3
Att försörja sig och utvecklas i Sverige
1
2
3 Attförsörjasigochutvecklas iSverige
Innehåll
Omarbete .......................................................................................................................4
Människorharalltidarbetat..................................................................................4
Idethärbostadsområdetbormångamänniskor..................................................6
Varförarbetarman? ..............................................................................................7
Jagvillhaettarbete ..............................................................................................8
Vuxenutbildning ....................................................................................................9
Praktik..................................................................................................................10
Arbetsförmedlingen.............................................................................................11
Utanjobb ......................................................................................................................12
Yrken....................................................................................................................13
Påarbetsförmedlingen ........................................................................................14
Samtalmedarbetssökande .................................................................................16
Sökajobb .............................................................................................................17
Påmittjobbärdetviktigtattjag… ......................................................................18
Platsannonser ......................................................................................................19
Vadbetyderdesvåraordeniannonserna?.........................................................20
CVochpersonligtbrev.........................................................................................21
SåhärfickjagarbeteiSverige.............................................................................22
Förejobbintervjun ...............................................................................................27
Atthaettegetföretag.........................................................................................29
Påjobbet .......................................................................................................................30
Hurmyckettjänardu? .........................................................................................32
Ifikarummet ........................................................................................................33
Instegsjobb ..........................................................................................................34
Nystartsjobb ........................................................................................................34
Anställningsformer ..............................................................................................35
Attarbetasvart....................................................................................................36
3
Arbetstid ..............................................................................................................37
Skiftarbete ...........................................................................................................37
Raster...................................................................................................................37
Rödadagar...........................................................................................................37
Semester..............................................................................................................37
Sjukförsäkring ......................................................................................................38
Pension ................................................................................................................38
Facket ..................................................................................................................39
A‐kassa.................................................................................................................39
Viktigalagaromarbete .......................................................................................40
Lön .......................................................................................................................41
Skatter .................................................................................................................41
Socialförsäkringar ................................................................................................42
Självdeklaration ...................................................................................................42
Påståendenomarbete ........................................................................................43
Efterjobbet ...................................................................................................................44
Fritid ....................................................................................................................44
Kultur ...................................................................................................................45
Folkbildning .........................................................................................................46
Föreningsliv .........................................................................................................47
4
Om arbete
Människor har alltid arbetat
För cirka hundra år sen var Sverige ett fattigt land. De flesta levde på
landsbygden och arbetade med jordbruk.
I städerna började man bygga
industrier. Många flyttade dit för att
söka arbete. Både män och kvinnor fick
arbeta hårt.
De tjänade inte mycket pengar.
Arbetarna bildade fackföreningar. De
demonstrerade och strejkade för att få
bättre löner och arbetsplatser.
Sverige var inte med i andra
världskriget. Ekonomin blev snabbt
bättre i Sverige efter kriget. Industrin
växte och behövde mycket arbetskraft.
Då var det lätt att få arbete i Sverige. Många flyttade till platser där det
fanns jobb. Många kom från andra länder, till exempel från Finland. Fler
och fler arbetade på kontor och i affärer. Gamla yrken försvann och nya
kom till. Skolan blev nioårig och fler fick möjlighet att fortsätta att
studera. Fram till 70-talet var många kvinnor hemmafruar.
5
Idag arbetar inte många inom jordbruket. De flesta bor i städerna.
Både män och kvinnor arbetar utanför hemmet. Jobben finns nu framför
allt inom handel, vård, service, utbildning och kommunikation medan
fler och fler industrier försvinner. De flesta vuxna har ett arbete att gå till
varje dag. Men många är också arbetslösa.
6
I det här bostadsområdet bor många
människor
Så här säger några:
- I eftermiddag har jag ett möte med chefen.
- Ursäkta att jag kommer för sent. Jag missade bussen.
- Titta! De söker personal till ICA.
- Jag kan tyvärr inte komma idag. Jag är sjuk.
- Vad skönt det är att få vara hemma med barnen.
- I morgon ska jag träffa en handläggare på arbetsförmedlingen.
- Jag går nu. Det har varit en lugn natt.
- Jag är så trött. Jag har ingen lust att jobba över idag igen.
Var tror du att de är? Vad gör de?
7
Varför arbetar man? - Jag har ärvt en massa pengar. Men jag tänker fortsätta jobba.
- Jag har vunnit tre miljoner på lotto, så nu slutar jag jobba.
- Varför jobbar du när du kan få bidrag?
- Jag vägrar gå till socialen.
- Min man vill inte att jag ska arbeta.
- Jag arbetar för jag vill inte vara beroende av min man.
- Jag jobbar extra för att vi ska kunna åka till Thailand i höst.
- Jag vill jobba mindre så jag kan vara mer med barnen.
- Det viktigaste är att ha pengar, inte arbete.
- Jag skulle nästan kunna jobba gratis.
- Jag arbetar för att kunna leva.
- Och jag lever för att arbeta.
Behöver både mannen och kvinnan
i en familj arbeta?
Måste man arbeta?
Varför? Varför inte?
8
Jag vill ha ett arbete
- för att kunna betala hyra, mat och kläder
- för att tjäna mycket pengar
- för att göra det jag är intresserad av
- för att få arbetskamrater
- för att göra karriär
- för att jag vill göra nytta
- för att kunna ha roligt
- för att kunna betala tillbaka alla lån
- för att…
- för att…
Vad är viktigast för dig?
