostäder AB Vakansgraden har fortsatt att vara låg och den uppgick per den sista augusti till 1,0 %. Detta motsvarar
69 lägenheter vilket är en vakansökning med 4 lägenhet sedan årsskiftet.
Den 1 april höjdes hyrorna med 2,42 % Företagets hyreshöjning har varit i paritet med vad övriga
allmännyttiga bostadsföretagen uppnått vid de hyresförhandlingar som avslutats 2012.
Sjukfrånvaron uppgår till 1,8 % för årets första åtta månader. Nivån är fortfarande mycket låg men
något högre än de 1,2 % som den uppgick till vid årsskiftet. En förklaring är att företagets personal
drabbats av ett flertal förkylningar samt sjukdom bland sommarvikarier.
Den höga investeringstakten har fortsatt och för närvarande pågår nyproduktion av två fastigheter åt
äldreomsorgen om 60 lägenheter vardera samt 3 gruppboenden om totalt 18 lägenheter år
handikappomsorgen. Projekteringsarbetet har påbörjats för en nybyggnation av ett flerfamiljshus
omfattande ca 50 lägenheter på Ringduvan 8. Ny stadsplan över området är antagen och
byggnadsarbetet kommer att påbörjas under hösten för att vara färdigställt under 2014.
Under året har bolaget sålt tre fastigheter i Lövånger och en i Boliden.
Våra kundmätningar visar att det finns ett stort engagemang bland våra boenden och att man upplever
det viktigt att ha inflytande över frågor som berör säkerhet trygghet och boende- miljö. Skebo
genomför därför såväl regelmässiga trygghetsvandringar som synpunkten-träffar, där hyresgästerna får
möjlighet att möta representanter från bolaget för att utbyta idéer.
Under perioden har en trygghetsvandring genomförts på området fältskären och synpunkten-träffar har
hållits i Bureå, Burträsk, Klintfors, Erikslid, Bäckgatan/Östra Nygatan samt Stackgatan/ Familjegränd
och Frögatan på Anderstorp.
Skebo har tillsammans med Hyresgästföreningen och de privata fastighetsägarna fortsatt arbeta med
att ta fram ett system för att värdera boendekvaliteter som skall ligga till grund för en reformerad
hyressättning. I april gick en enkät ut till 2000 skellefteåbor där vi frågade hur man värderar olika
bostadsområden i kommunen. Allt sammantaget skall leda fram till en bedömning av hur varje
lägenhet skall vara hyressatt i förhållande till andra lägenheter. Syftet är att stärka hyresrätten som
boendeform genom att låta lägenheterna och fastighetens standard, läge och yttre miljö få större
genomslag på hyran.
Fastighets AB Polaris Fastighets AB Polaris har till uppdrag är att som ett led i Skellefteå kommuns tillväxtarbete verka för
utveckling av näringslivet samt den högre utbildningen i kommunen och dess lokalförsörjning.
Början av år 2012 har till stor del präglats av fyra större ventilations- och ombyggnadsprojekt. I
Ersmark har byggts ny matsal i ena flygeln av den gamla kontorsbyggnaden, som förhyrs av Metso.
Vidare har viss renovering utförts i kontorsdelarna.
På Hedensbyn och Degerbyns industriområde får två industrihus ny ventilation, som kommer att
innebära rejält sänkt energiförbrukning.
På Campusområdet har ombyggnad skett för Umeå universitet.
Planeringsarbetet för ny kontorsbyggnad i centrala Skellefteå har slutligen landat i att ny
kontorsbyggnad uppförs på Campus-området, tomten väster om Forum-byggnaden. Tomten ligger i
strandläge vid Skellefteå-älven, vilket gör att läget är idealiskt.
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
87
Byggnaden planeras till 6 våningar ovan mark och det innebär ändring av nuvarande detaljplan för
området. Begäran om ändring av detaljplanen har skett i början av året och beslut om detta förväntas i
december 2012.
Nuvarande tidsplan för bygget innebär byggstart till våren 2013, med beräknat färdigställande
under första kvartalet år 2014.
