Linköpings universitet
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV)
Samhälls- och kulturanalys (SKA)
Uppsats/fältarbete 740G62
Trygghet – Faktorer för upplevd trygghet i stadsrummet
Ingela Larsson & Petra Bagge
Handledare: Mats Brusman
Sammanfattning
Studien berör nio informanters tankar kring ämnet trygghet, kopplat till stadsmiljön. Vad
informanterna upplever som tryggt i deras vardag och hur uppväxten eventuellt kan ha
påverkat deras upplevelser om vad som är tryggt för dem i dag. Media och nyheter
diskuteras och hur porträtteringen av trygghet i media eventuellt kan påverka
informanterna i deras vardag. Genom att utföra enskilda kvalitativa intervjuer, som vidare
analyserats med inspiration från interpretativ fenomenologisk analys, har vi arbetat fram
ett resultat som presenteras i analysen. Resultatet analyseras ihop med teorier som berör
socialisationsprocessen och genusteorin, tillsammans med tidigare forskning som berör
området trygghet i relation till stadsmiljön, genus och media. Vi kommer i resultatet
presentera hur informanterna ser på trygghet, hur detta upplevs och vilka känslor som
trygghet skapar.
Nyckelord
Trygghet, staden, offentliga rum, genus, uppväxt, media, socialisation
Förord
Vi vill tacka våra informanter för att ni ville delta i vår studie, det är era tankar som gjort
det möjligt för oss att skriva denna uppsats. Vi vill även tacka vår handledare, Mats
Brusman. Tack, för all hjälp vi fått och tack för att du alltid svarat snabbt på alla mail vi
skickat i tid och otid. Som avslutning vill vi även tacka varandra för ett gott samarbete.
Innehåll
INLEDNING....................................................................................................................................... 1
INLEDNING ........................................................................................................................................... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ........................................................................................................ 1
AVGRÄNSNING OCH DISPOSITION ........................................................................................................ 2
BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING .............................................................................. 3
BAKGRUND ........................................................................................................................................... 3
TIDIGARE FORSKNING ......................................................................................................................... 4
TEORI ................................................................................................................................................. 5
SOCIALISATIONSPROCESSEN ............................................................................................................... 5
GENUSTEORIN OCH DEN HETEROSEXUELLA MATRISEN ..................................................................... 6
CENTRALA BEGREPP............................................................................................................................ 7
OFFENTLIGA MILJÖER OCH PLATSER ..................................................................................................... 7
METOD............................................................................................................................................... 8
INSAMLINGSMETOD ............................................................................................................................. 8
KVALITATIV INTERVJU .......................................................................................................................... 8
INTERVJUGUIDE .................................................................................................................................... 8
URVAL .................................................................................................................................................. 9
INFORMANTERNA .................................................................................................................................. 9
PLATSEN FÖR INTERVJUN .................................................................................................................... 10
KVALITÉN PÅ INTERVJUN .................................................................................................................... 10
METODREFLEKTION .......................................................................................................................... 11
ANALYSMETOD .................................................................................................................................. 12
ETIK ................................................................................................................................................... 14
ANALYS ........................................................................................................................................... 15
STADEN: TIDEN & PLATSENS BETYDELSE ........................................................................................ 15
MEDIA ................................................................................................................................................ 20
HEMMET OCH FAMILJEN ................................................................................................................... 24
MÄNNISKOR I STADEN ....................................................................................................................... 26
SLUTDISKUSSION......................................................................................................................... 29
VAD UPPLEVER INFORMANTERNA SOM TRYGGT? ............................................................................ 29
HUR UPPLEVER INFORMANTERNA TRYGGHET KOPPLAT TILL DET OFFENTLIGA RUMMET? .......... 29
VILKEN ROLL UPPLEVER INFORMANTERNA ATT MEDIA HAR I SKAPANDET AV TRYGGHET I
OFFENTLIGA MILJÖER? ..................................................................................................................... 30
HUR UPPLEVER INFORMANTERNA ATT DERAS UPPVÄXT KAN PÅVERKAT DERAS TANKAR KRING
TRYGGHET? ....................................................................................................................................... 30
REFERENSER ................................................................................................................................. 33
ELEKTRONISKA REFERENSER ........................................................................................................... 34
1
Inledning
Inledning
Trygghet kan kännas som en självklarhet, men är det verkligen så för alla i vardagen? Vi
upplever trygghet som en central del i livet som kanske inte alltid reflekteras över förrän en
känsla av otrygghet infinner sig. Att ett offentligt rum kan se annorlunda ut för exempelvis
kvinnor och män är något vi läst om i boken “speglingar av rum - om könskodade platser
och sammanhang”. Bokens inledande mening “känns det annorlunda för en kvinna än en
man att gå hem från en fest en sen kväll och ta genvägen genom en park?”1 påvisar det vi
vill undersöka. Finns det tydliga kopplingar till genus i hur människor tar sig an och rättar
sig efter det offentliga miljöerna i staden? Vi kommer inte att fokusera på en specifik stad
till studien utan det viktiga kommer vara att analysera hur informanterna upplever
trygghet kopplat till stadens offentliga rum. Vi har valt ett genusperspektiv där fokus ligger
på män och kvinnors upplevelser av trygghet i stadsmiljön.
Vi har alla någon association till ordet trygghet. Men hur viktigt är det egentligen att känna
sig trygg? Vi har valt att fokusera på trygghet och hur det påverkar oss i det dagliga livet
vad gäller livsval och vardagspussel. Vi upplever att media och nyheter informerar oss om
hur farligt det är i staden och i de offentliga rummen. Våld, överfall och våldtäkter är bara
några av de rubriker som ofta syns i media, men hur upplever människor egentligen staden
och dess offentliga rum och hur påverkas människor av media och deras framställning av
trygghet? Genom att utföra intervjuer vill vi försöka se om det eventuellt finns samband i
hur människor upplever trygghet i staden. Intervjuerna kommer utföras på nio
informanter som själva identifierar sig som man eller kvinna. Vi är nyfikna på att se hur
eller om genus har någon påverkan på individernas uppfattning om trygghet och vad som
upplevs vara tryggt.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur informanterna upplever trygghet, med en koppling
till trygghet i stadsmiljö. Vi vill undersöka om genus, socialisation och media påverkar
skapandet av den trygga individen. Vi vill även undersöka om och när trygghet är viktigt hos
informanterna och vad som upplevs skapa en trygghet i deras liv.
1 Tora Friberg m.fl., ”Inledning”, i Speglingar av rum, red. Tora Friberg m.fl. (Stockholm, 2005), s. 9.
2
Vad upplever informanterna som tryggt?
Hur upplever informanterna trygghet kopplat till det offentliga rummet?
Vilken roll upplever informanterna att media har i skapandet av trygghet i offentliga
miljöer?
Hur upplever informanterna att deras uppväxt kan påverkat deras tankar kring trygghet?
Avgränsning och disposition
Intervjuerna resulterade i väldigt mycket och intressant analysmaterial, vi har dock behövt
göra en viss avgränsning på grund av studiens storleksbegränsning. Vi har själva valt bort
delar för att kunna utföra en djupare analys av informanternas utsagor, avgränsningen
skedde med studiens syfte som riktlinje. Under intervjuerna diskuterades det en del om
otrygghet, säkerhet och brott. De delarna har delvis valts bort oss då vår studie främst
syftar till tankar om trygghet. Det kunde varit av intresse om studien hade utökats till att
handla om trygghet och otrygghet i stadens offentliga rum. Vi hade tyvärr inte utrymme att
föra en diskussion kring otrygghet i relation till brottslighet i denna studie på grund av
platsbrist. Vi ville istället fokusera på att få en djupare analys kring hur tryggheten upplevs.
Vi kommer börja med att berätta om bakgrunden till det valda undersökningsområdet,
varför trygghet är intressant och hur vi har tänkt kring studien. Vi har valt att diskutera
hur medias porträtteringar har varit av trygghet och förklara varför det är relevant för
studien. Efter det presenteras den tidigare forskningen som gjorts inom liknande områden.
Där kommer det ges en kort sammanfattningen av studiernas syfte. Referens till varje
avhandling finns, vilket gör det enkelt att själv läsa vidare på området om intresset finns.
Sedan presenteras våra teoretiska utgångspunkter som används för att analysera resultatet
från intervjuerna. Där presenteras även några centrala begrepp som vi upplever är
relevanta för studien.
Studiens metoder presenteras sedan, först insamlingsmetoden som är kvalitativa
intervjuer. Vi berättar hur vi gått tillväga från urvalet till transkriberingen. Det följs av
analysmetoden, där vi presenterar interpretativ fenomenologisk analys och berättar hur vi
tolkat analysmetoden och hur vi valt att utföra analysen. Därefter för vi en reflektion kring
etiken och berättar hur vi förhållit oss kring de etiska riktlinjerna.
Efter det presenteras resultatet från intervjuerna, så som vi tolkat informanternas
berättelser. Vi har valt att presentera en analys som blandar informanternas berättelser
med kopplingar till den tidigare forskningen vi presenterat och de valda teorierna.
3
Avsnittet efter, som är slutdiskussionen, sammanfattas analysen och vi besvarar kortfattat
frågeställningarna. Sist i studien redovisas våra referenser.
Bakgrund och tidigare forskning
Bakgrund
Trygghet är något centralt och som ständigt återkommer i medias rapportering, då främst i
termer av otrygghet. Vad som anses otryggt och tidpunkter som är otrygga är något media
enligt oss gärna vill förmedla. Men inte att förglömma, vem som ska känna otrygghet.
