Post on 21-Jul-2020
Utställningsupplaga
Normalt planförfarandeSeptember 2005
Reviderad augusti 2006
Bygg- och Miljöförvaltningen
Detaljplan för
Skomakargärdetdel av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl fastigheter
i Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län
Planens beteckning S 203Antagen av Kf 2006-09-21Vunnit laga kraft 2006-10-19Genomförandetidens slut 2016-10-19
2
SAMMANFATTNING
Planförslaget har upprättats för att pröva möjligheten att planlägga för nya bostäder på ”Skomakargärdet” Inriktningen är att olika former av bostadsbebyggelse skall kunna inrymmas i planområdet. Inom området ligger också mark som idag inrymmer en bensinstation och gatukök som samtidigt detaljplanläggs. I samband med planarbetet förändras även användningen för vissa delar av angränsande detaljplan, utefter Gräfthultsvägen. Marken ägs till största delen av Gislaveds kommun. I övrigt inrymmer planområdet en fastighet med bensinmack och fyra mindre fastigheter där tre av fastigheterna är bebyggda med bostäder. Planområdet ligger i en västsluttning med en höjdskillnad mellan väster och öster på cirka 10 meter. Marken består av ängs- och åkermark samt gles lövskog med lite tätare granskog mot väster. På den del av planområdet i nordväst som idag är detaljplanlagd för industriändamål är stora delar av marken avjämnad. Stora delar av området som idag inrymmer bensinstation och gatukök är idag redan asfalterat och bebyggt.
Stora delar av de centrala delarna som idag är åker- och betesmark kommer enligt förslaget att exploateras och därmed övergå till bostäder och gatumark. På åkermarken direkt söder om bensinstationen avsätts bara delar av marken för bostadsändamål. I övrigt är intentionen att marken ska användas som skyddsområde mellan industri och bostäder. Den avjämnade industrimarken kan i framtiden bebyggas och användas för industriändamål, bilservice eller handel. För fastigheten som idag innehåller bensinstation fastläggs nuvarande användning som bilservice. Södra delen av fastigheten som idag inrymmer gatukök planläggs för handel. Den planerade bebyggelsen kan komma att variera och intention är att bebyggelsen skall vara låg och bestå av bostäder i maximalt två våningar. Utöver två våningar får vind inredas bara på en begränsad del av planområdet. Bostäderna kommer att bestå av i huvudsak villor men även av marklägenheter, rad- och parhus kan tillkomma inom planområdet. Hur många bostäder som området kommer att innehålla är beroende på upplåtelseform men ca 50 villatomter är möjligt att tillskapa. Några nya tillfartsgator för området behöver inte anläggas då ”gamla Nissastigen” har prestanda att klara även trafi ken från detta område. Från ”gamla Nissastigen” kommer området att anslutas med två gator där all biltrafi k från bostadsområdena leds. Till området som är planlagt för industri och handel kommer endast Terrassvägen att tillåtas som infartsgata. Fastigheten där bensinstationen och gatuköket ligger kommer även i fortsättningen endast tillåtas ha sin in- och utfart på Gräfthultsvägen. Gång- och cykeltrafi ken kommer att kunna ta sig till och ifrån området vid infarterna till området. Till norra infarten ansluts en gång- och cykelväg som leder vidare upp mot befi ntlig cirkulationsplats. Även en gång- och cykelväg kommer att anläggas för att ta sig ut mot Terrassvägen mot industriorådet.
3
InnehållSAMMANFATTNING 2
Planbeskrivning 5HANDLINGAR 5PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 5PLANDATA 5Läget 5Areal 5Markägoförhållande 5TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6Översiktsplaner 6Planprogram 6Detaljplaner 6Övriga kommunala beslut 7ADMINISTRATIVA FRÅGOR 7FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR KONSEKVENSER 8Mark och vegetation 8Geotekniska förhållanden 9Radon 10Rekreation 10Fornlämningar och kulturminnen 11Bebyggelse och estetik 11Industri 12Gatunät 13Gång och cykeltrafi k 14Kollektivtrafi k 15Vatten och avlopp 15Dagvatten 15El och Tele 16Gasledningar 16Skola barnomsorg 16Service 16
Genomförandebeskrivning 20Organisatoriska frågor 20Tidplan 20Genomförandetid 20Ansvarsfördelning, huvudmannaskap 20Fastighetsrättliga frågor 20Allmänt 20Marköverföringar 21Plankostnad 21Ledningsrätt 21Utfartsförbud 21Tekniska anläggningar 21Allmän platsmark 21VA-ledningar 21
Miljökonsekvensbeskrivning 22Beskrivning av planområdet 22Natur 23Kulturmiljö 24Stadsbild – estetik 24Hälsa och säkerhet 24Näringsliv samhällsnytta och sociala aspekter 26
Miljökvalitetsnormer 27Ledningskartor 29Fastighetsförteckning 31Utlåtande 35
4
Terra
ssvä
gen
Till
Ha l
mst
a d
11417
S
N
Bäck hultsg
2
12
4
9
2
2
620
8
73
Lyckhemsg
Öster
lidsg
Kappeledsvägen
3
1
1
1
Hagalundsg
Nor
raH
aga-
Södra
21 Sör
går d
s -vä
gen
1622
2118
232018
15
1720
99
14
11
2
2
1
910
4313
15
2124
1416
Gi t.
g r
Fiol
gr
Spin- ettg
r
Tenorgatan
Har
pgr
Käl
läng
sväg
en
21 1
Ma n
d ol in
gr
Bäc
khu l
t sg
17119
2
4
lundsg
Liljegr
Plogg
Förskola
SÖDERGÅRD
Lille
-går
dsg.
Tulpangr.
1
910
24
75
2
22
349
2617
51
39
2
14
2
7
168-4
139
20
1920
9
12
Pukg
r
Trumpet-
Pi.g
r
Tro.
gr
Flö.
grFag.
gr Sopr ang gr
Danska vägen
Löparg
Spju
tg
710 5
8
1
1
gatan
107
6
21
11
1616
1091518
1211 9
10
8
26
2
2
21
119
2
kyrkogård
skolan
Nissan
Scoutstuga
Skogs-
Sörgårds-
GjuterigBarrstigen
4
1
6
2
14
Motorbana
16
13Nissaholmsv
1
21
10
SkogsstHjortr.
st
Smultronst
Rönnbärsst
Åbjörnsgatan
12
97
1
1
2
16
1
15
222
210
2
20
2
2019
2819
Tran
bärs
gata
n
Floragatan
12
28
7
25
17
20
ydTill Burseryd
Till Halmstad
Lunn
abov
ägen
2
16151
22
Rosgr
Has
sel-
Popp
el-
17
15
2
12
1LUNDÅKRA
KompassgatanStav-
väge
n
Stug-
2
Kastanjeg
gata
n
TennishallTennisbanor
Idrottsplats
SporthallSimhall
1
1
4
50
62
13
15182
121
122
455
1
2
skolanGärdes-
Södr
aSt
orga
tan
Turegatan
Ek-
Almg
Apelga
tan
Hagv
gata
n
gata
n
stig
en
Förskola
46
45
A-Ö7
37
4
9
44
1318
skolan
torn
skolan
TRASTEN
GULLVIVAN
Gullvive-
Lundåker-
Vatten-Hulug.v
Hög
ås- Bokvägen
Nis
sast
igen
2233
76
2
12 Hant-
11
3
5
15
51
9 821
82
verkargSnid.gr
Gjut.gr
Sm
edgr
Löv-16 12
3619 1
26
7
st.
Kvist-
gatan
Stam-
12
4
1
10
Ishall
Folkets
Hammarg
park
Mål
arg.
vägenLunda-
710
302
28
Södergatan
Nils
-Gus
tavs
Halla
ryds
väge
n
Mur.g
Mar körv
Ga.gr
Skyttest
Troll-
37 34
42 38
47 37
11 1
1 612 4
33
42
46
37
45
131
41063
27 18
2
3 421 4
10
12
6
2
Furuliden
Tennisbanor
28
26
2
1
stige
n
stigen
Vätte-slingan
162
26
11
14
2
36
GYLLENFORS
1225
14
1
21
3
2 6311
1
17
9
12
Åbjörnsga tan
Furugatan
Frejgatan
Kapellst
Moga ta n
Ryttarv
Bäck ga ta n
Skolg
Torsgatan2
2
71
7
1
2
29
2326
1 23
22 21
17
24
21
1123
26
4
10A-Ö
37
16
23
4522
Södra
Parks
tigen
Rad husväge n
Nygatan
Trädgårdsgatan
Söd
er-
gata
nRadh.v
Förskola
4
1
Gröna vägen
Lindvägen
Genvägen
Sofia
gata
n
166
21
37
9
4Karl-J
ohans
Väster- gatan
Lång
gata
ngata
n
19
28
7
10
kontor
Regeringsgatan
Köpmangatan
Stor-torget34
4
1
14
3
3
2
26
6 1
8
211
1-
16
Gullviveg
Trastst
Linn
égat
an
10
9
13 11
25
20
8
3510Orreskolan
Kommun-
Johan
Sjukhus
Kar
l-Joh
ans
gata
nN
orra
-
Paradisgatan
Föreningsgatan
Torggatan
Sjukhusgatan
16
14 3427
38 4
5
4
3
6
48
41 2
1
gatan
Lom
ells
v
2
Folketshus
Osk
a rsg
Äng
sg
Förskola
4
6
2
3
17
10
2
1
20
4
56
Kva
rnst
Sof
iaga
tan
Dan
ska
väge
n
Ring-
MossarpsvägenÅdalsvägen
Bruksgatan
Baldersvägen
Eneström
sg
Åbjörnsgatan
3
2
3
1
6
1
14
5
1
Glasbruksgatan
1
allén
Stat
ions
-
10
214 2610
4
7
7
1 19 28
3
Borgen Köpman-torget
gatan
19
2
1
3
16
415
stationBuss-
Nor
ra S
torg
atan
Järnvägsgatan
Tingsg
Ba ng
Ängs-
Sågarg
Lju.v
Filarg
Syll-
gatan
Stinsg
Mårtensgatan
4
3
4
3
9
Kyrkog
18
16
6
2
4
14
1134
N Ringg.
