ViSKA! 2009-1

LONG LIVEROCK&ROLL!

välkommen, biennevue, welcome!60 års väntan är över!

en biodlares agendasolstrålen

en blomstrande verksamhetkorvakokets nya ägare

veddiges smartaste barnplus: bosses historiska hörna, gänget i grusgropen,

brasilienbrevet, information från vägverket mm.

2009 mars

ÅrGÅNG 10

37

sidan 2 | VisKa! 2009-1

Nu kan du teckna Dina Försäkringar hos Varbergs Sparbank

Läs mer om fördelarna för dig som kund på www.varbergssparbank.se.

Tillsammans skapar vi ett komplett utbud av tjänster. Rådgivarna på Varbergs Sparbank och Dina Försäkringar ser till att du får rätt produkter till konkurrens-kraftiga priser. Du erbjuds en genomgång av din ekonomi och dina sakförsäk-ringar med syfte att hitta de bästa lösningarna.

MajbloMMans lokalföreningar runt om i Sverige delar ut bidrag till enskilda barn upp till 18 år. Syftet med bidragen är att barn ska kunna dela gemenskapen med sina kamrater i skolan och på fritiden, oavsett sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation. Majblommans styrka är att kunna dela ut bidrag nära barnet vilket gör att hjälpen blir effektiv och anpassas till barnens behov. Exempel på beviljade ansökningar är fritidsaktiviteter, kläder, glasögon, sommaraktiviteter, aktiviteter i skolan och handikapphjälpmedel. Bidragen delas alltid ut med hänsyn till barnets bästa. Förälder/målsman ansöker om bidrag till sitt barn från den lokala Majblommeförening som finns på eller närmast bostadsorten.

För att vi ska kunna ge bidrag till barn måste vi samla in pengar. Insamlingen genomförs helt och hållet av barn i åldrarna 9-12 år som säljer majblommor här i Veddige/Derome under två veckor i slutet av april. Vår idé är att barn hjälper barn!

Detta är Majblommans kontaktpersoner på din ort: Majblommeföreningen i Veddige Derome Ordförande: Kerstin Karlsson 0340/30770Bidragsansvarig: Catarina Karlsson 0340/38260

Kontakta oss om du har frågor om att söka bidrag eller om du vill ha en blankett hemskickad. Bidragsblankett finns även att hämta hos: Skolsköterskan på Vidhögeskolan Skolkuratorn i Veddige Receptionen på Vårdcentralen

Varje vår intar 100 000 hjältar Sveriges gator. Genom att sälja majblommor hjälper de ekonomiskt utsatta barn på sin egen ort.

Hjälp oss – bär din Majblomma med stolthet!

Läs mer på majblomman.se.

VisKa! 2009-1 | sidan 3

VisKa! INNEHÅLL:TaCK TILL:VäLKommEN, BIENNEVuE,

WELComE! 3

LoNG LIVE roCK&roLL! 4

BossEs HIsTorIsKa HörNa 7

60 Års VäNTaN är öVEr 10

EN BIodLarEs aGENda 12

soLsTrÅLEN 14

EN BLomsTraNdE VErKsamHET 16

KorVaKoKETs Nya äGarE 17

GäNGET I GrusGropEN #27 18

VEddIGEs smarTasTE BarN 22

BrasILIENBrEVET #11 24

andreassons åkeri ab

deroMe PiZZeria

eklöws suPerMarket

elektro eManuel

eson Pac ab

HeMköP VeddiGe

Hj rör ab

j-o byGG boMiljö ab

Pebe Produkter ab

stränGbetonG

VarberGs bostad

VarberGs sParbank

VarberGsortens elkraft ek.för.

VeddiGe beManninG ab

VeddiGe buss ab

VeddiGe åkeri ab

Viskadalens försäkrinGsbolaG

Viska! ges ut av VeddigeVisionen, och distribueras gratis till hushåll i Veddige. Lösnummer säljes på redaktionen. Pris: 10 kr.

ansVariG utGiVare: Michael Enberg.

distribution: VeddigeVisionen.

redaktion: Arne Eriksson 0340-305 85, fax: 0340-303 09Bo Emanuelsson 0340-302 55, [email protected] Örnerkrans 0340-307 02, [email protected] Olsson 0340-309 74, [email protected] Enberg 0340-381 44, [email protected] Olah 0703-742 255, [email protected]

adress:ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46 , 430 20 Veddigetel: 0703-742 255, e-post: [email protected]

oMslaG: Anders och Dick skålar i Chicago. Foto: Anders Nordström

tryck: Geson, upplaga: 2500 ex. PaPPer: Svanenmärkt.

nästa nuMMer: 12 juni 2009ManusstoPP 1 juni 2009.

donation: bG 5113-7859betalninGsMottaGare: VeddigeVisionen

PrenuMeration: 150:-/år

VeddiGes nya kyrkoherde heter Joakim Selin. Den 1 mars hölls installationsceremonin för honom

i Veddige kyrka, med välkomsttal och sång. Här svarar han på ViSKA! magasinets frågor.

VeM är du, joakiM selin?

Är född 1962 i Jönköping och som barn växte jag upp i Afrika tilsammans med mina föräldrar. Min prästexamen läste jag i Lund, på universitetet. Prästvigdes 1987 för Växjö stift. Under mina första femton år som präst jobbade jag i Jönköping: Min fru träffade jag under studietiden i Lund, där hon också läste till präst. Efter de präståren tog jag lite paus och drev företag i ett antal år. När min hustru fick jobb i Göteborg sålde jag företaget och vi flyttade till Göteborg. Hustrun jobbar som kyrkoherde i Annedals församling. Där efter-trädde hon Bengt Inghammar som nu jobbar hos oss i Veddige som vikarie fram till maj. I familjen finns tre barn, 18, 16 och 13 år gamla. Vi bor i lägenhet i Göteborg. Barnen tyckte att det var viktigt med gångavstånd till skolan och ville därför bo centralt.

i Vilket saMManHanG Har du Hört

första GånGen oM VeddiGe ocH Vad

Var ditt första intryck?

Det var under min tid som vikarie i Värö. Första gången Veddige dök upp var när Gunilla Törn installerades i januari 2008. Då kom Hans och Eva Ivarsson dit och berät-tade att de var från Veddige. Innan dess hade jag varken jobbat i Halland eller hört talas om Veddige som ort. Under Hans semester

sommaren 2008 bad han mig att vikariera åt honom. Här i Veddige trivdes jag jättebra under förra sommaren och samma sak nu. Åker med ett lende varje dag till jobbet.

din tjänst kan innebära utMa-

ninGar. Vad är din styrka soM Gör

diG läMPliG att Möta de?

Jag tror att jag är ganska kreativ, lyhörd och lite orädd också. Det är bättre att se pro-blemen som en positiv utmaning, någonting som går att lösa. När jag ser spännande utma-ningar, ser jag möjligheter i stället för pro-blem. Är en glad människa, som har väldigt lätt för att skratta. Livet är för kort för att vara för allvarlig, även om det finns allvarliga stun-der också. Ett gott skratt förlänger livet, man måste ha roligt på en arbetsplats.

tyVärr Verkar det så att antalet

kyrkoMedleMMar Minskar. Vad ska

Man Göra för att ändra På det?

Det är viktigt att man jobbar med när-varo, att människor känner sig välkomna till kyrkan. Det finns så otroligt många män-niskor som vill så mycket här i Veddige. Och det blir som ringar på vattnet, du bidrar med ditt, jag bidrar med mitt. Vi har ett jättebra kyrkoråd, bra församlingsbor, så vi får hjälpas åt. Då blir Kyrkan mycket mer synlig. Många måste känna sig delaktiga. Det är en process, att vi träffas ihop, att vi gör saker ihop. Vi kan vara ganska avslappnade, det handlar trots allt om att skapa närhet och skapa mänskli-gare gudstjänster. Men det handlar inte om att skapa ”jippon” i kyrkan. Vi måste kunna

finna det gudomliga. Här får vi hjälpas åt att hitta en modell som passar just Veddige.

