������������� �
�������������
�� ������������������ ��������������
�������������������
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
%
���
��
��
��
���� �� ��
����
����
����
���� ��
�
��
��
��
��
��
��
��
���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
� � � � ��� �� �� ��
� � ��
���� �� �� ��
�
��
��
��
��
��
��
��
���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
% %
Använder dator i arbetet
Minst halva arbetsdagen Nästan hela tiden
25
3441
47
5458
6367 67 69
20
3136
4147
5458
64 6670
0
10
20
30
40
50
60
70
1984 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005
Män
Kvinnor 20-30% av all arbetad
tid i Sverige sker vid
en dator(grov uppskattning)
20-30% av all arbetad
tid i Sverige sker vid
en dator(grov uppskattning)
Användning av dator i arbetslivet
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Plus all annan dator och IT användning
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
������� �������������� �������������������������������������������
0
20000
40000
60000
80000
100000
120000
140000
1987 1992 1997 2002 20070
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
AntalAndel %
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Dator/IT-användningen startar tidigt i livet
• ���������– �������� – � ���������!������
• " ���������!������ä�!!���#����$�
– ���%�����– ��������
��� �!!"���������#�$���������#�����%���#����&����������������'(()
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
������� %�����&����%������� ����!�����'�� ����%���
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
(��������������!)
40-60% av professionella datoranvändare har besvär i nacke-skuldror eller arm-hand (enligt flera studier)
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Flertalet av dagens datorarbetsplatser är försedda med möbler och utrustning av hög standard
Moderna kontorsstolar kan justeras på många olika sätt
Moderna datorbord är lätta att justera i höjdled
Placeringen av utrustningen bör vara optimal
8
Sätten att undvika musarm är många –bra möbler och datorutrustning är ett
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Vet användaren hur man bör justera dem på ett bra sätt ?
Vet man hur man bör arbeta vid datorn påett hälsosamt sätt ?
Och vet man varför ?
9
Men …
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1998:1
Belastningsergonomi
6 § Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om– lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser,– hur teknisk utrustning och hjälpmedel skall användas,– vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell
hantering medför – tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler.
Arbetsgivaren skall vidare se till att arbetstagaren ges möjlighet att tränain en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Han skall ävenfölja upp att instruktionerna efterlevs.
10Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Studie vid Arbetslivsinstitutet
• Beskriva professionella datoranvändares kunskaper om god arbetsplatsutformning, arbetsteknik och hälsorisker
• Jämföra kunskapsnivån mellan dem som uppgett att de fått respektive ej fått information och träning i sådana frågor
11Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Studerad grupp
• 156 professionella datoranvändare (16 företag)– 111 kvinnor och 45 män
• Medelålder: 34 år
• Tid i nuv. arbete: knappt 2 år
12Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
����� � � � � �� �� � � � � � �� � � �� � � � �
��������� �� �� �� �
��� �� �� � � �� �� �� �
� �� �� �� �
����
� �� �� �� �
� �� �� �� �
� �� �� �� �
� �� �� �� �
� ��� ��� ��� ��
� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � �� � � � �� � � � �
����
Cirka 40 % av operatörerna behärskadealla reglagen på stolen (1-5 reglage)
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Injustering av stol- och bordshöjd
Andel med mindre än +/- 3 cm fel
Inställd höjd ”Ställ in rätt höjd”
Stol 49 % 60 %
Bord 32 % 51 %
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
���������� �������� �� ������������������������������� �� �� �� �� � � � � � �� � �� � � � � � �� � � � � � �� � �� � � � � � �� � � � � � �� � �� � � � � � �� � � � � � �� � �� � � � � � �
4954
65
30
0
20
40
60
80
100
����
15
B i l d s k ä r m Tangentbord MusEj framför Nedåtriktad Inom skulderbredd
fönster blick och underarms avstånd
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
6574
0
20
40
60
80
100
Variation Pauser
� � � � � � � �� � � � � � � � � �� �� � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � �
16
%
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Kunskaper om hälsoriskerLäkarens bedömning
46 48
6,5
0
20
40
60
80
100
���������������������������� � � � ��� �� � � ��� �� � � ��� �� � � ��� � � � � ��� �� � � ��� �� � � ��� �� � � ��� �
����
Goda (tillräckliga) = minst 3 av•Värk, smärta, stelhet, domning, trötthet i:
Huvud, ögon, nacke/skuldror, armar/händer, rygg•Stress relaterade symptom
Spänningar, oro, sömn problem•Hals, röst problem•Öron, (hörsel problem)•Ögon, synbesvär•Konditionstapp, vikt uppgång (stillasittande)
17Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Har fått information och träning angående hälsorisker, injustering av datorarbetsplatsen och hur man bör arbeta
långsiktigt hälsosamt ?
2329
48
0
20
40
60
80
100
Ja, tillräckligt Ja, menotillräckligt
Nej
%
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Kunskaper sitter bättre
Signifikant
– högre kunskaps nivå (index)
– bättre injusteringar av arbetsplatsen och bättre
arbetsställningar (index)
bland dem som uppgav att de fått information och träning
jämfört med dem som uppgav att de - ej fått
19Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Sammanfattning av kunskapsstudien• Många professionella datoranvändare saknar
kunskaper om:• hälsorisker i arbetet • hur man justerar in arbetsplatsen • hur man bör arbeta långsiktigt hälsosamt
• Många rapporterar avsaknad av information och träning
• Har man uppfyllt Arbetsmiljölagens krav ?
• Arbetsgivarna får inte ut värdet av investeringarna i bra möbler och utrustning
20Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Slutsats
Kunskaperna
når inte fullt ut till
slutanvändarna - fältet - praktikernaAllan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Och åt andra hållet …….
Når slutanvändarnas kunskaper och
erfarenheter av IT-systemen fram till
forskarna i önskvärd utsträckning ?
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
En forskares funderingar
• Vem forskar vi för ?
• Vem behöver våra kunskaper ?
• Hur skall vi nå ut ?
• Ställer vi rätt frågor ?
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
ANVÄNDNINGSDRIVEN UTVECKLING AV IT I ARBETSLIVETEffektvärdering av tjugo års forskning och utveckling kring arbetslivets användning av IT
P E R T E N G B L A D & Å K E W A L L D I U S VINNOVA 2007 (sid 68)
I en värdering av ITA*-forskningens bidrag till de övergripande effektmålen om tillväxt, demokrati, kompetens och god
arbetsmiljö växer en bild fram där vi kan se tydliga tecken påen positiv spiral kring tillväxt och kompetens….
Samtidigt finner vi endast relativt svaga tecken på att program och projekt haft positiva effekter på arbetsmiljön….. Vi kan konstatera att ITA*-programmen inte förmått bryta den trend
mot ökade kvalitetsbristkostnader pga bristande användbarhet …med effekter på de anställdas arbetsmiljö.
*ITA = IT i Arbetslivet Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskningFAS 2007 (sid 7)
Svensk arbetsmiljöforskning hör till den bästa i världen ……
Den relativa andelen artiklar med svenska författare i förhållande till befolkningsmängd visar att Sverige ligger etta i världen inom belastningsergonomi och på andra plats inom arbetsmiljöområdet.
En viktig faktor har varit den långa traditionen av samverkan mellan arbetsmarknadens parter inom arbetsmiljöområdet.
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskningFAS 2007 (sid 28)
Men ….Omfattningen av kunskapsutbytet mellan forskning och praktik förefaller
ganska ojämn. Det framgår tydligt av bristen på strukturer för användargrupperna att förmedla kunskapsbehov till forskarna.
Det gäller också förmedlingen av forskningsresultat till praktiker och andra användargrupper så att de kan leda till praktiska förbättringar.
Några forskare har lagt ner mycket arbete på kunskapsöverföring…Internetsidor med praktisk vägledning för yrkesverksamma och allmänheten.
Det verkar finnas en klyfta mellan forskning och praktik i Sverige som borde ses över. Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskningFAS 2007 (sid 29)
Utbytet av kunskap från användargrupper till arbetsmiljöforskare och vice versa bör förbättras.
Förmedlingen av forskningsresultat skulle kunna förbättras så att den blir mer användbar för arbetsmiljöstrategiska behov och praktiska förbättringar
Hjälpmedel och metoder behöver utvecklas för att arbetsmarknadens parter, andra användargrupper och forskarsamhället ska kunna ha ett effektivt kunskapsutbyte.
Kunskapsutbytet bör systematiskt analyseras.
Vetenskapliga studier av metoder och strategier som främjar tillämpningen av ny vetenskaplig kunskap behövs (implementeringsforskning).
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Goda exempelpå användning / spridning av kunskaper
-Users Award
-TCO märkning
-Bildskärmsombud
-Webbsidor Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket mfl
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Hur kan kunskapsutnyttjandet och återföringen förbättras ?
Vem bör / kan ta ökat ansvar ?-Forskarna
-Parterna
-Bildskärmsombuden
-Företagshälsovården
-Skolan
-Arbetsmiljöinspektörerna
-Tillverkarna / producenterna Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet
-Hur kommer det sig att arbete med en datormus kan leda till förtidspension ?
-Hur länge är det riskfritt att arbeta vid dator ? Finns det gränser ?
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet
Kan datorarbete vara livsfarligt ? (!)
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
*��������������&������������������������
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
+�,����������������������&����--�%�����
Viktuppgång under ett år vid minskad fysisk arbetsaktivitet från 4 till 2 MET
50
55
60
65
70
75
1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51
Vecka nr
Kg
.�/�����.����������Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet
Hur blir det om man sitter framför en dator / TV
4-6-8 timmar / dag från barndomen och framåt
i livet ?
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet
Vad skall man välja för yrke om man fått musarm redan i skolan ?
��
��
����
����
����
����
��
����
��
��
����
����
��
���������������
����������
����������
����������
����������
(*�
������
�������������
����� ����
%
Datorn har blivit vårt vanligaste
arbetsredskap
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet
-Vad bör man göra för att undvika musarm ?-individen-företaget/arbetsplatsen-samhället
Om man fått musarm:-vad bör man undvika för att inte bli sämre?-vad kan man fortfarande arbeta med ?-vad bör man göra för att bli frisk ?
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet
Hur bör man göra för att långsiktigt optimera arbetsprestationerna vid dator/IT ?
Cost-Benefit analyser av optimering av användbarhet och arbetsmiljöförhållanden
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Vilka kunskaper anser ni att
forskningen skall söka efter ?
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskningFAS 2007 (sid 29)
Det behövs fler systematiska interventionsstudier. Det finns ett stort behov av att utveckla vetenskapliga metoder som fastlägger interventioners effektivitet och verkningsgrad.
Användningen av ……. ekonomiska utvärderingsmetoder bör uppmärksammas.
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
ANVÄNDNINGSDRIVEN UTVECKLING AV IT I ARBETSLIVETEffektvärdering av tjugo års forskning och utveckling kring arbetslivets användning av IT
P E R T E N G B L A D & Å K E W A L L D I U S VINNOVA 2007 (sid 79)
En utökad och långsiktig satsning på innovativa lösningar i arbetslivets IT-användning bör … bland annat innefatta stöd till fördjupade tvärvetenskapliga och interaktiva arbetsformer där särskilt ekonomi och arbetsmiljö/hälsa ges ett större utrymme i samspel med verksamhets- och IT-kunnande.
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Men ….. Ont om forskare
• Hög medelålder bland arbetsmiljö forskare• Dålig återväxt• Minskande resurser, få tjänster
• Få inom belastningsergonomiObs belastningsskador = vanligaste problemet
• Extremt få inom synergonomi Obs datorarbete = öga-hand koordination
Bildskärmen är i blickpunkten
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Offentliga FoU-medel för arbetsmiljöforskning i Sverige (2005 års penningvärde)
0
50
100
150
200
250
300
350
400
1986 1996 2000 2002 2005 2008
milj kr EU
Försäkbol/kommun mfl
Univ/högskola
Övr forskn fonder
FAS/VINNOVA
ASF/AMFO/Ralf
ASS/AI/ALI
Prognos
Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning, FAS 2007, sid 22
- 43%på 10 år
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskningFAS 2007 (sid 6)
Svensk arbetsmiljöforskning upplever för närvarande flera hot inför framtiden genom den kraftiga minskningen under senaste 10-årsperioden på sökbara forskningsmedel, nedläggning av Arbetslivsinstitutet samt osäkerheten om den framtida inriktningen för de enheter som utlokaliserades i början av 2000-talet från Arbetslivsinstitutet till universiteten.
Det har tagit lång tid att bygga upp den svenska strukturen och kompetensen för arbetsmiljöforskning, som uppskattas och utnyttjas internationellt.
Det är inte bara ett svenskt intresse att den kan vidareutvecklas.
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Forskningsstöd – VINNOVA 2005*
Projektstöd miljoner kr
Totalt IT/Dator** Andel IT/Dator
Sammanlagt 1584 276 17%
*Årsberättelse 2006**Under rubrikerna: Informations- och kommunikations teknik + Tjänster och IT-användning
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Forskningsstöd – FAS 2001-2006
Antal projekt med stödTotalt IT/Dator* Andel IT/Dator
Arbetsmiljö 266 12 4,5%Arbetsorganisation 186 5 2,7%Arbetsmarknad 150 0 0Folkhälsa 226 1 0,4%Välfärd 112 0 0Omsorg/sociala rel. 101 0 0
Sammanlagt 1041 18** 1,7%
*Enligt projekttitel** Varav 3 st efter 2001
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Forskningsstöd – AFA 2001-2006
Antal projekt med stödTotalt IT/Dator * Andel IT/Dator
Arbetsorg. Psykosoc faktorer 13 1 8%Fysiska faktorer 28 0 0Ergonomi, Rörelseorg. sjukdomar 29 1 3%Arbetsmiljömetodik, Intervention 24 0 0Rehabilitering 19 0 0Utbildnings/info material 79 0 0Övriga 104 0 0
Sammanlagt 296 2** 0,7%
*Enligt projekttitel** Varav 0 st efter 2001
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Forskningsstöd – sammanfattning
Samlat offentligt stöd till FoU inom arbetslivsområdet
= ca 700 miljoner / år *
Därav till IT inom arbetslivet = ca 20 miljoner/år **
Dvs knappt 3 %
*Levin & Wikman, ALI 2006
** Tengblad & Walldius , VINNOVA 2007Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Forskningsstöd – sammanfattning
Dvs knappt 3 %
Jämför !
Datorn har blivit vårt vanligaste arbetsredskap
25
34
4147
5458
6367 67
69
20
3136
4147
5458
6466
70
010203040506070
1984 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005
MänKvinnor
Använder dator i arbetet
%
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Sammanfattning
• Dator och IT är dagens vanligaste arbetsmiljö och verktyg
• Spridning / användning av befintliga kunskaper kan förbättras
• Återföring / nyttjande av brukarnas erfarenheter / behov kan förbättras
• Resurser för kunskapsbildning om Dator/IT ej i proportion till användningen
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Tack för uppmärksamheten !
�������������������
��������������������
���������������������
Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet
Top Related