”LIKA VILLKOR”INFÖR ALMEDALEN
Bakgrund
Från och med 1 juli 2009 förändrades möjligheterna för fristående aktörer, utifrån riksdagens beslut i propositionen 2008/09:171 ”Offentliga bidrag på lika villkor”.
Den nya lagstiftningen har nu tillämpats och prövats under drygt 3 år.
Vår samlade erfarenhet är att det faktiska utfallet av tolkningen och tillämpningen av lagstiftningen ännu inte uppfyllt det uttalade syftet
I förarbetena till den nya lagstiftningen är det dock tydligt att Regeringen vill skapa goda förutsättningar för att starta och driva enskild verksamhet.
”Förändringarna syftar till att stärka principen om likvärdiga & rättvisa villkor för alla skolor oavsett
huvudman”
Frågan om lika villkor är i diskussioner med politiker och tjänstemän ofta starkt sammankopplad med:Vinstfrågan
Kvalitetfrågan
Är vi duktiga på att påvisa att vi levererar
kvalitet och hur vi disponerar våra överskott
blir vanligen likavillkorsdiskussionen enklare
Elever, andel i gymnasieskolan
Fördelning av totalt 350 000 elever läsåret 2012/13
Källa: Skolverket (2013)
Elever, andel i grundskolan
Fördelning av totalt 900 000 elever läsåret 2012/13
Källa: Skolverket (2013)
Associationsform, skolorAndel av samtliga grund- och gymnasieskolor i olika driftsformer. Källa: Skolinspektionen (2012)
* Kommanditbolag, Handelsbolag, Trossamfund och Enskild firma
Elever per företag
I de tio största skolföretagen går 45 procent av eleverna
(2010). Källa: Dagens Samhälle (nr 5 2012)
*Skolor med fler än en skola, men inte bland de 10 största
Inriktningar på skolorFördelning av officiella inriktningar på 1230 fristående grund- och gymnasieskolor läsåret 2010/11
Källa: Skolverket (2012)
* Rymmer skolor profilerade med ex pedagogik (Montessori, Freinet mm), ämne (Idrott, Musik mm) och språk (Engelska, Finska mm)
Rörelsemarginal 2011Källa: Friskolornas riksförbund (2012), SCB (2012)
* Skolor som drivs som aktiebolag
**Preliminära siffror från SCB 2011-12-06
Fortfarande föreligger inte lika villkor!!
Kostnaden för den svenska grundskolan var 2010 ca 71,0 miljarder kronor varav 7,8 miljarder kronor eller ca 11,0 % avser fristående skolor.
Totalt gick det läsåret 10/11 888 478 elever i grundskolan varav 105 136 eller 11,8 % gick i fristående skolor.
Detta innebär att kostnaden för en elev i en kommunal skola är ca 80 700 kr vilket skall jämföras med en ersättning till fristående skolor på ca 74 600 kr.
Detta innebär också att de fristående skolorna är underkompenserade med ca 8 %.
källa: Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010, utgiven av skolverket 2011-09-15 med dnr 71-2011:14 sid 9-13.
Mycket stor variation i ersättningsbeloppen
Grundskola
Källa: SCB
• Förutsättningarna att driva för- och
grundskola varierar kraftigt mellan
olika kommuner
• I vissa kommuner och årskurser skiljer
över 100 % mellan lägst och högst
ersättning
746763
5159
4344
25
939280
71
Åk7-Åk9Åk4-Åk6Åk1-Åk3Fk
Max
Min
Medel
Tkr per år
Problemområden
Transparens
Resurstillskott/underskott
Administrationsschablonen
Lokalersättning
Moms
Särskilt stöd
Problemområde 1: ”Transparens”
Skollagen ger vissa direktiv kring hur skolpeng skall beräknas och i vilka kategorier som kommunens kostnader skall redovisas.
De prövningar som gjorts i förvaltningsrätt av fristående aktörers överklagan visar dock att bevisbördan i stor utsträckning läggs på de fristående aktörerna när det gäller att påvisa felaktigheter i beräkningar.
Ofta har inte kommunerna velat/kunnat visa för de fristående aktörerna hur beräkningarna är utförda.
Pitch: Krav på transparens och enhetliga beräkningar för skolpeng bör införas för att säkra likvärdiga villkor och förbygga domstolsprövningar.
Problemområde 2 : ”Resurstillskottoch avvikelse från budget”
Nuvarande lagstiftning utgår från kommunernas budgeterade kostnader.
Oenighet råder, trots att lagstiftning finns, om hur underskott ska hanteras.
Vid efterkalkyl har konstaterats att budget inte alltid hålls av kommunernas skolor och att den kommunala skolan i dessa fall får högre anslag vilket ej är konkurrensneutralt.
Utav 22 granskade kommuner var det 9 av kommunerna som avskrev underskotten, 11 kommuner som överförde resultat mellan åren och 2 kommuner som kompenserade de fristående skolorna för underskotten i den kommunala verksamheten. Vissa kommuner hävdar att man ”rullar” underskott men i praktiken blir dessa ofta avskrivna efter några år
Pitch: Kommunerna ska kompensera fristående skolor vid underskott för att lika villkor ska uppnås.
