(Welfare Law I, 7,5 ECTS Credits) - isv.liu.se · rights?guni=Article:in%20body%20link Dembour,...
Transcript of (Welfare Law I, 7,5 ECTS Credits) - isv.liu.se · rights?guni=Article:in%20body%20link Dembour,...
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018
1
Studiehandledning
Välfärdsrätt I, 7,5 hp, 745A43
(Welfare Law I, 7,5 ECTS Credits)
Kursansvarig:
Pia Kjellbom, [email protected]
Kursadministration: [email protected]
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018
2
"Människan är född fri men, överallt är hon i bojor."
Jean-Jaques Rousseau
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018
3
Välkommen till Välfärdsrätt I på
mastersnivå!1 Det är en förhoppning att den här studiehandledningen ska orientera dig genom kursen. I kursplanen,
som styr kursinnehållet står följande:
KURSENS MÅL
Utifrån välfärdsbegreppets empiriska och teoretiska förankring ger kursen en analytisk
förståelse för den rättsliga regleringens koppling och beroende av samhälleliga förhållanden
och politisk reglering. Välfärdslagar som socialtjänstlagen har en stark förankring i den
socialpolitiska utvecklingen framförallt från 1970 talet och framåt och syftet är att öka
förståelsen för lagstiftningens grunder och kontextuella sociala förhållanden samt ideologiska
och politiska förankring. Härigenom fördjupas en teoretisk förståelse av juridikens roll i det
sociala arbetet och förmågan att kritiskt reflektera över, och utveckla den välfärdsrättsliga
praktiken.
I kursen introduceras en teoretisk grund för ämnet med utgångspunkt i såväl rättsteori som
samhällsteori med starka kopplingar till det praktiska fältet. I kursen behandlas även
gränsområdet mellan rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga metoder med fokus på
välfärdsrättens tillämpning i praktiken.
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
beskriva välfärdsrätten som praktik och forskningsdisciplin.
värdera, förhålla sig till och diskutera relevanta teorier och vetenskapliga metoder med
relevans för välfärdsrätten och dess praktik.
värdera och diskutera forskningsetiska frågor med relevans för välfärdsrättslig
forskning och dess praktik.
kritiskt reflektera över det välfärdsrättsliga ämnesområdets utveckling både teoretiskt
och praktiskt, nationellt och internationellt.
KURSENS INNEHÅLL
1 Observera att denna studiehandledning endast är preliminär. Den bör dock ge dig en uppfattning om kursens
innehåll och upplägg.
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018
4
Kursen syftar till en fördjupad teoretisk och praktisk förståelse av juridikens roll i det sociala arbetet
och en utveckling av förmågan att tillämpa, kritiskt reflektera över och analysera den välfärdsrättsliga
praktiken med särskilt fokus på socialt och ekonomiskt sårbara människors livsbetingelser. En
teoretisk grund för ämnet välfärdsrätt som forskningsdisciplin med utgångspunkt från såväl
rättsteori-, samhällsteori som rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningsmetoder
introduceras. Vidare utvecklas förmågan till kvalificerade behovsutredningar, socialjuridisk
rådgivning och argumentation. Tyngdpunkten kommer här ligga på rättsliga effekter av att befinna
sig i en socialt och ekonomiskt sårbar och underordnad situation, betydelsen av att integrera
juridiska perspektiv och empiriskt grundade beteende- och samhällsvetenskapliga kunskaper.
LÄRARE SOM MEDVERKAR I KURSEN
Pia Kjellbom, PhD i socialt arbete, kursansvarig
Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt
Kronofogden
KURSLITTERATUR
Aktuell författningstext.
Angeleri, Stefano. "The Impact of the Economic Crisis on the Right to Health of Irregular Migrants, as Reflected
in the Jurisprudence of the UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights." European Journal of
Migration and Law 19.2 (2017): 165-190.
Braye, Luzy; Preston-Shoot, Michael(2006) “The role of law in welfare reform: critical perspectives on the
relationship between law and social work practice”. International Journal of Social Welfare 2006:15. Pp
19-26.
Bong Joo Lee, Kristen S. Slack & Dan A. Lewis (2004) ”Are Welfare Sanctions Working as Intended? Welfare
Receipt, Work Activity, and Material Hardship among TANF‐Recipient Families”. Social Service Review.
Volume 78, Issue 3.