Medias bild av kvinnan som en utsatt varelse för otrygghet och våldsbrott är ofrånkomligt i
nyhetsflödet. Vi har sett otaliga artiklar om allt från ”Gå inte ut ensamma”, ”Varannan
kvinna är rädd”, våldtäkter och så vidare. Flera tidningar publicerar i mars 2016 artiklar
om hur kvinnor i Östersund bör undvika att gå ensamma då det har hänt en rad olika
våldsbrott riktade mot just kvinnor.2 Stämmer verkligen medias bild av rädda kvinnor med
hur det verkligen ser ut bland kvinnor i allmänhet, tänker kvinnor på medias bild?
Upplever våra kvinnliga informanter den otryggheten som media för fram och finns
samma otrygghet hos männen.
Vi anser att trygghet är något högst relevant i tiden, speciellt med tanke på media och vad
som framställs där. Men även hur vi själva upplever trygghet i vår vardag. Trygghet är för
oss något viktigt och som vi själva reflekterar kring ofta. Främst i termer kring trygghet i
samhället och vem samhället är till för, eller vem som har rätt att vistas i samhället.
Faktorn att vi båda är kvinnor och själva har upplevt otrygghet kan vara bidragande i vårt
intresse för temat trygghet. Vi känner själva att medias rapportering har haft en betydelse
för vår bild av otrygghet och det har påverkat oss under perioder i livet. Vår egen koppling
till otryggheten media visar tänkte vi att andra också har upplevelser av, det var därför vi
tyckte att media var intressant att ta med. Media vill enligt oss ofta förmedla att det är
2 Hugo Ewald, Polisens varning till kvinnor i Östersund: Gå inte ut ensamma (2016-03-07)
http://www.metro.se/nyheter/polisens-varning-till-kvinnor-i-ostersund-ga-inte-ut-
ensamma/EVHpcg!FnLDQt7gASG2/ (2016-03-09)
Isabelle Nordström, Varannan kvinna är rädd för att motionera själv (2016-03-02)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22368770.ab (2016-03-09)
Olivia Svensson, Vi lärde oss tidigt att parera hoten i mörkret (2016-03-09)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oliviasvenson/article22408626.ab (2016-03-09)
4
kvinnors eller utsattas uppgift att skydda sig från otrygga situationer. Det är sällan vi anser
att själva otrygghetsfaktorn tas upp som själva problemet. För att koppla tillbaka till
Östersund anser vi att bilden som ges till framförallt kvinnor vill visa att stadens offentliga
rum inte är till för kvinnor i samma utsträckning som män, då främst eftersom det blir
kvinnans uppgift att skydda sig genom att frånsäga sig möjligheten till att vistas ensam i
staden.
Tidigare forskning
Den tidigare forskning som vi anser relevant för denna studie är Gabriella Sandstigs studie
Otrygghetens lanskap3 och Carina Listerborns studie Trygg stad: diskurser om kvinnors
rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik.4 Sandstigs avhandling handlar dels
om otryggheten och orsakerna bakom den, dels om hur otrygghet upplevs och vilken roll
media har. Fokuset ligger på otrygghet kopplat till offentliga miljöer.5 Listerborns
avhandling inriktar sig på kvinnor och deras föreställningar om rädsla och trygghet i
staden. Genom diskursanalys analyseras olika projekt som praktiskt arbetar med trygghet,
en så kallad trygghetsdiskurs skapas i studien.6
Antologin Speglingar av rum, red. Tora Friberg, Carina Listerborn, Birgitta Andersson och
Christina Sholten, anser vi även tillhör tidigare forskning. De olika antologikapitlen
diskuterar könskodade platser och sammanhang ur olika perspektiv. Kapitlen som vi
främst anser relevanta i boken är “Inledning”,7 följt av Gunnel Forsbergs “Den
genderiserade staden”8 och Birgitta Anderssons “Mäns våld blir kvinnors ansvar -
riskkalkylering i det offentliga rummet”9.
3 Gabriella Sandstig, Otrygghetens landskap, Göteborg universitet (diss, Göteborg, 2010).
4 Carina Listerborn, Trygg stad, Chalmers tekniska högskola (diss, Göteborg, 2002 ).
5 Sandstig, s. 103.
6 Listerborn, s. 4 f.
7 Friberg m. fl., s. 9-17.
8 Gunnel Forsberg, ”Den genderiserade staden”, i Speglingar av rum, red. Tora Friberg m.fl. (Stockholm,
2005), s. 19-35.
9 Birgitta Andersson, ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga rummet”, i Speglingar
av rum, red. Tora Friberg m.fl. (Stockholm, 2005), s. 69-85.
5
Risk - om kvinnors erfarenhet och fysisk planering av Birgitta Andersson, tar bland annat
upp hur stadens fysiska planering skapar olika förutsättningar kring tillgänglighet utifrån
genus, och hur det finns faktiska verktyg i att skapa en mer jämställd stadsmiljö.10
Likheterna med vår studie är därmed många, vilket gör det lämpligt att använda oss av och
analysera författarnas resonemang i vår egen analys utav våra nio informanternas tankar
kring trygghet. Delar av den tidigare forskningen kommer därför tas med i diskussionen.
Teori
Socialisationsprocessen
Teorin som vi har med i arbetet är Anthony Giddens och Philip W. Suttons tankar om
socialisationen, de menar att under en människas liv finns olika socialisationsagenter som
påverkar livet. Med agenter menas ”[g]rupper eller sociala sammanhang där viktiga former
av socialisation äger rum.”11 Författarna delar upp socialisationen i två olika faser; den
primära - och den sekundära socialisationen. Den primära sker under barndomen och den
fasen lägger grunden för inlärningen som sker under fas två, den sekundära. Viktig
socialisationsagent under den primära fasen anser författarna är familjen och under den
fasen sker även den kulturella inlärningen.12
När barnen växer upp övergår det till den sekundära socialisationen och andra agenter
som skola, media, vänner och arbetsplats påverkar människans liv.13 Författarna menar;
Den sociala interaktionen i dessa sammanhang hjälper människor att lära sig de
värderingar, normer och övertygelser som tillsammans bildar samhällets
kulturella mönster. Men individer är inte bara passiva föremål för socialisation.
Det är viktigt att förstå att socialisation sker genom processer av interaktion, i vilka
alla individer (även små barn) deltar aktivt.14
10 Birgitta Andersson, Risk (Norrköping, 2005).
11 Anthony Giddens, Philip W. Sutton, Sociologi (Lund, 2014), s. 227.
12 Giddens, Sutton (Lund, 2014), s. 227.
13 Giddens, Sutton (Lund, 2014), s. 227.
14 Giddens, Sutton (Lund, 2014), s. 227.
6
Genusteorin och den heterosexuella matrisen
Judith Butlers tankar om den heterosexuella matrisen finns med som en av våra teorier
och grundar sig i genus. Genus kommer vara ständigt återkommande och något vi kopplat
till frågeställningarna och formuleringen av frågeguiden. Genus är inom feministisk
forskning ett socialt konstruerat kön, vilket även medför att individens sociala och
kulturella föreställningar har en betydande del i skapandet av det sociala könet.15 Genus
blir för oss väldigt användbart för att undersöka informanternas perspektiv, upplevelser
och känslor inför ordet trygghet, då det ger den socialt konstruerade bilden av könet och
dess uppfattningar.
Enligt Fanny Ambjörnsson menar Butler att den heterosexuella matrisen ständigt
återskapas av performativa handlingar som startar redan när barnet är nyfött. Där sker en
psykologisk och social process hos föräldrarna och en bild av hur en pojke och flicka ska
vara börjar.16 Genus blir tilldelat och sedan startar processen med att forma barnet till en
man eller kvinna, där maktrelationer och könsroller bli inlärda för att barnet ska kunna
växa upp till en god man eller kvinna.17 Enligt den heterosexuella matrisen är genus,
kroppar och begär starkt sammankopplade, något som Butler menar är problematiskt då
hennes tankar bygger på att genus är socialt och kulturellt skapat.18
Inom den heterosexuella matrisen finns det alltså tydliga förväntningar om skillnader
mellan män och kvinnor, dessa skillnader ska sedan kompletteras genom det
heterosexuella begäret. Vi kommer att använda teorin genom att undersöka hur
informanterna upplever trygghet utifrån genus. Alla informanterna identifierar sig som
man eller kvinna, och har genom socialisation formats till det förväntade genuset. Några av
informanterna i studien avviker från heteronormen och identifierar sig som queer, detta
bryter mot den heterosexuella matrisen och dess förväntningar men ger en bredare bild till
vår studie.
15 Fanny Ambjörnsson, Vad är queer? (Stockholm, 2006), s. 110.
16 Ambjörnsson, s. 136.
17 Andersson (Norrköping, 2005), s. 34.
18 Ambjörnsson, s. 112.
7
Centrala begrepp
Offentliga miljöer och platser
Då vår studie grundar sig i informanternas upplevelser av trygghet delvis kopplat till
offentliga miljöer och platser anser vi det vara intressant att presentera det lite kort här.
Carina Listerborn menar att det görs en skillnad mellan offentliga och privata miljöer, där
de privata anses vara det trygga.19 Vidare menar Listerborn att;
Staden är en rumslig utformning samtidigt som det är en juridisk enhet, en politisk
arena och en kulturell arena. I staden existerar olika former av privata och
offentliga definitioner sida vid sida: de juridiska; rumsliga; ekonomiska; kulturella;
sociala, och de är på flera sätt relaterade till köns- och klassrelationer.20
Mats Brusman menar att ”platser är materiella, symboliska och sociala rum”21 och ofta när
människor pratar om platser hänvisar de till en viss geografisk position, en plats.22 Vidare
diskuterar Brusman platsens mening utifrån Pauli Tapani Karjalainen och menar att
”platsen består av berättelser om det verkliga och det föreställda.”23
Denna studie utgår dels från plats som geografisk men även om platsen olika meningar.
Informanterna kan ha egna upplevelser och erfarenheter om olika platser men det kan
även förekomma föreställda idéer om olika platsers trygghetsskapande. Det kan även
förekomma en uppdelning hos informanterna på offentliga och privata miljöer, vad som
skapar en trygghet hos dem.
