Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@ kau.se www.kau.se

Estetisk - Filosofiska Fakulteten

Eva Bengtsson

Barn och elever i

behov av särskilt

stöd

Rektorers hantering och

uppfattning av stödet i

skolan

Specialpedagogik

C-uppsats

Datum/Termin: 11-05-29

Handledare: Tomas Saar

Examinator: Hector Peréz Prieto

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till rektorer och alla som bidragit till min undersökning.

Ett särskilt tack till min handledare Tomas Saar forskare på Karlstads Universitet

som har varit ett stort stöd under arbetsprocessen.

Arbetet har givit mig nya kunskaper och reflektioner om rektorers uppfattning och

hantering av fortsatta stödåtgärder för barn i behov av särskilt stöd.

Min förhoppning är att resultatet ska leda till nya kunskaper och fortsatt forskning

inom området.

Abstract

Title: Children and students with special needs, Principals’

management and perception of support at school.

Authors: Eva Bengtsson

Department: Estetiska – Filosofiska Fakulteten, University of Karlstad

Date: 29 May, 2011

The purpose of this essay is to follow up a group of children with need

of special support, from pre-school to school, where I want to find out

how principals perceive and deal with measures to support these

children. I also wanted to find out if the principals felt that these

children receive adequate support and assistance to meet the

individual goals that are set by the planned measure of action by the

school. The essay is based on my survey, interviews with the

principals, literature and research in the area. The survey revealed that

many children who received support in the nursery and kindergarten

were in need of continued support at school start. Research and

literature in the field show that children / students in preschool and

school do not receive enough support or the wrong kind of support.

The survey of children in family day care and preschool is inspired by

the qualitative method, ethnography. In this interview survey, I

conducted interviews with 16 principals, from a municipality in

Stockholm County, of whom two responded by e-mail. The results of

the survey show that the children who were part of my survey were in

need of continued support measures under the principals. Of the

principals who were interviewed, there were more than two-thirds

who felt that the children / students receive adequate support and

assistance. In summary, some children / students need more support or

other form of support in the future. It was found that some children /

students will never reach the goals, despite major efforts by the

school. Many principals see the big picture when planning measures

to support children / students, where not only the child / student is in

focus, but also other factors in schools have crucial significance, such

as the environment, organization and staff. The essay should lead to a

better understanding and knowledge in this area.

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att följa upp en grupp barn i behov av

särskilt stöd från förskola till skola, där jag vill ta reda på hur

rektorerna upplever och hanterar stödåtgärder för dessa barn. Jag ville

också ta reda på om rektorerna anser att barnen får tillräckligt med

stöd och hjälp för att klara de individuella mål som är uppsatta utifrån

planerad handlingsplan/åtgärdsprogram av skolan. Uppsatsen baseras

på min kartläggning, intervjuer med rektorer, litteratur och forskning

inom området. Av kartläggningen framkom det att många barn som

fått stöd i familjedaghem och förskola var i behov av fortsatt stöd vid

skolstart. Forskning och litteratur inom området visar bland annat att

barn/elever i förskola och skola inte får tillräckligt med stöd eller fel

slags stöd. Kartläggningen av barnen i familjedaghem och förskola är

inspirerad av den kvalitativa metoden etnografi. I

intervjuundersökningen har jag genomfört intervjuer med 16 rektorer

från en kommun i Stockholms län, där två svarade via e-post.

Resultatet av intervjuundersökningen visar att de barn som ingick i

min kartläggning var i behov fortsatta stödåtgärder enligt rektorerna.

Av de rektorer som intervjuades så var det mer än två tredjedelar som

ansåg att barnen/eleverna får tillräckligt med stöd och hjälp.

Sammanfattningsvis kommer en del barn/elever behöva mer stöd eller

annan form av stöd i framtiden. Det framkom att några barn/elever

aldrig kommer att nå målen, trots stora insatser från skolan. Många

rektorer ser till helheten när de planerar stödåtgärder för

barnen/eleverna, där inte bara barnet/eleven är i fokus, utan även att

andra faktorer i skolan har en avgörande betydelse som miljön,

organisation och personal. Arbetet ska leda till en ökad förståelse och

kunskap inom detta område.

Innehållsförteckning Sammanfattning

1. Inledning ................................................................................................................................ 6

1.2 Syfte .................................................................................................................................... 7

1.3 Frågeställning ...................................................................................................................... 7

2. Begreppsdefinition ................................................................................................................ 8

3. Styrdokument och tidigare forskning ................................................................................. 8

3.1 Styrdokument ...................................................................................................................... 8

3.2 Definitionen av barn i behov av särskilt stöd i förskola och skola .................................... 10

3.3 Svårigheter som föranleder till extra stöd ......................................................................... 11

3.4 Stödets utformning i förskola och skola ............................................................................ 12

3.5 Rektors ansvar ................................................................................................................... 13

3.6 Sammanfattning av styrdokument och tidigare forskning ................................................. 14

4. Metod ................................................................................................................................... 15

4.1 Urval .................................................................................................................................. 16

4.2 Kartläggning ..................................................................................................................... 16

4.3 Intervjuer med rektorer ...................................................................................................... 17

4.4 Etiska aspekter ................................................................................................................... 19

4.5 Undersökningens tillförlitlighet och giltighet ................................................................... 19

5. Genomförande av kartläggningen ..................................................................................... 20

5.1 Resultat av kartläggningen ................................................................................................ 22

5.2 Stödets utformning ............................................................................................................ 22

5.3 Beskrivna svårigheter hos barnen ...................................................................................... 23

5.4 Sammanfattning av kartläggningen ................................................................................... 24

6. Genomförande av intervjuundersökningen ..................................................................... 25

6.1 Resultat av intervjuundersökningen .................................................................................. 27

6.2 Analys och sammanfattning från intervjuerna .................................................................. 32

7. Diskussion ............................................................................................................................ 34

7.1 Metoddiskussion ................................................................................................................ 34

7.2 Resultatdiskussion ............................................................................................................. 36

8. Framtida forskning ............................................................................................................. 39

9. Referenser ............................................................................................................................ 40

Bilaga 1 .................................................................................................................................... 42

Bilaga 2 .................................................................................................................................... 43

6

1. Inledning

Mitt intresse för denna undersökning har väckts genom min egen erfarenhet under de

elva år jag varit verksam som resurssamordnare för barn i behov av särskilt stöd i den

kommun där undersökningen genomförts. I mitt arbete har jag tagit del av information

och dokumentation från familjedaghem, förskolor, föräldrar och andra professioner

utanför verksamheterna. Det har då framkommit att många barn som fått och har stöd i

familjedaghemmet eller i förskolan är i behov av fortsatt stöd när de börjar i skolan.

Med den information som jag har tagit del av och som jag har tillgång till genomförde

jag en kartläggning under hösten 2010 fram till våren 2011. Syftet med kartläggningen

var bland annat att ta reda på hur många barn som var i behov av fortsatt stöd vid

skolstart. Det har inte tidigare genomförts någon undersökning där man har följt en

grupp barn i behov av särskilt stöd, med olika svårigheter från förskola till skola. Vi

saknar kunskap om hur rektorerna hanterar och uppfattar en grupp barn i behov av

särskilt stöd från förskola till skola. För att få svar på mina frågeställningar har jag

använt mig av min kartläggning och intervjuer med rektorer.

Det har genomförts en del forskning och studier om barn i behov av särskilt stöd inom

respektive förskola och skola. Där har man bland annat kommit fram till att barn i

förskola inte får tillräckligt med stöd och att elever i skolan får för lite stöd och eller fel

sorts stöd. Rapporten från Skolverket (2008a) ”Tio år efter förskolereformen” visade

kommunenkäten att mer en hälften av kommunerna bedömde att resurserna var

otillräckliga samtidigt som de ansåg att andelen barn med stödbehov ökat. Däremot

bedömer 75 procent av förvaltningscheferna att insatserna för barn i behov av särskilt

stöd är effektiva (Skolverket, 2008a, s. 60).

Av Skolverkets lägesbedömning (2007) framkom att 80 procent av ansvariga inom

förskola menar att insatserna inte är tillräckliga för barn i behov av särskilt stöd i

förskolan. Skolverkets (2003) ”Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i

grundskolan” visar att var femte elev som bedöms vara i behov av särskilt stöd inte får

det enligt skolpersonalens bedömning.

Skolverkets ”Sammanställning och analys av inspektionsresultaten” visar att var fjärde

rektorsområde i grundskolan behöver förbättra sitt arbete med att tillgodose elevers rätt

till särskilt stöd (Skolverket, 2004). En annan studie från Myndigheten för

skolutveckling (2005) visar att ekonomiska resurser framhålls som en viktig faktor, då

skolans personal fått uppge skäl till att en del elever i behov av särskilt stöd får för lite

stöd. Andra skäl som nämns i rapporten är brister i organisationen och brister i

personalens kompetens.

7

I Skolverkets rapport (2009) framkom det att kunskaperna fortfarande är begränsade

vad det gäller ekonomiska resursers betydelse för kvalitet och resultat i förskola och

skola. I Skolverkets allmänna råd anges att kommunerna fortlöpande bör utvärdera om

resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna som gjorts

är relevanta (Skolverket, 2005a).

Med bakgrund av tidigare forskningar, studier och kunskap inom förskola och skola om

barn i behov av särskilt stöd, föranleder det mig att ta reda på hur rektorerna hanterar

och uppfattar stödåtgärder för den grupp barn som enligt min kartläggning var i behov

av fortsatt stöd vid skolstart.

1.2 Syfte

Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att följa upp en grupp barn i behov av särskilt

stöd från förskola till skola. Syftet består av två delsyften:

Ett delsyfte är att med min kartläggning ta reda på hur många barn som var i behov av

särskilt stöd i familjedaghem och förskola som tilldelades individförstärkning, stödets

utformning och beskrivna svårigheter hos barnen.

Det andra delsyftet är att studera hur rektorerna uppfattar och hanterar barnens fortsatta

behov av stödåtgärder och hur åtgärderna är utformade i skolan för den grupp barn som

ingick i min kartläggning. Jag vill också ta reda på om rektorerna anser att barnen får

tillräckligt med stöd och hjälp för att klara de individuella mål som är uppsatta utifrån

planerad handlingsplan/åtgärdsprogram av skolan.

1.3 Frågeställning

Mina frågeställningar i min kartläggning är:

1. Hur många barn är i behov av särskilt stöd i familjedaghem och förskola som tilldelas

individförstärkning

2. Stödets utformning i familjedaghem och förskola

3. Beskrivna svårigheter hos barnen

4. Hur många barn som var i behov av fortsatt stöd vid skolstart

8

För att uppnå mitt syfte i min intervjuundersökning har jag utgått från följande

frågeställningar:

1. Hur stor andel av barnen från min kartläggning tilldelas individförstärkning när det

böjar i förskoleklass eller år ett enligt rektorerna?

2. Hur uppfattar och hanterar rektorerna stödets utformning för den grupp barn som är

i behov av fortstatt stöd när de börjar i förskoleklass eller år ett?

3. Anser rektorerna att barnen/eleverna får tillräckligt med stöd och hjälp för att klara

de individuella mål som är uppsatta utifrån planerad handlingsplan/åtgärdsprogram i

förskolklass eller år ett av skolan?

2. Begreppsdefinition

Begreppet ”Individförstärkning” menas i denna undersökning en ekonomisk tilldelning

till familjedaghem, förskolor och skolor som har barn/elever i behov av särskilt stöd.

