Ordklasser Carmen Winding
1
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
Innehållsförteckning
• Grammatik betyder s. 2
• Ordklasser Svensk PAPRIKA s. 3 - 5
• Verb s. 6 - 18
• Substantiv s. 19 - 33
• Adjektiv s. 34 - 40
• Räkneord s. 41 - 42
• Prepositioner s. 43 - 44
• Konjunktioner s. 45 - 50
• Interjektioner s. 51 - 52
• Adverb s. 53 - 58
• Pronomen s. 59 - 78
2
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
GRAMMATIK
• Ordet grammatik betyder språklära.
• Grammatik är som språkets byggnad. Allt du lär dig inom grammatik bygger upp ditt språk.
• Alla orden vi har i vårt språk delas in i olika områden. Vi kallar dessa områden för
• ORDKLASSER.
3
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
4
ORDKLASSER
• Våra ord delas in i 9 ordklasser. Alla ord hör hemma någonstans.
• Man kan säga att det finns 9 avdelningar att gå till och hämta ord. Varje avdelning har sen sina underavdelningar.
• De nio ordklasserna kan du sammanfatta med orden SVensk PAPRIKA som ett roligt kom-ihåg-ord.
4
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
5
ORDKLASS
• En ordklass är alltså en samling ord som används på samma sätt.
• De ord som tillhör en ordklass fungerar på samma sätt.
• När vi snart läser om satsdelar kommer vi att lära oss att en satsdel kan bestå av flera ord från olika ordklasser.
5
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
6
SV ensk PAPRIKA
Substantiv
Verb
Pronomen
Adjektiv
Prepositioner
Räkneord
Interjektioner
Konjunktioner
Adverb
6
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
7
VERB
• Verb är vad man gör.
• Verb är vad som sker, händer.
• Verb kan man redan ha gjort. Man kanske gör det just nu. Man kan också göra det i framtiden.
• Verb är något som redan kan ha hänt. Det kanske redan händer. Det kan också vara något som ska hända i framtiden.
7
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
8
VERB - uppgift
• Tänk dig ett nöjesfält. Vad händer där? Vad gör alla människorna omkring dig? Skriv några korta meningar. Stryk under verbet.
Se följande exempel:
Carmen äter glass.
Peter köper lotter.
Ragnar åker karusell.
Olle fixar åkband. 8
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
9
VERB har olika tidsformer. Ett finare ord för detta är TEMPUS
• PRESENS talar om vad som händer just nu.
• PRETERITUM talar om vad som hände tidigare. Tänk ”igår” .
• PERFEKT (supinum)talar om vad som har hänt.
• PLUSKVAMPERFEKT (supinum) talar om vad som hade hänt.
9
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
10
… flera tempus
• FUTURUM talar om vad som ska hända i framtiden
10
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
11
VERB kan du slå upp i ordlistan
• Om du ska slå upp ett verb i ordlistan måste du veta hur
verbet är skrivet i grundform.
• Ett finare ord för verb i grundform är INFINITIV.
• Man kan komma ihåg infinitiv-formen genom att sätta
hjälp-ordet ”att” framför.
11
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
12
VERB – många exempel i olika tempus
• INFINITIV att springa (att)
• PRESENS jag springer (nu)
• PRETERITUM jag sprang (igår)
• PERFEKT jag har sprungit (har)
• PLUSKVAMPERFEKT jag hade sprungit (hade)
• FUTURUM jag ska/kommer att springa (ska)
12
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
13
VERB kan också uppmana
• Det finns en form av verb som uppmanar. Man ”befaller” då kan man säga.
• Befallningsformen kallas IMPERATIV och används när man vill att en person ska göra något.
Exempel:
Vänta!
Spring!
Kör!
13
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
14
VERB kan vara svaga och starka
• SVAGA verb kallas också REGELBUNDNA.
• Man känner igen dem då de bildar regelbundet mönster då de böjs i olika tidsformer. Första delen av ordet ändras inte utan man lägger bara på ändelser.