9
Vuxenutbildning
Språket är viktigt i alla jobb. De som är nya i Sverige kan behöva lära sig
svenska för att få ett arbete.
Svenska för invandrare, SFI
Svenska för invandrare, SFI är till för vuxna som är folkbokförda och
saknar grundkunskaper i svenska. Kommunerna har ansvaret för SFI.
Efter SFI
Efter SFI kan du fortsätta att studera svenska som andraspråk, SAS, på
Komvux eller folkhögskola. Där kan du också studera andra ämnen, till
exempel engelska och matematik. På komvux eller folkhögskola finns
olika yrkesutbildningar eller kurser för att vara behörig att söka till
högskola eller universitet. Komvux finns i de flesta större svenska städer.
Studiemedel
Personer som har fyllt 20 år och studerar på minst halvtid efter SFI kan
söka studiemedel hos Centrala studiestödsnämnden, CSN.
10
Praktik
Att göra praktik betyder att du får prova på ett jobb på en arbetsplats.
Många studerar och gör praktik samtidigt. När du gör praktik får du
chans att känna om du passar för jobbet. Du tränar också språket på
praktikarbetsplatsen. Du får inte lön när du gör praktik. Ibland kan
praktiken leda till anställning.
Att göra praktik kan vara en väg till jobb
- Nu har jag fått praktik igen. Men jag vill ha ett riktigt jobb.
- På min praktikplats pratar jag ingen svenska. - Jag tror att de kommer att anställa mig. De säger att jag jobbar bra. - Det är väl inte så viktigt att komma i tid. Det är ju bara en praktikplats. Kan man göra praktik fast man inte pratar bra svenska?
Varför är det bra att göra praktik?
Var skulle du vilja praktisera?
Jag har fått praktik nu.
Jag får kanske jobb
här när jag blir klar.
11
Arbetsförmedlingen Den första kontakten med arbetsmarknaden får man oftast genom
Arbetsförmedlingen (AF).
AF är en svensk statlig myndighet. De som söker arbete kan gå till AF.
AF ger inte arbete till den arbetssökande. De hjälper den som söker
arbete att få kontakt med arbetsplatser och företag som behöver
arbetskraft.
På AF kan du få
tips och hjälp med att planera för arbetslivet i Sverige.
hjälp att hitta en praktikplats.
information om vilken utbildning som behövs för olika arbeten.
Etableringslotsar
I december 2010 tog staten och AF över ansvaret för att nyanlända
flyktingar ska hitta ett arbete.
AF ska göra individuella etableringsplaner.
Flyktingarna får sedan välja en etableringslots. Etableringslotsen ska
hjälpa till så att man snabbt kommer ut på arbetsmarknaden.
12
Utan jobb
Lyssna på några som är utan jobb - Jag vet inte vad jag ska göra efter SFI. - Varför kan inte Arbetsförmedlingen fixa jobb åt mig? - Det finns inget jobb som passar mig. - Jag måste ha ett jobb!
- Jag har varit arbetslös i tre år nu. - Jag har ingen lust att jobba.
- Jag tar vilket jobb som helst. - I den där affären kan man inte få jobb. De är rasister. - Det är ingen idé att söka jobb. Jag pratar så dålig svenska.
Jag ska byta till ett svenskt namn.
Då blir det lättare att få jobb.
13
Yrken
Diskutera:
Vad har de här personerna för yrke?
Vad har de för utbildning?
Berätta för varandra:
Vad arbetade du med i ditt hemland?
Vad hoppas du få för arbete i Sverige?
Sektorer i arbetslivet
Det finns olika sorters arbeten. Ofta delar man in dem
i olika sektorer,
till exempel:
• Industri
• Media
• Vård
• Service/handel
• Barnomsorg/skola
• Hantverk
Vad har personerna på bilderna för arbete?
Till vilka sektorer hör de?
14
På arbetsförmedlingen
Vad drömmer du om för yrke?
Finns det något jobb du inte vill ha? Varför?
Finns det något jobb du inte kan ha? Varför?
- Att jobba med djur är det bästa som finns.
- Jag vill bli chef. Då är det jag som bestämmer.
- Jag vill bli tolk. Jag kan flera språk.
- Jag vill öppna en korvkiosk. Man kanske kan få bidrag?
- Jag vill jobba som målare. Det är ju det jag kan.
15
Studie- och yrkesvägledare
Studie- och yrkesvägledare (SYV) ger information om utbildning, yrken
och arbeten. De arbetar på grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och
med vuxenstuderande. De arbetar också på utbildningscentra och med
coachning på arbetsplatser. Du kan träffa studie- och yrkesvägledaren
ensam och/eller få information i grupp.
Den som har erfarenhet av ett yrke eller utbildning från ett annat land
kan behöva validering eller översättning av betygen. Du kan få informa-
tion om det hos studie- och yrkesvägledaren.
Mitt största intresse är musik.
Det vill jag jobba med.
Jag drömmer om att bli barnmorska.
16
Samtal med arbetssökande
- Du måste kanske ta ett jobb i en annan stad.
- Men det går inte. Jag har min familj här.
- Vad jobbade du med i ditt hemland?
- Jag var advokat och nu har jag läst svenska och vill börja
jobba igen.
