VERKSAMHETSPLANFÖR HT 2017 – VT 2018

CHEF NORA EZATESKILSTUNA KOMMUN

1

Innehåll

1. Inledning s.3

2. Värdegrund och uppdrag s.5

3. Läroplanens mål

- Normer och värden s.6

- Utveckling och lärande s.8

- Barns inflytande s.12

- Förskolan och hem s.13

- Samverkan med förskolan, skola och fritidshem s.14

- Uppföljning, utvärdering och utveckling s.15

4. Förskolans profil s.17

5. Kost och hälsa s.20

6. Kultur s.21

7. Trygghet och trivsel s.22

8. Miljö s.24

9. Säkerhet och krisberedskap s.25

2

Inledning

Nora idrottsförskola är en fristående förskola som har sin verksamhet i fräscha ombyggda lokaler belägen i Eskilstuna, Nyfors.

Vår förskola erbjuder 28 förskoleplatser på en avdelning, där vi delar in barnen i tre grupper mellan kl. 09.00-12.00 då barnen arbetar i sina egna grupper.

Våra namn på barngrupperna har tagits fram av barnen själva;

Björnarna 1-3 år 10 st.

Tigrarna 4-5 år 9 st.

Lejonen 5-6 år 9 st.

I förskolan arbetar två förskollärare/förskolechef på 100 %, tre barnskötare med tjänst förlagd 75 % -100 %, en kock på 50 % och en städare på 100 %, där tjänsten är förlagd 50 % på städ och 50 % i barngruppen som stöd till arbetsgruppen, förskolan har även två anställda som extra stöd i barngrupperna på 100%.

Vår pedagogiska verksamhet utgår från läroplanen för förskolan ”Lpfö-98 reviderad 2010” och kommunens riktlinjer som uttrycker vilka krav staten ställer på verksamheten. Målen i läroplanen anger inriktningen på förskolans arbete och uttrycker en önskad kvalitets utveckling i förskolan, utifrån läroplanen för förskolan utformar vi våra lokala mål.För läsåret 2017 kommer vi att sätta fokus på ett mål i taget och arbeta genom det noga med förhoppningar att nå målet djupare och befästa vårt arbete hos det enskilda barnet.

Vi arbetar ständigt med barns inflytande och delaktighet i det dagliga arbetet. Vi utformar vår miljö och planering av den pedagogiska verksamheten utifrån barnens intresse, reflektion och dialog som barnen själva på olika sätt ger uttryck för. Samt miljön ska vara öppen och innehållsrik, detta gör vi för att skapa en atmosfär där barnen känner trygghet och tillit till personalen, dom andra barnen, till miljö och material samt att miljön ska vara öppen och innehållsrik.

Verksamhetens innehåll tar sig guttryck i tema och projekt arbeten och präglas av ständig reflektion och dokumentation som görs av dem pedagogernas ansvariga grupp. I denna dokumentation kopplar vi vår planering och barnens arbete till läroplanens mål och riktlinjer samt till förskolans lokala mål. Syftet med dokumentationen är att synliggöra barnens arbete så att barnen kan reflektera över de aktiviteter och lärandet som de är med om, samt att det

3

När man arbetar i mindre grupper har man möjlighet att se det enskilda

barnet och dess utveckling.

blir ett hjälpmedel för pedagoger och föräldrar för att se och följa upp barnens utveckling och lärande process.

Förskolan ska lägga grunden till ett livs långt lärande. Verksamheten ska vara roligt, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och läran bildar en helhet

Ur Lpfö 98 reviderad 2010

Värdegrund och uppdrag

4

”Verksamheten ska utforma i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar”

Lpfö-98 reviderad 10 s.4Vi strävar efter att:

- Skapa en verksamhet av hög pedagogisk kvalitet, där förskolans profil är idrott, rörelse och hälsa sammanflätade med en god pedagogisk utveckling och lärande och bedrivas av de demokratiska värderingarna.

- Skapa lärande pedagogiska miljöer som utformat till att inspirera, utmana och anpassat efter barnens utveckling, deras förmågor och intressen.