Vad gäller höghuset Lotsen, f.d. kontorshus, som blev tomt under december månad 2011, Ursviken,
finns 30 intressenter på planerade 14 lägenheter. Projektet, som innebär att byggnaden försäljs till
privat intressent är för närvarande inne i slutförsäljningsfas med intressenter. För den låga delen av
kontoret i Ursviken, finns för närvarande ingen hyresgäst.
I vår fastighet Sleipner i centrala Skellefteå med ett flertal hyresgäster inom databranschen har fortsatt
utbyggnad av serverhallar gjorts under perioden. Vidare har hyresgästanpassning för vår hyresgäst
Aditro gjorts, som flyttat till nya lokaler inom samma fastighet.
För vår industrilokal i Skelleftehamn, f.d. Uttern-fabriken, finns ett flertal intressenter som vill hyra,
och vår förhoppning är att den kommer att kunna fyllas med fler hyresgäster under 2012.
På initiativ av Tillväxtkontoret Skellefteå kommun pågår undersökning av möjligheter skapa en ny
webbsida med alla kontors- och industrilokaler som är tillgängliga för uthyrning, oavsett om det är
privat- eller kommunägda lokaler. Finns i andra delar av landet och fungerar uppenbarligen bra.
Skelleftebuss AB Skelleftebuss kommer att trafikera sträckan Skellefteå-Skelleftehamn på kommersiell grund från och
med årsskiftet. Under det första halvåret kommer linjen att trafikeras på samma sätt som i dag. Bolaget
utreder hur trafikeringen på sträckan kan utvecklas för att i än högre grad svara mot kundernas behov.
Skelleftebuss har valt att sälja aktierna i Centrala buss. Därmed är samarbetet avslutat. Bolagets
eventuella framtida verksamhet i södra Norrbotten kommer att ske utan allianssamarbete.
Konkurrensverket har stämt Skelleftebuss enligt regeln om konkurrensbegränsande offentlig
säljverksamhet. Föremålet för stämningen är bolagets beställningstrafik. Huvudförhandling kommer
att ske i Stockholms tingsrätt i januari 2013.
Företaget fortsätter att löpande kompetensutveckla förarpersonal i Eco-Buzz, en utbildning som syftar
till att förbruka mindre bränsle genom energieffektiva körsätt.
Bolaget har gjort en ny certifiering i enlighet med de regler som gäller vid miljöcertifiering, ISO
14001. Denna omcertifiering är genomförd med ”väl berömt godkänt” vilket visar att bolaget sköter de
faktorer som ingår i miljöcertifieringen på ett bra sätt. Genom omcertifieringen är samtliga
anläggningar med miljöpåverkande verksamhet införlivade i miljöarbetet.
Bränslepriset är, som diagrammet visar, på väg upp efter nedgången mellan april och juli.
Bränsleprisets utveckling har stor påverkan på bolagets lönsamet.
9 500
10 000
10 500
11 000
11 500
Jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Kr/
m3
Dieselprisets utveckling under 2012
ACP Diesel Mk 1 utan RME ACP Diesel Mk 1 med RME 5%
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
88
Med start i september samarbetar Skelleftebuss med kommunhälsan kring sjuk- och friskanmälningar.
Syftet är att ge våra medarbetare ett effektivare hälsostöd samt personlig rådgivning i samband med
sjukskrivningar.
Inga större trafikupphandlingar kommer att ske under de närmaste åren, bolaget har därigenom en
stabil grund att stå på och möjlighet att utveckla de interna processerna.
Innan årsskiftet kommer länstrafiken att uppgradera betalsystemen på bussarna. Skelleftebuss omfattas
av denna förändring för all trafik som upphandlats av länstrafiken samt för all kommersiell trafik.
Erfarenheterna säger oss att byte av betalsystem brukar innebära en del driftstörningar och
inkörningsproblematik. Förhoppningen är att det nya systemet ska kunna förse bolaget med bättre
statistiska underlag. Skelleftebuss är helt beroende av Länstrafiken för uppföljning av resandet.
Analys Skelleftebuss har genom nyvunna avtal med Länstrafiken i Västerbotten startat upp nya trafikområden.
