HISTORISKA INSTITUTIONEN
Diana – kvinnan bakom fenomenet
Klicka här för att ange Titel
En kvalitativ undersökning om stereotypa nyhetsbilder av prinsessan Diana under veckan efter hennes död
Klicka här för att ange Titel 2
C-Uppsats 15 hp, VT 2018 Författare: Madeleine Eldling Handledare: Michael Scholz Seminarieledare: Åke Sandström Ventileringsdatum: Maj 2018
Abstract
Diana – the woman behind the phenomena
A qualitative analysis of stereotypical portraits of Princess Diana in the
news during the week after her death
Princess Diana, or Lady Diana Spencer as she was called at the time, took the whole world
by storm when she at only 20 years of age married in to the British royal family, and thereby
became a popular target for the media. It was through the media that people all over the world
got to know and love Diana, and when she died in a terrible car accident in Paris, France, in
the year of 1997, people mourned the loss of their beloved princess, and blamed the media for
causing her tragic death for the chance of getting some photos of her.
Many people loved Diana and looked up to her, and the interest that was shown for her
funeral was enormous and worldwide. The death of Diana gave the media a lot to write about,
and in this study I investigate how the Swedish newspaper Aftonbladet, and the British
newspaper The Guardian portrayed Diana in their articles during the week after her death on
August 31 1997, until the day of the funeral September 6 1997. Specifically the study focuses
on the portraying of Diana based on gender stereotypes. By using a theory about desirable and
non-desirable feminine and masculine traits the conclusion was made that the Swedish
newspaper Aftonbladet mostly used female stereotypes when portraying Diana, both when it
came to desirable and non-desirable traits, and the British newspaper The Guardian mostly
described Diana with desirable masculine traits, and feminine non-desirable traits.
Keywords: Princess Diana, Aftonbladet, The Guardian, gender stereotypes, desirable and non-
desirable traits.
Innehåll
Abstract .......................................................................................................................................................... ii
Inledning ........................................................................................................................................................ 1
Syfte och frågeställningar ........................................................................................................................ 1
Källmaterial och avgränsningar .............................................................................................................. 3
Metod......................................................................................................................................................... 4
Teori och begrepp ........................................................................................................................................ 5
Genus - stereotyper ................................................................................................................................. 5
Media och stereotyper – hur ska en kvinna vara? ............................................................................... 8
Femininitet och maskulinitet – önskvärda och icke önskvärda egenskaper.................................... 9
Hur teorierna kommer att appliceras i undersökningen .................................................................. 10
Tidigare forskning ...................................................................................................................................... 11
Stereotyper .............................................................................................................................................. 11
Genus och stereotyper i media ............................................................................................................ 12
Undersökning .............................................................................................................................................. 14
Vem var prinsessan Diana? .................................................................................................................. 14
Diana i media .......................................................................................................................................... 16
Önskvärda och icke önskvärda egenskaper ....................................................................................... 17
Aftonbladets bild av Diana ................................................................................................................... 18
Önskvärda egenskaper ...................................................................................................................... 18
Icke önskvärda egenskaper .............................................................................................................. 20
The Guardians bild av Diana ............................................................................................................... 20
Önskvärda egenskaper ...................................................................................................................... 21
Icke önskvärda egenskaper .............................................................................................................. 22
Analys och diskussion ................................................................................................................................ 24
Sammanfattning .......................................................................................................................................... 27
Käll- och litteraturförteckning .................................................................................................................. 29
Tidningar ................................................................................................................................................. 29
Litteratur ................................................................................................................................................. 30
Internet .................................................................................................................................................... 32
1
Inledning
“Princess Diana dead after Paris car crash.”1 Den här rubriken, och många andra, möttes
världen av på morgonen den 31 augusti 1997 när de läste sina tidningar eller slog på sin TV.
Den brittiska prinsessan Diana Spencer, hädanefter omnämnd som Diana, och hennes sällskap
Dodi Fayed hade färdats i en bil genom Paris, och bilkraschen ägde rum i en tunnel i närheten
av Eiffeltornet.2 Skulden för kraschen har ofta lagts på de paparazzofotografer som på
motorcyklar förföljde bilen som Diana färdades i.3
Människor över hela världen sörjde Dianas bortgång, och intresset för att få följa henne
till hennes sista vila var stort. I dokumentären ”Prinsessan Diana: minnet efter vår mamma”
från 2017 berättar Dianas nära och kära om deras minnen av henne. När man i
dokumentären tar upp händelserna efter Dianas död säger hennes son Prins Harry:
It was very, very strange after her death, you know, the sort of outpouring of love and
emotion from so many people that had never even met her. [---] I was thinking to
myself, how is it that so many people that never even met this woman, my mother, can
be crying and showing more emotion than I actually am feeling?4
Att många blev berörda av prinsessan Dianas liv och livsöde råder det ingen tvekan om.
Majoriteten lärde dock känna henne via den bild som målades upp av media. Men vilken bild
av Diana är det egentligen som media har presenterat för oss? Vilken Diana är det vi har fått
lära känna?
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur prinsessan Diana har porträtterats av media
efter hennes död, mer specifikt under veckan efter hennes död, den 31 augusti 1997, och fram
till dagen efter hennes begravning, den 6 september 1997. Varför just denna vecka har valts
beror på att händelsen gav upphov till mycket skriverier om Diana, och hennes död
uppmärksammades i stora delar av världen, varför det är intressant att se om tidningarna från
1 CNN, “Princess Diana dead after Paris car crash”, Tillgänglig: http://edition.cnn.com/WORLD/9708/30/diana.dead/ (hämtad 2018-02-16) 2 CNN, “Princess Diana dead after Paris car crash”, Tillgänglig: http://edition.cnn.com/WORLD/9708/30/diana.dead/ (hämtad 2018-02-16) 3 CNN, “Princess Diana dead after Paris car crash”, Tillgänglig: http://edition.cnn.com/WORLD/9708/30/diana.dead/ (hämtad 2018-02-16) 4 ”Prinsessan Diana: minnet efter vår mamma”, [Video], tillgänglig: https://ww.tv4play.se/program/prinsessan-diana-minnet-efter-v%C3%A5r-mamma/3927251, 2017, (hämtad 2018-02-19).
2
olika länder målar upp liknande bilder av Diana eller inte. Min förhoppning är därför att
genom att analysera artiklar skrivna av den svenska kvällstidningen Aftonbladet och den
brittiska dagstidningen The Guardian kunna se om bilden av Diana skiljde sig något mellan de
olika tidningarna. Artiklarna kommer att analyseras utifrån teori om stereotyper, med syftet
att se om tidningarna presenterade Diana genom kvinnliga stereotyper eller inte.
Varför är då detta intressant? Nu, kanske mer än någonsin, matar media oss med bilder
av hur vi ska vara, hur vi ska se ut och hur vi ska känna och tycka. De personer som får stå
som förebilder för oss andra är kändisarna, de vars liv är i rampljuset. Diana var en stor
förebild för många, och det är därför intressant att undersöka vilken bild av henne som media
har gett oss, vad de bedömde som bra eller dåliga egenskaper hos Diana, och vilka beteenden
vi bör ta efter från henne och vilka beteenden vi bör undvika.
I mina eftersökningar har jag inte lyckats finna någon liknande undersökning om Diana
som utgår från just stereotyper. De flesta uppsatser eller längre texter har varit av en mer
biografisk karaktär, i övrigt har det varit artiklar publicerade i tidningar, eller texter skrivna av
privatpersoner eller skolungdomar. I frågan om medias koppling till Diana handlar texterna
oftast om hur journalister och fotografer förföljde henne, och många diskussioner har då
kretsat kring huruvida journalister, eller kanske främst paparazzofotografer, orsakade Dianas
död, då det sägs att hennes bil blev jagad av paparazzi när dödsolyckan skedde. Fokus har
därmed oftast legat på hur media påverkade Diana negativt, och inte på hur media framställde
henne i sina texter.
Den enda text som hittats som även den tar upp porträtteringen av Diana i media är
Marina Ghersetti och Håkan Hvitfelts rapport Slutet på sagan: prinsessan Dianas död i press,
radio och TV från år 2000, där de undersökte hur flera svenska dagstidningar, tv och radio
rapporterade om Diana efter hennes död. Ghersetti och Hvitfelt undersökte dock alla typer av
artiklar och nyhetsinslag, och analyserade materialet utifrån bland annat med vilka namn och
titlar Diana benämndes, vilka som hade uttalat sig om henne till media samt lite om
porträtteringen av henne, dock inte utifrån teorier om stereotyper.
Uppsatsens huvudfråga är om Diana beskrevs med stereotypt feminina egenskaper i
artiklar efter hennes död. Underfrågor till detta är om egenskaperna hon beskrevs med skiljde
sig något mellan svenska och brittiska tidningar och i så fall hur?
3
Källmaterial och avgränsningar
Då media har varit väldigt engagerade i Dianas liv och relationer behöver
undersökningsmaterialet avgränsas. Undersökningen kommer därför endast att omfatta
artiklar publicerade av den brittiska tidningen The Guardian och den svenska tidningen
Aftonbladet. Valet har fallit på dessa två tidningar på grund av att de är en av de tidningarna
som når ut till flest människor i respektive land.5 Båda tidningarna har också tillgång till ett
digitalt nyhetsarkiv på sina hemsidor, vilket gör det möjligt att få fram de artiklar som
kommer ligga till grund för undersökningen. Ytterligare en anledning till att välja just en
svensk och en brittisk tidning är att jag själv är svensk och intresserad av att studera Diana ur
ett svenskt perspektiv, samt att Diana var brittisk och det är därmed intressant att undersöka
hur hon porträtterades av media i sitt hemland.
Aftonbladet är en kvällstidning som trycks sju dagar i veckan. Politiskt betecknar sig
tidningen som ”obunden socialdemokratisk”, och ägs till 91 % av den norska mediekoncernen
Schibsted, samt 9 % av LO.6 Aftonbladet har 365 utgåvor per år, och på en vecka når de ut
digitalt till 5,54 miljoner individer, har 50,25 miljoner besök via sin app och online, samt att
de når ut till 1,38 miljoner individer varje vecka via den tryckta tidningen också.7
The Guardian är en dagstidning som ägs av Guardian Media Group och The Scott Trust.
