Ett arbetshäfte för åk 7

Den amerikanska revolutionen

Den franska revolutionen

Historia 2

Österledskolan

Anj & Nol

Revolutioner

En kortfattad beskrivning av vad en revolution är kan se ut så här:”En revolution är en snabb och genomgripande omvandling av samhället, oftast

rätt blodig.”För att en revolution ska komma igång ”krävs” det att det finns en stor orättvisa i

samhället som drabbar många. Genom historien är det oftast de många fattiga bönderna och hantverkarna som gjort uppror mot de rika och mäktiga. Det räcker inte med att So-lärarna i ett land tycker att de har för låg lön för att en revolution ska komma igång – So-lärarna är alldeles för liten del av befolkningen. Men om 70-80 % av befolkningen drabbas av orättvisan och inte har någon möjlighet att förbättra sin situation kan det leda till en revolution.

Så har det varit genom historien när det inträffat revolutioner – vid den ryska revolutionen 1917, i Kina på 1950-talet, i Iran på 1970-talet, i Östeuropa på 1980-talet, i Tunisien och Egypten 2010. I Amerika och Frankrike i slutet på 1700-talet hade de flesta ingen möjlighet att påverka sitt fattiga liv – orättvisa regler och skatter gjorde att de inte kunde få det bättre hur mycket de än kämpade på.

För att en revolution ska komma igång behövs dessutom en händelse som utlöser revolutionen – något som gör att allt uppdämt missnöje får utlopp.

En revolution är ofta rätt blodig – de gamla makthavarna försöker försvara sin makt. Men inom några år har de förlorat sin makt och ibland sina liv. Det gamla samhället med sina orättvisa lagar, skatter och traditioner går under och ersätts av nya makthavare, rättvisare lagar och ett nytt samhällssystem. Det är inte alltid som det nya fungerar så bra som folket önskar – då kanske det leder till en ny revolution…

Fråga 1: Vad krävs för att det ska bli en revolution?

Sidan 2 av 22

Europa upptäcker världen

Spanien och Portugal började utforska världshaven i slutet på 1400-talet. Columbus upptäckte Amerika 1492 (fast han trodde att det var Indien han hade hittat.). Han var italienare men reste för den spanska kungens räkning. Portugal var snabbt efter Spanien, och redan 1493 beslutade påven Alexander VI om att den nya kontinenten skulle delas mellan Spanien och Portugal för att undvika bråk länderna emellan. Brasilien hamnade på Portugals sida, medan resten hamnade på Spaniens. Rätt snabbt lade Spanien hela den sydamerikanska kontinenten under sig. Under hela 1500-talet var Spanien världens största kungarike!

Fråga 2: Från vilket land kom Columbus? Fråga 3: Vilket land skickade iväg honom på sin resa och vem var det som

skickade iväg honom?

England och Frankrike ville också ha kolonier på andra sidan Atlanten, och de lyckades roffa åt sig bitar av Nordamerika. Några år efter Columbus reste engelska fartyg den nya vägen mot Indien (som man trodde), fast mer åt norr. De kom till dagens Kanada, där de grundade kolonier längs kusten söderut. Även Frankrike sände ut fartyg till Nordamerika, som tog land i Kanada och områden öster om Mississippi.

Fråga 4: Vilka två länder koloniserade Nordamerika?

Kolonier i Amerika

Redan 1607 hade 104 engelska kolonister stigit i land. De hade byggt en handelsstation i det område som skulle bli delstaten Virginia. Sedan kom fler och fler kolonister. 1620 anlände en grupp som kallades Pilgrimsfäderna. De grundade kolonin Massachusetts.

Till Amerika hade inte bara britter kommit. I norr styrde fransmännen. De hade också områden öster om Mississippifloden. Spanien hade sedan länge makten i södra och västra Nordamerika. Spanjorerna hade ju varit först på plats.

Fråga 5: Vilket år började man kolonisera området kring Virginia?