19 Listerborn, s. 19
20 Listerborn, s. 19.
21 Mats Brusman, Den verkliga staden?, Linköpings universitet (diss, Linköping, 2008), s. 33.
22 Brusman, s. 33.
23 Brusman, s. 37.
8
Metod
Insamlingsmetod
Enligt Alan Bryman ligger fokus hos kvalitativ forskning på orden och är av en tolkande
karaktär.24 Inom den kvalitativa forskningen finns det ett flertal olika tillvägagångssätt för
insamling av data, i denna studie valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer som
insamlingsmetod.25
Kvalitativ intervju
Bryman menar att en kvalitativ intervju riktar in sig på informanternas upplevelser utav
det aktuella ämnet.26 Vi var intresserade utav hur våra informanter upplevde och kände
kring trygghet, därmed ansåg vi att en kvalitativ intervju skulle hjälpa oss att få svar på
studiens frågeställningar.
Intervjuguide
Det finns olika sätt att strukturera intervjuerna på och vi valde semistrukturerat, vilket
enligt Bryman innebär att intervjuguiden är uppdelad utifrån olika teman.27 När
intervjuguiden skrevs följde vi Brymans råd för utformningen, därmed försökte vi till
exempel formulera frågorna så de inte skulle var ledande.28 Det var informanternas egna
tankar kring ämnet som skulle synliggöras, utan en alltför stor påverkan från oss, genom
våra frågor.
Teman skrevs ner och vi försökte formulera några frågor under respektive tema, för att
underlätta under själva intervjun. Det gjorde att våra intervjuer kunde vara flexibla
samtidigt som vi berörde alla olika ämnen på intervjuerna. Det gav oss möjligheten att
följa upp informanternas svar med lämpliga följdfrågor, samtidigt som vi säkerställde att
alla ämnen berördes. Då vi delade upp intervjuerna emellan oss ansåg vi, i likhet med
Bryman, att en semistrukturerad intervju gav oss en möjlighet att lättare jämföra
24 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö, 2011), s. 340.
25 Bryman, s. 344.
26 Bryman, s. 413.
27 Bryman, s. 415.
28 Bryman, s. 419.
9
materialet med varandra.29 Bryman menar även att en semistrukturerad intervju ger
forskaren möjlighet att under intervjun vidareutveckla informanternas svar genom att
ställa följdfrågor, som egentligen inte ingår i intervjuguiden.30
Urval
För att hitta informanter till studien använde vi oss utav ett målinriktat urval, enligt
Bryman tillämpas ett sådant urval för att forskarna vill intervjua informanter som anses
relevanta för studiens frågeställningar.31 I vårt fall efterlyste vi informanter i sociala
medier, vi skrev ut våra kriterier och bad personer höra av sig till oss via mail om de var
intresserade. Anledningen till att vi valde att efterlysa informanter i sociala medier var dels
för att komma i kontakt med personer som var intresserade och som vi själva inte kände
alltför väl. Mailen användes som kontakt för att säkerställa informanternas anonymitet,
om de exempelvis hade kommenterat inlägget hade det varit svårt för oss att säkerställa.
Informanterna vi sökte efter var personer som identifierade sig som man eller kvinna och
var i åldern 19-36. Vi valde att intervjua nio stycken personer.
Informanterna
Vi har valt att namnge informanterna med nya fiktiva namn för att säkra deras
konfidentialitet och för att vi kom fram till att ett namn gav en tydlig bild över vem som
sagt vad. Namnen gjorde det även lättare att koppla informanterna till vår teori om genus
och dess eventuella påverkan av hur informanterna såg på trygghet.
Aaron: Man, 32 år, arbetar
Katja: Kvinna, 25 år, arbetar
Bianca: Kvinna, 21 år, studerar
Ruben: Man, 28 år, arbetar
Leya: Kvinna, 27 år, student
Kim: Kvinna, 26 år, arbetar
Martin: Man, 36 år, arbetar
29 Bryman, s. 416.
30 Bryman, s. 415.
31 Bryman, s. 434.
10
Lydia: Kvinna, 25 år, studerar
Jonas: Man, 28 år, arbetar
Platsen för intervjun
Utförandet av intervjuerna skedde i lugna och ostörda miljöer, mestadels hemma hos
antingen informanten eller intervjuaren. Informanterna fick föreslå en plats då vi ansåg
det vara viktigt att de kände sig bekväma under intervjun. Bryman anser att en lugn plats
är viktig för att säkerställa att ingen utomstående kan höra intervjun,32 vilket var väldigt
viktigt även för oss och en stor anledning till att vi valde att utföra intervjuer mestadels i
hemmamiljöer. Att platsen hade en låg ljudnivå var även viktigt för oss eftersom
intervjuerna spelades in, vi ville vara säkra på att höra informanternas svar tydligt på
inspelningen. Enligt Bryman är det viktigt med en relativt tyst plats för intervjun då
inspelningen påverkas utav höga ljud runtomkring.33
Kvalitén på intervjun
Det var även viktigt för oss att försöka säkerställa intervjuernas kvalité då ambitionen var
att intervjuerna skulle generera ett användbart material. Eftersom studien bygger på
informanternas upplevelser av trygghet, dels de generella tankarna kring och dels i
offentliga miljöer, blev det för oss viktigt att informanterna kände sig bekväma att berätta
om sina tankar och känslor kring ämnet.
För att kunna göra det tog vi hjälp av Steinar Kvale och Svend Brinkmanns tolv olika
punkter som de anser att en intervjuare ska tänka på innan och under en intervju.
Punkterna handlar bland annat om att intervjuaren bör vara kunnig på området som
intervjun ska behandla, hålla intervjun strukturerad, vara vänlig, känslig och öppen.
Samtidigt som intervjuaren ska kunna styra intervjun för att få svar på frågorna, vara
kritisk och fråga informanten om svaren kanske är svåra att förstå, komma ihåg vad
informanten säger och följa upp med tolkande frågor för att få en klarare bild av
informantens svar.34
32 Bryman, s. 421.
33 Bryman, s. 421.
34 Steinar Kvale, Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2014), s. 208 f.
11
Intervjuerna med informanterna delades upp mellan oss två och varje intervju tog mellan
30-60 minuter att genomföra. Anledningen till att vi valde att dela upp intervjuerna mellan
oss var för att vi ansåg att informanterna kan känna sig obekväma och utsatta under
intervjun om två stycken forskare sitter med och ställer frågor. Uppdelningen gjordes även
för att effektivisera arbetet, då vi på grund av uppdelningen kunde utföra fler intervjuer på
en kortare sammanlagd tid.
Efter varje intervju försökte vi starta igång med transkriberingen relativt omgående, det
gjordes för att lättare kunna föra anteckningar kring intervjun under tiden den
transkriberades. Vi valde att transkribera våra egna intervjuer för att det gav oss
möjligheten att fördjupa oss i vårt material och en analys av materialet kunde ske redan
under transkriberingen. Liknande tankar har Kvale och Brinkmann som menar att
forskare som transkriberar sina egna intervjuer oftast startar analysen av material under
processen.35
Metodreflektion
Valet att utföra semistrukturerade intervjuer gav oss en bredd på intervjuerna, vilket vi
behövde för att få inblickar i olika områden som vi ville ha informanternas tankar och
känslor kring. Informanterna var delvis ett målinriktat urval för att även där kunna få en
bredd på människorna bakom intervjuerna och ett större perspektiv. Vi var även måna om
att informanterna själva skulle ta kontakt med oss eller om de blev tillfrågade att dem
verkligen var intresserade av att dela i intervjun för att vi ansåg att det skulle gynna oss
under intervjuerna. I arbetet har genus en stor betydelse därför var det viktigt att
informanterna var både män och kvinnor. Vi visste inte innan intervjuerna vad
informanterna själva valde att identifiera sig som, men resultatet blev att det var män och
kvinnor i olika åldrar, sexualitet och klasstillhörighet.
Männen och kvinnorna vi intervjuade var alla väl informerade om vilka rättigheter dem
hade som informanter och att vi skulle spela in samtalet. Vi såg till att informationsbrevet
lästes innan intervjun för att undvika eventuella missförstånd, och vi frågade efter
intervjun om det var okej att använda citat om det skulle vara av intresse. Intervjuerna
genomfördes under en vecka på olika platser och tidpunkter mest för att det skulle passa
våra informanter, och vi använde oss av diktafon och mobiltelefon för ljudupptagningen.
Många pratade på bra under intervjuerna och behövde inte fångas upp och ledas tillbaka
35 Kvale, Brinkmann (Lund, 2014), s. 221.
12
till ämnet. Det uppstod i några få intervjuer lite problem i att informanterna inte var så
pratsamma, då krävdes det mer engagemang från vår sida som forskare.
Transkriberingen genomfördes som planerat relativt snart efter intervjun, och av samma
moderator som höll intervjun. Anledningen var för att vi skulle få en upprepning av
intervjun igen och kunna memorera och plocka ut relevanta citat till analysen redan under
denna process, men även för att moderatorn hade en koppling till informanten och det
språket hen talade ifall eventuella ändringar i citaten behövdes göras. Eva Fägerborg
förklarar hur det ibland är nödvändigt att omformulera vissa talspråk, även om det är
viktigt att skriva ut transkriberingen ordagrant.36 Under vår transkribering var det endast
några mmm, typ, åså och liknande ord som plockats bort. Vi anser att detta var
tidseffektivt och hjälpte oss i att hitta relevanta delar att ta med i analysdelen, och även
citat. Faktumet att vi hade en koppling till den egna transkriberade texten och intervjun i
minnet gav oss även lättare att diskutera vad informanterna pratat om och vad de enskilda
intervjuerna gav till studien. Den goda kommunikationen och relationen till materialet
underlättade även för hur vi skulle gå vidare med arbetet och uppdelningen. Om vi
genomfört alla moment tillsammans hade den största inblicken kunnat ges, men det hade
varit alldeles för tidskrävande för en så pass kort studie.