- Jag vill bli sjuksköterska.
- Vad bra! Har du utbildning?
- Jag undrar om min utbildning räcker för att kunna arbeta i mitt yrke
här i Sverige?
- Vi kanske kan göra en validering. Men sök jobb under tiden.
- Varför måste man ha så mycket utbildning för alla jobb?
- I dag måste man kunna mycket på alla arbeten.
- Jag har åtta barn. Vem ska ta hand om dem om jag jobbar.
- Det finns dagis. Alla måste arbeta och försörja sig.
- Har du verkligen sökt några jobb sen förra veckan?
- Ja, jag ringde till flera arbetsplatser men de var inte intresserade.
Vem kan du vända dig till för att få hjälp att söka arbete?
17
Söka jobb
Efter SFI och komvux var jag arbetslös länge. Först lovade
en kompis att han skulle hjälpa mig, hans kusin har en
pizzeria. Men de hade redan anställt en annan person.
Då gick jag till arbetsförmedlingen och tittade på Platsbanken. Jag
hittade ett jobb. De sökte en person som kunde persiska. Jag ringde dit
på en gång men de ville ha någon med högskoleexamen. Jag ringde på
jättemånga jobb och berättade om mig själv. De sa att de skulle
återkomma, men det gjorde de aldrig.
För några månader sen fick jag en jobbcoach som hjälpte mig. Jag skrev
ett CV och ett personligt brev. Jag skickade dem när jag sökte några
lediga jobb. Till slut ringde en kvinna från Swebus. Hon sa att de ville
träffa mig. Det var nervöst att komma till en jobbintervju. Men det gick
bra. Jag fick ju jobbet. Nu är provanställningen över och jag är anställd
på heltid.
Det finns många olika sätt att hitta ett jobb
Hur ska du göra för att få ett jobb?
• etableringslots
• kommunens arbetsmarknadssekreterare
• platsbanken
• rekryteringsföretag
• starta eget
• annonser i dagstidningar
• kontakter
• gå direkt till en arbetsplats
• på nätet
18
På mitt jobb är det viktigt att jag…
Diskutera:
Vilka yrken passar de här egenskaperna?
Titta på olika bilder med människor som arbetar.
Vilka egenskaper behöver de ha?
Skriv och berätta:
Hur ska du vara för det jobb som du vill ha?
Passar du för det jobbet?
är punktlig
är ansvarsfull
är stresstålig
är flexibel
�
är artig
är snabb
är pålitlig
är noggrann
är i bra fysisk form
är bra på att lyssna
är praktisk
är serviceinriktad
är glad och positiv
är kreativ
är social
är van att jobba
med datorer
kan samarbeta
kan arbeta ensam
kan flera språk
kan jobba i projekt
19
Platsannonser
Du kan hitta lediga jobb i platsannonser. De finns i tidningar och på
nätet, t.ex. arbetsförmedlingen.se
Platsannonserna är ibland svåra att förstå.
Undersköterskor sökes Landstinget söker undersköterskor till äldreboende Kvalifikationer Du ska vara sjukvårdsutbildad, ansvarstagande, flexibel, ha god samarbetsförmåga, vara serviceinriktad, ha stort engagemang och vara intresserad av patientvård. Erfarenheter är en merit. Varaktighet/Arbetstid Tillsvidare. Heltid. Tillträde Omgående Lön Enl. avtal Ansökan Endast via mail till [email protected] Sista ansökningsdag: 2012-05-14 Ange referens: 181685 Kontaktperson Sara Nilsson, 0578-24 27 83 [email protected]
1. Vemärdetsomsökerpersonal?
2. Tillvilketyrkesökerman
personal?
3. Vilkaärarbetstiderna?
4. Vadärdetförtypavtjänst?
5. Vadbehövermankunnaförattsökajobbet?
6. Vadärdetförlön?
7. Vadskamangörapådethärarbetet?
8. Vemskamankontakta?
9. Hurskamanansöka?
10. Närgåransökningstidenut?
20
Vad betyder de svåra orden i annonserna?
varaktighet hur lång tid arbetet gäller
tillträde när arbetet börjar (datum)
omgående direkt
snarast så snart som möjligt
kontaktperson den person man ska kontakta om jobbet
lön enl. avtal lön som arbetsgivaren och facket kommit
överens om
fast lön garanterad månadslön, lön man vet att man får
enl. överenskommelse något man kommer överens om
heltid max arbetstid, 36-40 timmar per vecka
tillsvidare om anställning: det finns inget datum när
anställningen upphör, kallas ofta fast tjänst
kvalifikationer utbildning och erfarenheter från arbete
merit en bra kvalifikation, ett plus
referens 1. namnet på en tidigare arbetsgivare till
den som söker arbete
2. arbetsgivarens nummer på arbetet i
annonsen
Arbeta två och två:
Leta efter en intressant platsannons på nätet eller i en tidning.
Svara på frågorna på förra sidan.
21
CV och personligt brev
När du söker arbete är det bra att skicka ett CV och ett personligt brev till
arbetsgivaren. CV (Curriculum vitae) är latin och betyder livslopp eller
levnadsbana. Ett CV berättar om personens utbildning, arbete och andra
erfarenheter.