V Ringg
Nissavallen
14
10
3 7
27
1
2
14
19
7
22
7
11
4
1
8
Mellan-
Björkängsg
Anderstorpsvägen
4 Svarvargatan
Ref
tele
väge
n
Idungatan
Hålbäcksg
10
1
172
8
5
13
14
41
Ryttarvallen
21
716vägen
Gyllenfors-gården
torget
20
4
1
11
236
4
515
4
1
3
2
HenjavägenBalders-
36
10
1
2
1017
1
10
4
37
313 17
12 167
53
16
1 15 6
4
25
4
1
7
10
2
86
4
35
1
gatan
gatanLiljenäs-
går dsgA
lmedalsg
Ö Ring-
Marielunds-
Ho lm
e nga tan Frid-
Förskola
Solhems-parken
Skog
sbäc
ksg
28
4145
38
11
20
Kri. b. g
Drottgr
Svea-gr
Solhemsgatan
13
9
2
4
12
14
2215
1625
hemsg
Hagaga
22
M
V
1
45
2
2
15
21
75
8Förstadsg
park
14
8
12
7
6
43
76
43
54
6665
29
3
5
12
Lång
gata
n
Blomsterv
Marknads-
Hembygds-plats
Tal lvägen
Stolpg
Holmen
Nissan
gården
9
Gislaved
Planområde
5
Förslag till detaljplan för Skomakargärdet del av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl fastigheter i Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län
Planbeskrivning
HANDLINGAR
Planbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Grundkarta Plankarta med bestämmelser Illustrationer
De textavsnitt som är reviderade efter utställningen är märkta med
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAGPlanförslaget har upprättats för att pröva möjligheten att planlägga för nya bostäder på Skomakargärdet inom del av fastigheten Gislaved 1:5 med fl era fastigheter i Gislaved. Inriktningen är att olika former av bostadsbebyggelse skall kunna inrymmas i planområdet. Inom norra delen av det aktuella området ligger också mark med en bensinstation som samtidigt detaljplanläggs då den för närvarande ligger på mark som inte är detaljplanlagd. I samband med planarbetet förändras även användningen för vissa delar av angränsande detaljplan, utefter Gräfthultsvägen.
PLANDATA
LägetPlanområdet är beläget i södra delen av Gislaveds tätort, direkt söder om Gräfthultsvägen,
och i gräns med ”Gamla Nissastigen”. I väster gränsar planområdet till naturmark (skydd mot industriområde) som består av kalhygge, åkermark samt till vissa delar tät gran- och lövskog..
ArealPlanområdets totala areal är på cirka 12 hektar.
Markägoförhållande
Marken ägs till största delen av Gislaveds kommun (Gislaved 1:5). I övrigt inrymmer planområdet en fastighet med bensinmack (Gislaved 1:70) och fyra mindre fastigheter (Gislaved 1:22, 1:23, 1:25, 1:37) där tre av fastigheterna är bebyggda med bostäder.
De fastigheter som är upptagna i fastighetsförteckningen anses berörda av förslaget.
6
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
ÖversiktsplanerI Fördjupningen av översiktsplanen för Gislaved (antagen av kommunfullmäktige 1989-
02-23) är området utpekat för bostäder. Planprogram
I Planprogram för södra infarten (antagen av Fullmäktige 1993-08-26) är större delen av planområdet utpekat för bostäder. Området längs infarten vid Gräfthultsvägen skall planläggas som bilserviceområde och/eller industrimark för icke miljöstörande verksamhet. Minsta skyddsavstånd mellan bostäder och nya industriområden bör vara 100 m. Vid nyetablering skall lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas. Byggnaderna skall uppvärmas med hjälp av vattenburet värmesystem. Stengärdsgårdar läns vissa delar av ”gamla” Nissastigen samt inom planområdet skall bevaras och integreras på ett naturligt sätt i den nya bebyggelsen.
DetaljplanerDelar av angränsande detaljplan i nordväst berörs av förslaget i övrigt är inte marken tidigare
detaljplanlagd. I väster gränsar planområdet till Detaljplan för industriområde vid södra infarten till Gislaved (09- 1994, reviderad enligt Kommunfullmäktiges beslut 1995-01-26), i norr till Detaljplan för Gislaved 1:11 m.fl . fastigheter (vunnit laga kraft 1995-06-20), i öster till Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för del av Sörgårdsområdet etapp II (vunnit laga kraft 1973-06-26), Detaljplan för Gislaved 4:17 m.fl . fastigheter i Gislaved (vunnit laga kraft 2003-04-24) samt Förslag till utvidgning av stadsplan för del av Sörgårdsområdet etapp III B och C (Vunnit laga kraft 1975-04-10).
Bilprovning
Bensinstation
Skomakar-
gärdet
Befintliga
Detaljplaner
7
Övriga kommunala beslutI Gång- och cykelvägsplan för Gislaveds kommun (antagen av Kommunfullmäktige 1998-
06-07) uttalas att bilåkandet skall minska, framförallt i tätorterna. Dvs. fl er skall fi nna det attraktivt att cykla, skolbarn skall på ett trafi ksäkert sätt kunna gå och cykla till skolan, äldre och handikappade skall trafi ksäkert kunna promenera för rekreation och kunna ta sig till serviceinrättningar inom sitt närområde. I cykelvägsplanen fi nns inte några nya gång- och cykelvägar planerade i anslutning till planområdet.
Av Handikapplan för Gislaveds kommun (antagen av Kommunfullmäktige1996-06-19) framgår bl.a. att alla bostäder som nyproduceras eller byggs om skall ha en grundläggande tillgänglighet för funktionshindrade personer. Tillgänglighetsbefrämjande åtgärder skall åstadkommas i yttre miljöer kring bostäder och allmänna lokaler såsom parkeringsplatser, rullstolsramper och god belysning.
ADMINISTRATIVA FRÅGORGenomförandetiden är satt till 10 år och räknas från den dag planen vinner laga kraft.
8
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR KONSEKVENSER
Mark och vegetationPlanområdet ligger i en västsluttning med en höjdskillnad mellan väster och öster på cirka
10 meter, där vissa partier är relativt branta. I södra delen av planområdet utmed ”gamla Nissastigen” växer det gles lövskog och lite tätare granskog längre väster ut. Delar av marken i de centrala delarna samt i norr består av ängsmark samt på ett par ställen av åkermark. På delar av åkermarken fi nns spår av en bilövningsbana. I de södra delarna av ängsmarken fi nns ett visst inslag av lövskog, bestående av björk, asp, sälg samt några få ekar. I de västra delarna av planområdet där marken är sankare har skogen ett större lövinslag och längst ut mot väster växer även en del barrskog. På den del av planområdet i nordväst som idag är detaljplanlagd för industriändamål är stora delar av marken avjämnad. I övrigt är marken till största delen öppen natur-, åker- och betesmark. Ängsmarken används idag som betesmark för hästar. På något ställe når berget upp i dagen. Stora delar av området som idag inrymmer bensinstation och gatukök är idag redan asfalterat och bebyggt.
Centralt i området ligger en väl bevarad stenmur. Utefter denna växer en del lövträd, varav två solitära ekar som är bevarandevärda. Några små diken avleder ytvattnet mot sankmarken i väster. Utmed delar av ”gamla Nissastigen” ligger en stenmur och här växer ett antal större ekar som bör bevaras.
9
FörändringarStora delar av de centrala delarna som idag är åker- och betesmark kommer enligt förslaget
att exploateras och därmed övergå till bostäder (B) och gatumark. På åkermarken direkt söder om bensinstationen avsätts bara delar av marken för bostadsändamål. Befi ntlig bostadsfastighet 1:23 fastläggs som bostadsändamål (B). I övrigt är intentionen att marken ska användas som natur- tillika skyddsområde (SKYDD/NATUR) mellan industri och bostäder. Den avjämnade industrimarken kan i framtiden bebyggas och användas för industriändamål (J), bilservice (G) eller handel (H). Även delar av marken utefter Gräfthultsvägen som idag är naturmark kan i framtiden användas för samma ändamål. För fastigheten Gislaved 1:70 som idag innehåller bensinstation fastläggs nuvarande användning som bilservice (G). Södra delen av fastigheten avsätts för handel (H), den del som idag bl.a. inrymmer gatukök.
På angränsande detaljplan som utgör skyddszon mellan industriområde och bostadsområde fi nns utrymme för att utföra översilningsområden och utjämningsmagasin för dagvattnet både från industri- och bostadsområdet. Skyddszonen bör utformas så att den utgör både ett skydds- och strövområde.
KonsekvenserPå de platser där exploatering sker kommer skogs-, ängs- och åkermark att övergå till
villaområde med trädgårdar vilket kan medföra vissa förändringar för växter och djur. Områdets karaktär gör att detta kan få positiva effekter då variationen i växtlighet kan öka väsentligt men om all mark som avsatts som tomtmark blir gräsmattor kan variationen minska. Den öppna vyn som vetter mot väster kommer att försvinna om området exploateras. På de områden som avsätts för skydd mot industrimarken bör lövskogen få fäste för att skapa ett trevligt inslag mellan industrimarken och bostäderna. De delar av förslaget som innehåller industrimark samt bensinstation är till stora delar redan förberedda för detta varför inga större ingrepp i mark och vegetation förväntas ske inom denna del av planområdet.
En väl utförd anläggning för att ta hand om dagvattnet inom skyddszonen på angränsande detaljplan bör kunna utformas så att ett attraktivt område skapas med strövvänlig skog längs hela sträckan mellan industri- och bostadsområde.
Geotekniska förhållandenEn översiktlig geoteknisk undersökning har skett av området (AB Jacobsson & Widmark
1992-05-26). På några få ställen fi nns berg i dagen. Längs plangränsen i väster fi nns ett litet parti sank- eller mossmark. I övrigt visar undersökningen att marken till största delen av består av fast moränmark. Skall byggnader, gator och ledningar byggas på sank- eller mossmarkspartierna måste förstärkning utföras. Några egentliga förstärkningsåtgärder bör dock inte fordras för byggnation på fastmark.