Vilket är ditt faVoritcitat, ocH

Varför?

Det har länge varit psalmen 269, som är skriven på 1600-talet: ”Sorgen och gläd-jen, de vandrar tillsamman, medgång och motgång här tätt följes åt”. Det handlar om ”livet” i stort och hur det är för oss alla. Eller 769: ”Gud, i dina händer vilar jag i tro, vilar i din värme och din ro. Varje brustet hjärta, varje skadad själ famnar du i nåd och gör den hel”. Jag gillar psalmboken. Den är en fantas-tisk skatt och tolkning av Bibeln som är helt enorm!

Vad Gör du Gärna i fritiden?

Det är roligt att gå på opera. Min fru och jag är vinintresserade, så det blir ett glas gott vin ibland. Är som människa också väldigt matintresserad, så jag lägger en mindre för-mögenhet på Göteborgs bättre restauranger. Och så reser vi en del.

Vilka är dina intressen?

Jag älskar att jobba. Jag åker till jobbet varje morgon med ett stort leende.

slutliGen: joakiM, finns det HoPP

för Människan?

(skratt) Jag är så naiv så jag tror att män-niskan i grund och botten är god. Tror gott om alla människor tills motsatsen är bevisad. Ibland far vi illa i livet, av det blir vi inte så särskild goda. Men från början är vi goda och jag tror att det finns hopp.

Välkommen, BienneVue, Welcome!

Sandor olah

Välkommen,Biennevue,Welcome!


LONG LIVEROCK&ROLL! ✪ ✪ ✪ ✪ ✪ ✪

Mitt i natten ringer Sandor. Klockan är halv tre, men han vet bättre och försöker övertala mig

att Veddige ligger sju timmar efter och inte före Chicago i USA. Efter en stund får jag helt enkelt be om ursäkt för att han har väckt mig. Hur som helst kunde tajmingen inte vara bättre eftersom jag hade en hemsk mardröm som tog plats på Vidhögeskolan ”hemma” i Veddige. Vad jag kan minnas så var den nästan lika hemsk som verkligheten, även om verkligheten haft sina ljusa stunder.

– Du glömmer väl inte? påminner han. Nej då, hur skulle jag kunna glömma?

Gratisjobb åt ViSKA! Hög prio.

jaG är på jobbresa i Chicago där jag intervjuar filmvetare, hippies, punkare och pundare åt en handfull nordiska tidningar. Mest spännande är konserten som jag beva-kar åt Hallands Nyheter på House of Blues i kväll: Det svenska metalbandet Meshuggah med basisten Dick Lövgren – från Veddige.

– Annars? frågar jag. – Vad fasen? Hur länge har du suttit där,

utbrister Dick i foajén där vi ska träffas. Han har lullat omkring där i någon minut men jag var tankspridd och glömde lyfta på blicken.

– Det var inte igår, konstaterar han med rätta, det var många år sedan sist.

Meshuggah är mitt i en USA-turné. Förra årets album Obzen har sålt runt 50.000 ex vilket inte är illa pinkat i dessa år och dagar och för ett par månader sedan grammisnomi-nerades bandet. Den pågående turnén i Nord-amerika är i princip slutsåld.

bilder från Skolkatalogen 1992: från vänster anders Ström dick lövgren och Martin lindholmstora bilden: till vänster dick lövgren på scen i Chicago, på "house of Blues" den 16 februari 2009.

en Veddige-kille som skapar musiktumult i

det stora Amerika

l o n g l i V e r o c k & r o l l !

anderS nordStröM


LONG LIVEROCK&ROLL! ✪ ✪ ✪ ✪ ✪ ✪

– Det är konsekvent svängigt, aggressivt, rytmiskt och hårt, säger Dick strax innan bandet går på scenen. Meshuggah är ett band som har skapat ett eget ljud och är kompro-misslösa med sitt koncept.

Sen är konserten igång: Ett inferno av baskaggar, kloaklåga basgångar och tokvrål. Några utomjordingar i publiken lyckas head-banga i takt med bandets sjutakter, 23/16-takter och otakter medan resten mest flyger omkring i det kaos som bandet regisserar framför scenen. Himmel vilket tryck! När Meshuggah är som mest intensiva tangerar de så när Veddige-visionens rockkonserter i godsmagasinet.

en GånG i tiden spelade vi på samma nivå, jag och Dick. Alltså, vi lärde ju oss att spela tillsammans. Det första bandet vi bildade, med Martin Lindholm på trummor,

hette Schizophrenia (efter en piratkopierad Sepultura-kassett som jag hade köpt i Polen). Det var på mellanstadiet och vi fick ledigt från matten och svenskan för att nära våra inre metalmonster i skolans aula. När jag ser Dick på scen med Meshuggah i Chicago så slår det mig att allt började i Veddige.

Vår musiklärare Thomas Brixmar var den store diplomaten som hade övertalat rätt människor att vi skulle få extra musiktimmar i skolan. En dag, i fyran eller femman, flyger klassrumsdörren upp. Dick står i öppningen och spelar luftgitarr. Jag är halvvägs ut när någon suckar ”…men, får de bara sticka så där och spela musik i stället?”. Vår klassförestån-dare – en riktig surpelle ska tilläggas – höjer ett lika irriterat som frågande ögonbryn mot mig. Tja, vad kunde jag säga?

– Long live rock’n’roll!

Det är samma glöd och gnista som har satt fyr på Chicago i kväll, och man blir fak-tiskt lite lycklig. Dels för att det är just en Veddige-kille som skapar musiktumult i det stora Amerika, dels för att hela prylen bevisar att om man tror på något så är det bara att ge järnet så löser det sig. Dick ville aldrig något annat än att få spela.

När Knallens blev Spar (eller var det ännu tidigare?) så frågade någon naiv stackare om det inte fanns en trevlig orkester på skolan som kunde spela på invigningen. Om det fanns!

Dick LövgrenDick Lövgren är den nuvarande basgitarristen för det svenska metal bandet Meshuggah.

Meshuggah Meshuggah är ett progressive/math metalband från Umeå, som bildades 1987. Gruppens namn kommer från hebreiska och jiddisch och betyder 'galen'. [wikipedia]

Med Martin bakom trummorna och Dick på min vänstra sida steg så solen över ett Ved-dige som aldrig skulle bli detsamma. Bland åskådarna såg jag siluetten av mamma Eva som grävde ner ansiktet i händerna när Schi-zophrenia bokstavligt talat mördade bygden med Metallicas ”Enter Sandman” och The Misfits ”Last Caress”:

I got something to sayI killed your mother todayOch sen blev Spar till Hemköp. Vi blev

inte bjudna tillbaka.efter Mat, dryck och skratt skiljs vi åt.

Meshuggah ska vidare till Kanada och jag för-svinner ut i stadsmörket mot det kristna hip-piekollektivet i stadens norra delar där jag bor under vistelsen.

Det var en sjukt trevlig kväll. Och bra ett minne att sortera bland de andra.

en Veddige-kille som skapar musiktumult i

det stora Amerika

Mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. det är alltså inget vetenskapligt dokument.Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt.

Bosseshistoriska hörna

sVeriGe får en fyraåriG kunG. Artikeln i förra tidningen avslutade jag

med ett sammanträde i den sjuke Per Brahes sängkammare. Kungen, Karl X Gustaf, hade dött på natten den 13 februari 1660. Han hade dött i armarna på riksråden Gab-riel Oxenstierna och Nils Brahe. Vid dödsbädden fanns också kung-ens tjugotreåriga änka, Hedvig Eleonora.

Vem skulle styra landet nu, ett land, som låg i fullt krig med Danmark och Polen? Efterträda-ren, Karl XI, var fyra år gammal. Kungen hade lämnat efter sig ett testamente, där han spikat, hur landet skulle styras.

testaMentet.En förmyndarregering skulle

ledas av drottning Hedvig Eleo-nora. Hon skulle ha två röster. I regeringen skulle de fem högsta ämbetsmännen sitta, de så kall-lade riksämbetsmännen. Kungen ville ha den hetsige brodern Adolf Johan som riksmarsk, det vill säga överbefälhavare över armén. Han skulle placeras före riksdrotsen Per Brahe i rang.