The Guardian är dock självständigt från Guardian Media Group, men chefsredaktören väljs av
och rapporterar till The Scott Trust.8 Tidningen klassas som liberal. Enligt statistik
säljs/leveresas det 148 169 tryckta tidningar varje dag, som sammanlagt når 818 000 vuxna
personer, samt att de via PC når ut till 1 485 000 vuxna och 2 447 000 via mobilen dagligen.9
Materialet kommer också som tidigare nämnt att ha en tidsbegränsning, det vill säga att
det kommer att fokusera på en specifik tidpunkt kring Diana. Tidpunkten som valts är dagen
för hennes död, 31 augusti 1997, och fram till dagen för hennes begravning, den sjätte
september 1997. Diana var alltid ett hett ämne för media, men Dianas död var som sagt en
händelse som väckte stora känslor världen över, vilket gör det till en bra och
intressantsituation att undersöka.
5 För statistik, se http://tu.se/mediefakta/branschfakta/rackvidder/ samt https://www.statista.com/statistics/246077/reach-of-selected-national-newspapers-in-the-uk/ 6 Svenska Dagbladet, ”Lo säljer aktier i Aftonbladet”, (2009-06-15). https://www.svd.se/lo-saljer-aktier-i-aftonbladet (hämtad 2018-05-10). 7 Aftonbladet, ”Statistik” https://ocast.com/sv-fi/brands/aftonbladet-20/stats/aftonbladet-2079 (hämtad 2018-05-10). 8 The Guardian, “GMG and the Scott Trust: key questions answered”, https://www.theguardian.com/gmg/2015/jul/23/faqs (hämtad 2018-05-10). 9 Newsworks, “The Guardian”, https://www.newsworks.org.uk/the-guardian (hämtad 2018-05-10).
4
En ytterligare avgränsning har gjorts när det gäller antalet artiklar som kommer att
undersökas, samt gällande artiklarnas innehåll. Gällande antalet artiklar så publicerades det
självklart en hel del artiklar det året Diana dog, och det publicerades definitivt många artiklar
under veckan efter hennes död. Då undersökningens syfte är att undersöka hur Diana beskrivs
och porträtteras i media så har ett krav varit att artiklarna måste innehålla personbeskrivningar
av henne. Många artiklar från 1997 har berört andra saker runt Dianas död, som t.ex. Dodi
Fayed, prins Charles, drottning Elizabeth, paparazzofotografernas roll i hennes död m.m.
Dessa artiklar har därför varit irrelevanta för denna undersökning, och har av den anledningen
valts bort.
Sammanlagt har sex stycken artiklar från varje tidning valts ut, tolv artiklar
sammanlagt. Orsaken till detta låga antal var att det i Aftonbladet inte fanns fler artiklar från
den valda tidsperioden som tog upp något om Dianas egenskaper. I The Guardian fanns det
fler artiklar som hade kunnat vara aktuella, men då jag ville utgå ifrån lika många artiklar från
varje tidning fick ett urval göras.
Metod
Undersökningen kommer att genomföras med en så kallad content analysis, eller
innehållsanalys. Klaus Krippendorff, ett av de större namnen inom content analysis, förklarar
att ”Content analysis entails a systematic reading of a body of texts, images, and symbolic
matter”.10
Även om metoden att systematiskt analysera texter återfinns hos kyrkan redan på
1600-talet, så är det inte förrän på 1900-talet som begreppet kommer med i engelska
ordboken (1941) och man kan hitta väldokumenterade analyser där metoden har använts.11
Krippendorff förklarar att content analysis i början av 1900-talet utgjordes av
kvantitativa analyser av tidningar, men att analyser av den sorten nu ses som förlegade och
har fått lämna plats åt kvalitativa analyser, exempelvis diskursanalys, socialkonstruktivistisk
analys, retoriska analyser, etnografiska analyser samt samtalsanalyser.12
Som uttryckt ovan av Krippendorff kan innehållsanalyser utföras på ett flertal olika sätt,
med ett flertal olika metoder. Metoden som står i fokus i denna uppsats är den kvalitativa
innehållsanalysen. Den kvalitativa innehållsanalysen, även kallad kvalitativ textanalys, kan
beskrivas som en metod där man ska ”ta fram det väsentliga innehållet genom en noggrann
10 Krippendorff 2004, s. 3. 11 Ibid, s. 3–4. 12 Ibid, s.5, s.16.
5
läsning av textens delar, helhet och den kontext vari den ingår.”13
Esaiasson et al förklarar att
vid en kvantitativ analys arbetar man med ett stort antal analysenheter och att dessa
”behandlas likvärdigt och tillskrivs samma vikt”, medan i en kvalitativ analys kan ”vissa
passager i texten anses vara viktigare än andra”, varför en närläsning krävs och ett lägre antal
källor lämpar sig för denna typ av analys.14
Teori och begrepp
Nedan presenteras de teorier och begrepp som är aktuella för denna studie. De teorier som
valts handlar om stereotyper, och teorierna behandlar stereotyper som utgår ifrån genus och
media.
Genus - stereotyper
Yvonne Hirdman skriver i sin bok Genus – om det stabilas föränderliga former om det
stereotypa genuskontraktet. Genuskontraktet härstammar enligt Hirdman från
”Ursituationen”, med vilket hon menar de historier och föreskrifter som återfinns i bibeln med
stereotyper för vad som är manligt respektive kvinnligt.15
Detta genuskontrakt beskriver
Hirdman utifrån fyra olika vinklar; Ordet, innehållet, rationalitet samt (de)formeringen.
Hirdman berättar att ordet kontrakt kommer från det latinska ordet con-trahere, som betyder
att draga samman, men Hirdman applicerar istället detta på genus och beskriver kontraktet
som:
en kulturellt nedärvd, styrd överenskommelse av könens gemensamma sammandragande med
åtskiljda förpliktelser, skyldigheter och rättigheter. Ty vad begreppet vill ringa in är det
strukturella tvång som båda kön tyngs under, som antyder möjligheter till förhandling, men också
en förståelse av upplevda fördelar av den styrda överenskommelsen.16
Gällande kontraktets innehåll skriver Hirdman att kontraktet förespråkar en relation mellan
män och kvinnor där mannens roll är att ta hand om och försörja kvinnan.17
Kvinnor som blir
omhändertagna av en man måste också uppfylla de krav som ställs på dem, vilka är att hålla
sig till hemmet och där föda barn och utföra de sysslor som behöver göras i hemmet, vilket
13 Esaiasson et al 2017, s.211. 14 Ibid, s.211. 15 Hirdman 2003, s. 77. 16 Ibid s. 84. 17 Ibid, s. 85.
6
enligt Hirdman placerar kvinnan i en roll som mannens hjälpreda och ”ting”, eller med andra
ord en sorts slav.18
När det sedan kommer till rationalitet skriver Hirdman att även om villkoren för mäns
och kvinnors behov av och plikt mot varandra har varierat genom tiderna så behövs ett
”genuskontrakt” för att ”skapa ett ’fundament’ att teoretisera utifrån som inte hela tiden rör på
sig. Tvärtom gäller det att begreppsbinda den orörlighet i historien som präglat könens
villkor.”19
Kvinnor och män utgör förvisso varandras möjlighet och villkor, men det har aldrig
varit på lika villkor, och den genusbundna rationaliteten visar hur kvinnans beteende påverkas
genom de möjligheter som kontraktet tillhandahåller och hur hon tillämpar maktstrategier för
att genom mannen få tillgång till det hon vill ha, t.ex. kontanter i utbyte mot en läcker
middag.20
Till sist tar Hirdman upp (de)formering, med vilket hon menar att det finns en tydlig
över- och underordning emellan män och kvinnor som skapar en ”grund för snedvridning,
formering till stereotypi – deformering av båda könen.”21
Hirdman pekar också på att det är
just denna deformering som gör att underordningen blir självklar, osynlig, eftersträvbar och
också fortsätter, detta sker genom att kvinnan, som är placerad längst ned i den naturliga
ordningen, reproducerar ordningen och på grund av att genuskontraktets villkor berör hela
kvinnans liv blir det kvinnans egna strategier som återskapar mönstret av underordning, då
hennes ”strategier inte kan expandera utanför kontrakter.”22
En annan forskare som skrivit om könsstereotyper är Linda Brannon som doktorerat i
psykologi och arbetar vid McNeese State University i Lake Charles, Louisiana. I kapitlet
”Gender stereotypes: Masculinity and femininity” från boken Gender: Psychological
Perspectives förklarar Brannon könsstereotyper och könsroller på följande sätt:
A gender stereotype consists of beliefs about the psychological traits and characteristics of, as well
as the activities appropriate to, men or women. Gender roles are defined by behaviors, but gender
stereotypes are beliefs and attitudes about masculinity and femininity. The concepts of gender role
and gender stereotype tend to be related. When people associate a pattern of behavior with either
women or men, they may overlook individual variations and exceptions and come to believe that
the behavior is inevitably associated with one gender but not the other. Therefore, gender roles
