Självskadebeteende- kunskap, förståelse& bemötande
Thérèse Eriksson, beteendevetare
www.thereseeriksson.se
Om föreläsaren
Thérèse Eriksson, beteendevetare, f.k. psykologi
www.thereseeriksson.se [email protected]
Initiativtagare till föreningen SHEDO www.shedo.org
Grundare och redaktör för IKOS www.sjalvskadebeteende.se
Författare till boken ”Slutstation rättspsyk – om tvångsvårdade kvinnor
som inte dömts för brott” (med Sofia Åkerman).
Bidragit med rapporten ”Patienters erfarenheter av vård för
självskadebeteende” till nationella självskadeprojektets förstudie. (Med
Sofia Åkerman).
Arbetar nu på en bok om självskadebeteende med utgivning våren 2014.
Slutstation rättspsyk - om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott
Om er
Vad tänker du på när du hör ordet ”självskadebeteende”?
Vad är självskadebeteende?
Avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden, utan medvetet självmordssyfte.
Beteendet är inte sanktionerat av samhället (t ex. som piercings och tatueringar är)
Vem drabbas?
Personer med och utan psykiatriska diagnoser Debuterar ofta i tidig tonår,
men förekommer i alla åldrar Trygga och otrygga uppväxtförhållanden.
Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp innebär ökad risk.
Tjejer och killar HBTQ
Hur vanligt är det?
Oftast vanligare hos tjejer än hos killar I ungdomspopulationer har upp mot 50 % testat Internationellt 6-13 % i tonårspopulationer Omkring 4 % av totalpopulationen Skillnader i resultat beror bland annat på hur
forskarna definierat självskadebeteende och huruvida man studerat kliniska grupper (tex. i psykiatrin) eller tvärsnitt (tex. skolor)
Självskadebeteende och diagnoser
Borderline/Emotionell
instabil personlighets-
störning
Ångest
PTSD
Depression
Missbruk
Ätstörningar
Dissociation
Självskadebeteende ≠
borderline
”Vården ville hjälpa, men stirrade sig blinda på en diagnos som visade sig inte stämma. De lyssnade inte på mig när jag försökte förklara, utan allt var uttryck för min borderline. Det var ett väldigt sjukdomstänk, allt sågs som sjukt och det påpekades. Det friska som fanns i mig framhävdes aldrig, jag kände att jag blev en självuppfyllande profetia: det som sades om mig blev mig.”
Eriksson & Åkerman, 2012
“Jag fick (bland annat) diagnosen borderline, redan när jag var sexton, och den diagnosen har jag än idag (jag är nitton) även fast jag har gjort en utredning som visade att jag inte uppfyllde kriterierna för att diagnostiseras med borderline. Det gör mig ledsen och förbannad, inte bara för att det är en felaktig diagnos jag inte känner igen mig i, utan också för att jag upplever att de inte lyssnar på mig.”
Eriksson & Åkerman, 2012
Hur kan man förstå?
Självskadebeteende är inte meningslöst –
ett meningslöst beteende upphör
Varför börjar någon skada sig själv?
Social ”smitta” ”Någonstans ifrån hörde jag talas om tjejer som skadade sig
själva när de mådde dåligt, att de tyckte att det fungerade ångestlindrande, så en nyårsafton satt jag ensam inne på toaletten och provade att skära mig i armen för att lindra den extrema ångest jag kände då. Efter det var jag fast.”
Slumpen Syftet från början är inte att skada sig själv, men genom en
olycka eller liknande kan man upptäcka en lättnad i smärta eller skada.
Varför självskadebeteende?
För att må bättre Distraktion
Uttrycka känslor
Frigöra negativa känslor och spänningar
För att göra känslomässig smärta tydligare och mer greppbar
För att straffa sig själv För att kommunicera med andra människor
Gratz & Chapman 2010, Freedom from self-harm
Varför är det viktigt att känna till funktionen med självskadebeteende?
För att skapa förståelse för handlingen – självskadebeteende är sällan irrationellt
För att minska den stigmatisering som självskadebeteende innebär
För att underlätta att hitta alternativ till självskador Att sluta med självskadebeteendet utan att ersätta
den funktion självskadebeteendet fyllt med någonting konstruktivt, eller förändra behovet, är mycket svårt
Att sluta skada sig själv 1
Minska behovet av självskadorna.
Ex: Om man skadar sig själv när man har mycket ångest, kan man arbeta med att minska ångestnivåerna med exempelvis miljöförändringar, mental träning eller förebyggande läkemedelshantering.