Kungens svåger, Magnus Gab-riel De la Gardie, skulle bli rikskansler, vilket motsvarade statsminister idag. Fältherren Carl Gustaf Wrangel skulle bli riksamiral. Den av högadeln så illa omtyckte finlända-ren Herman Fleming, som med stor nit drev kungens reduktion, skulle utses till riksskatt-mästare. Det var han, som hade drattat i sjön tillsammans med drottning Kristina, när en landgång vippade till. Kristina hade yttrat, att

det inte var någon fara med henne. Det var värre med Herman Fleming, som för första

gången i sitt liv drack vatten.Om drottningen gifte om sig, skulle

hennes plats och två röster övertas av hertig Adolf Johan.

kaMPen oM Makten börjar.Det här testamentet var inget som den

mäktige Per Brahe kunde acceptera. Han skulle nu bli en ny Axel Oxenstierna. Det

gällde att handla snabbt medan hans kon-kurrenter om makten var satta ur spel. Carl Gustaf Wrangel var vid fronten i Pommern. De la Gardie och Bengt Oxenstierna var sys-selsatta med att få igång fredsförhandlingar med polackerna i Oliva. Sten Bielke och Schering Rosenhane satt i Helsingör och för-handlade med danskarna. Även Fleming var frånvarande. Dödsbudet hemlighölls. Några fick det först efter en månad.

Av de utsedda kandidaterna fanns bara Per Brahe och hertig Adolf Johan på plats den ödesdigra morgonen i Per Brahes sängkam-mare. Adolf Johan hade Per Brahe redan manövrerat ut. Hertigen hade en kort tid varit gift med Per Brahes dotter Elsa Beata. Den tret-tioårige Adolf Johan hade sina fel. Han hade varit generalguvernör över Västergötland med Dal och Värmland. Nyligen hade han varit befälhavare över de svenska trup-perna i Preussen.

Per Brahe och hans adliga ståndsbröder ville inte acceptera Adolf Johan i regeringen. De ville inte heller ha honom som riks-råd. Att Herman Fleming, adelns fiende nummer ett, skulle bli riks-skattmästare var helt omöjligt. De hade också svårt att smälta, att den unga drottningen skulle ta plats i regeringen och dessutom med två röster. Kampen om makten hade börjat.

en låst stad. Kungen död hemlighölls i det

längsta. Göteborgs stadsportar förblev låsta i fem dygn. Medan kungens lik gjordes i ordning pågick febril politisk akti-vitet. Adeln hävdade, att kungens testamente hade tillkommit i feberyra på hans dödsbädd. Kungen hade ingen rätt att göra ändringar i rikets lagar. Prästerna, borgarna och bön-derna var av annan åsikt. Kungens sista vilja måste följas. De ofrälse stånden ville ha en stark kungamakt. Adelns makt fick inte ökas.

drottninG HedViG eleonora född 1636 död 1715

B o s s e s h i s t o r i s k a h ö r n a

Bo eManuelSSon | Bilder: Wikipedia

Per Brahe lyckades lugna sinnena. Han lyckades uppskjuta avgörandet tills efter begravningen. Under tiden skulle man låtsas, att testamentet inte exis-terade. Begravningen pla-nerades tills någon gång i slutet av året. Änkedrott-ningen fick tills vidare regera tillsammans med rådet. Adolf Johan skulle inte släppas in. Man moti-verade detta med, att han inte var svensk adelsman, inte introducerad på rid-darhuset. Han tröstades med ett furstligt underhåll.

kunG karl Xi.Den 1 mars 1660 hölls

en gripande ceremoni i kronhusets rikssal. Den fyraårige Karl XI bars genom salen upp till tronen av riksrådet Seved Bååt. Åtta riksråd föll på knä och svor den unge kungen sin trohetsed. Den förre lant-marskalken Gustaf Posse besvarade hyllning-arna i kungens ställe.

Där satt han nu, Karl XI, ett blekt och allvarligt barn. Fötterna nådde inte ner till golvet. Han var nu härskare över norra Euro-pas största rike. Landskapen Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen var nu svenska. Just nu var även Bornholm svenskt liksom Trondheims stift. Sverige hade fått en kustremsa vid Atlantkusten och delade nu Norge i två delar.

Till Sverige hörde sedan länge Finland. Estland och halva Lettland var svenskt. I Tyskland hade vi Pommern, Rügen, Bremen-Verden och staden Wismar. Tyvärr var Sve-rige en bräcklig koloss med stora ekonomiska problem. Statsskulden var på över tio miljo-ner daler silvermynt. Det var en stor summa.

Rikets årliga inkomster från Sverige-Finland var ca fyra miljoner per år.

Sällan har en liten parvel med dinglande

ben blivit så betraktad av allvarsamma män. Vad skulle detta barn kunna uträtta? Vilka skulle ta makten i det vakuum, som uppstått?

Det stackars barnet hade kommit till Göteborg i sällskap med sin mor för att för en gångs skull få träffa sin kringfarande far. Fadern hade sedan kriget bröt ut inte varit i Stockholm många dagar. Nu låg fadern död i sin öppna kista, omgiven av gråtande män-niskor. Modern satt för det mesta inne på sitt rum och grät.

dödsbudet kunGöres. Göteborg öppnade nu sina stadsportar.

Budskapet om att kungen var död sändes ut. Kurirer sändes iväg till Europas huvudstäder.

Till alla socknar sändes ett budskap. Kyrkklockorna skulle ringas en timma varje

dag ända tills kungens begravning. Först den 4 november 1660 kom kung Karl X Gustaf att bli begravd.

Det blev en dyster klang över Sveriges och Fin-lands åkrar. För några socknar blev det en dyr affär, då kyrk-klockan av det myckna ringan-det sprack och måste gjutas om.

sorGetåGet till stockHolM.

Först den 4 april startade sorgetåget till S t o c k h o l m . Kistan hade lastats på en sammetsk lädd likvagn, dragen av åtta hästar.

Kammarherrarna tog tag i varsitt hörn av det svarta sammetsklädet och så började marschen ut ur Göteborg, vars gator delvis var täckta med svart tyg. Från husväggarna hängde svarta skynken. Efter likvagnen följde den unge kungens och änkedrottningens vagnar, dragna av hästar med sorgtäcken över ryggen.

Första uppehället blev redan i Partille. Nästa dag nådde man Nääs vid Floda. Tredje dagen gjorde man halt i Alingsås. Det gick inte fort.

Städernas borgargarden stod uppställda med sorgefanor. Granris hade strötts på gatorna. Där det fanns militärförläggningar, paraderade trupperna med sorgflor och för-stämda trummor, allt under det att kyrk-klockorna ringde.

braHeHus lades i ruiner vid brand 1708. Branden började i grannbyn men spred sig över till slottet.

VisinGsborG På visingö började byggas på 1560-talet Slottet lades i ruiner efter brand mellan 22-23 december 1718.


Man flyttade sig ungefär två mil om dagen. Folk hann se, att kungen var död. En ny kung skulle tillträda. Politikerna hann nu med att agera.

Färden gick över Jönköping och sedan upp utmed Vätterns östra strand. Per Brahe var nu hemma. Han lät skjuta salut från sina slott Brahehus och Visingsborg. Änkedrott-ningen hade hoppats få bli inbjuden till Per Brahes slott eller till hans nybyggda stad Brahe-Gränna, men därav blev intet. Greven var en mäktig man. Han ägde mer än tusen hemman och dessutom tre städer i Sverige och Finland. Förutom Brahe-Gränna var det Kajana och Brahestad. Han ägde också her-resätet Västanå. Huvudslottet var Visingsborg ute på Visingsö i Vättern. Där levde han som en furste. Brahehus idag vid motorvägen låg på den här tiden så otillgängligt, att ingen vagn kunde köras dit. Greven och hans familj bars dit i snidade bärstolar, smyckade med familjens vapen. Brahehus brann ner vid jul-tiden 1718.