furnish the material for gender stereotypes.23
18 Hirdman 2003, s. 85. 19 Ibid, s. 88. 20 Ibid, s. 88–89. 21 Ibid, s. 91. 22 Ibid, s. 91. 23 Ibid, s. 160.
7
Enligt Brannon såddes fröet till nutidens könsstereotyper redan under 1800-talet i samband
med den industriella revolutionen. Från att ha arbetat sida vid sida på gårdarna delades män
och kvinnors ansvarsområden upp; männen skaffade sig arbeten utanför hemmet medan
kvinna fick stanna kvar hemma och tog hand om hushållet och barnen.24
Denna utveckling
ledde till att två teorier uppstod: The Doctrine of Two Spheres samt the Cult of True
Womanhood.25
The Doctrine of Two Spheres är en teori om att män och kvinnors intressen går isär, och
att de har separata intresseområden, där kvinnors intresseområden omfattar hemmet och
barnen, medan männens intressen omfattar jobbet och världen utanför hemmet.26
The Cult of
True Womanhood uppkom någon gång mellan år 1820 och år 1860, och där återfinner man
attribut i form av fyra dygder som kvinnorna skulle leva efter och som kvinnorna bedömdes
utifrån, inte bara av sig själva utan också av samhället.27
De fyra dygderna var piety
(fromhet), purity (renhet), submissiveness (ödmjukhet/underlängsenhet), samt domesticity
(hemliv), och The Cult of True Womanhood menade att “the combination of these
characteristics provided the promise of happiness and power to the Victorian woman, and
without these no woman’s life could have real meaning.”28
Gällande utvecklandet av stereotypa tankar hos en person menar Brannon att barn så
unga som tre år kan börja visa tecken på att bedöma andra utifrån stereotyper. Utvecklingen
av stereotypa tankar hos barn går igenom tre faser: I den första fasen lär sig barnet att se
karaktärsdrag och beteende kopplat till varje kön, i den andra fasen lär sig barnet att se
indirekta associationer för beteenden kopplade till det egna könet, och i den tredje fasen kan
barnet göra indirekta associationer för beteenden kopplade till båda könen, och det är då de
kan börja utveckla stereotypa uppfattningar om könen.29
När det gäller vår uppfattning av könen och faktorer som påverkar våra stereotypa
tankar hänvisar Brannon till en artikel av Kay Deaux och Laurie L. Lewis.30
Brannon
presenterar fyra komponenter från deras artikel som påverkar vår uppfattning av en person
utifrån könsstereotyper. De fyra komponenterna är fysiskt utseende, egenskaper, beteenden
samt yrke/sysselsättning.31
Brannon förklarar att kunskap om någons beteende gör att man
24 Brannon 2005, s. 161. 25 Ibid, s. 161. 26 Ibid, s. 161. 27 Ibid, s. 161. 28 Ibid, s. 161. 29 Ibid, s. 164. 30 Artikeln heter “Structure of Gender Stereotypes: Interrelationships Among Components and Gender Label” och publicerades 1984 i tidsskriften Journal of personality and social psychology, Vol. 46, No. 5. 31 Brannon 2005, s. 170.
8
drar slutsatser om personens egenskaper, och information om yrken kan påverka
uppfattningen om någons beteende, men det fysiska utseendet påverkar uppfattningen av de
andra komponenterna mer än vad de andra komponenterna påverkar uppfattningen om någons
utseende.32
Media och stereotyper – hur ska en kvinna vara?
För att undersöka hur Diana porträtterades av media i samband med hennes död kommer
källmaterialet att analyseras utifrån en teori om stereotyper i media, med fokus på hur kvinnor
framställs i media. Det teoretiska perspektivet som kommer att appliceras på undersökningen
är hämtad från Julia T. Wood som arbetar på avdelningen för kommunikation vid universitetet
i North Carolina. 1994 gav Wood ut boken Gendered lives: communication , gender, and
culture, och i den boken återfinns ett kapitel som heter Gendered Media: The Influence of
Media on Views of Gender. I kapitlet beskriver Wood olika tema som media använder sig av,
och hur könen porträtteras utifrån dessa teman och stereotyper.
Woods teori kommer att kombineras med en teori från artikeln ”Desirable and
Undesirable Gender Traits in Three Behavioral Domains” från 1995, skriven av Lina A.
Ricciardelli och Robert J. Williams. I artikeln presenterar de resultatet från en studie om
önskvärda och icke önskvärda feminina respektive maskulina egenskaper. De båda teorierna
presenteras nedan.
Enligt Wood använder sig media av tre distinkta teman när det gäller genus; För det
första är kvinnor underrepresenterade i media, vilket skapar en bild av att männen är den
kulturella standarden; för det andra porträtteras kvinnor utifrån stereotyper och för det tredje
så målar man upp en traditionell bild av relationen mellan män och kvinnor där våld mot
kvinnor normaliseras.33
Wood diskuterar och presenterar stereotypa bilder av män och kvinnor som media
använder sig av, men visar också på att media kan skapa flera olika bilder av samma kön. När
det kommer till stereotyper runt män och kvinnor skriver Wood att:
Typically men are portrayed as active, adventurous, powerful, sexually aggressive and largely uninvolved
in human relationships. Just as' consistent with cultural views of gender are depictions of women as sex
objects who are usually young, thin beautiful, passive, dependent, and often incompetent and dumb.
32 Brannon 2005, s. 170. 33 Wood 1994, s. 31.
9
Female characters devote their primary energies to improving their appearances and taking care of homes
and people.34
Wood påpekar också att kvinnor framställs som smalare än den normala kvinnan, samt att de
framstår som passiva, beroende av en man och snärjda av relationer eller hushållsarbete.35
Wood skriver också om att media har skapat två olika bilder av kvinnor. Den första
bilden är av bra kvinnor, och Wood skriver att ” Good women are pretty, deferential, and
focused on home, family and caring for others. Subordinate to men, they are usually cast as
victims, angels, martyrs, and loyal wives and helpmates.”36
Motsatsen till detta är de dåliga
kvinnorna, som enligt Wood ofta representeras genom rollen häxa, bitch, hora eller icke-
kvinna, och som till karaktären är hård, kall och aggressiv.37
Wood tar också upp stereotypiska bilder i media när det gäller relationen mellan
kvinnor och män. Enligt Wood finns det fyra teman som media använder sig av för att måla
upp stereotypiska relationer. Första temat är kvinnans beroende och mannens oberoende, som
också visar sig i manlig dominans och kvinnlig undergivenhet; andra temat är män som
kompetenta auktoriteter och kvinnor som inkompetenta; det tredje temat är kvinnor som
omvårdande och män som familjeförsörjare, och sista temat visar kvinnans roll som ett
subjekt för männens sexuella begär, med kvinnan som ett sexobjekt och mannen som
angripare. 38
Femininitet och maskulinitet – önskvärda och icke önskvärda egenskaper.
I Lina A. Ricciardelli och Robert J. Williams undersökning ”Desirable and Undesirable
Gender Traits in Three Behavioral Domains” från 1995 deltog 888 psykologistudenter i en
studie rörande egenskaper hos män och kvinnor, och för att få fram resultatet om önskvärda
och icke önskvärda feminina samt maskulina egenskaper använde sig Ricciardelli och
Williams av nio olika mätskalor.39
Skalorna som användes i studien och siffrorna som
framkom av dessa skalor kommer inte att presenteras i den här undersökningen, utan det som
kommer att presenteras är vilka egenskaper som bedömdes, och om dessa egenskaper
bedömdes som önskvärda eller inte.40
34 Wood 1994, s.32. 35 Ibid, s.33. 36 Ibid, s. 33. 37 Ibid, s. 33. 38 Ibid, ss. 33-37. 39 Ricciardelli & Williams 1995, ss. 640-642. 40 För att läsa mer om de olika skalorna som användes, se Ricciardelli & Williams, ss. 640-642.
10
Nedan återfinns en sammanställning av de resultat som Ricciardelli och William kom fram
till i sin undersökning. I tabellen presenteras önskvärda samt icke önskvärda maskulina samt
feminina egenskaper/beteenden:
Tabell 1. Önskvärda respektive icke önskvärda maskulina och feminina egenskaper
Desirable Masculinity Desirable Femininity Undesirable
Maculinity
Undesirable
Femininity
Firm Loves Children Bossy Dependent
Confident Patient Noisy Needs approval
Competitive Appreciative Show-off Nervous
Casual Sensitive Aggressive Timid
Forceful Grateful Sarcastic Self-critical
Skilled in business Responsible Mischievous Weak
Strong Emotional Feels superior Bashful
Carefree Devoted Boastful Shy
Outspoken Loyal Rude Anxious
Pleasure seeking Gentle Sees self running show Worrying
Källa: “Desirable and Undesirable Gender Traits in Three Behavioral Domains,” av Lina A. Ricciardelli &
Robert J. Williams, 1995, Sex Roles, 33, pp. 637–655.
Tittar man på de olika egenskaperna i tabell 1 kan man se att det som efterfrågas av en man,
och som klassas som bra maskulinitet, är en självsäker, stark, framgångsrik, men ändå
avslappnad man. Negativa maskulina egenskaper är sådana som kan framstå som hotfulla
eller nedvärderande, så som att vara aggressiv, otrevlig, skrytsam m.m. Positiva feminina
egenskaper är att ha en försiktig karaktär, vara ansvarstagande, lojal, tacksam och familjekär.
Även hos de feminina egenskaperna övergår de till att vara negativa egenskaper om de går till
överdrift, t.ex. att vara beroende, blyg, ha dåligt självförtroende eller att vara svag.
Hur teorierna kommer att appliceras i undersökningen
Mannen som det starka, självsäkra och försörjande könet och kvinnan som det svagare,
beskyddade och familjekära könet är en bild som ofta dyker upp inom genus och stereotyper,
och som vi återkommer mer till i den tidigare forskningen. Tanken med de två teorierna är att,
utifrån de artiklar som valts, analysera hur Diana framställs i tidningarna. Med vilka
egenskaper beskrivs hon? Faller beskrivningarna bara in under kvinnliga stereotyper, eller
beskrivs hon också med egenskaper som faller under manliga stereotyper? Är de egenskaper
11
Diana hade klassade som önskvärda eller icke önskvärda egenskaper (Ricciardelli &
Williams)? Stämmer bilden överens med hur Wood beskriver att kvinnor framställs i media?
Tidigare forskning
Nedan presenteras tidigare forskning om stereotyper, och kopplingar mellan stereotyper,
genus och media.