• Följande ändelser läggs på i preteritum (igår) :
-de, -dde, te (retade, bodde, läste)
• Följande ändelser läggs på i supinum (har,hade):
-t, -tt ( retat, bott, läst) 14
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
15
STARKA VERB
• STARKA verb kallas också OREGELBUNDNA
• De har ett oregelbundet mönster där även början av ordet kan ändras, ja även vokalerna kan bytas ut.
Exempel:
springa – sprang – sprungit
skryta – skröt – skrutit
• Det finns ett schema man kan lära sig som brukar stämma på de allra flesta oregelbundna verb men lättast är att lära sig hur de böjs utantill.
15
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
16
OREGELBUNDNA - STARKA VERB Schema
• i-e-i slita slet slitit
• i-a-u finna fann funnit
• ä-a-u skära skar skurit
• y/u-ö-u flyga flög flugit
16
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
17
AKTIVA OCH PASSIVA VERB
• AKTIV FORM: PASSIV FORM:
Olle lagar mat. Maten lagas av Olle.
Ann plockar bär. Bären plockas av Ann.
• I en aktiv mening talar du om vem som utför handlingen.
• I en passiv mening vill du i första hand tala om vad som blir gjort.
17
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
18
ENKLA OCH SAMMANSATTA VERB
• Verb som kan stå ensamma i en mening kallas med ett
finare ord för enkla eller FINITA.
• De kan stå ensamma i presens, preteritum och i imperativ.
Här kommer några exempel:
Stina leker med en boll.
Anders läste läxorna.
Håll tyst! 18
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
19
SAMMANSATTA VERB
• Sammansatta verb kallas med ett finare ord för INFINITA.
• De kan inte stå själva utan behöver ett hjälp-verb.
• De kan inte stå själva i infinitiv och i supinum
( perfekt och pluskvamperfekt ).
Här kommer några exempel:
Att leka utomhus är bra.
Jag har sparat till en dator.
• Hjälp-verb kan vara ”att”, ”har” eller ”hade”. 19
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
20
SUBSTANTIV
• Substantiv är sådant som har substans.
• Substantiv är ord som man kan sätta en, ett eller flera framför.
• Substantiv är saker, djur, människor, känslor, ämnen, idéer och tillstånd.
20
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
21
SUBSTANTIV
• SAKER: halsband, dator, telefon
• DJUR: hund, katt, fågel, ko
• MÄNNISKOR: Anna, Kalle, Stina, Olle
• KÄNSLOR: vrede, glädje, lycka, ångest
• ÄMNEN: bensin, koldioxid, guld
• IDÉER: socialism, liberalism
• TILLSTÅND: ensamhet, gemenskap
21
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
22
KONKRETA SUBSTANTIV
• Detta är substantiv du kan ”ta på”.
• Detta är substantiv du kan uppfatta med dina sinnen.
• Exempel är djur, saker och människor.
• Du kan till exempel ”ta på” en stol, klappa en katt och krama någon du tycker om.
• Du kan se någon eller något. 22
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
23
ABSTRAKTA SUBSTANTIV
• Detta är substantiv du inte kan ”ta på”.
• Detta är substantiv du inte kan uppfatta med dina sinnen.
• Exempel är sådant som du kan uppfatta med tanken, till exempel kärlek, ensamhet eller ilska. Du kan ju inte ta på dessa substantiv.
23
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
24
SUBSTANTIV – numerus
• Numerus betyder antal.
• Vi har 2 numerus att hålla reda på:
SINGULAR betyder en, ett
PLURAL betyder flera
• Man skriver ett substantiv i singular form eller i plural form.
• Exempel singular form: Exempel plural form:
en penna, ett äpple pennor, äpplen 24
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
25
SUBSTANTIV - genus
• Genus är namn på en grupp av substantiv som har samma egenskaper.
• Genus betyder släkte, slag, art, kön
• Vi har 2 genus:
UTRUM/REALE ( en-ord )
NEUTRUM ( ett-ord )
25
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
26
SUBSTANTIV - MASKULINUM
• Maskulinum är substantiv som är ”han”-ord.