Sidan 3 av 22

Även Sverige försökte sig på att skaffa en koloni i Amerika. År 1637 seglade de två båtarna Kalmar Nyckel och Fågel Grip ut från Göteborg med en besättning på 25 personer. De grundade en koloni – ”New Sweden” - längs Delawarefloden nära

dagens Philadelphia. Man hade goda och vänskapliga kontakter med indianstammarna i området som man handlade mycket med. Istället hade man problem med andra europeiska kolonier i närheten – både holländare och engelsmän. Totalt bodde kanske 400 svenskar och finnar i New Sweden som till slut övertogs av först holländare 1655 och senare engelsmännen 1664.

Livet var hårt för de första kolonisterna. De hade haft med sig brödsäd från Europa. Men den växte inte bra i Amerika. Indianerna hade sin majs. Den var nybyggarna inte vana vid, men de lärde sig odla majs av indianerna. Men en växt

gav pengar: tobaken. Försäljningen till Europa från kolonin Virginia växte snabbt.Tiden gick och kolonisterna fick det allt bättre. I slutet av 1700-talet bodde över

tre miljoner européer i de engelska kolonierna. På den amerikanska östkusten hade stora städer vuxit upp. En av dem var Boston.

Fråga 6: Vad lärde indianerna kolonisterna att odla? Fråga 7: Hur kom det sig att man var tvungen att lära sig odla nya saker?

Olikheter mellan kolonierna

Kolonierna var ganska olika varandra. I norr bodde fiskare, hantverkare och köpmän. I de södra kolonierna fanns stora gårdar som kallades plantager. Ägarna odlade bomull och tobak i stor skala. På plantagerna hade man slavar från Afrika.

Kolonisterna kom till Amerika av olika skäl. En del hade i hemlandet blivit förföljda för sin religion. Andra hade sökt sig bort från fattigdom och hungersnöd. Till dem hörde många av Nordamerikas irländare.

Fråga 8: Vilken växt gick bra att sälja i Europa?

Fråga 9: Varför flyttade så många människor till kolonierna?

Orsaker till amerikanska revolutionen

Sidan 4 av 22

Engelska kolonier i Amerika

De styrande i Storbritannien hade varit nöjda med sina kolonier. Från dem kom råvaror som tobak och bomull. Till kolonierna sålde Storbritannien en rad varor som tyger, yxor, plogar, gevär och mycket annat. Allt var tillverkat i Storbritannien.

Varor fick bara skickas på brittiska skepp. Många kolonier struntade i det - smuggling var vanligt. Det gick att muta tullen. Man kunde tjäna mycket pengar på att smuggla. Kolonierna var ganska självständiga. Storbritannien lät dem mest sköta sig själva. De styrande i London brydde sig bara om handeln och utrikespolitiken.

Krig mellan Storbritannien och Frankrike

Från 1756 till 1763 var Storbritannien och Frankrike i krig med varandra. Det kom att kallas sjuårskriget. Över hela jordklotet slogs britter och fransmän. I Nordamerika stod kolonisterna på Storbritanniens, sitt hemlands, sida i kriget. I skogarna stred beväpnade män och brittiska soldater mot fransmännen.

Storbritannien segrade i kriget. Frankrike måste lämna ifrån sig alla sina stora landområden i Amerika. Spanien hade stått på Frankrikes sida och förlorade nu Florida till Storbritannien.

Men freden gav också ett annat resultat - det blev slut på samarbetet mellan Storbritannien och kolonisterna. Nu behövde inte kolonisterna något skydd längre. Ingen hotade dem. Frankrike var ju besegrat.

Den brittiske kungen behövde pengar. Sjuårskriget hade tömt statens kassakistor. För de styrande i London var en sak självklar: kolonisterna skulle betala för skyddet. Utan brittiska armén hade de inte klarat av de franska soldaterna.