Det är viktigt att veta hur man skriver ett CV
Du ska skriva
• namn och adress
• vilken utbildning du har - skolor, kurser, betyg
• vilka anställningar du har haft - jobb, praktik
• vilka mål du har - vad du vill jobba med
• vilka kunskaper och praktiska erfarenheter du har, t.ex.
språkkunskaper, datorvana, körkort,
tagit hand om gamla släktingar, van att
snickra och måla etc.
• fritidsintressen
22
CV – Ett exempel:
CV Namn: Maria Andersson Adress: Kungsgatan 42 753 21 UPPSALA Född: 19920419 Telefon: 018 – 81 19 34, mobil: 070-643 22 93 E-post: [email protected]
Utbildning Naturprogrammet aug 2008 - juni 2011 Lindbergska skolan, Uppsala Grundskola åk 1-9 aug 1999 – jun 2008 Vaksalaskolan, Uppsala
Arbetslivserfarenheter Tidningsbud sommaren 2008 Tidniningsdistribution AB, Uppsala Servering sommaren 2009 och 2010 Restaurang Oliv & Basilika, Uppsala
Andra erfarenheter Sekreterare i elevrådet 2010 – 2011 Lindbergska skolan, Uppsala
Intressen Idrott – har simmat i Uppsala Simsällskap 9 år Böcker – romaner och facklitteratur Musik – spelar saxofon
Språk Svenska, modersmål Engelska, flytande Franska
Referenser Herbert Gransten, Oliv & Basilika, Uppsala Inga Berggren, Tidniningsdistribution AB, Uppsala
23
Träna också på att skriva ett personligt brev
I ett personligt brev ska du beskriva dig själv. Berätta om dina personliga
egenskaper. Du ska skriva varför du söker just det här arbetet och varför
just du passar bra för det.
I ditt CV har du beskrivit vad du har gjort. I det personliga brevet förkla-
rar du vad du lärde dig av allt du gjort. Den du skriver brevet till ska bli
nyfiken och intresserad av att veta vem du är och vad du kan. Skriv också
lite om ditt privatliv, din familjesituation, dina egna intressen och vad du
tycker om att göra på fritiden. Om arbetet finns på en annan plats, ska du
skriva att du kan flytta dit eller pendla.
Be om hjälp om du inte skriver så bra svenska. Kyrkan, Röda Korset och
andra frivilligorganisationer kan hjälpa dig.
Både CV och ditt personliga brev ska se snygga ut.
Tänk på ett jobb du vill ha!
Träna på att skriva en ansökan med ett personligt brev!
24
Personligt brev – Ett exempel:
Maria Andersson Uppsala 110419 Kungsgatan 42 753 21 Uppsala Hagbergs Sport & Fritid Leif Stenberg Storgatan 14 753 31 Uppsala Vikarierande säljare Jag läste i Platsjournalen att ni söker säljare till er butik under sommaren. Eftersom jag har ett
stort intresse och erfarenhet av sport och idrott blev jag genast intresserad. Tiden för vikariatet
skulle passa mig perfekt.
Jag är uppväxt i en familj där idrott alltid varit centralt och en naturlig del i livet. Jag kan inte
tänka mig att vara stillasittande länge. Jag tränar simning, löpning och fotboll minst 4 gånger i
veckan. Nu går jag de sista månaderna på naturprogrammet på Linbergska skolan. I höst ska jag
läsa ekonomi vid Uppsala Universitet.
Att hjälpa kunder i en sportaffär vore perfekt för mig då jag dessutom ser mig själv som utåtriktad,
social, och serviceinriktad. Tack vare idrotten är jag uthållig, noggrann och stresstålig. Jag har
alltid tydliga mål i livet och älskar utmaningar. Det har jag haft nytta av även i skolan och på
tidigare arbetsplatser.
Jag tror att jag är rätt person för det arbete ni utlyst och ser fram emot ett personligt möte. Vänliga hälsningar
Maria Andersson Maria Andersson Bifogat: CV, betyg för hittills avslutade gymnasiekurser
25
Så här fick jag arbete i Sverige
Jag heter Mirjam och är 37 år. Jag kommer från
Kurdistan i Irak. Jag gick bara 4 år i skolan. Min
lärare flyttade och då måste jag sluta skolan.
Jag gifte mig ung och fick två barn. Min man hade
utbildning och flyttade först till Sverige. Jag
studerade själv lite svenska medan jag och barnen
väntade på uppehållstillstånd. Min man skickade
böcker till mig.
Efter ett halvt år i Sverige började jag läsa SFI. Jag blev klar efter två
terminer. Jag fick ett barn till och under mammaledigheten tog jag
körkort.
Sen gick jag två år på grundvux och läste in svenska, matte, engelska och
samhällskunskap. Samtidigt gick jag en orienteringskurs i omvårdnad två
timmar i veckan. Då blev jag intresserad av att jobba inom vården.
Varje dag promenerade jag förbi ett äldreboende som höll på att byggas.
Jag bestämde mig för att söka jobb där när det var färdigbyggt och jag
var klar med grundvux. Samma vecka som jag slutade skolan gick jag en
tvådagars utbildning på äldreboendet och jobbade sjuttiofem procent
under ett år.
Jag ville fortsätta studera så jag läste svenska, engelska, matte och
religion på komvux medan jag fortsatte arbeta 25 %. Sen gick jag en
ettårig tandsköterskeutbildning i Stockholm.