Analysmetod
När alla intervjuer transkriberats färdigt var det viktigt att försöka få en struktur på
materialet och börja med analysen. Intervjuerna genererade sammanlagt ungefär 80 sidor
utskriven empiri och vi valde att influeras utav den interpretativa fenomenolgiska
analysmetoden, förkortat IPA.37
Christina Back och Carina Berterö menar att metoden är kvalitativ och tillåter forskaren att
tolka materialet och analysera det i sitt sammanhang.38 Vidare anser författarna att ”syftet
med IPA är att utforska informantens syn på världen och att anta ett ’inifrån-perspektiv’ så
mycket som möjligt.”39 IPA kan ses som en blandning utav andra metoder, från
hermeneutiken har den tagit tolkningen och från den idiografiska iniktningen riktas fokus
36 Eva Fägerborg, ”Intervjuer”, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser, Magnus Öhlander (Lund, 2011), s.
107.
37 Christina Back, Carina Berterö, ”Interpretativ fenomenologisk analys”, i Handbok i kvalitativ analys, red.
Andreas Fejes, Robert Thornberg (Stockholm, 2015), s. 148.
38 Back, Berterö, s. 148.
39 Back, Berterö, s. 149.
13
på informanternas upplevelser kring ett specifikt fenomen i ett sammanhang.40 I denna
studie tolkar vi våra informanters upplevelser kring trygghet i deras liv och specifikt i
offentliga miljöer.
Vidare menar Back och Berterö att IPA även grundar sig i fenomenologi, och fokuserar på
informanternas upplevelser utifrån tanken att försöka hitta essens i deras berättelser.41 Att
försöka hitta kärnan i våra informanters upplevelser av trygghet och försöka tolka vad de
anser, är hur vi valt att tolka denna del. Symbolisk interaktionism är det sista som IPA
innehåller och grundar sig i att ”[i]nformanternas erfarenheter sker i samspel med andra
människor i grupp”42 Vi har tolkat analysmetoden och använt den för att för att försöka
tolka informanternas upplevelser av trygghet i deras liv, vad som är det viktigaste för dem
och hur kontakter och relationer med andra människor påverkat och påverkar deras
upplevelser av trygghet.
Back och Berterö anser att datainsamlingen i IPA metoden bör ske genom bland annat
intervjuer och intervjuguiden bör vara semistrukturerad. Forskaren bör även ställa
följdfrågor och poängtera att det inte finns något rätt eller fel svar, det är informantens
upplevelser som är det väsentliga.43 IPA metodens tankar kring insamlingsmetod stämmer
väl överens med vårt tillvägagångssätt i denna studie, vilket även går att läsa om under
insamlingsmetod, där vi berättar mer ingående hur vi gick rent praktiskt gjorde.
Likheterna med hur vi valde att samla in materialet utgör en anledning till valet av
analysmetod. Den andra anledningen var metodens fokus på att tolka och hitta essens i
informanternas berättelser och erfarenheter om trygghet.
Rent praktiskt så valde vi att inspireras av Back och Berterös förslag på hur forskaren kan
närma sig materialet genom IPA metoden.44 Det första var att under transkriberingen döpa
alla intervjuer till 1,2,3 osv. följt av att lägga in radnumrering, det för att lättare kunna
orientera oss i alla intervjuer under analysen. Som vi tidigare nämnt, under
insamlingsmetod, valde vi att skriva eventuella tankar kring intervjun i marginalen när vi
transkriberade respektive intervju.
40 Back, Berterö, s. 148 f.
41 Back, Berterö, s. 149.
42 Back, Berterö, s. 149.
43 Back, Berterö, s. 151.
44 Back, Berterö, s. 153 ff.
14
När alla intervjuer transkriberats färdigt började vi att läsa igenom en intervju i taget och
plocka ut olika teman i det som sades av informanterna. Vad var det de pratade om?
Mening för mening gick igenom och alla teman antecknades i ett separat dokument
tillsammans med radernas nummer, för att enkelt kunna gå tillbaka till ursprungstexten
och läsa eller plocka ut citat. En intervju kunde generera i mellan 20-30 olika teman och
sedan var det dags att försöka kategorisera alla teman i större grupperingar. Vilka hör ihop
eller har likheter med varandra? De olika temana gick från en att vara en lång och rörig rad
till att kategoriseras ihop, vilket gjorde materialet enklare att hantera. De större
kategoriseringarna vi kunde urskilja var bland annat ”känslor”, ”platser”, ”tidpunkt” och
”människor”.
Efter att alla intervjuer hade genomgått denna process började jämförelsen mellan de olika
intervjuerna och de kategorierna som var liknande varandra parades ihop för att kunna
presenteras i ett resultat. Alla intervjuer genererade inte i liknande teman, vilket gjort att
vissa kategorier i analysen endast kommer beröra några utav informanternas upplevelser.
Etik
Vid utförandet av kvalitativa intervjuer ställs forskaren inför en rad etiska och moraliska
frågor som behöver tas hänsyn till.45 Utförandet av vår intervjuguide ställde krav på att
informanterna kunde säkra sin konfidentialitet, då intervjuerna skulle kunna bli känsliga
beroende på vad informanterna själva valde att berätta. Valet av tema upplevde vi som
relativt känsligt och då var informanternas anonymitet viktig. Ett informationsbrev
delades ut innan intervjuerna för att informanterna skulle veta vad som gällde, ingen
intervju genomfördes utan ett samtycke från informanten. Att garantera en så hög
anonymitet som möjligt var något vi valt att sträva efter, alla namn är ersatta med siffror
och informanterna är okända för varandra. Vi valde även att fråga om det var okej att ta
med citat eller om vi behövde ha ett godkännande innan då citaten inte kan ändras utan
skulle kunna ge en hint av vem informanten är.
Att tolka exempelvis citat kommer vara av användning under studien. Kvale och
Brinkmann beskriver att det kan uppstå problem i tolkningen av en text, det kan vara svårt
att bestämma om syftet ska vara att analysera texten eller själva ordets innebörd.46 För oss
skulle det innebära att analysera intervjuernas helhet eller som vi valt att göra, plocka ut
olika koder för att se olika sammanband och mönster i intervjuerna. Genom att plocka isär
45 Steinar Kvale, Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2009), s. 77.
46 Kvale, Brinkmann (Lund, 2009), s. 228.
15
intervjuerna anser vi även att anonymiteten hos informanterna förstärks då endast korta
citat kommer visas, vilket gör det svårare att identifiera en specifik individ i texten.
Utförandet av intervjuerna genomfördes enskilt med en informant och en intervjuare.
Valet av att göra enskilda intervjuer var för att vi ansåg att konfidentialiteten lättare kunde
följas och att informanten skulle känna att det var lättare att öppna upp sig till en
människa istället för en grupp. Självklart finns det både för och nackdelar med enskilda
intervjuer, och vårt utförande behöver nödvändigtvis inte vara det bästa för studien.
Kaijser & Öhlander påvisar hur informanten kan påverkas av forskaren under intervjuer,
det som förväntas av informanten kan vara det som tas upp.47 Det var något vi hade i
åtanke, speciellt när det kom till frågor om maktpersoner där vi tänkte att informanterna
kanske inte skulle delge hela sin uppfattning av maktpersoner.
Analys
Nedan presenteras en analys utav materialet under olika rubriker. Informanternas tankar
presenteras och kopplingar görs till våra teorier och till den tidigare forskningen som
presenterats.
Staden: Tiden & Platsens betydelse
Vilken tid på dygnet det var spelade ingen roll för Aaron, han kände sig trygg i sin stad
oavsett tidpunkt på dygnet. Ruben menade på att det fanns en viss skillnad på platser
under olika tidpunkter, men att han inte hade några problem med att gå själv oavsett
tidpunkt. Det menar han kan bero på att staden han bor inte är tillräckligt stor och således
inte har några riktigt otrygga områden. Det framkommer dock att tiden har en viss
betydelse, då Ruben menar att han mitt i natten inte skulle gå och lyssna på musik i
hörlurar med rädslan för att eventuellt råka ut för ett våldsbrott.
Ruben: Jag skulle väl inte egentligen ha några problem att ta en promenad över
torget mitt i natten liksom om det skulle va så. Men jag kanske inte skulle ha
hörlurar i med musik, men det är ju av anledningen att jag vill ju faktiskt inte bli
påhoppad hur jävla cool man än ska vara, så blir det inge kul att bli påhoppad och
47 Oscar Pripp, ”Reflektion och etik”, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser, Magnus Öhlander (Lund,
2011), s. 71.
16
rånad och hela köret. Då vill man ju kunna försvara sig och veta om att faran kanske
är i närheten.
Vidare medger dock Ruben att han har fördomar om vissa områden i sin stad och att han
då hellre skulle välja att promenera på områden där det enligt honom förekommer mindre
kriminalitet. Han menar att rykten i staden ihop med de lokala nyheterna skapat en bild av
att vissa kvarter och områden är mer otrygga än andra, de områdena ser han ingen
anledning att gå runt i på natten.
Bianca delar vissa tankar med Ruben, då hon menar att vissa områden är mer otrygga på
kvällen och natten på grund av kriminalitet. Tidpunkterna som var otrygga menar hon är
när det är skymning och mörkt, då det är svårt att veta vad som till exempel gömmer sig i
buskarna i en park. Enligt henne finns det ingen plats i staden som hon känner sig trygg på
under dygnets alla timmar. Vilket skiljer sig markant från Aaron som menade på att han
alltid känner sig trygg. Bianca kopplar även ihop otryggheten på vissa tidpunkter med
medias rapporttrering och menar att om hon läst mycket nyheter som gjort henne
uppskärrad så kändes det ännu mer otryggt att gå runt i staden på tidpunkter som är
mörka. Tidpunkterna hade även storbetydelse för Bianca i mötet med andra människor,
under kvällen och natten tyckte hon det var mycket obehagligare att möta en man än en
kvinna.