I september 2011 igångsattes verksamhet med bas i Malå och Sorsele och i januari 2012 startade ny
verksamhet med bas i Sikeå. Att driftsätta nya avtal är alltid förknippat med uppstartskostnader. Med
två avverkade tertial är det hög tid att göra rejäla kostnads- och lönsamhetsuppföljningar. Arbetet med
detta kommer att sysselsätta företagsledningen under hösten.
Bolaget har en fastställd rutin som innebär att man regelbundet tittar på kostnadsbesparande åtgärder
främst inom trafikområdet samt underhåll. Denna verksamhet är av både kort- och långsiktig art och
omfattar alla trafikavdelningar som i samtliga fall fått sina egna kostnadsställen och
linjeuppföljningar.
Som diagrammet visar har resandet i centralorten ökat jämfört med fjolåret. Biljettintäkterna för
centralorten har hittils ökat med 6 procent jämfört med fjolåret. Totalt har bruttointäkterna ökat med 3
procent. Denna ökning är dock inte tillräcklig eftersom intäkterna bara täcker ungefär 55 procent av
kostnadsmassan, som totalt ökart med mer än 3 procent. Utan prisförändring eller annan
verksamhetsförändring kommer tätortstrafikens underskott att fortsätta öka trots ökning av resandet.
Skelleftebuss kommer som sagt att trafikera sträckan Skellefteå-Skelleftehamn på kommersiella
grunder från och med årsskiftet. Därmed trafikeras hela Skelleftedalen (Skellefteå tätort, Bergsbyn,
Ursviken och Skelleftehamn) kommersiellt. Till en början kommer sträckan att trafikeras som tidigare,
resenärerna kommer inte att märka någon skillnad.
Med dessa nya förutsättningar uppstår dock nya möjligheter för busstrafiken. På sikt kommer
Skelleftehamnstrafiken att växa ihop med dagens tätortstrafik. Skelleftebuss arbetar för närvarande
med att utreda hur dessa samlade resurser kan komma att nyttjas optimalt inom detta område.
Ambitionen är att underlätta för resenärerna och att skapa förutsättningar för ett ökat kollektivt resande
inom hela området.
I samarbete med Skellefteå Kraft kommer bolaget att genomföra energikartläggningar för
fastighetsbeståndet. Förhoppningsvis finns det pengar att spara genom att resursoptimera el- och
fjärrvärmeförbrukning.
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
2011 75 27 86 32 82 78 59 01 59 04 30 13 16 92 32 18 62 76 70 75 75 17 78 52
2012 80 14 93 33 83 85 63 02 60 80 34 74 19 15
050 000
100 000
Resande per månad i lokaltrafik
2011
2012
Källa: Länstrafiken i västerbotten
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
89
Skellefteå Airport AB
Passagerarökning Skellefteå Airports starka passagerarökning fortsätter. Under 2012 har 190 144 resenärer rest till eller
från Skellefteåregionen, vilket är en ökning mot fjolåret med 15 883 resenärer eller nio procent.
Skellefteå Airport har under 2012 passerat Sundsvall Härnösand Airport i antal resenärer. Skellefteå
Airport kommer under 2012 att ha närmare 300 000 passagerare, detta är nästan 100 000 fler än när
kommunen övertog ägandet den 1 april 2010.
Flygbolag Det finns ett relativt stort intresse för etableringar av nya flyglinjer till och från Skellefteå Airport.
Dock innebär en eventuell etablering ett mycket intensivt och tidskrävande arbete. Vår bedömning är
att nya operatörer etablerar sig under 2013. Osäkerhetsfaktorer kring nyetableringar är exempelvis
omvärldsfaktorer såsom oljepris. FlyBe valde efter nästan ett år att lägga ner trafiken till Helsingfors
via Karleby-Jakobstad. En ny operatör på linjen över kvarken är en av de saker flygplatsen arbetar
med.
Energi och Klimat Vision: Skellefteå Airport, Världens första klimatnegativa flygplats. Skellefteå Airport har idag låga
utsläpp av växthusgaser i och med en effektiv uppvärmning genom bioenergi. En
energieffektiviseringsutredning har genomförts med hjälp av Skellefteå Kraft vilket visar på ytterligare
effektiviseringsområden. Nu tar vi nästa steg och genomför tillsammans med Skellefteå kommun och
Skellefteå Kraft en utredning om konvertering av fordon till el eller biogas. Om detta arbete skulle
kunna genomföras blir Skellefteå Airport säkerligen en av världens miljövänligaste flygplatser. En
vision att sträva efter och som genererar marknadsföringsvärden.