Britterna visste hur de skulle få pengar. De lade tull och skatt på varor som skeppades till Nordamerika. Kolonisterna protesterade våldsamt – allting blev ju dyrare för dem. I flera år var det bråk och protester så Storbritannien tvingades ta bort tullarna och avgifterna. En enda skatt blev kvar - och det var skatten på te.

Fråga 10: Vilka råvaror skickades till Storbritannien?Fråga 11: Vilka varor skickades till kolonierna? Fråga 12: Vilka krigade och vilka vann sjuårskriget? Fråga 13: Varför protesterade kolonisterna mot britternas tullar? Fråga 14: En tull kvarstod efter protesterna – på vad?

Revolutionen

Sidan 5 av 22

Boston Tea Party

Kolonisterna tog skatten på te som en utmaning. Britterna ville tydligen ha bråk! När tre skepp med te kom till Boston i Massachusetts 1773 lossade inte hamnarbetarna lasten. Förklädda till indianer tog sig kolonister ombord på fartygen. De kastade lådorna med te i sjön. Händelsen är känd som ”Boston Tea Party”.

Kolonisterna hade gått för långt. Britterna stängde Bostons hamn. Kolonin Massachusetts fick mindre att bestämma över själv.

Kolonisterna blev allt argare. De bildade en egen folkarmé och ville slå sig fria. Men alla kolonister ville inte vara självständiga. En del ville höra till Storbritannien. Mellan de två grupperna blev det bråk och ovänskap.

Fråga 15: Vilket år genomfördes Boston Tea Party?

Fråga 16: Vilka var det som protesterade?

Sidan 6 av 22

Bilden är en skämtteckning från 1754 där man ville visa att det var viktigt att alla kolonier gick samman mot britterna. De olika delarna av ormen är de olika kolonierna

Frihetskriget börjar

I april 1775 satte Massachusetts upp en egen regering. Det kunde inte kungen och regeringen i London tåla. Storbritanniens överbefälhavare sändes till Nordamerika. Han skulle se till att kungen hade kvar makten. Kriget var igång.

I mer än sex år varade kriget. Mot britternas yrkessoldater stod en illa utrustad armé av kolonister. I de första slagen kämpade kolonisterna hårt men förlorade. Men så fick de en ny befälhavare. Det var den 43-ärige George Washington.

Britterna hade bättre vapen och annan utrustning. Men Washingtons män hade lätt packning. De rörde sig snabbt och slog till i oväntade attacker. Sedan försvann de snabbt ut på landsbygden. Där fick de mat och skydd av andra kolonister. Taktiken var effektiv.

Britterna hade flera problem. De hade svårt att få fram mat och utrustning. De flesta amerikaner gav ingen hjälp. Soldaterna måste föra med mat och ammunition i stora vagnar. Att skeppa över allt var också besvärligt. Färden över Atlanten tog mellan två och tre månader. På vägen hotade stormar och pirater.

Sidan 7 av 22

Fråga 17: Vad var orsaken till frihetskriget?

Sidan 8 av 22

Bilden föreställer Storbritanniens kapitulering och slutet på Frihetskriget.

Självständighetsförklaringen

Det är den 1 juli 1776. Spänningen har varit stor. I över ett år har det varit strider mellan Storbritannien och kolonisterna – och nu går det rykten om att 30 000 brittiska soldater är klara att anfalla New York.

Men kolonierna beslutar att förklara sig fria från Storbritannien. Den 4 juli skriver ombuden under självständighetsförklaringen. Tretton kolonier tar det första steget mot att bli en enad nation. Men ingen tror att britterna utan vidare ska släppa makten.

”Nu gäller det att hänga ihop. Gör vi inte det blir vi hängda var och en för sig”, sade kolonin Pennsylvanias ombud Benjamin Franklin.

Ett folk tar sig här rätten att välja sin egen regering! Den rapporten skakar om i Europas kungariken.Mitt under kriget 1776 samlades alltså representanter för de tretton engelska kolonierna i Philadelphia och författade och undertecknade ”The Declaration of Independence”. Kolonierna förklarade sig för ”oavhängiga” av England, alltså att de var fria från England. Mitt under kriget! Det ”normala” var väl annars att man vann kriget först och förklarade sig fria sedan – men här gjorde man tvärt om!