Costas Douzinas Are rights universal? (2009)
http://www.theguardian.com/commentisfree/libertycentral/2009/mar/18/human-rights-asylum
Costas Douzinas What are human rights? (2009)
http://www.theguardian.com/commentisfree/libertycentral/2009/mar/11/liberty-central-deconstructing-
rights?guni=Article:in%20body%20link
Dembour, Marie-Bénédicte. "What are human rights? Four schools of thought." Human Rights Quarterly 32.1
(2010): 1-20.
Desmond, Matthew (2012) ”Eviction and the Reproduction of Urban Poverty”. AJS. Volume 118, No 1, pp 88-
133.
de Sousa Santos, Boaventura (1987) "Rätten―en karta för felläsningar: Mot ett postmodernt
rättsbegrepp" Tidskrift för rättssociologi 4.2 (1987) eller de Sousa Santos, Boaventura (1987) ”Law: A Map
of Misreading. Toward a Postmodern Conception of Law”. Journal of Law and Society. Vol. 14, No. 3, pp.
279-302
Douglas, Mary (1991) ”The Idea of a Home: A Kind of Space”. Social Research. Vol. 58, No. 1, pp. 287-307.
Healy, Lynne M. "Exploring the history of social work as a human rights profession." International social
work 51.6 (2008): 735-748.
Hollander, Anna och Alexius Borgström, Katarina (2009) (red), Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete.
Studentlitteratur 2009.
Kjellbom & Alexius Borgström (2012) Socialrättsliga principer vid risk för vräkning – finns det i Sverige en rätt till
boende, bostad eller ett hem? Juridisk tidskrift. Årg. 23 2011/12 nr: 2, s.273-298. (finns på Lisam).
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018
5
Kjellbom, P (2017) ”Ramar eller rättigheter? Om tolkningen av socialtjänstlagens biståndsbestämmelse när
barn riskerar att förlora sitt hem”. Under publicering i Retfaerd (finns på Lisam)
Kjellbom (2015) ”Ekonomiskt bistånd. Socialvetenskaplig tidskrift. Årgång 223 nr: 2.
Kjellbom, Pia (2014) Påtvingad avflyttning från bostad. En rättssociologisk studie av socialtjänstens roll i teori
och praktik. Rapport i socialt arbete nr 146. Diss. Stockholms universitet.
Kronofogden (2008) Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser. Stockholm:
Kronofogden.
Mele & Miller (2005) Civil Penalties. Social Consequences. New York: Routledge. Valda delar c:a 100 s.
Nilsson (2014) Sociala investeringar - en metod att uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk
hushållning
Nilsson & Nilsson (2011) Budgetrådgivning - en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering.
Konsumentverket: Rapport: 2011:11.
Rojas, Rojas & Stenberg, Sten-Åke (2015) ”Evictions and suicide: a follow-up study of almost 22 000 Swedish
households in the wake of the global financial crisis”. Journal of Epidemiology & Community Healt. Volume
70, Issue 4.
SKV (2008) Handledning för summarisk process. SKV 928, utgåva 3.
Ssenyonjo, Manisuli. "The Influence of the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights in
Africa." Netherlands International Law Review 64.2 (2017): 259-289.
Tcholakova, Maya, Viktoria Sotirova, and Yoanna Tzvetanova. "Reflections on discrimination and oppression in
contemporary social work practice in Bulgaria." European Journal of Social Work (2017): 1-19.
(http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13691457.2017.1320649)
Topor m.fl. (2014) ”Psychosis and poverty: Coping with poverty and severe mental illness in everyday life”.
Psychological, Social and Integrative Approaches. Volume 6, 2014 - Issue 2.
Vahlne Westerhäll, Lotta & Edwardsson, Bo (2015) På saklig grund - utredningsarbete inom socialtjänsten.
Malmö: Gleerups.
Waldron, Jeremy (1991)“Homelessness and the issue of freedom.” UCLA L Rev. 295, pp. 295-324.
Ytterligare artiklar, rättsfall, förarbetsmaterial m.m. kan tillkomma.
REFERENSLITTERATUR
För en enkel översikt över preskriptionstider se: http://www.konsumentverket.se/Vara-
omraden/Privatekonomi/Skulder/Om-du-inte-betalar/Preskription/
Kronofogden (2010) Utmätning. KFM 901, utgåva 6 (cirka 150 s.) (finns på Lisam).
Lundgren, L. m. fl. (2017) Nya sociallagarna: med kommentarer i lydelse den 1 januari 2017. Stockholm:
Wolters Kluwer.
Molander, Grimen & Eriksen (2012) ”Professional Discretion and Accountability in the Welfare State” (Lisam).
