Research Institutes of Sweden
HÅLLBAR INNEMILJÖ
FÖR FRITID I STADEN
(HIFS) -
SIMHALLAR 2015 - 2018
Åsa Laurell Lyne, RISE Samhällsbyggnad
Bror Sederholm, RISE KIMAB
RISE Samhällsbyggnad
RISE KIMAB
▪ Idag ska elever som går ut årskurs sex enligt Skolverket klara att
▪ simma minst 200 meter och
▪ hantera nödsituationer vid vatten.
▪ I Sverige finns 290 kommuner.
▪ I drygt 40 av dessa kommuner saknas helt en badanläggning som är öppen för allmänheten (SVT 2017-02-07).
▪ Inte bara dyrt att bygga, utan kostnaden för drift och underhåll är också höga.
▪ 450 publika anläggningar med minst en 25 m bassäng
▪ 80 % av badanläggningarna är byggda före 1980.
▪ 15-20 nya anläggningar/år
▪ Få anläggningar som kommer upp i 10 % av befolkningen
▪ Tyskland: fokus på relax, nöje
▪ USA: fokus på relax, nöje, 50 m bassänger främst på de stora universiteten där man tävlar
Situationen idag för simhallar och simkunskaper i Sverige
Badhusmiljön▪ I början på 1900-talet låg fokus på tvagning, sedan på simförmåga och nu också på motion,
rekreation och rehabilitering och förstås på tävling
▪ Högre badvattentemperaturer medför ökad trivsel vilket gör att besökarna kommer tillbaka
▪ Fler badbesökare medför högre krav på vattenrening, och större mängder desinfektionsmedel
▪ Personalstyrkan har halverats mot hur det var fram tom 90-talet
▪ Det finns ett större fokus på att öka intäkterna för verksamheten från verksamheten
Dessutom▪ Dagens badhus har större badvattenytor som avger stora mängder fukt till omgivningen
▪ Ökad badaktivitet medför mer omrörning av vattnet och därigenom utökad stänkzon
▪ Högre lufttemperaturer
▪ Ökad procentandel returluft
▪ Minskad procentandel spädvatten
Desinfektion av badvatten, forts.
▪ Nedbrytningsprodukterna
▪ kan förvärra luftvägssymtom och förorsaka astma hos även tidigare luftvägsfriska personer som tillbringar tid i en simhall.
▪ Grundläggande krav på desinfektionsmedel
▪ snabbverkande och har lång uppehållstid i vattnet.
▪ Bieffekterna med klor är kända.
▪ Svårt att dra slutsatsen att klor kommer att försvinna helt och hållet som desinfektionsmedel i simhallarna i Sverige inom den närmsta tiden är.
▪ Möjligt att minska mängden klor i badvattnet.
5
En minskning av mängden klor innebär:
▪ Bättre arbetsmiljö för personalen
▪ Nöjdare kunder
▪ Livslängden på simhallen ökar
Projektorganisation
WP 1 – Projektledning, Administration, Etablering av kunskaps- och erfarenhetsorg, Kunskaps- och erfarenhetsinsamling och överföring samt kartläggning av behov. RISE CBI
WP 2 – Samverkan mellan anläggningar samt testanläggningar. Svenska Badmästareförbundet , Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening
WP 3 – Reningsanläggning och miljö. WeedoTech / Teknikmarknad
WP 4 – Installationsteknik och byggnadsfysik. SP
WP 5 – Hållbara materialval. RISE KIMAB
WP 6 – Projektering, Arbetsprocessen, samt Drift och Underhåll. SverigesnByggindustrier, NCC och RISE CBI
WP 7 – Riktlinjer. SP
Identifierade nyckelfaktorer
• Social interaktion med andra besökare
• Personalen (trevlig, relation- och stöd)
• Säkerhet och pålitlighet (miljön, personalen och andra besökare)
• Den fysiska miljön, lokalen (fascination, att vara på annan plats)
• Tillgänglighet (tider, badyta, parkering, laddstolpar)
• Helt och rent
▪ Endast en mycket liten andel av befolkningen utnyttjar badhuset
▪ Av de som går till badhuset i Karlstad var 48% vanebesökare (går flera
gånger i veckan)
▪ 51% kvinnor i åldrarna 8-81 år
9
•Margareta Friman, Karlstad Universitet
Två veckor i oktober 2016
•Alla dagar (må-sö), olika tider på
dygnet
••300 deltagare
WP1 Kvalitetsaspekter på upplevelser i ett
badhus
▪ Utbildning/kurs inriktad på ’att leda och organisera badverksamhet’.