Katja menar att hon tänker på trygghet varje dag och menar att ju ljusare det är ute, desto
tryggare känner hon sig. Kvällar och nätter blir även hos henne de tidpunkterna som hon
känner är otryggast. Platsernas trygghet ändras i takt med tidpunkterna och hon anpassar
sina vägar efter vilken tid på dygnet det är.
Katja: [o]m det är mitt på dagen så kan man ju gena på smågator och sånt. Men på
nattetid väljer man hellre dom större gatorna.
Alla informanter hade tankar kring platser och dess betydelse för huruvida personerna
kände en trygghet. Aaron diskuterar kring känslor som uppstår på olika platser, där platser
som han känner till väl skapar en hemma-känsla, vilket i sin tur skapar en övergripande
trygghetskänsla. Platser som han inte besöker lika ofta blir okända och kan skapa en
otrygghet eftersom han inte känner till platsen lika väl.
Intervjuare: Upplever du att trygghetskänslan ändras när du besöker andra städer?
17
Aaron: Ja, det är ju som sagt, då har du ju inte samma hemma-känsla och platserna
för dig är ju då mer okända vilket gör att då har du inte den här känslan att du vet
exakt vad du kan förvänta dig av den.
Intervjuare: Så platser som du besöker ofta gör dig då tryggare?
Aaron: Ja absolut.
Tora Friberg m.fl. menar att stadens offentliga rum styrs av en rad olika faktorer.
Författarna förklarar hur stadens byggda miljö ständigt utformar och reproducerar olika
maktrelationer och könskodar vissa platser.48 Informanterna som talar om att det känns
tryggt i närhet av hemmet känner antagligen en viss makt kopplat till platsen då den ofta
beträds och på så vis skapas en relation till platsen och människorna som rör sig där, och
detta i sin tur kan upplevas som tryggt.
Ruben menar att han känner sig trygg överallt i sin stad och anser att hans
invandrarbakgrund gör att han känner sig trygg även i invandrartäta problemområden,
som kan anses otrygga för svenskar. Han ger ett exempel på ett område som hans kollegor
haft problem med, men inte han;
Ruben: jag har jobbat i ett av dom tyngsta områdena […] där det är mest
invandrare, tätt i nästan hela stan. Och jag känner mig aldrig otrygg där, men sen
har ju jag själv en invandrarbakgrund och mentaliteten är annorlunda mot
varandra än var den kanske är mot svenskar. Jag har kollegor som jobbar där,
svenska kollegor som fick höra ett och annat. Men jag fick aldrig höra nånting och
därför kände inte jag mig otrygg. Men jag blev otrygg i tanken av att dom kände sig
otrygga och då kände jag ett visst ansvar, eftersom jag är invandrare, att styra upp
liksom.
Ruben fortsätter med att diskutera andra städer och menar att om han inte känner till
platsen och människorna som bor där, skapas det en otrygghet. Men sin egen stad känner
han väl, där känner han en trygghet överallt och tänker inte på vilka vägar han går. Bianca
tänker mycket på vilka vägar hon väljer för att ta sig hem och trygga platser är främst
hemmet och skolan för att hon känner skolkamrater och grannar. Det finns många platser
som hon inte känner sig trygg på och det som kännetecknar de platserna är främst
belysning, mängden människor och vilken tid på dygnet det är. Men även brott som
uppmärksammas i media gör att hon försöker undviker de platserna där de inträffat. I
48 Friberg m.fl., s. 10.
18
likhet med tidigare informanter menar även Bianca att platser som hon känner till ökar
trygghet, gentemot mer okända platser.
Bianca: Efter ett par år i sin egna stad har man ju lärt sig att dom här kvarteren är
skumma och ska man undvika på kvällar. I andra städer är det ju svårt att veta det
eftersom att man själv inte är där så ofta.
Platser som Katja känner sig trygg på är främst hemmet och skogen. I sin stad upplever
hon att gångtunneln under järnvägsspåren är otrygg, främst på natten eftersom mängden
flyktvägar är begränsade. Men det finns inga platser som Katja upplever sig vara helt trygg
på i staden och även hon tänker mycket på vilka vägar som hon ska välja när det är mörkt.
Likheterna är stora med Leya som anser att hemmet är en trygg plats för henne, och att
känna till platsen och staden ökar även hennes trygghet;
Leya: [d]et är nog mer det att jag tror att man känner mer trygghet i när man
ungefär vet hur en stad ser ut, eller när man vet vart saker och ting ligger, det tror
jag ökar ens trygghet rent logiskt. Man vet ungefär vart farorna finns då.
Kim menar att hon känner sig trygg hela tiden i sin stad, dock undviker hon att gå ensam
nära krogar på nätterna för att människor kan vara fulla där runtomkring. I likhet med
Kim menar även Martin att krogen skapar otrygghetskänslor hos honom. Martin känner
sig trygg hela tiden och promenerar ofta ensam utan en tanke på att undvika vissa vägar
eller områden. Dock känner sig Martin tryggare när han besöker andra städer, mestadels
beroende på att han är ovetande om vilka områden som anses otrygga.
Martin: Ja, där känner jag mig tryggare för då vet jag inget.
Intervjuare: Hur menar du?
Martin: Ja, jag vet inte vad som inte är bra. Vart man inte ska gå och så.
Jonas promenerar även han väldig ofta själv utan att fundera på vilka vägar eller områden
som han vistas i.
För att återkoppla till Friberg m.fl. och det författarna anser om könskodade platser49 så
syns det i hur framförallt kvinnorna såg på att vistas ute ensamma under vissa tidpunkter
av dygnet. Könsperspektivet och maktrelationerna hör ihop och styr hur människor blir
49 Friberg m.fl., s. 10.
19
bemötta och behandlade av samhället utifrån könstillhörigheten, som inte bestäms själv
utan av andra.
Gunnel Forsberg menar att olika platser har olika könskodningar under olika tider på
dygnet, en plats kan ses som kvinnlig under dagen men helt olämplig att vistas i för
kvinnor kvällstid. Våra rörelsemönster menar hon styrs av trygghetsaspekten som blir
särskilt tydlig när mörkret fallit. Riskerna med att bli utsatt är större kvälls och nattetid,
vilket berör både kvinnor och män om än på olika sätt. I regel menar hon att kvinnor är
mer utsatta i miljöer som är folktomma och män i folktäta miljöer.50 Informanterna tog
upp hur platser nära krogmiljöer ofta undveks då det inte kändes tryggt, de ansåg att med
en koncentrerad mängd människor ökar riskerna att utsättas för våld. Informanterna
berättade vidare om hur vissa platser undveks och ibland kunde vägvalet bli en omväg för
att undvika att bli utsatt.
Birgitta Andersson diskuterar kvinnans plats i det offentliga rummet och menar att
kvinnor lär sig att det är farligare för dem, än det är för män att vistas i staden. Risken för
sexuellt våld finns ständigt närvarande och därför menar Andersson att kvinnor har olika
strategier för att hantera de risker som de upplever.51
I termer av genuskontrakt kan detta beskrivas som att kvinnor håller sig till den
paragraf som reglerar deras villkor i offentliga rum, vilka platser som är
tillgängliga, när på dygnet de är tillgängliga samt hur kvinnor ska bete sig och klä
sig när de rör sig där.52
När och om kvinnor känner ett behov av strategier menar Andersson har en tydlig
koppling till tidpunkten på dygnet. Under dagtid krävs det mindre strategier och
användandet utav de sker automatiskt, de är en självklarhet för många och inget som de
läggs någon vidare tanke bakom.53 De två vanligaste strategierna som kvinnor använder sig
av är ”att utrusta sig”54 och ”undvikande strategier”.55
50 Forsberg, s. 21 f.
51 Andersson (Stockholm, 2005), s. 76.
52 Andersson (Stockholm, 2005), s. 76.
53 Andersson (Stockholm, 2005), s. 76.
54 Andersson (Stockholm, 2005), s. 77.
55 Andersson (Stockholm, 2005), s. 77.
20
Strategin ”att utrusta sig”56 handlar om att kvinnor håller till exempel nycklar i handen
eller har hårspray i väskan. Helt enkelt bär med sig någon form av utrustning som kan
hjälpa till att skydda de mot ett överfall av något slag. Men även klädseln är en viktig del i
strategin, då många kvinnor kan välja att klä sig manligt kodat, i kläder som sitter lösare
och täcker kroppen. Skorna kan bytas ut, klackar ersätts med ”[r]ejäla skor ’som det går
bra att springa i – om det skulle behövas’.”57 De undvikande strategierna menas, enligt
Andersson att kvinnor undviker platser som upplevs farliga, till exempel kan det vara
gångtunnlar och liknande platser som har begränsade flyktvägar.58 De olika strategierna
nämndes utav i stort sett alla kvinnliga informanter i vår studie.