• De maskulina substantiven är namn på någon/något som är ”manlig/manligt”.
• Orden kan alltså bytas ut mot ”han”.
Exempel:
Olle, farsan, kung, morbror, bror, farfar, servitör
26
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
27
SUBSTANTIV - FEMININUM
• Femininum är substantiv som är ”hon”-ord.
• De feminina substantiven är namn på någon/något som är ”kvinnlig/kvinnligt”.
• Orden kan bytas ut mot ”hon”.
Exempel:
Anna, mamma, faster, syster, servitris, mormor 27
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
28
SUBSTANTIV - UTRUM/REALE
• Utrum/reale är ett genus som ersätter substantiv med ordet ”den”.
• Man kallar dessa ord för n-ord eller en-ord.
• Man kan sätta en framför dem.
Exempel:
en sko
en bil
en apa
28
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
29
SUBSTANTIV - NEUTRUM • Neutrum är ett genus som ersätter substantiv med ordet
”det”.
• Neutrum kallas också t- ord eller ett-ord. Man kan sätta ett framför dem.
Exempel:
ett bord – Det är fint.
ett glas – Det är halvtomt.
29
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
30
SUBSTANTIV i bestämd form • En form hos substantivet säger att någon eller något är
bestämt.
• Bestämd form kan kännas igen om man har
följande ord framför:
den
det
de
just den där
Exempel:
Man kanske vill ha det röda bordet och den gula pennan. 30
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
31
SUBSTANTIV i obestämd form • En form hos substantivet som säger att något är obestämt. Man
vet inte just vilket eller vilka man ska ha, det kan vara vilken eller vilka som helst.
• Obestämd form kan kännas igen om man har följande ord framför substantivet:
en, ett
flera
några
Exempel:
Man kanske vill köpa ett bord och flera lampor.
31
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
32
SUBSTANTIVETS KASUS
• Vi har 2 kasus i vårt språk.
• Substantivets ena kasus handlar om ägande och kallas GENITIV.
• Substantivets andra kasus handlar om icke-ägande och kallas NOMINATIV eller GRUNDFORM.
32
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
33
SUBSTANTIVETS KASUS
• Genitiv känner man igen på bokstaven -s i slutet på substantivet som visar ”ägande”.
Exempel:
Annas
pojkens
damernas
elevernas
mammas 33
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
34
SUBSTANTIVETS KASUS • Om substantivet står i genitiv och man vill ha det skrivet i
grundform är det bara att plocka bort s:et.
Exempel:
Annas – grundform blir Anna
pojkens – grundform blir pojken
damernas – grundform blir damerna
elevernas – grundform blir eleverna
mammas – grundform blir mamma
34
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
35
ADJEKTIV
• Ett adjektiv är ett beskrivande ord.
• Med adjektiv kan du berätta hur någon eller något är.
• Med adjektiv kan du berätta hur någon eller något ser ut.
• Din text blir mer levande med hjälp av adjektiv för då kan läsaren få ”en bild” av hur allt ser ut.
35
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
36
ADJEKTIV
• Du kan jämföra (compare) adjektiv.
• De kan förekomma i större eller mindre grad.
• De 3 jämförelseformerna kallas:
POSITIV
KOMPARATIV
SUPERLATIV 36
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
37
ADJEKTIV - komparation
POSITIV KOMPARATIV SUPERLATIV
snäll snällare snällast
dum dummare dummast
tyst tystare tystast
snygg snyggare snyggast
• Detta kallas regelbunden komparation.
• Man använder ändelserna -are, -ast, -re, -st
• Början av ordet ändras inte. 37
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
38
Adjektiv – oregelbunden komparation
• Om ett ord ändras mycket då det jämförs då kallas det oregelbunden komparation.
Exempel:
liten – mindre – minst
gammal – äldre – äldst
bra – bättre – bäst
dålig – sämre - sämst
ond - värre - värst
38
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
39
ADJEKTIV – komparation med mer och mest
• Adjektiv som är långa ord kompareras med hjälporden mer och mest.