Problemområde 2 : ”Resurstillskottoch avvikelse från budget” forts
Argumentation
Det motargument man ofta får är att fristående skolor
överkompenseras vid överskott i kommunal verksamhet, vilket
kommunerna inte har rätt att återkräva. Detta kan bemötas
genom att säga att vi anser att kommunerna ska kunna
ackumulera/spara överskott och använda vid senare
underskott. Kommunen bör inte bli kompensationsskyldig vid
underskott om man täcker ett underskott med tidigare
upparbetade överskott. Dock bör man inte kunna rulla
underskott framåt utan att ha överskott att ta av.
Problemområde 3 : ”Administration”
Reglerna i skollagen, att de fristående skolornas administrativa kostnader ska ersättas med en administrationsschablon på 3 procent istället för skolan faktiska budgeterade kostnader, har lett till en stor sänkning av bidragen.
Orsaken till att en schablon valdes i lagändringen, var att det skulle vara svårt för kommunerna att räkna fram de faktiska administrationskostnaderna.
AcadeMedias och PWC:s granskningar visar att den faktiska administrationskostnaden ligger mellan 6-9 % av grundbeloppet.
Pitch: Det har visat sig vara relativt enkelt att beräkna de faktiska administrationskostnaderna vilket visar att ersättning för faktiska administrationskostnader skulle vara enkelt att införa. Detta skulle även sätta press på kommunens effektivisering.
Problemområde 4: ”Lokaler”
Ersättningen för lokalkostnader baseras på kommunens
genomsnittliga hyresnivå vilken inte överensstämmer med
kostnaden för nya lokaler då många kommunala verksamheter
betalar inte marknadsmässig hyra.
Detta omöjliggör möjligheten till att bygga nya skolor då
nybyggnation i nuläget är väsentligt dyrare än genomsnittshyran..
I praktiken hindrar lagstiftningen ofta fristående aktörer att starta
ny verksamhet på samma konkurrensvillkor som de kommunala
aktörerna.
Kommunen äger i många fall egna fastigheter, antingen själva
eller genom ett bolag, vilket gör att genomsnittliga kostnaden inte
speglar den verkliga kostnaden marknadshyran
Pitch: Ersättningen bör motsvara en marknadsmässig hyra
Problemområde 5: ”Moms”
De fristående aktörerna har inte rätt att göra avdrag för
momskostnader vilket innebär högre kostnader för bland
annat hyra och inköp av material.
En schablon på 6 % har införts för att täcka dessa kostnader.
Ernst & Young´s rapport visar att den faktiska
momskostnaden är högre än 6 %.
En utredning är genomförd av statskontoret gällande
storleken på momsersättningen och utredningen anser att
ersättningen borde sänkas med 1-2 procentenheter.
Pitch: Lika villkor uppstår först fullt ut om friskolor blir
momspliktiga vilket är möjligt.
Problemområde 6: ”Särskilt stöd”
Praxis har efter en dom i högsta förvaltningsdomstolen blivit
mycket restriktiv gällande tilläggsbelopp.
Kommunerna medger i regel inte tilläggsbelopp utan menar att
detta stöd ska kunna ges inom ramen för grundbeloppet.
Denna dom innebär att elever som är i behov av särskilt stöd ej
kan få detta.
Pitch: Att lagstiftning eller praxis ändras så att barn/elever som
är i behov av särskilt stöd kan få detta för att kunna uppnå
målen.
Projekt med Friskolornas riksförbund
PWC:s syn på problemområdena efter ett antal genomförda kommungranskningar Administration
Kommunens administrationskostnad överstiger ofta 3 %
Oklarheter till vilken kostnadspost vissa kostnader ska hänföras då
dessa med självklarhet inte ingår i någon av dem. Viktigt att analysera
kommunernas administrationskostnader och gemensamma kostnader
för att säkerställa att kostnaderna har klassificerats på ett korrekt sätt.
Lokaler
Kommunens kostnad för lokaler understiger i de flesta fall
marknadshyrorna
Kommunerna har lättare att ta sig ur hyreskontrakt än fristående skolor
PWC:s syn på problemområdena forts.
Efterkalkyler, resurstillskott
Olikheter kring huruvida efterkalkyler upprättas och ligger till
grund för korrigering av skolpengen.
Oklar lagstiftning - Kommunerna hanterar oftast inte
underskott i verksamheten som resurstillskott.
Viktigt att följa upp bokslutet för kommunens egen
verksamhet för att kontrollera överensstämmelse med
budget.
PWC:s syn på problemområdena forts.
Transparens
Kompetens, samarbetsvilja och bemötande hos kommunerna
varierar stort
Transparens kan starkt ifrågasättas hos vissa kommuner
Stor fördel om en muntlig dialog kan upprätthållas
Top Related