Stereotyper
Walter Lippman var en amerikansk journalist och skribent som myntade begreppet
stereotyper, som han även tar upp i sin bok Public Opinion från 1922.41
Lippman konstaterar
att vi endast rör oss på en liten bit av jordens yta, och att vår bekantskapskrets är relativt liten,
något som han menar gör att när en stor händelse med stor effekt sker så ser vi ”at best only a
phase and an aspect.” av den händelsen.42
Detta menar Lippman resulterar i att våra åsikter
omfattar mer plats, tid och saker än vad vi själva kan observera, och därför behövs ens egen
bild kombinerad med andras uppfattningar och sin egen fantasi för att vi ska få en helhetsbild
av situationen, händelsen eller saken.43
Lippman skriver att:
For the most part we do not first see, and then define, we define first and then see. In the great
blooming, buzzing confusion of the outer world we pick out what our culture has already defined
for us, and we tendto perceive that which we have picked out in the form stereotyped for us by our
culture.44
Som exempel på detta påstående berättar Lippman om en kongress för psykologi där man i
samma lokal hade en maskeradbal, och en clown och en neger plötsligt kom inspringande till
kongressen, slogs i mitten av rummet, varpå clownen föll, negern hoppade på honom och
avfyrade en revolver, och sedan sprang båda ut ur rummet.45
Deltagarna i kongressen ombads
skriva ner en rapport över vad de hade sett, vilket resulterade i att 40 rapporter lämnades in
och i dem hade endast en mindre än 20 % felaktigheter, 13 personer hade över 50 %
felaktigheter i sina rapporter, och hela 24 personer hade 10 % av sin rapport som var helt
påhittade händelser.46
Lippman konstaterar att detta beror på att varje person utgår ifrån sin
41 New World Encyklopedia, http://www.newworldencyclopedia.org/entry/Walter_Lippmann (hämtad 2018-04-22) 42 Lippman 1997, s. 79. 43 Ibid, s. 79. 44 Ibid, s. 81. 45 Ibid, s. 82. 46 Ibid, s. 82–83.
12
egen stereotypa bild av hur ett sådant här bråk ser ut och går till, och hos 34 personers
uppfattning av händelsen bestod åtminstone en tiondel av stereotyper.47
Lippman ser stereotyper ur bland annat en ekonomisk synpunkt. Om man hela tiden ska
se nya saker och dessutom se dem i detalj kommer man att bli slutkörd. Det finns inte tid för
det och avstånden är ofta stora, därför uppmärksammar vi istället en viss egenskap hos t.ex.
en person utifrån en välkänd typ, och skapar sedan en hel bild utifrån de stereotyper vi har
kunskap om.48
En annan vinkel för stereotyper som Lippman tar upp är som ett försvar. Lippman skriver
att stereotyper är:
an ordered, more or less consistent picture of the world, to which our habits, our tastes, our
capacities, our comforts and our hopes have adjusted themselves. They may not be a complete
picture of the world, but they are a picture of a possible world to which we are adapted. In that
world people and things have their well-known places, and do certain things. We feel at home
there. We fit in. We are members. We know the way around. There we find the charm of the
familiar, the normal, the dependable; it grooves and shapes are where we are accustomed to find
them. And though we have abandoned much that might have tempted us before we creased
ourselves into that mould, once we are firmly in, it fits as snugly as an old shoe. 49
Enligt Lippman skapar alltså användandet av stereotyper både en ekonomisk trygghet samt
fungerar som ett försvar mot sådant som för oss ör okänt. Genom att använda stereotyper kan
vi spara tid och ork som annars skulle behöva användas för att bedöma vad eller vem något
egentligen är, och det skapar även en trygghet när vi kan förstå vad det är vi faktiskt upplever.
Genus och stereotyper i media
En forskare som har undersökt just genus och porträtteringen av kvinnor i media är Gunilla
Jarlbro. I hennes bok Medier, genus och makt från 2006 diskuterar Jarlbro porträtteringen av
kvinnor i nyhetsmedier, offentlighetens ljus, sport, populärkultur samt reklam. Jarlbro
hänvisar till en artikel från 1995, All Women should cry, som ”redovisar en studie av
kvinnorepresentationen i internationella nyhetsartiklar”.50
Materialet hade inhämtats vid två
tillfällen under år 1995 från tidningar samt tv/radio. Vid första tillfället bestod materialet av
7474 inslag från 41 länder under två dagar i maj, och vid andra tillfället bestod materialet av
45 672 internationella nyhetsartiklar från 35 länder, och inhämtades under två veckor i
september.51
Resultatet av undersökningen visade att kvinnor hade hög frånvaro i dessa
47 Lippman 1997, s. 83. 48 Ibid, s. 88–89. 49 Ibid, s. 95. 50 Jarlbro 2006, s.31. 51 Ibid, s.31.
13
nyhetsinslag, och att när kvinnor var närvarande berördes ofta ämnen kopplade till ”den
privata sfären, såsom familjefrågor, mänskliga rättigheter och sociala frågor.”52
Marina Ghersetti och Håkan Hvitfelt skrev år 2000 rapporten Slutet på
sagan: prinsessan Dianas död i press, radio och TV. I sin rapport utgick de med artiklar och
nyheter om Dianas död från sju svenska dagstidningar, tre nyhetsprogram från TV samt ett
nyhetsprogram från radion.53
De började med att presentera de händelser som skedde från att
Diana dött fram till hennes begravning, för att sedan studera hur Dianas liv och död
framställdes som en saga av media, samt hur andra aktörer kring Diana framställdes. Ghersetti
och Hvitfelt skrev att:
Berättelserna kan spegla verkligheten i varierande grad. De kan vara helt fiktiva eller mer
eller mindre – men aldrig helt – faktiska. En del berättelser, som nyheter, gör anspråk på att vara
mycket faktiska, andra berättelser är sagor. Mediernas nyhetsrapportering bygger på
verklighetsfragment som sammanfogas enligt traditionella berättartekniska principer, inte sällan
blir de sagor om verkligheten. Sådan var berättelsen om prinsessan Dianas liv och död.54
En metod som media använder sig av, och som Ghersetti och Hvitfelt tog upp i sin
undersökning, är nyhetsstereotyper. Stereotyper i nyheter innebär, enligt Ghersetti och
Hvitfelt, att man i nyhetsrapporteringen utgår ifrån uppgjorda mönster som återspeglar
samhällets allmänna uppfattningar.55
Att medierna använder sig av stereotyper har flera
förklaringar; dels förenklar det arbetsprocessen och urvalet av nyheter, och dels blir nyheterna
mer greppbara och logiska för läsarna och man utgår ifrån redan kända journalistiska
mönster.56
Användandet av stereotyper innebär också att t.ex. personer och händelser placeras
in i kategorier eller specifika typer. Denna uppdelning avgör sedan om media ska
uppmärksamma dem, och i så fall hur de ska uppmärksammas.57
52 Jarlbro 2006, s.32. 53 Tidningarna var Aftonbladet, Expressen, GT, Arbetet, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och DN. Nyhetssändningarna på TV var Aktuellt, Rapport och Nyheterna, och på radion var det Ekot. Se sid. 46 i rapporten. 54 Ghersetti & Hvitfelt 2000, s. 26. 55 Ibid, s. 36. 56 Ibid, s. 36. 57 Ibid, s. 36.
14
Undersökning
Källmaterialet i denna undersökning har som sagt varit åtta artiklar från den svenska
tidningen Aftonbladet och lika många artiklar från den brittiska tidningen The Guardian, alla
publicerade mellan den 31:a augusti och den sjunde september år 1997. Syftet har varit att
undersöka hur de två tidningarna valt att beskriva prinsessan Diana under veckan efter hennes
död fram till dagen efter begravningen, med utgångspunkt i teorier om stereotyper.
Nedan presenteras först den information som har hittats om Prinsessan Dianas
bakgrund, samt hur hon har porträtterats i svensk media. Därefter presenteras den information
som hittats i de olika artiklarna. Varje tidning har en varsin rubrik, följt av en genomgång av
önskvärda respektive icke-önskvärda egenskaper.
Vem var prinsessan Diana?
Prinsessan Diana föddes den 1 juli 1961 i Norfolk, och var dotter till greve Earl Spencer den
8:e, och Frances Shand Kydd, som var dotter till en baron.58
I familjen fanns också tre andra
barn; två äldre systrar och en yngre bror.
Det var genom sin relation med prins Charles som Diana blev känd. Förlovningen
annonserades den 24:e januari 1981 och bröllopet ägde sedan rum den 29:e juli samma år.59
Under sitt äktenskap med prins Charles födde Diana två söner; prins William den 21:a juni
1982 och sedan prins Harry den 15:e september 1984. Paret separerade i december 1992, och
skilde sig sedan den 28:e augusti 1996.60
Cirka ett år senare, den 31:a augusti 1997, omkom
Diana i en bilolycka i Paris.
I intervjuerna med författaren och journalisten Andrew Morton målade Diana inte alltid upp
en smickrande bild av sig själv, utan bilden känns ärlig och ibland ganska tragisk.
Intervjuerna berörde många olika aspekter av Dianas liv. Diana berättade om sin barndom, sitt
vuxna liv, sina relationer, och tog även upp känsliga och personliga problem som bulimi,
självskadebeteenden och svartsjuka.
Trots sin höga status var Dianas uppväxt inte problemfri. Hon beskrev själv problemen
som fanns inom familjen i sina intervjuer med Morton. Hon berättade om bråken mellan sina
58 The Royal Household, “Diana, Princess of Wales”, https://www.royal.uk/diana-princess-wales (hämtad 2018-03-19). 59 The Royal Household, “Diana, Princess of Wales”, https://www.royal.uk/diana-princess-wales (hämtad 2018-03-19). 60 The Royal Household, “Diana, Princess of Wales”, https://www.royal.uk/diana-princess-wales (hämtad 2018-03-19).
15
föräldrar, att hennes mor grät mycket och att hon sett sin far slå till hennes mor.61
Hon
berättade också om hennes föräldrars skilsmässa, om hur hennes mamma grät när barnen
skulle åka tillbaka efter en helg hos henne, och om alla olika barnflickor som kom och gick i
faderns hushåll.62
Hon beskrev många av händelserna som traumatiserande.
Livet för Diana blev inte enklare när hon blev vuxen. Uppvaktningen från prins Charles
tog fart under juli 1980, och förlovningen kom sedan som redan nämnt i januari 1981.63
Efter
det började fotograferna att förfölja henne. I sin intervju med Andrew Morton sa Diana att
”Then it all started to build up, sort of like the press were being unbearable following my
every move. I understood they had a job, but people did not understand they had binoculars
on me the whole time.”.64
Dianas hälsa och psyke försämrades i samband med äktenskapet och den stress som
media skapade. Hon berättade för Morton om flera fall av bulimi och självskadebeteende.