Ex: Om man skadar sig för att man har svårt att berätta för andra hur man mår, kan man i stället arbeta med att hitta sätt att kommunicera – verbala så väl som icke verbala.
Byta ut självskadebeteendet mot något som kan fylla samma funktion, men som inte är destruktivt.
Ex: Om man skadar sig själv för att man är arg kan man i stället pröva att spela hög och aggressiv musik, ta en springtur, slå på en boxboll eller gå ut i skogen och skrika högt.
Ex: Om man skadar sig själv för att tala om för någon hur dåligt man mår, kan man arbeta på att hitta sätt att förmedla det här på andra sätt. Sms, mail eller andra ”tecken”.
Att sluta skada sig själv 2 Konsekvenser av att skada sig själv
Positiva Negativa
Kortsiktiga konsekvenser
Långsiktiga konsekvenser
Att sluta skada sig själv 3Skäl att inte skada sig själv
Låt den drabbade fundera på vilka skäl hen har att inte skada sig själv. Exempel på det kan vara:
En självskada kan spåra ur och bli allvarligare än tänkt
En självskada kan bli så allvarlig att man dör
En självskada kan lämna fula ärr
Varje gång man skadar sig själv blir det svårare att låta bli nästa gång
Andra kan bli ledsna eller rädd om man skadar sig själv
Att sluta skada sig själv 4Fördelar med att sluta skada sig själv
Låt den drabbade fundera på vilka fördelar hen ser med att sluta skada sig själv. Det är viktigt att acceptera alla fördelar, inte bara sådana man som hjälpare tycker är ”bra”. Exempel kan vara:
Du kan känna dig stolt över dig själv för att du klarade av att stå emot
Du slipper smärtan ett sår eller en skada orsakar Du slipper gömma eller ta hand om skadan Du slipper möta den oro som andra uttrycker när du gör dig illa Du får inga nya sår och därför inte heller några nya ärr Du lär dig att det finns andra sätt att hantera problem och
känslor än att skada dig
Att sluta skada sig själv 5Ta hjälp från omgivningen
Berätta för närstående att du försöker sluta skada sig själv för att få mentalt stöd och för att de ska förstå vad du kämpar med
Fundera tillsammans med dina närstående hur de kan hjälpa dig
Finns det någon i din omgivning du kan ringa när det är svårt? Gör upp ”regler” för hur en sådan telefonkontakt ska se ut, och vad personen du ringer ska säga eller göra i en krissituation.
Att sluta skada sig själv 6Försvåra för självskador
Det går inte att tvinga någon att sluta skada sig själv. Att ta ifrån någon alla saker hen har att skada sig på, leder bara till att personen hittar andra föremål att skada sig med och skapar lätt en katt-och-råtta-lek. Det här steget måste göras på den drabbades initiativ.
Att göra sig av med sina verktyg är sannolikt ett av de svåraste och mest ångestframkallande steg man kan ta, men också ett av de viktigaste.
Slänga rakblad och vad helst man brukar skada sig på.
Om det känns övermäktigt; gör dem svåråtkomliga för att skapa tid för eftertanke mellan det att behovet att skada uppstår, fram tills det blir möjligt att göra sig illa.
Ex: Bär inte verktyg i plånboken, väskan eller necessären. Lås in dem i ett skrin och förvara nyckeln i vindsförrådet eller i skåpet på skolan, eller lägg rakbladen i en burk med vatten som man ställer i frysen. Då måste isen tina innan man kan skada sig själv.
Att sluta skada sig själv 7Kartlägg självskadorna
Genom att observera mönster i när någon skadar sig själv, kan man lättare förebygga självskador.
En viss tid på dygnet?
I samband med en viss aktivitet?
När i en ev. menscykel?
I samband med att man ska träffa eller har träffat en viss person?
Årstidsbundet?
Inför eller i samband med krävande situationer?
Att sluta skada sig själv 8”Akutlåda”
En låda man skapar själv av tex. en skokartong eller liknande, kan göras fin med målarfärg, decoupageteknik, slås in i tapet eller vad man vill
Innehållet ska läka själen snarare är kroppen
Bilder på människor man tycker om
En skiva eller film som gör en glad
Doftljus eller något annat som doftar gott och tryggt
Små saker som ger positiva minnen; konsertbiljetter, en autograf, ett vykort
Citat eller brev som påminner om vad som är viktigt i livet
De olika listorna man skapat över fördelar med att inte skada sig själv, skäl att sluta skada sig själv etc.