Begravningståget gjorde uppehåll i Lin-köping, där påsken firades i nio dagar. Under den vidare färden mot Stockholm tog man in på de nu ganska nya gästgiverierna. Milstol-parna hade också placerats ut utmed vägarna under drottning Kristinas tid. Kungen, änke-drottningen och de högre adelsmännen tog in hos landshövdingen, någon fogde eller kyrko-herden.

riksråden i Hårt arbete. Samtidigt som sorgetåget sakta närmade

sig Stockholm, arbetade riksråden och diplo-materna intensivt med att få fred på alla fron-ter. Det första glädjebudet kom från Polen, där Magnus Gabriel De la Gardie ledde för-handlingarna i klostret i Oliva nära Danzig, idag Gdansk. På andra sidan satt represen-tanter för Polen, kejsaren i Wien och staten Brandenburg. Frankrike var medlare.

När budet om Karl X Gustafs död anlände fem veckor försenat, ville Sveriges motpart höja budet. Fransmännen lyckades få till en hygglig uppgörelse. Äntligen avsade sig den polske kungen, den siste Vasaättlingen Johan Kasimir, alla anspråk på Sveriges krona.

Det bekräftades också, att Estland, Liv-land och Ösel var svenska områden. Kejsaren i Wien lovade utrymma besatt område i Pom-mern och Mecklenburg. Man lovade Bran-denburg full suveränitet över Ostpreussen.

Freden med Danmark kom att kosta en del. De danska förhandlarna piggades upp, när det framkom, att Karl X Gustaf var död. De ville ha tillbaka det, de förlorat 1658 i freden i Roskilde. Engelska och franska medlare för-sökte kyla ned danskarna. När holländarna släppte ut den innestängda svenska flottan, återgick danskarna till seriösa förhandlingar. Svenskarna hade fått göra en styrkedemon-stration utanför Köpenhamn. Det slutade

med, att Sverige avträdde Trondheims län. Det var värre med Bornholm. Där hade den uppretade befolkningen överfallit och mejat ned hela den svenska besättningen. Som straff fick Danmark betala för att återfå ön. Ön byttes mot arton adliga säterier i Skåne med totalt över niohundra gårdar. Danska reger-ingen hade köpt dessa av de forna ägarna.

Danmark slapp betala skadestånd, för att danskar hade stulit och plundrat den svenska kolonin Cabo Corsa på Guldkusten i Afrika.

Att Skåne inte lämnades tillbaka, kunde inte danskarna glömma. Detta bäddade för nya krig.

sorGetåGet fraMMe i stockHolM.

Den 12 maj 1660 kunde sorgetåget efter

fem veckors marsch göra högtidligt intåg i Stockholm. De kom fram vid midnatt. Alla stadens klockor ringde. Invånarna kantade gatorna, när tåget drog fram i fackelsken. Det hade varit en tröttsam resa.

Hovjunkare Johan Ekeblad berättade i sina memoarer om resan. Nattkvarteren för de icke kungliga hade varit ytterst enkla. En del hästar, som de fått vid skjutsställena var klena och orkeslösa och blev liggande utmed vägen. Sorgkläderna hade blivit så dammiga och bleka, att de måste svärtas på nytt inför begravningen. Det skulle bli gott om tid till detta. Det dröjde ytterligare ett halvår innan begravningen kom till stånd. Kyrkklockorna fortsatte att ringa varje dag.

skokloster. slottet byggdes 1654-1676 av greven och fältmarskalken Carl Gustav Wrangel.


ProbleM Med drottninG kristina.

Budet om kungens död hade även nått drottning Kristina i Rom. Hon ville komma till begravningen. Dessutom ville hon veta, varför hennes ”pension” på 200 000 daler årligen hade uteblivit. I Europa ryktades dessutom, att den lille Karl XI skulle ha avli-dit. Kristna ville vara med om ett eventuellt kungaval.

Ständerna snabbinkallades till Stock-holm. Här gällde det att enas, innan Kristina kom. Helst skulle man försöka stoppa hennes resa.

Magnus Gabriel De la Gardie hade varit Kristinas gunstling men avspisats. Han var ute efter hämnd. Räntmästare Johan Leijon-crona skickades till Hamburg för att stoppa

färden. Han kom dit för sent. I Köpenhamn tog ärkefienden emot Kristina med öppna armar. Kunde man ge Sverige ett tjuvnyp, var det bra. Den danske kungens paradfartyg seglade över Kristina till Helsingborg under kanonsalut.

I Halmstad lyckades riksrådet Lorentz von der Linde komma till tals med den abdikerade drottningen. Det var han, som hade eskorte-rat Kristina ut ur Sverige sex år tidigare. Det blev ett häftigt gräl. Kristina var mycket upp-rörd över behandlingen. Hon fortsatte sin resa genom Sverige mot Stockholm.

Förts vid Pilkrogs gästgiveri nära Söder-tälje fick Lorentz von der Linde stopp på Kris-tina. Han hade som skäl, att drottningens våning på slottet först måste ställas i ordning. Först den 1 oktober 1660 anlände drottningen

till Stockholm. Hon var nu trettiotre år gammal men fortfarande mycket maktsugen.

Riksdagen hade nu varit samlad några dagar. Kristina skulle tas emot korrekt men kyligt. Det blev dock ett väldigt skjutande i staden, när hon anlände. Alla nyfikna, som samlades hurrande och vinkande på Stock-holms gator, konstaterade, att hon var sig lik med enkel klädsel och håret uppbundit med två flätor, en vid vart öra.

riksdaGen 1660. Nu enades man om, att hertig Adolf Johan

skulle hållas utanför regeringen. Han fick inte bli riksråd. I stället för hertigen utsågs Lars Kagg till riksmarsk eller överbefälhavare. Han var en sextiofemårig, illa skottskadad och sjuklig krigsveteran från trettioåriga kriget. Kagg hann aldrig tillträda sin befattning. Han avled redan 1661.

Ny riksmarsk blev 1664 sjöhjälten och riksamiralen Carl Gustaf Wrangel, som höll på att bygga sitt Skokloster.

Den inom adeln illa omtyckte Herman Fleming fick inte bli riksskattmästare. Han ersattes av Gustaf Bonde, den ende icke-mili-tären i regeringen. Fleming skickades till Fin-land, där han fick bli generalguvernör. Bonde var en sparsam, konservativ ekonom, som var emot krig.

Per Brahe fortsatte som riksdrots med ansvar för rättskipningen i hela riket och över samtliga hovrätter.

Generalen Gustaf Otto Stenbock var generalguvernör över de nyerövrade landska-pen. Han utnämndes 1664 till ny riksamiral, trots att han aldrig varit till sjöss.

Änkedrottningen Hedvig Eleonora fick vara kvar som ordförande i regeringen. Annars var det inte mycket kvar av Karl X Gustafs testamente. Förmyndarregeringen skulle styra efter direktiv, som ständerna drog upp. Det var ett tillägg till 1634 års regeringsform. Rådet kom nu i praktiken att bestämma politiken. Antalet råd var nu med förmyndarregeringen 64 st. I framtiden fick de inte överstiga 40 st. Högst tre fick vara av samma ätt. I själva för-myndarregeringen fick det bara finnas en från varje ätt. Att det fanns så många råd berodde på, att de innehade sin tjänst livet ut. Här satt gamla riksråd från Gustaf II Adolfs dagar. Många gamla skröpliga var aldrig i Stock-holm. En tredjedel av adelsätterna var knutna till Finland.

karl X Gustafs beGraVninG. Efter månadslånga förberedelser kunde

den avlidne kungen äntligen begravas den 4 november 1660. Det blev en av de största och mest påkostade statsbegravningarna i Sveriges historia. Om den får jag nog berätta i nästa nummer av tidningen.

bo eManuelsson


Info

rMAt

Ion

frå

n V

ägVe

rket

DeL

2.

