ABC Webbredaktörens

Av Fredrik Wackå www.wpr.se

Bra innehåll ger bra RESULTAT Det du skriver avgör hur väl er webbplats eller ert intranät lyckas. En-

staka ordval kan innebära att informationen når fram. Eller misslyckas

att nå fram. Hur du formulerar dig, redigerar, strukturerar, använder

bilder och länkar – allt detta är betydelsefullt för läsarens och därmed

din framgång.

I detta arbete får du aldrig ha en övertro på tekniken. Tekniken ger dig

förutsättningar, varken mer eller mindre.

I detta arbete får du heller aldrig underskatta skribentens och redaktö-

rens roll. Webbens framgång är beroende av dig. Varken mer eller

mindre.

Skriva för webben 3

Redigera så att du blir läst 8

Struktur: Att hitta information 10

Upphovsrätt på nätet 12

Personuppgiftslagen 12

Länkar – webbens syre 14

Bli hittad av webbens sökmotorer 16

Det redaktionella arbetet 19

En färdig sida: Checklista 20

Om Fredrik Wackå 21

Sprid vidare! 22

Jag som skrivit detta heter Fredrik Wackå. Jag är webbrådgivare och

utbildare, baserad i Malmö men med uppdrag både i övriga Sverige

och utomlands. Min bakgrund är journalistisk och jag har – förstås –

arbetat som webbredaktör.

Allt du läser här bygger på mina egna erfarenheter samt vad jag lärt

mig genom kontakter med hundratals webbredaktörer och webbansva-

riga de senaste tio åren.

Jag hoppas att du som inte har möjlighet att arbeta hela tiden med

webben, och försöker kombinera ansvaret med andra arbetsuppgifter,

har störst nytta av Webbredaktörens ABC. Men alla är välkomna att

läsa.

I nnehållsförteckning

N ågra ord om mig

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

2

Skriva för WEBBEN För läsaren är ingen information ”hittad” förrän den är förstådd. Det

hjälper inte att besökaren kommer till rätt sida om han inte får en

chans att ta till sig innehållet.

Det absolut viktigaste att tänka på om du publicerar information till en

bred målgrupp är kunskapsnivån. Du arbetar kanske varje dag med

kvalificerade ämnen. Dina läsare kan mycket väl möta samma ämnen

för första gången på dina sidor.

Du kan i praktiken inte göra texten för enkel. Enkel är inte lika med

förenklad. Tänk på journalisten Sigge Ågrens sammanfattning av en

skicklig redaktörs insikt: ”Underskatta aldrig din läsares intelligens,

men överskatta aldrig hennes kunskaper.”

Du tar ansvar för målgruppens möjlighet att förstå genom att inför varje

publicering fundera på frågor som:

• Besvarar jag de frågor målgruppen har om ämnet för texten?

Har jag försökt förstå vad målgruppen behöver veta, exempelvis

genom att fråga kollegor vad målgruppen brukar undra när vi

har personliga kontakter med dem?

• Finns tillräcklig bakgrundsinformation, i texten eller via länk med

tydlig hänvisning?

• Använder jag de ord och begrepp som målgruppen använder?

• Har jag valt en språklig nivå i övrigt som överensstämmer med

målgruppens?

Då sidor på en webbplats inte vänder sig till en bred målgrupp bör det

framgå tydligt i webbplatsens struktur att det är så. Du kan också helt

enkelt skriva vilka texten riktar sig till. Om innehållet kan intressera

andra är det värt att överväga om du ska komplettera med information

för dem.

Både när det gäller formulering och disposition av texter har du nytta

av att närma dig det journalistiska skrivsättet. Framförallt handlar det

om Viktigast först.

Lugn. Ingen förväntar sig att du ska bli kvällstidningsreporter...

Viktigast först innebär bara att det som är mest intressant, relevant

eller efterfrågat också är det som besökaren först får en chans att läsa.

Viktig information – det som du tror att läsaren är ute efter – ska därför

finnas redan i rubriken och textens första stycke. Risken är annars stor

V iktigast först – skriv som en journalist

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

3

Skriva för WEBBEN att läsaren inte förstår att han kommit rätt, utan förgäves letar vidare.

Exempel: Dålig text som börjar med formalia

i stället för intressanta fakta

Fullmäktige antog den 23 oktober 2001 en kulturstrategi för Storstad

Kulturstrategin är ett övergripande dokument som anger i vilken rikt-

ning kommunen vill driva utvecklingen inom kulturområdet. Dokumen-

tet ska också ge kulturnämnden ledning i val och prioriteringar i arbetet

med detaljbudget och uppdrag. Kulturnämnden och -beredningen kom-

mer att utarbeta konkreta handlingsplaner för olika sektorer och verk-

samhetsområden.

Exempel: Text som tydligt berättar om verksamheten

I Lillstad finns en kommunal konsumentvägledning dit du kan vända

dig för att få gratis råd och information i frågor som rör privata köp av

varor och tjänster.