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
90
Skellefteå Stadshus AB styrkort 2012
En nytänkande region med fler invånare
Skellefteå – en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka iVision
Önskat läge 2014
Medborgare/kund
Engagerade och nöjda
medborgare och kunder
2012-2014
•Medborgar-/kunddialog
Utveckling/tillväxt
Långsiktig hållbar
utveckling
2012-2014
•Skapa värde för Skellefteå
•Energi och miljö
•Infrastruktur och
tillgänglighet
•Medverka i utveckling av
Campus
Ekonomi
God ekonomisk
hushållning
2012-2014
•Långsiktig värdetillväxt
•Ändamålsenlig finansiering
•
EkonomiMedarbetare
Attraktiv arbetsgivare
med delaktiga och
engagerade
medarbetare
2012-2014
•Attraktiv arbetsgivare med
delaktiga och engagerade
medarbetare
MÅLMÅL MÅL MÅL
Fokusområden
2012-2014
Fokusområden
2012-2014
Fokusområden
2012-2014
Fokusområden
2012-2014
Värdegrund: Professionalitet, Engagemang och Framsynthet
Sammanvägning av mål för Skellefteå Stadshus koncern Bedömning av måluppfyllelsen
Perspektiv Medborgare/Kund KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder
Skellefteå Stadshus AB fokusområde Medborgar-/kunddialog
Bolagens måluppfyllelse
Skellefteå Kraft AB X
Skelleftebostäder AB X
Fastighets AB Polaris X
Skelleftebuss AB X
Skellefteå City Airport AB X Skelleftebostäder AB ´s kommentar till bedömning (Gul)
Vid den senaste kundundersökningen hösten 2010 uppgick nöjdboendeindex, NBI, till 74, vilket är ett mycket
högt betyg och det högsta bland de bostadsföretag som genomför mätningen i Sverige. Visserligen är det lägre
än det NBI på 75 som 2008 års undersökning visade, men fortfarande har Skebo högst NBI i landet. Skebo har
analyserat resultatet från undersökningen och arbetar sedan en tid aktivt med förbättringar för att ytterligare öka
våra hyresgästers trivsel och nöjdhet med sitt boende. En ny undersökning kommer att genomföras under hösten
2012 och målsättningen är att nu uppnå ett NBI på minst 75.
Skebo har liksom tidigare år även under 2012 års första månader kunnat erbjuda bostad åt alla bostadssökande
studenter på högskola/universitet. Detta trotts en hög efterfrågan på lägenheter och ett ökat antal studenter.
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
91
Perspektiv Utveckling/tillväxt KF-mål Långsiktig hållbar utveckling
Skellefteå Stadshus AB fokusområden Skapa värde för Skellefteå
Energi och miljö
Infrastruktur och tillgänglighet
Medverka i utveckling av Campus
Bolagens måluppfyllelse
Skellefteå kraft AB X
Skelleftebostäder AB X
Fastighets AB Polaris X
Skelleftebuss AB X
Skellefteå City Airport AB X
Perspektiv Ekonomi KF-mål God ekonomisk hushållning
Skellefteå Stadshus fokusområden Långsiktig värdetillväxt
Ändamålsenlig finansiering
Bolagens måluppfyllelse
Skellefteå Kraft AB X
Skelleftebostäder AB X
Fastighets AB Polaris X
Skelleftebuss AB X
Skellefteå City Airport AB X Skellefteå Kraft AB´s kommentar till bedömning. (Gul)
Trots hög produktion medför de ovanligt låga el- och certifikatspriserna svårighet att klara budgeterat resultat.
Intresseföretaget NEKAB har gett ett positivt bidrag med 7 MSEK.
Skelleftebuss AB´s kommentar till bedömning. (Gul)
Bolaget kommer inte att leva upp till ägarens resultatkrav.
Ledningen för Skelleftebuss kommer att ta fram nya rutiner för ekonomisk uppföljning av bolagets olika
affärsområden.