Listerborn talar även för hur rädslan att utsättas för brott var aktuell under slutet av
sextiotalet, det genomfördes en rad olika undersökningar i västvärlden som visade att
kvinnor är mer rädda för att bli utsatta, men män är enligt undersökningarna dem som
drabbas oftare av brott. Vidare förklarar hon att det finns brister i den kriminologiska
hanteringen och att kvinnor bara utsätts för andra slags brott än män och hur det i regel
bara rapporteras om grova brott. Feministisk forskning har bland annat bidragit till att
utforma olika åtgärdsprogram för att göra stadsrummet mer säkert för kvinnor, och
bekämpa brotten som riktar sig mot kvinnor.59
Media
Informanterna hade alla en tydlig bild av vad dem ansåg om media, hur det påverkade
deras bild av trygghet och otrygghet. En genomgående åsikt var att media hade låtit dem
påverkas med nyheter om otrygghet, vilket hade eller har lett till ett modifierat liv för att
undvika dessa otryggheter. Media tycks verka skapa en bild av att det dom framställer är
verkligheten, vilket även syntes i några av informanternas egna tankar:
Leya: Nej, men man underblåser väl lite det här att som kvinna ska du inte jogga
med hörlurar i öronen för då kan du bli våldtagen och mördad, det är liksom de
som är rubriken i tidningen, vilket gör att jag, nu är det ju så att jag redan innan
och så går och vänder mig om när jag är ute och går på kvällen. Men jag är ju rädd
56 Andersson (Stockholm, 2005), s. 77.
57 Andersson (Stockholm, 2005), s. 77.
58 Andersson (Stockholm, 2005), s. 77.
59 Listerborn, s. 9 f.
21
om det kommer en man bakom och går, eller jag är hela tiden uppmärksam, och
jag tänker att media gärna spelar lite på det och dom känslorna också, så man vet
inte riktigt hur mycket som faktiskt är fakta och vad som är medias ”click bait”,
dom vill sälja rubriker eller få mera klick på länkarna.
Leya visar här tydligt hur hon har låtit media påverka bilden av verkligheten. Hon talar om
hur hörlurar är en faktor som förknippas med bland annat våldtäkt och hon berättar även
hur det för henne är otänkbart att bära hörlurar kvällstid ute på stadens gator.
Informanten talar även om att hon ofta är uppmärksam på vem som går bakom henne,
något hon menar att media gärna vill skrämma framförallt kvinnor med. Även Ruben tog
upp hörlurar under intervjun och för honom var det otänkbart att gå med musik i öronen
sent på kvällen, på grund av överfallsrisken. En annan manlig informant Martin tog också
upp hörlurar under intervjun, men för honom var hörlurar och musik något avkopplande
och ett sätt att distansera sig från omgivningen.
Martin: När jag är ute och går, när jag är själv oftast då har jag ju musik och då är
jag ju inte närvarande direkt.
Det finns inget tydligt samband med att genus skulle ha någon betydelse för vem som vill
eller vågar bära hörlurar när mörkret fallit. Det verkar mestadels bero på informanternas
egna tankar eller erfarenheter som får överväga beslutet.
Bianca: Trygghet som att den inte existerar. I alla fall för tjejer. Då man som tjej
alltid ska klä sig på ett visst sätt för att inte bli överfallen och man ska göra på ett
visst sätt för att inte bli sexuellt antastad och få dumma kommentarer.
Återigen visar informanten på hur hon upplever att media riktar sig mot att skrämma
kvinnor. Sexuellt våld återkommer hos flera av personerna vi intervjuat och det riktar sig
främst emot kvinnor som vistas ensamma i staden under kvälls- och nattetid. Enligt
informanterna vill media bara skapa en bild av otrygghet som riktar sig mot kvinnor.
Tankarna liknar Carin Listerborns som diskuterar media och polis, där hon anser att
media har ett stort intresse för att skriva artiklar om bland annat våld. Samtidigt som
polisen försöker förmedla en bild av det inte är ett farligare samhälle vi lever i. Vidare
diskuteras att media anses förmedla en bild utav kvinnor som mer rädda och utsatta i
samhället, trots att det enligt statistiken sker fler våldsbrott mot män. Det menar
22
Listerborn gör att kvinnors rädslor för att bli utsatta för brott anses överdrivna, medan
männens känslor kring otrygghet glöms bort.60
Kim: Jag har ju typ tagit avstånd från alla media. Men då när jag följde media som
inte var instagram så tycker jag att otrygghet är, dels att man har målat upp islam
som definitionen av otrygghet och fara, men även förorten, ungdomen, ja. Det är
väl typ det jag tycker media förmedlar.
Här visar Kim tydligt att hon inte vill låta sig påverkas av media och det som framställs
som otryggt. Hon menar att främlingsfientligheten är en av faktorerna till otryggheten, och
det går även att koppla till det hon upplever att media vill förmedla med bilden av förorten
som en otrygg plats. Giddens och Sutton förklarar genom Stuart Hall hur massmedia kan
tolkas på olika sätt beroende på kulturell och klasstillhörighet, något som budskapet i
texten ofta är medveten om. Författarna menar vidare att media ofta får ta ansvar för
skapandet av exempelvis alienation och förstärkta fördomar.61 Något som Kim ansåg att
media vill visa upp. Vidare finns samma avstånd till media från en manlig informant,
Martin som beskriver:
Martin: Jag läser inte så mycket media. Om det är tidningar och så du tänker? Man
får ju höra om saker om händer, men det är ju inget som indirekt påverkar mig.
Vidare talar flera informanter om att media bara vill överdriva och måla upp fel bild av
verkligheten, vilket har medfört ett bristande förtroende för vad media verkligen vill
förmedla. Några anser även att media mestadels bara vill publicera negativa nyheter som
skapar rädsla hos människor för att vistas i stadsrummet.
Katja: Det är sällan dom rapporterar om goda nyheter, är mest bara negativa saker
som skapar rädsla och otrygghet.
Aaron: Jag skulle vilja säga att det, att public services roll i samhället ÄR att visa
på trygghet och otrygghet som en kanal för allmän information och en viss form av
obundenhet politiskt. Däremot när man går till media i förhållande till tidningar
så börjar man ju komma in på den här rollen av ekonomiskt spel och då blir det ju
någonstans att tidningen måste gå runt och då på nått sätt, jag kan förstå då att
man väljer artiklar som; det här kommer sälja tidningar och det här kommer inte
sälja tidningar eller nånting.
60 Listerborn, s. 206 f.
61 Anthony Giddens, Philip W. Sutton, Sociologi (Lund, 2007), s. 470.
23
Lydia: Det är ju väldigt mycket. Mycket så bråk, våld och våldtäkter. Men även
främlingsfientlighet.
Främlingsfientlighet och våldtäkter är något som genomsyrar våra intervjuer och
informanternas bild av vad media vill förmedla. Vad som verkar återkomma i analysen av
vad informanterna anser, går att koppla till att det finns skillnader mellan vad män
respektive kvinnor reagerar på i medierapporteringen. Detta verkar sedan påverka hur
dem sedan känner en eventuell begränsning och rädsla i vardagen. Gemensamt för
majoriteten av våra informanter är att dem anser att media ger mycket negativa nyheter
eller vill trycka på otryggheten och rädslor som finns hos människor. Detta tror många
beror just på att media vill sälja sina nyheter eller locka till sig läsare, tittare eller klick
genom att spela på människors rädsla för otrygghet och utsatthet i det offentliga rummet.
Media fungerar, enligt Giddens och Sutton som en socialisationsagent och är med och
skapar normer och värderingar om hur vi människor ska vara och uppträda.62 Medias roll i
nyhetsrapporteringen blir då extra viktig för vad som ska framställas. Fel bild av
verkligheten som några av informanterna upplevde att media rapporterade ger människor
en otydlig bild av trygghet.
Gabriella Sandstig menar istället att media genom nyheter har en betydande roll i att
informera om otrygghet och hur detta kan undvikas, hon menar även att media får en stark
effekt på människors åsikter om det finns ett förtroende för nyheterna som publiceras.63
Bilden media visar kan komma att påverka hur informanterna ser på risken för att bli
utsatta. Vidare beskriver Sandstig hur människor kan göra sig själva till potentiella offer,
och hur detta kan skapa ett risktänkande och rädsla hos individen. Hon visar på att
kvinnor i regel är mer rädda för att utsättas för sexualbrott, unga är mer rädda att bli
utsatta för våldsbrott och socioekonomiskt starka för brott riktade mot egendomen.64
62 Giddens, Sutton (Lund, 2007), s. 167.
63 Sandstig, s. 245.
64 Sandstig, s. 80.
24
Birgitta Andersson förklarar hur framförallt kvinnor får lära sig genom “tyst”65
socialisation att skydda sig mot bland annat sexualbrott, genom att få lära sig om och när
det offentliga rummet är tryggt.66
Hemmet och familjen
Det alla informanter är överens om är deras uppväxt, som de alla väljer att refererar till
som trygg. Jonas menar att hans uppväxt gjort honom trygg och att de påverkar hans
känslor av trygghet även idag. Samma tankar har Kim och Leya som kopplar tryggheten
under uppväxten till hemmet.
Giddens och Sutton beskriver att genom socialisationen från familjen lär sig barnet olika
normer och värderingar, även familjens klass och sociala bakgrund är med och formar
barnet till att bli en social varelse. Faktorerna kring familjen, socialisationen och hemmet
blir starka tillsammans och skapar på så sätt en gemenskap och samhörighet hos
individen, något som kan vara betydande för tryggheten.67
Även Lydia menar att tryggheten under uppväxten kom från familjen. Aaron anser att hans
känsla av trygghet som skapades under uppväxten har påverkat hans val även idag.
Aaron: Jag tror att den känslan av trygghet gör att jag idag agerar på ett sätt och
känner mig fri att göra dom sakerna som jag gör idag. Jag tror att skulle jag växa
upp med en större känsla av otrygghet så skulle jag ju säkert agera på annat sätt.
[…] Men eftersom jag har växt upp med den upplevelsen att det är tryggt så agerar
jag ju därefter.
Katja berättar att hon fick lära sig vad om var farligt under sin uppväxt och det var till
exempel;
Katja: Som barn att inte prata med äldre män som försöker ta kontakt med en.
Eller att inte ta emot erbjudande om skjuts hem av personer man inte kände. Då
spelar det ingen roll om det var an eller kvinna.