Du kan till exempel få följande vägledning.

• Information före köp om varor och tjänster, som köpråd, testre-

sultat och marknadsöversikter.

• Råd om hur du hanterar en reklamation när du är missnöjd med

en vara eller tjänst.

• Vilka rättigheter och skyldigheter du har som konsument. Infor-

mation om konsumentlagar och föreskrifter.

En journalistiskt skriven text skapar alltså överblick. Den är konkret

och väcker därför intresse. Det gör texten effektiv. Den hjälper dig att

snabbt nå läsaren.

Eftersom vi alla är tidningsläsare och tv-tittare är detta något vi känner

igen. Detta är ju förklaringen till att vi snabbt kan ögna igenom en tid-

ning och ändå vara ganska bra insatta i vad som hänt i världen. Men

många av oss har lärt oss att skriva på ett annat sätt – mer akade-

miskt, med slutsatser och resultat sist i texten. Detta fungerar dåligt på

webben, inte minst med tanke på svårigheterna att läsa på en skärm.

Skrivtipsen som följer ger dig ytterligare inblick i det journalistiska

skrivsättet.

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

4

Skriva för WEBBEN

Allt innehåll ska vara begripligt, konkret och trovärdigt. Det ska också

vara kortfattat men fokusera inte på textens längd. En bra text blir läst

så det är viktigare att du skriver bra än kort.

Rubriken talar

Det första en besökare läser av texten är rubriken och den kan vara

det enda besökaren läser om den inte tycks leda till rätt innehåll. Dina

rubriker ska

• vara korta, men inte bara ett eller två ord

• ge en rättvisande beskrivning av innehållet

• innehålla det eller de viktigaste nyckelorden.

Rubriker gäller inte bara för nyheter. Alla sidor ska ha en rubrik som

ger besökaren en chans att avgöra om hon ska läsa vidare eller inte.

Tyvärr gör många publiceringssystem automatiskt sidans namn i navi-

gationen (exempelvis Kundtjänst) till sidans rubrik. Är det så hos er

kan du prova att jobba med underrubriker som är bra, samtidigt som

sidans namn finns kvar.

Exempel: Folktandvården Skåne arbetar med både sidnamn och sid-

rubriker som tydligt berättar vad texten handlar om.

Ge texten en bra start Textens första stycke kallas ingress. Dess syfte är att kortfattat beskri-

va det följande innehållet. Ingressen ska också locka till läsning genom

att skapa intresse för det som kommer. Det betyder att den måste vara

konkret och relatera till läsarens frågor och intressen.

Du bör använda ingress på alla sidor. Det ökar kraftigt dina möjligheter

att bli läst.

S krivtips

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

5

Skriva för WEBBEN Forskning: En ingress läses av nästan alla som kommer till en sida.

”When participants encountered a story with an introductory or sum-

mary paragraph, 95 percent of them read all or part of the introductory

paragraph. [...] This indicates an overwhelming pattern, and really

does show that readers place value on these forms of story presenta-

tion.”

http://poynterextra.org/eyetrack2004/articlepages.htm

Gör texten konkret Alla texter oavsett medium vinner på att låta fakta och exempel från

din verksamhet ersätta abstrakta resonemang.

Undvik passiv form

”Det har beslutats att…” är en mening med passiv användning av ver-

bet besluta. En aktiv konstruktion av samma mening skulle kunna vara

”Företagsledningen har beslutat att…”.

Du ska sträva efter att byta ut passiva uttryckssätt mot aktiva. Det ger

mer konkreta texter eftersom du nämner den agerande parten

(företagsledningen i exemplet) uttryckligen. Det blir också mer lättläst

då ordföljden följer talat språk. Ett tips är att leta efter bokstaven ”s” i

slutet på verb, eftersom den indikerar passiva former.

Begriplighet Begriplighet når du på flera olika plan i texten. Inte minst på webben,

där alla kan läsa dina texter, är det viktigt att du anstränger dig för att

ha ett klart och tydligt språk.

• Enstaka ord: Ersätt alltid med enklare synonymer, gärna kortare

ord, om sådana finns.

• Meningar: Variera meningslängden, men låt aldrig en mening

vara längre än 25-30 ord.

• Textkonstruktion: Se till att besökaren direkt i texten, eller via

länk, får tillgång till den bakgrund och de förkunskaper som

krävs för att han ska förstå innehållet.

• Undvik ordet ”man”. Det är opersonligt och kan skapa en osä-

kerhet kring vem texten riktar sig till, vem som ska göra något

och så vidare.

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

6

Skriva för WEBBEN

Med små språkliga val påverkar du hur besökaren uppfattar din text

och därmed ditt företag eller din organisation.

Det handlar om läsaren, inte om dig

Ett av de vanligaste misstagen i webbtexter är att de handlar om vad

avsändaren gör. Men det som intresserar läsaren är givetvis vad han

kan göra. Titta på en av världens mest framgångsrika webbplatser

som Amazon.com. Allt innehåll riktar sig till kunden: ”Save 30%...

Read this… Create your own…”.

Samma sätt att tilltala besökarens intressen går att använda på alla

webbplatser och intranät. Tror du verkligen att de som besöker perso-

nalavdelningens sidor på intranätet vill veta hur ni jobbar eller vilka ni

är? Kanske – med de letar antagligen mest efter rubriker som

”Genomför utvecklingssamtal… Lämna in semesteransökan senast…

Hitta nya kurser…”

Om du förmår dig själv att hela tiden tänka på vad läsaren vill och

dessutom direkt tilltala honom blir din text bättre. Dels ökar chansen att

läsaren känner sig träffad, dels kommer du antagligen att skriva mer

konkret.

Exempel: Enkel beskrivning med personligt och direkt tilltal.

”Hoten mot din IT-miljö blir mer avancerade. Det behöver även ditt

skydd bli. Med vår säkerhetsprodukt kan du välja de skydd som din

miljö kräver.

Testa ditt skydd. Vi erbjuder kostnadsfri utvärdering.”

Du – inte Ni, inte kunderna

Tilltala läsarna med ”du” (”din, dina”). Skriver du ”Ni” framstår du som

omodern eller onaturligt formell. Skriver du ”kunderna”, ”medborgarna”

eller ”dem” – tredje person plural – när informationen riktar sig till des-

sa bygger du upp ett avstånd till just dem du vill nå.

Tänk på att ”Du” inte är ett alternativ. Det är förmodligen inte gramma-

tiskt korrekt svenska och uppfattas generellt sett inte som extra artigt,

vilket oftast är anledningen till att det används.

T illtal och tonfall

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

7

Redigera så att du blir LÄST Det är svårare och tar längre tid att läsa från skärm än från papper. Du

måste därför visuellt underlätta för besökarna. Varje enskild sida mås-

te vara överskådlig. Tänk på att mycket läsning på skärm är

”skumläsning”. Besökarna försöker snabbt skaffa sig en uppfattning

om vad sidan innehåller för att besluta sig för att antingen läsa eller

klicka vidare.

Redigeringen ska alltid följa innehållet. Allt som för överskådlighetens

skull framhävs ska innehålla relevant och viktig information.

Sannolikt arbetar du med dina sidor i ett publiceringsverktyg, ett så

kallat Content Management System. Det kan vara Episerver, Sitevi-

sion, Lemoon, Joomla eller något annat av de hundratals som finns på

marknaden. Gemensamt för dem är att du som redaktör publicerar text

i givna mallar.

Om det är så behöver du inte fundera på radlängd, färger, val av typ-

snitt med mera. Det är alltid bestämt i mallarna och det gör ditt jobb

enklare. Tipsen som följer här handlar om redaktörens redigeringsan-

svar inom ramen för mallar.

Rubrik

Varje sida ska ha en rubrik. För formulering av rubriken och vad du

kan göra om rubriken bara är ett sidnamn, se ovan.

Ingress

Varje sida bör inledas med en ingress som syns tydligt. De allra flesta

väljer att ha ingressen i fet stil. Större text är också ett alternativ.

Mellanrubriker

Mellanrubriker är ett mycket bra sätt att underlätta för besökaren att

”skumläsa” en sida. En mellanrubrik beskriver innehållet i de textstyck-

en som följer direkt efter den, fram till nästa mellanrubrik. Använd gär-

na mellanrubriker frikostigt.

Många stycken

En luftig, det vill säga styckeindelad, text ger vila för ögat. Det finns

sällan anledning att låta ett stycke vara längre än tre meningar. An-

vänd formeln ”en tanke – ett stycke”, vilken innebär att ett stycke aldrig

ska innehålla information om mer än en (1) omständighet.

T ypografi för skärmläsning

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

8

Redigera så att du blir LÄST Forskning: Förtjäna dubbelt så mycket läsning med mer luft.

”The bottom line is that stories with shorter paragraphs got more than

twice as many overall eye fixations than those with longer paragraphs.

These data suggest that the longer-paragraph format discourages rea-

ding and that short-paragraph format overwhelmingly encourages rea-

ding.”

http://poynterextra.org/eyetrack2004/articlepages.htm

Fet stil Fet stil kan användas mer på webben än i dokument för tryck och ut-

skrift. Du kan skriva nyckelord och nyckelfraser i fet stil om det under-

lättar överskådlighet. Undvik dock att använda fet stil i omedelbar an-

slutning till en mellanrubrik, i varje fall om dessa (som så ofta) är just

fet text utan någon annan skillnad jämfört med brödtexten.

Kursiv stil Undvik kursiv stil för annat än markering av enstaka ord i brödtext.

Kursiv stil syns sämre än vanlig text på skärm och kan ge dåligt resul-

tat vid utskrift från webben. För markering av viktiga ord rekommende-

ras fet stil.

Understruken text Understruken text på webben kan endast användas för länkar. Använd

aldrig understruken text för att markera ord om de inte är länkar.

Listor

Använd listor vid uppräkningar där tre eller fler omständigheter följer

på varandra. Använd numrerad lista då punkterna följer på varandra i

en given ordning, annars en onumrerad lista.

Tveka inte om innehållet tillåter dig att skapa en lista – det är ett myck-

et bra sätt att locka läsarens blick till viktiga fakta.

Indrag

Med indrag kan du markera att ett stycke text skiljer sig från texten i

övrigt. Använd för exempelvis längre citat eller utdrag ur dokument.

Bildtext Använd bildtexter om bilden behöver en förklaring. Förväxla inte bild-

text med ALT-text. Bildtexten är synlig samtidigt med bilden medan

ALT-texten är till för dem som inte ser bilden. De ska alltså formuleras

på olika sätt.

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

9

Redigera så att du blir LÄST

Tabeller har länge missbrukats på webben. Tabellernas syfte är inte

att skapa design. Du ska inte positionera text eller bilder med tabeller.

De ska användas för att presentera strukturerade data.

Följer du inte denna rekommendation riskerar du att utestänga besö-

kare, inte minst funktionshindrade som använder särskilda hjälpmedel

för att läsa dina sidor.

Rätt använda kan bilder lätta upp sidor med mycket text. Men använd

bara bilder om de tillför något för antingen form eller förståelse. Bilder

som bara är bra bilder, men som inte har den minsta anknytning till

sidans innehåll tillför ytterst sällan något positivt.

Överväg alltid om dina bilder behöver bildtext för att bli begripliga för

läsaren. Fotografens namn kan också vara nödvändigt att ha med. Du

måste kontrollera vad ni kommit överens med fotografen om.

Diagram, illustrationer med mera är också bilder som kan ge ett viktigt

mervärde och öka förståelsen för det du vill berätta. Fundera alltid på

om du kan komplettera texten med något som ytterligare förklarar vad

du vill förmedla.

Alla bilder som tillför innehåll ska ha en ALT-text som beskriver bildens

innehåll. Detta är en förutsättning för att synskadade besökare via sina

hjälpmedel ska kunna ta till sig din information i sin helhet.

T abeller för rätt sak

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

B ilder berättar också

10

Struktur: Att hitta INFORMATION Det sätt som informationen är organiserad på en webbplats kallas

struktur. Strukturens grafiska presentation är navigationen, det vill

säga de menyer som besökaren klickar sig fram genom för att hitta

information.

Ju större webbplatsen är, desto viktigare är det att strukturen är logisk

– för besökaren. Det sistnämnda kan inte betonas för mycket. Struktu-

rens enda syfte är att hjälpa besökaren att hitta information. Om det

bästa för besökaren är att ni till exempel samarbetar över avdelnings-

gränser måste ni göra det.

Vad de olika menyvalen – länkarna i navigationen – kallas är väsent-

ligt. Återigen är det inte era interna termer och uttryckssätt som ska

avgöra.

Det läsarna kallar till exempel en tjänst ni säljer är precis det som

tjänsten ska kallas i navigationen. Väljer du annorlunda, väljer du att

bygga en högre tröskel än nödvändigt.

Tips: Ibland är det svårt att hitta bästa tänkbara ord för att beskriva en

webbkategori eller en ny sida. Fråga gärna de av dina kollegor som

dagligen möter målgrupperna personligen, ta reda på vad människor

frågar efter i telefonväxeln eller läs igenom inkommande e-post. Då är

chansen stor att du upptäcker vad målgrupperna själva säger.

Det finns flera grundläggande sätt att organisera information. Ofta

kombineras de på samma webbplats.

• Ämne: Det vanligaste sättet där du grupperar information som

handlar om samma sak (Produkter, Utbildning, Hälso– och sjuk-

vård).

• Målgrupp: Du samlar all information som riktar sig till samma

målgrupp (Studenter, Media, Leverantörer).

• Situation: Informationen grupperas efter besökarnas gemen-

samma situationer. Ligger nära Målgrupp (Nyblivna föräldrar, Du

som söker jobb).

• Uppgift: Du utgår från vad besökarna vill göra (Hitta resor, An-

mäl, Ladda ned).

• Organisation: Den egna organisationen utgör grund för informa-

tionsstrukturen. Ofta ett dåligt val.

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

O lika vägar in

11

Webb JURIDIK En personlig reflektion från författaren… Jag är inte jurist och inbillar

varken dig eller mig att innehållet på dessa sidor är juridiskt fullt kor-

rekta. Därför kan du inte hålla mig juridiskt, ekonomiskt eller på annat

sätt ansvarig för råden.

Med det sagt, så här har jag själv och andra organisationer valt att ar-

beta.

Elektroniskt distribuerad information har samma upphovsrättsliga

skydd som tryckt information. Även om det är enkelt att kopiera inne-

håll från en annan webbplats är det förbjudet utan upphovsrättsinneha-

varens uttryckliga tillstånd.

Det kan vara svårt att avgöra vem som är upphovsrättsinnehavare. En

bild kan tillhöra fotografen eller illustratören, men de kan också ha sålt

rättigheterna till någon annan. Var därför noggrann och försäkra dig

om att den som ger dig tillstånd att använda bild eller text har rätt att

göra det.

Att ni tidigare har använt externt producerat innehåll är heller ingen

garanti för att du får använda det igen. Det kan krävas ett nytt avtal för

ytterligare en användning.

Naturligtvis har du citaträtt, vilket är en klassisk inskränkning i upp-

hovsrätten. Citaträtten gäller både text och bild men av naturliga skäl

är det framförallt för text som frågan blir aktuell. Det finns inte några

exakta mått för hur mycket du får citera, men använd ditt goda omdö-

me och ha bara citat som en mindre del av din text.

Grundregeln är att inga personuppgifter får publiceras på Internet, men

det finns en lång rad undantag och i ditt dagliga arbete bör det sällan

uppstå några praktiska svårigheter att följa Personuppgiftslagen, PUL.

Det första undantaget gäller harmlösa uppgifter. Sådana får publiceras

också utan samtycke från personen. För anställda inom exempelvis en

offentlig förvaltning är namn och befattning harmlösa uppgifter liksom

adress, telefon och e-post till arbetet.

Det andra stora undantaget gäller journalistiskt ändamål och detta ska

tolkas mycket brett.

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

U pphovsrätt på nätet

P ersonuppgiftslagen

12

Webb JURIDIK Allt som syftar till att informera, utöva kritik och väcka debatt om frågor

av betydelse för allmänheten tolkas som journalistiskt ändamål – och

då är det till och med tillåtet att publicera känsliga uppgifter utan sam-

tycke.

Normalt bör du dock se till att få skriftligt samtycke för all publicering av

känsliga uppgifter. Det handlar – enligt Datainspektionen – om uppgif-

ter kring etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, medlemskap i fackföre-

ning samt sådant som rör hälsa och sexualitet.

I de texter du skriver är detta inget problem. Om du pratar med en per-

son för att skriva en text och ni kommer in på känsliga uppgifter kon-

trollerar du direkt att du får samtycke för publicering. Känsligheten

måste också bedömas efter vilken person det gäller. En skolelevs poli-

tiska åsikter är känsliga uppgifter. En fullmäktigeledamots politiska

åsikter är det inte.

Med fotografier bör du vara mer vaksam. En identifierbar person på

väg in i en kyrka eller identifierbara åskådare på ett valmöte är exem-

pel på bilder som i sig är känsliga uppgifter och kräver samtycke. Ofta

är det enklast att i stället använda en bild från samma tillfälle som inte

identifierar enskilda personer.

Tips: Läs mer hos Datainspektionen

Datainspektionen har mycket information om hur personuppgifter ska

behandlas. Om samtycke säger de till exempel:

”Samtycke är en frivillig och tydlig viljeyttring genom vilken den regi-

strerade – efter att ha fått information – godtar behandlingen av per-

sonuppgifter om sig själv.

Samtycket behöver inte vara skriftligt men det kan många gånger vara

lämpligt. (3 § PuL)”

http://www.datainspektionen.se/fragor_svar/personuppgifter.shtml

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

13

Länkar – webbens SYRE Länkar är webbens syre. En av mediets stora fördelar för besökaren är

just möjligheten att snabbt ledas vidare till relaterat eller fördjupande

material.

Använd därför länkar till andra sidor på din webbplats eller ditt intranät

frikostigt. Tveka heller inte att länka till externa sidor då det är befogat.

Tänk på att öppna dessa länkar i ett nytt fönster, medan alla länkar

mellan dina egna sidor bör öppnas i samma fönster. Är det en extern

länk bör det också framgå av sammanhanget.

Exempel: Skatteverket har mer information om skatteanmälan för dig

som funderar på att starta eget.

Skriv bra länkar Exemplet ovan är en innehållsrik länk. Bara genom att läsa texten som

är länkad förstår besökaren vad han kommer till. Det underlättar för

den läsare som snabbt kollar igenom en sida. Det är också ett sätt att

öka tillgängligheten för funktionshindrade besökare.

Undvik alltså innehållslösa länkar som ”Läs mer” eller ”Klicka här”.

Du vinner på att länka En vanlig oro är att om en webbplats har externa länkar så ”förlorar”

man besökarna. Oron är kontraproduktiv. Tänk i stället så här: Du

kommer att ”förlora” dem ändå. Ingen besöker bara din webbplats. Det

viktiga är att ge dem en anledning att komma tillbaka. Om läsaren kän-

ner att du erbjuder bra information, inklusive länkar, ökar chansen att

de lägger dig på minnet eller till och med sätter din webbplats som ett

bokmärke.

Forskning: Länkar viktigt för trovärdighet

Stanford Guidelines for Web Credibility

1.Make it easy to verify the accuracy of the information on your site.

”You can build web site credibility by providing third-party support

(citations, references, source material) for information you present,

especially if you link to this evidence. Even if people don't follow these

links, you've shown confidence in your material.”

Fogg, B.J. (May 2002). "Stanford Guidelines for Web Credibility." A Research Summary

from the Stanford Persuasive Technology Lab. Stanford University.

www.webcredibility.org/guidelines

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

14

Länkar – webbens SYRE Du får länka

Du har inget juridiskt ansvar för informationen på de webbplatser du

länkar till. Men du har givetvis ett moraliskt ansvar. Du ska inte leda

dina besökare vidare till webbplatser som av någon anledning är tvivel-

aktiga.

En del webbpublicister har fått för sig att de kan bestämma om någon

ska få länka till dem och kräver att du ber om tillstånd. Såvitt jag förstår

har detta inte juridiskt stöd någonstans i världen. Du kan alltså strunta i

det.

Sen kan man säga att en länk är en gåva. Du ser till att den andra

webbplatsen blir läst. Kräver de tillstånd förtjänar de egentligen inte att

bli länkade till. De har inte förstått hur webben fungerar.

Ramar

Det finns webbplatser som använder så kallade ”ramar”. Det innebär

att det som upplevs som en sida är uppbyggd av flera olika sidor. I

dessa fall kan det vara svårt att länka till precis det innehåll du vill.

Även om du hittar adressen till den sidan är det oftast ingen god idé

eftersom det för besökaren kommer att se märkligt ut (till exempel är

navigationen ofta inte med på sidan). Det är dessutom inte tillåtet att

”djuplänka” som detta kallas.

Kan du, hitta en annan sida att länka till i stället. Går inte det måste du

låta länken gå till webbplatsens förstasida och komplettera med en

beskrivning av hur besökaren ska klicka för att hitta rätt.

Webbredaktör på riktigt Att vara webbredaktör skiljer sig på vissa punkter från att vara redaktör

för tryckta medier. Det är först när du tänkt tanken ”Vilken ytterligare

information skulle min läsare kunna vara intresserad av?” som

webbredaktörsjobbet är gjort. Hämta gärna inspiration från nyhets-

webbplatser som brukar vara väldigt drivna i sitt arbete med länkar.

Det är din kunskap och fantasi som sätter gränsen.

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

15

Bli hittad av webbens SÖKMOTORER Webbens sökmotorer (Google, Yahoo, MSN Sök och så vidare) blir allt

viktigare för människors informationssökning. En klar majoritet av dem

som använder Internet använder sökmotorer för att hitta rätt.

De allra flesta företag och organisationer lever i en konkurrensutsatt

informationsvärld. Det finns fler som vill berätta samma sak.

Att underlätta för människor att hitta just din information – till och med

innan besökaren klickat in på webbplatsen – är en förlängning av den

service eller satsning det innebär att överhuvudtaget publicera infor-

mationen.

Ditt jobb att lyckas

Du som skribent/redaktör har en avgörande betydelse för hur högt upp

i sökmotorernas resultatlistor din sida hamnar. Det är inte någon an-

nans ansvar även om du måste ha bra förutsättningar från webbdesig-

ner och verktygsleverantör.

På nästa sida följer de viktigaste tipsen för hur du ska lyckas. Som du

kommer att se har du mycket gratis om du skriver journalistiskt med

det viktigaste först.

Undersökning: Placering i sökmotorn påverkar din trovärdighet

Cirka två tredjedelar av dem som söker på nätet klickar aldrig förbi de

första tio träffarna. Bara 10 procent går till fjärde resultatsidan och vi-

dare. Du bör alltså dyka upp på första resultatsidan i Google.

Dessutom: 36 procent av sökanvändarna drar slutsatsen att företagen

som rankas högst är de ledande i sin bransch.

http://www.iprospect.com/premiumPDFs/

WhitePaper_2006_SearchEngineUserBehavior.pdf

Statistik: Sök mest populärt på nätet

Sökning är den vanligaste aktiviteten på webben. Hela 70 procent i

åldern 16-74 år i Sverige använde under första kvartalet 2005 Internet

för att söka efter information om varor eller tjänster.

http://www.scb.se/templates/tableOrChart____154542.asp

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

16

Bli hittad av webbens SÖKMOTORER Välj nyckelord och nyckelfraser med omsorg

Grunden för att komma högt i resultatlistorna är en djup förståelse för

hur målgruppen uttrycker sig. De flesta söker med 1-3 ord och de sö-

ker med de ord eller fraser de använder i dagligt tal.

Du måste använda samma ord som dem. Det hjälper inte att ni kallar

er tjänst för ”kompetensutveckling” om människor letar efter ”kurser”.

Eller att ni skriver ”räddningstjänst” för att det heter så i Räddnings-

tjänstlagen. Vi säger ju faktiskt ”brandkår”.

Tips: Yahoo har en sökordsassistent där du kan se hur många gånger

någon sökt efter en term den senaste månaden. Du hittar den via

http://searchmarketing.yahoo.se/sv_SE/srch/sbsg.php. (Tyvärr går det inte att

skriva en direkt länk.) Några exempel från april 2006:

Billigt flyg: 2 008 sökningar Lågprisflyg: 3 755 sökningar

Kompetensutveckling: 645 Kurs: 1 501

Läkemedel: 1 563 Medicin: 2 583

Använd nyckelorden där de syns

De nyckelord och –fraser du tror att människor använder för att leta

efter din information ska du arbeta in i det synliga innehållet på din

sida.

Det dolda innehåll (så kallade metataggar) som många tror är hemlig-

heten bakom att lyckas i sökmotorerna har ingen större effekt. Sökmo-

torerna tar bara liten, om ens någon, hänsyn till vad du skriver i dessa

taggar.

Skriv en innehållsrik titel Titeln är den enskilt viktigaste platsen att använda dina nyckelord och

nyckelfraser. Titeln är det fält högst upp i webbläsarens fönster där det

står vad sidan heter. Oftast är det vit text på blå botten.

Har du otur är ditt publiceringsverktyg inställt för att på alla sidor auto-

matiskt stämpla företagets namn och bara det. Du har då en avgöran-

de nackdel i arbetet för att lyckas i sökmotorerna. Kräv att leverantören

ändrar i systemet.

Ett fall framåt är om verktyget automatiskt gör titlar enligt modellen

”Sidnamn >> Företagsnamn”. Men det är fortfarande inte bra. På vikti-

ga sidor ska du skriva innehållsrika titlar med fler ord än du antagligen

har i sidnamnet.

Se bra exempel på nästa sida...

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

17

Bli hittad av webbens SÖKMOTORER

Använd nyckelorden i rubriken

Titel och rubrik är alltså inte samma sak. Rubriken står på själva sidan

och är vanligen annorlunda formulerad än titeln. Rubriken är samman-

hängande text och inte lika mycket en uppräkning av nyckelord.

Men även i rubriken måste du använda de ord som du vill att sidan ska

bli hittad med via en sökmotor. Sökmotorerna bedömer, fullt logiskt,

text i rubriker som viktiga för sidans innehåll.

Använd nyckelorden ofta och tidigt i texten

Dina nyckelord ska också med i ingress och brödtext. Ju fler gånger

ordet förekommer och ju högre upp på sidan det finns, desto högre

rankas din sida vid sökningar på ordet (eller frasen).

Samtidigt måste du göra en rimlig avvägning. Du kan inte skriva ordet

så många gånger att texten blir konstig eller svårläst. Onaturliga upp-

repningar kan till och med straffa sig och få negativ effekt i sökmotorn.

Allt hänger inte på innehållet Det är ett gott webbredaktörskap att aktivt arbeta med innehållet för att

sidorna ska bli hittade. Men du ska samtidigt veta att innehållet inte är

den enda faktorn som spelar roll.

Alla sökmotorer och särskilt Google tar mycket stor hänsyn till hur din

sida hänger ihop med andra sidor på nätet. Vart du länkar har betydel-

se men framförallt hur många och vilka som länkar till dig.

Du kan jobba också med denna aspekt.

• Be att företag och organisationer ni samarbetar med länkar till er

(och länka till dem själv, naturligtvis).

• Se till att ni finns med i kataloger som Sunet (http://

katalogen.sunet.se/) och Open Directory Project (http://www.dmoz.org/).

• Skriv så intressant innehåll att bloggare och andra med egna

webbsidor självmant tipsar om er.

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

18

Det redaktionella ARBETET All redaktionell produktion är en process. Först när du ingår i en orga-

nisation som tar ansvar för processens alla delar har ni möjlighet att

skapa webb– och intranätinformation med hög kvalitet.

Processens delar

1. Idé: Vilken information behövs? Vad borde ni publicera för att

stödja verksamheten internt eller externt? Vad efterlyser mål-

grupperna?

2. Insamling: Ta fram information, hitta relevanta underlag eller

prata med människor som arbetar med ämnet/frågeställningen.

Ta hänsyn till synpunkter från målgrupperna.

3. Bearbetning: Formulera texter och redigera sidor.

4. Publicering: Göra information tillgänglig på webben eller intra-

nätet. Se till att information struktureras logiskt och att informa-

tion som inte bör vara publicerad arkiveras.

Traditionellt har nästan allt fokus lagts på publicering och i viss mån

bearbetning. De är visserligen viktiga för att du berättar saker på rätt

sätt. Men det har ingen betydelse om du inte berättar om rätt saker,

vilket de två första stegen handlar om.

Vissa organisationer slår fast att det första steget är ett gemensamt

ansvar. Det är ju många medarbetare som vet vilken information era

målgrupper vill ha. Vissa befattningshavare – som chefer och informa-

tionsägare – kan dessutom sägas ha ett särskilt ansvar för att föreslå

vilken information som är nödvändig för att verksamheten ska få rätt

stöd.

Men ett gemensamt ansvar har en tendens att bli ingens ansvar. När

allt kommer omkring är det webbredaktören som även här är nyckel-

person. Du och ingen annan kombinerar två viktiga roller. Du är orga-

nisations talesman men också besökarens ombudsman.

Den uppgiften kräver att du förstår vilka texter som behövs inom ditt

ansvarsområde (Idé) och att du försäkrar dig om att ha bästa möjliga

underlag (Insamling).

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

19

En färdig sida: CHECKLISTA • Gör klart för dig själv vad du vill

Vilken målgrupp vill du nå? Vad vill du att de ska veta/göra efter

att de läst din information? I vilket sammanhang – var i struktu-

ren – ska den publiceras?

• Skaffa dig rätt information Har du skaffat dig tillgång till de mest aktuella underlagen? Pra-

tat med de människor inom företaget som kan mest om det du

ska skriva? Försökt ta reda på vilka frågor målgruppen brukar ha

om ämnet?

• Gör ett urval Du kan aldrig berätta allt. Välj medvetet vilken information som

ska vara med. Finns det behov av mer information än du vill

publicera på en enda sida? Kan du länka till fördjupad informa-

tion? Behövs det flera sidor?

• Välj de viktigaste orden Välj ut nyckelord och nyckelfraser enligt din bedömning av vad

målgruppen själva säger om ämnet för texten. Detta ökar både

begriplighet och sökbarhet.

• Skriv titel, rubrik och ingress

Textens inledning är den chans besökaren ger dig. Använd de

ord du valde som viktigast.

• Skriv brödtexten Skriv aldrig mer än nödvändigt. Ju längre texten är, desto vikti-

gare blir nästa steg.

• Skapa en överskådlig sida Dela in texten i många stycken. Använd mellanrubriker, listor

och andra hjälpmedel för att underlätta för besökaren att över-

blicka din text.

• Led besökaren vidare Överväg om du ytterligare kan hjälpa besökaren genom länkar

till relaterad eller fördjupande information. Välj kontaktpersoner.

• Kontrollera innehållet Har du fått fakta rätt? Kan du ytterligare förenkla språket? Ta

gärna hjälp av en kollega som får läsa din text.

• Publicera sidan Se till att informationen placeras logiskt för besökaren i struktu-

ren.

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

20

Om Fredrik WACKÅ Webbrådgivare och redaktör. Innehållsspecia-

list. Uppskattad utbildare som lett kurser för

alla typer av organisationer sedan 1999.

Vänd dig till mig om du vill

• se till att ni gör rätt saker på webben

och intranätet

• mäta och förankra er satsning

• öka människors möjlighet att hitta - dels till er, dels hos er

• säkerställa en effektiv publiceringsmodell

• skapa bra texter som får önskat resultat.

Skriva för webben För grupper som behöver utveckla skrivandets grunder - att skriva en-

kelt, begripligt och intresseväckande. En lärorik och rolig heldag med

många praktiska tips kring webb och intranät.

Kvalificerad redaktör för webb och intranät Fördjupa din kunskap som redaktör. Förstå hur du skriver för handling

och hur du arbetar tillsammans med engagerade besökare.

Bli hittad i webbens sökmotorer Du varken kan eller behöver köpa en plats högt upp i sökmotorernas

träfflista. Era redaktörer har framgången i sin hand. En mycket konkret

halvdagskurs som ger resultat.

Bloggar som professionellt kommunikationsverktyg Webbloggar har tagit steget från personlig till professionell använd-

ning. Företag och organisationer upptäcker hur de stärker varumärken,

skapar bättre relationer med viktiga målgrupper eller underlättar sam-

arbeten inom organisationen.

Webb: www.wpr.se

E-post: fredrik@wpr.se

Telefon: 040-13 42 00 / 08-501 64 438

Mobil: 0709-61 95 95

Postadress: W PR & Information AB, Diakongatan 32, 216 23 Malmö

Webbredaktörens A

BC - w

ww.wpr.se/abc

K urser: www.wpr.se/kurser/

K ontakt

21

ÄNNU MER? Webbredaktörens ABC kan du ladda ner från www.wpr.se/abc/

Där hittar du länkar till de webbplatser som nämns. På wpr.se

finns även fler betraktelser och nyheter om webbinnehåll.

SPRID VIDARE Detta verk är licensierat under Creative Commons

Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 2.5

Sweden licens.

För att se en kopia av denna licens, besök

http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/

Licensen innebär att du får

• kopiera, distribuera, visa och framföra verket

på följande villkor:

• Erkännande. Du måste ange upphovsmannen och/eller li-

censgivaren på det sätt de anger. (Webbredaktörens ABC

av Fredrik Wackå med länk till www.wpr.se)

• Ickekommersiell. Du får inte använda verket för kommersiel-

la ändamål.

• Inga bearbetningar. Du får inte förändra, bearbeta eller byg-

ga vidare på verket.