FörändringarVissa förändringar av strukturen förväntas ske vid anläggning av vägar och bostäder
om planförslaget genomförs. Planförslaget förutsätter att exploateringen genomförs med försiktighet så att de ledningar som behöver dras inom området följer gatorna så att inga onödiga markarbeten behöver göras. Viss ledningsdragning för vatten och avlopp kommer dock att ske väster om bebyggelseområdena för på lämpligt sätt knyta dessa ledningar med befi ntligt ledningsnät. Även på de platser som byggnation sker kommer det att krävas olika sorters markarbeten och i vissa fall även sprängningsarbeten. För att leda ner dräneringsvattnet till skyddszonen i angränsande industriområde behöver öppna eller slutna dagvattenledningar dras ut mot industriplanens skyddszon i väster.
10
KonsekvenserNågra stabilitetsproblem bedöms inte uppstå för bebyggelse av tvåvåningsbostäder. Den
geologiska undersökningen är av översiktlig karaktär varför exploatören kan behöva göra en mer detaljerad grundundersökning i samband med exploateringen. Viss sänkning av grundvattennivån kan komma att ske då gränsen mot skogsmarken och vattnet runt husen leds bort. Förändringen av marken kommer att variera, dels beroende på var i området som exploateringen sker och dels på hur fastighetsägarna utnyttjar sina tomter.
RadonPlanområdet ligger inom ett lågriskområde avseende radonhalter, varför endast normala
åtgärder mot radon behöver vidtas vid byggnation.
RekreationStora delar av området används idag som jordbruks- och betesmark. Mot bakgrund av detta
tyder inget på att området används intensivt som rekreationsområde.
Förändringar De delar av marken som tas i anspråk för industri-, handels- eller bostadsändamål blir
inte tillgängliga för rekreation. På fl era ställen kommer det dock att bli möjligt att ta sig ut i närliggande naturområde. Förslaget innebär att varje bostadsfastighet blir relativt stor, så några speciella lekplatser skapas inte inom området. .
Konsekvenser De delar av området som inte exploateras kommer att bli mer lättillgängliga för allmänheten,
dels för att inte marken används för jordbruks- och betesmark, och dels för att det på fl era ställen lämnas släpp mellan tomterna som möjliggör för innevånarna att ta sig ut i angränsande markområden.
Stenmur utefter Gamla Nissastigen
11
Fornlämningar och kulturminnenInom planområdet fi nns inga fornminnen eller kulturminnen registrerade. På några få platser
fi nns stenmurar bevarade. Stenmurarna inom ängsmarken i väster är dock inte välbevarade utan till stora delar raserade. Tomtmarken för bostadsbebyggelse gränsar i väster till en stenmur som är bevarandevärd och utgör ett viktigt karaktärsdrag. Denna går delvis även in i öst- västlig riktning mot befi ntlig bebyggelse. Även utefter Gamla Nissastigen ligger en välbevarad stenmur.
Förändringar
Stenmurarna inom de områden som i förslaget är avsatta för bostäder är i så dåligt skick att det inte kan ses som något problem om dessa förvanskas eller försvinner, däremot bör stenmuren och träden utefter Gamla Nissastigen och den långa stenmuren i anslutning till bostadsområdet bevaras.
Bebyggelse och estetikInom planområdet ligger tre äldre
bostäder som under årens lopp när ny byggnation skett, knutits närmare centralortens bebyggelse. Två av bostäderna är från slutet av 1930-talet och det tredje på fastigheten 1:37 från början av 1900-talet. Karaktärsdragen från denna tids bebyggelse är väl bevarade i denna byggnad. Bebyggelsen öster om planområdet och Gamla Nissastigen är till största delen från 1970-80 talet. På det området i öster som detaljplananlagts 2003 och på området norr om Gräfthultsvägen är nya byggnader uppförda samt viss nybyggnation pågår fortfarande. Förändringar
Bebyggelsen i området eller omgivningen är inte av sådan typ att dessa bör styra hur framtida utformning av bebyggelsen inom södra delarna av området skall ske. Den planerade bebyggelsen kan komma att variera. Planförslagets intention är att bebyggelsen skall vara låg och bestå av bostäder i maximalt två våningar utan källare. Bostäderna kommer att bestå av i huvudsak villor men även av marklägenheter, rad- och parhus kan tillkomma inom planområdet. För delar av de centrala bostadsområdena tillåts att fl era än två lägenheter byggs på samma fastighet. Utöver två våningar får även vind inredas på denna del av planområdet. För övriga bostäder tillåts inte att vind inreds utöver de två våningar som är tillåtna. För alla bostäder är byggnadshöjden maximalt 6,0 meter
För att behålla de karaktärsdrag som byggnaden på fastigheten 1:37 besitter skall dessa karaktärsdrag bevaras vid om- och tillbyggnader. För att bevara denna karaktär skall även nya byggnader i denna del av planområdet utformas efter denna fastighets karaktär. Dvs.
GISLAVED
8
11
13
14
10
12
10
1
11
1:5
1:5
9
1:28
12
1:37
1:22
11
4:2
2
8
1:51:25
1:23
161161
162162
166
168
167
169
170
171166
163163
164
165164
165
166.4
164
164 165
166
167
165.6
165.
4
165.
8
163
164
165
162.8
166.
4
9
169
170
171.
5
171.
8
171.
9 172
171.
4
171.
4
170.7
171.
5
171.3
171.
9
171.
6
171.2
171.
6
171.6
171.1
171.4
170
169
168.8
169.2
170.3
168
168.2
166
167
167.
6
169
168.4
168
170
168.7
167.
9
168.4
167.
1
171.
8
171.8
171.1
171.
9171.7
171
169.7
171.
6
169.4
169.1
169.5
170
169.
9
171
170
170
169168.9
169.2
171.
8
171
171.8
171.
5
171.
4
171.
7
170.8
170.
5
162.6
166 167
168
171.
2
169
170.3
171.
1
170.
9
170
171
165
170.1
170.
717
06
RR
AH
AG
ALU
ND
SG
ATA
N
GA
MLA
NIS
SA
STI
GE
N
NOR
PLOG
TE
RR
AS
SV
Ä
Bostadsbebyggelsn där delar av bebyggelsen kan bestå av marklägenheter, rad- eller parhus
12
fasadmaterialet på byggnader skall till övervägande del bestå av trä, samt att tegel- eller betongpannor till övervägande del skall användas för taktäckning. Hur många bostäder som området kommer att innehålla är beroende på upplåtelseform men ca 50 villatomter är möjligt att tillskapa.
KonsekvenserUtformningen av befi ntlig bebyggelse i området eller närområdet är inte av sådan karaktär
att ny bebyggelse i södra delen av planområdet behöver anpassas efter denna. Utformas byggnaderna i norra delen av planområdet väl kan en lantlig bykaraktär skapas i området.
VerksamheterInom planområdet fi nns idag en etablerad
bensinstation i övrig gränsar planområdet till ett industriområde i väster. Enligt planbestämmelserna för industriområdet får verksamheterna inte var störande eller farliga för omgivningen. För närvarande fi nns bara AB Bilprovning etablerat i området. Från industri- och gatumark i detta område fi nns ett cirka 100 meter brett skyddsområde med naturmark inlagt som skyddsområde mellan industri och tillkommande bostadsområde. Några övriga industrier fi nns inte i områdets omedelbara närhet.
FörändringarDelar av angränsande industriplan utefter Gräfthultsvägen kommer att ingå i planförslaget och därmed förändras så att handel (H) med skymmande varor tillåts, dock ej livsmedel, även bilservice (G) tillåts, dock ej lakeringsverksamhet samt
Jm
Skydd
Bilprovning
Bensinstation
Mark på angränsande detaljplan där enligt förslaget befi ntliga detaljplanbestämmelser delvis kommer att förändras
Bostadsbyggnaden på fastigheten 1:37
13
industri (J1) som inte kräver längre skyddsavstånd än 50 meter. Nuvarande bensinstations markanvändning fastläggs även i planen som bilservice (G) dock ej lakeringsverksamhet. För bensinstationen tillåter förslaget inte någon ytterligare expansion söderut. Cisternpåfyllning och luftningsanordningar till bensinstationens anläggningar får inte läggas närmare än 50 meter från fastighetsgräns i söder för att inte fara eller olägenhet skall uppstå mot angränsande bostadsfastigheter. På grund av närheten till bostadsbebyggelsen tillåts inte någon omlackeringsverksamhet. På södra delen av denna fastighet, där gatuköket idag är inrymd kommer endast handel (H) att tillåtas.
KonsekvenserBensinstationen och tillhörande anläggningar får enligt planförlaget inte expandera söderut
för att skydda angränsande befi ntlig bostadsfastighet. Däremot fi nns möjlighet att expandera verksamheten på övriga sidor av nuvarande byggnad. En minskning av skyddsavståndet för industriområdet utefter Gräfthultsvägen innebär att industriverksamheten i området inte får vara mer störande än att bostäderna på 50 meters avstånd inte blir störda av verksamheterna.
Gatunät
Det övergripande vägnätet består av väg 26 (”Nissastigen”) som ligger cirka 250 meter väster om planområdet. Norr om planområdet går Gräfthultsvägen som är södra infarten från väg 26 till centralorten och därmed relativt hårt trafi kerad. Öster om planområdet ligger Gamla Nissastigen som naturligt kommer att bli bostadsområdets tillfartsväg. Den är idag återvändsgata och betjänar bostadsområdena öster om planområdet. I Anslutning till planområdet knyts i en rondell Gräftelevägen och Gamla Nissastigen ihop med Södra Storgatan och Danska Vägen. Industriområdet ansluts via Terassvägen och bensinstationen via Gräfthultsvägen.