Niemi-Kiesiläinen (1999) Consumer bankruptcy in comparison: Do we cure a market failure or a social
problem? Osgoode Hall Law Journal, vol. 37, (1999): 474 -500. (finns på Lisam).
Olshed, Mona (2011) Hyresjuridik för socionomer. Malmö: Gleerups Utbildnings AB.
Prop. 2015/16:125 Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt.
Psykologer mot tobak m.fl. (2011) Rådgivning och tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst.
Växjö: Psykologer mot tobak. (finns i Lisam).
Rostila, Mikael & Toivanen, Susanna (red) (2012)Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa
och livslängd. Stockholm: Liber AB.
Socialstyrelsen (2008)Vräkningsförebyggande arbete, Stöd till socialtjänsten och andra aktörer. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013) Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013) Ekonomiskt bistånd. Handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018
6
Socialstyrelsen (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2016) Ensamkommande barn och unga – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2017) Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES-medborgare. Stockholm:
Socialstyrelsen.
SOFS 2013:1 Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens allmänna råd.
RELEVANTA FÖRFATTNINGSTEXTER ÄR BL.A. FÖLJANDE:
Barnkonventionen. Ellag (1997:857)
FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter
Europakonventionen.
Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
Jordabalken (1970:994) 12 kap.(hyreslagen)
Lag (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.
Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
Preskriptionslag (1981:130)
Skuldsaneringslag (2006:548)
Socialtjänstlagen (2001:453)
Utsökningsbalken (1981:774)
EXAMINATION OCH ANDRA LÄRANDE AKTIVITETER
Kursen examineras genom aktivt deltagande i olika moment, en gruppuppgift samt en skriftlig
inlämningsuppgift. Frånvaro från ett moment ska kompletteras enligt anvisningar.
Seminarie- och gruppuppgifterna bedöms med betygen godkänd (G) eller underkänd (U). Den slutliga
skriftliga individuella examinationen bedöms utifrån betygen godkänd (G), väl godkänd (VG) eller
underkänd (U) och utgör huvudsaklig grund för slutbetyget även om de andra uppgifterna har viss
betydelse.
Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan
examinator vid ett förnyat examinationstillfälle.
EXAMINATIONSUPPGIFT - GRUPP
Formulera gemensamt och skriftligt ett rättsvetenskapligt problem som ni menar skulle lämpa sig för
en vetenskaplig studie. Er text ska innehålla syfte, frågeställning- (ar), val av metod och teoretiskt
perspektiv samt en kort redogörelse för tidigare forskning inom det valda problemområdet. Texten
skall vara på maximalt tre sidor och mailas till läraren samt opponenter senast tre dagar innan
kursavslut. Om ni har svårt att enas om ett rättsvetenskapligt problem av intresse går det bra att
göra uppgiften individuellt under förutsättning att kursansvarige informeras.
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018
7
INDIVIDUELL EXAMINATIONSUPPGIFT
Den slutliga examinationsuppgiften omfattar 5,5 hp och ska lämnas in senast den 3 april kl. 09.00.
Vid kursstart tilldelas Du en utredningsuppgift som Du kommer arbeta med under hela kursen.
Uppgiften består av ett ”scenario” som ger en "ram" för din utredning. Du har full frihet att fylla i de
detaljer som saknas och som framkommer i din "egen" utredning, men Du kan inte ändra på de
ursprungliga uppgifterna. En rekommendation är att inte komplicera scenariot alltför mycket.
Uppgiften består i att skriva en färdig utredning som i omfattning får vara maximalt 7 sidor exklusive
försättsblad och referenslista.
Din utredning bör innehålla följande rubriker:
1. Inledning
a) Anledning till utredning.
b) Syfte och en till maximalt 3 frågeställning-/ar
2. Utredningsmetod (-er)
3. Genomförande
4. Teoretiska perspektiv/utgångspunkter
a) Problemspecifika utgångspunkter
b) Rättsliga ramar
c) Insatsspecifika utgångspunkter
5. Utredningstext
6. Analys
a) Behovsanalys
b) Rättslig analys
c) Konsekvensanalys (särskilt vid avslag)
d) Bedömning
e) Insatsanalys (vid bifall)
7. Kommunicering
8. Beslut
FORMALIA
I alla skriftliga uppgifter ska ”times new roman” 12p, och 1,5 i radavstånd användas. Vidare ska ett
försättsblad finnas där det framgår vad det är för uppgift, namn samt en referenslista.