26
På sommaren åkte vi till Kurdistan på semester. Där råkade jag ut för en
allvarlig bilolycka. Jag opererades och blev sjukskriven ett år. Sen sökte
jag flera tjänster som tandsköterska. Jag behövde en kompletterande
kurs men arbetsförmedlingen ville inte ge mig den.
Min man arbetade på Akademiska sjukhuset och jag fick genom hans
kontakter arbete som timanställt sjukvårdsbiträde. Chefen tyckte att jag
skulle vidareutbilda mig. Jag sökte till omvårdnadsprogrammet som tog
tre terminer. Sen fick jag tillsvidareanställning en halv månad innan jag
blev färdig undersköterska.
Jag har nu arbetat här i sex år och trivs jättebra. Jag har bra kontakt med
patienterna och har också haft nytta av min bakgrund. Att kunna flera
språk är bra inom vården.
Jag drömmer ibland om att en dag utbilda mig till sjuksköterska för att
sen bli barnmorska. Men vem vet hur framtiden blir.
Skriv Mirjams CV och personliga brev för arbetet som
undersköterska i kapitlet Platsannonser!
27
Före jobbintervjun
Samtal mellan två kompisar
- Jag ska på jobbintervju nästa vecka.
- Jaha. Vad kul!
-Du som fick jobb nyligen, har du några
bra tips?
- Ja, du måste våga prata. Det är viktigt att du är positiv. Du måste visa
att du vill ha det där jobbet.
- Jag ska komma ihåg det. Något mer?
- Passa tiden, så klart. Och du ska kunna så mycket som möjligt om
arbetsplatsen.
- Jag har sökt information på nätet. I morgon ska jag prata med en tjej
som jobbar där.
- Det låter bra. Men gå inte dit i de där kläderna. Det ser ut som du är på
väg till gymmet.
- Jag vet. Jag ska klä mig lagom snyggt.
- Ja, det första intrycket är jätteviktigt. Tänk på det när du presenterar
dig.
28
- Ska man prata om lönen?
- Ja, det är klart. Men begär inte för mycket och absolut inte för lite.
- Okej. Men vad berättade du om dig själv?
- Jag berättade inte så mycket om familjen och barnen. Men jag
berättade att jag hade erfarenhet av samma typ av jobb. Jag sa också att
jag kunde bli den bästa säljaren i butiken. Men det var kanske inte så
smart.
- Men du fick ju jobbet?
- Ja, de ringde efter två dagar. Och nu har jag provanställning
6 månader.
- Jag hoppas det går lika bra för mig.
- Ja, det där fixar du!
Arbeta två och två: - Hur gick det på jobbintervjun?
frågar kompisen när de träffas igen en vecka senare. Skriv en fortsättning!
29
Att ha ett eget företag
�
Om du vill starta ett eget företag och är
inskriven på Arbetsförmedlingen kan du
få hjälp där. Du kan till exempel få veta
hur man gör med ekonomin och vilka
lagar och regler som gäller.
Det är viktigt att veta skillnaden mellan
att vara anställd och att vara egen
företagare. En egen företagare måste
betala in skatt och sociala avgifter både
för sina anställda och för sig själv.
Du kan söka bidrag (pengar) för att starta
ett företag. Du får gratis rådgivning hos
Nyföretagarcentrum,
www.nyforetagarcentrum.com.
Jag gillar att vara egen företagare. Jag får bestämma
själv. Men ibland är det osäkert ekonomiskt. �
�
Det är tryggt att vara anställd. Men det
skulle nog vara roligt att starta något eget.
Diskutera: Vilket är bäst, anställd eller egen företagare?
Skulle du vilja bli egen företagare? Varför?
skulle nog vara roligt att starta något eget.
30
På jobbet
Lyssna på några som jobbar
- Jag har jobbet i huvudet dygnet runt.
- Jaså. Jag kopplar bort det helt efter fem.
- Jag vill jobba ensam.
- Gör du! Jag vill jobba med andra.
- Jag trivs med att jobba på kontor.
- Och jag måste få jobba med människor
- Jag har fått ont i ryggen. Jobbet är för tungt.
- Och jag har gått upp i vikt. Jag sitter stilla vid datorn hela dagarna.
- Chefer ska vara män!
- Nej! Det tycker inte jag. Kvinnliga chefer är mycket bättre!
- Den där kvinnan passar inte till polis.
- Men hon är ju stor och stark.
- Vi jobbar båda två. Jag kör buss och min fru jobbar hemma.
- Men hon är ju hemmafru. Det är inget riktigt jobb!
- Varför kommer du så sent?
- Vad är problemet? Jag är ju här nu.
- I Sverige jobbar vi för lite!
- Nej, vi jobbar för mycket!
31
- De säger att vi är för många här på verkstan.
- Ja. Jag undrar om någon måste sluta?
- Jag måste vara ledig i morgon!
- Nej, det går inte.
- Är du sjuk?
- Nej, men trött. Jag har så svårt att sova på
dagen är jag har jobbat på natten.
- Jag ska på bröllop på lördag. Kan du ta mitt pass?
- Javisst, det går bra.
- Är du inte med i facket!
- Nej. Det är ju jättedyrt.
- Vad fin du är! Ska du på fest?
- Nej, jag ska jobba.
- Jag går och simmar nu!
- Jaså, tränar du på din arbetstid?