Fråga 18: Vilket datum skrevs den amerikanska självständighetsförklaringen under?Fråga 19: Vad innebar den?

Andra länder lägger sig i

Andra länder blandade sig i kriget. Kolonisterna såg ju ut att kunna vinna. Frankrike erkände koloniernas självständighet. Sjuårskrigets förlorare ville ju ta hämnd. Fransmännen gick också med i kriget. Spanska krigsfartyg anföll brittiska skepp på väg till Nordamerika. Ryssland, Holland och Preussen gick samman mot Storbritannien.

Storbritannien stod ensamt mot halva världen. Britterna måste ge upp. 1783 blev kolonierna helt självständiga.

Fråga 20: Varför ställde sig Frankrike på kolonisternas sida?

KonsekvensernaEtt nytt land skapas

Med den amerikanska revolutionen kom något nytt. Den första stora republiken sedan Romarriket blev till. Här skulle ingen kung,

Sidan 9 av 22

kejsare eller tsar styra. Det skulle folket göra. Men den nya republiken hade sina problem. Det var tretton stater som blivit självständiga. I flera frågor var de inte överens. Republikens regering hade nästan ingen makt. Parlamentet (riksdagen) kunde inte ta in någon skatt.

Något måste göras. Många amerikaner förstod det. Staterna måste få samma lagar. Det måste också finnas en stark central makt. Annars kunde det bli tretton småstater som styrde sig själva. Där skulle någon kanske rentav försöka bli kung. Risk fanns också att småstaterna började krig mot varandra.

USA:s författning

1787 samlades en grupp ledare i Philadelphia. Där arbetade de fram en författning, en grundlag, för USA. På många områden skulle staterna få sköta sig själva. De skulle få ha egna skolor, domstolar, parlament och polisstyrkor.

Vissa saker skulle vara gemensamma. Staterna skulle ha samma valuta (sedlar och mynt) och gemensam post. Ingen stat fick på egen hand börja krig med ett annat land.

Regeringen skulle skapa en armé och sköta utrikespolitiken. Regeringen kunde också godkänna nya stater. De skulle kunna bli med i unionen på samma villkor som de första staterna.

Maktens tre grenar

Den centrala makten fick inte bli för stark. Därför delades den upp på tre grenar. Förenta staterna skulle ledas av en president.

I Philadelphia syddes USA:s första flagga. Den hade tretton stjärnor - en stjärna för varje stat. USA:s flagga kom att kallas stjärnbaneret.

År 1789 sade alla staterna ja till författningen. Den gäller än i dag. Samma år blev George Washington USA:s förste president.

Sammanfattning USA grundlag

USA blev en republik – man väljer en president som statschef. Presidenten får sin makt från folket som väljer honom på fyra år i taget.

USA fick religionsfrihet – man fick tillhöra vilken kyrka man ville…

USA blev en federal stat – en stat av stater – där delstaterna själva bestämmer mycket, men där den ”stora staten” bestämmer över ex. utrikespolitik och försvar.

Man har en tydlig maktfördelning: presidenten delar makten med riksdagen (kongressen) och Högsta Domstolen. Alltså den ”verkställande makten” (president) – den ”lagstiftande makten” (kongressen) – och den ”dömande makten” (Högsta Domstolen).

Fråga 21: Ge exempel på områden där Amerikas delstater blev självständiga? Fråga 22: Vilket år antogs den amerikanska författningen?Fråga 23: Mellan vilka tre grenar delades den centrala makten upp?Fråga 24: Vad hette USA:s förste president?

Sidan 10 av 22

Fråga 25: Vad kallas den amerikanska flaggan?Fråga 26: Vad menas med att USA är en federal stat?Uppgift 27: Skriv ner och förklara begreppen i rutan.