• Adjektiv som slutar på -isk och -ad kompareras med mer och mest.
Exempel:
rytmisk mer rytmisk mest rytmisk
förvånad mer förvånad mest förvånad
intressant mer intressant mest intressant
spännande mer spännande mest spännande 39
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
40
ADJEKTIVETS kongruensböjning
• Man kan ändra form på adjektivet för att det ska passa substantivet.
• Man ställer följande frågor innan man skriver dit adjektivet:
Är substantivet EN-ord? En röd stol.
Är substantivet ETT-ord? Ett rött papper.
Är substantivet FLERA – ord? Fyra röda hus.
40
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
41
ADJEKTIV som du inte kan böja
• Det finns några adjektiv du inte kan ”jämföra”. De kan
alltså inte kompareras.
Exempel:
gravid
barhuvad
död
trekantig
41
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
42
RÄKNEORD • Räkneord delas in i:
• GRUNDTAL ORDNINGSTAL
1,2,3,4,5,6... 1:a, 2:a, 3:e, 10:e
• Grundtal svarar på frågan:
Hur många?
• Ordningstal svarar på frågan:
I vilken ordning?
42
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
43
RÄKNEORD
• Vi använder oss av romerska siffror ibland:
I II III IV V VI VII VIII IX X
L= 50 M= 1000 MCD= 1400
C= 100 XL= 40 MDCCC= 1800
D= 500 XC= 90 CD= 400
• Årtal kan skrivas med romerska siffror.
Exempel år 1843 = MDCCCXLIII
43
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
44
PREPOSITIONER
• Prepositioner är ord som säger var någon eller någonting finns.
• Prepositioner anger läge eller riktning.
• Prepositioner brukar stå framför substantiv och pronomen.
• ”Pre” betyder före och ”position” betyder ställning.
• Prepositioner kan man inte böja.
44
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
45
PREPOSITIONER
Exempel på prepositioner:
i, på, bakom, under,
intill, från, till, för, av,
bland, genom, åt, mot,
vid, ur, omkring, framför,
hos, efter, med, bredvid,
mellan, över, inom, längs
45
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
46
KONJUNKTIONER
• Konjunktioner är småord som binder ihop meningar/satser. Konjunktioner kan också binda samman ord/satsdelar.
• ”Konjunktion” betyder förbindelse.
• Konjunktionerna delas in i 2 grupper:
SAMORDNADE ( bindeord )
UNDERORDNADE ( fogeord ) 46
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
47
Samordnade konjunktioner
Exempel på samordnade konjunktioner:
och
men
eller
för
utan
för
ty
samt
47
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
48
Samordnade konjunktioner • Dessa ord binder ihop satser av samma slag.
• Dessa ord binder ihop satsdelar av samma slag.
Exempel 1:
Olle äter glass. Lisa äter glass.
Med ett binde-ord blir det så här:
Olle och Lisa äter glass.
Exempel 2:
Pia spelar piano. Jakob spelar inte piano. Han spelar fiol. Med ett binde-ord blir det så här:
Pia spelar piano men Jakob föredrar fiol.
48
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
49
Underordnade konjunktioner • Dessa ord inleder alltid en bisats. Det betyder att de står
först i en bisats.
• Bisats är en mening som inte ser ”hel” ut. Det är en mening som inte kan stå ”ensam”.
Exempel:
Därför att jag är trött.
• Motsatsen till bisats är huvudsats. En sådan sats/mening kan stå ”ensam” för den är ”hel”, alltså färdigskriven.
Exempel:
Jag vill vila en stund.
49
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
50
Underordnade konjunktioner
Exempel på underordnade konjunktioner:
för att
eftersom
medan
när
ifall
fast
att
då
om 50
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
51
Underordnade konjunktioner
Exempel på bisatser då underordnade konjunktioner används:
Jag kan min läxa eftersom jag läst på.