FörändringarNågra nya tillfartsgator för området behöver inte anläggas då ”gamla Nissastigen” har
prestanda att klara även trafi ken från detta området. Även rondellen bedöms klara den trafi kökning som planförslaget medför. Från ”gamla Nissastigen” kommer området att anslutas med två gator. Till dessa gator kan enligt förslaget även befi ntlig bebyggelse anslutas. Fastigheterna 1:22 och 1:23 har idag sina in- och utfarter direkt ut på gamla Nissastigen. Enligt förslaget kommer inte dessa utfarter att tillåtas då bägge fastigheterna kommer att få möjlighet till in- och utfart på angränsande kvartersgator. Utfarterna mot Gamla Nissastigen bör utformas så att de dimensioneras för högsta hastighet av 30 km/tim, för att säkerställa korsningarna för oskyddade trafi kanter. Gatorna i bostadsområdet utformas smala, utan långa raksträckor så att hastigheten naturligt hålls låg inom området. 4-vägskorsningarna skall dimensioneras för
Gatumark 8m
Gångbana 2m Trädzon 1m
Exempel på utformning av infartsgata
Gatumark 6,5 m
Trädzon 1,5m växelvislängs gatorna
Exempel på utformning av kvartersgata
14
högsta hastighet av 30 km/tim. Behovet av parkeringar inom planområdet förutsätts lösas på respektive fastighet. Till området som är planlagt för industri, bilservice och handel kommer endast Terrassvägen att tillåtas som infartsgata. Fastigheten Gislaved 1:70 där bensinstationen och gatuköket ligger kommer även i fortsättningen endast tillåtas ha sin in- och utfart på Gräfthultsvägen.
KonsekvenserNär området är fullt utbyggt beräknas ”gamla Nissastigen” att trafi keras med ca 800 fordon
per dygn. Kvaliteten på gatan innebär att det inte bör bli några problem utmed denna. Förslaget innebär att det endast blir två utfarter mot gamla Nissastigen och därmed få konfl iktpunkter. För att skapa säkra korsningar för oskyddade trafi kanter bör korsningarna utformas så att hastigheten hålls låg vid korsningarna. Närheten till väg 26 och Danska vägen innebär att det kommer att fi nnas goda möjligheter att ta sig till och ifrån området utan att behöva köra igenom centrala Gislaved.
Gång och cykeltrafi kIdag fi nns det en separerad gång- och cykelväg utmed delar gamla Nissastigen som går norrut,
förbi Gisleområdet vidare upp mot centrum. På norra sidan om Gräfthultsvägen fi nns också en gång och cykelväg som vid rondellen leder in mot den andra gång- och cykelvägen.
FörändringarInom planområdet innebär förslaget att det inte skall skapas några speciella gång- och
cykelvägar. Gång- och cykeltrafi ken kommer att kunna ta sig till och ifrån området vid infarterna till området. Från södra delen av planområdet leds en gång- och cykelväg norr ut inom planområdet för att kunna skapa en gen väg för trafi kanterna som skall ta sig till och ifrån centrala delarna av Gislaved. Längs södra Storgatan, Danska vägen och Gräfthultsvägen fi nns idag separerade gång- och cykelvägar som ansluter vid cirkulationsplatsen vid norra delen av planområdet. Till norra infarten ansluts en gång- och cykelväg som leder vidare upp mot befi ntlig cirkulationsplats. Även en gång- och cykelväg kommer att anläggas för att ta sig ut mot Terrassvägen mot industriorådet. Denna dras genom natur- och skyddsområdet, på den plats där den blir mest funktionell, samt där den passar bäst i landskapet. Den befi ntliga gång- och cykelvägen som fi nns utefter ”gamla Nissastigen” slutar idag vid infarten till Norra Hagalundsgatan och bör vid en utbyggnad av området förlängas längre söderut. Både mot söder och mot väster skapas öppningar mellan fl era tomter för att fotgängare skall kunna tas sig ut i naturen.
KonsekvenserPlanområdets läge cirka 2 km från Gislaveds centrum medför att det fi nnas goda möjligheter
att både gå och cykla för att tillgodogöra sig all behövlig service. Då planområdet är fullt utbyggt kommer trafi kökningen att medföra att det kan bli konfl ikter mellan bilar och oskyddade trafi kanter som skall korsa ”gamla Nissastigen”. Konfl iktpunkter kommer framförallt att bli där de nya infarterna skapas. Därför är det av vikt att dessa korsningar dimensioneras för högsta hastighet av 30 km/tim. För att komma till skolor och till centrum behöver både gamla Nissastigen och Danska vägen korsas.
15
Kollektivtrafi kVid rondellen norr om planområdet fi nns idag busshållplatser. Avståndet från södra delen av
området till hållplatserna är drygt 800 meter. Avståndet till Gislaveds Resecentrum, vilket är knutpunkten för busstrafi ken är drygt 2 kilometer.
KonsekvenserPlanområdet ligger på gång- och cykelavstånd till busshållplatser varför det fi nns goda
möjligheter att använda bussarna som transportmedel. Planområdets läge innebär dock att alla resande måste passera korsningen vid cirkulationsplatsen för att komma till och ifrån busshållplatserna.
Vatten och avloppKommunalt vatten och avlopp är utbyggt fram till området. Det fi nns ledningar framdragna,
dels till bensinstationen i norra delen av planområdet och dels till fastigheterna som ligger i området och dels utefter Terrassvägen ner till vändplanen på intilliggande industriområde i väster samt till bostadsområdet i öster. (se ledningskarta).
FörändringarHela bostadsområdet kommer att knytas till kommunens befi ntliga vatten- och avloppssystem
vid södra delen av industriområdet. Industriområdet kommer att anslutas till befi ntliga ledningar utefter Terrassvägen.
DagvattenDå den största delen av planområdet av består av vegetationsytor, infi ltreras den största delen
av nederbörden lokalt. Området sluttar mot väster och söder varför största delen av vattnet som inte infi ltreras rinner ner mot naturområdet som ligger väster om planområdet. I detta område leds vattnet till en recipient i form av ett mindre vattendrag.
FörändringarOmrådet har goda möjligheter att kunna ta hand om dagvattnet lokalt. Detta genom att
skyddszonen mellan bostads- och industriområdet används. Detta är en stor fördel med tanke på det absoluta kravet som ställs på minskning av föroreningar i recipienter utifrån en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
En Principstudie för omhändertagande av dagvatten från planområden i anslutning till södra infarten (J&W Bygg & Anläggning AB 1993-12-16) är utförd i området. Denna visar att dagvattnet inom planområdet kan tas om hand genom att utföra översilningsområden och utjämningsmagasin i området som utgör skyddszon mellan industriområde och bostadsområde. En recipient som består av ett mindre vattendrag fi nns som vattnet sedan kan ledas till. Enligt principstudien förutsätter detta dock att takvattnet till största möjliga utsträckning förs ut till vegetationsytor genom stuprör med utkastare. Parkeringsplatser bör utföras med dränerande beläggning. Konventionella anläggningar med dagvattenbrunnar och dagvattenledningar utföres endast i begränsad omfattning och som reservsystem.
16
KonsekvenserEn viss sänkning av grundvattennivån kan bli fallet i området när dränering runt husen sker,
dock motverkas detta till viss del när takvatten och ytvatten infi ltreras lokalt. Genom att lokalt ta om hand dagvattnet fi nns möjligheten att begränsa vattenmängderna till recipient. Anläggning av översilningsområden och utjämningsmagasin i skyddszonen inom angränsande detaljplan, bör tillsammans med vegetationen klara dagvattnet från området.
El och TeleEl- och teleledningar fi nns dragna i angränsande gator samt in till bensinstationsområdet
och bostäderna i området. Även utefter Terrassvägen fi nns teleledningar framdragna. (se ledningskarta)
GasledningarInga gasledningar fi nns framdragna till området
Skola barnomsorgDe skolor som ligger i närområdet är Sörgårdsskolan som inrymmer förskola, lågstadium och
mellanstadium. Denna ligger på drygt en kilometers avstånd från planområdet, utefter Danska Vägen. Lundåkersskolan som inrymmer högstadium och Gärdesskolan som inrymmer Gislaveds gymnasium ligger utefter Södra Storgatan, på ett avstånd av drygt en kilometer. Dagisavdelning fi nns angränsande bostadsområde på kvarteret Sörgården, öster om gamla Nissastigen
Förändringar Det fi nns inget som tyder på att några nya skolor behöver tas i anspråk om bostadsområdet
exploateras.
KonsekvenserProblemet är att eleverna behöver korsa både gamla Nissastigen och Danska vägen för att ta
sig till och ifrån skolorna. I anslutning till Sörgårdsskolan fi nns en gång- och cykeltunnel så här behöver inte eleverna korsa gatan.
ServicePå ca två kilometers avstånd i centrala Gislaved fi nns ett brett utbud av service, med ett
fl ertal butiker av olika slag såsom dagligvarubutiker, järnaffär, hemminredningsbutiker, leksaksaffär, konfektionsbutiker, post, konditorier, restauranger, pizzerior m.m. Även sjukstuga och tandläkaremottagningar fi nns i centrum. Biblioteket fi nns inrymt i Gymnasieskolan på ett avstånd av cirka en kilometer, även biografen fi nns belägen nära centrum. I den närbelägna bensinstationen fi nns även ett visst utbud av dagligvaror till försäljning. På samma fastighet ligger också ett gatukök.
Förändringar Några nya serviceverksamheter är för närvarande inte planerade för området men på området
i anslutning till gatuköket fi nns mark för att etablera nya handelsverksamheter. Även utefter Terrassvägen kan verksamheter för skymmande handel etableras, dock ej livsmedel
KonsekvenserDet föreslagna planområdet är placerat så centralt att de fl esta som bosätter sig här bör kunna
gå eller cykla för att uträtta sina ärenden i centrala Gislaved. Närheten till bensinstationen och gatuköket kan innebära att dessa verksamheter kommer att utökas när kundunderlaget ökar.
17
Medverkande tjänstemänAnsvarig handläggare för detaljplanen har varit planarkitekt Per-Åke Gustafsson. Dessutom
har stadsarkitekt Fredrik Andersson, planerare Britt Benjaminsson, Plantekniker Britt-Marie Holmberg, bygg- och miljöförvaltningen; kommunekolog Bengt-Göran Ericsson, Plan och utredningsenheten; utvecklingsledare Agneta Åhsberg Barn- och utbildningsförvaltningen; mark och exploateringschef Erling Enochsson, mark- och exploateringsenheten; projektör Rune Persson, MBK-ingenjör Peter Edvinsson samt gatuingenjör, Ebbe Falk, tekniska kontoret deltagit i arbetet.