Viktiga begrepp

A: RevolutionB: SamhälleC: BönderD: HantverkareE: MakthavareF: VärldshavenG: KungH: PåveI: KontinentJ: KoloniK: Kolonister

L: NybyggareM: StorbritannienN: SmugglingO: TullP: UtrikespolitikQ: SjuårskrigetR: SegraS: SkattT: Boston Tea Party

U: HamnW: RegeringX: YrkessoldatZ: TaktikÅ: George WashingtonÄ:

SjälvständighetsförklaringenÖ: Representant

Sidan 11 av 22

Den franska revolutionen

Orsaker

Den franska revolutionen skiljer sig på många sätt från den amerikanska, även om det finns många likheter. I landet var det Ludvig XVI som tillsammans med drottning Marie Antoinette som regerade. Det franska hovet var ökänt för sin luxuösa livsstil.

Precis som i Amerika var det så i Frankrike att folket reagerade på orättvisor i det ”gamla systemet”, och de blev så förbannade att de störtade det gamla maktsystemet och ersatte det med ett nytt. Det var främst borgarna (handelsmän, tjänstemän etc.) som ”vann” på revolutionen.

Man kan säga att den franska revolutionen hade fem direkta orsaker: Frankrike hade Europas största befolkning, som inte hade tillräckligt med mat, Den nya, rika borgarklassen hade ingen politisk makt alls, Bönderna led under ett gammaldags system med höga skatter till rika

adelsmän, Filosofer och författare skrev böcker och pamfletter om att en revolution var

nödvändig, Frankrikes krig på den amerikanska kontinenten hade gjort landet urfattigt.

Sidan 12 av 22

Det franska samhället

Det franska samhället var ett ståndssamhälle – befolkningen var uppdelad på tre samhällsstånd:

Adeln. De var mäktigast och rikast. De betalade ingen skatt till staten.

Kyrkan (eller ”prästerskapet”) som också var väldigt rik. Inte heller kyrkan betalade skatt till staten.

Det ”tredje ståndet” som var alla övriga i samhället. Dessa betalade all skatt i samhället (och dessutom var det så att alla bönder som bodde på mark som tillhörde adeln eller kyrka betalade hyra (arrende) till markägaren – inte skatt till staten).

Uppgift 28: Titta på bilden här jämte, beskriv med egna ord vad det är man ser. Vad symboliserar den?

År 1787 ville den franska finansministern tvinga adeln och prästerna att betala viss skatt för att täcka utgifterna för alla krig. De vägrade. Kungen, som ändå ville ha igenom sina nya skatter, tvingades kalla in riksdagen för att stifta en ny lag som skulle tvinga alla att betala skatt.

Riksdagen samlas

Den franska riksdagen hade inte varit inkallad på 175 år – kungarna hade styrt landet helt på egen hand hela tiden! Detta blev rätt krångligt – alla de gamla riksdagsmännen hade ju dött för länge sedan. Adeln och kyrkan hade inga problem att tillsätta sina platser – man skickade bara dit nya adelsmän från adelssläkterna och nya biskopar. Men till det tredje ståndet var man tvungna att ha val, och det tog tid att anordna detta. När riksdagen väl kunde samlas år 1789 var det oroliga tider runt om i Frankrike, skörden hade slagit fel och många svalt.

Fråga 28b: Vad hette den franska kungen och drottningen? Fråga 29: Varför hade Frankrike dåligt med pengar? Fråga 30: Varför kallades riksdagen in efter 175 år?

Sidan 13 av 22

Orättvist röstsystemNär riksdagen väl samlades utanför Paris i slottet Versailles blev det blev bråk

direkt – hur skulle man egentligen rösta? Tidigare (för 175 år sedan) hade varje stånd haft en röst var, trots att tredje ståndet hade 600 delegater, medan adel och kyrkan hade 300 var. Nu ville det tredje ståndet att alla delegater skulle ha en röst var! Bråket mynnade ut i att det tredje ståndet tågade iväg och låste in sig i en tennishall (”Bollhus”) och lovade, man avlade en ed, att inte komma ut förrän man hade skrivit en ny, jämlikare konstitution. Denna händelse kallar man för ”Eden i Bollhuset”.