Verksamheterna kan ansöka om centrala medel från kommunen (individförstärkning)

om inte egna resurser som ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska räcker till för

att sätta in en mer omfattande stödåtgärd för barnet/eleven. I ansökan om

individförstärkning ska handlingsplaner och åtgärdsprogram bifogas, där ska det bland

annat framgå vad som gjorts tidigare och hur verksamheten planerat att stödja

barnet/eleven.

Stödet eller stödåtgärder menas i denna undersökning att barnet/eleven i

familjedaghemmet, förskolan eller skolan kan ha extra insatser i form av egen person,

personalförstärkning i gruppen, färre barn/elever i gruppen, handledning/konsultation,

specialanpassat material eller att var i mindre grupp hela dagen eller del av dagen.

3. Styrdokument och tidigare forskning

3.1 Styrdokument

Förskola och skola styrs av nationella styrdokument. Kommunerna har där en stor frihet

att inom rammarna utforma verksamheterna. Skollagen anger de övergripande mål och

riktlinjer för hur verksamheterna ska utformas. Läroplanen för förskola (Lpfö-98) anger

de mål och riktlinjer som gäller för förskolebarn. Förskolans uppdrag är att erbjuda barn

en god pedagogisk verksamhet ”där omsorg, fostran och lärandet bildar en helhet”

(Lpfö-98).

9

I skollagen 2 b kapitlet 1§ sägs att ”utbildningen i förskoleklass skall stimulera

utveckling och lärande, den skall ligga till grund för fortsatt skolgång” (SFS 1985:

1100). Läroplan Lpo -94 gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och

fritidsverksamhet. Skollagen anger i 4 kapitlet § 1 målen för grundskolan som säger att

”utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter

och den skolning i övrigt som de behöver för att kunna delta i samhällslivet” (SFS 1985:

1100).

Vid övergången från förskola till skola ska enligt Lpfö -98 förskolan sträva efter att nå

ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan, fritidshemmet för att stödja

barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.

Förskolans uppdrag är bland annat att arbeta förebyggande med barn som anses vara i

behov av särskilt stöd, för att hindra att barnet utvecklas negativt eller får problem i

förskoleklass eller skola (Markström, 2007). I Lpo-94 står det att skolan ska sträva efter

att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan och fritidshemmet för att stödja barns

allsidiga utveckling. Inom förskola och förskoleklass är undervisningen och

pedagogiken oftast så utformad att den ska anpassas till alla barn oavsett behov av stöd,

främja barns utvecklingsmöjligheter och motverka att hinder uppstår.

Rätten till stöd regleras i läroplan, skollag och i grundskoleförordningen. Skollagen 2 a

kapitlet § 3 anger att ”Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall utgå ifrån

varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i

sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver” (SFS 1985:

1100).

I förskolan skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Detta innebär att

verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser

därför inte ska fördelas lika (Lpfö-98).

I skollagen 1 kapitlet § 2 står att ”i utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av

särskilt stöd” (SFS 1985: 1100). Särskilt stöd för barn i förskoleklass anges i kapitel 2 b

§ 1 att: ”särskilt stöd skall ges till barn som behöver det”.

I grundskoleförordningen om särskilda stödinsatser 5 kapitlet § 5 anges att ”särskilt stöd

ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand

ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör” (SFS 1985: 1100).

Olika stödinsatser som kan riktas till elever enligt kapitel 5 grundskoleförordningen är:

studiehandledning, stödundervisning, särskild undervisning och anpassa studiegång.

Grundskoleförordningen beskrivet vilka former för stöd som kan riktas för elever i

behov av särskilt stöd. För barn i förskola, förskoleklass och inom skolbarnsomsorgen

10

ska stödet ges inom den ordinarie verksamheten, inga former för stödinsatser är

beskrivna för de olika verksamheterna.

Övriga styrdokument som kommunerna ska följa är kommunala skolplaner,

internationella överenskommelser som FN:s standardregler för funktionshindrade,

Salamancadeklarationen och barnkonventionen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att av styrdokumenten framgår det att

målformuleringarna skiljer sig åt i förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och

grundskola, vilket får en avgörande betydelse för hur förskolechefer och rektorer

definierar barn i behov av särskilt stöd och vilka stödåtgärder som sätt in och på vilket

sätt.

3.2 Definitionen av barn i behov av särskilt stöd i

förskola och skola

Det finns ingen entydig definition av vilka barn som omfattas av begreppet barn i behov

av särskilt stöd. Enligt Skolverket (2008a) syftar inte begreppet barn i behov av särskilt

stöd på någon enhetlig eller klar avgränsad grupp. Det kan vara barn med tydliga

funktionshinder, som rörelsehinder eller syn- och hörselnedsättningar, utgör enligt

Skolverket en förhållandevis liten del av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. En

betydligt större grupp utgörs av barn med mera diffusa och svårtolkade behov. Det kan

gälla barn som har koncentrationssvårigheter, språk – och talsvårigheter, eller

psykosociala svårigheter (Skolverket, 2008a, s. 52.)

Olsson och Olsson (2007) anger också att det inte finns någon entydig definition av

begreppet elever i behov av särskilt stöd. Hit hör barn med funktionsnedsättningar,

inlärningssvårigheter eller svårigheter av psykisk, social, emotionell eller språklig

karaktär (Olsson och Olsson, 2007, s.122).

Hur vi definierar barn i behov av särskilt stöd påverkas bland annat av vår syn på vem

som är i behov, våra tidigare erfarenheter, våra förväntningar och vår sinnestämning

inverkar på de bilder vi gör oss av andra människor (Andersson, 1999).

I forskningsprojektet Pedagogisk verksamhet för små barn i behov av särskilt stöd i

förskolan – generellt och specifikt stöd (PEGS), av Lillvist, A, Sandberg, Björck-

Åkesson och Granlund (2009), framkom det att 70 procent av personalen på förskolan

definierar barn i behov av särskilt stöd utifrån svårigheter hos barnet, medan 30 procent

av arbetslagen riktar sin uppmärksamhet mot verksamheten när de definierar barn i

behov av särskilt stöd. De beskriver då extra resurser som barnet/barnen erhållit,

exempelvis att det är barn som behöver mer resurser, tid och personal.

11

Resultatet från PEGS projektet visar att de flesta barn som är behov av särskilt stöd är

barn som inte har någon diagnos, men som av olika anledningar har svårt att klara

vardagen på förskolan (Lillvist, et al., 2009).

”Children in need of special support are children both with diagnosed conditions and

undiagnosed children identified by preschool teachers to be in need of special support “

(Lillvist, 2010, s.14).

Rapporten från Nilholm, Person, Hjerm, och Runesson (2007) menar att det är viktig att

kommunerna tydliggör hur man identifierar elever i behov av särskilt stöd, då

definitionen skiljer sig åt mellan olika kommuner.

3.3 Svårigheter som föranleder till extra stöd

I rapporten från Skolverket (2008a) säger man att diagnoser används oftare för att

identifiera stödbehovet och att det är lättare att ta del av stödresurser om barnet får

diagnos. Enligt undersökningen är de vanligaste orsakerna till att stödinsatser beviljas

fysiska funktionshinder, samt språk och talsvårigheter. Den vanligaste svårigheten för

barn i behov av särskilt stöd i förskolan är relaterat till tal och språk samt samspel med

andra barn (Lillvist, et al., 2009).

Enligt Skolverket (2008b) är det i huvudsak två olika typer av svårigheter som

föranleder till särskilt stöd i grundskolan, lärande- och beteende svårigheter, läs – och

skrivsvårigheter är enskilt det vanligaste i de lägre åldrarna. Bland de äldre eleverna

dominerar beteendeproblem.

De vanligaste skälen till att äldre elever bedöms vara i behov av särskilda stödåtgärder

är enligt rektorernas bedömning, att finna hos eleven själv, individuella förutsättningar

eller egenskaper som motiverar särskilda stödåtgärder. Rektorerna menar att det har

med den enskilde eleven att göra (Giota och Emanuelsson, 2011).

Enligt Olsson och Olsson (2007) kan behovet av stöd växla under skoltiden beroende på

skolämnen, bemötande och närmiljön. Stödbehovets orsak kan finnas hos individen, i

klassen eller i familjen, behovet kan också vara brister i skolans organisation (Olsson

och Olsson, 2007, s.123).

12

3.4 Stödets utformning i förskola och skola

I förskolan, förskoleklassen och inom skolbarnsomsorgen finns inga givna lösningar på

hur stödets skall utformas, utan de skall ges utifrån varje barn/elevs behov och

förutsättningar. Stödet i förskolan, förskoleklass och på fritidshemmet ska ges i

verksamheten som barnet/eleven går på. I skolan ska stödet ges i första hand inom den

grupp som barnet eller eleven tillhör.

För att skapa en verksamhet där alla barn och elever utvecklas efter sina egna

förutsättningar behövs både generella och specifika insatser. Inom förskolan,

förskoleklassen och på fritidshemmet kan insatsen vara, minskat antal barn elever i

gruppen, en person som stöd i gruppen, en egen assistent/resursperson eller att vara i

mindre grupp. Det kan också vara anpassat material, hjälpmedel och en anpassad miljö.

Vanligt förekommande är att personalen får handledning/ konsultation i arbetet eller

fortbildning inom ett specifikt område. Många barn och elever kan ha en kombination

av flera insatser samtidigt under dagen/veckan och i olika omfattning.

I kommunenkäten från Skolverkets rapport (2008a) efterfrågades vilken typ av insatser

som förekommer för barn i behov av särskilt stöd i förskola, svaren löd:

Personalhandledning/ konsultation

Personalförstärkning/extra resurs

Minskning av antalet barn på avdelningen

Resursavdelning

Anpassning av lokaler

Andra insatser

Enligt rapporten är det vanligast förekommande insatser för barn i behov av särskilt stöd

handledning/konsultation och eller personalförstärkning. Det framkom också att

särlösningar förekommer i form av resursavdelningar. I rapporten framgick att

resursavdelningar och personalförstärkning oftast var förekommande i storstadsområden

än i andra kommuner (Skolverket, 2008a). Enligt Lutz (2009) söker personal på

förskolan stöd för ett barn där de kan frigöra tid för att arbeta specifikt med ett barn som

enligt bedömning inte kan få sina behov tillgodosedda i den ordinarie verksamheten.

Lutz (2009) menar i sin avhandling att avvikelsebedöma barn i förskoleåldern inom

ramen för kategori barn i behov av särskilt stöd fortskrider att utmynna i olika typer av

stöd, trots att forskningen kring bedömningsgrunderna är mycket begränsade.

De långsiktiga effekterna av stödet är inte heller klarlagda vilket är problematiskt

eftersom stödet enligt Lutz förutsätter en avvikelsebedömning (Lutz, 2009, s. 103).

Inom skolan förekommer olika alternativa lösningar för elever i behov av särskilt stöd,

lösningarna kan vara enligt (Nilholm, Persson, Hjerm och Runessons rapport 2007):

13

Integrering i grundsärskolegrupp

Anpassning av klasstorlek

Särskild undervisningsgrupp mer än 50 % av tiden

Extra lärarresurs i klassrummet, tillgång till assistent i klassrummet

Elever undervisas både i stor och liten grupp mindre än 50 % av tiden

Eleven ingår i en mindre klass/grupp och får handledning av specialpedagog

och särskild undervisning av speciallärare/specialpedagog under viss tid i

veckan

Det mest vanligt förekommande lösningarna i grundskolan var särskild undervisning av

speciallärare/specialpedagog under en viss tid i veckan. Det minst förekommande var

integrering i grundsärskolegrupp och anpassning av klasstorleken.