Gislaveds kommun Bygg- och miljöförvaltningen
Per-Åke GustafssonPlanarkitekt
18
Skiss över detaljplaneförslaget där bostäderna består av både parhus och villor.
GISLAVED
7 9
1:5
15
8
11
13
14
10
12
10
1
11
1:5
1:5
9
1:28
12
1:37
1:22
11
4:2
16
17
18
BLÅKLINTEN3
2
9
8
1
7
PR8
8
10
9
1
11
1
10
1:29
1:5
1:51:25
Lr
1:23
1:70
9
LINN
4:3
1
1:5
167
159
160
159
60.2
161161
162162
160
166
168
167
169
170
171166
163163
164
165
164165
166.4
164
164 165
166
167
165.6
165.
4
165.
8
163
164
165
162.8
166.
4
171.
9
171.
7
172
171.
9
172
169
170
171.
5
171.
8
171.
9 172
171.
4
171.
4
170.7
171.
5
171.3
171.
9
171.
6
171.2
171.
6
171.6
171.1
171.4
170
169
168.8
169.2
170.3
168
168.2
166
167
167.
6
169
168.4
168
170
168.7
167.
9
168.4
167.
1
171.
8
171.8
171.1
171.
9
171.7
171
169.7
171.
6
169.4
169.1
169.5
170
169.
9
171
170
170
169168.9
169.2
171.
8
171
171.8
171.
5
171.
4
171.
7
169.4
170.4
169.6
170.6
169.9
170.7
171
171
171
170.
8
171
171
171.0
170.8
170.
5
170
170
162.6
169
167
166
165
162.7
163165
166 167
168
171.
2
169
170.3
171.
1
170.
9
170
171
165
170
170.1
169.8
170.0
169.9
170.1
170,1
169.7
170.
1
169.
9
170.
0
170
170.
7
169.
4
170.
6
169
167
66
NO
RR
AH
AG
ALU
ND
SG
ATA
N
GA
MLA
NIS
SA
STI
GE
N
NORRA HAGALUNDSG
PLOGGATAN
TE
RR
AS
SV
ÄG
EN
GRÄFTHULTSVÄGEN
Växthu
19
1
164
162162
161161
160160
159
166
167
163163
164
165
164165
166
168
167
169
170
171
169
172
170
164 165
166
168
167
170
169 171
169
170
172
172
170
171
171
169
171
171
171
171 170
164
163
167
166165
170
170
171
170
169
168
169
170167
166
168
165
169
165
167
166
163
165
167
63 166
170
171
170
170
169
Växthus
Skiss över detaljplaneförslaget där bostäderna enbart består av villor
20
Förslag till detaljplan för Skomakargärdet, del av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl fastigheter i Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län
Genomförandebeskrivning
Organisatoriska frågorTidplan
Planen hanteras med så kallat normalt planförfarande och skall efter samråd och utställning antas av kommunfullmäktige. Planen sänds ut på samråd till länsstyrelsen, berörda grannar och andra som anses ha intresse av planen. Genomförandetid
Genomförandetiden är på 10 år och räknas från den dag den vunnit laga kraft.
Ansvarsfördelning, huvudmannaskapGislaveds kommun är huvudman för allmän platsmark och ansvarar för utbyggnad och
underhåll av allmänna platser.
Fastighetsrättliga frågorAllmäntEtt led i genomförandet av en detaljplan är fastighetsbildningen. Med fastighetsbildning avses bl.a. marköverföringar, säkerställande av rätt till utfart, bildandet av gemensamma parkeringsanläggningar m.m. Fastighetsbildningsfrågor upptas till prövning av lantmäterimyndigheten efter ansökan från fastighetsägaren, ledningsinnehavare eller i vissa fall bygg- och miljönämnden. I det fall fastighetsdelningen inte överensstämmer med detaljplanen gäller generellt att ansökan om fastighetsbildning skall vara inlämnad till lantmäterimyndigheten innan ev. bygglov beviljas.
MarköverföringarDe mörköverföringar som är aktuella för planområdet gäller överföring av mark: från fastigheten Gislaved 1:25 (Adolfsson Sune Axel Ronni) till Gislaved 1:5 (Gislaveds kommun) för anordnande av lokalgata (gång- och cykelväg). från fastigheten Gislaved 1:23 (Gislaveds kommun) till Gislaved 1:5 (Gislaveds kommun) för anordnande av lokalgata (gång- och cykelväg).från fastigheten Gislaved 1:5 (Gislaveds kommun) till Gislaved 1:23 (Gislaveds kommun) för utökning av tomtmarken.
21
Plankostnad Plankostnad för fastigheten Gislaved 1:25 tas ut genom planavgift i samband med bygglov.
LedningsrättAnsvaret för att trygga rättigheten för befi ntliga el- och teleledningar åvilar respektive ledningsinnehavare. Detta kan ske antingen genom ledningsrätt eller servitut.
UtfartsförbudFastigheterna 1:22 och 1:23 har idag sina in- och utfarter direkt ut på gamla Nissastigen. Enligt förslaget kommer inte dessa utfarter att tillåtas då bägge fastigheterna kommer att få möjlighet till in- och utfart på angränsande kvartersgator.
Tekniska anläggningarAllmän platsmark
Kommunen är skyldig att inom detaljplanelagt området, där kommunen är huvudman, iordningsställa allmänna platser så att de kan användas för avsett ändamål.
VA-ledningar Gislaveds kommun ansvarar för nödvändig utbyggnad av vatten-, avlopps- och
dagvattenledningar i samband med projektets genomförande.
Medverkande tjänstemänGenomförandebeskrivningen har upprättats av planarkitekt Per-Åke Gustafsson i samråd
med kommunens mark- och exploateringsenhet.
Gislaveds kommun Bygg- och miljöförvaltningen
Per-Åke GustafssonPlanarkitekt
22
Förslag till detaljplan för Skomakargärdet, del av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl . fastigheter, i Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län
Miljökonsekvensbeskrivning
Med en konsekvensbeskrivning menar man en beskrivning av konsekvenserna för naturmiljön, de sociala förhållandena, de kulturhistoriska värdena, arkitekturen, det estetiska etc när man gör en förändrad markanvändning. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) görs alltså för att förutse konsekvenserna av en förändrad markanvändning.
I en MKB konsekvensbeskriver man det så kallade nollalternativet och ett eller fl era exploateringsalternativ. I detta fall har ett exploateringsalternativ använts som alternativ 1.
Alternativ 0 Nollalternativet innebär att man inte gör några förändringar alls. Det kan beskrivas som
nulägessituation utan åtgärder, men sett i ett framtidsperspektiv.
Alternativ 1 Exploateringsalternativet innebär att området planläggs för bostäder samt bilservice
och industrimark. enl. intentioner från Planprogram för södra infarten (antagen av kommunfullmäktige 1993-08-26). I delar av området kommer även handel att tillåtas. Den befi ntliga bensinstationen fastläggs i detaljplanen som bilservice (ca 6 300 m2). På platsen söder om bensinstationen där idag gatukök ligger föreslås enligt förslaget för handelsändamål (ca 3 800 m2). På de övriga områden som ligger utefter Gräfthultsvägen och Terrassvägen föreslås att industri och handel skall tillåtas (ca 1,9 ha). Den största delen av arealen utefter gamla Nissastigen föreslås som bostadsområde (ca 6,0) för villor, Radhus, parhus eller marklägenheter. Ca 50 villor föreslås kunna byggas i området. Mellan industriområdet och bostadsområdet sparas ytan som skyddsområde i form av natur.
Beskrivning av planområdetPlanområdets totala areal är på cirka 12 hektar. Planområdet är beläget i södra delen av
Gislaveds tätort, söder om Gräfthultsvägen, väster om ”Gamla Nissastigen”. I väster gränsar planområdet till naturmark. Planområdet ligger i en västsluttning med en höjdskillnad mellan väster och öster på cirka 10 meter, där vissa partier är relativt branta. I södra delen av planområdet utmed ”gamla Nissastigen” växer det gles lövskog och lite tätare granskog längre väster ut. Delar av marken i de centrala delarna samt i norr består av ängsmark samt på ett par ställen av åkermark. På delar av åkermarken fi nns spår av en bilövningsbana. I de södra delarna av ängsmarken fi nns ett visst inslag av lövskog, bestående av björk, asp, sälg samt några få ekar. I de västra delarna av planområdet där marken är sankare har skogen ett större lövinslag och längst ut mot väster växer även en del barrskog. På den del av planområdet i nordväst som idag är detaljplanlagd för industriändamål är stora delar av marken avjämnad. I övrigt är marken till största delen öppen natur-, åker- och betesmark. Ängsmarken används idag som betesmark för hästar. På något ställe når berget upp i dagen. Stora delar av området som idag inrymmer bensinstation och gatukök är idag redan asfalterat och bebyggt. Centralt i området
23
ligger en väl bevarad stenmur. Utefter denna växer en del lövträd, varav två solitära ekar som är bevarandevärda. Några små diken avleder ytvattnet mot sankmarken i väster. Utmed delar av ”gamla Nissastigen” ligger en stenmur och här växer ett antal större ekar som bör bevaras. Inom planområdet fi nns inga natur- eller kulturvärden dokumenterade. Inom området fi nns idag tre fastigheter utefter gamla Nissastigen som är bebyggda med bostäder.
En översiktlig geoteknisk undersökning har skett av området (AB Jacobsson & Widmark 1992-05-26). På några få ställen fi nns berg i dagen. Längs plangränsen i väster fi nns ett litet parti sank- eller mossmark. I övrigt visar undersökningen att marken till största delen av består av fast moränmark. Skall byggnader, gator och ledningar byggas på sank- eller mossmarkspartierna måste förstärkning utföras. Några egentliga förstärkningsåtgärder bör dock inte fordras för byggnation på fastmark.