Fråga 31: Varför blev det bråk när riksdagen samlades? Fråga 32: Vad innebar ”Eden i bollhuset?”

Sidan 14 av 22

Eden i Bollhuset - 1789

Revolutionen

Bastiljen stormas

Bråket i riksdagen spred sig till Paris gator. Kungen kallade på soldater för att lugna ner stämningen. Folket i Paris blev rädda och började söka efter vapen. Bastiljen var en gammal borg som hade gjorts om till fängelse. Befälhavaren där var orolig. Han hade bara lite mer än 100 soldater att försvara sig med. I flera dagar hade han nervöst tittat ner på gatorna runt borgen.

Allt fler parisare tittade misstänksamt tillbaka. Rykten berättade att fångar trängdes i fånghålorna. Borgen sades också vara full med soldater och vapen. Beväpnade till tänderna väntade soldaterna på att få anfalla obeväpnade parisare.

Den 14 juli 1789 fylldes Paris gator med människor. De letade efter vapen. En stor grupp drog till Bastiljen. Befälhavaren gick med på att förhandla. Han lovade att soldaterna inte skulle skjuta.

Men befälhavaren hade gjort ett misstag. Han hade dragit tillbaka soldaterna till den inre borgen. Ingen försvarade de yttre murarna. Parisarna strömmade in.

Befälhavaren fick se upproriska parisare fylla borggården. Han gjorde sitt andra misstag. Soldaterna fick order att skjuta. Flera parisare föll. Det gjorde folkmassan ännu mer rasande.

Plötsligt dök några soldater upp mitt i den rasande folkmassan. Soldaterna ställde sig på de upproriskas sida. De riktade sina kanoner mot borgens inre portar. Befälhavaren gjorde nu sitt sista misstag. Han öppnade portarna mot löftet att gå

Sidan 15 av 22

fri. Det kostade honom livet. Hans huvud höggs av och sattes på en stång. Folket jublade när det höjdes i luften.

Bastillien var erövrad. Folket befriade fångarna. De var bara sju: fyra som tillverkat falska mynt, en adelsman och två sinnessjuka. Det fanns nästan inga vapen.

Den franska revolutionen hade börjat!

Fråga 33: Vad var Bastiljen för något? Fråga 34: Varför var det oroligt i Paris? Fråga 35: Varför stormade man Bastiljen?

Uppror på landsbygden

Nyheten om Bastiljens fall spred sig till landsbygden. Många kände först skräck vid tanken på uppror. Men skräcken försvann. Runt omkring i landet följde nu folket parisarnas exempel. Slott brändes. Adelsmän blev ihjälslagna. Andra flydde. Jublande bönder förstörde alla papper som visade vad de skulle betala i skatt och avgifter.

Adeln och prästerna kände sig mycket hotade av oroligheterna i landet. Det fick dem att avstå från sina förmåner. I bollhuset svor man den heliga eden – man skulle inte ge upp innan man skrivit en ny jämlik och rättvis konstitution – en ny grundlag för Frankrike.

Kungen tvekade men gav efter. Folkmassan jublade. ”Länge leve kungen”, ropade man. De tre stånden kunde förenas i en enda nationalförsamling. Dess uppgift var att skaffa fram pengar. Statens kassakista var tom.

Nationalförsamlingen

1789 bildades Nationalförsamlingen och ”Deklarationen om de mänskliga rättigheterna” antogs vilket innebar att det gamla samhällssystemet och alla orättvisor skulle bort, adelns makt och förmåner togs bort, alla skulle betala skatt, alla skulle ha lika rätt till statliga tjänster. Revolutionen fick sitt berömda slagord ”Frihet, jämlikhet, broderskap”. Hela Frankrike förändrades till en mer ”modern” stat. Fråga 36: Vad innebar ”Deklarationen om de mänskliga rättigheterna”?