I samarbete med Skellefteå Kraft kommer en energikartläggning att utföras under hösten.
Förhoppningen är att bolaget kan energioptimera fastighetsbeståndet.
Sedan tidigare pågår ett aktivt arbete med att hålla nere drivmedelsförbrukningen.
Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade
medarbetare
Skellefeå Stadshus fokusområde Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade
medarbetare
Bolagens måluppfyllelse
Skellefteå Kraft AB X
Skelleftebostäder AB X
Fastighets AB Polaris X
Skelleftebuss AB X
Skellefteå City Airport AB X Kommentar till bedömning
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
92
Ekonomi Resultat- och balansräkning, mnkr, Skellefteå Stadshus AB
Koncernen Moderbolaget
Resultaträkning Aug -12 Aug -11 Aug -12 Aug -11
Intäkter 3 440,7 3 718,0 1,5 2,1
Kostnader för arbetskraft -368,7 -352,9 -1,4 -1,6
Övriga kostnader -2 440,0 -2 736,8 -0,1 -0,5
Avskrivningar -329,4 -311,8 0,0 0,0
Rörelseresultat 302,6 316,5 0,0 0,0
Finansiella intäkter 30,3 24,3 67,4 65,9
Finansiella kostnader -214,4 -215,3 -67,4 -65,9
Skatt -35,7 -49,7 0,0 0,0
Periodens resultat 82,8 75,8 0,0 0,0
Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
OBS Koncernbidrag 42,0 redovisas som finansiella intäkt i moderbolaget.
Koncernen Moderbolaget
Balansräkning Aug -12 Aug -11 Aug -12 Aug -11
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immater. anläggningstillgångar
Goodwill, m.m. 1 239,9 1 276,2 0,0 0,0
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggn & tekn anläggn. 10 173,9 10 275,3 0,0 0,0
Maskiner och inventarier 4 130,5 3 737,1 0,0 0,0
Pågående nyanläggningar 886,2 678,8 0,0 0,0
Finansiella anläggningstillgångar 1 668,4 1 466,0 10 021,8 10 007,8
Summa anläggningstillgångar 18 098,9 17 433,4 10 021,8 10 007,8
Omsättningstillgångar
Förråd, m.m. 191,1 170,2 0,0 0,0
Fordringar 586,3 696,5 68,3 67,1
Kassa och bank 233,0 272,1 0,0 0,0
Summa omsättningstillgångar 1 010,4 1 138,8 68,3 67,1
Summa tillgångar 19 109,3 18 572,2 10 090,1 10 074,9
Eget kapital, avsättning & skuld
Eget kapital 1 481,8 1 460,8 1 000,6 1 000,8
därav periodens resultat 82,8 75,9 0,0 0,0
Avsättningar
Pensioner, liknande förpliktelser 40,0 36,3 0,0 0,0
Andra avsättningar 869,9 851,8 0,0 0,0
Summa avsättningar 909,9 888,1 0,0 0,0
Skulder
Långfristiga skulder 15 750,8 15 210,5 9 010,8 9 006,8
Kortfristiga skulder 966,8 1 012,8 78,7 67,3
Summa skulder 16 717,6 16 223,3 9 089,5 9 074,1
Eget kapital, avsättning & skuld 19 109,3 18 572,2 10 090,1 10 074,9
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
93
Bolagens resultaträkningar och investeringsredovisning Skellefteå Kraft AB
Skellefteå Kraft är en fiktiv koncern bestående av ovan redovisade aktiebolagskoncern plus den
kommunala energirörelsen. Det samlade totala resultatet efter finansnettot uppgår för perioden till 366
mnkr. För Skellefteå Kraft är bedömningen att helårsresultatet kommer att överstiga fjolårets resultat.
Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
OBS Koncernbidrag 64,8 MSEK, 65 MSEK 2011 redovisas som fin.kost. .För perioderna 42,0 rep 43,0
Orsak till avvikelse mellan resultatkrav och prognos, kommentar:
Mycket lägre el- och elcertifikatpris än budgeterat
Investeringsredovisning aug -12 aug -11
Nettoinvestering 342,3 329,1
Årsprognos 806,4 871,8
Årsbudget 991,0 1 067,0
Avvikelse 184,6 -195,2
Analys I detta avsnitt redovisar bolaget vilka åtgärder som behöver vidtas för att komma tillrätta med eventuella
avvikelser inom respektive perspektiv, resultatkrav och avkastning.