Enligt rapporten framkom att betydelsen av att organisatoriska lösningar skapas, vilka

ger de bästa möjligheterna att ge individuellt anpassad hjälp. Särlösningar som till

exempel i form av speciella grupper ses inte som något negativt. Rapporten visar också

att många kommuner eftersträvar lösningar där stödet ges av pedagogisk utbildad

personal i den vanliga undervisningsmiljön (Nilholm, et al., 2007). Giota och

Emanuelssons rapport (2011) visar att inkluderande specialpedagogiska lösningar är

vanligare i de tidiga åldrarna.

3.5 Rektors ansvar

Om ett barn eller en elev är i behov av särskilda stödåtgärder har förskolechef eller

rektor ansvar att besluta om barnets eller elevens behov av stöd. Inom förskolan

ansvarar förskolechefen för att verksamheten utformas så att barnet får de stöd, hjälp

och de utmaningar de behöver enligt (Lpfö-98). I skolan ansvarar rektor för barn i

förskoleklass, skolbarnsomsorg och grundskolan. Många rektorer i den kommun som

undersökningen genomfördes i ansvara även för förskoleverksamhet.

Det är av stor betydelse vilken människosyn och kunskap rektorerna har om barn i

behov av särskilt stöd. Synen på vad som är avvikande respektive normalt påverkas i de

beslut som fattas om en elev är i behov av särskilt stöd eller inte. Ett synsätt där

individen ses som bristfällig och i behov av speciell hjälp, å andra sidan ett synsätt som

kritiskt granskar skolans sätt att hantera elevernas olika förutsättningar (Nilholm, et al.,

2007, s 11-12).

I enkätstudien av Nilholm et al., (2007) framkom att rektorer har ett stort inflytande

över det särskilda stödets fördelning. Beslut om särskilt stöd fattas av rektor enligt

kapitel 5 § 1 grundskoleförordningen. Där anges också rektors ansvar att se till att ett

åtgärdsprogram upprättas för elever som av skolans personal eller förälder bedöms vara

i behov av särskilda stödåtgärder.

14

”För att identifiera vad för slags svårigheter eller problem en elev har i skolarbetet

görs vanligtvis, enligt rektorerna, en bedömning av elevens kunskaper inom ett

eller fler ämnen; detta gäller såväl yngre som äldre elever. Denna bedömning

används sedan som underlag vid upprättande av åtgärdsprogram och därmed som

utgångspunkt för särskilda stödåtgärder” (Giota och Emanuelsson, 2011, s. 55).

Skolverkets (2008a) menar att för att försäkra sig om att tillräckliga och adekvata

resurser avsätts för särskilt stöd är det nödvändigt att kommunerna känner till såväl

omfattningen av stödbehovet som behovets karaktär och om de insatser som görs har

avsedd effekt.

Rektorerna har ansvar för bedömning och åtgärder, men eftersom definitionen och

innehållet varierar starkt i olika kommuner behöver vi mer kunskap om hur rektorerna

handskas med det.

3.6 Sammanfattning av styrdokument och tidigare

forskning

Av styrdokumenten för förskola Lpfö -98 och skola Lpo-94 framgår det att förskolans

och skolans mål skiljer sig åt. Barnen i förskolan ska erbjudas en god pedagogisk

verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Utbildningen i

förskoleklass ska stimulera utveckling och lärande, den ska ligga till grund för fortsatt

skolgång. Medan elever i skolan ska ges kunskaper, färdigheter och den skolning i

övrigt som de behöver för att kunna delta i samhällslivet. Enligt Lpf-98 och Lpo-94 ska

förskola och skola sträva efter att samverka för att stödja barnets allsidiga utveckling

och lärande i ett långsiktigt perspektiv.

Barn och elever som är i behov av särskilt stöd har rätt att i sin verksamhet få det. Hur

stödet kan utformas skiljer sig åt enligt det styrdokument som gäller för förskola,

förskoleklass, skolbarnsomsorg och grundskola.

Definitionen av barn i behov av särskilt stöd i förskolan tolkas oftast som barn som har

svårigheter att klara vardagen i förskolan. I skolan definieras begreppet barn i behov av

särskilt stöd utifrån att eleven inte klarar undervisningen som handlar om de mål som är

uppställda inom de olika ämnena. Nilholm et al., (2007) menar hur man definierar barn i

behov av särskilt stöd skiljer sig åt mellan olika kommuner. Diagnosen är inte alltid

avgörande för om ett barn bedöms vara i behov av särskilt stöd.

Enligt Isaksson (2009) behövs innan stödinsatser erbjuds, specifika behov ha

identifieras och utredas inom skolan så att en rättvis fördelning av stödinsatserna kan

komma i fråga. De långsiktiga effekterna av stödet för barn i behov av särskilt stöd är

inte kartlagt, vilket är problematiskt eftersom stödet förutsätter en avvikelsebedömning

(Lutz, 2009).

15

De vanligaste svårigheter som föranleder till stöd i förskolan är enligt Lillvist et al.,

(2009) relaterat till tal och språk samt samspel med andra barn. I skolan är det i

huvudsak två olika svårigheter som föranleder till särskilt stöd. I de yngre åldrarna är

det, lärande- och beteendesvårigheter, läs- och skrivsvårigheter. Medan i de äldre

åldrarna dominerar beteendeproblem (Skolverket, 2008b). Rapporten från Gitota och

Emanuelsson (2011) visar att rektorernas bedömning av skälen till särskilt stöd finns

hos eleven själv. Där det är individuella förutsättningar eller egenskaper som anses

motivera särskilda stödåtgärder.

Utformningen av stödet i förskola och för de yngre eleverna är oftast i form av

personalförstärkning i den befintliga gruppen/klassen. Många barn/elever kan också ha

en kombination av flera insatser som till exempel var i den befintliga gruppen, enskild

träning eller vara i en mindre grupp.

Skolverkets rapporter (2005b), (2007), (2008a) och (2008b) visar att många barn och

elever inte får tillräckligt med stöd eller för lite stöd. Ekonomiska resurser framhålls

som viktiga faktorer då skolan får uppge skäl till att elever i behov av särskilt stöd får

för lite stöd (Skolverket, 2005b). Andra skäl som anges i kartläggningen är brister i

organisationen, brister i personalens kompetens. Rektorerna ansvarar för att om ett

barn/elev är i behov av särskilt stöd upprätta en handlingsplan/ åtgärdsprogram.

Upprättandet av åtgärdsprogram i förskola och förskoleklass är friviligt i grundskolan är

det en skyldighet.

4. Metod

I detta avsnitt beskrivs metod, val undersökningsgrupp, genomförande, etiska aspekter

och om undersökningens tillförlitlighet och giltighet. Mitt arbete består av två delar dels

av min förstudie som är en kartläggning genomförd under hösten 2010 fram till våren

2011 och intervjuer med rektorer under våren 2011.

I mitt förarbete till undersökningen har jag valt att utgå från Patel och Davidsson

(2003,s.39), där de anger stegen i en forskningsprocess som består av att ”identifiera

problemet, formulera syftet och frågeställningen, litteraturgenomgång, eventuellt

precisering av problemet, val av teknik för informationsuppläggning, val av

undersökningsgrupp, val av teknik för informationsinsamling, genomförande,

bearbetning och analys samt rapportering”.

Kartläggningen av barnen i familjedaghem och förskola är inspirerad av den kvalitativa

metoden etnografi. Kartläggningen har pågått under en längre tid där jag följt den

aktuella barngruppen under minst två år. En etnografisk studie pågår under en längre tid

i den miljö som ska studeras. I min kartläggning ville jag utifrån en etnografisk studie

beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer. En etnografisk studie innebär

att söka mening i mänskliga handlingar i olika sammanhang (Ahlberg, 2009). En

16

etnografisk studie är enligt Kullberg, (2004) explorativ, induktiv och kontextuell där

delarna är integrerade med såväl varandra som helheten.

För att uppnå mitt syfte och få svar på mina frågeställningar i min föreliggande

undersökning har jag valt en kvalitativ metod i genomförandet av mina intervjuer med

rektorerna. Den kvalitativa metoden bidrar med en djupare förståelse för det problem

som vi studerar, dels beskrivs helheten av det sammanhang som detta inryms i. Metoden

kännetecknas av närhet till den källan vi hämtar vår information (Holme och Krohn,

2010). Den kvalitativa metoden bidrar med en djupare förståelse för det problem som vi

studerar, dels beskrivs helheten av det sammanhang som detta inryms i. Metoden

kännetecknas av närhet till den källan vi hämtar vår information (Holme och Krohn,

2010).

4.1 Urval

Urvalet för min kartläggning var den grupp barn i behov av särskilt stöd som tilldelas

individförstärkning i familjedaghem och förskola under minst två år och som till hösten

2010 började i förskoleklass eller år ett.

I intervjuundersökningen var urvalet rektorerna på de skolor som barnen går på. Syftet

med intervjuerna är att öka informationsvärdet och för att skapa en grund för en djupare

förståelse och mer fullständig uppfattning om det som jag vill ta reda på. Urvalet av

rektorerna har jag gjort utifrån vissa medvetna kriterier. Kriterierna för urvalet av

rektorer var att de skulle vara rektorer på de skolor som barnen i kartläggningen börjat

på till hösten 2010. Jag valde att genomföra respondentintervju som enligt Holme,

(2010) är personer som själva är delaktiga i den förförståelse som vi studerar.

4.2 Kartläggning Mitt tillvägagångssätt för min kartläggning har varit att ta del av skriftlig

dokumentation, observationer och samtal med personal inom familjedaghem, förskola,

föräldrar och andra personer som har varit viktiga för barnens stödinsatser.

Observationer som jag genomfört ute i verksamheterna har varit en öppen observation,

vilket betyder enligt Holme, (2010) att personerna ute i verksamheterna har accepterat

att jag har observerat. När jag genomfört observationerna så har jag efteråt samtalat med

pedagogerna om det jag observerat. Vid observationerna ska forskaren enligt Holme,

(2010) titta, lyssna och fråga för att skapa sig en bild av vad som verkligen sker med

undersökningsenheterna. Utifrån de beskrivna svårigheter som barnet har och de

stödåtgärder som barnet haft har jag i mina observationer tittat på vad som händer i den

miljö i familjedaghemmet och förskolan som barnet befinner sig i.

17

Samtalen har skett i samband med mina besök i familjedaghemmen och på förskolorna.

Den vanligaste intervjun, den så kallade informella intervjun i etnografisk studie är

samtalet som spontant växer fram under datainsamlings- och dataproduktionsprocessen.

Intervjuaren följer informanterna och låter sig ledas av informanternas talande innehåll i

frågandet på ett så naturligt sätt som möjligt (Kullberg, 2004). Frågorna i samtalen

formas enligt Kullberg (2004) av situationer och händelser som förekommer ständigt.

Enligt Kullberg (2004) analyserar etnografen kontinuerligt men genomför dessutom en

slutlig analys då studien är slutförd, vilken utgör en fördjupning av den kontinuerliga

analysen. Rapporteringen sker genom en text som är berättande, beskrivande,

analyserande och tolkande. Mitt tillvägagångssätt har varit att ta del av muntlig, skriftlig

information och observationer ute i verksamheterna som sedan dokumenterats.