65 Andersson (Norrköping, 2005), s. 45.
66 Andersson (Norrköping, 2005), s. 44 f.
67 Giddens, Sutton (Lund, 2007), s. 165.
25
Bianca upplever att hon fått en trygghet från familjen och att hon lärt sig att acceptera att
man inte alltid är trygg och att det är ok. Det trygga under uppväxten har hos Ruben
handlat om familjen, att familjen är den trygga punkten man alltid kan lita på. Men även
lärdomar som att inte prata med främmande människor och att hålla sig nära personer
som man känner. Informanterna tar upp hur dem upplever familjen och de närmaste som
en stor del av tryggheten:
Ruben: Familj, tänker jag på. Utan familj är man inte speciellt trygg tror jag. Man
behöver familj och vänner.
Tankar kring att det självvalda umgänget kom att skapa en trygghetsbild kan kopplas till
Giddens och Suttons socialisationsteori där den sekundära socialisationen, den utanför
hemmet har en stor plats i individens liv och utveckling. Författarna beskriver att
framförallt i västvärlden har barn och ungdomars kamratskap en stor inverkan på
individens utveckling och lär dem bland annat om genus och hur detta återskapas och
efterlevs i det verkliga livet. Han vill även påvisa att det finns starka band framförallt
mellan individer i samma åldersgrupp och är jämnåriga, dem har lätt att knyta
vänskapsband som varar hela livet.68 Den gemenskap som verkar finnas med familjen och
vännerna verkar för informanterna ge en stor trygghet.
Lydia: Jag tycker att det är viktigt med familj och det är där jag känner mig mest
trygg.
Lydia berättar här att tryggheten från familjen närmast går att likna med den trygghet
många upplevde från sitt hem. En av informanterna upplevde även otrygghet i situationer
när hon kände sig ensam:
Lydia: Det är nog kanske när jag är just själv. Utan vänner, när man är ute kanske
och inte känner någon.
Kim: Jag har alltid vetat att mina föräldrar finns där och alltid vetat att jag har mat
när jag kommer hem, såna trygghets saker, alltså ekonomisk trygghet, som sagt
familjen och mina vänner. Det måste ju ha format mig såklart, att jag alltid har
känt den tryggheten och tilliten till folk. Så då fortsätter jag att göra det. Tror jag.
68 Giddens och Sutton (Lund, 2007), s. 166.
26
Även här syns hur stor del familjen har i informantens liv. Tryggheten som familjen gav
under uppväxten har gjort att Kim idag känner en trygghet och tillit till andra människor,
vilket hon känner ger en trygghetskänsla och säkerhet när hon vistas själv i stadsmiljöer.
Tre stycken av informanterna, två män och en kvinna, menade att den ekonomiska
tryggheten var viktig. Deras tankar kring ekonomin skiljde sig dock lite åt, då de båda
männen talade om ekonomin i vardagen medan kvinnan relaterade det till uppväxten.
Ruben ansåg att ekonomin både skapade en trygghet men även kunde bli en otrygghet om
ekonomin inte var stabil, framtiden kunde bli ovis och skapa känslor av otrygghet hos
personer. För honom var ekonomin väldigt viktig, vetskapen om att han klarade sig själv
ekonomiskt och även kunde ta hand om andra, gjorde att han kunde känna sig trygg i
vardagen.
Intervjuare: Vad betyder trygghet för dig?
Ruben: [a]tt veta att jag kan ta hand om själv och andra ekonomiskt.
Liknande tankar kring ekonomin återfanns även hos Aaron, för honom betydde trygghet
bland annat en ekonomisk trygghet i livet. Kopplingen mellan trygghet och ekonomi,
gjordes endast av Aaron och Ruben, de båda beskrev den ekonomiska tryggheten som en
viktig del i deras trygghet i vardagen. Kims tankar kring ekonomin kopplade hon istället
ihop med sin uppväxt och menade att vetskapen om att hennes föräldrar hade det bra
ekonomiskt skapade en trygghet under hennes uppväxt.
Människor i staden
Större delar av intervjuerna som genomfördes kunde vi koppla till informanternas tankar
om andra människor. Det vill säga människor som för dem var en given del i livet och som
skapade trygghet eller otrygghet. För att kunna koppla det till trygghet i staden så fick vi
ställa bilden av tryggheten från andra människor i motsatts till en eventuell otrygghet från
vissa andra människor. Att andra människor verkar skapa en större trygghetskänsla märks
i flertalet av intervjuerna, många beskriver att situationer av ensamhet verkar skapa
otrygghet. Otrygghet kommer ur våra informanters perspektiv från en otrygg
familjerelation och ensamhet. Några har berättat om otrygga situationer kvällstid där dem
anslutit sig till andra främlingar för att skapa en tryggare miljö:
Katja: Det är trevligare att vara två eller fler. Och det ger en trygghetskänsla att
man inte är ensam om de skulle hända nånting.
27
Här visar informanten hur hon anser att det är tryggare att vara flera och det går att koppla
till otryggheten och ensamheten. Leya beskriver hur hon en gång anslöt sig till en annan
ensam kvinna på väg hem en natt för att slippa gå ensam. Hon upplevde att sällskapet med
en annan kvinna skapade en trygghetskänsla och en minskad risk för utsatthet. Under
intervjun ställdes även en fråga om hur informanterna upplevde ett möte med annan
människa när dem promenerar själva.
Katja: Det beror på storleken på den andra människan och gångstil. Vad man får
för känsla när man läser av personen i fråga.
Kim: Jag skulle nog säga att det främsta skulle vara hur personen rör sig när vi
möter varandra. Om personen skulle gå aggressivt så skulle jag ju tycka, eller då
kanske jag skulle byta sida av gatan.
I mötet med den andre människan eller personen verkar rörelsemönstret som den enskilda
individen har spela en betydande roll i hur våra kvinnliga informanter upplever mötet.
Könet på personen spela mindre roll när det endast var en person. Följande fråga som kom
var hur informanterna upplevde sina känslor och tankar vid ett möte med en grupp
människor, spelade det någon roll vilket kön, ålder, etnicitet eller klass personerna verkade
ha.
Katja: Kön har nog största faktorn i att man börjar känna rädsla.
Och sen spelar åldern in väldigt mycket.
Det var inte bara Katja som ansåg att könet var det mest betydelsefulla för ett eventuellt
hot, det var något som nästan alla tog upp. Vid ett möte med en grupp män verkade inga
faktorer spela in, möjligtvis nämnde några informanter att en grupp med unga män anses
mer hotfullt. Känslan av hotfullhet kopplade en man till att han var osäker på hur andra
upplevde honom:
Ruben: Jag skulle nog vara betydligt tryggare i att träffa på en tjej. Men då blir helt
plötsligt jag osäker och otrygg i mig själv för då vet jag att personen, tjejen då i
fråga, tänker; jävlar nu kommer jag bli påhoppad. För den personen ser mig som
ett hot. Precis som att jag skulle se den personen som ett hot om jag var tjej
antagligen.
Informanten berättar om hur han ger sitt perspektiv på förutfattade meningar om att alla
män är potentiella våldsmän. Det sista citatet visar även på att det finns två vinklar av att
28
se på utsattheten av att gå ensam ur ett genusperspektiv. Butlers heterosexuella matris,
enligt Ambjörnsson utgår från att det bara finns två kön och att de ställs emot varandra. De
kvinnliga informanterna som socialiserats till att undvika främmande män menar vi kan
ha socialiserats in i en tanke om två kön som står i motsats till varandra. Det manliga och
det kvinnliga menar Butler endast finns inom den heterosexuella matrisen.69 Vi kan
därmed dra kopplingen att de kvinnliga informanterna och uppfostrats med tanken att det
manliga könet således är otryggare för dem. Rubens tankar visar att han har påverkats av
tanken att män är farliga för kvinnor.
När kvinnors rädsla diskuteras i olika trygghetsskapande projekt anser Listerborn att
kvinnor lätt stigmatiseras som offer. Hon ser ett problem då;
Det är en balansakt att arbeta för att motverka rädsla, mellan att lyfta fram ett
problem och att riskera att samtidigt stigmatisera grupper i samhället som farliga
(män) och rädda (kvinnor).70
Ett annat problem som Listerborn ser är fokusen på kvinnors rädsla och främst rädslan för
våldtäkter. Diskussioner förs ofta om och kring kvinnorna, deras rädsla för att bli
våldtagna och brottet våldtäkt. Medan våldtäktsmannen och ”[s]ocialt skapad manlighet”71
inte diskuteras lika mycket.72 Listerborns tankar om manligheten som socialt skapad kan
kopplas ihop med Giddens och Sutton socialisationsprocess.73 Den manlighet som
Listerborn menar är skapare av en våldtäktsman, är skapat socialt, genom interaktion med
andra människor. Tankarna kring hur en man ska uppfostras sker redan när barnet föds
hos föräldrarna, i den primära fasen. Sedan fortsätter socialiseringen under den sekundära
fasen, med skola, vänner och media som socialisationsagenter.74 Om barn uppfostras till
att tillhöra det ena eller det andra könet, med tillhörande föreställningar om hur en man
och en kvinna ska vara, fostras män till att våldta och kvinnor till att vara rädda?
Återigen kan vi göra kopplingar till Ambjörnssons hänvisningar till Judith Butlers tankar
om performativitet, hur ett barn redan på BB skapas genom performativa handlingar till
69 Ambjörnson, s. 112 f.
70 Listerborn, s. 252.
71 Listerborn, s. 252.
72 Listerborn, s. 252.
73 Giddens, Sutton (Lund, 2014), s. 227.
74 Giddens, Sutton (Lund, 2014), s. 227.
29
att leva antingen som man eller kvinna. En pojke skapas genom att han behandlas på ett
visst sätt från sin omgivning.75 Inom den heterosexuella matrisen, enligt Ambjörnsson
finns det en norm om endast två möjliga kön. Att vara man eller kvinna, maskulin eller
feminin och ha ett begär till varandra.76
För att återkoppla till Listerborns funderingar kring trygghetsarbeten, där män riskerar att
stämplas som de farliga medan kvinnorna blir de rädda och ett offer.77 Här kan återigen
den heterosexuella matrisen kopplas in, då könen framställs som varandras motsatser.