Dagen innan bröllopet hade hon ett starkt anfall av bulimi, i oktober 1981 var hon väldigt
smal och deprimerad och försökte skära upp handlederna med rakblad, hon berättar hur hon
skar sig med en pennkniv och sprang runt och hotade att skära sig men en citronkniv.65
Diana
konstaterade själv att bulimin startade efter en kommentar från prins Charles om hennes mage
en vecka efter förlovningen.66
Diana konstaterade i sin intervju med Morton att hennes man inte var särskilt stöttande
mot henne. Ett tydligt exempel på detta var när prins Charles och Diana var på Expo i Kanada
och hon svimmade ute bland de andra gästerna. Efter att hon förts till ett annat rum fick hon
en utskällning av prins Charles då han fann situationen väldigt pinsam, och han menade på att
hon borde ha förstått att hon skulle svimma och då gått in i ett enskilt rum och svimmat där
istället.67
Ett annat problem som Diana diskuterade i intervjuerna med Morton var svartsjuka.
Denna svartsjuka var främst riktad mot Camilla Parker Bowles, numera prins Charles fru.
Diana beskrev hur två bilder på Camilla föll ut ur prins Charles dagbok på deras smekmånad,
hur han fick ett armband med två stycken C från Camilla, som Diana tolkade stod för Camilla
och Charles, och att hon (Diana) var helt besatt av Camilla under sin smekmånad, och trodde
61 Morton 2017, s. 37. 62 Ibid, s. 36–37 . 63 Ibid, ss. 49–53. 64 Ibid, s. 54. 65 Ibid, s. 63. , s.68., ss.90. 66 Ibid, s. 92. 67 Ibid, s. 92.
16
att prins Charles gick och ringde Camilla var femte minut för att ställa frågor om sitt
äktenskap med Diana.68
I sina intervjuer med Morton framställer sig Diana som en osäker och orolig kvinna,
med en traumatisk bakgrund och ett turbulent äktenskap.
Diana i media
Som tidigare nämnt finns det många texter skrivna om Diana, ofta i biografisk form. I övrigt
har det varit otroligt svårt att hitta någon forskning om Diana som inte använts i en biografi,
eller som är en tidningsartikel eller text skriven av en skolungdom. Efter en del efterforskning
lyckades jag dock hitta en uppsats som fokuserar på representationen av prinsessan Diana i
olika media, och den texten presenteras nedan.
I Ghersettis och Hvitfelts rapport från 2000 diskuterade de även hur Diana
porträtterades av svenska medier under veckan efter hennes död. Först undersökte de hur hon
benämndes i de inslag och artiklar som handlade om henne. De sammanställde resultatet i en
tabell, och man kan där se att det fanns sex olika benämningar för Diana; Diana, Lady Diana,
Lady Di, prinsessan Diana, prinsessan av Wales samt Diana Spencer.69
De benämningar som
användes mest var Diana och prinsessan Diana. Sedan tittade Ghersetti och Hvitfelt på vilka
som uttalat sig vid porträttering av Diana, samt vilka enskilda källor som uttalade sig om
henne. Vid porträttering av Diana användes ofta hennes egna ord genom citat, eller
beskrivningar från egen journalist/krönikör.70
När det gällde enskilda källor var det också
oftast Dianas ord som användes, följt av prins Charles och Andrew Morton.71
När det gäller porträtteringen av Diana konstaterar Ghersetti och Hvitfelt att media ofta
fokuserar på en eller flera aspekter. De vanligaste aspekterna är en allmän porträttering av
Diana, porträttering av hennes kärleksliv och förhållanden, samt engagemanget i
välgörenhetsprojekt och kampen mot landminor.72
När det gällde porträtteringen av henne
som person konstaterade Ghersetti och Hvitfelt att:
Den bild som ges av prinsessan Diana i de undersökta nyhetsmedierna är den av en ung,
engagerad, vacker, och charmerande kvinna. Hon beskrivs som en hängiven, kärleksfull
och omtänksam mor. Hennes uppfostran framställs som ett nödvändigt komplement till de
känslokalla och strikta traditioner som präglar kungafamiljen. […]Bilden av Diana är bland
annat den av en modern mamma som vill lära sina barn att visa känslor och deltagande.
68 Morton 2017, ss. 60, s. 67. 69 Ibid, s. 104. 70 Ibid, ss. 105–107. 71 Ibid, s. 107. 72 Ibid, s. 108, s. 114.
17
Hon var mån om att bibringa sina söner en allsidig bild av verkligheten och tog dem med
sig till barnhem och sjukhus.73
I Ghersetti och Hvitfelts konstaterande målade alltså media upp en bild av Diana som en varm
och engagerad person och en hängiven mor till sina söner. Om den bilden stämmer överens
med resultatet i denna undersökning återstår att se i kommande avsnitt.
Önskvärda och icke önskvärda egenskaper
Angående Ricciardellis och Williams teori har jag valt att utgå ifrån deras kategorier (se tabell
1), men har slagit samman ett flertal egenskaper och skapat egna benämningar för dem. Detta
för att ett flertal av dem ligger väldigt nära varandra betydelsemässigt, och ibland kan en
beskrivning av en egenskap platsa in i flera av kategorierna som de presenterat. För de
önskvärda egenskaperna har jag sammanställts fem kategorier för maskulina egenskaper och
fem kategorier för feminina egenskaper. För de icke önskvärda egenskaperna finns tre
maskulina kategorier och fyra feminina. Min sammanställning ser ut så här:
Tabell 2. Önskvärda respektive icke önskvärda maskulina och feminina egenskaper
Önskvärd maskulinitet Önskvärd femininitet
Icke önskvärd maskulinitet
Icke önskvärd Femininitet
Avslappnad (carefree, casual)
Barnkär
(loves children)
Skrytsam (boastful,
show-off)
Beroende av andra
(dependent, weak)
Stark (både i kropp och vilja) (firm, forceful, strong)
Lugn (gentle, patient) Högmodig (bossy,
feels superios, sees
self running show)
Orolig (nervous,
anxious, worrying)
Självsäker (outspoken, confident, competitive)
Tacksam (grateful,
appreciative)
Elak/otrevlig (noisy,
sarcastic, rude,
mischievous,
aggressive)
Blyg (timid, shy,
bashful)
Nöjeslysten (pleasure seeking) Känslig (sensitive,
emotional)
- Osäker (self-critical,
needs approval)
Duktig arbetare (skilled in business)
Hängivenhet
(responsible, devoted,
loyal)
- -
Källa: Inspiration från Riccardellis och Williams kategorisering
73 Ghersetti & Hvitfelt 2000, s. 116.
18
Vissa av dessa kategorier har varit svårplacerade, som t.ex. sensitive. Denna egenskap skulle
egentligen kunna tolkas som att vara känslig på ett negativt sätt, men min tolkning har varit
att man är känslig på ett sätt där man känner av andras känslor och vet hur man ska bemöta
dem på ett bra sätt. Responsible, eller ansvarstagande, har också varit en kategori som var
svårare att placera. Den hamnade till slut under hängivenhet, då min tolkning är att man som
ansvarstagande är bestämd på att göra bra saker och att göra saker rätt, vilket kan kräva en
viss hängivenhet för att fullfölja.
Aftonbladets bild av Diana
När det gäller artiklarna som publicerade i Aftonbladet efter Dianas död så fanns det i arkivet
118 artiklar som på något sätt berörde ämnet vid en sökning med orden Prinsessan Diana.
Dock var det svårt att finna artiklar som beskrev Diana som person. Många av artiklarna
berörde personer och omständigheter runt händelserna, t.ex. Dodi Fayed som också dog i
kraschen, den brittiska kungafamiljens reaktion på händelserna och deras agerande, pressens
delaktighet och skyldighet i Dianas död, planer inför begravningen m.m. Sammanlagt hittades
sex stycken artiklar som var värda att analyseras. Det fanns två artiklar som återgav två tal
hållna av Dianas bror samt drottning Elizabeth. Då dessa artiklar inte bestod av
journalisternas egna ord, utan endast citat av andras tal valdes de bort ur undersökningen.
I fyra av de utvalda artiklarna beskrevs Diana med både positiva och negativa
egenskaper, och i de sista två beskrevs hon endast med positiva egenskaper. Hur dessa
egenskaper presenterades i artiklarna var lite olika. Ibland beskrevs det klart och tydligt med
ett enstaka ord, t.ex. ödmjuk, varm, blyg m.m. Ibland var egenskaperna istället invävda i
längre beskrivningar där ett visst tolkningsarbete har krävts för att koppla beskrivningen till
en viss egenskap.
Önskvärda egenskaper
I artikeln ”Hon var älskad av hela världen” från den 31 augusti 1997 återfanns sju stycken
meningar som berättade om Dianas positiva egenskaper. Redan i ingressen får vi reda på att
Diana var ”ödmjuk och därför älskad av folket.”74
Ödmjukhet placeras under egenskapen
sensitive, då det handlar om att vara respektfull mot andra. Även på sista raden i artikeln står
74 Peruzzi 1997
19
det att Diana var en ödmjuk person, samt att hon var känslig, vilket också faller under
sensitive. Det står även att hon var en varm person, vilket faller under emotional, vilket gör att
dessa tre egenskaper faller under kategorierna känslig och känslomässigt engagerad.
Det finns också flera fall i artikeln som pekar på att Diana var barnkär. På den fjärde
raden efter ingressen påpekas det att hon har varit en dagisfröken, och i det näst sista stycket
står det att Diana var rädd att förlora vårdnaden om sina barn och att hon efter skilsmässan
hängav sig åt sina två söner.75
Det finns även två exempel på egenskapen hängivenhet i form
av att Diana var väldigt engagerad i sitt arbete och i välgörenhet, samt att arbeta med
mänskliga frågor. Även hängivenheten till sina söner skulle kunna passa in här.