Min glass är god fast den är hemmagjord.
Jag lagar mat medan du vilar dig.
Det understrukna i meningarna ovan är bisatser.
51
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
52
INTERJEKTIONER • Interjektioner är ord för känslor och hälsningar.
• Dessa ord kan man inte böja.
• Interjektioner kallas ibland för utropsord.
• Interjektioner kan vara ord som härmar ljud.
• Man brukar ha utropstecken efter dessa ord.
52
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
53
INTERJEKTIONER
• Utropsord: Usch! Aj! Oj! Äsch! Hurra!
• Ljud som härmar: Smack! Mjau! Pang!
• Hälsningsord: Hej! Hallå!
• Svordomar: Tusan! Fy sjutton!
53
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
54
ADVERB
• ”Ad” betyder till.
• Adverb betyder till verb.
• Adverb hör ihop med verb. Adverb kan också höra ihop med adjektiv eller annat adverb.
• Det finns 3 sorters adverb:
TIDSADVERB
RUMSADVERB
SÄTTSADVERB
54
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
55
TIDSADVERB
• Tidsadverb svarar på frågan:
När?
Hur ofta?
Hur länge?
• Då kan man svara med adverben:
nu då nyss sedan igår
ofta sällan alltid aldrig strax
jämt genast länge snart förr
55
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
56
RUMSADVERB
• Rumsadverb svarar på frågan:
Var?
Vart?
Varifrån?
• Då kan man svara med adverben:
här hit häråt hitåt där
härifrån dit ditåt därifrån ute
hemma borta inomhus utomhus inne
uppe nere överallt ingenstans
56
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
57
SÄTTSADVERB
• Sättsadverb ser ut som adjektiv så detta kan bli lite svårt.
• Hur vet man om det är adverb eller adjektiv?
• Här kommer en check-lista:
Adverb står tillsammans med verb.
Adverb i sådana här exempel slutar ofta på t.
Adverb kan man inte böja.
Adjektiv står tillsammans med substantiv.
Adjektiv kan man böja. 57
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
58
SÄTTSADVERB
• Sättsadverb svarar på frågan:
Hur?
På vilket sätt?
• Man kan svara med adverb (som bildats av adjektiv).
Här kommer några exempel:
Olle springer fort. fort = adverb
Anna sjunger vackert. vackert = adverb
Bilen körde sakta. sakta = adverb
Kvinnan skrek argt. argt = adverb
58
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
59
ADVERB som ser ut som adjektiv
• Här kommer några exempel:
ADVERB ADJEKTIV
• Hon sitter skönt. Hon har en skön stol.
• Hon pratar högt. Två höga torn.
• De skriver fint. En fin bok.
• Vi frågar snällt. Tre snälla barn.
59
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
60
PRONOMEN
• Det finns en ordklass som har ord som byter ut substantiv. Ordklassen heter pronomen.
• ”Pro” betyder i stället för.
• ”Nomen” betyder substantiv.
• Det finns 9 olika pronomen.
• Det finns 6 huvudgrupper och 3 undergrupper.
60
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
61
PERSONLIGA PRONOMEN • Personliga pronomen delas in i 2 grupper. De heter:
SUBJEKT OBJEKT Genitivform
• 1 person singular JAG MIG
• 2 person singular DU DIG
• 3 person singular HAN HONOM HANS
• 3 person singular HON HENNE HENNES
• 3 person singular DEN,DET DEN,DET DESS
• 1 person plural VI OSS
• 2 person plural NI ER
• 3 person plural DE DEM DERAS
61
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
62
POSSESSIVA PRONOMEN
• Possessor är ett latinskt ord som betyder ägare.
• Possess betyder äga.
• Ett possessivt pronomen talar om vem som äger någonting.
• Till varje personligt pronomen hör ett possessivt pronomen.