Kategorierna man och kvinna, som är varandras motsatser och förväntas ha ett begär till
varandra.78 Männen som farliga våldtäktsmän och kvinnor som rädda offer.
Slutdiskussion
Vad upplever informanterna som tryggt?
I analysen har tydliga kopplingar mellan hur informanterna ser på trygghet och vad som
skapar trygghet för dem framträtt. Den främsta faktorn i trygghetsskapandet var den
återkommande känslan av att hemmet för många var en fast och trygg punkt. Hemmet
som även varit en central del hos några informanter som även påvisat att uppväxten har
varit trygg och familjen har varit en trygghet, vilket dem senare tror kan ha påverkat deras
bild av hemmet och tillit till familj och vänner.
Hur upplever informanterna trygghet kopplat till det offentliga rummet?
Informanterna kände även att trygghet och känslan av hemma kunde återfinnas på andra
platser i staden, främst platser som kändes igen där det skapades en familjär hemma
känsla vilket medförde en känsla av trygghet. Att platsen och att olika platser hade en så
stor inverkan på vad om ansågs vara tryggt var spännande att se. Då främst när
informanterna talade om dom trygga platserna som ofta var i närhet av hemmet eller
platser de ofta besökte och hade en koppling till.
75 Ambjörnsson, s. 136 f.
76 Ambjörnsson, s. 112.
77 Listerborn, s. 252.
78 Ambjörnsson, s. 112.
30
Olika tidpunkter hade också en betydande del i hur våra informanter uppfattade känslan
av när det var tryggt att vistas ute i staden. Gemensamt för de allra flesta var att på kvällen
och natten var staden en mindre trygg plats. Informanterna berättade bland annat om att
vara extra uppmärksam, inte bära hörlurar, undvika att gå på vissa platser och inte gå
ensam. Det var inte alla informanter som kände så men majoriteten, och det var både män
och kvinnor så det var inget genusperspektiv på att inte känna sig trygg.
Flertalet av informanterna talade även för hur de gärna rörde sig i sällskap kvälls- och
nattetid, då skapades en trygghet i gemenskapen med andra människor. En av
informanterna tog även upp hur hon anslutit sig till en annan ensam kvinna en natt på väg
hem från krogen. Hon pratade om hur deras utsatthet som ensamma kvinnor förenade
dem i någon slags gemensam trygghet utifrån deras genustillhörighet.
Vilken roll upplever informanterna att media har i skapandet av
trygghet i offentliga miljöer?
I skapandet av trygga stadsmiljöer frågade vi informanterna vad dem ansåg att media hade
för betydelse. Om medierapporteringen kunde ha en inverkan på hur bilden av en trygg
plats eller faktorn för hur trygghet upplevdes av informanterna. Dem upplevde media och
då främst nyheterna som otrovärdiga och att dom just spelade mycket på fördomar och
främlingsfientlighet. Några av informanterna ansåg att just nyheterna och deras bild av
vad som visades var så missvisande att dem tagit avstånd helt från den typen av media.
Andra menade mer att media främst vill skrämmas i termer av våldtäkter, överfall och
våld. Flera av informanterna tog dagligen del av media och nyheter. Deras förtroende var
blandat men en gemensam bild fanns ändå om att media exempelvis vill uppmuntra
kvinnor att vara försiktiga under specifika tidpunkter på dygnet samt att media ofta var
främlingsfientliga i viss mån.
Hur upplever informanterna att deras uppväxt kan påverkat deras
tankar kring trygghet?
Våra informanter återkom hela tiden till tryggheten från familjen och pratade om hur
deras uppväxt hade varit trygg och hur föräldrarna hade gett råd inför hur dem skulle
tänka för att inte råka illa ut. Både männen och kvinnorna talade om sin uppväxt som
något viktigt i trygghetsskapandet, och det var för dem en viktig del i den egna
utvecklingen att ha haft tryggheten från familjen. Vänner och nära och kära var för också
31
något som informanterna ansåg som en trygghet. Det är vänskapsbanden, även de som
inte har funnits hela livet som ger informanterna den gemenskapen och tryggheten som
dem hänvisar till i intervjuerna, känslan av samhörighet.
Informanternas tankar kring uppväxten kretsade kring trygghet. Uppväxten ses som en
skapare av en trygghet som sedan följer med informanterna under hela livet. Det har
skapat en trygghet i dem som personer, en trygghet som de menar finns kvar även nu när
de är äldre. Familjen och föräldrar framförs som skapare av den trygghet som
informanterna upplever.
Kopplingar kan göras till vår teori, Giddens och Suttons tankar om socialisationsprocessen
och socialisationsagenter.79 Informanternas tankar kring uppväxten blir den primära
socialisationsfasen och familjen blir socialisationsagenterna. Tryggheten som
informanterna upplever skapas under den primära fasen genom interaktion med främst
familjen. Giddens och Sutton menar att barn lär sig de viktigaste grunderna och kulturella
beteendemönstren under den primära fasen. Enligt vår studie visar informanterna starka
kopplingar till den primära fasen som skapare av en viss bas-känsla av tryggheten, som
sedan följer med de in i den sekundära fasen och således resten av livet. Deras tankar
tydliggör även betydelsen av en trygg uppväxt då en informant menar att en otrygg
uppväxt antagligen skapat en otrygghet resten av livet. Den primära fasen blir då oerhört
viktig för informanten och har möjligheten och makten att forma hela livet.
Ekonomins betydelse under den primära socialisationsfasen framträder då en informant
menar att det skapade en trygghet. Vetskapen om att familjen hade en god ekonomi gav
henne en trygghet.
Alla informanter delade liknande tankar kring uppväxten och berättade att de bland annat
fått lära sig att inte prata med främlingar och hålla sig nära familjen. Skillnaden som
kunde urskiljas var att några kvinnor specifikt hade fått lära sig att inte tala med
främmande män, medan i männens fall var det främmande människor som då innefattar
båda könen.
Att ha genomfört denna studie har gett oss en stor frihet i att verkligen få fördjupa oss
inom ett område som vi tyckte var intressant, men även förbereda oss inför den
kommande kandidatuppsatsen. Resultatet har i stort sett överensstämt med våra teorier,
79 Giddens, Sutton (Lund, 2014), s. 227.
32
men det har även uppstått många nya tankar och känslor hos oss kring “trygghet i staden”.
Något som vi kände spontant efter bland annat intervjuerna var att detta inte var något lätt
tema. Alla informanterna hade väldigt spretiga åsikter om trygghet, och det var stundvis
svårt att fokusera på “trygghet i staden”. Något som fanns med i tanken under hela
arbetsprocessen var hur otrygga vi ändå upplevde att flertalet informanterna kände sig. Vi
hade inte väntat oss att en så stor del av informanterna skulle känna otrygghet dagligen
vilket gör vårt tema extra intressant och viktigt att undersöka.
33
Referenser
Ambjörnsson, Fanny, Vad är queer? (Stockholm, 2006).
Andersson, Birgitta, ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga
rummet”, i Speglingar av rum. Om könskodade platser och sammanhang, red. Tora
Friberg m.fl. (Stockholm, 2005), s. 69-85.
Andersson, Birgitta, Risk. Om kvinnors erfarenhet och fysisk planering (Norrköping,
2005).
Back, Christina, Berterö, Carina, ”Interpretativ fenomenologisk analys”, i Handbok i
kvalitativ analys, red. Andreas Fejes, Robert Thornberg (Stockholm, 2015), s. 148-161.
Brusman, Mats, Den verkliga staden? Norrköpings innerstad mellan urbana idéer och
lokala identiteter, Linköpings universitet (diss, Linköping, 2008).
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö, 2011).
Forsberg, Gunnel, ”Den genderiserade staden”, i Speglingar av rum. Om könskodade
platser och sammanhang, red. Tora Friberg m.fl. (Stockholm, 2005), s. 19-35.
Friberg, Tora, m.fl., ”Inledning”, i Speglingar av rum. Om könskodade platser och
sammanhang, red. Tora Friberg m.fl. (Stockholm, 2005), s. 9-17.
Fägerborg, Eva, ”Intervjuer”, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser, Magnus Öhlander
(Lund, 2011), s. 85-112.
Giddens, Anthony, Sutton, Philip W., Sociologi (Lund, 2014).
Giddens, Anthony, Sutton, Philip W., Sociologi (Lund, 2007).
34
Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2014).
Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2009)
Listerborn, Carina, Trygg stad. Diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling
och lokal praktik, Chalmers tekniska högskola (diss, Göteborg, 2002 ).
Pripp, Oscar, ”Reflektion och etik”, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser, Magnus
Öhlander (Lund, 2011), s. 65-84.
Sandstig, Gabriella, Otrygghetens landskap. En kartläggning av otryggheten i stadsrummet
och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll, Göteborg
universitet (diss, Göteborg, 2010).
Elektroniska referenser
Ewald, Hugo, Polisens varning till kvinnor i Östersund: Gå inte ut ensamma (2016-03-
07) http://www.metro.se/nyheter/polisens-varning-till-kvinnor-i-ostersund-ga-inte-ut-
ensamma/EVHpcg!FnLDQt7gASG2/ (2016-03-09)
Nordström, Isabelle, Varannan kvinna är rädd för att motionera själv (2016-03-02)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22368770.ab (2016-03-09)
Svensson, Olivia, Vi lärde oss tidigt att parera hoten i mörkret (2016-03-09)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oliviasvenson/article22408626.ab (2016-03-09)
Top Related