Klimatpåverkan från foder

Fodret har stor betydelse för djurhållningens klimatpåverkan

Fodret spelar en väsentlig roll för utsläppen av växthusgaser under husdjurens livscykel. Fram till gårdsgrind står fodret för ca 80 % för fjäderfäca 50 % för gris20-35 % för nötkreatur

Både produktion och användning har betydelse.

Produktion:- Användning av insatsvaror, t.ex. diesel och gödsel, leder till utsläpp

av bland annat lustgas och koldioxid.- Växtföljden påverkar odlingssystemets totala avkastning.- Produktionen av fodermedel kan påverka markens kolbalans.- Viss produktion av fodermedel bidrar till nedhuggning av regnskog.

Användning:- Fodersvinn och överutfodring innebär att animalieprodukterna

belastas med extra utsläpp från foder.- Olika smältbarhet kan ge skillnader i metanutsläpp från djuren.- Fodrets innehåll påverkar gödselns mängd och sammansättning.- Fodermängd och foderstat påverkar tillväxttakt och hälsa hos djuren,

och därmed vilken mängd produkter som fås ut till priset av växthusgasutsläppen från produktionen.

Växthusgasutsläpp vid produktion av grovfoder

Rundbal

gräs-

& klöve

rvall

Rundbal

gräsv

all

Plansilo

gräsv

all

Tornsil

o grä

svall

Hö, grä

svall

050

100150200250300350400

Anläggning av siloEmissioner vid odlingÖvriga insatsvarorGödselmedel, produktionEnergi gård

kg C

O2-

ekv/

ton

ts

Växthusgasutsläpp vid produktion av kraftfoder per kg fodermedel

-0.10.00.10.20.30.40.50.60.70.80.9

ProcessningTransportEmissioner vid odlingÖvriga insatsvarorGödselproduktionEnergi gård

kg C

O2-

ekv/

kg fo

derm

edel

Växthusgasutsläpp vid produktion av kraftfoder per kg protein

Agrodra

nk

Ärter (i

nkl. f

feff)

Melass

Expro

Åkerbö

na (e

xkl. f

feff)

Sojamjöl

exkl.

avsk

ognin

g

Ärter (e

xkl. f

feff)

Korn

Höstve

teHav

re

Rapsfr

ö

Betfibe

r

Br. soja

mjöl in

kl. av

skog

ning (

FAO)02468

1012141618

kg C

O2-

e/kg

råpr

otei

n

Växthusgasutsläpp vid produktion av sojamjöl med och utan avskogning

Sojamjöl

exkl. a

vsko

gning

Br. sojam

jöl inkl.

avsk

ogning

(FAO)

0.00

4.00

8.00

12.00

ProcessningTransportEmissioner vid odlingÖvriga insatsvarorGödselproduktionEnergi gård

kg C

O2-

ekv/

kg s

ojam

jöl

(mas

sallo

kera

t)

Växthusgasutsläpp från djurproduktion med sojafodrets utsläpp beräknade med resp. utan avskogning

Utsläpp av växthusgaser

Andel soja i foder

med SIK-soja, kg CO2-ekv/kg slaktvikt

med FAO-soja, kg CO2-ekv/kg slaktvikt

Kyckling 18% 1,9 5,6

Gris 4,6% 3,4 4,6

Växthusgasutsläpp från mjölk-produktion med olika foderstater, forts.

1 2 3 4 50

1,000

2,000

3,000

4,000

5,000

6,000

7,000

8,000

Gödsel - stall, lagring, bete

Foderproduktion

Metan från djur

kg C

O2-

ekv.

/9 0

00 k

g E

CM

Fördelning av växthusgasutsläpp på olika delar i produktionen:

Förbättringsåtgärder, foderanvändning

• Minska överutfodring och foderspill.o Gör analyser på eget foder för att optimera

foderstaten näringsmässigt utifrån djurens behov.o Hantera grovfodret på ett sätt som minimerar

förlusterna.

Förbättringsåtgärder, forts.

• Foderodling:oOdling av eget proteinfoder, t.ex. baljväxter och raps, i

växtföljden kan ge flera miljömässiga fördelar.oAnvänd mineralgödselkväve som tillverkats med lägsta

möjliga utsläpp av växthusgaser (s.k. BAT-gödsel).oMinimera lagrings- och spridningsförluster från

stallgödsel.oGör kvävebalanser för gården och följ upp från år till år.

Förbättringsåtgärder, forts.• Foderinköp:o Undvik fodermedel odlade på före detta regnskogsmark.o Använd gärna biprodukter från livsmedelsindustrin,

förutsatt att energianvändningen vid framställning inte är alltför hög.