60 års väntan är över!idaG Var det äntliGen daGs! Mer

än 60 års väntan är över. Den 5 mars, representanter från Vägverket, Varbergs

Kommun och Region Halland satte ner spaden i marken och påbörjade arbetet.

jaG tror, utan att överdriva, att vi skrev historia i dag i Veddige. Vägverkets arrangemang "Första spadtaget" satte en festlig milstolpe i samhällets utveckling. Fin känsla från Vägverkets sida att ordna en fest-lig invigningsceremoni för det annalkande vägbygget. Vi i Veddige, har väntat på detta länge.

alldeles för länGe. Under väntans tid skedde många trafikolyckor, många med dödlig utgång, berättade Håkan Venner-ström regionchef på Vägverket Region Väst. Väg 41 i sträckan mellan Varberg och Berg-hem tillhör de 100 farligaste i Sverige idag.

–Detta är glädjens dag för Veddige – sa

Gösta Bergenheim kommunstyrelsens ord-förande och fortsatte – Länge har väg 41 varit vårt viktigaste objekt med högst prioritet. Nu är vi här! En säkrare genomfart kommer att bli viktigt för samhället, även om det innebär vissa hot för näringslivets del. Jag hoppas att Veddigevisionen med flera i Ved-dige och i Varbergs kommun hjälper till att hitta bra lösningar för framtida utveckling i Veddige.

Viska! MaGasinet frågade Gösta Bergenheim om kommunen tänker genom-föra bygget av strandpromenaden:

– Ja absolut! Den ligger med i planen och vi kommer att påbörja arbetet så fort vägbyg-garna har lämnat området.

Som ni vet har Veddigevisionen länge önskat att ta över Sandhems skola. Bygg-naden, som sist fungerade som Solkulla daghem, löstes ut av kommunen, ägs idag av

Vägverket som i sin tur projekterat att riva den. Därför har vi ställt frågan till huvud-entreprenörens platschef (PEAB), Björn Ekelund om de tänker genomföra rivningen.

– Vi har tittat på byggnaden och tyckte att den låg bra till som byggnadskontor under byggtiden. Så någon rivning är inte att aktuell än. Vi får ha kontakt senare och ta ställning då.

det finns med andra ord fortfarande hopp om att rädda den anrika byggnaden.

efter det syMboliska spadtaget följdes en stunds mingel i vårens solsken. Efteråt bjöd Vägverket på middag och kaffe inne i bollklubbens klubblokal.

sandor olaH

stora bilden: Gösta Bergenheim sätter den första grushögen på plats.

6 0 å r s V ä n ta n ä r ö V e r

Sandor olah


veddige.nu/tipsa

Henrik karlssons Minnesfond 2009

Henrik Karlssons minnesfond instiftades 2005 för att hedra Henrik Karlssons minne och för att visa att Veddige Hockey Klubb värnar om individens sociala trygghet och personlig utveckling. Under sin tid i Veddige Hockey Klubb visade Henrik glädje, empati och engagemang. Fonden vill därför bidra till en stimulerande social utveckling av den enskilda individen oavsett ishockeykunnande.

Stipendier, med ett belopp motsvarande 2.000:-, 1.500:-, 1.000:- och 500:- skall varje år utdelas till spelare inom A-, B-, C- respektive D-pojk. Till senior- och juniorspelaren utdelas ett belopp motsvarande 2.000:- till vardera. Till ledaren/funktionären utdelas ett belopp motsvarande 1.000:-. Stipendierna utdelas årligen i samband med A-lagets sista seriematch för säsongen.

Årets stipendiater: D-pojk flicka Alma Lysebring, C-pojk André lilja, D-pojk Isak Vendelstrand, A-pojk Erik Skur, Junior John Ivarsson, A-lag Daniel Kloppstock och Ledare Anders Karlsson.

ett snöodjur har invaderat deromesjön den 23 februari 2009. den tappra fotografen Marie rydell har fotograferat besten från endast några meters håll. några vinterbadgäster från Borås fördes i säkerhet. ingen människa kom till skada…

tiPsa oss om det händer någonting i Veddige. det gör du

enklast på http://veddige.nu/tipsaVälkoMMen!

veddige.nu/tipsa

60 års väntan är över!

Håkan VennerströM regionchef på Vägverket region Väst, Göran karlsson, region halland, regionstyrelsens ordförande och Gösta Bergenheim Varbergs kommun styrelseordförande satt vid spakarna av tre minigrävare och påbörjade symboliskt arbetet.


En biodlaresagenda

om jag säger biodlare – tänker du på honung. honung är en av människans äldsta kända livsmedel. Men en biodlares arbete handlar inte bara om att ta fram den söta substansen. det går antagligen inte ens att mäta i pengar den nytta som bin utför med sin naturliga drift: pollinering. Binas surr hör sommaren till. Men arbetet är långtifrån bara en sommarhobby.

Det finns ett fåtal biodlare här i trakten. ViSKA! magasinet ska nu i fyra delar presen-tera en av de, Bertil Magnusson. Först ska vi ta reda på biodlarens uppgift på vintern. Bertil berättar själv:

Vinter

Insekterna hör till en av de artrikaste livs-former som finns på vår jord. En art av insek-ter som har fängslat mig alldeles speciellt är honungsbiet, Apis Mellifica.

Jag skall vid några tillfällen i ViSKA! berätta om binas verksam-het under vin-tern, våren, som-maren och hösten. Bina bor och övervintrar i form av ett samhälle som så här års innehåller sex till åttatusen bi samt en drottning. Under vintern bildar de tillsammans ett klot runt foderka-korna och äter av vinterfodret som tillfördes samhäl-let i höstas. När bina i klotets centrum för-brukar vinterfodret bildas värme, ca 20°C. Efter hand flyttar sig dessa bi till klotets ytterkant som håller en lägre temperatur och de i ytterkanten flyttar sig närmre cen-trum. Denna cirkulation pågår hela vintern. Det mest naturliga är att honungen som bina samlat under sommaren skall vara till matför-råd under vintern. Men nu är det så, att vi

människor tycker att honung är en så ädel och mycket användbar produkt så vi gör ett byte – vi tar honungen och bina får socker av oss. En sockerlag bestående av vanligt socker blandat med vatten till en 60% lösning tillförs samhället på hösten. På senare år finns också Bifor att köpa som är en färdig blandning.

Under vintern och tidigt på våren är bisam-hällena känsliga för störningar utifrån såsom buller och vibrationer. Talgoxar på jakt efter mat kan ställa till med problem för bisamhället. Får de vana på att flyga fram till kupans ingång, flustret, och picka där, kommer snart ett bi ut och undrar vad som står på. Biet blir, efter att giftgadden sorterats bort, mat till fågeln. Det är inte förlusten av bi som är det största problemet, utan att samhället blir stört och får svårt att hålla värmen vilket leder till ökad förbrukning av foder.

Under februaris första veckor börjar drottningen sin produktion av ägg. Hon lägger tio till femton ägg om dagen till en början. Nu höjs temperaturen i kupan betydligt, en temperatur på 30°C krävs för att drottningen skall kunna värpa. Samtidigt som tempera-turen stiger ökar också förbrukning av fodret.

Nu på vårvintern är det en lämplig tid att se över det material som skall användas till sommaren. Ramar, yngelrum och skattlådor skall rengöras från fjolårets honungsrester och vax. Ramarna skall också förses med nya trådar att fästa nya vaxkakmellanväggar i som

bina sedan bygger ut och samlar honung i.

En dag i slutet av mars när solen skiner och tem-peraturen är 7-8°C i skuggan företar sig bina en så kallad reningsflykt. Sedan i höstas har de ätit av sitt vinterfoder och nu är tarmen full och behöver tömmas. Det är ju bra om detta sker utanför bostaden, så bina ger sig ut och efter uträttat ärende flyger de tillbaka till kupan för att fortsätta

hålla rätt temperatur till det yngel som nu har bildats. När temperaturen är 12°C eller mer i skuggan flyger bina ut och börjar samlar pollen och nektar. De första växterna nu på våren som besöks av bin är Hassel, Tussilago, Krokus och Sälg.

I nästa nummer av VISKA fortsätter berättelsen om vad bina och biodlaren ägnar sig åt under våren.

