Post on 14-Dec-2014
description
Hur jag jobbat med elever i åk 1-3
Lgr 11, The Big 5 och bedömning
Ulrica Elisson@Wimsis13ulricaelisson.seelissonu@gmail.com
Åk 1-3
KunskapsväggÅk 4-6
Länkar till kunskapsvägg åk 1-3 samt åk 4-6
Ämnesvisförmågor – kunskapskrav – centralt innehåll
Exempel Idrott åk 4-6
The Big Five I november 2011 publicerade Pedagogiska magasinet en artikel av Göran Svanelid där han skrev om att han tyckte att man ska fokusera på de på de fem förmågor som är allra vanligast i grundskolans läroplan. Dessa kallas av många för ”The Big 5″, precis som de 5 stora vilda djuren som jagas på Afrikas savanner. Dessa förmågor finns i skolans alla ämnen och årskurser.
Lgr 11•Kapitel 1 och 2 innehåller vad skolan ska jobba
med i stort (värdegrund, övergripande mål och riktlinjer).•Kapitel 3 kursplaner för alla skolans ämnen. Även kursplanen är indelad i olika delar. Det är syfte,
centralt innehåll och kunskapskrav.•I syftestexten står det bland annat om olika
förmågor som eleven ska ges möjlighet att utveckla.•Fokusera på dessa förmågor när vi gör våra
bedömningar.•De fem förmågorna är:•Analysförmåga•Kommunikativ förmåga•Begreppslig förmåga•Förmågan att hantera information
(Procedurförmåga)•Metakognitiv förmåga
Förmågeskyltar till The Big 5
Länk till mina olika förmågeskyltar
Veckans förmåga
När vi började att jobba med TB5 gjorde vi så att vi startade veckan med att vi pratade om vad förmågan kan betyda och när man tränar på den. Vi gjorde sedan något form av arbete till de olika förmågorna. Detta är ett exempel på det.
FörmågetrapporNär vi hade kommit igång lite mera började vi att jobba mer på individnivå där var och en fick fundera på vad de kan när det gäller förmågan och vad de måste göra för att komma till nästa nivå.
Det gör vi genom att ha en trappa där eleverna får bedöma var de ligger.
Försöker få till det konkret för eleverna vad det är vi jobbar med i matten i ett område från vår kunskapsvägg.Har detta både på Smartboarden och uppsatt i pappersformat.
Stödstruktur
Svenska och samhällskunskap åk 4-6
Elevledda utvecklingssamtal
•Jag har jobbat med elevledda utvecklingssamtal i åk 1-3 i ca 8 år.
•Har samtalen i början av varje termin för att få med elevernas mål i vår planering.
•Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på olika frågor och som de har som stöd när vi sedan har samtalet. De får också fundera ut vad de vill ha för utvecklingsmål.
•Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför samtalet utifrån den.
•Eleverna har även med minst två TB5 förmågor som utvecklingsmål.
•Hemma förbereder sig eleven och föräldrarna genom att läsa igenom alla omdömen som ligger på Infomentor.
Vid samtalet•Eleven håller i samtalet med hjälp av checklistan
som blir som en dagordning.
•Föräldrarna och jag som lärare ställer frågor om det är saker som vi undrar mer om.
•Jag är sekreterare under samtalet och skriver IUP:n direkt på datorn i Infomentor.
•En av de första punkterna på checklistan är att utvärdera förra IUP:n.
•Eleverna har också fått förbereda sig med att plocka fram det de vill visa.
•Har samtal med en elev i taget.
Checklista
Läs mer om hur jag jobbat med elevledda samtal
Målbok•Målboken är en
mapp/pärm där eleverna samlar alla sina
pedagogiska planeringar.
•Till de flesta planeringar har jag matriser.
•Detta börjar jag med direkt när eleverna börjar i åk 1.
•I målboken har också eleverna sina utvecklingsmål.
•De samlar också sina förmågetrappor som vi
har som veckans förmåga.
•”Målbokstimme” varje vecka.
•Då har eleverna möjlighet att välja utifrån sina uppsatta mål och jobba med det.
•Det är viktigt att ha dialog med eleverna under hela terminen om deras lärande och utveckling.
•För att synliggöra vad de gör på dessa lektioner får de utvärdera dem i form av att skriva vad de har tränat på för mål och hur de har tränat.
Exempel på planeringar i matematik med
matriser.
Två stjärnor och en önskan
Kamratbedömning
Att jobba språkberikande
Modellinlärning
”Det finns inget i kursplanerna och läroplanen som beskriver att det tysta klassrummet är det maximala klassrummet för lärande. Det betyder inte att ett klassrum ska vara högljutt och skrikit. Men det ska vara muntligt och innehållsinriktat, dela-med-sig-vänligt och utvecklande frågvist.”
Av Anne-Marie Körling
Tyst läsning – tyst skrivning – tyst matematik
Dessa tre ord ska vi använda: bedövning tefat barrikad
Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden.
Jag läser orden högt.Eleverna läser orden högt, unisont.Jag modellar nästa steg då jag säger välj
ett ord och sätt in det i en mening.
En modell av Anne-Marie Körling
Eleverna får nu pröva vilka meningar de vill skapa. Eleverna får härma varandra och låna meningar av varandra. Hela klassen ska få komma till tals.
Nu tar vi två av orden in i en mening. Modella för att visa.
Eleverna får 1 eller 2 minuter för att sätta ihop meningar.
Eleverna får samtala med varandra, två och två.
Vi lyssnar på varandras meningar. Nu är dessa konstruerade av två elever. Låt varje grupp säga en mening.
Den tredje gången ska vi ha en mening av alla tre orden. Man får böja orden som man vill. Modella.
Nu får eleverna prata ihop sig i grupp under kort tid. Sedan får grupperna berätta om meningarna de satt ihop.
Eleverna måste få säga sina meningar. Vi ska alla lyssna.
Tidsmässigt brukar det här ta ca 10 minuter.
Nu tar jag fram boken och säger att nu ska ni få höra hur författaren använder orden.
Läs texten där orden finns med.
De valda orden är från ”En otrolig natt” av Franz Hohler
Det utvidgade kollegiet
Ett digitalt klassrum
Klassblogg
Ulrica Elisson Grane
@Wimsis13