Vid referens till rättsligt material gäller följande:
- Första gången en lag förekommer i en text ska hela lagens namn samt SFS-nummer skrivas ut.
En förkortning kan därefter anges inom parentes. Exempel: Lag (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga (LVU). När detta är gjort är det fritt fram att använda
förkortningar (exempelvis LVU, SoL, LVM, osv).
- Vad gäller hänvisning till paragrafer, kapitel eller stycken i en lag finns olika system. Exempel
1: SoL 1 kap. 1 § 1 st. Exempel 2: SoL 1:1 st. 1. Det finns också flera andra varianter. Detta
finns inget rätt svar på mer än konsekvens – dvs. att samma system används genomgående
av skribenten. En tumregel anses vara att det ska vara bokstav, siffra, bokstav, osv., eller
omvänt. Angivandet av stycke (och ibland till och med mening) är inte något självändamål
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018
8
utan hänger naturligtvis samman med vad skribenten vill påvisa. Vid hänvisning till flera
paragrafer ska dubbla § § - tecken användas.
- Vid referens till förarbeten (propositioner/ SOU, m.m.) är ett förslag att första gången texten
nämns skriva ut både nummer och namn. Därefter är det fritt fram att använda
nummerförkortning, textens namn, eller en tidigare (inom parentes) namngiven förkortning.
FRÅNVARO- OCH RESTUPPGIFTER
Alla frånvaro- och restuppgifter laddas upp i den individuella mappen på Lisam i Word-format.
Formaliakraven för dessa uppgifter är desamma som gäller för den skriftliga inlämningsuppgiften (se
ovan).
Frånvaro-uppgifter anges nedan vid varje seminarium.
Restuppgifter beslutas av lärare i anslutning till att en uppgift underkänns.
UTVÄRDERING
Utvärdering är i alla sammanhang viktig och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera och
utveckla vårt arbete i förhållande till utbildningsplan, kursplaner och examinationsrätt. Utvärdering
är också̊ en vital del i socionomprofessionen, där all verksamhet bör följas upp och revideras utifrån
utvärdering. Kontakta oss gärna för att delge era synpunkter under kursens gång och i slutet av
kursen med Linköpings universitets utvärderingssystem, KURT.
KURSBEVIS
Kursbevis utfärdas av filosofiska fakultetsstyrelsen, efter begäran av den studerande. Begäran om
bevis ska göras på̊ särskild blankett som finns att hämta på Centrala studentexpeditionerna eller via
http://www.liu.se/gf/studc/examen/ . Blanketten lämnas till Student Centrum.
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018
9
D ETA L JS C H EMA 2
ONSDAG DEN 31 JANUARI 13.15 – 16
INTRODUKTION TILL KURSEN – PIA KJELLBOM
Ta med studiehandledningen!
FÖRELÄSNING - PENGAR, SKULD OCH KULTUR - PIA KJELLBOM
Litteratur: Nilsson (2014); Nilsson & Nilsson (2011); SOU 2013:78; KFM Rapport 2008:3; Utdrag ur
Mele och Miller (2005) (finns på Lisam); se även Kronofogden (2008) Alla vill göra rätt för sig.
Frånvarouppgift: Skriv ett referat av Mele & Miller (2005) och relatera det de skriver till svenska
förhållanden på c:a 2-3 A4-sidor
TISDAG DEN 6 FEBRUARI, 13.15 - 15
EN RÄTTSLIG KARTOGRAFI OCH OM TOLKNING AV LAG - PIA KJELLBOM
Litteratur: Hollander & Alexius (2009) kap. 1-3 och 8-9; Braye & Preston Shoot (2006); de Sousa
Santos (1987); Kjellbom 2014 s. 21-29, 2017 (Lisam); Kjellbom & Alexius 2012 (Lisam).
GRUPPUPPGIFT
Ni förväntas presentera nedanstående uppgift muntligt (max 10 min). Använd gärna power-point
(PPT). Om ni är osäkra på om er dator är kompatibel med tekniken i seminariesalen går det bra att
maila PPT-presentationen till läraren.
Redogör för följande:
Grupp A: Vad innebär diskretionär (skönsmässig) lagtillämpning? Ge ett konkret exempel på
bedömningar med stöd av socialtjänstlagen där diskretionär tillämpning kan bli aktuell. Vad i ert
exempel kan beskrivas som skönsmässigt och var går gränserna (om sådana finns) för den
diskretionära friheten?