- Hörni, ska vi ta en öl efter jobbet?
- Ja vad kul, men vi säger inte till Markus.
- Tyst, han kommer!
32
Hur mycket tjänar du?
- Hur mycket tjänar du?
- Hur så?
- Du tjänar mycket mer än jag!
- Ja, men jag har jobbat här mycket längre än du.
- Men vi gör ju samma jobb.
- Tänk att det ska gå så mycket av lönen till skatt.
- Men vet du varför vi betalar skatt?
- Jag jobbar svart på kvällarna. Då tjänar jag mycket bättre.
- Hur kan du vara så dum?
- Varför ska chefen ha så hög lön?
- Ja, men hon jobbar ju så hårt.
- Det gör vi också.
- Det är konstigt att han har högre lön än jag.
- Det är klart. Här tjänar ju männen mer än vi kvinnor.
Läs replikerna två och två för klassen.
Diskutera!
Med vem pratar man om sin lön?
Ja, men jag har jobbat här mycket längre än du.
33
I fikarummet
Vad brukar man prata mer om på rasten på jobbet?
Pratar man om samma saker på jobbet i ditt hemland?
Jaha, tycker du att rätt låt vann?
Jaså, jag tittade bara på
Melodifestivalen.
Ja, Anderson går ju inte att
prata med.
Jag såg en jättebra film på TV igår.
Vad kul! Ska ni träffas igen?
Vilken snygg tjej jag träffade på
puben igår.
Vad de har trevligt.
Men jag vågar inte prata, för jag kanske säger fel.
Vilket dåligt schema jag har
fått igen.
Nej, jag bantar.
Tog du ingen bulle?
34
Instegsjobb
Instegsjobb är en form av anställningsstöd som man kan få samtidigt
som man läser SFI. Instegsjobben finns för att man ska kunna få ett
arbete så tidigt som möjligt. Instegsjobb får man 6 månader i taget i
högst 24 månader. Det kan vara på deltid eller heltid.
För att få ett instegsjobb måste du ha fått uppehållstillstånd under de
senaste tre åren, vara minst 20 år och arbetslös. Du ska ha anmält dig
på AF.
Det är ofta någon praktikansvarig eller kommunernas jobbcenter som
hjälper till med instegsjobb, men AF beslutar.
Nystartsjobb
Om en arbetsgivare anställer någon som har varit arbetslös länge eller är
nyanländ invandrare finns ett anställningsstöd som kallas nystartsjobb.
Här får du mer information om instegsjobb och nystartsjobb:
• Arbetsförmedlingens kundtjänst, 0771-416 416
• Din lokala arbetsförmedling
• www.arbetsformedlingen.se / nystartsjobb (faktablad för
nyanlända)
35
Anställningsformer
Det finns tre former av anställning:
Tillsvidareanställning
Det finns inget bestämt datum när anställningen slutar.
Tillsvidareanställning kallas ibland fast anställning.
Provanställning
Den som är provanställd ska efter högst sex månader få
tillsvidareanställning (fast anställning). Men en
provanställning kan också avbrytas av arbetsgivaren.
Tidsbegränsad anställning
En anställning som gäller under en bestämd period.
Anställningen ska bli en tillsvidareanställning när man
har haft tidsbegränsad anställning i mer än två år under en
5-årsperiod. Vikarier har tidsbegränsad anställning. En vikarie
arbetar istället för en annan person.
Många ungdomar som går i
skolan har sommarjobb. De
arbetar tidsbegränsat under
sommarlovet.
36
Att arbeta svart
Om du arbetar svart betalar varken du eller arbetsgivaren någon skatt.
• Du får inget anställningsavtal och inget arbetsintyg eller betyg.
• Svartjobb är ingen merit när du söker jobb. Du kan inte ta upp ett
svartjobb i ditt CV.
• Om du råkar ut för en olycka på arbetsplatsen är du inte försäkrad. • Du får inte någon sjukersättning eller semesterersättning.
• Du får antagligen inte någon övertidsersättning.
• Det kan vara svårt att få låna pengar, eftersom du inte kan visa att du har några inkomster.
• Inkomsten från svartjobb är inte • pensionsgrundande. • Du bidrar inte till sjukvård, skola och
annat som skattepengarna används till. • Arbetsgivaren behåller pengarna som
skulle betalas till din pension och dina sjukförsäkringar.
• Arbetsgivare som anställer svartjobbare har lägre kostnader eftersom
de inte betalar någon skatt. • Det är olagligt.
Vad tycker du om svartjobb?
37
Arbetstid Heltid är normalt 36-40 timmar per vecka. Ibland måste man
arbeta mer än 40 timmar. Det kallas övertid. Arbetsgivaren
kan bestämma om max 48 timmars övertid på fyra veckor. Då
får man ta ledigt lika många timmar någon annan gång eller få
extra pengar. Deltid har de som arbetar mindre än heltid.
Skiftarbete På många arbetsplatser, till exempel inom industrin och inom vården,
stannar aldrig arbetet. De anställda arbetar då i grupper under olika tider
på dygnet. De arbetar i skift.
Raster Lunchrasten räknas inte in i arbetstiden. Då måste man inte stanna kvar
på arbetsplatsen. Pauser är kortare och är en del av arbetstiden.