Fortsatt kvalitetsarbete med det nya affärssystemet. Intrimning av den nya organisationen.
Fastställande av ny strategi avseende pelletsproduktion.
Resultaträkning Aug -12 Aug -11
Intäkter 2 959,4 3 248,7
Kostnader för arbetskraft -276,4 -266,7
Övriga kostnader -2 209,2 -2 511,6
Avskrivningar -237,4 -225,2
Rörelseresultat 236,4 245,2
Finansiella intäkter 29,7 23,9
Finansiella kostnader -143,9 -143,9
Skatt -30,4 -38,4
Periodens resultat 91,8 86,8
Årsprognos 131,0 207,0
Resultatkrav 200,0 186,0
Avvikelse -69,0 21,0
94
Skelleftebostäder AB
Resultaträkning Aug-12 Aug-11
Intäkter 315,4 303,5
Kostnader för arbetskraft -24,7 -24,2
Övriga kostnader -175,5 -175,4
Avskrivningar -42,3 -41,8
Rörelseresultat 72,9 62,1
Finansiella intäkter 0,0 0,0
Finansiella kostnader -52,3 -57,0
Skatt -5,3 0,0
Periodens resultat 15,3 5,1
Årsprognos 19,0 15,8
Resultatkrav 10,0 0,0
Avvikelse 9,0 15,8 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Intäkterna för årets åtta första månader har ökat med 11,9 mkr jämfört med motsvarande period föregående år.
Denna intäktsökning är i huvudsak hänförlig till en minskning av antalet vakanser, hyreshöjningar samt intäkter
från genomförda nybyggnationer och fastighetsköp.
Kostnaderna för reparationer har minskat vilket i sin tur beror på en mildare och mindre snörik vinter med
mindre skador som följd. Skebo har även arbetat mer med förebyggande underhåll än akuta reparationsinsatser.
Tack vare en fortsatt låg räntenivå har de finansiella kostnaderna kunnat hållas nere. Periodens resultat uppgår
till 15,3 mkr vilket är en resultatförbättring med 10,2 mkr jämfört med 2011.
Orsak till avvikelse mellan resultatkrav och prognos, kommentar:
Investeringsredovisning aug -12 aug -11
Nettoinvestering 103,5 112,6
Årsprognos 192,0 152,4
Årsbudget -181,0 -100,7
Avvikelse 11,0 51,7 Ev kommentar:
I detta avsnitt redovisar bolaget vilka åtgärder som behöver vidtas för att komma tillrätta med eventuella
avvikelser inom respektive perspektiv, resultatkrav och avkastning.
Fastighets AB Polaris
Efter att investeringsbudgeten fastställts har ytterligare en större investering tillkommit, ny-byggnationen av ett
flerfamiljshus på kvarteret Ringduvan 8.
Resultatet följer företagets förväntningar och Skebo räknar med att uppsatta resultatkrav skall uppnås.
Bolaget klarar idag alla uppsatta mål förutom målsättningen att uppnå ett Nöjd Boende Index på 75. Företaget
har efter den senaste kundundersökningen 2010 aktivt arbetat med förbättringsåtgärder för att ytterligare öka
våra hyresgästers trivsel och nöjdhet med sitt boende, och räknar med att vid nästa mätning under hösten 2012
klara även detta mål.
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
95
Fastighets AB Polaris
Resultaträkning Aug -12 Aug -11
Intäkter 108,7 105,4
Kostnader för arbetskraft -3,7 -2,9
Övriga kostnader -66,7 -47,9
Avskrivningar -18,1 -18,6
Rörelseresultat 20,2 36,0
Finansiella intäkter 0,1 0,2
Finansiella kostnader -15,9 -16,1
Skatt 0,0 0,0
Periodens resultat 4,4 20,1
Årsprognos 5,0 0,0
Resultatkrav 5,0 5,0
Avvikelse 0,0 -5,0 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Fastighets AB Polaris redovisar för perioden ett positivt resultat på 4,4 mnkr. Intäkterna för perioden uppgår till
108,7 mnkr vilket är en ökning med 3,3 mnkr jämfört föregående år. Övriga kostnader har ökat 18,8 mnkr
jämfört med samma period föregående år. Ökningen orsakas av stora hyresgästanpassningar och ökat underhåll.