Natur
0-alternativetMarken bibehålls med nuvarande användning.
KonsekvenserMarkförhållandena kommer inte nämnvärt att förändras vilket innebär att delar av området
förblir skogsmark och resten består av ängs- och åkermark. Produktionsskogen kommer att gallras någon gång till under sin omloppstid sen kommer skogen att avverkas, vilket innebär att marken under några få år inte är beskogad. Det är beroende på vilket trädslag som prioriteras efter avverkningen hur snabbt marken beskogas igen. Förutsättningen för att ängsmarken skall kunna hållas öppen är att djur betar av gräset i området samt att åkermarken brukas. I annat fall kommer även dessa ytor att beskogas. Verksamheten vid bensinstationen och gatuköket förväntas fortsätta i nuvarande omfattning. Den planlagda industrimarken används för de ändamål den i detaljplanen är avsatt för, vilket innebär att marken bebyggs och att stora delar av ytorna hårdbeläggs. Detta innebär att det inte i fortsättningen heller blir så mycket grönområden och att ytvattnet till stor del leds ner mot skyddsområdet.
Alternativ 1Stora delar av planområdet exploateras enligt förslaget
Konsekvenser:
På de delar av planområdet som enligt förslaget används för natur skydd kommer inte stora förändringar ske mot dagens situation. Avvattningen medför att grundvattnet på ett begränsat område kan komma att sänkas något. Sker en infi ltration av vattnet kommer inte föroreningarna i någon större omfattning att öka till vattendragen. För att inte öka utsläppen av föroreningar till närliggande vattendrag är det viktigt att så mycket som möjligt av dagvattnet tas om hand lokalt. Det kan bli stora förändringar av vegetationen beroende på hur fastighetsägarna disponerar sin tomtmark. Åker- och ängsmarken kommer till stora delar att försvinna till förmån för fruktträd, småbuskar och gräsmattor. Detta behöver inte innebära något negativt för den biologiska mångfalden utan detta kan i stället vara positivt. De få ekar som är värda att bevaras skyddas i planen, övriga träd inom området har inte en sådan lång omloppstid så de är värda att bevara. På de ytor som hårdbeläggs kommer all vegetation att försvinna vilket måste ses som negativt ur miljöperspektiv. Även om bebyggelsen blir låg så kommer den öppna vyn som idag delvis präglar området att försvinna.
24
Kulturmiljö
0-alternativetInga kulturminnen fi nns registrerade i området. Några få stenmurar fi nns bevarade
KonsekvenserAlla stenmurar bevaras.
Alternativ 1Stora delar av planområdet exploateras enligt förslaget
KonsekvenserDe stenmurar som idag är dåliga och till stora delar redan förstörda kommer troligtvis att
försvinna helt. De få stenmurar som är skapligt välbehållna bevaras för framtiden.
Stadsbild – estetik
0-alternativetDet varierande landskapsbilden med skogs-, ängs- och åkermark bibehålls i utkanten av
Gislaveds tätort.
KonsekvenserSpåren av kulturlandskapet bibehålls. Den öppna ytan med ängs- och skogsmark gör att
utsikten planområdet bibehålls.
Alternativ 1Stora delar av planområdet exploateras enligt förslaget
Konsekvenser
En stor del av den kvarvarande obrutna vyn ut mot väster kommer att försvinna och ersättas med bostäder. Ett bebyggelselandskap kommer därmed att skapas på i stort sett hela det kvarvarande öppna landskapet. Bebyggelsen tillåts att bli maximalt två våningar hög. Villabebyggelsens utseende kan komma att variera mycket då varje villaägare bygger efter sina behov. De svagt krökta gatorna genom området innebär att inte området blir statiskt.
Hälsa och säkerhet
0-alternativet
Ingen exploatering sker åker-, ängs- och skogslandskapet besvaras.Konsekvenser
Möjligheten att använda hela området för rekreation begränsas även fortsättningsvis då stora delar av arealen används som åker- och betesmark. Om jordbruksdriften försvinner kommer dock området att i större omfattning kunna användas för rekreation. Trafi ksituationen på gamla Nissastigen kommer inte att förändras i någon större omfattning.
25
Alternativ 1Stora delar av planområdet exploateras enligt förslaget
KonsekvenserRekreationsmöjligheterna kan komma att förbättras då området till stora delar öppnas upp för
allmänheten. Kvartersmarken blir visserligen privat men förslaget innebär att det på ett fl ertal ställen blir möjligt att ta sig ut i angränsande naturområden.
Ur trafi ksäkerhetssynpunkt kommer fl era konfl iktpunkter att förekomma längs gamla Nissastigen när nya in- och utfarter anläggs. Det är framförallt vid korsningarna som konfl ikterna kommer att uppstå då både gång- och cykeltrafi kanter samt biltrafi ken leder ut vid samma korsningar. Gamla Nissastigen bör därför förbättras för att göra dessa korsningar säkrare för gång- och cykeltrafi kanterna. Även konfl ikterna vid befi ntliga korsningar längs gatan kan förväntas öka då trafi kmängderna ökar på gamla Nissastigen. De oskyddade trafi kanterna ges enligt förslaget möjlighet att ta sig via västra sidan av gamla Nissastigen genom området i nord- sydlig riktning. För oskyddade trafi kanter som skall ta sig till och ifrån centrum bör denna lösning anses tillräcklig. Trafi ken till och ifrån bensinstationen och grillbaren kommer att ske på Gräfthultsvägen varför denna trafi k inte påverkar gamla Nissastigen och intilliggande bostadsområde. Infarter till industriområdet kommer bara att tillåtas ske från Terrassvägen för att inga nya korsningar skall tillkomma mot Gräfthultsvägen. Det kan förväntas bli en viss trafi kökning till bensinstation och grillbar när området exploateras men denna ökning kan till stora delar förväntas härröra från det planerade bostadsområdet. Det är svårt att förutse vilka trafi kmängder som en exploatering av området för industri, bilservice och handel kan medföra då det är helt beroende på vilka verksamheter som tillkommer i området. Buller och utsläppsmängderna kommer att öka utmed gamla Nissastigen, vid cirkulationsplatsen samt gatorna som ansluter till denna. Bostadsområdet förväntas alstra ca 200 bilresor per dag när det är helt utbyggt. Den relativa närheten på ca 300 meter till närmaste fastighet från Nissastigen (väg 26) medför att ljudet från trafi ken kommer att höras väl. Framförallt då hela området vetter mot väster och därmed vägen.
De fastigheter som ligger närmast industriområdet ligger på ett avstånd på ca 50 meter. Detta medför att industrin som skall etableras där inte får vara mer störande eller farlig än att detta avstånd är tillräckligt. Om det anses nödvändigt för en tilltänkt verksamhet skall bullervallar anläggas eller liknande åtgärder vidtagas för att minska olägenheterna från verksamheten.
För att inte omöjliggöra ett fortsatt boende i befi ntlig bostad på fastigheten 1:23 tillåts boende på denna fastighet även i fortsättningen. Fastigheten ligger på ett avstånd från cisternpåfyllningen vid bensinstationen på drygt 50 meter, avståndet till gränsen för bilservice är ca 35 meter och avståndet till området för handel hamnar ligger i gränsen till fastigheten. Det är framförallt denna fastighet som kommer att påverkas av verksamheterna på närliggande fastighet.
26
Näringsliv samhällsnytta och sociala aspekter
0-alternativetIngen exploatering sker åker-, ängs- och skogslandskapet besvaras.
KonsekvenserMöjligheten att kunna skapa attraktiva boendemiljöer i närheten av Gislaveds tätort begränsas
när inga bostäder tillskapas i området. Alternativa bebyggelseområden i närheten av tätorten är begränsad. Detta kan innebära att centralortens möjlighet att expandera begränsas. Avståndet mellan befi ntligt industriområde och befi ntliga bostadsområdet är långt så risken för konfl ikter är liten.
Alternativ 1Stora delar av planområdet exploateras enligt förslaget
KonsekvenserEtt attraktivt boende skapas på en västersluttning nära Gislaveds centrum. Befi ntlig
samhällsservice, skolor, butiker m.m. ligger på ett så nära avstånd att dessa är möjliga utnyttja för områdets invånare. Konfl ikten med industrier ökar då bostäderna knyts närmare industriområdet.
Medverkande tjänstemanMiljökonsekvensbeskrivningen är upprättad av Bygg- och miljöförvaltningen genom
planarkitekt Per-Åke Gustafsson.
Gislaveds kommun Bygg- och miljöförvaltningen
Per-Åke GustafssonPlanarkitekt
27
Förslag till detaljplan för Skomakargärdet del av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl fastigheter i Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län
MiljökvalitetsnormerSyftet med Miljökvalitetsnormerna är att skydda människans hälsa. Miljökvalitetsnormen
är ett gränsvärde som inte får överskridas. En detaljplan får inte antas om det får till följd att gällande normer överskrids. Det är därför nödvändigt att göra bedömningar av hur miljökvaliteten påverkas av en detaljplans genomförande.
I Jönköpings län anses biltrafi ken orsaka de största hälsoproblemen, speciellt i tätorter. Problemmiljöer är främst de vid högt trafi kerade gator och trafi kplatser. De ämnen med koppling till normerna som är i störst behov för bedömningar och eventuella mätningar i länet är kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM 10).
För att bedöma hur detaljplanen klarar fastlagda miljökvalitetsnormer har den s.k. nomogrammetoden tillämpats som rekommenderas i Fysisk planering och miljökvalitetsnormer utgiven av Länsstyrelsen i Jönköpings län 2003-08-20.