Röda dagar De flesta är lediga på röda dagar. Röda dagar är alla söndagar och
helgdagar, första maj och Sveriges nationaldag, 6 juni. Men många
arbetar också på röda dagar, till exempel inom vård och i butiker.
Semester Den som arbetar heltid har under ett år rätt till minst fem veckors
semester med lön. Då har du har rätt till semester fyra veckor i rad
mellan juni och augusti. Du får semester med lön om du har arbetat året
innan. Då får du också semesterersättning. Om du slutar på ett arbete
och inte hinner ta din semester i ledig tid, kan du få ut pengar istället.
38
Sjukförsäkring Sjukförsäkringen finns för att du ska få pengar när du är sjuk och inte
kan arbeta.
Om du har en arbetsgivare får du sjuklön de första 14 dagarna. Den
betalas av arbetsgivaren. Sjuklönen är 80 procent av din lön. Du ska
sjukanmäla dig till arbetsgivaren första dagen du är sjuk. Efter 14 dagar
betalar Försäkringskassan sjukpenning.
Du som är arbetslös, har eget företag, är ledig med föräldrapenning eller
havandeskapspenning kan få sjukpenning direkt. Du ska sjukanmäla
dig till Försäkringskassan första dagen du är sjuk.
Första dagen i sjukperioden kallas karensdag. Då får du inga pengar.
Om du är sjuk mer än sju dagar måste du ha ett läkarintyg. Ibland
måste du ha läkarintyg från första sjukdagen. Läkarintyget ska du lämna
till din arbetsgivare. Arbetsgivaren och Försäkringskassan bestämmer
om du har rätt till sjuklön eller sjukpenning.
Du är alltid försäkrad på arbetsplatsen genom Försäkringskassan och
ofta genom avtalsförsäkringar som arbetsgivarna och fackförbunden
kommit överens om.
Pension De flesta slutar arbeta när de är 65 år. Då blir de pensionärer.
Pensionärer får pension i stället för lön för arbete. Pensionens storlek
beror på hur mycket man har arbetat och hur mycket man har tjänat.
39
Facket En fackförening är en organisation för anställda inom ett visst yrke eller
en arbetsplats. Facket arbetar för de anställda. Alla har rätt att vara med
i en fackförening. Det handlar om löner, regler på arbetet, regler om
anställning, uppsägning, arbetsmiljö m.m.
De lokala fackföreningarna finns på arbetsplatserna och är delar av
större förbund.
På många arbetsplatser finns ett skyddsombud som arbetar för att
arbetsmiljön ska vara så bra som möjligt.
Den som är med i facket betalar en medlemsavgift varje månad.
A-kassa De flesta fackföreningar har en egen arbetslöshetskassa. Du kan välja att
bara vara med i A-kassan. Då betalar du en avgift varje månad.
A-kassan betalar ut pengar enligt vissa regler till medlemmar som inte
har något arbete.
De största fackliga organisationerna i Sverige
Landsorganisationen i Sverige – LO
Tjänstemännens centralorganisation – TCO
Sveriges akademikers centralorganisation – SACO
Sveriges arbetares centralorganisation – SAC – Syndikalisterna
40
Viktiga lagar om arbete
Jämställdhetslagen
Kvinnor och män ska behandlas lika. Många arbetsplatser har en plan för jämställdhet
mellan kvinnor och män.
Arbetsmiljölagen
En arbetsplats får inte vara farlig för dem som arbetar där. Det ska inte hända några
olyckor.
Medbestämmandelagen
Arbetsgivaren måste diskutera och bestämma viktiga saker tillsammans med
fackföreningarna.
Studieledighetslagen
Man har rätt att vara ledig utan lön om man vill studera.
Lagen om anställningsskydd - LAS
Ibland måste arbetsgivaren säga upp personal. Då måste de personer som arbetat
kortast tid på arbetsplatsen sluta först.
41
Lön
Lön är de pengar man får för arbete. Bidrag är inte lön. Månadslön är
vanligast för fast anställda. Andra har timlön (lön per timme) eller
dagpenning (lön per dag). Mindre vanligt är bestämd lön för ett färdigt
arbete.
Bruttolön är hela lönen innan skatten dras av. Nettolön är pengarna du
får ut efter skatt. När vi pratar om lön pratar vi om bruttolönen.
Arbetsgivaren drar alltid skatten från lönen.
Skatter
Inkomstskatten är ca 30 % av bruttolönen. Den som har en högre lön
betalar en högre skatt.
- Tänk att så mycket av lönen går till skatt!
- Ja, varför betalar man så mycket i skatt?
-Vad får vi för våra skattepengar?
- Vad tror du?
Skatterna går bland annat till
• Sjukvård • Åldringsvård • Socialtjänst • Barnomsorg • Skolor • Bibliotek
• Kultur • Fritid • Kommunikationer • Försvar • Statliga myndigheter
42
Socialförsäkringar
Socialförsäkringar finns för att man ska klara sin ekonomi när man inte
arbetar.
Några viktiga socialförsäkringar i Sverige är:
• Ålderspension
• Sjukförsäkring
• Föräldraförsäkring
Pengarna till detta kommer från skatter och arbetsgivaravgifter.
Självdeklaration
Den som arbetar måste varje år lämna
uppgifter bland annat om sin lön till
Skattemyndigheten. Man deklarerar.