I artikeln ”Sagan om Diana: Så fick hon ett helt kungarike” från den 1 september 1997
fanns bara ett exempel på en positiv egenskap i den tredje meningen efter ingressen, och det
var att Diana var mjuk till sättet, vilket då faller under kategorin mjuk.76
I artikeln ”Bilden som Diana ville visa världen. Sista intervjun: ”Lycka är att försöka
hjälpa de svagaste” från den 1 september 1997 finns också en positiv egenskap beskriven, och
det var Dianas engagemang i att få bort landminor som beskrivs under stycket ”Kämpade för
att förbjuda minor”, och är en egenskap som placeras under kategorin hängivenhet.77
I artikeln ”DIANA DÖD. Hon rörde vid folkets hjärta” från 2 september 1997 berättar
Magdalena Kvarning om Dianas engagemang för aidssjuka och människor drabbade av
spetälska. Hon gav dem en öm hand, kramade om dem, fanns nära dem trots deras sjukdom,
och detta visar på att hon var känslomässigt engagerad i dem.78
Detta bekräftas sedan genom
att Diana beskrivs ha visat äkta och genuin omtanke, medkänsla och hade en förmåga att
sprida ljus och värme.79
I artikeln ”Sagoprinsessan” från 3 september 1997 återkommer vi till Dianas
omtänksamhet, och vi kan läsa att hon spred värme och hade medkänsla, och att hon även
visade känslor offentligt, vilket inte kungligheter brukar göra.80
Detta visar på känslomässigt
engagemang.
Till slut har vi artikeln ”Fightern Diana” från 3 september 1997. Här återkommer vi
återigen till Dianas engagemang i aidssjuka och rensning av landminor, vilket visar på
hängivenhet och känslomässigt engagemang. Dock hittar vi i denna artikel även spår av
önskvärda maskulina egenskaper. Vi kan läsa att Diana var ” Mänsklig och bräcklig men ändå
75 Peruzzi 1997 76 Liden & Norlin 1997 77 Svenning 1997 78 Kvarning 1997 79 Kvarning 1997 80 Mattson 1997
20
urstark och modig” och att hon ”krävde att få skapa en helt ny kvinnoroll: den frånskilda
yrkesarbetande prinsessan.” 81
Styrka och yrkesarbete ses som maskulina egenskaper enligt
Ricciardelli och Williams, men här gick Diana mot normen och besatt maskulina egenskaper.
I de svenska artiklarna har vi hittat egenskaper från fyra av de feminina kategorierna,
samt två egenskaper från de maskulina kategorierna. Den enda feminina egenskapen som inte
har hittats är tacksamhet.
Icke önskvärda egenskaper
Nu går vi över och tittar på de negativa egenskaper som Diana tillskrevs i media. I artikeln
”Hon var älskad av hela världen” kan vi läsa om att Diana drabbades av anorexi (bulimi enligt
Diana själv), började hetsäta och försökte även ta livet av sig.82
Anorexian och hetsätning kan
kopplas till självkritik som tidigare nämnt uppstod av en kommentar från prins Charles om
Dianas mage (se sid 8). Detta visar alltså på att Diana var osäker på sig själv.
Självmordstankarna som Diana hade kan kopplas till att vara orolig och bekymrad, vilket i sin
tur kan kopplas till ångest.
I ”Sagan om Diana: Så fick hon ett helt kungarike” kan vi läsa att Diana var svartsjuk på
Camilla Parker-Bowles, och att hon fick flera hysteriska anfall innan bröllopet med prins
Charles.83
Även denna svartsjuka är kopplad till en osäkerhet i sig själv där man får utbrott för
att få bekräftelse.
I ”Bilden som Diana ville visa världen. Sista intervjun: ”Lycka är att försöka hjälpa de
svagaste” och ”Fightern Diana” berättar journalisterna att Diana har beskrivits som naiv,
korkad och ytlig.84
Dessa egenskaper är svåra att placera in i de olika kategorierna, men naiv
och korkad skulle kunna placeras under beroende av andra, i form av att man är mentalt svag,
och ytlig skulle kunna kopplas till den maskulina kategorin skrytsam, då show-off handlar om
att visa upp något och att skryta med det, t.ex. ens yttre.
The Guardians bild av Diana
Även i den brittiska tidningen The Guardian omnämns Diana i cirka 100 olika texter under
dagarna från den 1 till den 6 september 1997. Texternas innehåll är väldigt varierande, och
81 Moberg 1997 82 Peruzzi 1997 83 Liden & Norlin 1997 84 Svenning 1997, Moberg 1997
21
innehåller allt från uttalanden av andra personer om Diana, diskussioner om medias roll,
rapporter om olyckan, diskussioner runt Dodi Fayed och det brittiska kungahuset, men också
även små omnämnanden som att Dianas begravning skulle sändas på TV. I den brittiska
tidningen fanns det många flera artiklar som beskrev Dianas egenskaper, dock har materialet
fått begränsas på grund av undersökningens storlek, och därför valde jag att ta lika många
artiklar från The Guardian som från Aftonbladet, alltså sex stycken. De artiklar som har valts
bort innehöll endast något eller några enstaka uttalanden om Dianas personlighet, och de
artiklar som valts ut innehåller många beskrivningar av hennes egenskaper, både positiva och
negativa.
Önskvärda egenskaper
Den första artikeln är ”Haunted by the image of fame” och publicerades den 1 september
1997 i The Guardian. Här kan vi läsa att ”Diana, with her beauty, her youth, her genuinely
winning manner, her seeming unstuffiness, her artlessness, her clear and unforced
compassion, was prime fascination.”85
Diana beskrivs här som genuin, inte så formell,
naturlig, och med en tydlig och otvungen omtanke för andra. De första tre egenskaper hamnar
under önskvärda manliga egenskapen avslappnad, där man är naturlig och inte är tillgjord.
Den sista egenskapen, otvungen omtanke, placeras under kategorin känslomässigt engagerad.
I ”The politics of cuddling” från 1 september 1997 skriver Ben Pimlott att Diana var ”a
toucher and a hugger”.86
Här återkommer vi till den känslomässigt engagerade Diana, vilket
också bekräftas när hon beskrivs som human och medkännande person. Diana beskrivs också
som en väldigt vanlig person som utan förutfattade meningar och krav tog människor för vad
dem var och agerade instinktivt.87
Denna egenskap kan placeras under den maskulina
kategorin avslappnad, man tar saker som de kommer.
I ”A legend perfected to reign forever” från 1 september 1997 beskriver John Ezard
Dianas fallenhet för det intima bemötandet, och hon beskrivs även som ”the Queen of Love”,
och dessa egenskaper kopplas till ett känslomässigt engagemang.88
I övrigt beskriver Ezard
främst negativa egenskaper som tas upp under nästa rubrik.
85 Nevin 1997 86 Pimlott 1997 87 Pimlott 1997 88 Ezard 1997
22
I ”Bigger than OJ, Jackie or Nixon” från 3 september 1997 beskriver Martin Walker Diana
som unik på det sätter att hon var provokativ, sårbar, vacker och modig.89
Av dessa
egenskaper är modig den som direkt räknas som positiv, bortsett från vacker, men utseende
räknas inte med i denna undersökning. Modig placeras inom den maskulina kategorin stark,
där man genom att vara modig är stark i vilja och sinne. Provokativ är en svår egenskap att
kategorisera, för det beror helt på syftet med provokationen. Min uppfattning efter att ha läst
de andra artiklarna är dock att provokativ i fallet Diana ska ses som något positivt, att hon
vågade stå för sina åsikter även om dessa inte överensstämde med andras åsikter. Därmed
placeras provokativ under den maskulina kategorin självsäker.
I ”To speak of emotion conveys sincerity” från 3 september 1997 skriver Jonathan
Freedland om hur veckan efter Dianas död gjorde att britterna visade sina känslor, och han
diskuterar också medias roll i att sudda ut gränserna mellan vad som är publikt och vad som
är privat.90
Freedland menar dock på att Diana är en av de stora anledningarna till att denna
förändring har skett. Ur ett positivt perspektiv skriver Freedman att ”She preached a creed of
hugs and warmth and confession, a revolutionary doctrine whose enemy was the frigidity of
our habitual reserve.”91
Här återkommer vi återigen till Dianas känslomässiga engagemang,
som enligt Freedland också smittat av sig på britterna.92
Slutligen har vi artikeln ”The making of the myth of Saint Diana” från den 6 september
1997. David Cannadine beskriver Diana som autentisk, anti-etablissemang, ungdomlig,
spontan och varmhjärtad.93
Förutom varmhjärtad, tycks de andra egenskaperna höra till den
maskulina sidan. Autentisk och anti-etablissemanget ger en känsla av självförtroende och
självsäkerhet, ungdomlig och spontan skulle dels kunna stå för en avslappnad stil men också
för en nöjeslysten karaktär. Cannadine skriver egentligen inget negativt om Diana, utan
nämner bara att en cyniker skulle kunna ifrågasätta hennes självtillskrivna roll som
översteprästinna för den samtida kulten av offerskap.
Icke önskvärda egenskaper
I ”Haunted by the image of fame” återkommer vi till biografin av Andrew Morton, där Dianas
bulimi tas upp, och även ett flertal självmordsförsök genom att kasta sig ner för en trappa,
89 Walker 1997 90 Freedland 1997 91 Freedland 1997 92 Freedland 1997 93 Cannadine 1997
23
skära sig med vassa föremål och kasta sig in i ett glasskåp.94
Liksom tidigare placeras bulimin
under osäkerhet och självmordstankarna under orolig. Det framgår också att Diana, i samband
med separationen från prins Charles, framställdes som ”neurotic, unbalanced, frivolous,
flighty, in sway to fame and frocks.”95
Diana beskrivs alltså som neurotisk, obalanserad,
lättsinnig, oberäknelig och hade makt över berömmelse och klänningar. Neurotisk och
obalanserad placeras under kategorin orolig, medan lättsinnig och oberäknelig går under den
maskulina kategorin högmodig. Med lättsinnig och oberäknelig kan man tolka det som att
Diana hade en överdriven självtillit, vilket då jämställs med högmod. Det sista, makt över
berömmelse och klänningar, tolkar jag som att Diana visste hur och skulle föra sig och klä sig
för att få uppmärksamhet. Detta kan tolkas som en form av arrogans, vilket då skulle placera
egenskapen under högmod.
I ”The politics of cuddling” kan vi läsa att, trots alla Dianas positiva egenskaper, var
hon också ”an often feckless and even irresponsible one”.96
Här beskrivs Diana som en svag
och oansvarig person, vilket då placeras under kategorin beroende av andra, eftersom hon
tydligen inte kunde fatta bra beslut själv.