▪ Utvecklingsinriktat arbetssätt som bygger på dialog och erfarenhetsutbyte
▪ Weisbord Six Box Model
▪ Totalt 18 personer har gått kursen vid två olika tillfällen
WP2 Ledarskapskurs
Del1: Kartläggning och optimering av vattenreningsprocessen för att minska mängden klor i badvattnet
- Förpolering av stadsvattnet
- Flockning
- Avhärdning
- Filtrering (kol, RO, sand, ultra)
- UV
- Reducera tillväxt av bakterier
Del 2: Alternativ rening
o UV
o Förekomst av mikroorganismer övervakas kontinuerligt
WP3 Vattenreningen
Förutsättningar
▪ Varmt och fuktigt klimat, 26 – 34 °C och 50-70 (80) % RH
▪ Desinficering av badvatten med klor
Slutsatser från inventering
▪ Luftföroreningar
▪ Gränsvärden för vanliga luftföroreningar i badhus saknas
▪ Enkla sätt att mäta luftföroreningar i badhus saknas
▪ Återluften återför inte bara energi utan även luftföroreningar
▪ Luftflöden
▪ Specifika krav på luftflöden i badhus saknas
▪ Andel återluft mäts normalt inte
12
▪
WP 4 Ventilationsteknik för behandling av luft Inventering
Exempelfråga: Har åtgärder i tak och / eller väggar i
badhusdelen genomförts under de senaste 10 åren? (68 svar)
- Ja, i taket (18 svar, 26 %)
- Ja, i väggen (3 svar, 4 %)
- Ja, i både taket och väggen (16 svar, 24 %)
- Nej (20 svar, 29 %)
- Vet ej (3 svar, 4 %)
- Annat (8 svar, 12 %)
Avsiktlig slutprodukt: Bygga Bad (BB)
kvalitetssäkringssystem, dvs metod för byggnation av
energieffektiva bad- och simanläggningar.
13
▪
WP 4 KlimatskalInventering
Speciella krav ställs på duschrum, omklädningsrum och
toaletter i badanläggningar
▪ Plattsättning
▪ Tätskiktssystem
▪ Halkdämpning
▪ Städbarhet
▪ Tillgänglighetsanpassning
▪ Ventilation
▪ Tappvatteninstallationer
▪ Värmeåtervinning
14
WP 4 Våtrum
Viktiga egenskaper hos betongbassängen
▪ Korrekta dimensioner
▪ Raka bassängväggar
▪ Jämna och täta bassängväggar och bassänggolv
▪ Att vatten inte tränger in betongkonstruktionen och till angränsade ytor
▪ Säkerhet
15
WP 5 Hållbara materialvalBetongbassängen
Korrekta dimensioner bygger på Internationella
Simförbundets gällande regler
▪ Kravspecifikationer för de fyra simidrotternas behov
(Simning, Konstsim, Vattenpolo och Simhopp) och de
tävlingsregler som omfattas av dessa.
▪ Vid gjutning av simbassäng rekommenderas det att
simbassängens insida gjuts 4 cm bredare och längre samt 2
cm djupare än de projekterade färdiga måtten.
16
▪
WP 5 Hållbara materialvalBetongbassängen - Korrekta dimensioner
Faktorer som inverkar på hur rak bassängen slutgiltigt
blir
▪ Balktyp
▪ Härdning och skydd
17
WP 5 Hållbara materialval - BetongbassängenRaka väggar
Betongen ska vara homogen och tät
▪ Ytan ska vara jämn och hel
▪ Ytan ska kunna blästras utan att falla sönder
▪ Inga sprickor > 0,2 mm
Faktorer som inverkar på hur jämn och tät bassängväggen blir
▪ Val av delmaterial, tillsatsmedel och tillsatsmaterial
▪ Cement, Puzzolan
▪ Ballast
▪ Vct
▪ God arbetbarhet/gjutbarhet och stabilitet
▪ Fullgod komprimering av betongmassa
▪ Fylla ut formen
▪ Omsluta armeringen
▪ Förbli homogen
▪ Härdning och skydd18
WP 5 Hållbara materialval - BetongbassängenJämna och täta bassängväggar och bassänggolv
Keramiska klinkerplattor
▪ Vanligaste ytskiktet på bassängen, bassängdäcket och i
duschutrymmen.
▪ Halkskyddande egenskaper är viktiga.
▪ Valet av plattor bestäms i första hand av deras tekniska egenskaper.
▪ Keramiska plattor delas in i klasser eller grupper efter
vattenabsorption och produktionsmetod i enlighet med SS-EN-
14411.
▪ Endast plattor med låg vattenabsorption skall användas i ytor med
vattenpåkänning.
▪ Undvika att fogarna luckras upp alltför snabbt av rengöringsmedlet.
19
WP 5 Hållbara materialval -
Betongbassängen, bassängdäcket och
duschutrymmen
Vanligaste skadorna
▪ Spjälkning på grund av kloridinitierad armeringskorrosion på
armering i bassängväggens baksida
▪ Långtidskrympning som leder till sprickbildning
20
WP 5 Hållbara materialval - Betongbassängen
Vattenläckage från bassängen kan ske via
▪ Skvalprännor
▪ Rörelsefogar
▪ Genomföringar för inlopp, utlopp
▪ Via ingjutningsgods som rör, lampor och fönster
21
WP 5 Hållbara materialval - BetongbassängenViktigt att vatten inte tränger in betongkonstruktionen och
angränsade ytor
22
▪
WP 6 ByggprocessenBeskrivning av byggprocessen, inventering
• Allmänna förutsättningar
• Entreprenadformer och ersättningsformer
• Nulägesanalys
• Förstudie
• Politiskt beslut
• Planering
• Upphandling (anbudsförfrågan)
• Lovprocess (bygglov)
• Projektering
• Produktion (byggnaden uppförs)
• Förvaltning (drift)
• Enkät
Research Institutes of Sweden
Åsa Laurell Lyne Bror Sederholm
[email protected] [email protected]
RISE SAMHÄLLSBYGGNAD
OCH
RISE KIMAB