Allt material som jag insamlat genom skriftlig dokumentation, samtal och observationer

har jag sedan analyserat för att sammanställa under de rubriker som presenteras i

resultatet av kartläggningen. Jag har valt att endast ta med den dokumentation som är

relevant för mina frågeställningar i min föreliggande undersökning. Materialet har

bearbetats på dator, där jag har fört in alla mina egna anteckningar och den

dokumentation som jag tagit del av från familjedaghem, förskolor, utredningsteam och

föräldrar.

4.3 Intervjuer med rektorer

Jag har valt kvalitativ intervju dels med en låg grad av standardisering där frågorna ger

utrymme för intervjupersonerna att svara med egna ord. Frågorna kommer att ställas i

en viss ordning med en hög grad av strukturering. Fördelen med intervjufrågor enligt

Hartman (2004, s.158) att man kan ställa följdfrågor för att utveckla svaren. Syftet med

en kvalitativ intervju är att öka informationsvärdet och skapa en grund för en djupare

och mer fullständig uppfattning om de fenomen vi studerar (Holme och Krohn, 2010, s.

101).

För min intervjuundersökning valde jag att intervjua 16 rektorer av total 22 stycken. Jag

valde de 16 rektorer efter den ordning som jag sökte på vilka skolor som barnen i min

kartläggning börjat på. På grund av att intervjumaterialet skulle bli för omfattande att

bearbeta, valde jag medvetet bort de sex sista rektorerna av 22 stycken.

Jag började med att skicka ut ett missivbrev med information om min undersökning och

frågorna (se bilaga 1 och 2), via e-post till berörda rektorer. Kontaktade sedan berörda

rektorer för att boka tid och datum för intervjun. Jag fick svar från alla 16 rektorer.

Intervju genomfördes med 14 rektorer, biträdande rektorer/rektorer från kommunala och

fristående skolor i en kommun. En av intervjuerna är genomförda via telefon och övriga

ute på respektive skola. Två av rektorerna valde att svara på frågorna via e-post.

Tekniken för intervjuerna har varit anteckningar med papper och penna.

18

Frågorna till rektorerna baserar sig på min kartläggning, min egen förförståelse och den

kunskap jag tagit del av genom aktuell forskning inom området. Jag har medvetet valt

frågor till rektorerna för att fånga deras upplevelser för att få en djupare förståelse för

mitt problemområde. För att uppnå mitt syfte och få svar på mina frågeställningar inom

mitt problemområde har jag valt att ta reda på hur rektorernas upplever och hanterar,

hur stor andel barn som är i behov av fortstatt stöd, stödets utformning och om

barnen/eleverna får tillräckligt med stöd.

Mitt förhållningssätt i arbetet med intervjuerna är hermeneutiskt där jag enligt Hartman

(2004) tolkar, översätter och klargör. Hermeneutik innebär en beskrivning och reflektiv

hållning till undersökningsmaterialet. Metoden handlar om delarnas och helhetens

förhållande till varandra och till en rimlig tolkning (Olsson och Sörensen, 2008). Den

hermeneutiske forskaren närmar sig forskningsobjektet subjektivt utifrån sin egen

förförståelse (Patel och Davidsson, 2003). Enligt Patel och Davidsson (2003) är

förförståelsen, de tankar, intryck och känslor och den kunskap som forskaren har en

tillgång och inte ett hinder för att tolka och förstå forskningsobjektet. Det är viktigt att

ha kritiskt förhållningsätt i sin forskarroll och i arbetet påvisa helheten och tydligöra de

separata delarna. Vara medveten om de fördomar, värderingar, intressen och den

förförståelsen som vi bär med oss och hur det påverkar under hela forskningsprocessen.

Först har jag genomfört en helhetsanalys av intervjumaterialet från rektorerna för att

sedan utifrån helheten delat in resultatet i en delanalys. Utifrån delanalysen har jag valt

olika utsagor som jag sedan kategoriserats utifrån de teman som ska ge mig svar på

mina frågeställningar. I resultatet från intervjuerna redovisar jag de frågor som ställdes

i intervjun som har rubrik 1-4 i resultatdelen. Under varje rubrik har jag sedan använt

mig av de teman/svar som var mest framträdande i intervjun från rektorerna. De teman

som jag valt att arbeta med är de som jag kunde inordna efter ett visst mönster av

svarsalternativen från rektorerna. Materialet har sorterats och klassificerats i syfte att

tematisera, där jag vill upptäcka olika aspekter och problem, för att försöka gå under

ytan. Möjligheten att växla mellan olika perspektiv bidrar till att analysen expanderar,

det vill säga breddas och fördjupas (Ahlberg, 2009).

För att få svar på mina frågor i intervjuerna, där svaren är i text och antal har de olika

utsagorna kategoriserats och ställts upp i tabellform det vill säga beräknande. Genom

denna kvantifiering får vi en viss uppfattning om vilka värderingar och faktamässiga

eller analytiska uppfattningar som de intervjuade anser viktiga inom problemområdet.

Helhetsanalysen och delanalysens kombination ger en kvalitativ förståelse av vad vi

kommit fram till (Holme och Krohn, 2010).

19

4.4 Etiska aspekter

Mitt ansvar är att informationen som jag ger om mitt arbete ska vara förståligt, enligt de

begriplighets krav som gäller (Olsson och Sörensen, 2008). Det finns enligt

vetenskapsrådet (2002) fyra allmänna huvudkrav på forskning inom det grundläggande

individskyddet. Kraven är informationskrav där jag som forskare ska informera berörda

om den aktuella forskningens syfte. Jag har i mitt missiv inför intervjuerna informerat

de berörda rektorerna om mitt syfte med undersökning. Samtyckeskrav innebär att

deltagarna i en undersökning själva har rätt att bestämma över sin medverkan.

Deltagarna har fått information om att undersökningen bygger på frivillighet.

Konfidentialitetskrav att alla uppgifter om deltagare ska förvaras så att obehöriga inte

kan ta del av dem. Rektorerna har fått information om att inga namn på individer eller

familjedaghem, förskolor eller skolor ska röjas i mitt forskningsresultat. Inga

upplysningar om enskilda personer kommer att användas i annat syfte än

undersökningen, enligt de nyttjandekrav som gäller.

4.5 Undersökningens tillförlitlighet och giltighet

Genom att redovisa hur undersökningen har genomförts kan man påvisa

tillförlitligheten och giltigheten. Validiteten uttrycker resultatets giltighet det vill säga

att undersökningsinstrumenten mäter det som är avsett att mätas. Reliabiliteten uttrycker

tillförlitligheten eller mätprecisionen det vill säga den säkerhet med vilken använt

undersökningsinstrument mäter (Ahlberg, 2009). Enligt Patel och Davidsson (2003)

gäller begreppet validitet hela forskningsprocessen.

Validiteten i en kvalitativ studie är inte heller relaterat enbart till själva datainsamlingen.

I stället genomsyrar strävan efter en god validitet i forskningsprocessens samtliga delar.

Detta kan yttra sig hur forskaren förmår att tillämpa och använda sin förförståelse i hela

forskningsprocessen (Patel och Davidsson, 2003,s. 103). En god kvalitativ analys

kännetecknas av att ha en god inre logik där olika delar kan relatera till en meningsfull

helhet (Patel och Davidsson, 2003, s.105).

Genom att visa hur genomförandet av undersökning genomförts kan man påvisa

tillförlitligheten och giltigheten av det undersökta. De metoder som används blir här

avgörande för att säkerhetsställa ett gott resultat. I min kartläggning har jag använt mig

av ett systematiskt tillvägagångssätt, vilket bidrar till att resultatet blir så tillförlitligt

som möjligt. Jag har använt mig av olika metoder för att insamla information, vilket

enligt Kullberg (2004) anses vara etnografens styrka att genom olika metoder undersöka

fenomen för att på detta sätt säkerhetsställa resultatets giltighet och trovärdighet.

20

För att höja reliabiliteten och validitet i intervjuerna med rektorerna så skickade jag ut

frågorna i god tid. Jag var tydlig med hur lång tid intervjun skulle ta och var vi skulle

träffas. Rektorerna uppmanades i informationen som skickades i samband med frågorna

att vara förberedda på frågorna innan mitt besök. Vid mitt besök upplevde jag att

rektorerna var förberedda och höll sig till de frågor som det fått. Efter varje fråga som

ställdes upprepade jag deras svar för att försäkra mig om att jag uppfattat svaret korrekt.

Efter varje intervju frågade jag om de var något som de ville tillägga.

Det kan tänkas att rektorerna påverkades i intervjusituationen av att jag för dem var en

känd person i kommunen utifrån min profession. Rektorerna var positiva till att svara på

frågorna, de ansåg att det var viktigt att ställa upp på intervjun för att bidra till nya

kunskaper. I analysarbetet av intervjuerna använde jag mycket tid för att gå igenom alla

svar och sammanställa dem. På grund av tidsbrist hann jag inte skicka svaren från

intervjuerna till rektorerna för att i skrift kontrollera att jag uppfattat deras svar korrekt.

Min förförståelse har bidragit till att jag i kommunikationen, muntligt och skriftligt,

förstår deras språk och formuleringar inom det område som frågorna ställdes.

5. Genomförande av kartläggningen

Information om barnens behov av fortsatt stöd har insamlas av de utvärderingar som

familjedaghemmet och förskolorna skickar in till mig två gånger per läsåret under minst

två år. Utvärderingsblanketten är utformad med fem frågor varav den femte fråga lyder:

Är barnet i behov av fortsatt stöd när de börjar i skolan? Förutom svar på den frågan ska

de beskriva hur barnet har utvecklats utifrån måluppfyllelse och vad de eventuellt tänkt

arbeta vidare med.

Samtal kan erbjudas inför skolvalet där resurssamordnaren träffar föräldrarna och

pedagoger och andra professioner som är viktiga för barnet. Syfte med samtalet är att

föräldrarna ska få hjälp med frågor inför skolvalet, vad det finns för verksamheter och

hur resursstödet kan fungera i skolan. Ibland sker en överlämning där mottagande skola

är med på samtalen och även resurssamordnare för skolan.

Jag har under ca 11 år varit ute i verksamheterna i samband med att familjedaghemmet

eller förskolan har ansökt om individförstärkning. Jag besöker då verksamheten för att

observera barnet i gruppen och samtala med pedagogerna om behovet av stöd. Mina

observationer och samtal ute i verksamheterna har jag dokumenterat genom att föra

anteckningar som jag sedan har sammanställt.

21

Genom dokumentation, samtal med föräldrarna, pedagoger och annan profession har det

framkommit att många barn som fått stöd i familjedaghem och förskolan har varit och

är i behov av fortsatta insatser när de börjar i skolan. Utifrån den informationen valde

jag att följa den grupp barn som skulle sluta i förskola till våren 2010 som haft stöd i

familjedaghem eller förskolan i minst två år och där det framkommit att de var i behov

av fortsatt stöd.

Jag har först sammanställt alla utvärderingar som familjedaghemmen och förskolorna

skickat in till mig där jag har dokumenterat hur många av barnen som enligt

verksamheterna var i behov av fortsatt stöd. Sedan har jag gått igenom alla ansökningar

om individförstärkning och utvärderingar för att se vilka svårigheter och vilket stöd som

barnen haft i sina respektive verksamheter.

Under hösten 2010 och våren 2011 har jag följt upp den aktuella gruppen, där jag

genom kommunens datasystem kan se barnens nuvarande skolplacering och om de

tilldelas individförstärkning. Resultatet sammanställdes där jag fick fram antalet barn,

deras aktuella skolplaceringar och hur många barn som tilldelas individförstärkning i

skolan. I resultatet visas även vilka svårigheter som är beskrivna, vilket stöd barnen har

haft i familjedaghem eller förskolan. Resultat från kartläggningen dokumenterades i text

och i diagram.