Att sluta skada sig själv 9Frågor att ställa sig själv
1. Vad känner jag just nu?
2. Varför känner jag som jag gör?
3. Varför vill jag skada mig själv?
4. Har jag varit med om detta tidigare? Vad gjorde jag då för att lösa situationen? Om jag inte kunde lösa den då, hur skulle jag kunna göra för att det ska bli bättre nu?
5. Om jag skadade mig själv nu, hur skulle det kännas?
6. Om jag skadar mig själv nu, hur kommer det då att kännas om en timme eller i morgon?
7. Finns det någonting kvar som jag kan prova innan jag skadar mig själv?
8. Vill/behöver jag verkligen skada mig själv?
Klistra gärna upp frågorna på
väggen, över
sängen/skrivbordet eller ha en
lapp i fickan! Välj också på
förhand ut fem färdigheter att
prova med först innan du
skadar dig själv nästa gång.
Bemötande och förhållningssätt
Professionellt bemötande
Lågmält och sakligt förhållningssätt, varken belönande eller bestraffande
Respektfull nyfikenhet
Att skapa kontrakt om avhållsamhet är sannolikt kontraproduktivt
Walsh, 2007
De egna känslorna
Självskadebeteende väcker känslor hos behandlare och människor i omgivningen
Låt känslorna komma (de är fullt naturliga!) men var uppmärksam på dina och (dina kollegors) reaktioner
Använd arbetsgruppen – undvik att vara ensam om att ”bära” ett aktivt självskadebeteende
Tänk att du som hjälpare ska vara den våta filten som läggs över flammande lågor – din uppgift är att stilla en krisartad situation som den drabbade inte förmår reda ut
STÅ KVAR!
Prevention och behandling
Prevention och tidiga insatser
Det saknas specifika metoder för att förebygga självskadebeteende
Arbetet får riktas mot att förbygga psykisk ohälsa i allmänhet
Riskfaktorer Psykisk ohälsa som exempelvis ångestsyndrom
Visst preventivt arbete inom SKL/Nationella självskadeprojektet
Krävs förtydligande av första linjens psykiatri för barn och ungdomar
Elevhälsan utgör första linjen, men har inget behandlingsansvar
Bör självskadebeteende beröras i hälsosamtal? Jmfr ätstörningar.
Behandling av självskadebeteende
Ingen evidens för psykofarmaka* Ett fåtal psykoterapeutiska former har utformats för
patienter med emotionell instabil personlighetsstörning/borderline
I dagsläget finns ingen behandlingsform som är utformad för patienter med självskadebeteende, men ett par befintliga behandlingsformer testas på patienter även utan borderlinediagnos
*Finns en studie från 1979 där 6 månader intramuskulär behandling med fluanxol hade signifikant god effekt vid ”suicidal acts” (ej närmare definierat). Resultaten är bara delvis publicerade och studien är aldrig replikerad.
Psykoterapi vid självskadebeteende
DBT – dialektisk beteendeterapi Har funnits längst tid i Sverige, har bäst spridning och starkast
evidens
MBT – mentaliseringsbaserad terapi Finns ett fåtal team i Sverige i tex. Malmö, Göteborg och Stockholm
ERGT – emotion regulation group therapy Introduceras hösten 2013/våren 2014 inom ramen för det nationella
självskadeprojektet
En utvärdering av behandlingsläget finns i rapporten:
”Vad visar forskningen om behandling av självskadebeteende?”
av Lars-Gunnar LundhRapporten ligger på IKOS hemsida
Gemensamma faktorer väsentliga för behandling av självskadebeteende
En tydlig behandlingsstruktur som skapar förutsägbarhet och kontinuitet för patienten
Ett empatiskt-validerande och lyssnande-undersökande förhållningssätt.
Ett metodmässigt fokus på ökad emotionell medvetenhet och förbättrad emotionsreglering.
Strategier för att motverka risken för iatrogena effekter inom vården, som bedöms vara betydande med denna patientgrupp.
Lundh, 2012
”Ett mänskligt, engagerat svar som är förmedlat med empati
och omtanke kan göra så mycket mer gott
- även om det kanske blev lite tokigt i just vad det innehöll –
än ett som är ’korrekt’ i innehåll men sagt med en
uttråkad, formell ton.”Tjej, 25
Frågor?
Thérèse ErikssonFil. kand. i psykologi
Beteendevetare,föreläsare & författare
www.thereseeriksson.sewww.sjalvskadebeteende.se
Top Related