Grupp B: Socialtjänstlagen beskrivs både som en ram och en rättighetslag. Beskriv de båda
lagtyperna och vilka lagtolkningsmetoder som de förutsätter. Formulera en situation där ni tillämpar
socialtjänstlagen som en rättighetslag och sedan som en ramlag. Vilka skillnader finner ni? Vilka
problem kan ni se med de båda lagstiftningstyperna?
2 Detaljschemat kommer att uppdateras med närmare seminarieinstruktioner.
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018
10
Grupp C: I förarbeten till socialtjänstlagen betonas att socialtjänsten alltid ska göra en individuell
behovsbedömning i enskilda fall. Vad innebär en individuell bedömning med stöd av förarbeten till
lagen? I de fall barn berörs av en ansökan om ekonomiskt bistånd förstärks kravet på att en
individuell bedömning görs. Vilka krav leder detta till ur ett individuellt bedömningsperspektiv?
Analysera Kammarrättens i Göteborgs tolkning av individbegreppet (2011-06-20, mål nr: 5685-10).
Vilka är de rättsliga konsekvenserna för vuxna och barn av domstolens beslut?
TISDAG DEN 13 FEBRUARI, KL. 13.15 - 16
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH VÄLFÄRDSRÄTT – ANNA LUNDBERG
Litteratur: Dembour, Marie-Bénédicte (2010); Douzinas, Costas (2009) x 2; Tcholakova, Maya, Viktoria Sotirova, and Yoanna Tzvetanova (2017).
Frånvarouppgift: Närmare anvisningar ges vid kursstart.
TISDAG DEN 20 FEBRUARI (HELDAG)
KRONOFOGDEN – LÄRARE ÄR OKLART
Litteratur: Kronofogden (2017)x 3; se även Kronofogden (2010) Utmätning. KFM 901, utgåva 6, kap 1-
5 (finns på Lisam); SKV (2008); DS 2015:48; Prop. 2015/16:125.
Frånvarouppgift: Närmare anvisningar ges vid kursstart.
TISDAG DEN 27 FEBRUARI, 13.15 - 15
ATT HA, FÖRLORA ELLER INTE HA – BOENDE, BOSTAD ELLER HEM – PIA KJELLBOM
Litteratur: Barnombudsmannen (2016), Waldron (1991), Desmond (2012); Douglas (1991).
Frånvarouppgift: Närmare anvisningar ges vid kursstart.
GRUPPUPPGIFT 1
Närmare anvisningar ges vid kursstart.
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018
11
TISDAG DEN 6 MARS, 13.15 -15
SOCIAL OCH EKONOMISK SÅRBARHET– ETT (RÄTTSLIGT) FORSKNINGSPERSPEKTIV
Litteratur: Mele & Miller (2005) (kap. 1, 7, 8); Kjellbom 2014, 2015 (båda finns på Lisam); Topor m.fl.
(2014); Barnombudsmannen (2016); Bong Joo Lee, Kristen S. Slack & Dan A. Lewis (2004); Rojas, &
Stenberg (2015).
Frånvarouppgift: Närmare anvisningar ges vid kursstart.
GRUPPUPPGIFT 1
Alla grupper tar med sig ett utkast till det gemensamma rättsvetenskapliga forskningsförslaget
(examinerande gruppuppgift) innefattande en skiss på problemformulering, syfte, frågeställning (-ar),
metod och teoretiskt perspektiv.
TISDAG DEN 13 MARS, 13.15 -16
BETYDELSEN AV INTERNATIONELLA KONVENTIONER FÖR EKONOMISK OCH SOCIAL
UTSATTHET – ANNA LUNDBERG
Litteratur: Ssenyonjo, Manisuli (2017); Angeleri, Stefano (2017); Healy, Lynne M (2008).
TISDAG DEN 20 MARS, 13. 15 -15
UTREDNING OCH RÅDGIVNING I FÖRHÅLLANDE TILL SOCIALT OCH EKONOMISKT
UTSATTA– PIA KJELLBOM
Litteratur: Vahlne Westerhäll & Edwardsson (2015)
Frånvarouppgift: Närmare anvisningar ges vid kursstart.
GRUPPUPPGIFT 1
Närmare anvisningar ges vid kursstart.
TISDAG DEN 27 MARS 13.15 - 15
REDOVISNING AV GRUPPUPPGIFT – KURSAVSLUT – PIA KJELLBOM
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet VT 2018
12
Vid seminariet opponerar olika grupper på varandras forsknings-PM.