22

5.1 Resultat av kartläggningen

Under den aktuella perioden våren 2010 som sammanställningen genomfördes var det

6 127 barn i barnomsorgen. Av dem var det 180 barn som tilldelades

individförstärkning i familjedaghem och förskola. Övervägande antal barn fanns inom

förskolverksamheten. Av 180 barn var det 75 barn som var födda 2003-2004 av dem

stannade 10 kvar på förskola och 64 barn började i skola till hösten 2010. Av dem var

det tre barn som inte var i behov av fortsatt stöd när de började i skolan. Det var 61 barn

av 75 som började i skolan och av dem var det 50 barn som började i förskoleklass och

elva barn grundskola år ett. Fyra av de elva barnen började i obligatoriska särskolan år

ett.

Diagram1. Antalet barn och deras placeringar till hösten 2010.

5.2 Stödets utformning

Olika former av stöd som barnen haft i förskolan enligt den dokumentation och

information som jag tagit del av:

Liten grupp

Individuellt

Egen person en del av dagen

Egen person hela dagen

Anpassat material

För de barn som gått i familjedaghem har stödet varit i form av färre barn i gruppen

eller att dagbarnvårdaren fått handledning/konsultation.

10

50

7

4Förskola

Förskoleklass

Grundskola år 1

Obligatoriska särskolan

23

Många av barnen i förskola har haft fler än en åtgärd, stödet kan ha varit att vara i en

liten grupp under hela dagen eller en del av dagen, individuell träning och med den

större gruppen. Övervägande förskolor har personalförstärkning i gruppen, där barnen

har en extra person en del eller under hela dagen som stöd. Stödet i förskolan ska ges

inom den grupp som barnet tillhör (Anette Sandberg, 2009). Många av barnen har haft

anpassat material, det kan vara språkmaterial för att stimulera språkutveckling,

dataprogram eller tekniska hjälpmedel.

I Skolverkets rapport (2008a) ”Tio år efter förskolereformen” visar att den vanligaste

insatsen för barn behov av särskilt stöd är att personalen får handledning/konsultation

och eller personalförstärkning, vilket tyder på att integrationstanken är stark och att

barnen främst får stöd i den ordinarie verksamheten Skolverket (2008a, s.55). I den

grupp barn som ingår i kartläggningen var det 12 barn som gick i mindre grupp, fördelat

i tre grupper. De tre grupperna är riktade för barn med specifika svårigheter, där det

krävs en diagnos för att få tillträde till grupperna.

5.3 Beskrivna svårigheter hos barnen

Barnens svårigheter har beskrivits genom ansökan av individförstärkning och

utredningsunderlag. Informationen har sammanställts och analyseras. Resultatet har

sedan klassificeras utifrån de vanligaste svårigheterna som är beskriva för ansökan om

individförstärkning.

Nedan visar de svårigheter som har beskrivits:

Autism

Autismspektrat

Språkförsening/störning

Beteende = svårigheter som samspel med andra barn, utåtagerande,

impulsstyrda, koncentrationssvårigheter.

Utvecklingsförsening/störning

Fysiska och medicinska funktionshinder

24

5.4 Sammanfattning av kartläggningen

Övervägande barn har haft sin placering i förskola, endast ett fåtal barn har gått i mindre

grupp under hela sin dag. Lösningarna för barn i behov av särskilt stöd i förskolan är

oftast stöd i den ordinarie gruppen, i mindre grupp och individuell hjälp. Många barn

kan ha fler insatser under dagen eller i veckan. Personalen på förskolorna beskriver i

sina ansökningar och utvärderingar att de på rekommendation av olika utredningsteam

behöver träna barnet enskilt under en viss tid under dagen med till exempel språk- och

kommunikation. En stor del av personalen beskriver att de behöver frigöra tid för att

arbeta enskilt med barnet eller att de behöver personalförstärkning i gruppen.

Barnens svårigheter är övervägande inom språk, kommunikation och samspel med

andra barn. Många av barnen som ingår i gruppen har diagnos. Vilket innebär att olika

utredningsteam och habiliteringsteam finns som stöd till barn, förälder och personal. För

de barnen som har diagnos finns ofta lösningar som rekommenderas från annan

profession utanför förskolan.

De barn som har ingått i mindre förskolegrupp under hela sin dag har oftast först varit i

en större grupp. Förskolan har där provat olika insatser men det har inte räckt till, enligt

personal och föräldrar.

Det framkom att några av barnen enligt förskolans utvärdering inte var i behov av

fortsatt stöd vid skolstart. För övervägande barn i gruppen gjordes den bedömningen av

förälder, familjedaghem, förskola och annan profession utanför förskolan att de var i

behov av fortsatt stöd och hjälp vid skolstart.

Jag kunde konstatera att trots att barnen haft stöd i familjedaghem och förskolan så var

det i behov av fortsatt stöd i skolan. Med bakgrund av vad som framkommit i min

kartläggning väcktes frågorna till min föreliggande undersökning. Kommer barnen att

behöva stödåtgärder under en längre tid? I så fall hur är då stödet är utformat och får de

tillräckligt med stöd för att uppnå de mål som är uppsatta i

handlingsplaner/åtgärdsprogram av skolan? Vilken uppfattning har rektorerna om detta

och hur hanteras det av rektorerna? För att få svar på mina frågor har jag intervjuat

rektorerna som är ansvariga på de skolor som barnen i dag går på.

25

6. Genomförande av intervjuundersökningen

Undersökningen är genomförd i en kommun i Stockholms län. Rektorerna och skolorna

valdes ut efter min kartläggning som visade på vilka skolor som barnen är placerade på

från hösten 2010 till våren 2011. Jag valde att inte intervjua sex rektorer som

tillsammans har tolv barn som ingick i min kartläggning. Totalt var det 49 barn som var

i behov av särskilt stöd hos de 14 rektorer som intervjuvas och två som svarade via e-

post. Två av rektorerna ansvarade för fler skolor och av 16 rektorer var det endast en

som inte hade ansvar för förskola. Det var 15 kommunala och tre fristående skolor som

ingick i undersökningen.

Rektorerna som intervjuats och svarat via e-post, visas i den ordning som svaren gavs,

från 1-16. Jag har i resultatdelen citerat rektorerna utifrån den numrering som anges

nedan. Rektorerna representerar verksamheter från förskoleklass till årskurs nio i

kommunala skolor och fristående skolor.

Rektorer som intervjuas:

Rektor 1: kommunal skola F-6.

Rektor 2: kommunal skola F-6

Rektor 3: kommunal skola F-6

Rektor 4: kommunal skola 2 stycken 1-3 och F-6

Rektor 5: kommunal skola 2 stycken F-3 och 4-6

Rektor 6: kommunal skola F-6

Rektor 7: fristående skola F-9

Rektor 8: kommunal skola F-9

Rektor 9: kommunal skola F-6

Rektor 10: kommunal skola F-9, (Biträdande rektor)

Rektor 11: kommunal skola F-6

Rektor 12: kommunal skola F-6

Rektor 13: fristående skola F-5

Rektor 14: kommunal skola F-6, (Biträdande rektor)

Rektor 15: fristående skola F-3

Rektor 16: kommunal skola F-6

26

För att uppnå mitt syfte och för att få svar på mitt problemområde valde jag att ställa

fem frågor till rektorerna, frågorna löd:

1. Hur många barn födda 2003-2004 som börjat i er verksamhet hösten 2010 är i behov

av fortsatt stöd under skoltid och eller fritids som ni har ansökt om

(individförstärkning) för?

2. Hur har ni fått information om barnets/barnens behov av stöd vid skolstart?

3. Hur är stödet utformat för de barn födda 2003-2004 som ni ansökt om

individförstärkning för?

4. Hur många barn av ovan nämnda har ni inte sökt individförstärkning för, men som har

annat stöd inom (resurspeng) skolans egna resurser?

5. Anser du att barnen får tillräckligt med stöd och hjälp för att klara de individuella mål

som är uppsatta i förskoleklassen eller i år 1? Om nej: vad saknas?

Fråga fem förtydligades under intervjuerna med:

Anser du att barnet/barnen får tillräckligt med stöd och hjälp för att klara de individuella

mål som är uppsatta utifrån handlingsplanen/åtgärdsprogrammet?

Frågorna skickades till rektorerna i god tid innan intervjuerna genomfördes för att

respondenterna skulle vara väl förberedda inför mitt besök. Frågorna är ställda i en

bestämd ordning, det vill säga med en hög grad av strukturering och frågorna gav

respondenterna utrymme att svara med egna ord.

Svaren från rektorerna har sedan lagts in i en matris i dator, från 1-16 rektorer under de

fem övergripande frågeställningarna från intervjuerna. Svaren har sedan analyserats

utifrån en helhetsanalys och sedan en delanalys. Jag började med att läsa igenom svaren

tills jag kunde se ett mönster i svaren. För att ringa in det viktigaste för mitt

problemområde har resultat från intervjuerna delats i teman, det vill säga de olika

problemområden som jag har valt att arbeta med. Analystexten har kategoriserats och

kvantifieras utifrån de olika utsagor/påståenden och fakta från respondenterna, det vill

säga de olika svarsalternativen som jag erhållit.

27

6.1 Resultat av intervjuundersökningen

I resultatet presenteras svaren från 14 rektorer som intervjuades och två rektorer som

svarat via e-post enligt frågorna i bilaga 2. Svaren redovisas utifrån varje individ och

en sammanfattande beskrivning från alla rektorer. Nedan presenteras resultatet av de

teman/frågeställningar och svarsalternativen i utsagor/påståenden som jag valt att

arbeta med i undersökningen. Resultatet av intervjuerna har sedan ställts upp i

tabellform för att presenteras i antal, text och citat. Citaten från rektorerna är

numrerade efter den ordning som intervjuerna genomfördes (se genomförande av

undersökningen). Under fråga1 anges svaren från fråga 1 och 3 i bilaga 2.

1. Antalet barn som tilldelades individförstärkning eller inom skolans

egna resurser under skoltid och på fritidshemmet.

Tabell 1. Tabellen visar i procent hur stor andel rektorer som svarat om barnen fått individförstärkning

eller inom skolan egna resurser.

Individförstärkning 72,4 %

Skolans egna resurser 27,6 %

100 %

Utsagor/påståenden

Alla rektorer har angivit antalet barn födda 2003-2004 som tilldelats individförstärkning

eller inom skolan egna resurser. Resultatet i tabell 1 visar att en stor andel av barnen

tilldelas individförstärkning enligt rektorerna. Rektorerna anger att för några barn täcks

stödet under skoltid och på fritidshemmet inom skolans egna resurser.

”Vi har fler barn som började hösten 2010 som inte haft stöd i förskola”. (Rektor 13)

Många rektorer nämner att det har fler barn som börjat i förskoleklass som inte ingick i

min kartläggning som de har sökt individförstärkning för eller som de har stöd för inom

skolan egna resurser.