Stora hyresgästanpassningar har bland annat gjorts i Lagret 8, Sleipner och Charkuteriet. Finansiella kostnader
har minskat med 0,2 mnkr .
Investeringsredovisning aug -12 aug -11
Nettoinvestering 10,0 9,8
Årsprognos 15,0 0,0
Årsbudget 40,0 40,0
Avvikelse 55,0 40,0 Ev kommentar:
Investering ny matsal Ersmark samt ny servehall Sleipner
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
96
Skelleftebuss AB
Resultaträkning Aug -12 Aug -11
Intäkter 100,4 87,9
Kostnader för arbetskraft -50,5 -44,4
Övriga kostnader -39,0 -36,2
Avskrivningar -14,4 -10,2
Rörelseresultat -3,5 -2,9
Finansiella intäkter 0,6 0,1
Finansiella kostnader -2,4 -1,1
Skatt 0,0 0,0
Periodens resultat -5,3 -3,9
Årsprognos -8,0 0
Resultatkrav -5,5 0
Avvikelse -2,5 0 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Rörelseresultatet är något sämre än fjolåret. Resultatförsämringen är hänförlig till ökade räntekostnader som
följer av gjorda investeringar samt att den beräknade räntan på pensionsskulden har ökat beroende på sänkt
diskonteringsränta. Bolaget har startat upp nya verksamheter under perioden med därtill hörande
uppstartskostnader.
Orsak till avvikelse mellan resultatkrav och prognos, kommentar:
Orsaken till avvikelsen tillskrivs delvis fortsatt ökning av underskott i tätortstrafiken, bolaget har svårt att möta
kostnadsökningar med oförändrad prissättning. Bolagets förhoppning är att rörelseresultat för övrig verksamhet
ska utvecklas positivt framöver.
Investeringsredovisning aug -12 aug -11
Nettoinvestering 84,5 41,0
Årsprognos 86.0 41,0
Årsbudget 80,0 45,0
Avvikelse 6,0 -4,0 Ev kommentar:
Avvikelsen beror på inköp av ny turistbuss och ny färdtjänstbuss som inte var budgeterade.
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag
97
Skellefteå City Airport AB
Resultaträkning Aug -12 Aug -11
Intäkter 20,3 19,5
Kostnader för arbetskraft -12,1 -13,1
Övriga kostnader -12,8 -11,6
Avskrivningar -0,2 0,0
Rörelseresultat -4,8 -5,2
Finansiella intäkter 0,0 0,0
Finansiella kostnader 0,0 0,0
Skatt 0,0 0,0
Periodens resultat -4,8 -5,2
Årsprognos -11,0 0,0
Resultatkrav -13,3 0,0
Avvikelse 2,3 0,0 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:
Luftfartsintäkterna har främst ökat tack vare vår kraftfulla passagerartillväxt samt GAS. Ökningen av de kommersiella
intäkterna beror till stor del på avisning, reklam och bilparkering.
Att personalkostnaderna minskat jämfört med föregående år beror till största delen på semesterlöneskulden samt
omställningskostnader.
Externa driftskostnader har ökat på grund av ombyggnationer av butik/restaurang, byte av reservkraftssystem,
bindemedelsförsegling av rullbana samt kundförluster i och med Skyways konkurs.
Orsak till avvikelse mellan resultatkrav och prognos, kommentar:
Prognosen visar på ett bättre resultat än budget framför allt tack vare ökad trafik och passagerarökning. Sommarens
banarbeten blev billigare än budgeterat samt att visst underhåll flyttas till nästa år.
Investeringsredovisning Aug -12 Aug -11
Nettoinvestering 4 600,0 0,0
Årsprognos 8 500,0
Årsbudget 9 760,0
Avvikelse 1 260,0 0,0
Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag