Förskolan Antilopen 20170712
Kvalitetsrapport läsåret 2016/17
Förskola: Förskolan Antilopen Förskolechef: Maria Tobiasson
Beskrivning av verksamheten, arbetssätt, inne och
utemiljö
Förskolan Antilopen består av två hus som vi kallar Stora Antilopen och Lilla Antilopen.
I november 2017 fick förskolan en ny förskolechef, Maria Tobiasson.
Vi består av 8 avdelningar varav en startade i januari -17. En avdelning har flyttat till den sida
av byggnaden som även inhyser fritids och förskoleklass.
I april 2017 hade vi ca 140 barn inskrivna i vår verksamhet. Förskolan ligger i ett
socioekonomiskt variationsrikt område. Vi har 15 olika språk representerade i vår verksamhet,
flera pedagoger talar också flera språk. Till vårt område har vi fått ett socioekonomiskt bidrag.
Många barn har en låg vistelsetid vilket gör att detta bidrag behövs för att täcka förlusten i
inkomst för att kunna bemanna dagarna för övrigt.
Från Elevhälsan är special pedagog Kristina Nilsson knuten till oss.
Vi arbetar med så åldershomogena grupper som möjligt. Detta gör det enklare för
pedagogerna att anpassa miljön på avdelningen så att den är utvecklande och intressant för
barnen. Det blir lättare för pedagogerna att följa barnens utveckling och göra dem delaktiga i
vardagen. Barnen bär på olika erfarenheter och kunskaper som gör att de kan utveckla
varandra utifrån den proximala utvecklingszonen utan att skilja så mycket i ålder. Vid olika
tidpunkter på dagen och om barnen önskar finns möjligheter att vara tillsammans med barn i
olika åldrar.
Förskolan Antilopen får sedan januari 2017 all sin mat serverad från det vi kallar stora
Antilopen. Detta har blivit en förbättring då det tidigare var olika kök som levererade maten.
Kosten håller hög kvalité och förskolekockarna är medvetna om det lustfyllda i
matsituationen. Maten är vällagad och vackert framdukad!
Vi har en lokalvårdare som sköter alla lokalvård i huset och även den håller hög kvalité och
pedagogerna möts av stor förståelse för vikten av att samarbeta kring miljön där lokalvården
behöver möta förskolans behov.
När vi avslutade förra budgetåret så gjorde vi det med ett ganska stort minus – vid analysen
kring det kunde man se att det var mycket extra personal, höga vikariekostnader men också att
man inte riktigt gissat rätt i prognosen kring barnen och deras vistelsetid. En uppstramning när
det gällde personaltäthet har därför gjorts med hänsyn tagen till den vistelsetid som finns på
förskolan men där vi också tittar på att det ska finnas underlag för att ta in eller strukturera om
Förskolan Antilopen 20170712
den personal som finns innan vikarier sätts in. Dessa åtgärder har gett resultat när vi tittar på
budgeten så här vid läsårets slut och halvtid i budgetåret. Vi har en budget i balans och där vi
ser vikten av att hushålla med de resurser vi har för att kunna investera i den personal vi
behöver men också i investering av material och inventarier.
När jag tog över rollen som förskolechef på Antilopen så började jag med att genomföra
medarbetarsamtal med samtliga anställda och ha barnkonferens med arbetslagen tillsammans
med specialpedagogen. Vid dessa fann jag några utvecklingsområden som vi har arbetat med
under våren (se bilaga 1):
Antilopen bildar en helhet – en förskola
Gemensam arbetsplan - sätta ut riktningen
Pedagogisk dokumentation - få fatt på analysen
Pedagogiska miljöer - utvecklas och samarbetar med synsättet som ska prägla förskolan
Antilopen
Arbetet med dessa mål har skett parallellt och integrerat i verksamheten och på så sätt byggt
mycket på pedagogernas delaktighet i sin egen och förskolans utveckling. En vidare analys av
detta arbetet finns i bilaga 1.
I januari 2017 gjordes vissa förändringar i verksamheten då avdelningen Impalan fick öppna i
förskolans lokaler. Åk 1 fick flytta till Antilopenskolans stora byggnad och avdelningen
Stjärnorna fick flytta in till fritids/förskoleklass lokaler. Denna förändring fanns det vissa
farhågor och orosmoment kring men har i nuläget bidragit till mycket positivt. Bland annat
har det medfört att samarbetet och samverkan mellan förskola – förskoleklass – fritids har
ökat. Man har fått en ökad förståelse för varandras uppdrag och arbetssätt. Men det gör också
att barnen som ska börja skolan redan är bekanta med en stor del av den personal de kommer
att möta i skolan samtidigt som de har redan känd personal nära. Nackdelen har dock varit att
denna avdelning hamnat lite för långt ifrån sin egen verksamhet vilket till viss del påverkat
det samarbetet. Vi försöker att hitta sätt att överbrygga detta i likhet med att vi vill skapa en
helhet av förskolan Antilopens alla avdelningar.
Det har genererat i ett helhetsperspektiv över skolformerna och ett gott samarbete mellan
skolledare och pedagoger i olika konstellationer. Detta samarbete vill vi förvalta och utveckla
även i fortsättningen.
Arbetssätt och projekt
Allt arbete i förskolan utgår ifrån de styrdokument och lagar som styr vår verksamhet.
- Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2016
- Skollagen
- FN´s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen
- Kommunala mål
- Lokal arbetsplan
Förskolan Antilopen 20170712
Vi har under året arbetat med ett gemensamt ämne för projektet som är Språk. Valet av detta
ämne gjordes mycket med hänsyn till det Läslyft i vilket Klippans kommun ingått och som
kommer att fortsätta under det kommande läsåret.
Samtliga avdelningar har på olika sätt arbetat i projektet och haft olika ingångar. Projektet har
på flera avdelningar tagit olika vägar och pedagogerna har fått ta olika vägval efterhand som
tiden gått.
Några exempel på projekt som pågått är:
- Barnens ”börjor”
- Babblarna som utvecklades till ett projekt om trädgårdssnäckor
- Draken Berta som utvecklades till ett projekt om Café
- Sagoskatten - ett projekt med stort fokus på lärmiljöer och värdegrund
- Lärmiljö med språk
- Allemanråttan
- Draken Berta möter Snick och Snack
- Språk på många olika sätt
Vid olika forum så har vi fört dialoger kring projektens gång och något som också blir synligt
i kvalitetsredovisningarna är vilken skillnad det gör för arbetet med barnen hur man tänker
kring arbetet med projektet. De arbetslag som har lyckats samla sina mål inom projektets
ramar och målsättningar uttrycker en större tillfredsställelse med sitt arbete. De upplever
mindre stress i vardagen. De uttrycker också tydligare barnens delaktighet och uttrycker också
att de får mer tid att vara med barnen. Dessa arbetslag tycks också ha integrerat den
pedagogiska dokumentationen på ett annat sätt och ser det som ett värdefullt verktyg.
Å andra sidan så blir det tydligt att arbetslag som är helt nya för varandra och som inte riktigt
jobbat sig samman får det svårare att bygga projektet som en helhet vilket blir synligt i
kvalitetsredovisningarna och i andra forum. Projekt som spretar gör det svårare att följa
barnen i sitt förändrade kunnande och bygga på delaktighet hos barnen. Det ger mer stressade
pedagoger som inte känner sig fullt tillfredsställda med sitt arbete och detta kan i vissa fall
spegla sig i barngruppen.
Detta handlar inte om pedagogernas kompetens utan snarare om de förutsättningar och den
förberedelse de fått. När den 8e avdelningen öppnades upp i januari så fick pedagogerna ett av
förskolechefen planerat projekt för att skapa förutsättningar för att snabbt komma igång. Det
valda projektet ”Barnens börjor” föll väl ut och upplevs som intressant och spännande att se
de yngre barnens lärprocesser. På detta vis fick de förutsättningarna att inte få ett spretigt
projekt. Det som blir tydligt trots olika insatser i flera arbetslag är dock hur viktigt det är att
ha en samsyn, på avdelningen och i huset.
Under våren så har vi arbetat med att skapa denna gemensamma syn och den har nu blivit till
ett färdigt dokument som pedagogerna gett namnet ”Vägen till vår magiska förskola” (se
bilaga 2) Det är viktigt att skapa delaktighet i verksamheten – mellan alla som verkar i den,
barn som vuxna. Denna samsyn har pedagogerna enats kring och kommer att vara ett viktigt
levande dokument i vår verksamhet. Tillgängligt för alla i förskolan!
Förskolan Antilopen 20170712
Det blir tydligt också när man tittar på kvalitetsredovisningarna att de avdelningarna som har
lyckats hålla strukturen tydlig, har en tydlig grundverksamhet och även ser sina projekt som
levande hela dagen mer uttrycker tillfredställelse kring måluppfyllelse.
Utvecklingsområden:
Ett projekt som innehåller ALLT – allt under ett ”paraply” – utnyttja delarna – ta det
med ro och inte forcera
Levande projekt – ”hela dagen” – minskar stressen och ökar meningsfullheten och
delaktigheten.
Barnens delaktighet i projektet/miljön
Utöka torgets möjligheter
Pedagogisk dokumentation – planering och reflektion
Medvetna dokumentationer – barns lärande
Mindre grupper /dela gruppen (möjligheten att kunna)
Innemiljö
Stora Antilopen har lokaler som känns fräscha och som fungerar väl som förskola. Det finns
ingen lokal som är lik den andra då man frångått den tanke man hade vid restaureringen efter
branden om avdelningslöst. Avdelningarna kan skilja sig åt i sin utformning och yta. Varje
avdelning har tillgång till 2 -3 rum per avdelning men det finns också möjlighet att utnyttja
torget. De yngsta barnen har två rum i anslutning till den inhägnade verandra man använder
som sovplats året runt. Som tidigare nämnts flyttade en avdelning till ett klassrum vilket
lösgjorde yta på torget/i restaurangen, denna har man försökt utveckla och utnyttja på ett
annat sätt men också flytta viss verksamhet till restaurangen under tider när man inte
använder denna. Detta är positivt då vissa lokaler är trängre än andra.
En lokal har problem med sin ljudnivå då det är högt i tak och väggarna når inte upp i tak då
det finns ljusinsläpp som inte kan täppas till. Detta har vi försökt att påverka med hjälp av
ljudabsorbenter men det når inte önskad effekt.
Det saknas möjlighet att mörklägga samt solskydd i nästan samtliga fönster, detta är något
som vi försöker finna medel för att kunna åtgärda då det är viktigt för arbetsmiljön. När det
gäller behovet av mörkläggning så är det något vi behöver kunna göra för att tillfullo kunna
utnyttja de digitala verktyg vi har såsom ljusbord och projektorer.
Avdelningarna som har de yngsta barnen har valt att äta sina måltider på sina avdelningar då
de upplever situationen som lugnare och att det blir trivsammare stunder där det finns
möjlighet att föra dialoger med barnen, äta lite tidigare eller som på en avdelning där man har
rutig duk på bordet, ”levande” ljus och svag musik eller naturljud i bakgrunden. Detta gör att
två avdelningar äter sin lunch i restaurangen och en avdelning äter tillsammans med
förskoleklass. Detta har påverkat måltiderna positivt då det blivit lugnare och trivsammare för
alla. Barnen som äter i restaurangerna och de äldre barnen på avdelningarna tar själva sin mat
ifrån en buffé och dukar också av.
Förskolan Antilopen 20170712
Lilla Antilopen har sina lokaler i moduler på gården. Avdelningarna är även där fräscha och
fungerar väl till förskola. Den ena avdelningen inhyser också mottagningsköket. Lokalerna
skiljer sig lite åt mellan avdelningarna.
Lärmiljöerna
Pedagogerna sätter barnens trygghet, utveckling och behov i fokus. Genom observationer av
barnens intresse planerar de verksamheten vilket också speglar sig i lärmiljöerna.
Lärmiljöerna är föränderliga och speglar barnens intresse och erfarenheter. Den utvecklas
också så att den erbjuder utmaningar och inspirerar till lärande.
På flera avdelningar har man inom projektet arbetat med lärmiljöerna men nästan samtliga
hävdar att Läslyftet bidragit till att man tänkt annorlunda när man planerat sin lärmiljö.
Nycklar till utvecklingen har varit bland annat varit systematiskt kvalitetsarbete som
inkluderat observationer, filmning av verksamheten/miljöer, reflektion/analys som sedan lett
till utveckling av lärmiljö och verksamhet.
Det har skett en stor förändring av lärmiljöerna under våren. Insatser som gjorts har bl a varit
studiebesök på Frö och Freja i Vinslöv, kollegiala diskussioner med fokus på den pedagogiska
miljön, ökad medvetenhet om miljön som den tredje pedagogen. Samtliga avdelningar på
förskolan arbetar mycket med att skapa lärmiljöer som är utvecklande och inspirerande.
Man kan se att digitala verktyg, naturvetenskap och teknik och språk finns naturligt och
självklart i lärmiljöerna men kan fortsätta utvecklas.
Exempel på detta är:
- Projektor är numera ett vardagligt inslag i verksamheten.
- Bygg och konstruktionsytorna har utvecklats och har i många fall fått tillskott av annat
icke-färdigt material
- Teknik – dels vardagsteknik men också enkel programmering genom ”beebot”,
ljusbord, skapande av ”book creator” på Ipad.
- Spel och pussel
- Sagomiljöer
- Vattenrum
- akvarium
Pedagogerna vittnar om att man genom observationer följer barnen, fångar upp deras intresse,
bygger upp miljöer, ibland får man testa igen och ändra något. Men samtliga avdelningar
vittnar om hur de synliggjort hur mycket delaktighet de ser hos barnen och hur viktig miljön
är för barnens lärande. Man har också fått en ökad känsla för vilket material man väljer, att
bygga rum i rummen. Att skapa flera miljöer i ett rum möjliggör för barnen att dela sig i
mindre grupper spontant under dagen och på det viset finna lugn och ro när de behöver.
Tillgängligheten har ökat för barnen och det finns ett större urval av material att välja bland.
Av respekt för varandras lärmiljöer på avdelningarna och för att inte påverka verksamheten på
Förskolan Antilopen 20170712
enskilda avdelningar i samband med öppning och stängning så har man på stora Antilopen
valt att ha den verksamheten på torget.
När vi gör val av material och inventarier så väljer vi inventarier som är i barnens höjd och
har köpt in hjälpmedel såsom rullpallar till vuxna för att kunna möta barnen i deras höjd utan
att pedagogens kropp ska ta skada.
Utvecklingsområde
Använda de 100 språken
Skapande – ateljeér
Fortsätta utveckla lärmiljöerna
Utemiljö
Både Stora och Lilla Antilopen har direkt tillgång till sin utemiljö. Avdelningen som finns i
fritids/förskoleklass lokaler får passera genom skolgården en liten bit för att komma till
förskolans gård men den avdelningen använder ofta skolans gård.
Flera pedagoger upplever utemiljön som torftig då de redskap man blivit lovad i samband
med restaurering uteblivit. Även underlaget är påtalat till Fastighetsavdelningen då det bildas
stora djupa vattenpölar på gården som kan vara en säkerhetsrisk för framförallt de yngsta
barnen men även för andra.
Man har en önskan om att kunna utveckla utemiljöerna mer, inte bara med lekredskap men
göra även utemiljön till en miljö som lockar till utforskande och lärande. Det råder dock
mycket förstörelse från oinbjudna besökare under kvällar och helger vilket leder till minskad
motivation från pedagogerna.
Utvecklingsområde
De utlovade redskapen – vad hände med dessa?
Skadegörelse – vad gör vi med den?
Markarbetet – en säkerhetsrisk – vad gör vi med den?
Notering; Idag (170712) så har Helen Amilon, Michel Tränefors, Anneli P Dahlberg samt jag
själv gjort en inventering av gården där vissa förändringar/förbättringar kommer att ske
snarast. Vi är också ombedda att göra en ny kartläggning med önskemål om hur vi vill
utforma vår gård – vilket över tid kan verkställas.
Förskolan Antilopen 20170712
Kompetensutveckling/föreläsningar genomförda under
året: Läslyftet – 5 delar av 9 utförda under året
Föreläsning – ”Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan” 11/10-2016
Föreläsning - ”Låt din hjärna blomma” 9/1-2016
Kurs riktad till barnskötare: Pedagogisk dokumentation. 3 tillfällen/grupp
Föreläsning – ”Högläsning” 15/3-2017 - Mjölkdroppen
Interna Workshops – QR kod samt Book Creator
Studiebesök: Frö och Freja, Vinslöv
Föreläsning: Reggio Emilia, Helsingborg
Föreläsning: ”Lärande för hållbar utveckling” – Sanne Björklund (Helsingborg)
Handledarutbildning/samtalsledarutbildning – Läslyftet
Studiebesök vid andra förskolor i kommunen
Grupphandledning i arbetslag
Handledning av specialpedagog Kristina Nilsson
Kollegialt lärande – tillsammans med förskolechef och spec pedagog
SKA möten 3 gg/mån
Arbetslagsledare: utbildning med företaget ”tänk Om!” – höstterminen -17
Lärarkandidat från högskolan i Kristianstad
Måltidsglädje och matråd
Arbetsmiljöutbildning – skyddsombud samt förskolechef
Beskriv säkerhetsarbetet på förskolan, både inom- och
utomhus: - Brandskydd: Brandutbildning och information. Vi har övat att gå ut och samlas vid
våra respektive uppsamlingsplatser
- Tillbudsanmälningar rapporteras i KIA om olyckor och tillbud händer.
- Skyddsrond
- Egenkontroll
- Krispärm
- Den som först går ut på förmiddagen kontrollerar att alla grindar är stängda.
Kontrollerar så att allt är helt och att det inte finns farliga föremål på gården.
- Felanmälan görs när brister upptäcks.
- En avdelning har sin utgång i direkt anslutning till skolgården som inte är inhägnad,
den barngruppen går inte ut på gården förrän vuxen kan följa med. På gården försöker
vi fördela oss så att det finns vuxna över gården för att ha en god uppsikt.
- Dialoger med barnen om hur materialet ska användas så att vi inte skadas, skadar
varandra.
- På grund av inbrott så ändrade/skärpte vi våra stängningsrutiner.
Förskolans system och rutiner för kontinuerligt
kvalitetsarbete - Synliggöra barnets lärande/utveckling – uppmärksamma när barnet/barnen gör något
speciellt som de inte gjort förut (utveckling i vardagen)
- Kontinuerligt fylla i kvalitetsredovisningsrapporten
- Demokrati och delaktighet
Förskolan Antilopen 20170712
- Uppföljning mål och utvecklingsområden
- Kontinuerligt reflektera, analysera, utvärdera och utveckla verksamheten.
- Reflektionsprotokoll
- Reflektionstid/planeringstid varje vecka.
- SKA grupper
- Pedagogiska dokumentationer
- Husmöten
- APT
- Trygghetsenkäter
Beskriv vilka system och rutiner ni har/använder i det systematiska kvalitetsarbetet:
SKA grupper – Forum för delaktighet och kollegialt lärande. Fokusgrupper: organisation,
projekt och utveckling. Träffas ca 1 gg/mån
Kollegialt lärande – Fokusfråga som behandlas i arbetslaget tillsammans med förskolechef
och specialpedagog. I år berörde vi ämnena projekt och lärmiljöer. Där arbetslagen fick
reflektera över fyra rubriker; vad de vill behålla, utveckla, avsluta och undvika. Alla
avdelningars resultat samlades sedan och blev till ett dokument i vilket de under
kompetensutvecklingsdagen fick välja ut de områden de ansåg som viktigast att arbeta med.
Ett mycket framgångsrikt sätt att belysa arbetet i det lilla arbetslaget som en möjlighet att göra
förskolans utveckling meningsfull och förankrad till var i utvecklingen förskolan befinner sig.
Kollegialt lärande sker dock i många forum och på olika sätt, ovanstående är ett av
förskolechef organiserat sätt att bedriva detta arbete.
Årshjul/Kalendarie – Tydlighet och väl förberett dokument som gör det enkelt för varje
medarbetare att se vad som är på gång. Lättare att planera och strukturera verksamheten.
Projektplan samt avstämning – Arbetslagen får presentera sitt kommande projekt för
förskolechef. Mål, syfte och metoder. Vid projektavstämningen som sker på Projektgruppen
inom SKA presenterar man var man befinner sig i projektet utifrån fokusfrågor. Under våren
var våra fokusfrågor: Barnens delaktighet i projektet samt Lärmiljöer
Kvalitetsrapport – Fylls löpande i över året. Denna behöver förändras och förbättras.
Avdelningarna sätter själva sina mål och det blir svårt att bedöma en måluppfyllelse. Inför
kommande läsår behöver vi utveckla kvalitetsrapporten och sätta upp gemensamma mål
(enligt SMART modellen) för att lättare få fatt på analysen. Pedagogernas kvalitetsarbete
behöver också förenklas.
STRATYS
Händelser under året:
- Öppet hus med skapande
- Musikteater på musikskolan, Klas Klättermus
- Gymnasiesärskolans musikal
- Bioteater Snick och snack 18/10 2016
- Besök på brandstationen
- Lucia – 5 åringarna gick Lucia för förskolan, föräldrarna samt äldreboendet Väpnaren.
Förskolan Antilopen 20170712
- Julfest, Påskfest, Midsommarfest
- Teater – Mössens julafton – pedagoger spelade teater för barnen på julfesten.
- Förskolans dag – Antilopenloppet –
- Aktivitetsdag på Holmsgården, 4 åringar
- Besök på Skäralid – 5 åringarna
- Teater Pettson och Findus i Parken
- Studiebesök på Cafe Hjärtat – projektavslutning med föräldracafé - en avdelning
- Dropp in med powerpoint om verksamheten, Book creator
- Studiebesök på Tegelbruksskolan – någon avdelning
- Internationell familjefest (knytkalas)
- Föräldraråd
- Grupphandledning i arbetslag för att förbättra gruppdynamiken och öka
kommunikationen
Avdelningarna presenterar sina projekt
För att du som läsare av denna kvalitetsrapport ska få en känsla för hur vi på Antilopen
arbetar så väljer jag att lägga upp den del som rör projektet och måluppfyllelse enligt läroplan
och som pedagogerna själva skrivit.
Impalan 1-2år
Vi jobbar med barnens BÖRJOR som innebär att det tänkta materialet tas fram (t.ex vatten,
sand, färg eller lera. Pedagogerna följer nyfiket utvecklingen mellan materialet och barnen
genom att filma, ta kort, observera, reflektera o utvärdera.
Mål: Att introducera ett material för barnet och nyfiket följa deras utveckling i samspel
med materialet och kamraterna.
Beskriv hur läroplanens olika delar kring språk/kommunikation, matematik, naturvetenskap
och teknik, värdegrund/jämställdhet och motorik har integrerats i projektet:
Insatser
Vi har lagt bilder på golvet och satt upp bilder på väggarna som visar vad vi har gjort.
När barnen visar intresse för det vi dokumenterat pratar vi med barnen om det.
Vi samtalar mycket med barnen och sätter ord på vad de eller vi gör.
Sånger använder vi oss av dagligen.
Vi använder ordet matematik och räknar frukter, fingrar, bilar osv
Vi jämför stor-liten, mycket - lite, tung - lätt, hög låg
Vi sorterar klossar i färger
Vi räknar barnen
Vi tränar att vänta på sin tur
Barnen har möjligheter att undersöka vardagliga tekniska saker såsom burkar, flaskor,
Förskolan Antilopen 20170712
kartonger, öppna och stänga dörrar, lådor, vattenkran och annat som finns runt omkring dem i
vardagen.
Vi blåser såpbubblor som flyger iväg och spricker eller blir itu petade av barnen.
Vi uppmärksammar barnen på det som sker i naturen och i vår närmiljö.( t.ex maskrosens
olika stadier, blommors olika utseende, doft, springvattnen i byn m.m)
Vi pratar om sol, regn, snö, is.
Vi försöker medvetet att bemöta flickor - och pojkar på samma sätt, tänka till när det gäller
färgval, uppmuntra alla barn att leka med alla saker och varandra.
Barnen tränar sig själva hela tiden både grov och finmotoriskt. Vi pedagoger försöker att
"sitta på händerna" för att barnen ska utvecklas individuellt så mycket som det går utan att vi
stoppar dem. Tex klättra på mjuka kuddar, klättra upp på stolar, sitta på lågt bord och bygga
lego. Hoppa, springa, klättra mm när vi är ute.
Hur stöds varje barn individuellt och i grupp:
Pedagoger är härvarande med barnen och hjälper och stödjer dem i leken. Vi ger dem redskap
att fungera i den sociala tillvaron och förstärker deras positiva beteende med såväl material
som kamrater.
Resultat/bedömning av måluppfyllelse
Vi upplever att detta arbetssätt gagnar både barn och pedagoger. Det ser vi genom att barnen
utvecklas och verkar tycka det är roligt och spännande. Vårdnadshavare bekräftar detta.
Analys av resultat:
Vi upplever att våra metoder har varit bra eftersom barnen har utvecklat sin förmåga att vänta
på sin tur, är mer koncentrerade, utvecklat ordförrådet och börjar ta kontakt med varandra
genom att gå fram och klappa på varandra.
Våra Börja projekt har visat sig vara framgångsrika, då vi på ett bra sätt får syn på barnens
olika nivåer och hur de utvecklas.
Åtgärder för utveckling/identifiering av
Pedagogerna reflekterar tillsammans. Pedagoger uppmärksammar när barnen tittar på
dokumentationer och är härvarande och pratar om vad bilden handlar om. Dokumentation i
dokumentationen. Vi fortsätter med våra " BÖRJOR".
Kotten 2-3år
AKTUELLT PROJEKT - Lärmiljö med språk
Mål: Vi vill få barnen delaktiga i utformandet av lärmiljön inomhus.
Beskriv hur läroplanens olika delar kring språk/kommunikation, matematik, naturvetenskap
och teknik, värdegrund/jämställdhet och motorik har integrerats i projektet:
Eftersom vi under denna termin har haft LÄSLYFTET har fokus lagts mycket på språk och
kommunikation. Projektet har gått hand i hand med LÄSLYFTET.
Språk/kommunikation - sagor, sånger, ramsor, vardagskommunikation, bilder, samtal om
böcker.
Förskolan Antilopen 20170712
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och
begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor,
argumentera och kommunicera med andra."
Under våren har vi fokuserat på att göra matematik och naturvetenskap och teknik mer synlig
i vår lärmiljö. Matematiken synliggörs i morgonsamlingen med närvarokottarna samt i våra
lärmiljöer. Barnen pärlar olika mönster på pärlplattor. Vi har köpt in olika saker till
konstruktionslek bland annat hammare och spik med former, bilar man bygger själv med hjälp
av magneter mm.
Matematik - räkna barnen tillsammans, dela frukt, sortering av leksaker, lägesord.
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin matematiska förmåga att föra och
följa resonemang."
Naturvetenskap och teknik - rulla olika föremål, vattenlek, årstider genom vårt träd,
skräpplockardag. Vi har under våren planterat "överraskningsfrö" och samtalat om vad ett
frö/människan behöver för att växa. Under våren har vi grävt ner en planta för att se vad
kompostering innebär.
Vi värnar om vår närmiljö och vad som finns i den samt följer årstidsförändringar.
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika
kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra."
Värdegrund/jämställdhet - grundtrygghet, bejaka jaget och behålla sitt jag i gruppen.
Alla barn har fått vars en kotte med sitt foto på som vi använder vid förmiddagsaktiviteten,
där ett barn varje dag får sätta upp kottarna på rätt veckodag. Detta för att tydliggöra vem som
är på förskolan och inte under dagen samt hur många vi är och vilka vi saknar. Vi lär oss även
veckodagarna då. Alla barn blir sedda och benämns vid namn vid aktiviteten. Att visa hänsyn
i en grupp. Förhållningssätt till kompisar och pedagoger. Turtagning. Vi har börjat att
använda "värdegrundsmaterialet" nu under vårterminen.
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i
grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för
gemensamma regler." - uppmuntra dem att säga vad de tycker tex. säga stopp när man inte
vill. Även att berömma och ta hjälp av varandra. Under decembermånad använde vi oss av en
värdegrundskalender (adventskalender).
Motorik - utelek, promenader, balans, rörelselek/kroppsdelar, lera, rita, motorikbana mm.
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och
kroppsuppfattning."
Insatser: se ovan.
Hur stöds varje barn individuellt och i grupp: Vi har under läsåret filmat gruppen och genom filmerna sett att barnen behöver mer stöd i sin
lek. Utifrån detta har vi pedagoger varit mer närvarande i barnens olika aktiviteter. Vi har
genom detta utarbetat olika strategier för de enskilda barnen.
Resultat/bedömning av måluppfyllelse:
Förskolan Antilopen 20170712
Att ha återkommande aktiviteter och en tydlig grundverksamhet har visat sig vara viktigt och
gett positiva resultat. Barnen lyfts när de kan känna sig delaktiga i beslut.
Rutiner och struktur är positivt i vardagen för både barn och pedagoger.
Trygghet bidrar till ett bättre självförtroende och att man vågar ta plats och kommunicera i
gruppen.
Vi anser att barnen vågar mer och har lärt sig våra rutiner. Barnen har börjat se vem är JAG i
den stora gruppen.
Vardagskommunikationen har bidragit till språkutveckling hos barnen.
Under hela läsåret har vi arbetat utifrån LÄSLYFTET. Alla delarna i Läslyftet har bidragit till
att vi arbetat med vårt projekt: LÄRMILJÖ MED SPRÅK dvs att göra barnen delaktiga i
utformandet av vår lärmiljö på olika sätt. Vi har tillsammans tex utvecklat vår bilmiljö med
hjälp av symboler/skyltar från närmiljön, vår läsmiljö, vår affär mm. Läslyftet och projektet
har gått hand i hand.
Analys av resultat:
Vår grundverksamhet är viktig och möjliggör allt framtida arbete med vårt uppdrag. Nu när
barnen är trygga vill vi gå djupare och få barnen ännu mer delaktiga i verksamhetens olika
delar. Vi har under läsåret haft en föränderlig lärmiljö och ändrat denna utifrån våra
observationer och reflektioner i arbetslaget. Vi upplever det som att barnen trivs och vill
komma till Kotten.
Åtgärder för utveckling/identifiering av utvecklingsområden: Barnen kommer till hösten
fortsätta att få vara delaktiga i utformandet av våra lärmiljöer på olika sätt. Medan det
gemensamma projektet i huset kommer vara hållbar utveckling.
Solen 1-3år
Vi har valt att ta en ny inriktning i vårt språkprojekt. Vi har frångått arbetet med "Babblarna"
för att istället utgå från snäckor. Idén då vi fick ta del av en annan förskolas tidigare arbete
med snäckor. Vi såg genast stora förmåner med att arbeta med snäckor som utgångspunkt. Vi
introducerade idén för barnen och genast väcktes ett intresse.
Mål:
- Barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera på olika sätt och utvecklar såväl ordförråd
som språkförståelse
- Barnens intresse, tankar och teorier skall vara utgångspunkt.
- Läslyftet: Vi vill se ett ökat och förändrat kunnande inom barns språkutveckling samt öka
kunskapen om språkutveckling hos pedagogerna.
- Tillsammans vill vi vuxna utveckla den pedagogiska dokumentationen som verktyg samt
lära känna projektbaserat lärande som arbetssätt.
Beskriv hur läroplanens olika delar kring språk/kommunikation, matematik, naturvetenskap
och teknik, värdegrund/jämställdhet och motorik har integrerats i projektet:
Vi tror på ett arbetssätt där projekt och läroplan går hand i hand och hålls levande i
verksamheten för att skapa en helhet. Vi arbetar för att bemöta och ta till vara på de tillfällen
som skapas naturligt. Nedan beskrivs konkreta exempel.
Förskolan Antilopen 20170712
Språk/kommunikation: Genom att hela tiden hålla dialoger tillsammans med barnen skapas
möjlighet till språkutveckling. Vi är lyhörda för de tankar och funderingar som uppstår (vad är
en snäcka/snigel/nyckelpiga?). För att utöka och utveckla såväl ordförråd som språkförståelse
nämner vi saker vid deras rätta namn. I arbetet med snäckorna ges barnen möjlighet att sätta
ord på sina tankar. När de dessutom förmedlar dessa till sina kamrater och pedagoger
utvecklas även ett "nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med
ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra".
Matematik: Vi räknar antalet snäckor tillsammans med barnen, sex snäckor. Enbart i denna
lilla del får vi in mycket matematik genom att bland annat räkna, lägga till och dra ifrån.
Dessutom ges barnen möjlighet att träna på lägesord och har själva upptäckt och anammat
begrepp som "uppochner". I vårt snäck-race mötte vi begrepp som först, andra, sist osv vilket
innefattar följande citat ur läroplanen för förskolan: "utvecklar sin förståelse för rum, form,
läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp
samt för mätning, tid och förändring".
Naturvetenskap och teknik: Naturvetenskap har varit en naturlig del av vårt projektarbete
med snäckorna. Vi har pratat om var snäckorna bor ute i det fria, vi har letat efter snäckor, vi
har letat information om vilken miljö vi skulle skapa till snäckorna för att de ska må bra.
Tillsammans samlade vi sand, fyllde på jord och sådde gräs. Vi följde sedan utveckling av
gräsfröna som sedan blev till gräs och barnen gavs möjlighet att "utveckla sin förståelse för
naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla
kemiska processer och fysikaliska fenomen". Vi har dagligen sprayat vatten till snäckorna för
att skapa det fuktiga klimat som de trivs i. Som avslutning av projektet inför sommaren letade
vi upp en plats där vi trodde snäckorna skulle kunna bo och släppte sedan ut dem i det fria.
Dialoger med barnen har utgjort en stor del av vårt projektarbete, vilket innefattar bland annat
målet i Lpfö98, rev 2016, "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att
urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap".
Värdegrund/jämställdhet: I vårt projektarbete har de flesta barn visat ett stort intresse för
snäckorna. En del barn har varit väldigt framåt och vill känna, hålla och undersöka på nära
håll, medan andra barn är lite mer försiktiga och vill undersöka på avstånd. Varje barn har fått
vara delaktig utefter sina förutsättningar och önskemål. Detta är ett självklart förhållningssätt
för oss pedagoger, som också stöds i läroplanen "Hänsyn ska tas till barnens olika
förutsättningar och behov.". Genom att vårda och sköta snäckorna tror vi att barnen getts
möjlighet att utveckla sina empatiska förmågor.
Motorik: Projektarbetet har innefattat en hel del motoriska övningar, främst finmotoriska.
Barnen har delat gurka, vilket kräver både rätt teknik och koordination. Andra motoriska
övningar som vi haft i projektet är; måla med pensel, klippa och spraya med vattenflaska.
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och
kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande".
Insatser:
Vi har arbetat en del i helgrupp men också i mindre grupper. Tillsammans med barnen har vi
skapat en så naturlig miljö som möjligt i ett akvarium till snäckorna. Vi har samlat sand och
jord för att sedan så gräs. Vi har följt de processer som skett i akvariet, både när det gäller
gräs som grott och mat som förmultnat. Vi har, inom projektets gränser, gjort en rad olika
moment så som till exempel tittat på videoklipp, ritat/målat snäckor, skapat sommarlandskap
men främst haft dialoger med barnen. Tillsammans med barnen har vi pedagoger utforskat
Förskolan Antilopen 20170712
snäck-världen, vi har bland annat haft snäckorna i handen, sett dem krypa över en bricka på
bordet, sett dem sitta uppochner i akvariet och sett hur de gräver ner sig i jorden/sanden.
Vi har arbetat utifrån barnens funderingar och önskemål, vi har varit medforskare och
projektet har varit levande hela tiden. Vi har valt denna metod eftersom vi varit nyfikna på
detta arbetssätt och tror att vi, med denna metod, kan skapa förutsättningarna för ett lustfyllt
och meningsfullt lärande för barnen.
Hur stöds varje barn individuellt och i grupp:
Vi lägger stor vikt vid att se varje barn och deras enskilda behov. Vi är lyhörda och
uppmärksamma på icke-verbal kommunikation. Vi anpassar lärmiljöer efter enskilda barns
behov, utan att det för den sakens skull är på bekostnad av övriga barns behov. Det är ibland
en utmaning och det kräver kreativitet och "utanför boxen"- tänk.
Genom att ständigt reflektera och analysera kan vi synliggöra både det enskilda barnets behov
och gruppens behov. Därifrån kan vi sedan utveckla verksamheten.
Resultat/bedömning av måluppfyllelse:
- Barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera på olika sätt och utvecklar såväl ordförråd
som språkförståelse
Vi kan se ett ökat kunnande i barnens förmåga att kommunicera och även ett ökat ordförråd.
Dialogerna har blivit längre och meningarna mer nyanserade. Vi upplever också att barnen
ställer fler och fler frågor, inte bara när det gäller projektet utan generellt fler frågor.
- Barnens intresse, tankar och teorier skall vara utgångspunkt.
Detta mål har varit centralt i vårt projekt (men också i hela verksamheten). Vi har hela tiden
lyssnat av, observerat och varit uppmärksamma på vad barnen vill och behöver för att utforma
arbetet.
- Läslyftet: Vi vill se ett ökat och förändrat kunnande inom barns språkutveckling samt öka
kunskapen om språkutveckling hos pedagogerna.
Vi pedagoger har under läsåret fått ökade kunskaper gällande barns språkutveckling, delvis
genom läslyftet. Vi har använt olika metoder för att stimulera/utveckla språkutvecklingen.Till
exempel har vi haft högläsning, bildpromenad, dramatisering av sagor m.m.
- Tillsammans vill vi vuxna utveckla den pedagogiska dokumentationen som verktyg samt
lära känna projektbaserat lärande som arbetssätt.
Vi är två stycken i arbetslaget som gått en kurs under vårterminen i pedagogisk
dokumentation, vilket har gett oss mycket. Vi har utforskat, utmanat och utvecklat vårt
arbetssätt.
Analys av resultat:
Vi tror att barnens ordförråd och språkförståelse har stimulerats på grund av att vi använder
oss mycket av sång. Vi sjunger dagligen och använder sånger som barnen känner igen. Vi tror
på upprepning, vilket också speglar andra moment i verksamheten (så som veckodagarna,
rim/ramsor och sagor m.m.). Vi väljer sånger där vi kan integrera många ämnesområden från
läroplanen, som till exempel matematik, språk, motorik och värdegrund.
Barngruppen har i stort sett styrt vårt innehåll helt och hållet. Vi har utgått utifrån barnens
behov, tankar och önskningar. Vi har introducerat olika aktiviteter/moment och försökt ”så ett
frö”, visar barnen intresse så har vi följt upp och utvecklat. Är intresset inte så stort så har vi
försökt ändra så att det passar barngruppen, eller valt andra aktiviteter/moment. Vi tycker att
detta arbetssätt passar både vår barngrupp och oss pedagoger. Vi ser stora fördelar med att
arbeta så här, till exempel tror vi att det är en risk att missa barnens egna tankar och
Förskolan Antilopen 20170712
upptäckter om verksamheten är för styrd. Vi är övertygade om att vi pedagoger sätter ramarna
för verksamheten men barnens inflytande styr innanför ramarna.
Läslyftet har varit en del i det övergripande projektet, språkutveckling, men inte direkt i
arbetet med snäckorna. Vi har arbetat mycket med sagan om de tre små grisarna. Barnen visar
ett stort intresse och vill hela tiden mer. Eftersom sagan har presenterats på flera olika sätt
(bildvisning, dramatisering och film) så tror vi att intresset för de tre små grisarna har växt.
Barnen har getts möjlighet att uppleva sagan på flera olika sätt, med flera olika sinnen.
Dessutom är sagan lite spännande, kanske rentav läskig, vilket väcker många känslor hos
barnen.
Vi pedagoger ser på projektbaserat lärande ur annan synvinkel. Från att ha haft projekt
specifika dagar och tider till att ha det levande under alla dagar och hela dagen. Det finns risk
att missa barnens inflytande genom att arbeta på det förstnämnda sättet. Vi känner en lättnad
som pedagoger att inte stressa med alltför många planerade/förberedda moment, utan istället
låtit projektet leda oss. Det kan vara så att något hänt med snäckorna, till exempel att de fått
bebisar, och plötsligt handlade förmiddagen om detta. Vi har dessutom kunnat fånga upp fler
barn då det inte är ett måste att barnet är närvarande under ”projekttiden” utan projektet lever
vidare även för de barn som kommer på eftermiddagen till exempel.
Åtgärder för utveckling/identifiering av utvecklingsområden:
Skriva ner tankar, reflektioner och analyser.
Vi har kontinuerligt under terminens gång både reflekterat och analyserat väldigt mycket. Vi
tror att det varit mer under denna termin än vad vi annars brukar. Detta beror på nytt arbetslag
och förändrad barngrupp där det finns barn med speciella behov. Vi har varit tvungna att
utmana våra tankar, förutfattade meningar och vårt arbetssätt. Däremot har vi inte
dokumenterat detta så som vi önskar, därför är det en åtgärd att utveckla framöver.
Månen 1-3år
AKTUELLT PROJEKT - Språk
Mål:
- Utveckla barnens språk i de vardagliga situationerna.
- Utveckla lek och lär miljöer som kan väcka barnens intresse samt utmana de vidare.
Vi har sett att våra barn använder många olika sätt att uttrycka sig språkligt på, kroppen, ljud,
ord, meningar m.m. De imiterar, härmar, ljudar och pratar, osv.
Genom att tagit del av läslyftet kan vi också se vikten av att lägga grunden för barns
språkutveckling tidigt. Då vi jobbar med barn 1-3 år samt många av dem har ett annat
modersmål så riktar vi fokus på barns språkutveckling och vi vill utmana barnens språkande i
de vardagliga aktiviteter de möter.
Vi vill även skapa lärmiljöer som kan inbjuda till lek men samtidigt utmana barnen vidare,
intressera dem och bidra med lärande och utveckling.
Genom att arbeta med barns språkutveckling kan många av läroplanens mål integreras och vi
kan få en röd tråd samt helhet i vårt arbete.
Beskriv hur läroplanens olika delar kring språk/kommunikation, matematik, naturvetenskap
och teknik, värdegrund/jämställdhet och motorik har integrerats i projektet:
Förskolan Antilopen 20170712
"Sprak och larande hanger oupplosligt samman liksom sprak och identitetsutveckling.
Forskolan ska lagga stor vikt vid att stimulera varje barns sprakutveckling och upp muntra
och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse for den skriftsprakliga varlden. Barn med
utlandsk bakgrund som utvecklar sitt modersmal far battre mojligheter
att lara sig svenska och aven utveckla kunskaper inom andra omraden."
Då vi valt barns språkutveckling som projekt har de olika delarna fallit in under varandra som
en röd tråd. I alla ämnen har barnen kunnat utveckla sitt språk på ett eller annat sätt. Tex inom
matematiken har barnen fått lära sig enkel räkning, läges ord m.m. Inom naturvetenskapen har
de lärt sig otroligt mycket nya begrepp och förståelse för dessa, tex Vatten finns i olika former
och de har fått utforska olika, de har fått lära sig olika djur som lever i vattnet. I värdegrunds
arbetet har barnen fått lära sig begrepp som att vara en snäll kamrat, säga förlåt, stopp osv.
Och jättemycket inom motorik då barnen älskar att röra sig, dansa, klättra, hoppa, krypa osv.
Insatser:
Vi har använt oss av konkret material som tex. Bildkort, plast djur, nallar. Upprepningar,
härmningar, barnen kroppsspråk, ljud, musik, sång, dans, rörelser, böcker, ipads med olika
appar som stärker språkutvecklingen. Dessa olika metoder valde vi för att barnen visat
intresse för dessa olika och tyckte det varit roligt.
I observation av barngrupp fick vi syn på vad barnen har lekt med och vilket material de
använt. Avdelningen var kal och väldigt oinspirerande under hösten 2016. Detta fick oss att
2017 ändra om på avdelningen och skapa olika lek och lärmiljöer. Efter vi ändrat om och gjort
material mer tillgänglig för barnen kunde vi se att de i större utsträckning använde sig av
lekmaterialet mer och rörde sig i de olika miljöerna mer lekfullt, mer utmanande.
Hur stöds varje barn individuellt och i grupp:
Alla barn har fått stöd utifrån dennes egna kompetens och utveckling.
Resultat/bedömning av måluppfyllelse:
Målen uppfylldes då samtliga barn tillägnat sig flera nya begrepp, för många av dem har
språket lossnat och de pratar i meningar, ställer frågor samt svarar på frågor. Barn med annat
modersmål har även de lärt sig olika nya ord samt ökat sin förståelse för det svenska språket.
Vi hat blivit mer medvetna om språkets olika uttryck och bättre på att bekräfta och fånga upp
barnens olika språkande.
Målet med lärmiljöer uppfylldes då vi helt utgått ifrån barnens intressen och olika behov då vi
skapa de olika. Vi kan genom observationer, dokumentationer och reflektioner se att dessa lär
miljöer ger barnen rika möjligheter av lekfullhet och lärande. Samtliga lärmiljöer är levande
och ändras/uppdateras efterhand som vi märker att de inte används osv.
Analys av resultat:
Vi kan se att vårt val av att skapa lek och lärmiljöer bidragit med att barnen utvecklats mer på
många olika sätt. De har fått ge sina uttryck av lärande samt utveckling genom språket, bild,
Förskolan Antilopen 20170712
sång, dans, bilder, bygg m.m. Lärandet och lärmiljöerna har grundat sig från barnens intressen
och olika behov vilket gett dem mer inflytande över sin vardag på förskolan. Vi kan se en stor
utveckling och ett stort lärande på alla barn i vår barngrupp sedan januari 2017.
Åtgärder för utveckling/identifiering av utvecklingsområden:
Vi har lärt att barn har många olika språk och många olika sätt att uttrycka sig språkligt på.
Att språket är lätt att ha i fokus då det går att utveckla och stimulera i alla vardagliga
sammanhang barnen möter i förskolan.
Att lärmiljöer är inget vi bygger som sedan är färdigt och ska bara stå, lärmiljöer behöver
fortsätta utvecklas samt bygga på allt efter barnens behov och intressen ändras.
Vi behöver bli bättre på att synliggöra barnens språkande i den pedagogiska dokumentationen
samt att våga ändra och utveckla lärmiljöerna mer tillsammans med barnen.
Alla i arbetslaget ansvarar.
Nallarna 3-4år AKTUELLT PROJEKT
Sagoskatten utifrån LÄSLYFTET då vi har många barn med annat modersmål än svenska
Mål:
-Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord
berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
-tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att
förstå sin omvärld.
Beskriv hur läroplanens olika delar kring språk/kommunikation, matematik, naturvetenskap
och teknik, värdegrund/jämställdhet och motorik har integrerats i projektet:
Värdegrund, vi läser Kompisböckerna som handlar om värdegrund. Hur man ska vara mot
varandra , hur man gör någon glad.
Matematik- detta får vi in i de flesta vardagliga situationer- samling-räkna frukt-räkna
kompisar- vid dukning och bäddningen är barnen delaktiga och får in matematik där.Barnen
har lärt sig att använda ordet matematik och vet att det är det man använder för att ta reda på
hur många barn vi är. Vi räknar barnen när vi ska samlas, hur många barn är inte här, vi
skapar många möjligheter för barnen att få använda matematik.
Naturvetenskap- utifrån barnens stora intressen för ROLLEK så har vi integrerat en
"Bokskog " där barnen har varit delaktiga att tex göra en grill- för barnen kom på att man kan
ju inte ha en ugn i skogen.vi utvecklar och stimulerar barnens språk här i bokskogen, tanken
är att på ett spännande , roligt och lärorikt sätt introducera böcker om naturen som skapar
dialog. Med ett konkret material fångar vi här barnens intresse mycket enklare och gör det
både roligare och enklare att förstå innehållet. Vi har satt in böcker om naturen i skogskojan
och då det blev mörkt kom vi på tillsammans med barnen att vi måste ha en ficklampa-
teknik- denna bokskog utvecklas nu under en process tillsammans med barnen. Vi har gjort
fågelmatshus av mjölkpaket och hängt utan för fönstren så vi kan se,där barnen kan vara
delaktiga i naturupplevelser och värnar om naturen och djuren. Vi har sått paprika frö. Där vi
Förskolan Antilopen 20170712
visar processen från frö till planta. Vi har grävt ner fruktskal i jorden när vi var i skogen för
att se processen , förmultning .
Motorik- NALLEGYMPA och rörelse lekar som varit kopplade till värdegrundsböckerna.
När vi promenerar till skogen så pratar vi om trafiken- sång om att gå över gatan- pratar om
vår närmiljö, allt vi ser, träd, fågelbo, grodyngel. Vi pratar om allemansrätten, inte bryta
grenar och inte skräpa ner.
Vi använder tecken som stöd till språket , mjölk, vatten, sova, kissa, frukternas namn. Vi har
format LÄRMILJÖER där man kommunicerar och på så vis tränar språket.
Vi har i vårt språk/ sagoprojekt har använt oss av Tripp trapp träd( Utbildningsradion)
pedagogiska appar, barnen har här fått lära sig att samarbeta kring ipaden, de har börjat våga
att själv använda ipaden för att filma, rita, spela.
Insatser:
Värdegrund - Vi arbetar i projektet "Sagoskatten" med tio Kompisböckerna som är ett
Värdegrundsmaterial.
Vårt värdegrundsarbete har visat att de tagit till sig hur man är en bra kompis, dela med sig,
säga stop, vänta på sin tur.
Vi har gjort en sammanställning över TRAS och Mio på hela barngruppen och försökt arbeta
utifrån de områden de inte uppfyller helt.
Hur stöds varje barn individuellt och i grupp:
Vi har barnkonferens där vi pratar om varje barn utifrån TRAS och Mio Vi använder oss av
TRAS & MIO lådor( vi själv gjort) i leken och har dem tillgängligt i verksamhet.
Många av barnen har börjat intressera sig av att skriva sina namn , så vi har gjort bokstäver på
mjölkkorkar så att barnen kan skriva sina namn och andra enklare ord. Vid dukning är barnen
med och här får vi in matematik, instruktioner, samspel , språk , kategorisering , sortering.
Resultat/bedömning av måluppfyllelse:
Genom att vi pedagoger varit medvetna om att vi har en grupp med 18 barn varav 11 har
annat modersmål än svenska , så har vi sett att barnet tagit till sig tecken som stöd , barnen har
fått större ordförråd, barnen har börjat berätta i längre meningar, barnen kan återberätta sagor
vi läst/ dramatiserat. Vi har använt oss av appen Book Creator när vi tillsammans utformat
deras utvecklingssamtal, barnen har varit delaktiga i detta då vi spelat in en del sångertex. På
detta sätt har vi fått tysta / blyga barn att våga prata.
Analys av resultat:
Vi ser skillnad på barngruppen då vi medvetet arbetat systematiskt med LÄRMILJÖER
utifrån barnens intressen, språket hos barnen har utvecklats då vi använt tecken som stöd. Vi
har medvetet arbetat med rutiner så att barnen har känt sig trygga med dagsrytmen. Vi har en
lugn start på morgonen med lugn musik, vi har tydliga LÄRMILJÖER, vi har plockat in
naturen genom att projicera upp på väggen film om skogen och dess naturljud, vi har byggt en
sagokoja i vår " bokskog", vi har genom utbildning lärt oss att visa barnen att läsning är en
skatt. Genom LÄSLYFTET har vi fått redskap för hur man introducerar en saga och
dramatiserar den. Vi får barnen att vara delaktiga och de inspireras av varandra och lär av
varandra.
Förskolan Antilopen 20170712
Åtgärder för utveckling/identifiering av utvecklingsområden:
Vi pedagoger har lärt oss att man ska göra samma sak på olika sätt då barnen lär sig på olika
sätt, tex sagorna i olika utföranden. Vi har lärt oss vikten av att filma barnen och se vilka
lärprocesser de är inne i och vilka intressen de har, vi har byggt upp lärmiljöerna utifrån detta
och utvecklat dessa efterhand. Vi ser att lärmiljöerna är som en tredje pedagog och barnen lär
sig under hela dagen.
Brusegruppen 3-4år AKTUELLT PROJEKT
Bruse utforskar omvärlden - med hjälp av sagor skapande och naturvetenskap.
Mål:
Ökad förståelse för omvärlden och andra människor.
Beskriv hur läroplanens olika delar kring språk/kommunikation, matematik, naturvetenskap
och teknik, värdegrund/jämställdhet och motorik har integrerats i projektet:
Språk och värdegrund- sagoarbete (Alfons)läsa/ samtala under hösten. Har under våren
utvecklats i samband med Läslyftet, vi har arbetat med olika klassiska sagor både för språket
men också för samtal kring känslor och hur man är mot varandra. Drama, skriva namn och
bokstavslek, rim.
Matematik - spel, antalsuppfattning, pekräkning, siffror, jämföra.
Naturvetenskap - skogen, experiment med vatten/is, flyta/sjunka, ljus, tekniklådor.
Motorik - skogen, utelek, sånglekar, klippa, rita, pärla, lera.
Insatser:
Vi har delat i smågrupper 2 eller 4 för att alla ska få utrymme att komma till tals, hinna tänka
och prova. Arbetat med leklotteri/lekgrupper där barnen får träna på att samspela med olika
kamrater, inte bara den de själva väljer oftast och för att utmana dem att leka med andra saker.
Lekt regellekar med större grupp för att lära att följa gruppen, ” jag kan inte alltid få
bestämma själv”.
Hur stöds varje barn individuellt och i grupp:
När vi delar upp barnen i små grupper hinner vi se och hjälpa varje barn. Vi lägger märke till
deras styrkor och svagheter och kan därför ge dem utmaningar/stöd utifrån deras olika behov.
Vi är medvetna om vilka barn som behöver lite extra stöd i lek med kamraterna och försöker
finnas där för att hjälpa i stunden.
Resultat/bedömning av måluppfyllelse:
Förskolan Antilopen 20170712
Barnen har förmåga att samtala och berätta om hur man ska vara mot varandra, att vi är lika
värda, att vi ska vara rädda om naturen och våra saker, att de behöver ta ansvar för att hålla
ordning runt omkring sig.
Analys av resultat:
Även om vi hör att barnen kan berätta om hur man ska göra och vara så ser vi att många
fortfarande har svårt att omsätta det i praktiken. De ser inte sin egen roll i det som händer och
hur deras handlingar påverkar människor och saker omkring dem.
Åtgärder för utveckling/identifiering av utvecklingsområden:
De behöver träna sig på att se sin egen roll och ta ansvar för sina handlingar.
Upptäckarna 4-5år Aktuellt projekt – Berta möter Snick och snack
Mål:
- Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå
rättigheter och skyldigheter, samt ta ansvar för gemensamma regler.
- utvecklar sin skapande förmåga i många olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse och
sång.
- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,
uttrycka tankar, ställa frågor och kommunicera med andra.
- Utveckla sin förmåga att utrycka sina tankar och åsikter.
Beskriv hur läroplanens olika delar kring språk/kommunikation, matematik, naturvetenskap
och teknik, värdegrund/jämställdhet och motorik har integrerats i projektet:
Vi hade påbörjat ett projekt om Draken Berta, där barnen fick utföra olika experiment efter att
de mött henne i en saga. Barnen visade ett stort intresse för detta, därför ville vi sammanföra
Berta med Snick och Snack som är ett värdegrundsprojekt och ge barnen ett verktyg för hur
man är en bra kompis. Projektet växte och förändrades med barnens tankar och idéer. Barnen
tog med Berta i olika miljöer och visade henne hur det ser ut på olika platser.
Vi har även arbetat med Kompisböcker i vårt värdegrundsarbete - barnen kände igen sig i de
olika situationerna. I en av böckerna hade kanin ett mjukishjärta, isamråd med barnen fick
barnen som ville sy sin mjukisfigur - en del barn ville sy ett djur ifrån Snick omSnack.
I projektet skapade vi lärmiljöer med barnen där vi tog tillvara på barnens intresse för att
bygga och skapa - utveckla och ta tillvara på de hundra språken men även stärka barnens
talspråk.
Barnen återger varför Bitis är ledsen.
- han blir retad.
- alla får lov att vara olika, vi är ju olika.
Förskolan Antilopen 20170712
Senare på dagen ser vi några barn leka i lärmiljön. Vi hör dem säga olika " repliker" roller.
När barnen sen får skapa figurerna av leran hör jag ett barn säga - stackars kanin som inte får
vara med o leka (trodde inte barnet hade uppfattat/förstått avsnittet ; hämtat ur
reflektionsprotokoll)
Sidoprojekt som barnen var nyfikna på var hur lever Rafferäv - detta ledde till att vi tog reda
på hur rävar lever.
Barnen tyckte att Berta skulle ha en vulkan detta ledde till att vi tillsammans med barnen
skapade ett dinosaurielandskap. Här har barnen haft många stunder med lek.
Vulkanen har sen återkommit i olika experiment. (se teknik ).
Vi har sett att i barnens arbete med att använda kreativt skapande har de kommunicerat med
varandra, undersökt. Vi pedagoger försöker använda frågor som är öppna till barnen. Vad
händer om du häller färgen så .......... prova. Hur förändrades det.
Vi har hört barnen relatera till händelser i Snick o Snack som - man ska få vara med, man kan
hjälpa varandra.
Även i läslyftet har barnen fått använda många sinnen som stöd för att lära och återuppleva
sagan tillsammans.
Vår önskan är att utveckla en större gemensam grund som barnen kan använda i sin rollek.
Matematik Naturvetenskap Teknik
Som i allt vi gör har matematiken även varit en naturlig del i vårt projekt. I skogen har vi
använt oss av mycket matematik, vi bygger, jämför och mäter längd på pinnar, benämner och
för in ord som längre, kortare, lika lång.
Vardags matematik, räkna barn, hel o h halv frukt, dukning,
Olika sällskapsspel där matematik kommer in i sitt sammanhang, antal, först, sist mittemellan,
mer mindre, fler, flest, färre ...........
Följa mönster med pärlor, upprepa, varannan.
Appar på IPad - där olika färdigheter övas på olika nivåer o intresse.
I barnens byggen - balans, högt, lågt.
Tyvärr fick vi inget fungerande nätverk på avdelning förrän i mars månad.
QR koder - sagor tillgängliga på olika språk.
Filmer o bilder tillgängliga för föräldrar o barn.
Naturvetenskap
Vi har haft olika experiment för att synliggöra Flyta sjunka. Hur vatten rinner, Vattnets olika
former vid snö, is, värme. Här kommer även matematiska begrepp in, volym. Undersökt vad
finns i snö - smuts,kryp.
Godis vad händer när det läggs i olika vätskor. Barnen var imponerade att godisråttan blev
mycket större i sirapen. Barnen ville veta mer och frågade varför godis växte olika i olika
vätskor.
Förskolan Antilopen 20170712
Växters livscykel - här brände det till med barnens intresse, de introducerades med film om
växters liv, Vi hörde några barn säga - de dör om de inte får vatten. Längre fram blev fler barn
medvetna om att även solen var viktig. De har vävts in drama, sånger o film om detta.
Barnen har fått plantera olika växter o jämfört hur fröerna såg ut. De är små, stora, titta de är
svarta.
Vi följer vårt årstidsträd - barnen har undersökt förändringarna. Vi har hört barnen säga att
knoppen är klippig, den har blivit stor, den har växt .
Teknik - programmering av Bee. Olika uppgifter språk, matematik. Logiskt tänkande! Vad
händer om jag trycker så eller Hur ska jag ta Bee till en bestämd plats.
Hur får vi de olika byggena att bli hållfasta- barn lär barn.
Bygga med sugrör. Undersöka ljusbord
Fysikaliska fenomen
Tillsammans med Berta undersökte barnen vilka material stearinljus, spik, russin, äppelbitar
som sjönk i olika vätskor vatten, matolja eller sirap.
Någon annan gång jämförde vi deg med jäst och utan jäst i ljummet vattnet. Barnen fick se att
båda sjönk och sedan en deg flöt upp. De såg skillnad på degens volym. Barnens reflektioner
var att degen med jäst var jättekladdig och äcklig att ta på.
Reflektion efter filmat från experiment med snövulkan. ( bakpulver, diskmedel, vinäger, färg)
Barnen tror att det rinner färg på ena sidan av vulkan för att personalen har hällt mest färg i
muggen på den sidan.
Experiment som visar hur vatten/ färg rinner- Skrynkelkonst- skålar av papper
Barnens reflektioner var.
Färgen åker ner.
Oj det blev grönt. ( när blått o gult blandades)
Det rinner för det är brant
Personalens reflektion av filmsnutten på aktiviteten. Bra vi såg saker som vi inte hade lagt
märke till. Vilka barn som pratade eller var tysta. Vi tror att de som var tysta var fullt
koncentrerade på aktiviteten
Vattendropp lek - NTA
Tallriksgubben som rör sig.
Barnen blev förvånade att gubben rörde sig.
Barnen hade olika förslag på vad det var. Den simmar sa barnen när den rörde sig.
Den snurrar som mig......
Vattnet gör så att färgen lossnar.
Stjärnorna 4-5år AKTUELLT PROJEKT
Mål:
Förskolan Antilopen 20170712
Vi ville på ett lustfyllt sätt väcka barnens intresse för naturvetenskap, där vi träffade Draken
Berta i sagoboken om Draklandet, boken handlade om Bertas upptåg, och vi fick möta olika
expriment på hennes resa. Vi vävde även in sånger, språklekar, rim och ramsor om Berta och
hennes vänner i berättelsen.
I början fångades barnen av dramatiseringen runt Berta, men det blev svårt att driva vidare
som projekt pga att vi upplevde ingen röd tråd i berättelsen med Berta.
Det hade krävts för mycket tid då det var lite svårt att väva in materialet som en röd tråd, till
ett sammanhang / projekt.
Vårtermin 2017: Avdelningen flyttade in i nya lokaler, i anslutning till Fritids, med flytten
upplevde vi att vi kunde vara mer närvarande/härvarande i barnens lek, och då upptäckte vi
intresset hos barnen för kassaapparat och gå och handla.
Dialogerna mellan barnen handlade om att gå och fika, och idéen till att bygga upp ett café
föddes.
Vi samtalade med barnen, vad är ett café, vad gör man när man fikar?
En del visste, andra var inte bekanta med ordet, hur tar vi reda på?
Studiebesök på café hjärtat gjordes, barnen fick dokumentera hur det ser ut på ett café, både
var man har kakorna, kaffekoppar och annat. Barnen förde dialoger och ställde frågor till
cafépersonalen.
Vi gick igenom bilderna i smågrupper, pratade om vad vi såg, hur ska vårt café se ut och vad
för kakor ska vi baka? Hur lägger man upp och serverar?
Barnen fick olika uppdrag i cafeprojektet.
Beskriv hur läroplanens olika delar kring språk/kommunikation, matematik, naturvetenskap
och teknik, värdegrund/jämställdhet och motorik har integrerats i projektet:
Insatser:
Språk/kommunikation: I projektet utvecklar barnen sitt ordförråd samt sin förmåga att
uttrycka tankar, ställa frågor och kommunicera med varandra.
Matematik: I färdigställande av caféet arbetade barnen med olika matematiska begrepp
genom bl.a. form, antal, storlekar, måttenheter.
Värdegrund: Genom rolleken i caféet kan vi stimulera barnens samspel och hjälpa dem
bearbeta konflikter, samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandras
olikheter.
Motorik: i arbetet med Berta vävde vi in sånger rim och ramsor och lekar med rörelser. Vi
utevistelse har vi organiserade lekar där barnen har rörelse. Promenader där vi även pratar om
och tränar trafikvett. Finmotoriskt övningar vävs också in i verksamheten med skapande och i
eget val.
Naturvetenskap/teknik:
Vi ville på ett lustfyllt sätt väcka barnens intresse för naturvetenskap. I Sagoboken om Berta i
draklandet fick vi möta henne i olika upptåg och olika experiment. Det visade sig att barnen
var intresserade av färger och dess egenskaper och vi experimenterade på olika sätt med
färger. Under våren har barnen mött olika experiment efter vad vi hört/sett de har visat
nyfikenhet kring. Så som färg, luft, hologram, vatten. Vi har smått arbetat med att
programmera "Bee bot" med vissa barn.
Hur stöds varje barn individuellt och i grupp:
Förskolan Antilopen 20170712
Barnen delas upp i mindre grupper vid aktiviteter där de blir sedda och möjlighet till dialog
och samspel. Vi lyssnar av barnen och utvecklar lärmiljöerna efter deras behov.
Resultat/bedömning av måluppfyllelse:
Barnen tar egna val vid lek och samspelar med varandra. I cafeprojektet samspelar och
konverserar barnen med varandra.
Analys av resultat:
Värdegrundstankar syns hos barnen i deras cafelek, de visar hänsyn, hjälper varandra, väntar
på sin tur. Inspirerar varandra till fortsatt lek med våra språk och matematikmaterial.
Åtgärder för utveckling/identifiering av utvecklingsområden:
Arbeta med barnen i smågrupper med olika projekt
Barn ska uppleva trygghet och trivsel -
likabehandlingsarbetet
Mål:
- Trygghet, gemenskap och lustfyllt lärande
- Alla ska tycka det är roligt på förskolan
- Erbjuda barnen aktiviteter som utmanar dem att våga samt utvecklas och som bidrar till en
trygg verksamhet
- Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig
- Vi vill bemöta, bekräfta och se alla barnens olikheter samt erbjuda dem en god omsorg och
trygghet i verksamheten
- Förskolan ska vara något att längta till, känna trygghet och delaktighet i verksamheten
- Att skapa en trygg miljö med rutiner, lärmiljöer och härvarande pedagoger
Hur har läroplanen genomsyrat likabehandlingsarbetet:
Alla kvalitetsredovisningar visar på att de har en tydlig tanke och koppling till läroplanen
utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Avdelningen Solen knyter samman det på detta vis:
”För oss är allas lika värde en självklarhet, vilket vi får stöd av i läroplanen där det står att ”förskolan ska sträva
efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning”. Vi
lägger stor vikt vid att se och bekräfta varje barn, varje dag. Vi ser till det enskilda barnets behov och försöker
tillgodose dessa i största möjliga utsträckning, vilket läroplanen också menar att förskolan ska. Med tanke på vår
barngrupp, där det finns barn med speciella behov, har vi ett stycke som kännetecknar vårt arbetssätt.
”Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och
stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så
långt som möjligt” (Lpfö98, rev 2016).”
Förskolan Antilopen 20170712
Insatser:
- Se varje barn varje dag, uppmärksamma de som är på förskolan men också nämna de som
inte är närvarande – alla barn ska känna sig betydelsefulla både som person och för
verksamheten.
- Föräldrakontakt som bygger på trygghet och tillit
- Tydlig grundverksamhet, alla barn vet vad som förväntas av dem så att de kan fokusera på
det roliga och lustfyllda lärandet.
- Gemensam barnsyn och tron på det kompetenta barnet.
- Värdegrundsmaterial ex kompisböcker, Snick och snack
- ”råd” där barnens röst får komma till tals (demokrati)
- Utveckla lärmiljöerna efter olika behov
- Förbättrat arbetssätt och bemötande.
- Vara en god förebild
- Positiv förstärkning – lågaffektivt bemötande
- Planering för att skapa mindre grupper för att ge barnen möjligheter att komma till tals. Det
gör det lättare att utgå ifrån barnets behov och inte bara gruppen.
- Göra barnen delaktiga i sin dag på förskolan och utformandet av sin lärmiljö.
- Gemensamma regler på avdelningen kända av och i vissa fall skapade av barnen
- Alla behöver inte göra allt.
- Vi strävar efter en verksamhet som är för alla barn där vi anpassar verksamheten samt vårt
arbetssätt efter varje enskilt barn men även gruppens behov.
Hur stöds varje barn individuellt och enskilt
- Utgår ifrån barnets behov av utveckling.
- Förhållningssättet hos pedagogen som uppmuntrar individen att våga, att klara att försöka
och bli bekräftad.
- Att vara en god förebild
- Medvetet förhållningssätt i barngruppen
- Tydlig grundverksamhet
- Skapa möjligheter för stunder under dagen då man kan befinna sig i sammanhang med
mindre grupp och en lärmiljö som skapar möjlighet att dela barngruppen spontant.
- Individuella lösningar ifall det gagnar barnet.
- Kända vikarier
Resultat/bedömning av måluppfyllelse och kartläggning:
Samtliga avdelningar upplever att de uppfyllt sina mål. Någon avdelning känner att de
påverkats lite av olika omständigheter ex nyöppnad avdelning med många inskolningar som
följd, personalförändringar upplevs också ha påverkat detta arbetet. Man benämner oftast
Förskolan Antilopen 20170712
barnsyn och en tydlig grundverksamhet som de vinnande nycklarna i arbetet med
likabehandling och värdegrund.
Föräldrakontakten, framförallt vid inskolningen benämns som extra viktig.
Flera avdelningar har gjort en iakttagelse att barnen har svårt för att omsätta värdegrunden i
praktiken. Man kan prata värdegrund genom de metoder man använder så som Snick och
Snack och Kompisböckerna men när det är på riktigt så kan de inte omsätta det i verkligheten.
Trygghetsenkäten som genomfördes under våren 2017 visade på Förskolan Antilopen samma
som i övriga kommunen att barnen inte upplever sig ha någonstans att ta vägen om de vill
vara i fred. Detta tog vi upp till diskussion och det har blivit till en medveten tanke när man
tittar på sin lärmiljö. Samtidigt som pedagogerna fick reflektera kring sitt eget bemötande. Är
det okej att vara ledsen ifred? Är det ok att vara själv ibland?
Analys av resultat:
Pedagogerna har hittat olika metoder för att arbeta med värdegrunden med barnen. Det
intressanta är att barnen inte kan omsätta värdegrunden i ”praktiken”. Det kan vara så att
pedagogernas förhållningssätt behöver bli ännu mera närvarande i leken och lärandet.
Att fortsätta vårt arbete med en gemensam samsyn som inte gör förändringar så påtagliga. Där
barnen kan känna trygghet med samtliga pedagoger då vårt förhållningssätt och bemötande är
likvärdigt oavsett vem du möter.
Vara medveten om hur en förändring i barngruppen alt personalgruppen skapar för ”kriser”
och ge det stöd som behövs vid dessa tillfällen.
Åtgärder för utveckling/identifiering av utvecklingsområden:
Fortsätta med: grundverksamheten, aktiviteter som utmanar och utvecklar individen
självkänsla, utmanande aktiviteter och lärmiljöer. Skapa goda förtroendefulla
föräldrakontakter.
Vara medvetna om vad förändringar gör för barngruppen och arbetslaget och att det är viktigt
att göra dem utifrån ett trygghetsperspektiv.
Pedagogisk diskussion – förhållningssätt – vad är ok?
Införa/implementera samsynen – Vår Magiska förskola
Hur syns barnhälsoplanen i er verksamhet?
Mål:
- Vi arbetar för att alla barn ska få en bra miljö som främjar deras utveckling, lärande och
hälsa
Förskolan Antilopen 20170712
- Verksamheten utformas så att barn i behov av särskilt stöd, så lång som möjligt, får den
hjälp och stöd de behöver, för att gynna deras utveckling och lärande.
- Lärmiljöer som gynnar barnens utveckling och stimulera till lärande
- Se de specifika behoven hos varje individ och ge alla en likvärdig möjlighet till utveckling
Beskriv hur läroplanen har genomsyrat barnhälsoarbetet:
”För oss är allas lika värde en självklarhet, vilket vi får stöd av i läroplanen där det står att ”förskolan ska sträva
efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning”. Vi
lägger stor vikt vid att se och bekräfta varje barn, varje dag. Vi ser till det enskilda barnets behov och försöker
tillgodose dessa i största möjliga utsträckning, vilket läroplanen också menar att förskolan ska. Med tanke på vår
barngrupp, där det finns barn med speciella behov, har vi ett stycke i läroplanen som kännetecknar vårt
arbetssätt. ”Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer
stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de
utvecklas så långt som möjligt” (Lpfö98, rev 2016). ” (Avdelningen Solen)
"Forskolan ska vara ett stod for familjerna i deras ansvar for barnens fostran, utveckling och vaxande. Forskolans
uppgift innebar att i samarbete med foraldrarna verka for att varje barn far mojlighet att utvecklas efter sina
forutsattningar." (Avdelningen Månen)
"Personalens formaga att forsta och samspela med barnet och fa foraldrarnas fortroende ar viktig, sa att vistelsen
i forskolan blir ett positivt stod for barn med svarigheter. Alla barn ska fa erfara den tillfredsstallelse det ger att
gora framsteg, overvinna svarigheter och att fa uppleva sig vara en tillgang i gruppen." (Avdelningen Månen)
Insatser
- Nätverksmöte med habiliteringen
- Resurs i barngrupp
- Handledning av specialpedagog
- Studiebesök på annan förskola för att ta de av arbetet med barn med särskilda behov
- Barnkonferenser
- handlingsplaner
- Positiv förstärkning/förväntningar att utvecklas
- Lekgrupper
- Lärmiljöer som stimulerar och utvecklar. Tydliga med en tydlig introduktion till materialet.
- TAKK och Bildstöd
- Pedagogiska diskussioner kring barnsyn, kunskapssyn och lärandesyn. Veckans ord!
- Systematiskt kvalitetsarbete – pedagogisk dokumentation.
- Utvecklat föräldrakontakten
- Skapa förutsättningar för att arbeta med barnen i mindre grupper
- Pedagogernas förhållningssätt.
Hur stöds varje barn individuellt och i grupp:
- Pedagoger som är aktiva och är goda förebilder
Förskolan Antilopen 20170712
- Gemensam samsyn, värdegrund och tydlig grundverksamhet
- Systematiskt kvalitetsarbete
- Specialpedagog vid behov och kontinuerligt
- God föräldrakontakt
- Delaktighet i sin vardag på förskolan
- Intervju med barnen där vi tagit tillvara på deras svar
- Utvecklar lärmiljön att möta varje barns styrkor med hänsyn till individuella behov.
- Använda hela dagen till projektet - låta det leva hela dagen.
- För barnen kända vikarier
Resultat/bedömning av måluppfyllelse:
”Vi ser att barnen utvecklas, de kommunicerar, leker och tar för sig mer än förut. De som
varit blyga vågar mer, de som inte velat göra saker blir inspirerade och provar”
”Vi har ökat vårt kunnande om de behov våra barn har. Vi har lärt känna barnen och kan
därför tolka och stötta i större utsträckning än i början av läsåret!”
”Barnhälsoplanen för Förskola och pedagogisk omsorg har vi hängande synligt för
föräldrarna!”
”Lärmiljöer har skapats tillsammans med barnen utifrån observationer. De pedagogiska
diskussionerna har bidragit till att vi fått en gemensam grund att stå på vilket gynnat både det
enskilda barnets och gruppens behov”
”Barnen är aktiva i våra lärmiljöer, tar till stor det egna initiativ vi d eget val, inspireras av
lärmiljöerna och utvecklar sina färdigheter. Materialet är lätt tillgängligt för barnen, som
används både i lek och planerad aktivitet tillsammans med pedagogerna”
Analys av resultat
Samtliga uttrycker återigen vikten av en tydlig grundverksamhet och en medveten och
gemensam samsyn.
Under barnkonferenserna har vi visat arbetsgången för specialpedagogiskt stöd och vi har
tydliggjort vikten av att skapa en väldigt bred bas som bygger på det förebyggande arbetet.
Pedagogerna ser vikten av arbetssätt som möter lärmiljön. Att se barns styrkor och vara
nyfikna på vad vi kan göra för barnen som behöver ett särskilt stöd.
Någon avdelning påtalar vikten av att repetera, att låta lärandet ta tid. Detta är något som är
viktigt och som forskning också visar att det bästa är att få prova, prova igen, visa en kompis.
Återbesöka dokumentationen flera gånger.
Åtgärder för utveckling/identifiering av förbättringsområden
Fortsätta med: grundverksamheten, aktiviteter som utmanar och utvecklar individen
självkänsla, utmanande aktiviteter och lärmiljöer. Systematiskt kvalitetsarbete
Förskolan Antilopen 20170712
Vara medvetna om vad förändringar gör för barngruppen och arbetslaget - skapa
förutsättningar att svetsa samman arbetslag i ett tidigt skede.
Införa/implementera samsynen – Vår Magiska förskola
Se över våra rutiner för inskolning – pedagogiska diskussioner kring detta. Gemensamt
material.
Skapa/utveckla/behålla goda förtroendefulla föräldrakontakter
Ge barnen tid, tid att lyckas. Ge barnen möjligheter att få syn på sin egen utveckling och sitt
lärande.
Utbildning i TAKK/bildstöd
Tidigare insatser för de barn som behöver, fler specialpedagoger, så de hinner vara ute mer i
verksamheten, mindre barngrupper.
Tillgängliga lärmiljöer – arbeta med material från SPSM
Hur syns handlingsplanen för modersmålsstöd i er
verksamhet?
Mål:
- Vi arbetar för att alla barnen ska få ett rikt språk på svenska och i den mån vi kan på deras
eget språk.
- Integrera de modersmål som är representerade i barngruppen/verksamheten.
- Fortsätta göra språkobservationer utifrån TRAS. Göra det till ett levande dokument i vår
verksamhet
- Stimulera barnens språkutveckling och ta tillvara på barnens nyfikenhet och intresse för
skriftspråket.
- Skapa en inspirerande och tillåtande miljö som möjliggör utveckling, lek och lärande.
Beskriv hur läroplanen har genomsyrat arbetet:
”Barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin
förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.” (Lpfö98/16)
”känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
”Förskollärare ska ansvara för att arbete i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och
utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling.” (Lpfö98/16)
Vi arbetar för att barnens ska få ett nyanserat språk och ett rikt ordförråd och
begreppsförståelse.
Utvecklar sitt intresse för skriftspråk och symboler.
Förskolan Antilopen 20170712
Insatser
- Dramatiseringar, sång/musik, sagor, rim och ramsor
- Sagor på hemspråk med hjälp av QR koder.
- Samtal och dialoger i vardagen
- Samtal/dialoger med vårdnadshavare om språkutvecklingen
- Pratar om att det finns olika språk och dela med oss av våra olika språk.
- Integrera modersmålen i vardagen (räkna på andra språk, veckodagarna uppsatta på de
olika modersmålen, lyssna på musik/sagor på andra språk)
- Närvarande pedagoger
- Använda oss av de 100 språken (Att möta verkligheten på så många olika sätt som möjligt)
- Observationer/Sammanställning TRAS på gruppnivå
- Vid språksvårigheter har vi om möjligt använt flerspråkig personal som tolk.
- Specialpedagog
- TAKK, ordbilder, bildstöd
- Läslyftet som metod och kunskapsutveckling
- Språkhyllor/aktivitetsmaterial
- Biblioteket
- Pedagogisk dokumentation
Hur stöds varje barn individuellt och enskilt?
- Varierade storlek på gruppen – träna sina förmågor både i stor och liten grupp.
- Pedagogens förhållningssätt: närvarande, gå i dialog med barnet, tolka barnets intentioner
och hjälpa dem att sätta ord på sammanhang
- Vi gör observationer och har kontakt med specialpedagog
- Möta barnen utifrån deras behov både individuellt och i grupp.
- Vi tar hjälp av tolk eller flerspråkig personal för att möta föräldern vid utvecklingssamtal.
Resultat/bedömning av måluppfyllelse och kartläggning:
- Barnen hjälper varandra oavsett språkbakgrund att förtydliga det man inte förstår.
- Barnen lär ut ord på sitt hemspråk till kompisar och vuxna
- Använder material och språkutvecklande miljöer
- Pedagogerna ser en utveckling av språket hos barnen.
- Pedagogerna ser också att många är språksvaga
- Man upplever på ett sätt att målet är uppnått men att det måste få fortsätta leva naturligt i
verksamheten.
Förskolan Antilopen 20170712
- Dela barnen i mindre grupper påverkar språkutvecklingen.
- Gott samarbete och dialoger med föräldrar skapar goda förutsättningar.
- Barnen förstår att de måste kommunicera på svenska för att alla ska förstå, anvädner dock
gärna modersmålet med barn som talar samma.
- Visar intresse för läs- och skriv.
Analys
De som upplever att deras mål är uppnått har oftare ett mål som är direkt kopplat till att skapa
goda förutsättningar för lärandet i förskolan. Detta kan vara att synliggöra de olika
modersmålen, arbeta med lärmiljön på ett sätt som främjar språkutveckling.
De som inte har upplevt att deras mål är uppnått syftar oftare till mål som är kopplade till
barnens språkkunskaper. Detta kan vara en sanning då sammanställningarna av TRAS visar
på mindre goda resultat. Detta kan i sig bero på vistelsetider som inte gagnar det enskilda
barnet som har ett behov av språkstöd.
De avdelningar som möjliggjort för delning i mindre grupper (planerat och spontant) ser en
större språkutveckling.
Åtgärder för utveckling/identifiering av förbättringsområden:
- Främjande arbete ex samsyn (Vår magiska förskola), lärmiljöer, goda föräldrakontakter.
- Se över vistelsetiden för de barn som har låga vistelsetider. (15tim/vecka kanske behöver
utökas för att möta barnens utveckling och lärande)
- Planera och organisera för mindre grupper i vardagen. Allas ansvar att skapa
förutsättningar för detta.)
- Främjande språkutvecklande arbete.
GRÖN FLAGG
Mål:
- Närmiljön - Utforska och utveckla vår förskolegård
- Livsstil och hälsa - Kamratskap på förskolan
- Allemansrätten och återanvända
Beskriv hur läroplanen genomsyrat Grön Flagg arbetet:
Förskolan Antilopen 20170712
"Forskolan ska medverka till att barnen tillagnar sig ett varsamt forhallningssatt till natur och
miljo och forstar sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjalpa barnen att
forsta hur vardagsliv och arbete kan utformas sa att det bidrar till en battre miljo bade i nutid
och i framtid."
"Verksamheten ska ge utrymme for barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och
larande saval inom hus som utomhus. Utomhusvistelsen bor ge mojlighet till lek och andra
aktiviteter bade i planerad miljo och i naturmiljo."
" Visa respekt for individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat
i forskolan, dar samhorighet och ansvar kan utvecklas och dar barnen far mojlighet att visa
solidaritet, stimulera barnens samspel och hjalpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut
missforstand, kompromissa och respektera varandra."
Vi har valt att kontinuerligt arbeta med barngruppen och individen att vara en god kamrat
och uppmuntra barnen till bra samspel mellan varandra. Detta har också bidragit till att
barnen säger förlåt, hjälper varandra mer, försöker att samspela och leka tillsammans och de
visar på att de kan leka med alla. Vi har inte haft mycket konflikter alls mellan barnen.
Vi har också arbetat mycket med naturvetenskap och tekniker under våren, barnen har lärt sig
otroligt mycket om olika tekniker ute på våra promenader men även naturvetenskapliga
fenomen.
Demokrati och delaktighet – barnen har genom att vi utvecklat vår pedagogiska
dokumentation fått syn på barnens delaktighet och följt barnens utveckling i projektet. Barnen
har dessutom fått komma till tals genom att de fått ge sina åsikter och man har synliggjort
demokrati genom röstning i barngruppen.
Insatser:
- Tagit tillvara på miljön både inne och ute men också vår närmiljö. Som inbjuder till lek
men även lärande.
- Vi talar varje dag med barnen om hur vi goda kamrater, vi är härvarande pedagoger så att
vi kan stötta, hjälpa barnen vid konflikter eller att komma vidare i deras olika samspel. Vi
lägger en demokratisk grund som gäller alla på förskolan.
- Värdegrundsarbete och likabehandlingsarbetet har genomsyrat även arbetet med Grön
Flagg
- Pedagogens förhållningssätt och förmåga att skapa förutsättningar för att ge barnen
erfarenheter och utmaningar inom Grön Flagg. Vi uppmuntrar till en gemenskap där alla är
välkomna och lika mycket värda.
- Några barn har fått möta Allemansråttan, man har tillfört material i miljöerna som syftar till
återbruk. Till det café som skapades användes både gammalt och nytt material och man
fick material som var återbruk från second hand butiker i Klippan.
- Återvinningsmaterial i lärmiljöerna, i skapandet och i olika spel.
- Aktivitetslådor för utelek
- Allemansrätten på barnens nivå
Förskolan Antilopen 20170712
Resultat/bedömning av måluppfyllelse:
- Empati och förmågan att uttrycka den. Plockar skräp, månar om djur och natur.
- Medvetenhet kring naturens värde för människan och relationer skapade mellan barnen och
natur/djur/närmiljö
- God kamratskap mellan barnen – sociala förmågor – trygg barngrupp
- De olika gårdarna har lite olika förutsättningar. Den lilla gården har utvecklats lite mer och
de upplever att de kunnat tillföra och utveckla den med nytt återvunnet material för att göra
den roligare och mer intressant. Lilla Antilopen: ”Vi kommer under hösten fortsätta att
utveckla utemiljö mer. Vi har fått en del material av föräldrar och även skaffat själva som vi
kan återanvänd och skapa lärmiljöer av ute. Stora Antilopen: ”Vår utegård är fortfarande
torftig, vi väntar fortfarande på en del saker som vi blivit lovade (Sedan ombyggnationen
2013). Då vi blivit av med våra övervakningskameror så känner vi att vi personal inte vill
lägga ner tid på att strta projekt med barnen ute då vi vet av erfarenhet att det blir förstört
eller stulet.”
- God måluppfyllelse
Analys av resultat:
Våra aktiviteter inom Grön flagg och hållbar utveckling har fungerat då barnen har tyckt det
varit intressant. Vi kan i större utsträckning arbeta med detta ämne så det faller mer naturligt i
verksamheten.
Åtgärder för utveckling/identifiering av förbättringsområden:
- Vi har lärt oss att barn är intresserade av naturen och att det är lätt att koppla in Grön flagg
samt hållbar utveckling när vi arbetar med natur i fokus. Att vi kan även använda oss av tex
återanvända material vi får eller har trä, färg, saker vi kan skapa av som göra gården
inspirerande. Även ta in material och återanvända i skapandet där inne, i byggandet osv.
- Få grön flagg att vara en del av vardagen och en röd tråd i verksamheten som mynnar ut i
hållbar utveckling
- Fortsätta utveckla gården och erbjuda fler lärmiljöer
- En fortgående process
- Förbättra utemiljön – den utlovade miljön kommer på plats samt utvecklas.
Hög närvaro i förskolan
Mål:
- Ha tät kontakt med föräldrar då barn varit frånvarande längre perioder
Förskolan Antilopen 20170712
- Förskolan ska vara något att längta till, känna trygghet och delaktighet i verksamheten
- God handhygien för att minska smittspridning och därmed nå högre närvaro
- Att barnen kommer till förskolan på de tider föräldrarna/barnet har behov av. Barnet följer
sitt schema så långt det är möjligt.
- Poängtera vikten av hög närvaro i förskolan
- Öppen och god kommunikation med vårdnadshavare kring deras barn.
- Skicka sms till de barn som inte dyker upp på angiven tid – ger mer statistik över närvaro.
Beskriv hur läroplanen genomsyrat arbetet:
”Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa goda förutsättningar för att varje barn
ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett
nära och förtroendefullt samarbete med hemmet”
”Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och
lärorik för alla som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda
en trygg omsorg.”
Insatser
- Följer handlingsplanen för hög frånvaro i förskolan
- Skapa trivsel och trygghet så att barnen längtar till förskolan, visar omtanke. Visar på olika
sätt för barngruppen att det är viktigt ex visar att de som inte är där blir omnämnda och är
saknade.
- Om barnet har haft låg närvaro som inte varit till följd av sjukdomar så har samverkan skett
mellan hem och förskola för att påverka vistelsetiden på ett positivt sätt. I vissa fall har
detta resulterat i utökad tid.
- Nära samarbete med hemmet genom dialoger, SMS om vikten av närvaron. Bygga goda
relationer med vårdnadshavare.
- God handhygien för att minska smittspridning och därmed påverka sjukdomsutbrott.
Hur stöds varje barn individuellt och i grupp?
- Vi visar varje barn att det är betydelsefullt, att det har en plats och uppdrag i barngruppen.
- Vi skapar trivsel och trygghet så att barnen längtar till förskolan.
- Utökad vistelsetid där behov finns.
- Genom att kontakta barnets vårdnadshavare vid oanmäld frånvaro, uppmärksammar och
uppmuntrar vi att barnen kommer till förskolan
Förskolan Antilopen 20170712
Resultat/bedömning av måluppfyllelse:
- Frånvaron har minskat markant bland barnen och även blivit kortare när de är borta
- Vårdnadshavare meddelar i utökad grad frånvaro/närvaro
- Personalen arbetar i högre grad efter handlingsplanen för hög frånvaro i förskolan
- Goda relationer mellan hem och förskola
- Utökad vistelsetid vid behov
- IST har försvårat hanteringen av barnens schema och vistelsetid. Både för vårdnadshavare
och personal.
- Egenkontroll av hygien kan ha påverkat sjukdomsspridningen
- Hög närvaro enligt sitt schema. Barnen följer sitt schema men kan trots det ha låg
vistelsetid.
- Sjukfrånvaron kan upplevas som väldigt hög emellanåt.
- Att vi har många språk kan ibland påverka möjligheten att göra sig förstådd, mellah hem
och förskola.
- Dialogerna mellan hem och förskola upplevs har gett goda resultat.
Analys av resultat
Då barnens vistelse har blivit mer kontinuerlig så har barnen fått det lättare att komma in i
barngruppen vilket påverkar verksamheten då det ger goda förutsättningar för att utveckla
lärandet vidare. Påverkar barnens sociala utveckling, språk och lärande positivt att
vistelsetiden har ökat.
Goda kontakter mellan hem och förskola är mycket viktigt för att ha en god närvaro i
förskolan. Vårdnadshavare kommunicerar mer med förskolan när det gäller frånvaron och
visar på olika sätt att de förstår betydelsen av kontinuerlig närvaro.
Åtgärder för utveckling/identifiering av förbättringsområden:
- Förbättra/utveckla kommunikationen mellan hem och förskola där språkförbistringar råder
(använda tolk/annan språkkunnig pedagog)
- Förbättra/förändra IST systemet så att det blir enklare för vårdnadshavare/pedagoger.
Bland annat saknar vi möjligheten att kunna se föräldrarnas schema.
- Fortsätta arbeta med samverkan mellan hem och förskola
- Fortsätta arbetet med Handlingsplanen för hög frånvaro i förskolan.
Utveckling av föräldraråd/föräldraforum
Förskolan Antilopen 20170712
Mål:
- Instagram för vårdnadshavare
- God kommunikation mellan hem och förskola
- engagera föräldrarna i förskolans verksamhet
- informationsbord på öppet hus
- varje barn tillsammans med sin vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan
- påverka fler föräldrar att närvara och deltaga i föräldramöten samt i andra sammanhang där
de bjuds in
Beskriv hur läroplanen har genomsyrat arbetet:
Lpfö 98/16:
”Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en
tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer.”
”Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten
och utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen”
Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och
föräldrarnas möjligheter till inflytande.
Insatser:
Föräldrainformationskväll för berörda vårdnadshavare vid förändringar som planerats.
Informationsbord vid öppet hus
Föräldraråd
Göra vårdnadshavare delaktiga i aktuellt projekt
Internationell familjefest – knytkalas
Dropp in – med powerpoint om verksamheten
Få föräldrar delaktiga i gruppen och det enskilda barnets förmågor genom att presentera
barnets utveckling i Book Creator.
Instagram som forum för informationsspridning och visa verksamheten i bild.
Resultat/bedömning av måluppfyllelse:
- vi har informationskanaler såsom instagram och månadsbrev, oklart hur mycket av denna
information som når fram till vårdnadshavare
- till informationsmötena har det varit god uppslutning, kan bero på personliga inbjudningar
och att det rör deras eget barn specifikt.
- Informationsbord vid öppet hus på hösten genomfördes.
- Internationell familjefest – uppskattat med god uppslutning.
- Föräldrarådet under våren, genomfördes men endast två föräldrar deltog.
- Projektet har på olika sätt engagerat föräldrarna, de har visat intresse, ställt frågor, hjälpt
till på olika sätt. Skapat möjligheter att fortsätta dialogen med sina barn. Intressant projket
skapar förutsättningar för att skapa ringar på vattnet som sprids till hemmet och ofta
tillbaka till förskolan.
Förskolan Antilopen 20170712
Analys av resultat
För att öka närvaron vid föräldraråd/forum så behöver personalen engagera sig lite mer. Bli
mer personlig. Tala med föräldrarna om vikten av att delta i de olika forumen. Inte bara lita
till instagram/månadsbrev/anslag. Vad innebär det att vara med i föräldrarådet? Föräldraråd
kan behöva ersättas av andra forum där vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i
verksamheten.
Man ser en skillnad i hur olika aktiviteter skapar olika närvaro. De aktiviteter som man varit
noga med att påminna om och beskrivit vikten av att just De skulle komma också lockade fler
deltagare.
Engagera genom att ta tillvara på intresset för projektet, nå vårdnadshavarna genom barnens
intresse och delaktighet. Bjuda in i verksamheten. Vara noga med att synliggöra vår
planeringar, reflektioner och utveckling för vårdnadshavare.
Åtgärder för utveckling/identifiering av förbättringsområden:
- Öka förståelsen/engagemanget för föräldraråd/forum bland pedagoger som inspirerar
hemmet att närvara.
- Öka närvaron vid samråd/föräldraråd (förslagsvis ha samråd som en del vid ex Öppet hus
och föräldramöte, påminna på olika sätt)
- Möjliggöra för bra forum för information.
Vilket ökat lärande har skett hos er pedagoger under året?
”Läslyftet har gett insikt och ett ökat lärande hur man kan "läsa" en saga tillsammans med
barnen. Kollegialt lärande där vi har diskuterat och gett varandra verktyg i det fortsatta
arbetet. ”
”Vi har också sett vinsten av att alla pedagoger får gå samma kurs (Läslyftet) om bara några
få går, så får det inte samma lyft i verksamheten.”
”Vi har fått många nya tankar och idéer utifrån LÄSLYFTET som vi har använt oss av i vårt
projekt. Det var positivt med tvärgrupper bland oss vuxna i läslyftsdiskussionerna. ”
”Vi har fått utbildning i LÄSLYFTET där vi genom kollegialt lärande fått verktyg för att
utveckla kvalitén i förskolans undervisning- stärka det kollegiala lärandet och bidra till en
förändrad undervisnings och fortbildningsstruktur.”
”Ökade kunskaper i pedagogisk dokumentation. Att genom reflektioner och utvärderingar kan
vi föra arbetet framåt samt nå en bättre kvalitet i verksamheten. ”
”För att få ett projekt att fungera behövs det en bra grundverksamhet och en tydlig struktur.
Vi har även lärt oss att våra pedagogiska diskussioner under reflektionstiden har gett mycket
bland annat när vi samtalat om olika nyckelord ur läroplanen. ”
”Vi har lärt oss att göra en pedagogisk inlärning på många olika sätt, barn lär sig på många
olika sätt”
Förskolan Antilopen 20170712
”Vi har lärt oss att använda och skapa pedagogisk dokumentation.”
”Att lär- och lekmiljöer är rum i rum som kan inspirera och utveckla barnen genom lek.”
”Vi har lärt oss hur viktigt det är att barnen verkligen får gott om tid att utforska och prova
sina nyvunna färdigheter. Vi se att det lönar sig att göra samma sak många gånger för att alla
ska våga. Vi vuxna har ju gärna lite bråttom och vill gå vidare. Det är viktigare med kvalitén
på det som blir gjort än att man hinner med mycket. ”
”Härvarande pedagoger ger en lugn barngrupp som ökar trivseln för alla.”
”Ökade kunskaper med IKT verktyg.”
”Arbetslagets samsyn har stor betydelse för barnens trygghet på förskolan.Det är viktigt att
arbetslaget vågar säga sin mening och kan ta kritik ( positiv eller negativ)utan att ta illa upp.
Kritiken är till för att utveckla verksamheten och arbetsmoralen på ett bra sätt.”
”Vikten av bra kommunikation och bra samspel mellan pedagogerna speglar barngruppen.”
”Att alltid bemöta barn och föräldrar professionellt i alla sammanhang. ”
”Vi har lärt oss att föräldrakontakten är viktig samt att bemöta och skapa en god samverkan
mellan förskola-hem.”
Utvecklingsområde som framkommit i utvärderingen och
som ligger till grund för vidare arbete:
Projekt och arbetssätt:
Ett projekt som innehåller ALLT – allt under ett ”paraply” – utnyttja delarna – ta det
med ro och inte forcera
Levande projekt – ”hela dagen” – minskar stressen och ökar meningsfullheten och
delaktigheten.
Barnens delaktighet i projektet/miljön
Utöka torgets möjligheter
Pedagogisk dokumentation – planering och reflektion
Medvetna dokumentationer – barns lärande
Mindre grupper /dela gruppen (möjligheten att kunna)
Använda de 100 språken
Skapande – ateljeér
Fortsätta utveckla lärmiljöerna
Förskolan Antilopen 20170712
Utemiljön:
Utveckla utemiljön (De utlovade redskapen – vad hände med dessa?)
Skadegörelse – vad gör vi med den?
Markarbetet – en säkerhetsrisk – vad gör vi med den?
Trygghet
Fortsätta med: grundverksamheten, aktiviteter som utmanar och utvecklar individen
självkänsla, utmanande aktiviteter och lärmiljöer. Skapa goda förtroendefulla
föräldrakontakter.
Vara medvetna om vad förändringar gör för barngruppen och arbetslaget och att det är
viktigt att göra dem utifrån ett trygghetsperspektiv.
Pedagogisk diskussion – förhållningssätt – vad är ok?
Införa/implementera samsynen – Vår Magiska förskola
Elevhälsan
Fortsätta med: grundverksamheten, aktiviteter som utmanar och utvecklar individen
självkänsla, utmanande aktiviteter och lärmiljöer. Systematiskt kvalitetsarbete
Vara medvetna om vad förändringar gör för barngruppen och arbetslaget - skapa
förutsättningar att svetsa samman arbetslag i ett tidigt skede.
Införa/implementera samsynen – Vår Magiska förskola
Se över våra rutiner för inskolning – pedagogiska diskussioner kring detta.
Gemensamt material.
Skapa/utveckla/behålla goda förtroendefulla föräldrakontakter
Ge barnen tid, tid att lyckas. Ge barnen möjligheter att få syn på sin egen utveckling
och sitt lärande.
Utbildning i TAKK/bildstöd
Tidigare insatser för de barn som behöver, fler specialpedagoger, så de hinner vara ute
mer i verksamheten, mindre barngrupper.
Tillgängliga lärmiljöer – arbeta med material från SPSM
Modersmålstöd:
Främjande arbete ex samsyn (Vår magiska förskola), lärmiljöer, goda
föräldrakontakter.
Se över vistelsetiden för de barn som har låga vistelsetider. (15tim/vecka kanske
behöver utökas för att möta barnens utveckling och lärande)
Planera och organisera för mindre grupper i vardagen. Allas ansvar att skapa
förutsättningar för detta.)
Förskolan Antilopen 20170712
Främjande språkutvecklande arbete.
Grön Flagg
Vi har lärt oss att barn är intresserade av naturen och att det är lätt att koppla in Grön
flagg samt hållbar utveckling när vi arbetar med natur i fokus. Att vi kan även använda
oss av tex återanvända material vi får eller har trä, färg, saker vi kan skapa av som
göra gården inspirerande. Även ta in material och återanvända i skapandet där inne, i
byggandet osv.
Få grön flagg att vara en del av vardagen och en röd tråd i verksamheten som mynnar
ut i hållbar utveckling
Fortsätta utveckla gården och erbjuda fler lärmiljöer
En fortgående process
Förbättra utemiljön – den utlovade miljön kommer på plats samt utvecklas.
Föräldraråd/forum
Öka förståelsen/engagemanget för föräldraråd/forum bland pedagoger som inspirerar
hemmet att närvara.
Öka närvaron vid samråd/föräldraråd (förslagsvis ha samråd som en del vid ex Öppet
hus och föräldramöte, påminna på olika sätt)
Möjliggöra för bra forum för information.
Övriga reflektioner och utvecklingsområden: - Färre mål – använda SMART modellen
- Se över kvalitetsarbetet – få fatt på analysen
- Göra kvalitetsarbetet mer meningsfullt för pedagogen att utföra – få dem att se den direkta
nyttan i vardagen.
- Barn som börjar skolan med bristande språk är hög. Anledningarna till dessa varierar men
det kan finnas ett ökat behov hos en stor andel barn i område väst där 15h/v eller
vistelsetider baserade på låg arbetstid/studietid för föräldrarna påverkar barnets
språkutveckling negativt. Det kan finnas ett behov av att se över hur vi kan göra det möjligt
att bedöma behovet av utökad tid, kanske utöka tiden för barn till
arbetssökande/föräldralediga/SFI (eller annan utbildning för nya svenskar)
Kvalitetsarbetet leder till nya mål för läsåret 2017/18
- Införa/implementera samsynen – Vår Magiska förskola
- Förändra/förbättra det systematiska kvalitetsarbetet
- Projektets mål – gemensamt projekt och mål – lärmiljöer – naturvetenskap och teknik
Genom projekt: ”Hållbar utveckling – om värden och omvärlden"
- Prioriterade målen för Klippan
Förskolan Antilopen 20170712
Bilaga 1
Mål våren 2017
Antilopen bildar en helhet – en förskola
Gemensam arbetsplan - sätta ut riktningen
Pedagogisk dokumentation - få fatt på analysen
Pedagogiska miljöer - utvecklas och samarbetar med synsättet som ska prägla förskolan Antilopen
Syfte:
Vi behöver fortsätta utveckla vår känsla av att vara en helhet, den är påbörjad och det är med stor
glädje vi kan kavla upp armarna och börja arbeta mot gemensamma mål. Det är när vi kan stå enade
och samtidigt ta tillvara på kompetens och tankar i arbetslagen som vi på riktigt kan skapa den där
dynamiken och utvecklingen av förskolan.
Till vår hjälp att utveckla förskolan är den pedagogiska dokumentationen en nyckelfaktor, det är med
den och i närvaro med barnen som vi får syn på hur förskolan kan utvecklas.
Pedagogiska miljön - den tredje pedagogen. Vad är en lustfylld miljö, hur väcker en miljö nyfikenhet
och lust att lära? Vad finns i en miljö som utvecklar lärandet? Att ha en god pedagogisk miljö det ser
vi nog alla som viktigt...men vad är det och hur gör vi?
Metod:
SKA –grupperna – Deras olika arbetsområden som strävar efter att utveckla förskolan Antilopen.
(arbetsområden/struktur finns beskrivna i annat dokument)
Husmöten/ Personalmöten
Kurs i Pedagogisk dokumentation för barnskötare tillsvidare/visstids.
Studiebesök Frö och Freja – all personal
Kollegialt lärande
Avdelningsplanering/reflektioner
Förskolan Antilopen 20170712
Utvärdering:
Antilopen bildar en helhet – en förskola – Under våren har pedagogerna i olika forum och på olika
sätt arbetat fram den samsyn som vi till hösten sjösätter. Denna är gällande både som samsyn men
också som en gemensam arbetsplan. Den bidrar också till att skapa en helhet av Förskolan Antilopen.
Pedagogisk dokumentation - få fatt på analysen – vi har börjat med att skapa enhetliga
dokumentation som vi använder och få struktur på den dokumentation vi har. Under nästa läsår
kommer vi att arbeta med att dokumentera systematiskt på ett annat sätt i bland annat en
powerpoint mall för att synliggöra analysen. Vi kommer också att ha gemensamma mål för att lättare
kunna mäta måluppfyllelsen.
Pedagogiska miljöer - utvecklas och samarbetar med synsättet som ska prägla förskolan Antilopen –
Samtlig personal var delaktig vid studiebesöket på förskolan Frö och Freja. Det gav mycket inspiration
och var värdefullt att alla hade varit på samma besök.
SKA –grupperna – De har fallit väl ut och varit uppskattade. Pedagogerna uttrycker att det har varit
mycket nytt under våren men det har aldrig blivit övermäktigt. Min analys av detta är att de upplever
att de förändringar som varit under våren har de varit väldigt delaktiga i. Det är tankar och idéer som
de själva bär som driver arbetet med förskolans utveckling. Som förskolechef och pedagogisk ledare
har det varit ett mycket bra forum för mig att inhämta kunskap kring var de befinner sig i sina
projekt, utmaningar de har, hur är arbetsmiljön på förskolan. Dessa har också bidragit till att vi nu är
på väg mot ett enat Antilopen.
Husmöten/APT har använts i stor utsträckning till att reflektera och arbeta med den samsyn som nu
är färdigbearbetad. Den finns att läsa i ett annat dokument.
Kurs i pedagogisk dokumentation - på Antilopen förskolan fick alla barnskötare gå en utbildning i
pedagogisk dokumentation. Denna berörde både hur barnsyn och kunskapsyn förändrats över tid
men också reflektioner kring den egna rollen, pedagogisk mijö och verktyg i pedagogisk
dokumentation. Syftet var att öka barnskötarnas kunskap dels för individens egen del men också för
att kunna möta arbetslaget som helhet. Denna kurs gjordes även tillgänglig för ytterligare ett av våra
områden och kommer att fortsätta höstterminen -17.
Analys:
De mål jag satte upp för våren 2017 är genomförda. Några av dem har blivit implementerade och
med något mål fortsätter arbetet under kommande läsår.
SKA – grupperna kommer att utvecklas med lite undergrupper. Men kommer att fortsätta i den form
de är med fokus på det kollegiala lärandet och delaktighet i fokus.
Förskolan Antilopen 20170712
Vår magiska förskola Bilaga 2
Antilopens förskola
Öppenhet – professionalitet - engagemang
Vi har ett FÖRHÅLLNINGSSÄTT:
• som är tillåtande och välkomnande. Vi lär av varandra och ger positiv feedback – här vågar man göra
fel.
• där alla barn är allas!
• där vi ser, tar tillvara och lyfter fram allas starka sidor.
• där vi vuxna är medupptäckare och inspiratörer.
• där vi kompletterar varandra
Vi har ett utforskande ARBETSSÄTT
• där vi använder oss av barnens intresse, fantasi och kreativitet.
• där pedagogerna ställer didaktiska frågor. Vad, hur och varför?
• där vi använder oss av pedagogisk dokumentation som verktyg för att få syn på barnens och
verksamhetens utveckling.
• där arbetssättet anpassas hela tiden för att fungera med de olika barnens behov.
• där vi arbetar med problemlösning såväl enskilt som i grupp.
• där pedagogerna är lyhörda, lyssnande, härvarande, uppmärksamma, aktiva och tillåtande.
• där delaktighet och inflytande är en viktig del.
• där vi arbetar i projekt med barnen.
• Där vi vill ta tillvara på alla möjligheter till att gå i dialog med barnen.
Vi har en LÄRMILJÖ som är:
• Inbjudande
• Tillgänglig
• Väcker barnens nyfikenhet och lust att utforska
• Föränderlig
Förskolan Antilopen 20170712
• Utmanar de 100 språken.
Pedagogen möter barnens upptäckter och……
• Undervisar
• Utforskar
• Stimulerar
• Utmanar …………TILLSAMMANS MOT EN MAGISK FÖRSKOLA
Top Related