”Vi sökte för sju barn men fick individförstärkning för fem av dessa elever”. (Rektor 2)

28

2. Hur har rektorerna fått information om barnet/barnens behov av stöd vid skolstart?

Tabell 2. Tabellen visar antalet alternativa svar från rektorerna

Antalet Rektorer Annan

profession

Förälder Skola Förskola Övrigt

1 1 1

2 1 1 1

3 1 1 1 1

4 1 1 1 1

5 1 1 1

6 1 1

7 1 1

8 1 1

9 1 1

10 1 1

11 1 1 1

12 1

13 1 1

14 1 1 1 1

15 1 1 1 1

16 1 1 1 1

S:a 6 13 8 10 6

Utsagor/påståenden

Alla rektorer menar att de har fått information om barnen som ingått i min kartläggning,

enligt tabell 2. Rektorerna har angett att det fått information från flera personer och att

det mest förkommande var från föräldrar och personal på förskolan.

”Överlämnade samtal sker med förälder, förskolan och de personer som är berörda i skolan” .

(Rektor 12)

Det minst förkomna var från andra professioner och övrigt. Övrig information kan vara

enligt rektorerna, dokumentation om barnet som utvärderingsblankett från förskolan

eller annan utredning som ger information om barnets behov av stöd och vilket stöd.

”Vi behöver få information i god tid för att sätta in rätt stödåtgärder”. (Rektor 10)

29

Under hösten 2010 började barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen som inte

rektor fått någon information om. Några rektorer ansåg att det var svårt att i god tid

förberedda bra stödåtgärder. En del rektorer menar att det behöver se över sin

organisation för att kunna planera för en bra start för barnet/barnen. Den gruppen barn

har inte tilldelas individförstärkning i familjedaghem eller förskola.

”Vi gör en översikt över vår organisation inför mottagandet av nya barn”. (Rektor 11)

Några rektorer nämner att de har fått information via telefonkontakt med

dagbarnvårdaren eller via datasystemet där föräldern gör sitt skolval och där de kan

uppge under övrigt om barnets behov av stöd eller att det önskar kontakt med skolan

angående det.

Informationen lämnas oftast av fler personer vid ett så kallat planeringssamtal inför

skolstart eller vid skolstart. En del rektorerna poängterar att föräldern bestämmer vilka

personer som skall delta.

”Vi har också barn som har haft stöd tidigare på förskolan men där inte information har lämnats

till skolan av förälder”. (Rektor 14)

Rektorerna menar att det är viktigt att alla berörda personer träffas för att diskutera

barnets fortsatta behov av stöd. En rektor beskrev att ledningen på skolan åker ut till

förskolan för att träffa barnet/barnen och personal. Rektor menar att det är viktigt att de

får information och kan bilda sig en uppfattning själva om barnets behov av fortsatt stöd

för att kunna planera rätt stödåtgärder i god tid.

”Det är viktigt att vi själva får bilda oss en uppfattning om barnets behov av stöd”. (Rektor 16)

Annan profession som rektor enligt tabell 2 får information ifrån kan vara

hörselpedagoger, hörselhabilitering, autismcenter, resurssamordnare i kommunen och

olika utredningsteam. Inom skolan kan det vara specialpedagog, skolans psykolog,

annan skolpersonal i förskoleklass, på fritidshemmet eller grundskolan som rektor får

information i från. Inom förskolan är det oftast personal på barnets avdelning,

förskolechef eller biträdande rektor.

”Överlämnandet av information sker med förälder, hörselcenter och autismteam”. (Rektor 8)

Rektorerna anser att det är lättare med informationsöverföringen inför skolstart när

barnet går på en förskola inom samma enhet. Många rektorer menar att de har en god

kännedom om barnets behov av stöd och att de tidigare har haft kontakt med föräldern.

”Det är lättare att få information om de barn som finns inom enheten” . (Rektor 16)

30

3. Hur är stödet utformat för barnen som skolan får individförstärkning för?

Tabell 3. Tabellen visar svar på alternativa lösningar från rektorerna

Antal Rektorer Anpassning i

miljön

Extra

person i

gruppen

Mindre

grupp

Enskild

hjälp

Undervisningsmaterial

/Hjälpmedel

1 1 1 1

2 1

3 1 1

4 1 1

5 1

6 1 1

7 1

8 1

9 1

10 1

11 1 1 1

12 1 1

13 1

14 1

15 1 1

16 1 1

S:a 1 14 3 7 1

Utsagor/påstående

Övervägande barn/elever får hjälp av en extra person i befintlig grupp enligt tabell 3.

Den personen kunde enligt rektorerna vara en speciallärare, specialpedagog, assisten,

resursperson under hela dagen eller en del av dagen.

”Fler pedagoger som kan bereda barnen förutsättningar att nå måluppfyllelsen” . (Rektor 1)

Några barn/elever fick också hjälp på fritidshemmet, då oftast av samma person som

var med under skoltid.

”Barnet har stöd under hela dagen av en extra person som finns i gruppen”. (Rektor 10)

Några av barnen fick enskilt stöd i form av träning med talpedagog, specialpedagog,

speciallärare och logoped. Övriga stödåtgärder som rektorerna nämnde var upprättandet

av åtgärdsprogram för de elever som går i år 1 och utbildning till personal och

handledning/ konsultation.

”Vi gör en översikt över vår organisation så att stödåtgärderna anpassas efter barnen behov

under skoltid och på fritidshemmet”. (Rektor 11)

31

Endas ett fåtal barn/elever får stöd i mindre grupp en del av dagen eller under hela

dagen. Många av barnen/eleverna har flera insatser under en dag. Endast en rektor har

svarat att de anpassar miljön efter barnens behov och en rektor att de har anpassat

undervisningsmaterial och hjälpmedel. Flera rektorer betonade vikten av att ha översikt

över sin organisation för att hitta lämpliga och flexibla lösningar för alla barn som är i

behov av särskilt stöd.

”Möjligheter finns till mindre grupp, egen resurs eller individuell undervisning av

speciallärare”. (Rektor 3)

4. Får barnet/barnen tillräckligt med stöd och hjälp för att klara de individuella mål

som är uppsatt utifrån handlingsplan/åtgärdsprogram av skolan?

Tabell 4. Tabellen visar hur stor andel i procent som svarat ja eller nej på frågan om barnen fått tillräckligt

med stöd.

Ja 68, 75 %

Nej 31, 25 %

100 %

Utsagor/påstående

Övervägande rektorer anser att stödet är tillräckligt och att det fungerade bra. Stödet

går till barnen. Några rektorer anger att det i framtiden eventuellt kan behövas mer

stöd eller annat stöd.

”Bra stöd i dag! föräldern är nöjd. Vi får se om vi behöver förbättra i framtiden” . (Rektor 6)

En rektor menar att behoven är så stora att individförstärkningen inte räcker till för att

kompensera och skapa likvärdiga förutsättningar.

”Barnen har bestående svårigheter vilket gör att med alla insatser kommer inte alla aktuella

barn nå målen” . (Rektor 11)

Några rektorer saknar resurser för att ge barnen mer tid för individuellt stöd och att

de ges möjlighet till att vara i mindre grupp en del av dagen.

”Individförstärkningen för förskolebarnen är väsentligt större och mer realistiska i förhållandet

till barnens behov av stöd”. (Rektor 2)

32

Enligt rektorerna är övervägande föräldrar är nöjda med stödet som deras barn får i

skolan ett fåtal föräldrar önskar mer stöd fast skolan tycker att stödet fungerar för

barnet.

”Det handlar om hur all personal möter barnet” . (Rektor 13)

6.2 Analys och sammanfattning från intervjuerna

De teman som presenteras nedan är svaren som jag efter analysarbete från intervjuerna

och svaren via e-post kommit fram till. Jag har valt ut de teman som svarar på mina

frågeställningar inom problemområdet.

Tema

Individförstärkning eller skolans egna resurser

Skillnaden mellan hur många barn som tilldelas individförstärkning och inom skolans

egna resurser var påtagligt stor. Enligt tabell 1 tilldelas övervägande barn/elever

individförstärkning enligt rektorerna. Rektor 2 anger att de inte fått individförstärkning

för alla barn som det sökt för. Rektor 13 anger att de har fler barn som började hösten

2010 som inte tidigare tilldelas individförstärkning. Det innebär att fler barn är i behov

av stöd när de börjar i skolan än de som ingår i min kartläggning. Det kan vara så att

barnen har haft stöd i familjedaghemmet eller förskolan, där de inte har tilldelas

individförstärkning. Det kan också vara barn vars föräldrar inte vill eller tycker att

barnet är i behov av fortsatt stöd. Enligt rektorerna vill övervägande föräldrar lämna

information till skolan om barnens behov av fortsatt stöd. Rektorerna anger att de

behöver få information för att kunna planera en bra åtgärd inför skolstart. För en del

barn som är i behov av stöd och hjälp i skolan och som inte får det i god tid anser jag

kan i onödan uppleva många misslyckanden och deras svårigheter kan förvärras.

Tema

Annan profession, föräldrar, skola, förskola och övrigt

Alla rektorer menar att de har fått information om barnens/elevernas behov av fortsatt

stöd inför skolstart. Det mest vanligt förkommande var att information lämnas av

förälder och förskola. Några rektorer angav att det är lättare att få information om

barnen som går på en förskola inom samma enhet. Rektor 10 anger att det är viktigt att

få information om barnets behov av stödåtgärder så att de i god tid kan se över sin

organisation och befintliga resurser.

33

Det var några rektorer som tog upp att de mottagit flera barn i förskoleklass hösten 2010

som är i behov av särskilt stöd och som de inte fått information om. Den gruppen barn

har inte ingått i min kartläggning och har inte haft individförstärkning i familjedaghem

eller i förskola. Barnen kan ha haft stöd men där inte förskolan ansökt om

individförstärkningen. Rektor 14 menar att det har barn som fått stöd i förskolan men

där föräldern inte har lämnat information till skolan.

Det mest förkommande är att fler personer är med vid informationsöverlämnandet och

att förskola eller skolan har planeringssamtal inför skolstart. Rektorerna nämner att de i

hög utsträckning tar del av den dokumentation som finns om barnet innan skolstart. Det

som jag kan se är att rektorerna har större möjlighet att förberedda och sätta in rätt

åtgärder av den information som de får ta del av. Det är också en stor fördel att alla

parter som är viktiga för barnet är överrens om vad barnet behöver och vem som ska

göra vad. En samsyn om barnets/elevens behov av stöd och hjälp leder till en positiv

utveckling.

Tema

Anpassning i miljön, extra person i gruppen, mindre grupp, enskild undervisning och

undervisningsmaterial/hjälpmedel

Stödet i skolan ges oftast i den ordinarie gruppen, där stödet kan vara i form av en

extraperson. Få rektorer nämner hur stödet är utformat under den tid barnet/eleven är på

fritidshemmet. Rektorerna lyfter fram vikten av att alla personer som arbetar med barn i

behov av särskilt stöd har kunskap om barnet och dess svårigheter. Viktigt är också att

all personal får kontinuerlig fortbildning/handledning inom området. Det finns en

öppenhet att hitta flexibla lösningar för att kunna stödja och hjälpa barnen/eleverna på

bästa sätt. Rektorerna ser till olika faktorer som påverkar barnets behov av stöd. Fler

rektorer nämner att det handlar inte bara om barnet/eleven utan om miljön, organisation

och de personer som finns i miljön. Endast en rektor nämnde att det anpassat i miljön

för barnen.