året Var 1968. Bertil jobbade då på intermatic i Veddige och med hjälp av en kollega byggde han sin första bikupa på fritiden. Binas gåtfulla liv fängslade honom tidigt.

e n B i o d l a r e s a g e n d a

Bertil MaGnuSSon | Bild: Sandor olah


En biodlaresagenda

öVerst: aPis Mellifica, ett arbetsbi i sin vinterdvala.nederst: bertils genuina naturintresse gjorde honom till en duktig naturfotograf också.stora bilden: Bertils bikupor finns uppställda lite var stans i Veddige. det krävs regelbunden tillsyn för att sköta om bisamhällena.

veddige.nu/tipsa


i ett gult hus i diseflat bor karin tronarp Carlsson med sin man håkan. Många känner dem som eldsjälar inom orienteringsklubben ik dran.

s o l s t r å l e n

inGer eklöV


På Gården finns också ett litet rött hus och där har Karin sitt egna lilla företag. Jag besöker Karin där en dag och vi sitter i vita fåtöljer i ett ljust rum och ett par timmar för-svinner fort. Det är mycket intressant! Kanske känner inte många Veddigebor till verksam-heten. Karin driver friskvårdsverksamhet och till henne kan man komma om man behöver hjälp att finna vägar till att må bra. Så här berättar Karin om sig själv och sina vägval:

jaG ”Gick i VäGGen” år 2000 och insåg då att jag var tvungen att ändra mitt liv. Jag hade under många år arbetat heltid som fritidspedagog och varit mycket engage-rad på min arbetsplats, samtidigt hade jag ett stort engagemang i föreningslivet. Detta var något jag själv valde, jag tyckte det var roligt, men till slut orkade jag varken på jobbet eller någon annanstans. Allt blev bara för mycket. Någon egen tid till reflektion fanns inte. Jag stängde dörren (var tvungen) om mig och började försiktigt söka olika vägar för att må bra. Under min rehabilitering fann jag olika behandlingsmetoder som hjälpt mig framåt. Nu har jag utbildat mig för att kunna hjälpa andra som behöver stanna upp, reflektera och vidareutvecklas som människa. När även det roliga blir för mycket är det hög tid att vända blad i sitt liv. På Solstrålen ger jag olika behandlingar, där klienterna får de verktyg de behöver för att hjälpa sig själva att må bra. De behandlingar jag erbjuder är;

taktilMassaGe, en omsorgsfull och medveten beröringsmassage som skapar trygghet och en skön avslappnande känsla. Taktilmassage har en smärtstillande effekt, ökar näringsupptaget m.m. Denna massage

passar för alla, alltifrån barn, personer med skador av olika slag till dem som har högt stresspåslag och är i behov av en stunds åter-hämtning. Under behandlingen får du även healing, som innebär en förstärkning av mas-sagen. När du är spänd i din kropp hjälper denna massage dig att slappna av.

ask-HealinG, ask betyder Ande – själ - kropp. Healingen arbetar på dessa tre nivåer. Det är en mycket kraftfull healing. Jag arbe-tar genom en kanal och informationskälla och kan känna in och berätta för dig vad du själv kan göra för att må bra. Healingen strömmar ner i din kropp och gamla cellminnen släpper. På själens nivå kan du få information som får dig att förstå varför du reagerar som du gör just nu och vad som är viktigt att förändra. På andens nivå kommer du i kontakt med ditt högre jag och får hjälp i din andliga utveck-ling. Under en behandling sker också olika balanseringar. För att må väl är det viktigt att ha balans mellan sin kropp, själ och ande. Det kan också vid behov tillkomma ASK-trumhealing.

ask-truMHealinG, under en be-handling med trumman kan du t.ex. få påfyllning av ”Moder Jords” energier, få hjälp att släppa gammal karma och om du behö-ver få ett tillfälligt kraftdjur. Trumhealingen arbetar även den på alla nivåerna. Under en behandling får du ligga på golvet medan jag trummar runt dig.

bacHs bloMsterteraPi skapar möj-lighet att hitta harmoni mellan kropp, själ och ande. Dr Bach insåg sambandet mellan negativa känslor och fysiska sjukdomar. Ett fullständigt healingsystem, som består av 38

olika sorters blomsterdroppar, för lika många negativa själstillstånd. Jag känner in och blan-dar samman de droppar du behöver för att bryta negativa mönster.

”resan”. i en resebehandling leder jag dig på en emotionell eller en fysisk inre resa. Denna reseprocess hjälper dig att frigöra fysiska och psykiska blockeringar och få till-gång till din inre diamant. Din självkänsla ökar och genom förlåtelsen går du stärkt ut i livet. Denna finns även anpassad för barn.

till karin kan du också komma och meditera. Meditation är ett bra sätt att slappna av och komma i kontakt med sitt inre, säger hon. Hon berättar att medita-tion var en av hennes vägar tillbaka efter att ha ”gått i väggen”. Nu mediterar hon själv varje dag och är utbildad meditationsledare. Hon har återkommande kurser på Solstrålen. Under en meditation får du hjälp att släppa tankar och få en stunds lugn och ro, säger Karin. Det finns undersökningar som visar att meditation förbättrar hjärtat, humöret, koncentrationen och immunförsvaret. Blod-cirkulationen förbättras också samtidigt som motståndet mot stress ökar. För att hålla sig frisk i denna stressiga värld är meditation ett fantastiskt hjälpmedel, menar Karin.

än så länge kombinerar jag mitt arbete på Solstrålen med arbetet med barn på Derome-skolan. ”Arbetet med barn vill jag inte släppa, men framöver hoppas jag att det arbetet sker här på Solstrålen, för nya mål är att starta avslappnings och meditationsgrup-per även för barn, något som de så väl behö-ver.” avslutar Karin.teXt ocH bild: inGer eklöV

veddige.nu/tipsa


e n B l o m s t r a n d e V e r k s a m h e t

Marie rydell

Växtboden i Veddige har fått ny ägare, och inte nog med det; de har även fått ny disk och nytt golv och nya anställda! kristina och Malin har slagit rot på Växtboden sedan ett tag tillbaka. Men Gerd är nyplockad från pamps i Varberg.

Martin Einarsson har alltid hållit på med blommor. Han har stått på torget och sålt blommor sedan femtonårsåldern och han byggde sitt första växthus när han var sexton. Han har arbetat på Arne Larssons Tulpanod-

ling och drivit egen firma. Så nog vet han vad han sysslar med. Sedan nyår är han ny ägare till Växtboden intill Karlssons.

Han och tjejerna verkar ha en massa nya idéer och tankar. De har fräschat upp lokalen och skyltat på ett tilltalande sätt.

Kylen är full med olika sorters snittblom-mor. De gör alla slags binderier, och bakom disken står två snygga arrangemang som väntar på avhämtning. De budar ut en del själva och är anslutna till Euroflorist och för-medlar blommor över hela världen. Hyllorna är fulla av olika krukor, vaser och tillbehör.

När jag kommer hjälper Gerd en kund att arrangera krukväxter snyggt i en korg och Malin tar emot en beställning per telefon. Det droppar in kunder hela tiden och de verkar kort sagt ha fullt upp.

Jag hade tänkt stå på torget även nu i vår,

säger Martin, men jag börjar inse att jag nog inte hinner det … Vi har öppet alla dagar i veckan.

Många av de nya sommarplantorna som de säljer kommer från hans egen odling. De kommer att ha ett större sortiment av uteväx-ter, gödning, fröer, buskar och småträd till våren. Dessutom har Martin bytt leverantör av jord och täckbark.

Så nu blir det proffsjord från Södra Århult, säger han stolt.

Det råder ingen tvivel om att de har roligt på jobbet och att de är duktiga på vad de gör. Trevlig stämning, stort utbud och ett proffsig bemötande bäddar för en blomstrande verk-samhet!

(Och detta skriver jag inte bara för att jag fick en snygg tulpanbukett med blåbärsris med mig hem …)

EN BLomsTraNdE VErKsamHET som VäxEr …

nya VäXtboden har fått nya ägare, fräschare lokal och delvis ny personal: Martin, Malin Gerd och kristina.


k o r V a k o k e t s n ya ä g a r e

sandor olaH

KorVaKoKETs Nya äGarEButiker läggs ner, byggs om, flyttar, eller byter ägare. det är full fart på den fronten också i Veddige. För ett år sen tog paret Frida lind och david rickardsson över kiosken i Veddige.