- Skapa trygghet och trivsel och en lugn stämning i barngruppen.

- Skapa utforskande, inflytande och delaktighet hos barnet oavsett kön.

- Skapa en medvetenhet hos barnet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur.

- Skapa en vana och förståelse för det lilla barnet om de demokratiska värdegrunderna liksom respekt, rättvisa, trygghet, delaktighet, jämställdhet och förståelse för varandras olikhet (likabehandlings perspektiv).

- Flickor och pojkar har samma möjlighet och utmaningar att växa utifrån sina egna personliga förutsättningar; (genusperspektiv).

- Alla barn som individ tilltalas till sitt namn, inte med orden tjejer/flickor eller killar/pojkar.

- Skapa förtroende mellan föräldrar och förskolan.

- Vi strävar efter att vi vuxna ska vara goda förebilder för barnen.

Läroplanens mål

5

2.1 Normer och värden

Alla pedagoger på förskolan ska aktivt arbeta för att utveckla barns förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värdegrunder.

Under detta mål kommer vi att revidera arbetet parallellt med våra likabehandlingsplan som förebygger arbetet med diskrimineringslagen.

Under Hösten 2017 – Våren 2018 kommer vi att fokusera på:

- Gemenskap och kommunikation, under den gemensamma samlingen använder vi oss av snällkalendern utöver vår fasta planering där barnen har möjlighet att få en uppgift i veckan som de ska utföra.

- Vi använder oss av känselkorten för att sätta ord på våra känslor,

- Pedagogerna uppmuntrar barnen till en positiv kommunikation mellan varandra vid problemlösningar och tråkiga händelser samt under leken.

Vi strävar efter att varje barn utvecklar:

… öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar samt respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Lpfö-98 (reviderad 2010) sid 8Detta sker när:

- Vi ser när barnen lyssnar på och bemöter varandra med respekt

- Barnen känner tilltro till sig själv och vågar uttrycka sina känslor och tankar.

- Barnen ska stå för sin handling under hela sin vistelsetid på förskolan

- Barnen ska visa respekt och hänsyn för naturen och djuren

- Barnen ska visa mer respekt och omsorg för allt som finns i sin närmiljö

Hur går vi till väga för att nå målet:

6

- Vi vuxna är förebilder och ska vara mentalt närvarande och lyhörda.

- Barn och vuxna övar på att sätta ord på känslor och händelser.

- Vi använder oss av en reflektionsbok som vi använder under den gemensamma samlingen. Boken används för att notera dagens olika händelser som vi kan ta upp med barnen.

- Vi som pedagoger ska hjälpa barnen med deras samspel till varandra och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.

- Samarbeta med hemmen när det gäller barnens regler och förhållningssätt i förskolan.

- Visa respekt för individen och det medverkar till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet.

- Vi lyfter upp allemansrätten för att uppmärksamma barnen om naturen och djurens rättigheter

- Vi som pedagoger ska hjälpa barnen att respektera allt som finns i vår närmiljö, både inne och ute.

- För att förstärka arbetet med värdegrunden kommer vi att jobba med Tema ”Vännerna i kungaskogen” där riktar vi oss mot vänskap, gemenskap och respekt.*

2.2 Utveckling och lärande

7

Verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenhet, intresse, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet, vi ska möta barnen utifrån deras förutsättningar där olikheter ses som en tillgång. Personalen ska utmanas av barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för bygg och matematik, naturvetenskap, teknik och experiment, använder mer och strukturerat material som främjar fantasin och skapande, spelar olika spel, högläsning och spela teater.

Vi strävar efter att varje barn utvecklar:

Inom motorik

… sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Lpfö-98 (reviderad 2010) sid 10Inom språk

… nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumenterar och kommunicera med andra

Lpfö-98 (reviderad 2010) sid 10Inom matematik

… sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar

Lpfö-98 (reviderad 2010) sid 10

Inom bygg och konstruktion

… sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Lpfö-98 (reviderad 2010) sid 10

Inom naturkunskap

8

… sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Lpfö-98 (reviderad 2010) sid 10

Inom teknik

… sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

Lpfö-98 (reviderad 2010) sid 10

Inom socialisering

… sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

Lpfö-98 (reviderad 2010) sid 9

Detta sker när:

- Barnen ställer inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper

- Varje barn ska få sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde.

- Barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker.

- Barnen får stöd och stimulans i sin sociala utveckling.

- Barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling

- Barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling

- Barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik,

- Barnen får stöd och stimuleras i sin motoriska utveckling,

Hur vi går till väga för att nå målet:

Motorik

9

Genom planerade idrottsaktiviteter både i inne- och ute miljö samt att tillgängligt material finns, skapar vi förutsättningar för utveckling inom grovmotorik. Finmotoriken övas under våra skapande aktiviteter. För att få en mer insyn på vår motorik och idrottsaktiviteter se sid. 17 i detta häfte.

Språk

Vi berikar barns språk i detta område med väl pedagogiskt inköpta material, Språket tar sig uttryck i våra planerade aktiviteter under hela veckan. Vi kommunicerar med barnen på deras nivå under hela dagen, talar och lyssnar. Barnen utnyttjar varje tillfälle att gå till biblioteket och lånar böcker som vi sedan läser tillsammans och tittar i. Vi ska arbeta med tema inriktat ”Vännerna i kungaskogen” och få in språk för att öva språk och stärka barnens ordförråd, vi går på teater minst en gång per termin, förskolan samarbetar även med olika företag som arrangerar sagostunder 2-3 gånger/termin som vi deltar i med barnen. Vi har vårt utformade pedagogiska språk rum som stimulerar barnens intresse till det svenska språket samt de andra språken. Barnen har tillgång till tre olika samlingar under fm, vi den första samlingen är en gemensam samling där alla barn deltar, den andra samlingen är i enskilda gruppen och den tredje samlingen är innan lunchen. Vid varje samlings tillfälle använder vi olika aktiviteter och arbetssätt för att berika barnens språk och kommunikation. Vi skapar tillfällen med barnen för att lyssna på sagor, spelar teater tillsammans, dansa, spela och leka.

Matematik, bygg och konstruktion

Vi har skapat ett pedagogiskt rum för bygg och matematiskt tänkande som inbjuder material för siffror, sortering, tid, tal, mätning, olika bygg material t.ex. lego, duplo, plusplus osv. och olika spel och arbetsblad m.m. barnen ska använda och möta många olika matematiska begrepp i samband med bygg och konstruktion under barnens vistelse i förskolan: hög, låg, stor, liten, störst, minst m.m. barnen utnyttjar tiden till att öva på matematik, bygg och konstruktions inlärning vid alla våra planerade och oplanerade aktiviteter under dagen som t.ex. Skog, experiment, idrott, samling, teamarbete och oplanerade aktiviteter som fri lek ute/inne, vid matsituation och vid på och av klädning m.m.

Naturkunskap, Teknik och experiment

10

Inför varje termin utför pedagogerna en skogs planering som utförs tillsammans med barnen regelbundet varje vecka för att stimulera och utmana barnens intresse och kunskap för djur och växterBarnen utforskar och experimenterar och lära sig om naturens fenomen som t.ex. väder och årstider och dess naturliga förändringar. Vi besöker även de närliggande lekparkerna, där barnen får uppleva i de olika naturmiljöerna och tränar upp sin grovmotorik.Vi har skapat fram en natur, teknik och experiment rum för att barnen närmar sig naturen genom de olika material som vi erbjuder barnen t.ex. planterings påsar/lådor, affischer om Sveriges djur, insekter och växter. Vi erbjuder barnen tekniska material och spel, färdiga experiment lådor m.m. Barnen ska få möjlighet att lära sig hur saker och ting fungerar ihop, att sätta ihop två delar till ett skapar förståelse för teknik, rummet är rustat med magneter i olika former som uppmuntrar barnen till deras utvecklande i tekniken, vi har en kroppsmall i magnet form som barnen kan pussla ihop de olika kroppsdelarna genom skelett eller muskler på magnetväggen. Teknik är grundläggande när barn upptäcker världen. Informations och kommunikationsteknik-IKT ska användas i verksamheten för att stödja barnens lärande. Detta innebär att barnen tillsammans med personalen kan söka information med hjälp av t.ex. multimedia som pedagogiska ”appar” (lärplattan), filmer, bilder etc. Pedagogerna uppmuntrar barnens nyfikenhet till naturliga kemikaliska fenomen genom att forma fram experiment lådor med instruktioner stegvist genom bilder som barnen kan ta del av under den fria leken, samt när barnen utför aktiviteter med pedagogerna under den planerade experiment aktiviteten, förskolan använder sig även av boken laban och idéer via internet

Socialisering

Barnen uppmuntras att klara av olika situationer under sin vistelse på förskolan, genom förskolans tydliga regler och rutiner och våra välplanerade Tema arbetet ”Vännerna i kungaskogen” och de andra aktiviteterna. Praktiska likaväl som lärandesituationer.Vi kobbar med reflektions boken där vi noterar dagens händelser som vi tar gemensamt med barnen för att lära sig att hantera konflikter.Vi arbetar med trivselregler som vi skapar av tema ”vännerna i kungaskogen” där barnen får säga sina synpunkter på trivselregler för förskolan. För att uppmuntra barnen att ta ansvar för förskolans gemensamma regler.

2.3 Barns inflytande

11

De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformning av miljön och planering av den pedagogiska verksamheten. Det vuxna styrda lärandet minskar och arbetar efter modellen ”barn i centrum”.

Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar:

… sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö,… sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska pinciper,

Lpfö-98 (reviderad 2010) sid 12Detta sker när:

- Barnen medverkar till att skapa och påverka sin vardag på förskolan.

Hur går vi till väga för att nå målet:

- Pedagogerna använder reflektions protokoll bl.a. där pedagogerna skriver ned barnens tankar om en aktivitet. Dessa ligger till grund för vidare planering i verksamheten.

- Barnen får välja maträtt i samband med sina födelsedagar som serveras för hela förskolan.

- På fredagar får barnen under vistelsen på förskolan välja plats för utevistelse och uteaktivitet samt välja eftermiddagsfilm.

- Barnen ska röra sig fritt i de ny skapade pedagogiska rummen efter lunchen för att barnet själv ska upptäcka sina förmågor och sina intressen.

- Barnen påverkar våra inköp efter deras intressen

2.4 Förskola och hem

12

”Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktigt, alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan. Förskolans uppgift innebär i sommarbete med föräldrar verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.”

Lpfö 98 (10) s. 13

Detta sker när:

- Att varje barn tillsammans med sina föräldrar för en god introduktion i förskolan.

Hur går vi till väga för att nå målet:

- För att skapa en trygg dag för barnet behöver överlämnandet av barnen mellan föräldrar och pedagog ske medvetet.

- För att få en helhetssyn under barnets vistelsetid på förskolan behöver pedagoger och föräldrar komma över grinden för en bättre kontakt.

- Föräldrar behöver respektera och följa förskolans regler och riktlinjer tillsammans med pedagogerna, för sitt barns bästa.

- Bra kommunikation mellan föräldrar och pedagoger behövs ske kontinuerligt, för barnets bästa.

2.5 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem

Förskolan ska sträva efter att:

13

- Ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skola och fritidshem. För att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.

Detta sker när:

- Samarbetet kring övergång förskola till förskoleklass sker efter plan;

Hur vi går till väga för att nå målet:

- Vi pedagoger tar kontakt med Fröslunda skolan och Björktorpskolan under februari månad samma år som de barnen ska övergå från förskola till förskoleklass. Vi tar reda på datum för inskolningsdagar och övergångs datum för barnen.

- Ansvarig personal ansvarar för att ta med de barnen till Björktorpskolan vid inskolningsdagar. Föräldrar ansvarar för inskolning för barn som blir intagna till Fröslunda Skolan eller annan skola.

- Vi samarbetar med föräldrar angående information om antagning, inskolning på respektive skola och avdelning.

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling

Förskolan strävar efter att:

14

Vår verksamhet ska systematiskt dokumenteras, utvärderas och följas upp. Barnens utveckling ska också följas upp i utvalda delar, för att sedan dokumenteras.Målet med det systematiska arbetet kring förskolans verksamheter är att upprätthålla en god kvalitet.

Detta sker när:

- Vi dokumenterar kontinuerligt olika delar av vår verksamhet där syfte, mål, genomförande och barnreflektion ingår.

- Arbetslagen dokumenterar, följer upp och analyserar varje barns utveckling och lärande, samt utvärderar hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och riktlinjer.

- Varje år i september skriver arbetslaget tillsammans klart det systematiska arbetsplanen som sedan i sin tur redovisas till kommunen.

Hur vi går till väga för att nå målet:

- Vi försöker hålla fast pedagogernas enskilda planering.

- Pedagogerna bestämmer gemensamt ett arbetssätt, som man sedan följer genom en ”mall” för att dokumentera barns lärande.

- Vi använder en dokumentations vägg för att göra dokumentationen synlig och i barns ögonhöjd.

- Vi gör en god rutin för att ställa in dokumentationen i barnens portfoliopärmar.

- Barnens egen portfoliopärm utformar efter läroplanens mål och riktlinjer och våra pedagogiska rum.

- Verksamheten och dess aktiviteter utvärderas varje vecka.

- Vi utvärderar förskolans verksamhet och aktiviteter genom vår utvärderings mall på rutin en gång/termin för att kunna följa barnens gemensamma utvecklingsprocess.

- Vi använder oss av utvärderingarna från båda terminerna som grund för att planera fram efter barnens behov den nya verksamhetsplanen och förskolans tema för den kommande perioden.

15

- Läroplanen, verksamhetsplanen, tema arbetsplanen och utvärdering är de styrdokument som leder oss fram till ett systematiskt kvalitetsarbete.

Förskolans profil

Verksamhetens profil är idrott och ska erbjuda varierande aktiviteter under dagen, aktiviteter som främjar till rörelse, motion och hälsa. Vi ska uppmuntra och utmana barnen att

16

delta i olika fysiska aktiviteter och att alla barn ska få tillgång till att få prova på olika rörelseaktiviteter, utifrån sina egna förmågor och olika förutsättningar för att möta varje barns behov. Syftet med en idrotts förskola är att stimulera ett livslångt intresse för en allsidig utövande rörelse och idrott och att tillsammans med föräldrarna redan i tidig ålder ger barnen goda förutsättningar för ett hälsosamt liv. Genom idrott och rörelse får barnen möjlighet att träna sin grovmotorik, kroppsuppfattning, koordinationsförmåga, balans, att öka sin egen självkänsla, samt den sociala delen att vara tillsammans med andra barn, att lyssna på varandra och respektera varandra. Inom och utomhus miljön ska vara utformad så att den inbjuder och utmanar barnens möjligheter till lek, rörelse och fysiska aktiviteter, men också till avkoppling och vila.

Så här planerar vi vår idrotts profil:

- Vi erbjuder stora och mellangruppsbarnen att pröva på idrott i Munktell arenan en gång i veckan. Där samarbetar vi med Eskilstunas friidrottsförening som erbjuder oss en ledare för att träna upp våra barn.

- Gruppen får dessutom en förmiddag var till rörelse och idrott i vårt idrottsrum på förskolan.

- Vi går till skogen varje vecka i två grupper efter barnens nivå där vi erbjuder planerad rörelseaktivitet likaväl som fri lek och rörelse.

- Grupperna får mini-röris två gånger i veckan vilket vi kan göra inomhus likaväl som utomhus.

- Vid högtider övar vi danser och sånger som hör den högtiden till.

- Vid gemensam samling erbjuder vi programmet ”rörelse glädje” med musik, dans och rörelse. (Det är ett språkutvecklande program).

- Vi planerar och använder utomhus idrottsredskap samt leker svenska traditionslekar.

- Vi använder kommunens skridskor plan en gång i veckan under vintern.

- Vi har samarbetat och tränat med Eskilstunas gymnastikförening under en hel termin i deras lokal i Vilsta hallen, när tillfällen tillåter kommer vi att fortsätta samarbetet.

- Vi ordnar två friluftsdagar, en till vinter för att utöva vinter aktiviteter och en till (vår-sommar) i Ekängen arenan för att utöva friidrotten.

17

- Vi ordnar förskolans lopp varje år i maj för alla åldrar med diplom, medalj och grillning.

- Vi vill samarbeta med mer olika föreningar i Eskilstuna och på det sättet utöka verksamhetens erbjudande av olika idrotter och sätt att använda kroppen.

Fria leken:

- I den fria leken får barnen själva bestämma vad de vill pröva på i vårt idrottsrum. Här finns möjlighet till många olika slags aktiviteter med ett stort urval av material och redskap som stimulerar till grovmotoriken.

- Barnen erbjuds ofta spontant att dansa till musik av varierande slag.

- Skogen är ett naturligt ställe för att öva grovmotoriken i den fria leken. Klättra, hoppa, balansera och krypa.

- Vi har en gård som vi ofta besöker där barnen kan gunga, klättra, cykla, leka med sand och springa i de stora gräsytorna.

- Varje fredag har vi barnens val då barnen får känna av demokratin i att välja vilken park vi ska gå till för att leka fritt och röra på sig.

Personal :

- En pedagog har gått en utbildning hos Eskilstunas gymnastikförening.

- Två pedagoger har gått en utbildning hos Friskis och svettis.

- En pedagog är utbildad gymnastiklärare.

- Vi diskuterar kontinuerligt inom arbetsgruppen hur vi kan se motorik i rörelse och idrott i barnens naturliga rörelsebehov samt hur vi kan erbjuda dem nya erfarenheter av olika typer av idrott och rörelse.

- Vi ser vikten av idrott och rörelse samt dennes betydelse för barnens identitet genom en god kroppsuppfattning.

- Vi erbjuds av enheten till bad och relax för personalen hos hydrotrim.

18

Kost och hälsa

Vår idrottsförskola vill inte bara ta fasta på hur viktig den fysiska aktiviteten är utan vi anser även att bra matvanor är ett av flera måsten, för att vi ska uppnå en sund livs vana.I förskolan strävar vi efter att barnen utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och välbefinnande samt att vi ska öka andelen ekologiska livsmedel.

19

Vi äter frukt två gånger om dagen, frukost, lunch, mellanmål varje dag, under matsituationen får barnen möjlighet att äta en näringsriktig kost, lära sig bordsskick, att träna motoriken i att använda kniv och gaffel (för dem som klarar det) och våga smaka på all mat. Vi delar upp våra grupper till varsitt bord där våra pedagogiska måltider är anpassade efter våra pedagogiska lärande, under måltiden lär sig barnen om former, färger och matematiska begrepp.

På vår förskola får vi mat som är hemlagat helt från grunden, vi bjuder på ekologiska mjölkprodukter och frukt/grönt. Vi får färskt bakat bröd 1-2 gånger i veckan. Till varje måltid får barnen grönsaker innan maten, för att uppmuntra barnen till att äta mer grönt, pedagogerna ökar barnens medvetenhet om matens betydelse för hälsan och välbefinnandet.Till maten får barnen alltid tre varma och tre kalla grönsaker serverade.

När ett barn fyller år på förskolan får de möjligheten att välja deras favorit maträtt som serveras för hela förskolan på deras födelsedag.

Vi följer kommunens riktlinjer för mat och hälsa, vi serverar kyckling/kött/fisk/vegetariskt en gång i veckan.

Vid barnens födelsedagar får barnet möjlighet att välja maträtt som ska serveras för förskolan.

Kultur och traditioner

Värdegrund och jämställdhet är en viktig punkt hos oss. Alla är lika värda och vi behandlar varje barn med lika mycket kärlek och respekt.

20

Vi följer svenska traditioner som påsk, jul, julgransplundring, halloween m.m. och förklarar för barnen varför dessa firas. Vi är en mångkulturell förskola och vill få med alla kulturer i förskolans verksamhet, vi firar alla barnens högtider på förskolan och förklarar för barnen via film och sagor, vad högtiden står för och varför den finns. Vi serverar högtidlig måltid till festen för att få alla barn att känna sig delaktiga i förskolans verksamhet.

Vi har utformat en kultur vägg på vår förskola där barnens födelsedagar och ursprungsland samt modersmål kommer med, barnen får rita sin egen tågvagn som ska kopplas på Nora-tåget där de får många inlärningsmoment i ett, de lär sig t.ex. månader, ålder, länder, språk, färger, former känsel m.m.

Barnen lär sig om kultur genom sagostunder på förskolan, sagostunder utanför förskolan t.ex. i biblioteket. Vi går på teaterföreställningar som erbjuds av Under hund och scenkonst Sörmland, på förskolan utför vi också teater genom vår teater bås. Barnen går även på konserter genom scenkonst Sörmland när det erbjuds och bioteater och kollar på ”kungaskogen” som vi även spelar i förskolan där barnen jobbar med känslor och hur man är en bra kompis. Att respektera varandras kulturer och ta del av de olika kulturerna.

Vi använder oss av dans och sånger när vi firar de olika traditionerna och högtiderna, personalen tar reda på fakta och försöker så gott vi kan fira de olika kulturella traditionerna och högtiderna våra barn firar.

Genom olika uttrycksformer som eget skapande, bild och form, rörelse, sång, dans, egna dramatiseringar utvecklar barnen sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenhet.

Trygghet och trivsel

Vi strävar efter att:- Tillsammans med andra barn utvecklas i sin identitet- Barnen utvecklas att tro på sig själva

21

- Barnen och föräldrar känner sig trygga på förskolanUr Lpfö-98/10

Så här gör vi för att alla barn, föräldrar och personal uppnår tryggheten.Barnens:

- Vi delar upp hela barngruppen i tre fasta små grupper med minst en fast ansvarig pedagog. För att göra alla barn trygga och sedda.

- Vi har ett tydligt och fast schema under dagen och veckan som vi följer för att barnen ska få en trygg rutin.

- Barnen har sin egen plats vid lunchbordet och de som sover har sin madrass, kudde och filt.

- Vi har trivselregler som barnen är med och arbetar fram, dessa pratar vi mycket kring för att göra dem levande och förståeliga.

- Vi erbjuder barnen en lugn och säker inne/ utemiljö som är rik på stimulerande material och utmaningar som anpassas efter barnens förmågor och intressen.

- Vi strävar efter att vara närvarande, lyhörda och lyssna aktivt på barnen.

- Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor.

Föräldrars:

- Vi har utvecklingssamtal en gång per år. Föräldrar kan också, när som helst, be om ett samtal med oss om de funderar kring något, vi har även uppföljningssamtal för inskolningsbarnen.

- Vi för dagliga samtal med föräldrar vid lämning/hämtning av barn och lyssnar till deras önskemål.

- Vi erbjuder föräldrar vårt förskole häfte som tydligt förklarar hur vi arbetar och varför. Samt våra regler och rutiner.

- Vi skriver månadsbrev med aktuell information som delas ut i slutet av varje månad.

- Vi har White board tavlor i tamburen för att ge föräldrarna Information om veckans händelse.

22

- Vi har även en liten White board tavla vid ingången som visar matlista för veckan.

- Fotoramen i tamburen uppdateras varje vecka för att föräldrarna ska se sina barns aktiviteter för hela veckan.

- Vi har många tillfällen då vi bjuder in föräldrar: Julfest/Lucia, föräldramöte, friluftsdagar, midsommarfest och på Nora idrottsförskolas årsdag, förskolans lopp, klädbytardag m.fl.

- En lugn och trygg inskolning där både barn och föräldrar känner sig trygga.

- Förskolan har utvecklat en välinformerad hemsida som uppdateras regelbundet, via hemsidan kan ni ta del av all information som finns på förskolan, även aktuell information.Som förälder kan man ta del av verksamhetens aktiviteter via bilder, men även skapa ett eget log-in för att ändra barnens personliga information, schema och inkomst på förskolan.

- Ute i tamburen har du som förälder tillgång till förskolans viktiga dokument.

Personals :

- Vi har rutiner för en säker miljö och har regelbundna skyddsronder.

- Vi arbetar efter tydliga personalrutiner så att ansvaret fördelas på alla. De hålls ständigt aktuella och vi ändrar på det som inte fungerar.

- Vi har schemalagd tid för planering, enskild och gemensam.

- Vi arbetar med öppenhet gentemot varandra.

- Utbildning av personal om nya och aktuella metoder kring barns lärande.

- Vi ordnar goda tillfällen att vara ute tillsammans och umgås.

Miljö

Så här gör vi för att alla barn skall ges möjlighet att utveckla sin förståelse för hur vi tillsammans kan värna om vår gemensamma miljö.

23

- Vi släcker lampor om vi inte vistas i rummet, samtalar om vikten av att värna om vår miljö, går med barnen då och då till återvinningsstationen.

- Vi använder oss av en aktivitet kallad ”skräpplockardag”. Vi förbereder barnen med att visa film, böcker och diskussion innan vi utför aktiviteten.

- Vi återvinner all möjliga material för barnen att bygga och konstruera med.

- Vi har ett schema lagd för grov städning som vår städpersonal ansvarar för, under dagens gång har vi ett schema förlagd på personalen i förskolan som ansvarar för ett rum per dag för att se till att det är undanplockat och städat. Vi motiverar barnen till att städa undan efter sig när de har lekt klart för att lära sig om respekten för material och till sina andra vänner på förskolan som ska vistas i det rum efter dem.

- Vi har i rutin att städa barn toaletterna två gånger om dagen och dammsuga tamburen två gånger dagligen för att hålla extra hygien på förskolan.

- Vi tvättar barnens sov lakan en gång i veckan samt vid extra behov, t.ex. vid sjukdomstider, matrester osv.

- Vi tvättar alla små mattor en gång i månaden samt vid extra behov, t.ex. vid sjukdomstider, matrester osv.

Säkerhet och krisberedskap

Mål – förskolan har en god krisberedskap

Detta finns på förskolan:

24

- Förskolan har gemensamt uppdaterat rutiner i vår handlingsplan ”likabehandlingsplan”, ”krisplan”, ”utrymningsplan” efter dagens behov.

- Förskolan har två ”jour”-pärmar på två olika ställen på varsin sida av lokalen för flera säkerhets orsaker, Dessa pärmar innehåller en kopia av krisplanen, likabehandlingsplanen, en lista på viktiga telefonnummer, samt kontakt information för varje barn.

- Förskolan har samma rutiner och handlingsplaner vid utflykt som vid utevistelse.

- I utflykts väska ska det alltid vara en första hjälpen kit, barn listan med namn, telefonnummer och adress, krisplanen och utflyktsplanen.

- Förskolan har ett bra systematiskt barnsäkerhetsarbete med barnskyddsronder som sker två gånger per år, september och mars månad.

- Förskolan har ett planerat datum för brandövning i hela förskolan.

- Förskolan har sin egen ”förskolans häfte”, i häftet står hela förskolans rutiner som uppfattat gemensamt med hela arbetslaget.

Arbetssätt:

- Vi kommer systematiskt att arbeta för att öka personalens kompetens kring vår handlingsplan genom att planera och sätta fasta tider för att läsa, diskutera och uppdatera information.

- Brandövning, vi samarbetar med förskolans larmcentral för att öva på den oförberedda brandövningen.

- Personalen i förskolan har via förskolan genomfört en kurs i första hjälpen.

- Vi kommer att söka efter brandövnings kurs för personalen.

25