Tema

Tillräckligt med stöd

Övervägande rektorer anser att stödet är tillräckligt och att det fungerar bra utifrån de

handlingsplaner och åtgärdsprogram som skolan upprättat. I tabell 3 kan man utläsa att

många barn har fler insatser och att nästa alla har stöd i den befintliga gruppen. Trots att

skolan tycker att stödet är tillräckligt, menar att några föräldrar att stödet inte är

tillräckligt i skolan. Enligt rektorerna är övervägande föräldrar nöjda med det stöd som

barnet/eleven får. Rektor 6 menar att stödet eventuellt kan behöva förbättras i framtiden

och fler rektorer angav att det i framtiden eventuellt kan behövas annat stöd eller mer

stöd. Rektorerna angav inte vilket typ av stöd som kunde bli aktuellt i framtiden.

34

Rektor 11 menar att barnen har bestående svårigheter vilket gör att med alla insatser

kommer inte alla barn nå målen. En annan rektor beskriver att behoven är så stora att

individförstärkningen inte räcker till för att kompensera och skapa likvärdiga

förutsättningar.

Enligt rektorerna har de fått information om de barn som ingått i min kartläggning.

Insatserna är enligt rektorerna för de flesta barn/elever stöd av en person i den befintliga

gruppen. De barn/elever som rektorerna svarat för går nästa alla i förskoleklass och de

har även omsorg på fritidshemmet.

Rektorerna anser att stödet är tillräckligt utifrån handlingsplan/åtgärdsprogram som

skolan upprättat för övervägande barn. Enligt rektorerna kommer inte alla barn nå

målen trots alla insatser som sätt in. Förklaringen är enligt en rektor att de har bestående

svårigheter. En annan rektor menar att individförstärkningen inte räcker till för att

kompensera och skapa likvärdiga förutsättningar.

Det var få rektorer som angav ekonomiska resurser som orsaker till att stödet inte var

tillräckligt. Däremot var de många rektorer som menade att det var viktigt att se till sin

organisation på skolan för att hitta bra lösningar för barnet/eleven.

Sammanfattningsvis kan sägas att rektorerna anser att barnets/eleverna fortsatta

stödåtgärder och hur de är utformade påverkas inte bara av individen, utan av fler

faktorer som miljön, organisation och av de personer som finns i barnets/elevens miljö.

Det får enligt rektorerna negativa konsekvenser för vissa barn/elever när inte skolan har

fått information om behovet av stöd. Enligt rektorerna kan de då vara svårt att i god tid

planera för en bra insats då de oftast behöver se över sin organisation.

7. Diskussion

7.1 Metoddiskussion

Mitt val av metod grundar sig på mitt syfte och mina frågeställningar för min

undersökning. Kombinationen av olika tekniker i den kvalitativa metoden har bidragit

med att jag har fått en bredare bild av min undersökning, både i text och i antal. Jag har

fått fram hur många barn som rektorerna svarat för och deras upplevelser och förståelse

för mitt problemområde. Mina förkunskaper har bidragit med en ökat förståelse och en

insikt i mitt arbete.

35

Jag valde att ta med min kartläggning som ett bakgrundsmaterial till min

intervjuundersökning för att få svar på mina frågeställningar och för att uppnå mitt

syfte. Jag anser att jag har haft stor nytta av min kartläggning för att kunna genomföra

min undersökning, vilket har bidragit till trovärdighet och giltighet. Kartläggningen var

inspirerad av den kvalitativa metoden etnografisk studie. Genom att redovisa hur

studien genomförts så kan jag påvisa tillförlitligheten och giltigheten av de som

undersökts. Valet av olika metoder i den etnografiska studien är avgörande för att

säkerställa ett gott resultat. Jag har varit medveten om att allt jag ser och uppfattar är av

betydelse för min tolkning. Enligt Kullberg (2004) inom etnografin talar man om detta i

termer av att se saker med nya ögon och att göra det obekanta bekant. Jag har

förtrogenhet i den miljö som studerats vilket innebär enligt Kullberg (2004) att

forskaren inte behöver ägna energi åt att lära känna fältet utan kan rikta sin

uppmärksamhet mot det som ska studeras. Kartläggningen har varit mycket

tidskrävande och krävt dokumentation och observation under en längre tid. Jag har

noggrant fört anteckningar av det som studerats, vilket ökar trovärdigheten och

giltigheten i kartläggningen.

Intervjuerna med rektorerna var ett medvetet val utifrån min kartläggning som visade på

vilka skolor som barnen var placerade på. Jag valde bort sex av rektorerna i min

undersökning då jag insåg att material från intervjuerna skull bli för omfattande att

bearbeta. Med anledning av att jag endast saknade sex rektorer av totalt 22 stycken så

anser jag att underlaget i resultatet är representativt för mitt urval i undersökning och att

den är trovärdig. Vid valet av att ta med min kartläggning och att genomföra kvalitativ

intervju med rektorerna har gett mig ett brett svarsalternativ för underlaget till analys

och resultat.

Min uppfattning är att rektorerna var väl förberedda inför mitt besök och mina frågor.

Med noggrannhet i mina anteckningar och bearbetning av dem så kunde jag inte finna

något som var oklart. Intervjuerna från de 14 rektorerna och två som svarat via e-post,

finner jag giltiga i det sammanhang som det ställts.

Min insats som intervjuare har påverkat resultatet, enligt min bedömning positivt. För

de personer som jag intervjuade är jag en känd person i kommunen utifrån min

profession. Innan intervjuerna var jag väl förberedd och medveten om att rektorerna

kunde ta för givet att jag hade kännedom inom området, vilket kunde påverka deras

svar. Konsekvensen kunde bli att det inte talde i klarspråk utan antog att jag förstod vad

de menade. Svaren från rektorerna på i intervjuerna och på e-post var väldigt

samstämda, trots att rektorerna hade möjlighet att svara fritt. Det kan tyda på att

övervägande rektorer har en samsyn i de frågor som ställdes.

Analysen av materialet från intervjuerna var tidskrävande men mycket givande. Det

svåraste steget under analysstadiet var att blottlägga gripande mönstren i materialet, det

vill säga de olika svaren från rektorerna. ”Om arbetet görs grundligt så blir det lättare

att relatera till de olika ”bitarna” till varandra och till de teoretiska perspektiv som

36

utgjorde utgångspunkten för undersökningen” (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och

Wängnerud, 2009, s. 310).

Mitt val av frågor till rektorerna gav mig svar på mina frågeställningar inom mitt

problemområde. Det jag så här i efterhand kan se är att jag skulle ha ställt fler

följdfrågor. Några rektorer tog upp att vissa barn kommer att behöva annat stöd och mer

stöd i framtiden. Det framgick inte av deras svar hur de tänkte. Jag skulle där ha ställt en

följdfråga för att förstå vad de menade. Jag tycker att min kartläggning inspirerad av

etnografisk studie och mina intervjuer med rektorerna har ringat in mina syften och

metodernas resultat bekräftar varandra. Tillförlitligheten kan endast begränsas till den

situation och i den kommun där undersökning genomförts.

7.2 Resultatdiskussion

I min kartläggning framkom det av familjedaghemmen, förskolorna, föräldrar och

annan profession att den grupp barn som jag valt att följa var nästa alla i behov av

fortsatta stödåtgärder när de började i förskoleklass eller till år ett. I min föreliggande

undersökning framkom det av rektorerna att 72,4 procent av barnen tilldelades

individförstärkning och 27,6 procent inom skolans egna resurser. Detta visar att många

barn är i behov av stora insatser som kräver en mer omfattande åtgärd i skolan. Alla

rektorerna har fått information om barnens behov av fortsatt stöd inför skolstart. Den

information som skolan får om barnet innan skolstart kan påverka skolan bedömning

både positivt och negativt. Det är bra att skolan får information om sådant som kan var

till hjälp för barnet vid skolstart och att de i god tid innan skolstart kan planera för bra

mottagande av barnet. Negativt kan vara att skolan själv inte har bildat sig en

uppfattning av barnets behov av stöd, utifrån det förutsättningar som skolan har. Det är

positivt när skolan med förälderns medgivande besöker barnet i förskolan och de

personer som arbetar där.

Rektorerna tog upp att de inte har fått information för en stor grupp barn som inte ingått

i min kartläggning. Skolan får då svårt att i god tid planera en bra åtgärd, då det ofta

handlar om att se över sin organisation för att tillrättalägga för barnen på bästa sätt.

Rektorerna menade att många av barnen/eleverna som har stöd har det även under den

tid de är på fritidshemmet. Stödet är då i form av personalförstärkning i gruppen. När

rektorerna talar om stödåtgärderna är det mest fokus på hur stödåtgärderna är utformade

under förskoleklasstid/skoltid.

Nästa alla rektorer anser att stödet är tillräckligt utifrån de handlingsplaner och

åtgärdsprogram som var upprättat för barnen. Några föräldrar enligt rektorerna tycker

inte att insatsen är tillräcklig, fast skolan anser det. Det kan bero på att föräldern har en

annan bild av vad barnet behöver i skolan. Föräldern litar oftast på det som föreslås av

annan profession. Det är väldigt vanlig att barn som får en diagnos av något

37

utredningsteam också ger rekommendationer till förskolan eller skolan om vad

barnet/eleven behöver för insats, exempel att vara i mindre grupp. Det kan bli problem

om förskolan eller skolan redan har en fungerande insats utifrån verksamhetens

förutsättningar. Lutz (2009) menar i sin avhandling att makten inom förskolan har över

tiden förskjutits från pedagogerna till läkarna och habilitering. Enligt min mening gäller

detta även inom skolan. Önskvärt är att professionerna inom förskola/skola och

landsting möts för att tillsammans med föräldrarna komma fram till åtgärd/insats utifrån

barnets/elevens bästa.

Några rektorer nämner att vissa barn aldrig kommer att nå målen oavsett hur mycket

stöd och hjälp barnet får. Om rektorerna reda nu under förskoleklass eller år ett kan göra

den bedömningen att barnet trots stora insatser inte kommer att nå kunskapsmålen så får

det konsekvenser för barnet. Jag menar att om skolan redan har bestämt att barnet inte

kommer att nå kunskapsmålen så kan det påverkar hur man fortsättningsvis arbetar med

barnet.

Stödets utformning var enligt rektorerna oftast i form av en extra person i

gruppen/klassen och även på fritidshemmet. Undersökningen visar att det fortsatta

stödet i skolan utformas på samma sätt som i förskola. Det stämmer väl överrens med

vad som framkom i Skolverkets rapport (2008a) och Lillvist, et al., (2009) att barn i

förskola oftast får stöd i form av personalförstärkning i den befintliga gruppen.

För barn i skolan var det vanligaste stödet personalförstärkning i den befintliga gruppen

och handledning/konsultation (Nilholm, et al., 2007). De barn som avses i

undersökningen är yngre barn och det kanske är så att stödet då är riktat i barnets

befintliga grupp. Enligt Giota och Emanuelsson (2011) är det inkluderande

specialpedagogiska lösningar vanligare i de tidiga åldrarna. Intressant vore att se om

och hur stödets karaktär ändras när barnen/eleverna blir äldre och om de är i behov av

fortsatta stödåtgärder.

Många av rektorerna nämner att det är viktigt med hanledning, konsultation och

fortbildning för att kunna stödja barnen/eleverna på bästa sätt. En rektor svarade att de

anpassat miljön för barnen. Fler rektorer menade att miljön och organisation är av

betydelse för planering av åtgärder. Min tolkning av svaret är att det endast är en rektor

som har behövt anpassa miljön för barn som ingått i min kartläggning. Detta är ett

område som handlar mycket om hur på man ser på individen i förhållande till de

sammanhang som man är i. Om skolan riktar fokus mot barnet/eleven eller om de ser

eleven utifrån miljön, organisationen och de människor som finns där. En stor betydelse

för ur rektorerna hanterar och uppfattar barn/elever i behov av särskilt stöd är hur man i

kommunen identifierar vilka barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Enligt Nilholm,

et al., (2007) skiljer det sig åt i olika kommuner hur man definierar elever i behov av

särskilt stöd. Det är viktigt att kommunerna tydliggör hur man identifierar elever i

behov av särskilt stöd.