Fråga 37: Vad blev revolutionens slagord?

Sidan 16 av 22

Kungen försöker fly

Ludvig XVI var ganska populär. Det var inte drottning Marie Antoinette. Hon kom från Frankrikes fiende Österrike.

1791 beslöt nationalförsamlingen att kungen skulle få vara kvar. Men hans makt minskade. I juni 1791 flydde han och familjen i skydd av mörkret. De försökte ta sig ut ur Frankrike, men de upptäcktes. De greps och fördes tillbaka till Paris. Nu var kungen en fånge i sitt egna palats och Nationalförsamlingen beslutade tillslut att avskaffa kungamakten helt och hållet.

Kungen avrättas

Kungamakten var avskaffad. Men vad skulle man göra med kungen? Ludvig hade sökt hjälp utomlands! Gömda brev hittades hos kungen. Han åtalades för förräderi och dömdes till döden.

En regnig januarimorgon 1793 rullar kärran med kungen fram genom Paris. När Ludvig XVI kommer fram till giljotinen talar han till folket. ”Fransmän jag dör oskyldig...” Rösten dränks i ljudet frän trummor. Giljotinen rasslar ner. Huvudet faller i en korg. Bödeln visar upp det. En del ropar ”Leve friheten! Leve republiken!” Andra gör korstecknet med tårar i ögonen.

Skräckväldet

Sidan 17 av 22

Avrättningen ledde till en våg av vrede i Europa. Men det struntade revolutionens ledare i. Nu skulle Frankrike bli större! Man införde värnplikt. Det var något nytt. Alla unga män måste göra tjänst i armén. Det skulle ge landet stora arméer.

All oro i landet ledde till att revolutionen utvecklades till skräckvälde. Man misstänkte att revolutionen hade fiender inom landet också, samtidigt som krigen pågick. Över 300 000 misstänkta greps och mellan 30 000 och 40 000 avrättades med giljotinen.

Under skräckväldet var det tre hänsynslösa politiker som var ledare för revolutionen: Robespierre, Marat och Danton. Samtidigt som det var så oroligt infördes faktiskt många förbättringar som fattigstöd, obligatorisk och gratis skolgång till alla.

Marat kom att mördas av en ung kvinna när han låg i sitt badkar. Danton fick själv stiga till giljotinen. ”Visa upp mitt huvud för folket. Ett sådant huvud ser de inte var dag” ska han ha sagt. Sommaren 1794 avrättades till slut även Robespierre. Han hade hotat ledamöter i nationalförsamlingen. Det blev hans fall. ”Skräcken” var slut.

Fråga 38: Vad var ”skräckväldet”?

Fråga 39: Hur dog de tre ledarna för skräckväldet?

Sidan 18 av 22

Konsekvenser

Revolutionens slut

1799 fick Frankrike en ny grundlag igen. Landet skulle styras av tre ledare. Napoleon utsåg sig själv till förste ledare. Många ledamöter i parlamentet protesterade. Napoleons soldater kastade ut dem. Mindre envisa ledamöter godkände grundlagen. Den franska revolutionen var slut.

Frankrike en ny kejsare

1804 lät Napoleon kröna sig till kejsare. Det skedde i katedralen Notre-Dame i Paris. Påven var med men han fick inte kröna Napoleon. Det gjorde Napoleon själv - han ville visa vem som stod överst.

Det var nästan inga protester. De flesta fransmän ville ha lugn och fred. På gatan ropade folket ”Leve kejsaren”. Napoleon var diktator, men han spelade gärna rollen som revolutionens son.

Ett nytt Frankrike

Med Napoleon kom en ny lagbok. I den slogs det fast att alla fransmän var lika inför lagen. Ingen grupp skulle ha några förmåner. Alla som kunde skulle betala skatt. Varje fransman hade rätt att själv välja religion.