I början jobbade båda Frida och David bakom disken, mest för att få koll på ruljan-sen. Men David är nu tillbaka på sitt jobb som skogsarbetare och Frida står mest själv sina 8-10 timmar i butiken. Frida och David bor i Kinna, de har två barn, 5 och 7 år gamla och just nu håller de på att flytta till större lägen-het. De kan inte ha många lediga timmar, kan man tycka.

Men inget av det biter på Frida. Hon jobbar på, är glad och full av idéer.

Hon berättar att det är många äldre som kommer och börjar prata om hur kiosken har varit förr i tiden. Så hon började samla på lite fakta och bilder. Det kommer att resultera så småningom en mini-utställning med gamla veddigebilder i kioskens serveringsrum.

Det märks att Frida är omtyckt bland sina kunder. Medan vi pratar, kommer två killar in och lägger in sina beställningar. Bättre sagt, det är Frida som gör det.

– Ska ni ha det med pommes frites, eller? – ropar hon över axeln när hon far iväg till stekplattan. Hon vet vad alla vill ha, känner sina kunder personligen.

Killarna är Tony och Peter, stamkunder ända sedan Frida tog över kiosken. De jobbar här i närheten och det blir oftast att de äter i kiosken. Och jag är säker på att det inte bara är maten som lockar. Frida pratar med de som

med kompisar. Hon har en glad attityd som smittar av sig.

Frida hör till dem som inte applåderar för 41:s nya sträckning:

– Inte så bra, men det visste vi när vi köpte kiosken. Sommarens försäljning kan sjunka med uppemot 40%. Men vi försöker överleva här så länge det går. – och tillägger med ett skratt – det är enda gången man hoppas på att pengarna ska ta slut och projektet dröjer.

Frida Lind är också en bloggare. I sina lediga stunder skriver hon om sin tankar, om kiosken och om sina planer. Hon vill gärna få igång sina kunder för en gemenskap även på nätet. Hon vill att hennes kunder ska gå in och kommentera maten eller komma med förslag. Ingenting är omöjligt för Frida.

Fridas blogg kan ni läsa på: http://korva-koket.blogg.se/

frida tillsaMMans med dagens första stamgäster: peter Simlund och tony emanuelsson.

veddige.nu/tipsa


i grusgropengängetMinnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson

del 27.

g ä n g e t i g r u s g r o p e n # 27

Bo eManuelSSon

GaMla ledninGar.I vårt förra nummer av ViSKA! tidningen

fanns en artikel om Elektro-Emanuel med anledning av företagets 75-årsjubileum. Där kunde man läsa om min far, Karl Emanuels-son, att han under 1930-talet kom cyklande med en kuloring på cykeln. Det var nog inte riktigt rätt.

I början av 1930-talet var nog inte kulo-ledningen uppfunnen. Man använde den snodda HVG-ledningen, som monterades på vita porslinsknoppar. I ladugården hade man entrådiga ledningar, som monterades på parallella ännu större porslinsknoppar.

Skulle ledningarna fällas in i plankväg-garna, låg de i gråa plåtrör, som invändigt var klädda med någon sorts svart papp. De kalla-des Bergmansrör, möjligen efter konstruktö-ren. Dessa rör böjdes med stora tänger. Sedan kom det också svarta pansarrör, som böjdes över knäet, sedan man först kört in en böj-fjäder i röret.

Min far hade bil redan 1923. Han cyklade inte i onödan. Det var nog hans montörer, som fick cykla ut till kunderna. Så småningom köpte min far en lättviktare av märket Blixt med förnicklad bensintank. Jag vill minnas, att Göte Thorén ofta körde detta fordon.

ändrade Planer:Jag hade denna gång tänkt berätta om

min entré i min fars firma. En dag hamnade jag jämte Bengt Johansson på Williams, när jag var på baren och intog min lunch. Bengt är mycket intresserad av gamla bilar. Han har själv en T-Ford. Det visade sig, att Bengt hade fått in en del uppgifter om Veddiges bilpark år 1924. Han hade haft kontakt med både Landsarkivet i Lund och Bilregistret. Jag hade flera bilder. Varför inte ägna denna artikel åt att berätta om de äldsta bilarna i Veddige? Historien om min fars gamla Dixi hade jag hört min far berätta.

GaMla bilar. Karl Emanuelsson eller möjligen hans

i förra numret av vår tidning hade jag med detta kort på några, som skulle åka till amerika. Jag viste inte, var kortet var taget. Jag fick snabbt veta detta. Först ringde ingrid antonsson, tidigare kulla, och berättade, att damen längst till vänster var hennes mor elida Johansson i kulla, syster till mannen intill henne, ”pears-ragnar” från hed. det Verkar, som om det finns folk, som läser vår tidning. efter en stund ringde Bertil eriksson från källsmossen. han hade mer att komma med. kortet är taget utanför manbyggnaden till gården ”Bertils” på källsmossen. dit kommer man, om man uppe vid grusgropen tar av en liten väg åt väster. Gården ligger nere vid berget. i dag är det en ödegård. Marken brukas av Skarin i kvarnome. bertil eriksson visste namnen på samtliga. intill ”pears-ragnar” står Johan i lerdal. den lille med blommor är ragnar karlsson, som var från gården ”Bertils”. han står som utvandrad från Vabränna no 5. antagligen tjänade han som dräng på Månsagård en tid före avresan.sedan är det folket på gården. Först är det hilma augusta, som var gift med Carl august Johansson (mannen med kepsen). Mellan dessa två står den 80 år gamla helena Bengtsdotter, mor till hilma augusta. längst till höger står hedvig karlsson, gift Börjesson. det är Bertil erikssons mor. på armen har hon hans äldre bror henry. (det blir fyra generationer på koret). alla aMerikafararna på detta kort kom tillbaka till Veddige. ragnar karlsson från Bertils övertog hemmet och drev gården ihop med sin yngre bror ernst. Samtidigt med dessa resenärer 1926 åkte min farbror ragnar emanuelsson men även algot Molin, som då hette algot karlsson. algot åkte från Wabränna no 2 till Geneva. han och min farbror stannade i amerika. Farbror ragnar kom dock hem och dog i Sverige. han ligger begravd på Veddige kyrkogård. algot flyttade senare till de kalb, där han drev en stor målarfirma. när han började bli till åren, lockade han över sin bror Gösta Molin, som övertog firman. den drivs idag av en son till Gösta Molin och hans hustru ethel, född Welander.


far Johan Emanuelsson köpte redan 1923 en bil, som kan ha varit Veddiges äldsta fordon. Bilen av märket Dixi hade tidigare ägts av Linnebolaget i Veddige. Dixi var ett tyskt bil-märke. Bilen kan ha tillverkats på 1910-talet. Bengt visste, att den var inregistrerad i Hal-land 1920.

Linnebolaget gick i konkurs 1923. Min farfar hade väl i vanlig ordning varit med och satsat en del i bolaget. Möjligen fick han första ”tjing” på bilen. Det fanns nog inte många spe-kulanter. Nästan ingen hade körkort. Min far hade tagit körkort redan 1919, då han var 20 år gammal. Han hade körkort nr 166 i Halland. Farsgubben berättade, hur uppkörningen gick till. Inspektören satt på det, som senare blev handlare Nilséns kundtrappa. Min far körde ensam förbi några gånger. Trots denne enkla examen blev han en mycket god bilförare, som aldrig var invecklad i större olyckor. Han lärde många andra i Veddige att köra bil.

Bilbeståndet i Veddige 1924 enligt Bengt Johanssons lista.