38

Den bilden jag har fått i min undersökning stämmer inte riktigt med det som framkom i

Giota och Emanuelsson (2011) rapport där man kunde konstatera att de vanligaste

skälen till behovet av särskilda stödåtgärder är att finna hos eleven själv, individuella

förutsättningar eller egenskaper som motiverar till särskilda stödåtgärder. Mitt resultat

kan bero på att övervägande barn går i förskoleklass som ingick i min kartläggning och

som rektorerna svarat för. Förskoleklassen arbetar inte efter kunskapsmålen vilket kan

vara av betydelse för bedömningen av stödåtgärder.

Det jag har erfarit är att handledning/ konsultation är vanligare i skolan än i förskolan.

Utökad kunskap genererar i en bättre förståelse i mötet med barnet. Lärarkompetensen

beskrivs i forskningen som den enskilt mest betydelsefulla faktorer för pedagogiskt stöd

enligt (Skolverket, 2008b).

Ekonomiska faktorer har anges som en viktig faktor, då skolans personal får uppge skäl

till att en del elever i behov av särskilt stöd får för lite stöd enligt (Skolverket, 2005b).

Endast en rektor tog upp att individförstärkningen inte räcker till för att kompensera och

skapa likvärdiga förutsättningar. Övriga rektorer nämnde inget om att de saknar

ekonomiska resurser för att kunna stödja barnet. Däremot gav de konkreta exempel på

vad de saknar som mer tid för individuellt stöd och att vissa barn får möjlighet att vara

mer i mindre grupp en del av dagen. Min tolkning är att det handlar om lösningar i

skolans organisation för hur önskat stöd ska utformas. Många rektorer beskrev olika

flexibla lösningar i sin organisation för att ordna en bra insats för barnet/eleven.

Synen på vad som är avvikande respektive normalt påverkas i de beslut som fattas om

en elev är i behov av särkilt stöd eller inte. Ett synsätt där individen ses som bristfällig

och i behov av speciell hjälp, å andra sidan ett synsätt som kritiskt granskar skolans sätt

att hantera elevers olika förutsättningar (Nilholm, et al., 2007). Om skolan ser på

skolsvårigheter relaterade till brister/tillkortakommande hos individen riktar åtgärderna

in sig på individen det vill säga där det är individen som ska korrigeras eller

”normaliseras” i förhållande till de uppsatta kunskapsmålen, normer för beteende etc.

Om skolsvårigheten ses som ett resultat av ett samspel mellan individen och

omgivningen följer fokus riktas mot att undanröja barriärer i undervisningsmiljön som

kan leda till skolsvårigheter och anpassa undervisningen efter individens förutsättningar

(Isaksson, 2009, s.74). Isaksson (2009) menar att om man ser svårigheter endast hos

individen kan det få till följd att det blir en specialistuppgift som kan delegeras utanför

den sammanhållande klassens ram och som innebär en särskiljande behandling.

I min undersökning framkom det att rektorerna var mycket öppna för att finna olika

lösningar om det behövs för att stödja barnen/eleverna som är i behov av särskilt stöd.

De nämner att de måste se till helheten i planeringen av insatserna för barnet/eleven, där

de inte bara riktar in sig på att det är barnet/eleven som är bärande av problemet.

Skolorna är mycket flexibla att finna olika lösningar i sin organisation, miljö och läger

stor vikt vid personalens kompetens för att stödja barnet/eleven.

39

Bilden jag fått av forskningen om att stödet inte är tillräckligt och insatserna inte är

adekvata, stämmer inte riktigt på den grupp rektorer som jag intervjuat. Det kan bero på

att en stor grupp barn/elever är yngre och att kraven inte än så länge handlar om att de

ska uppnå kunskapsmålen.

En del av rektorerna menade att i dag var stödet tillräckligt och utformningen av det,

men att stödet kanske kommer att vara annat och att det kan behövas mer stödåtgärder i

framtiden. Rektorerna nämnde inget om vilket stöd som eventuellt vissa barn kunde

behöva i framtiden.

Slutligen kan jag konstatera att resultatet av min undersökning hur rektorerna hanterar

och uppfattar det särskilda stödet hos en grupp barn påverkas av olika faktorer. Det

beror bland annat på vilken erfarenhet och kunskap rektorerna har, vilka styrdokument

och förordningar som verksamheten ska följa. Avgörande är också hur man i den

kommun som undersökningen genomförts i definierar vilka barn som är i behov av

särskilt stöd.

Det har varit mycket givande att få ta del av den kunskap som rektorerna har inom

området och den forskning som genomförts. Jag kommer i min profession har stor nytta

av de kunskaper som jag har tillägnat mig för att mitt fortsatta arbete utveckla och hitta

former för hur vi ska kunna stödja och hjälpa barn/elever i behov av särskilt stöd på

bästa sätt.

8. Framtida forskning

Det finns ett stort behov av forskning om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är

tillräckliga och om insatserna som gjorts är relevanta.

Det skulle vara intressant att genom rektorerna, personal på skolorna och föräldrarna

följa de barn som ingick i min kartläggning fram tills de börjar i år tre. Det vore

intressant att i longitudinell studie få svar på om de är i behov av fortsatt stöd, hur

eventuellt stödet är utformat och om barnen når kunskapsmålen för år tre.

Det skulle behövas mer forskning om hur de olika målen och styrdokumenten i

förskola, förskoleklass skolbarnsomsorg och grundskola påverkar bedömningarna av

barnens behov av stödåtgärder och vilka konsekvenser det kan få.

40

9. Referenser Andersson, I. (1999). Samverkan för barn som behöver. Andra upplagan. Stockholm:

HLS Förlag.

Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning: En mångfasetterad utmaning. Lund:

Studentlitteratur AB.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2009). Metodpraktikan -

Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Tredje upplagan. Stockholm:

Nordsteds Juridik AB.

Giota, J., & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers

hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. Rapport från

institutionen för pedagogik och specialpedagogik, nr 1. Göteborgs Univesitet.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande - från kunskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Holme, I-M., & Krohn – Solvang, B. (2010). Forskningsmetodik, Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Andra upplagan 2010. Lund: Studentlitteratur AB.

Isaksson, J. (2009). Spänning mellan normalitet och avvikelse – om skolans insatser för

elever i behov av särskilt stöd. Nr 64. Umeå: Print och Media.

Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Lillvist, A. (2010). The applicability of a functional approach to social competence in

preschool children in need of special support. Örebro Universitet.

Lillvist, A., Sandberg, A., Björck-Åkesson, E .& Granlund, M. (2009). PEGS- Pedagogisk

verksamhet för små barn i behov av särskilt stöd i förskolan -generellt och specifikt.

Projekt: Örebro Universitet.

Lutz, K. (2009). Kategorisering av barn i förskoleåldern – Styrning & administrativa

processer. Malmö högskola.

Markström, A-M. ( 2007). Att förstå förskolan: Vardagslivets institutionella ansikte. Lund:

Studentlitteratur.

Myndigheten för skolutveckling (2005). Elever som behöver stöd men får för lite.

Stockholm: Liber.

Nilholm, C., Person, B., Hjerm, M., & Runesson, S. ( 2007). Kommuners arbete med

elever i behov av särskilt stöd - En enkätundersökning. Insikt 2007:2. Vetenskaplig

rapport, Högskolan för lärande och kommunikation. Högskolan i Jönköping.

Olsson, B - I., & Olsson, K. (2007). Att se möjligheter i svårigheter - Barn och ungdomar

med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur AB.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2008). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber AB.

41

Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, A. (2009). Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd. Lund:

Studentlitteratur AB.

SFS 1985:1100. Skollagen. Stockholm: Allmänna Förlaget.

SFS 1997:0599. Grundskoleförordningen. Stockholm: Frizes.

Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan.

Skolverkets rapport nr 266. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2004). Utbildningsinspektionen - Sammanställning och analys av

inspektionsresultaten. Rapport 266. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2005a). Allmänna råd och kommentarer, kvalitet i förskolan. Skolverkets

allmänna råd.

Skolverket (2005b). Sammanställning och analys av inspektionsresultaten. Skolverkets

rapport 266. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2007). Skolverkets lägesbedömning 2007. Förskoleverksamhet,

skolbarnsomsorg, skola, och vuxenutbildning. Rapport 303: Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2008a). Tio år efter förskolereformen: Nationell utvärdering av förskolan.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2008b). Särskilt stöd i grundskolan: En sammanställning av senare års

forskning. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2009). Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? Rapport nr 330.

Stockholm: Skolverket

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskola. Lpfö-98 Skolverket. Stockholm: Fritzes

förlag.

Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för skolan, fritidshemmet och förskoleklass. Lpo-94

Skolverket. Stockholm: Fritzes.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Tillgänglig: 2011-05-21, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

42

Bilaga 1

Karlstads Universitet

2011-02-14

Information till berörda rektorer

Hej!

Under våren 2011 kommer jag att genomföra en kartläggning av de barn födda 2003-2004 som

började i förskoleklass eller år 1 till hösten 2010. Syftet med kartläggning är att genom er

rektorer ta reda på hur det går för barnen som har haft extra stöd (individförstärkning) i förskola

när de börjar i förskoleklass eller år 1, med avseende på hur stödet är utformat och om barnen

får tillräckligt med stöd och hjälp för att klara de mål som är uppsatta.

Undersökningen ingår i mina studier på Karlstad Universitet där jag läser Specialpedagogik;

Vetenskaplig kunskapsutbildning 30 hp. För att genomföra denna undersökning behöver jag er

hjälp med att få svar på några frågor. Intervjun kommer att genomföras på er skola och ta ca 30

min. Ert bidrag till denna studie är viktig, då ni har mycket kunskap och information i detta

ämne. Om ni har möjlighet att delta, är intervjuerna med er planerad till v. 10 och v. 11. För att

ni ska få möjlighet att var väl förbereda på de frågor som ska ställa under intervjun, bifogar jag

dem till er med detta brev. Kontaktar er i v. 8 på telefon för att boka tid för intervju.

Sammanställningen av svaren från intervjuerna kommer endast att diskuteras med handledare,

lärare och kurskamrater inom min utbildning på Karlstad Universitet och självklart

anonymiseras.

Alla uppgifter som ni lämnar kommer att behandlas konfidentiell. Inga namn på personer eller

skolor kommer nämnas under arbete eller i resultatet.

43

Bilaga 2

Frågor till rektorerna

1. Hur många barn födda 2003-2004 som börjat i er verksamhet hösten 2010 är i behov av

fortsatt stöd under skoltid och eller fritids som ni har ansökt om (individförstärkning) för?

2. Hur har ni fått information om barnets/barnens behov av stöd vid skolstart?

3. Hur är stödet utformat för de barn födda 2003-2004 som ni ansökt om individförstärkning

för?

4. Hur många barn av ovan nämnda har ni inte sökt individförstärkning för, men som har annat

stöd inom (resurspeng) skolans egna resurser?

5. Anser du att barnen får tillräckligt med stöd och hjälp för att klara de individuella mål som

är uppsatta i förskoleklassen eller i år 1? Om nej: vad saknas?