62
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
63
POSSESSIVA PRONOMEN
POSSESSIVA PERSONLIGA
min, mitt, mina jag
din, ditt, dina du
hans han
hennes hon
dess den
dess det
vår, vårt, våra vi
er, ert, era ni
deras de 63
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
64
DEMONSTRATIVA PRONOMEN
• När man ska peka ut saker och ting använder man demonstrativa pronomen.
• Demonstrera betyder att visa något, peka ut något.
• Tänk dig att man pekar på det man menar.
64
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
65
DEMONSTRATIVA PRONOMEN
den den här den där
det det här det där
de de här de där
denne denna detta
dessa sådan sådan här
sådan där sådant sådana
densamma detsamma likadan
likadant likadana
65
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
66
RELATIVA PRONOMEN
• Relativa pronomen syftar alltid tillbaka på någonting som man talat om tidigare.
• Detta pronomen kan syfta tillbaka på ett ord eller en fras (flera ord) i något man skrivit/läst/sagt innan.
Exempel:
som, vilken, vilket, vilka, vars, vilkas, vad
66
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
67
RELATIVA PRONOMEN
Exempel:
Stina har en katt, vars namn är Fluffy.
Vincent har en hund som älskar att bada.
My skulle måla staketet, vilket var för högt för henne.
De gör allt vad du vill. Säg bara till.
Mamma har tre hundar, vilkas tassar ska klippas nu.
67
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
68
INTERROGATIVA PRONOMEN
• Ord som används när man frågar något kallas frågande pronomen.
Exempel:
vem
vad
vilken
vilket
vilka
hurdan
68
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
69
INTERROGATIVA PRONOMEN
Exempel:
Jag ska bjuda några kompisar på middag.
Vilka ska du bjuda?
Hon ska köpa en snygg klänning.
Undrar vilken hon kommer att välja?
Det är någon som knackar på min dörr.
Vem kan det vara?
69
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
70
INDEFINITA PRONOMEN
• Indefinita pronomen syftar inte på något bestämt ord utan är i stället något som inte riktigt talar om exakt vad, vem eller vilka.
• Detta kallas också för obestämda pronomen.
• Man använder indefinita pronomen för obestämda personer eller saker.
70
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
71
INDEFINITA PRONOMEN - exempel
man
alla
allt
allting
allesammans
ingen
inget
inga
ingenting
71
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
72
INDEFINITA PRONOMEN- fler ex
många
mycket
någon
något
några
någonting
somliga
en del
vissa
72
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
73
INDEFINITA PRONOMEN – några ex till
flera
få
lite
litet
mer
varje
var och en
varenda (en)
annan
vilken som helst 73
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
74
REFLEXIVA PRONOMEN
• Reflexiva pronomen syftar tillbaka till subjektet i en mening. Subjektet talar om vem/vilka som gör något i meningen.
Exempel på reflexiva pronomen:
sig
sin
sitt
sina
74
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
75
REFLEXIVA PRONOMEN
Exempel:
Pelle kammade sig.
De rev sig på buskarna.
Fia kliade sig i huvudet.
Bert borstade sina tänder.
75
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
76
RECIPROKA PRONOMEN
• Det reciproka pronomenet är något mellan två eller flera, något ömsesidigt.
• Det reciproka pronomenet beskriver att en handling är ömsesidig.
• Det finns bara 1 reciprokt pronomen:
varandra
76
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
77
RECIPROKA PRONOMEN
Exempel:
• De tog varandras böcker till klassrummet.
• De hjälpte varandra att flytta bilarna.
• De skulle gå till varandra i stället för att ta bilen.
77
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
78
DETERMINATIVA PRONOMEN
• Determinativa pronomen är ord man använder i stället för namn på personer, djur, växter och saker och när mer väntar i handlingen.
Exempel:
den
det
de
Dem
• (ihop med som)
78
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
79
DETERMINATIVA PRONOMEN
Exempel:
Familjen Bengtsson tittade på en bil.
De ville ha den som var dyrast.
Jag vill köpa ett bord.
Jag vill ha det som kommer att passa i mitt rum.
Många var bjudna på festen
Olle pratade med alla dem som kom. 79
Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se
Top Related