Inom det nya planområdet för ca 50 hushåll innebär biltrafi ken endast ett litet tillskott till ortens bakgrundshalter av såväl kvävedioxider som partiklar. Vad som däremot kan vara av intresse är att planområdet genom sitt läge i gatusystemet kan förväntas öka trafi ken i närliggande gatumiljöer där människor regelbundet vistas. En bedömning av om de nya bostäderna medverkar till att normerna överskrids utanför planområdet bör därför göras. Någon trafi kmätning är inte gjord utefter Gamla Nissastigen. Gatan trafi kförsörjer endast närliggande bostadsområde med cirka 150 hushåll vilket bedöms generera ca 600 resor per dag. Dessa ringa trafi kmängder bör inte ses som något hälsoproblem för boende i närheten. De tillfartsgator som främst påverkas från trafi ken till ett tillkommande bostadsområde är Gräfthultsvägen, Södra Storgatan och Danska vägen. Gräfthultsvägen är en infartsgata till centrala Gislaved utan bostadsbebyggelse i omedelbar närhet. Utefter Södra Storgatan och Danska vägen ligger bostäder där de boende kan komma att påverkas av trafi ken från området. De trafi kmätningar som Gislaveds kommun har utfört utefter dessa gator visar på trafi kmängder utefter Södra Storgatan (Kastanjegatan – Rondellen) på 4667 fordon per dygn (genomsnitt för perioden 1998-06-10 – 1998-06-16) och för Danska vägen (Lillegårdsgatan – Rondellen) på 3050 fordon per dygn (genomsnitt för perioden 1998-06-10 – 1998-06-16). Med hänsyn till trafi kmängder bör därför invånarna utefter Södra Storgatan vara dom som är mest utsatta för trafi krelaterade miljöproblem. Med hänsyn till en allmän trafi kökning i samhället (1,5- 2 % per år) beräknas trafi ken längs Södra Storgatan år 2005 vara ca 5 500 fordon per dygn, till detta tillkommer en beräknad trafi kmängd från planområdet på 200 fordon per dygn om alla transporter från området sker längs denna gata. Tas även hänsyn till en fortsatt förväntad trafi kökning beräknas Södra Storgatan på tio års sikt ha en trafi kmängd på ca 6 700 fordon per dygn.
28
• Vid en trafi kmängd på ca 6 700 fordon per dygn längs Södra Storgatan, ett avstånd till väg på 25 m, en emissionsfaktor på 1,4 g/km, och ett bakgrundsbidrag på 10 µg/m3 blir den totala halten NO2 på ca 17 µg/m3 vilket klart understiger miljökvalitetsnormens gränsvärde på 40 µg/m3 avseende årsmedelvärde för kvävedioxid.
• Med samma trafi kmängder och gaturum, emissionsfaktor på 250 mg/km och ett bakgrundsbidrag på ca 13 µg/m3 PM10 (kommunen saknar egna referensnivåer för partiklar) blir den totala halten ca 17 µg/m3, vilket understiger miljökvalitetsnormens gränsvärde på 40 µg/m3 avseende årsmedelvärde för partiklar.
Beräkningarna visar att halterna av kvävedioxid och partiklar ligger klart under miljökvalitetsnormens gränsvärde avseende årsmedelvärden, detta dessutom i den mest utsatta trafi kmiljön som kan påverkas av det nya bostadsområdet och med en beräkning att all trafi k från området kör utefter Södra Storgatan. Eftersom halterna ligger långt under gränsvärdena är en kontroll av tröskelvärden eller extremvärden inte nödvändig att göra. Planförslaget kan därmed på goda grunder genomföras från miljökvalitetsnormernas hälsoperspektiv.
Medverkande tjänstemanMiljökonsekvensnormen är upprättad av Bygg- och miljöförvaltningen genom planarkitekt
Per-Åke Gustafsson.
Gislaveds kommun Bygg- och miljöförvaltningen
Per-Åke GustafssonPlanarkitekt
29
Lr
1:5
GISLAVED
GISLAVED
GISLAVED
1:5
1:5 1:5
2
35
13
SKINNBAGGEN2
1
4
3
11
9
4:5
s:4
4
3
10
BACKSIPPAN
s:4
GISLAVED
1
1:5
1
s:4
2
12
2
4:5
1
29
30
27
26
3
1:5
45
6
28
7
8
11
1516
9
12
10
14
13
8
5
4
567
6
ga:33
2
1
6
31
32
25
335ga:3
2423
ga:1VALLMON
1920
34
18
17
21
22
8
7
5
ga
1:5
GISLAVED
11
9
10
2
1
1:5
1:5
1:28
9
8
10
1:22
12
11
4:2
1:29
1:37
1:51:25
1:5
1:23
1:70
1:5
Lr
1
1:5
Ser
v
BLÅKLINTEN3
4
7
6
1
2
3
PRÄSTKRAGEN
6
11
8
9
7
2
TULPAN3
1
9
10 LILJAN
8
1
2
20
3
11
21
8
9
10
1
11
6
7
4:3
LINNEAN
1
1
2
170.
2
169.
7
160.2
169.
3
168.8
170.
5
170.
6
169.
3
170.
1
169.
4
169 9
170.0
170.4
170.2
170.2
169
170.7
170.9
170.5
170.0
169.3
169.4
171.
0
171.
9
171.
9
171.
7
171.
4
171.
8
171.5
171.8
171.5
171.
9
171.9171.8
171.3
171.1
171.8
169.8
171.3
171.0
171.5
169.6
170.8
171.
8
171.
8
172.
0
172.
1
171.
7
171.
5
171.
9
171.
4
171.
8
171.
9
171.6
171.
9
171.
9
171.
6
171.
8
171.
9
170.4
171.
6
171.2
171.4
171.1
165.
8
165.
6
166.6
168.2
165.
7
166.
1
169.0
166.
4
167.9
166.
6
168.6
170.6
168.1
169.4
169.6
168.2166
166
165.
4
165.
8
166.
4
166.4
165.6
171.3
171.
4
170.7
171.
5
171.6
168.2
168.8
169.2
168.4
169.7
168.7
169.1
169.4
167.
6
167.
1
167.
9
168.9
170.3
171.
8
171.
6
171.8
171.1
171.7
169.5
169.2
169.
9
171.
8
171.
9
171.
7
171.8
171.
5
170.8
162.8168.4
162.6
171.
2
170.
5
171.
4
171.
1
170.3
170.
9
170.1
170.
717
0.6
162.7
170.0
170.1
169.8
169.9
170,1
169.9
170.7
168.7
167.3
168.
1
170.
8
171.0
169.
7
170.3
169.1
170.
1
169.7
169.0
168.3
1
170.
0
169.
9
169.
1
168.
6
169.
4
168.
5
167.
7
167.
6
168.3
167.7
168.
4
TÄT SKOG
Koloniområde
Koloniområde
AG
ALU
ND
SG
ATA
N
Koloniområde
ÖSTERLIDSGATAN
KAPPELEDSVÄGEN
LYCKHEMSGATAN
Lekplats
Lekplats
NO
RR
AH
AG
ALU
ND
SG
ATA
N
PLOGGATAN
Lek
TE
RR
AS
SV
ÄG
EN
NORRA HAGALUNDSGATAN
TULPANGRÄND
LILJEGRÄ
LILL
EGÅR
DSGAT
AN
Växthus
DALr
1:5
GISLAVED
GISLAVED
GISLAVED
1:5
1:5 1:5
2
35
13
SKINNBAGGEN2
1
4
3
11
9
4:5
s:4
4
3
10
BACKSIPPAN
s:4
GISLAVED
1
1:5
1
s:4
2
12
2
4:5
1
29
30
27
26
3
1:5
45
6
28
8
7
11
1516
9
12
10
14
13
8
5
7
31
32
25
24
ga:1VALLMON
1920
34
17
18
8
1:5
GISLAVED
11
9
10
1
2
1:5
1:5
1:28
8
9
10
1:22
12
11
4:2
1:29
1:37
1:51:25
1:5
1:23
1:70
1:5
Lr
1
1:5
Ser
v
BLÅKLINTEN3
4
7
1
PRÄ
11
8
9
1
10
1
2
9
8
LINNE
4:3
1
170.
2
169.
7
160.2
169.
3
168.8
170.
5
170.
6
169.
3
169.
4
170.
1
169.9
170.0
170.4
170.2
170.2
169.9 167.9
170.9
170.7
170.0
169.3
170.5
169.4
171.
0
171.
9
171.
9
171.
7
171.
4
171.
8
171.5
171.5
171.
9
171.9171.8
171.8
171.3
171.1
171.8
169.8
171.3
171.0
171.5
169.6
170.8
171.
8
171.
8
172.
0
172.
1
171.
7
171.
5
171.
9
171.
4
171.
9
171.
8
171.6
171.
9
171.
9
171.
6
171.
8
170.4171.
9
171.
6
171.2
171.4
171.1
168
169.0
168.6
170.6
169.4
169.6
165.
4
165.
8
166.
4
166.4
165.6
170.7
171.
5
171.3
171.
4
171.6
168.2
168.8
169.2
168.4
169.7
168.7
169.1
169.4
167.
6
167.
1
167.
9
168.9
170.3
171.
6
171.
8
171.8
171.1
171.7
169.5
169.2
169.
9
171.
9
171.
8
171.
7
171.8
171.
5
170.8
162.8168.4
162.6
170.
5
171.
4
171.
2
171.
1
170.3
170.
9
170.1
170.
717
0.6
162.7
170.0
170.1
169.8
169.9
170,1
169.9
170.7
170.
8
171.0
170.3
170.
1
169.7
169.
9
170.
0
169.