Frankrike fick också nya mått och vikter. En meter var tio decimeter. En låda där alla sidor var en decimeter rymde en liter vatten. Det vattnet vägde ett kilo. Gamla mått som tum och fot försvann. Det systemet var byggt på människans kropp. Men människor är olika. Måtten kunde därför variera från plats till plats. De nya måtten var lika överallt. Europa bytte till ett bra och bekvämt system. Numera har hela världen bytt till ”the metric system” – utom USA, Liberia och Burma…

Fransmännen - Europas herrar

Napoleon är mest känd som den store krigaren. Som befälhavare var han skicklig och överlägsen sina motståndare. Under revolutionen hade arméerna med värnpliktiga räddat Frankrike. Med Napoleon som ledare blev de nu ett hot mot hela Europa.1810 härskade Frankrike över nästan hela Europa. Land efter land blev besegrat. De tvingades ställa sig på

Sidan 19 av 22

Napoleons sida. Men på havet blev han aldrig herre. Engelsmännen varför starka. Det visade de 1805 vid Trafalgar utanför Spaniens kust. Med amiral Nelson som ledare besegrade den engelska flottan den franska.

Frankrike anföll Ryssland. Armén var 600 000 man stor. Ryssland skulle bli en munsbit. Det blev inte så. Ryssarna drog sig bakåt hela tiden. De brände byar, broar, matförråd och sädesfält. De gjorde det svårt för fransmännen.

Napoleon erövrade Moskva. Han väntade där på att ryssarna skulle be om fred. Ingen bön korn. Men det gjorde vintern. Fransmännen måste dra sig tillbaka. De hade ont om mat. Under återtåget förintades nästan hela den stora armén.

Napoleon besegras

Brittiska, tyska, österrikiska och ryska trupper gick samman mot Napoleon. 1813 besegrade de honom vid Leipzig. Napoleon sändes till ön Elba i Medelhavet. Men han lyckades ta sig tillbaka till Frankrike. Där satte han upp en ny armé. 1815 kom det avgörande nederlaget. Napoleon besegrades vid Waterloo i nuvarande Belgien. Han fördes till S:t Helena. Det är en enslig ö ute i Atlanten. Napoleon kom aldrig mer att hota Europa! Han dog 1821.

Fråga 40: Hur kom Napoleon till makten?Fråga 41: Man hittade på nya mått och vikter i Frankrike – vad var det för

system?Fråga 42: Vad hände vid Trafalgar?Fråga 43: Hur gick det i kriget mot Ryssland?Fråga 44: Vad hände vid Waterloo?

Viktiga begrepp Borgare

politisk maktadelsmänpamflettståndssamhälletredje ståndet

finansministerriksdagbiskopdelegaterkonstitution

värnpliktgiljotinenobligatoriskallmän rösträtt

Sidan 20 av 22

Begrepp

Amerikanska Revolution:____________________________Samhälle:____________________________

Bönder:____________________________

Hantverkare:____________________________

Plantager:____________________________

Makthavare:____________________________

Kung:____________________________

Påve:____________________________

Kontinent:____________________________

Koloni:____________________________

Kolonister:____________________________

Nybyggare:

____________________________

Storbritannien:____________________________

Smuggling:____________________________

Tull:____________________________

Utrikespolitik:____________________________

Sjuårskriget:____________________________

Segra:____________________________

Skatt:____________________________

Boston Tea Party:____________________________

Hamn:____________________________

Yrkessoldat:____________________________

George Washington:____________________________

Representant:____________________________

Sidan 21 av 22

FranskaHov:____________________________

Borgare:____________________________

Politisk maktAdelsmän:____________________________

Pamflett:____________________________

Ståndssamhälle:____________________________

Tredje ståndet:____________________________

Finansminister:

____________________________

Riksdag:____________________________

Biskop:____________________________

Delegater:____________________________

Konstitution:____________________________

Värnplikt:____________________________

Giljotin:____________________________

Obligatorisk:____________________________

Allmän rösträtt:____________________________

Sidan 22 av 22