Skattemyndigheten räknar fram rätt
skatt för var och en.
Man får tillbaka pengar året efter
om man har betalat för mycket skatt.
Det blir kvarskatt året efter
om man har betalat för lite skatt.
De som tjänat mindre än 17 935 kr
(2011) behöver inte deklarera.
43
Påståenden om arbete Välj några påståenden, diskutera och argumentera i klassen!
1. En kvinnlig chef är bättre än en manlig.
2. En kvinna ska inte vara polis.
3. Alla jobb är lika viktiga.
4. Laga mat och sköta barn är inget arbete.
5. Vi blir lyckliga om vi har ett jobb.
6. Chefer måste ha höga löner.
7. Löneskillnader är bra.
8. Det är inte så viktigt att passa tider.
9. Man får kritisera chefen.
10. Familjen är viktigare än arbetet.
11. Både mannen och kvinnan i en familj ska arbeta.
12. Män bör tjäna mer än kvinnor.
13. Svenskar jobbar för lite.
14. Det är dumt att betala skatt.
15. Män och kvinnor kan ha samma yrken.
44
Efter jobbet
Fritid Med fritid menas den tid man är ledig, då man kan koppla av
och ha roligt.
Många som är lediga:
x
Vad gör vi mer på fritiden?
Vad gör du på fritiden?
Vad vill du göra på fritiden?
45
Kultur
Vi talar om kultur på olika sätt. Vi tänker då ofta på till exempel musik,
dans, konst, böcker, teater och film.
Ibland menar vi att kultur också handlar om till exempel traditioner,
mat, idrott och mode. Ofta talar man också om ungdomskultur.
Diskutera:
Vad betyder kultur för dig?
Är kultur viktigt?
46
Folkbildning
Utbildning handlar inte bara om skola och universitet.
Folkbildningen utvecklades i Sverige under 1900-talet när Sverige blev
mer och mer demokratiskt. Alla skulle ha samma rätt till utbildning.
Folkbildning betyder bildning för folket eller bildning för alla. Man
lånade och läste böcker från biblioteken, gick på kurser eller var med i
studiecirklar. Folkhögskolorna startades för att höja bildningen också för
dem som inte kunde eller hade råd att läsa på universitet eller högskola.
I Sverige finns flera studieförbund. De ordnar kurser där människor
träffas för att tillsammans studera, diskutera och lära sig mer. Det kan
vara många olika sorters kurser, till exempel i språk, historia, teknik,
målning, data, keramik, gitarrspel, pianospel, körsång, fotografering,
matlagning, natur- och miljövård och mycket annat.
Några stora studieförbund är ABF, Vuxenskolan, Folkuniversitetet,
Medborgarskolan och Sensus.
Vi har målarkurs varje tisdag. Det är
så kul att måla tillsammans!
47
Föreningsliv
I Sverige finns många olika föreningar.
Det finns politiska föreningar, idrotts-
föreningar, invandrarföreningar,
boendeföreningar, musikföreningar,
teaterföreningar, fotoföreningar,
fritidsföreningar m.m.
År 2000 var 90 % av den vuxna befolkningen medlemmar i en eller flera
föreningar.
- På lördag har vi premiär på en ny pjäs. Jag är jättenervös.
- Det är årsmöte i bostadsrättsföreningen nästa vecka.
- I kväll är det träning och på lördag är det match.
- Varför var du inte med och demonstrerade i går?
- Bokcirkeln ska träffas hemma hos mig i morgon.
Är du medlem i någon förening?
48
3Att
försörja sig och utvecklas i Sverige
Va Med! Värdegrundsarbete och Medborgarkunskap är ett projekt delfinansierat av Europeiska flyktingfonden. Projektet startade i november 2008 och skulle pågå till december 2010. Va Med! steg 2, Värden, Välfärdsstat, Vardagsliv är en förlängning som pågick till oktober 2011. Va Med! är ett projekt som inom ramen för Sfi utvecklat och utprovat ett material för dialog och reflektion och som kan användas både inom Sfi och inom den nya samhällsorienteringen för nyanlända.
Materialet är indelat i åtta ämnesområden. Att komma till Sverige. Att bo i Sverige. Att försörja sig och utvecklas i Sverige. Individens rättigheter och skyldigheter. Att bilda familj och leva med barn i Sverige. Att påverka i Sverige. Att vårda sin hälsa i Sverige. Att åldras i Sverige.
Materialet består av:Texter indelade i 8 ämnesområden.Introduktionsfilmer till respektive område.Bildmaterial – personer & situationer.Bildfilmer som underlag för dialog och reflektion.Diskussionsfilmer som underlag för dialog och reflektion.Handledningsmaterial.
Författare/redaktion: Elisabet Johansson, Kersti Månsson, Thordis Richardsdottir, Henric Wallby, Tove Österling WallnerIllustratör: Kersti MånssonProjektledare/redaktör: Tove Österling Wallner
Materialet är framtaget av projekt Va Med! Produktionen är medfinansierad av Europeiska flyktingfonden.Materialet är skyddat av upphovsrättslagen men innehållet får kopieras och användas fritt för undervisning. Dock får materialet inte spridas eller användas i ett kommersiellt syfte eller på ett sätt som kan missuppfattas eller misstolkas. Källan ska alltid anges. Materialet finns att ladda ner på www.vamed.se
Top Related