4
TÄT SKOG
Koloniområde
Koloniområde
HA
GA
LUN
DS
GA
TAN
Koloniområde
ÖSTERLIDSGATAN
KAPPELEDSVÄGEN
LYCKHEMSGATAN
Lekplats
Lekplats
NO
RR
AH
AG
ALU
ND
SG
ATA
N
PLOGGATAN
TE
RR
AS
SV
ÄG
EN
NORRA HAGALUNDSG
TULPA
Växthus
Befi ntliga elledningar
Befi ntliga teleledningar
30
Pumpstation
Vatten- och avloppsledning
Vatten- och avloppsledning
Befi ntliga vatten- och avloppsledningar
31
2005-09-27 Dnr Bm 040231
Fastighetsförteckning tillhörande Detaljplan för del av Gislaved 1:5 m fl fastigheter I Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län. Upprättad i mars 2005. Uppdaterad jan 2006
Fastighet Beteckning på kartan Lagfaren ägare
Inom planområdet GISLAVED 1:5 GISLAVEDS KOMMUN 33280 GISLAVED
GISLAVED 1:22 MUTKA, ILKKA JUHANI SOLHEM SÖDERGÅRD 33233 GISLAVED
GISLAVED 1:23 GISLAVEDS KOMMUN 33280 GISLAVED
GISLAVED 1:25 ADOLFSSON, SUNE AXEL RONNI LUNDAV 3
33231 GISLAVED
GISLAVED 1:37 RYDQVIST, BO SUNE GUNNAR SÖDERGÅRD 33233 GISLAVED
GISLAVED 1:70 OK-Q8 AB BOX 23900 10435 STOCKHOLM
Utanför planområdet
GISLAVED 1:27 GISLAVEDS KOMMUN 332 80 GISLAVED
GISLAVED 1:28 DAHLÉN, BENGT MARTIN NORRA HAGALUNDSGATAN 1 33233 GISLAVED
GISLAVED 1:29 AB SVENSK BILPROVNING BOX 508 16215 VÄLLINGBY
GISLAVED 3:40 BRUSING, SVEN BO
BRUSING,ULF BO HÅKAN FRÖSJÖ 752 46890 VARGÖN
GISLAVED 4:2 GISLAVEDS KOMMUN 332 80 GISLAVED
GISLAVED 4:3 GISLAVEDS KOMMUN 33280 GISLAVED
BACKSIPPAN 1 JACOBSEN, RUT ULLA MARGARETA LYCKHEMSG 2 33233 GISLAVED
32
BLÅKLINTEN 1 GREN, ANITA MARIE-LOUISE NORRA HAGALUNDSGATAN 26 33233 GISLAVED
HAMMARSTIG, HANS FREDDY NORRA HAGALUNDSGATAN 26 33233 GISLAVED
BLÅKLINTEN 11 KNUTSSON, MAJ-BRITT ESTER LINNÉA PLOGG 1 33233 GISLAVED
KNUTSSON, JAN ARVID PLOGG 1 33233 GISLAVED
BRUNNEN 1 AB GISLAVEDSHUS BOX 517 33228 GISLAVED
LINNÉAN 1 NORDFELDT, BO ERIK ANDERS MANDOLINGRÄND 3 33231 GISLAVED
NORDFELDT, NILS LARS GÖRAN VÄTTESLINGAN 1 33231 GISLAVED
NORDFELDT, KERSTIN MARGARETA FÄGERHULT 2 33391 SMÅLANDSSTENAR
ODLINGSRÖSET 1 RADIC, JURE LUNNABOVÄGEN 26 33237 GISLAVED
RADIC, BOZANA LUNNABOVÄGEN 26 33237 GISLAVED TULPANEN 11 GISLAVEDS KOMMUN 33280 GISLAVED
TULPANEN 12 GISLAVEDS KOMMUN 33280 GISLAVED
VALLMON 3 BERTRAND, THIERRY JEAN PAUL LYCKHEMSGATAN 1 33233 GISLAVED
LARSSON, MARIA ULRIKA LYCKHEMSGATAN 1 33233 GISLAVED
VALLMON 4 LAGERSTRAND, LENA GUNILLA N HAGALUNDSG 6 33233 GISLAVED
PETERSSON, TOMMY HELGE N HAGALUNDSG 6 33233 GISLAVED
VALLMON 7 GUSTAFSSON, EMMA RAGNHILD KATARINA N HAGALUNDSG 12 33233 GISLAVED
VALLMON 8 BOMAN, PER GUNNAR TOMMY N HAGALUNDSG 14 33233 GISLAVED
BOMAN, ANNELI SUSANNE N HAGALUNDSG 14
33
33233 GISLAVED
VALLMON 11 LARSSON, KARIN INGRID SOFIA N HAGALUNDSG 20 33233 GISLAVED
LARSSON, PER-OLOF LENNART N HAGALUNDSG 20 33233 GISLAVED
VALLMON 12 ÅQVIST, LARS HENRIK PETER PLOGGATAN 2 33233 GISLAVED
ÅQVIST, PERNILLA ELISABETH PLOGGATAN 2 33233 GISLAVED
SERVITUT
Tjänande fastighet Ägare, rättighetsinnehavare
Gislaved 1:70 Gislaved 1:23 Gislaveds kommun 332 80 Gislaved Servitut, avloppsledning
ANDRA SÄRSKILDA RÄTTIGHETER
Tjänande fastighet Ägare, rättighetsinnehavare
Gislaved 1:70 ägare: Gislaveds kommun 332 80 Gislaved ledningsrätt
Gislaved 2005-09-27Kenneth BoquistMätningsingenjör/samordnare
Bilaga: karta
34
GISLAVED
s:4
1:5
1:5
GISLAVED
3
1
29
BACKSIPPAN
2
1
27
28
14
8
11
12
13
10
15
4
7
5
6
9
GISLAVED1:5 10
11
1
GISLAVED1:28
9
12
GISLAVED
1:37
1:22
11
1:23
1:70
1:5
Lr
1:25
GISLAVED
1:29GISLAVED
GISLAVED1:5
GISLAVED3:40
1BRUNNEN
ODLINGS-RÖSET
Karta till fastighetsförteckningtillhörande Detaljplan för del av Gislaved 1:5 m fl fastigheter i Gislaved,
Skala 1:2000
Kenneth BoquistMätningsingenjör/samordnare
Gislaveds kommun, Jönköpings län. Ser
v
1
26
ga:1
VALLMON
25
21
2
3
9
BLÅKLINTEN
17
18
34
19
16
20
4
8
7
5
2
1
7
PRÄSTKRAGEN8
4:2
1
10
11
TULPANEN
2
LILJAN
9
10
8
1
6
7
3
9
20
21
2
6
7
10
8
1
4:3
LINNEAN
1:5
9
GISLAVED1:27
GISLAVED
35
Utlåtande
Detaljplan för Skomakargärdet del av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl . fastigheter i Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län
Bygg- och miljöförvaltningen har under 2005 arbetat fram ett förslag till ny detaljplan för Skomakargärdet del av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl . fastigheter Bygg- och miljönämnden beslutade 2005-10-06 att låta utsända planen på utställning.
Under utställningstiden 2005-11-21 – 2005-12-22 har planförslaget funnits utställt för allmänheten på bygg- och miljöförvaltningens expedition i kommunhuset Gislaved. Utställningen annonserades även i lokalpressen. Sakägare som har yttrat sig under samrådstiden har skriftligen informerats om förslaget. Planförslaget har dessutom skickats till Länsstyrelsen och Lantmäteriet.
Sammanfattning av inkomna yttranden under utställningstiden.
Länsstyrelsen inkom 2005-11-21• Länsstyrelsen har inga synpunkter på det utställda planförslaget.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslut 2005-12-06• Anser att förbudet mot att inreda vind bör utgå.• Anser att även bilorienterad service bör tillåtas i kvartersmarken där utställningsförslaget
endast tillåter industri och handel.Kommentar:
o Förbudet mot att inreda vind kan slopas i planförslageto Planförslaget förändras så att bilservice även tillåts på kvartersmarken i nordväst.
Tekniska nämnden beslut 2005-12-07• Tillstyrker förslaget
Socialnämnden beslut 2005-12-14• Har inget att erinra mot förslaget.
Kulturnämnden beslut 2005-12-19• Anser att kvartersnamnen Toffeln och Myggjagaren kan få en negativ klang. • Har i övrigt inget att erinra mot namnförlagen eller planförslaget.
Med hänsyn till ovanstående föreslår planförfattarenAtt Förbudet mot att inreda vind slopas i förslaget.Att Planförslaget förändras så att bilservice även tillåts på kvartersmarken i nordväst.Att Med anledning av det reviderade planförslaget sända ut det för plangodkännande till en begränsad sakägarkrets, bestående av de närmast berörda fastighetsägarna, så att dessa ges möjlighet att yttra sig angående förslag att tillåta etablering av bilservice på kvartersmarken i nordväst.
Per-Åke Gustafssonplanarkitekt
36
37
SÅ HÄR GÖRS EN DETALJPLANNormalt planförfarande
UPPDRAGPå beställning från t.ex. markägare eller kommunstyrelsen beslutar bygg- och miljönämnden att detaljplan skall arbetas fram
PROGRAMPolitikerna i kommunstyrelsen och bygg- och miljönämnden ger direktiv för arbetet i ett program som anger vad planen skall innehålla. En tillräckligt detaljerad översiktsplan kan ersätta planprogrammet.
SAMRÅDS-REMISS
Den första planskissen utarbetas. Den sänds till berörda fastighetsägare, hyresgästorganisation, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och sammanslutningar som har väsentligt intresse av förslaget. Annonsering sker i lokala dagstidningar. Förslaget ställs ut i kommunhuset och lokalt på t.ex. bibliotek. Information och samrådsmöte anordnas.Normal samrådstid är två månader.
SAMRÅDS-REDOGÖRELSE
De synpunkter som framförts sammanställs i en samråds-redogörelse. Förslaget bearbetas med utgångspunkt från remissvaren och godkänns av bygg- och miljönämnden.
UTSTÄLLNINGDet nya förslaget ställs ut igen. Annonsering sker i lokala dagstidningar under rubriken KUNGÖRELSE. Berörda fastighetsägare m.fl . underrättas med brev. Utställningstiden är 3 - 4 veckor. Under tiden kan alla som har anmärkningar framföra dom skriftligen till Gislaveds kommun, bygg- och miljönämnden 332 80 Gislaved. Dessa redovisas i ett utlåtande som efter utställningstiden skickas till de som framfört anmärkningar.
ANTAGANDEPlanförslaget antas av kommunfullmäktige.
ÖVERKLAGANDEAntagandet anslås på kommunens anslagstavla. De som senast under utställningstiden lämnat skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda underrättas med brev. Dessa har tre veckor på sig att överklaga kommunens beslut till Länsstyrelsen. Överklagan skickas till Gislaveds kommun, bygg- och miljönämnden 332 80 Gislaved.
LAGA KRAFTOm ingen överklagar vinner planen laga kraft tre veckor efter antagandet. Detta kungörs med annons i lokala dagstidningen.