I ”A legend perfected to reign forever” skriver Ezard att en av Dianas egenskaper var
”frailty”, alltså svaghet, vilket kan tolkas som att hon var beroende av andra.97
Ezard skriver
om scenarion som kunde ha hänt om Diana hade fått fortsätta leva, och skriver då att ”the
possibility that she might in time have learned to diminish from being a hunted, attention-
addicted superstar into a more ordinary, happier, more private woman.”98
Denna egenskap är
svårplacerad, då det inte går att veta vad källan till beteendet var. Egenskapen skulle kunna
vara kopplad till en osäkerhet, men lika gärna från högmod. Oavsett ses det som en negativ
egenskap att vara uppmärksamhetsberoende.
Under föregående rubrik beskrevs Diana i ”Bigger than OJ, Jackie or Nixon” som
sårbar. Sårbar är en synonym till känslig, vilket kan ha att göra med någons självförtroende,
varför egenskapen placeras under kategorin osäkerhet.
Freedland skrev i ”To speak of emotion conveys sincerity” om Dianas känslomässiga
engagemang, men han skrev också om hennes egna problem. Han nämner hennes terapeutiska
sätt att tala, och att hon tog upp ämnen som hennes rop på hjälp och smärtan hon hade
94 Nevin 1997 95 Nevin 1997 96 Pimlott 1997 97 Ezard 1997 98 Ezard 1997
24
inombords.99
Här återkommer vi till Dianas ångest och bekymrade psyke, vilket kan placeras
under både kategorin orolig och osäker.
Analys och diskussion
Frågorna som ställdes inför den här analysen var: Beskrevs Diana med stereotypt feminina
egenskaper i artiklar efter hennes död och skiljer sig egenskaperna hon beskrevs med något
mellan svenska och brittiska tidningar, och i så fall hur? Enligt teorier och tidigare forskning
om genus och media så brukar kvinnor beskrivas utifrån stereotypa bilder där kvinnan är
beroende av mannen och ägnar sig åt hem, familj och övriga delar i den privata sfären.100
Det
intressanta med undersökning var att se om en kvinna som Diana, i en så publik och
annorlunda roll än den ”vanliga” kvinnan, i artiklar placerades inom denna stereotypiskt
feminina ram som media brukar använda sig av.
Trots ett begränsat källmaterial kan vi utifrån undersökningen dra två slutsatser: Den
första slutsatsen är att Diana porträtterades med hjälp av könsstereotyper under veckan efter
hennes död, och den andra slutsatsen är att bilden av Diana skiljde sig till viss del mellan de
olika tidningarna.
Materialet analyserades utifrån Riccardellis och Williams teori om önskvärda samt icke
önskvärda feminina samt maskulina egenskaper. Det som framkom av denna analys var att
Diana inte endast beskrevs med feminina egenskaper, utan att det även förekom egenskaper
som enligt vald teori föll under maskulina egenskaper.
I Aftonbladets artiklar så förekom som tidigare nämnt fyra av de fem önskvärda
feminina kategorierna. De kategorier som användes allra mest i de svenska artiklarna var
känslig och känslomässigt engagerad, samt hängivenhet. Barnkär förekom också, dock inte
tacksamhet. Det förekom även maskulina egenskaper, så som urstark, modig samt
yrkesarbetande. I The Guardians beskrivningar av Diana fanns det både likheter och
skillnader med Aftonbladets artiklar. Likt de svenska artiklarna var den feminina kategori
som fick ta mest plats i beskrivningarna den känsliga och känslomässigt engagerade. Till
skillnad från de svenska artiklarna så var den känsliga och känslomässigt engagerade
kategorin den enda önskvärda feminina kategori som användes i de brittiska artiklarna. Någon
kategori kan självklart ha fallit bort i sållandet av artiklar, men då alla andra artiklar också har
99 Freedland 1997 100 Se avsnitten Teori och begrepp, samt Tidigare forskning.
25
blivit genomlästa så kan jag konstatera att de andra artiklarna knappt har innehållit några
beskrivningar av egenskaper hos Diana.
De brittiska artiklarna beskrev istället många maskulina egenskaper hos Diana. Det blev
därmed tydligt att när det gäller de positiva stereotyper som Diana porträtterades med så valde
Aftonbladet att fokusera på hennes feminina sida med många exempel på omtanke och
engagemang, medan The Guardian valde att visa en stark, självständig Diana som gick sin
egen väg och som inte var rädd att sticka ut hakan, och därmed beskrev de henne med många
maskulina egenskaper. Gällande de negativa egenskaperna som Diana beskrevs med så var
fördelningen lika hos de båda tidningarna, med egenskaper som föll inom tre feminina
kategorier och en maskulin.
Om man jämför den bild som framkommit av analysen av artiklarna utifrån Riccardellis
och Williams teori med den stereotypa bild som Wood menar att media brukar använda sig av
så stämmer dessa till viss del överens när det kommer till Diana. Den bild som Wood målar
upp i sin teori beskriver kvinnan som passiv, beroende av andra och ofta inkompetent och
dum, samt att en god kvinna ska vara respektfull, fokuserad på hemmet, familjen och att ta
hand om andra. 101 Den negativa bilden som Wood presenterar stämmer till viss del med
beskrivningarna av Diana, då det framkommit i undersökningen att hon ibland var beroende
av andra då hon bland annat beskrevs som svag och oansvarig, och hon har även beskrivits
som naiv. Gällande den positiva bilden av Diana så finns det inget som talar emot att Diana
skulle ha varit respektfull mot andra människor, och hon var också väldigt dedikerad i att ta
hand om dem som hade det dåligt. Fokus på familjen framkom i en artikel när man beskrev
Dianas hängivenhet till sina söner, men att Diana skulle ha haft sitt fokus på hemmet nämndes
aldrig i någon av artiklarna. Woods generalisering av hur media brukar porträttera kvinnor
utifrån kvinnliga könsstereotyper stämmer därmed inte helt överens med det resultat som
framkommit i denna undersökning.
Tittar man på resultatet i sin helhet så presenterade alltså Aftonbladet en mer
stereotypiskt feminin sida av Diana än vad The Guardian gjorde. Vad denna skillnad berodde
på är väldigt svårt att säga. Kanske hade bilden sett helt annorlunda ut om ett större tidsspann
hade undersökts, eller om det fanns fler artiklar att utgå ifrån. Jämför man resultatet från
denna undersökning med den som genomfördes av Ghersetti och Hvitfelt så ser man dock att
ungefär samma feminina bild målas upp i de artiklar de undersökte, bortsett från att de inte
studerat Dianas egenskaper utifrån önskvärda och icke önskvärda egenskaper. Utifrån deras
101 Wood 1994, ss.31–33 .
26
undersökning och resultat går det där med att konstatera att svensk media under detta
tidsspann i allmänhet porträtterade Diana utifrån positiva, feminina stereotyper. Någon
liknande undersökning om brittisk media har inte hittats, och det går därmed inte att dra
någon liknande slutsats om den brittiska bilden av Diana.
Om man tittar på kvinnans roll i media ur fler perspektiv så menar ju Jarlbro på att när
kvinnor berörs så är ämnena kopplade till ”den privata sfären, såsom familjefrågor, mänskliga
rättigheter och sociala frågor.”102
Tittar man sedan på personbeskrivningarna av Diana som
framkommit i artiklarna så kopplas hon oftast samman med frågor om mänskliga rättigheter.
Exempel på detta är hennes kamp mot landminor, och hennes engagemang i svårt sjuka
människor. Tittar man på artiklar om Diana i allmänhet så stämmer Jarlbros observation
väldigt bra, då vanliga ämnen som tas upp, förutom de som redan nämnts, är kärleksrelationer
samt diskussioner runt monarkin och medias roll i Dianas död. Detta bekräftar återigen att
Diana i media placeras in i de feminina stereotyperna.
Utgår man istället från Hirdmans genuskontrakt så kan inte Diana placeras in i den
kvinnliga stereotypen. Diana var som redovisat inte en kvinna som bara tog hand om hemmet
och födde barn, utan hon var en världsvan kvinna som färdades mycket utanförs hemmets
väggar, och även arbetade. De brittiska artiklarna motbevisar Hirdmans teori ytterligare
genom att, som tidigare nämnt, tillskriva Diana egenskaper som förknippas med maskulinitet.
Även Brannons teori om The Cult of True Womanhood och deras fyra dygder fallerar
när det kommer till Diana, då ingen av dygderna passar in på Diana. Detta kan ju dock
förklaras med att kvinnorollen och förväntningarna på kvinnor ändå har ändrats väldigt
mycket sedan 1800-talet, även om vissa könsstereotyper tycks vara svåra att komma ifrån.
En slutlig jämförelse kan göras med den bild som Diana själv presenterade i sina
intervjuer med Morton. Dianas bild av sig själv fokuserade främst på negativa beteenden, och
dessa har inte journalisterna varit sena med att plocka upp i sina artiklar. Både svartsjukan,
självskadebeteendet och självmordsförsöken återkommer i artiklarna som exempel på icke
önskvärda feminina beteenden.
En fråga som inte har ställts i denna undersökning på grund av platsbrist, men som ändå
är intressant att lite kort diskutera, är varför resultatet skiljer sig mellan de olika tidningarna?
En möjlig orsak till varför bilden mellan de två länderna skiljer sig anknyter till det Lippmann
skrev om hur människor kan uppleva en situation på väldigt olika sätt. Den brittiska pressen
bör ha haft mer närkontakt med Diana och därmed kunnat bilda en tydligare och mer
102 Jarlbro 2006, s.32.
27
personlig uppfattning av hennes egenskaper. Aftonbladets mer stereotypiskt feminina bild
skulle i så fall kunna förklaras med att det svenska folket inte hade samma relation till Diana
som det brittiska folket, och för att göra henne mer greppbar utgick Aftonbladet från
stereotyper som svenskarna kunde relatera till.103
Utifrån källmaterialet i denna undersökning
går inte den teorin att bekräfta, men en eventuell undersökning om t.ex. stereotypisk
porträttering av kronprinsessan Victoria i svenska och brittiska tidningar kanske skulle visa
motsatta bilder till denna undersökning och därmed bekräfta teorin.
En annan möjlig orsak till skillnaden kan självklart ha varit den mänskliga faktorn. Då
The Guardian hade fler aktuella artiklar än vad som behövdes för undersökningen fick vissa
väljas bort. Urvalet baserades på hur mycket det stod om Dianas egenskaper i artikeln. Hade
andra artiklar valts hade resultatet kunnat se annorlunda ut, både gällande de önskvärda och
icke önskvärda stereotyperna.
Sammanfattning
I denna analys har tolv stycken artiklar från året 1997 analyserats. Sex stycken av artiklarna
kom från den svenska kvällstidningen Aftonbladet och sex stycken kom från den brittiska
dagstidningen The Guardian. Syftet med analysen av artiklarna var att undersöka om
prinsessan Diana i tidningsartiklar porträtterades utifrån kvinnliga stereotyper under veckan
efter hennes död, den 31 augusti 1997, och om den bild av henne som presenterades skiljde
sig något mellan artiklarna i den svenska tidningen och den brittiska tidningen och i så fall
hur.
Efter en kvalitativ analys av artiklarna, med utgångspunkt i en teori av Lina A.
Ricciardelli och Robert J. Williams om önskvärda och icke önskvärda egenskaper kopplade
till femininitet och maskulinitet, kunde ett konstaterande göras om att Diana till viss del
porträtterades utifrån kvinnliga stereotyper i tidningsartiklarna under veckan efter hennes död.
Det slutsatser som kunde dras av undersökningen var att tidningen Aftonbladet främst
använde sig av feminina egenskaper för att beskriva Diana, både när det gällde önskvärda och
icke önskvärda egenskaper, medan den brittiska tidningen The Guardian främst använde sig
av egenskaper kopplade till maskulinitet när det gällde Dianas önskvärda egenskaper, men att
de sedan främst använde sig av feminina egenskaper när det gällde de icke önskvärda
egenskaper.
103 Se Ghersetti och Hvitfelt under rubriken Genus och stereotyper i media
28
Utifrån teorier och tidigare forskning om kvinnors porträttering i media kunde det också
konstateras att bilden av Diana i ett flertal fall stämde överens med de kvinnliga stereotyper
som media brukar använda sig av. Här analyserades materialet bland annat med hjälp av Julia
T. Woods teori, som handlar om att media brukar porträttera kvinnor med hjälp av
stereotyper, där man dels beskriver kvinnan som beroende av mannen, och ibland även som
inkompetent och dum, men också att en ”god kvinna” håller sig till familjelivet, hushållet och
att ta hand om andra. Den stereotyp som stämde minst överens med bilden av Diana efter
jämförelser med teorier och tidigare forskning var kvinnan som hemmafru, vilket inte var
aktuellt i den publika roll som Diana hade.
Orsaken till skillnaderna mellan de två tidningarnas porträttering av Diana diskuterades
lite snabbt, men går i nuläget endast att spekulera om. För att besvara den frågan skulle fler
undersökningar behöva göras, t.ex. genom att jämföra artiklar från längre tidsperioder, eller
som tidigare föreslaget, att utgå ifrån t.ex. en svensk profils porträttering i svensk och brittisk
media. Detta kanske skulle bringa mer klarhet i varför The Guardian presenterade en mer
maskulin bild av Diana.
Diana fortsätter att vara ett aktuellt samtalsämne trots att det är 20 år sedan hennes död,
och som Elton John sjöng ”Your candle burned out long before Your legend ever did”, så
lever fenomenet kvar trots att dess källa är borta.104
Tiden får utvisa vad mer vi kan lära av
Diana, ”the Queen of Love”.105
104 Elton John, “Candle in the Wind”, AZ lyrics, https://www.azlyrics.com/lyrics/eltonjohn/candleinthewind.html
(hämtad 2018-05-15).
105 Ezard 1997
29
Käll- och litteraturförteckning
Nedan presenteras de källor och den litteratur som har använts för att genomföra denna
undersökning.
Tidningar
Cannadine, David. The making of the myth of Saint Diana. The Guardian. 1997-09-06.
https://www.newspapers.com/image/260827512/?terms=The%2Bmaking%2Bof%2Bthe%2B
myth%2Bof%2BSaint%2BDiana (hämtad 2018-05-05).
Ezard, John. A legend perfected to reign forever. The Guardian. 1997-09-01.
https://www.newspapers.com/image/260821191/?terms=A%2Blegend%2Bperfected%2Bto%
2Breign%2Bforever (hämtad 2018-05-05).
Freedland, Jonathan. To speak of emotion conveys sincerity. The Guardian. 1997-09-03.
https://www.newspapers.com/image/260824580/?terms=To+speak+of+emotion+conveys+sin
cerity (hämtad 2018-05-05).
Kvarning, Magdalena. DIANA DÖD. Hon rörde vid folkets hjärta. Aftonbladet. 1997-09-02.
http://web.retriever-
info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05734919970902
369901&serviceId=2 (hämtad 2018-04-21).
Liden, Bo & Norlin, Arne. Sagan om Diana: Så fick hon ett helt kungarike. Aftonbladet.
1997-09-01. http://web.retriever-
info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05734919970901
369836&serviceId=2 (hämtad 2018-04-21).
30
Mattsson, Åsa. Sagoprinsessan. Aftonbladet. 1997-09-03. http://web.retriever-
info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05734919970903
370102&serviceId=2 (hämtad 2018-04-21).
Moberg, Åsa. Fightern Diana. Aftonbladet. 1997-09-03. http://web.retriever-
info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05734919970903
370106&serviceId (hämtad 2018-04-21).
Nevin, Charles. Haunted by the image of fame. The Guardian. 1997-09-01.
https://www.theguardian.com/news/1997/sep/01/guardianobituaries.monarchy (hämtad 2018-
05-05).
Peruzzi, Britt. Hon var älskad av hela världen. Aftonbladet. 1997-08-31. http://web.retriever-
info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05734919970831
369575&serviceId=2 (hämtad 2018-04-21).
Pimlott, Ben. The politics of cuddling. The Guardian. 1997-09-01.
https://www.newspapers.com/image/260821459/?terms=The+politics+of+cuddling (hämtad
2018-05-05).
Svenning, Olle. Bilden som Diana ville visa världen. Sista intervjun: ”Lycka är att försöka
hjälpa de svagaste” - Diana död. Aftonbladet. 1997-09-01. http://web.retriever-
info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05734919970901
369686&serviceId=2 (hämtad 2018-04-21).
Walker, Martin. Bigger than OJ, Jackie or Nixon. The Guardian. 1997-09-03.
https://www.newspapers.com/image/260824383/?terms=Bigger%2Bthan%2BOJ%2C%2Bjac
kie%2Bor%2Bnixon (hämtad 2018-05-05).
Litteratur
Brannon, Linda, Gender: psychological perspectives, 4th ed., Pearson/Allyn and Bacon,
Boston, 2005
31
Tillgänglig på internet:
http://www.ablongman.com/partners_in_psych/PDFs/Brannon/Brannon_ch07.pdf
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud,
Lena, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan,
Wolters Kluwer, Stockholm, 2017
Ghersetti, Marina & Hvitfelt, Håkan, Slutet på sagan: prinsessan Dianas död i press, radio
och TV, Styrelsen för psykologiskt försvar, Stockholm, 2000
Tillgänglig på Internet:
https://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Publikationer/SPF/dianas_dod.pdf
Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö,
2003
Jarlbro, Gunilla, Medier, genus och makt, Studentlitteratur, Lund, 2006
Krippendorff, Klaus, Content analysis: an introduction to its methodology, 2. ed., Sage,
Thousand Oaks, Calif., 2004
Lippmann, Walter, Public opinion, [New ed.], Transaction, New Brunswick, N.J., 1997
Tillgänglig på Internet:
https://monoskop.org/images/b/bf/Lippman_Walter_Public_Opinion.pdf
Morton, Andrew, Diana: her true story - in her own words, Simon & Schuster Paperbacks,
New York, 2017
Riccardelli, Lina A. & Williams, Robert J. Desirable and Undesirable Gender Traits in Three
Behavioral Domains. Sex Roles. Vol.33, Nos. 9/10 (1995): 637-655
Wood, Julia T., Gendered lives: communication, gender, and culture, Wadsworth, Belmont,
Calif., 1994
32
Internet
AZ lyrics, Elton John Candle in the Wind
https://www.azlyrics.com/lyrics/eltonjohn/candleinthewind.html (hämtad 2018-05-15).
Aftonbladet, Statistik https://ocast.com/sv-fi/brands/aftonbladet-20/stats/aftonbladet-2079
(hämtad 2018-05-10).
CNN. Princess Diana dead after Paris car crash. 1997-08-31.
http://edition.cnn.com/WORLD/9708/30/diana.dead/ (hämtad 2018-02-16)
Newsworks. The Guardian. https://www.newsworks.org.uk/the-guardian (hämtad 2018-05-
10).
Statista – The statistics portal. Monthly reach of national newspapers and their websites in the
United Kingdom (UK) from October 2016 to September 2017 (in 1,000 individuals)
https://www.statista.com/statistics/246077/reach-of-selected-national-newspapers-in-the-uk/
Svenska Dagbladet, Lo säljer aktier i Aftonbladet, (2009-06-15). https://www.svd.se/lo-saljer-
aktier-i-aftonbladet (hämtad 2018-05-10).
The Guardian. GMG and the Scott Trust: key questions answered,
https://www.theguardian.com/gmg/2015/jul/23/faqs (hämtad 2018-05-10).
The home of the Royal Family. Diana, Princess of Wales.
https://www.royal.uk/diana-princess-wales (hämtad 2018-03-19).
TU – Medier i Sverige. Räckvidder. http://tu.se/mediefakta/branschfakta/rackvidder/ 2018-04-
04 (hämtad 2018-05-10)
TV4 Play, ”Prinsessan Diana: minnet efter vår mamma”, [Video], tillgänglig:
https://www.tv4play.se/program/prinsessan-diana-minnet-efter-v%C3%A5r-mamma 2017,
(hämtad 2018-02-19).
Top Related