Reg. Nr Ägare 1924 i Veddige:

N 412 Karl Emanuelsson

N 816 J O Thorsson

N 1033 Klas Bengtsson

N 1116 John Andersson

I Sällstorp:

N 909 Gunnar Engström

I Derome:

N 937 Nils Johansson

Den sistnämnde kan möjligen vara “Olas-Nils”, som dock senare hette Nils Andersson. Vid den här tiden ändrade man efternamnen. Först tog man faderns förnamn och gjorde ett efternamn av detta. Min far hette innan han gjorde sin värnplikt Karl Johansson. Sedan tog han faderns efternamn Emanuelsson.

diXi-bilens Historia.Enligt Landsarkivet i Lund stod N 412

registrerad på Karl Emanuelsson från den 29 mars 1924 till den 6 maj 1925. Min far står som lantbrukare från Drared No 1.

Karl Emanuelsson hade anmält till Läns-styrelsen, att han den 24/3 1925 hade sålt bilen till Bil AB Björn Böllien i Göteborg. Den 26 februari 1926 är bilen registrerad i Göte-borg med nummer O 736 på en Claes Ludvig Söderberg i Mölnlycke. Denne stod som chaufför. Bilen skrotades 1928.

Min far hade bilen redan 1923. Det är möjligt, att den stod kvar registrerad på Lin-nebolaget en tid. Jag vet med säkerhet, att han körde folk i skytteltrafik till Göteborgsutställ-ningen 1923. Det var i samband med denna, som Liseberg anlades på ett så kallat landeri från 1700-talet. Lisebergsområdet omfattade ca 21 hektar. En del kallar utställningen för Lisebergsutställningen.

bilen n 412 Hade följande data.Det var en öppen bil med plats för 4 per-

soner. Det är lite underligt. På bilden sitter 6 personer i bilen, som verkar vara vänsterstyrd. Kanske sitter Clas på Kärraberg i någon sorts lastutrymme. Det är också konstigt, att den är vänsterstyrd. Enligt Bengt Johansson var DIXI ett tyskt fabrikat. Dixi är ett latinskt ord som betyder Jag har talat. Det användes ofta av romerska talare som avslutning på talet.

Övriga data: Bensindrift.26 hästkrafter, 4 cylindrar. Längd 430 cm. Bredd 165 cm. Skat-tevikt 1296 kilo. Tjänstevikt 1449 kilo. Största hjultryck 524 kilo.

På väg till Göteborgsutställningen 1923. Vid ratten Karl Emanuelsson. Jämte honom och längst till vänster i nästa säte sitter två okända. Sedan följer Elsa och Edvin Johans-son och längst bak Clas A. Johansson på Kär-raberg. Känner någon igen de okända, är jag tacksam för ett telefonsamtal.

karl eManuelsson byter bil.Troligen bytte Karl Emanuelsson till sig

denna bil, som enligt Bengt Johansson kan vara 6-cylindrig. Enligt Allan Claesson hade min far en bil med 6-cylindrig motor. Den gick inte, som den skulle, varför han plockade isär motorn på logen och byggde om den till 4-cylindrig. Det är nog en skröna.

Som synes varv det ekrar av trä i hjulet på de äldre bilarna. Min far berättade, att han vid en resa till Göteborg råkade utför, att ett par ekrar bröts sönder, när han råkade köra ner i ett djupt hål i vägen. Han fick gå till en bonde och yxa till ett vedträ som eker.

Den här bilden, som är tagen hos min farfar, Johan Emanuelssons i Drared, berät-tar en historia. Min farfar hade två bröder, som utvandrade till Amerika. Johan Bernt for till Denver i Colorado. Han lär ha hamnat i Silverton, där han hade saloonen och också hyrde ut hästar. Han gifte sig med en finska och fick barnen Elsie, Bertha och Evald.

På VäG till Göteborgsutställningen 1923. Vid ratten karl emanuelsson. Jämte honom och längst till vänster i nästa säte sitter två okända. Sedan följer elsa och edvin Johansson och längst bak Clas a. Johansson på kärraberg. känner någon igen de okända, är jag tacksam för ett telefonsamtal

karl eManuelssons körkort från 1919. karl eManuelsson sitter i bilen. Sedan följer hans syster astrid, karl Johnson, Johan emanuelsson och hans dotter elin.


En dag kom ”Kläms-Karl” hem till Sverige på besök och kunde berätta, att han hört, att Johan Bernt hade blivit ”killad” på saloonen. Senare kom det också en bekräftelse i ett så kallat ”döarbrev”, som skrivits av min far-mors morbror, August Barkman i Jamestown.

Den långe på bilden är ”Kläms-Karl”, som man i Drared skrev Karl Jansson. Han hette förstås i Amerika Karl Johnson, men det utta-lades Jansson. Min far skall nog köra honom till Amerikabåten i Göteborg, eftersom Karl Johnson är blomster-prydd.

bil n 816. äGarens Historia.

Den här bilen har jag tyvärr ingen bild på. Den ägdes av Johan Otto Thorsson, före detta handlande. Thors-son flyttade med familj (5 personer) från Varberg till Wabränna No 1 i Veddige. Jag vill minnas, att jag sett honom som hyresgäst hos Ivar Norén, vars hus ligger på Wabränna No 1.

Thorsson byggde 1927 en villa i Porsma. Den byggdes av byggmästare ”A.J.” från Istorp. Den ägs idag av Bertil och Monica Nilsson.

Thorsson var född 1867 i Nödinge. Hans hustru hette Josefina Bernhardina, född Karls-son. Hon var född 1872 i Skällinge. De hade en dotter, som hette Daga, född 1911 i Varberg. Hon var organist och var en tid kantor i Ved-dige kyrka. En av sönerna var polis i Varberg. Sonen Helge Thorsson var född 1905. Han dog i Varberg 1978.

Fastigheten i Porsma såldes 1942 till apo-tekare Martin Eriksson, som var född 1874 i Alingsås. Eriksson var gift med Beda Theresia Andersson, född 1881 i Alingsås. De hade 8 barn, som alla var vuxna, när familjen flyt-tade till Veddige.

lite data oM bilen. Den var av fabrikat Maxwell. Det var en

bil för 4-5 personer. Den var bensin-driven med en motor på 25-30 häst-krafter. Bilen var 4-cylindrig. Längd 415 cm. Bredd 170 cm. Den hade en skattevikt av 891 kg och tjänstevikt av 1029 kg. Största hjultrycket var 376 kilo.

Bilen hade intagits i bilregistret den 16/4 1924.

Den 30/12 1926 anges en verk-stadsägare Birger Andersson som ägare. Denne har anmält till Läns-styrelsen, att automobilen tills vidare inte kommer att användas, varför den avförs ur registret.

bil 909.Denna bil ägdes av folkskollä-

rare Gunnar Engström i Sällstorp, som var lärare där. De sista åren undervisade han i Ved-diges nya Centralskola. Han tilldelades en av de nya lärarbostäderna på Villagatan. Folkskolan i Sällstorp är nu hem-bygdsgård.

Tyvärr har jag inte kort eller data om denna bil.

I Bengts lista saknar jag en bil. 1922 flyttade Bertil och Frida Johns-son med två döttrar från Horred till Veddige. Det har sagts, att Bertil Johnsson hade den första taxibilen i Veddige. Han sålde 1926 sin bilstation till Oskar Andersson och reste med familjen till Amerika. Han står dock som handelsföreståndare vid inflyttningen. Möj-ligen förestod han affä-ren i Linnebolagets hus. Kanske var det först efter konkursen någon gång 1925, som han startade bilstation?

Det har också sagts, att Carlberg på Viskabo var den, som först hade bil i Veddige. Honom

kan vi inte räkna. Det var en stockholmare, som bara var här då och då för jaktens skull. Han hade Viskabo mer som fritidshus.

De övriga bilarna får jag spara till nästa nummer av ViSKA-tidningen.

bo eManuelsson

joHan bernt med familj. det var han som blev ”killad” på saloonen i Silverton.

bertil ocH Frida Johnsson åkte till amerika och sålde sin bilstation till oskar andersson.

så Här såg thorssons villa ut i begynnelsen.


Veddigevisionen inbjuder till

ValborgI VEDDIGE

torsdagen den 30 april

Nu gör vi som på den gamla goda tiden! Fira Valborg tillsammans med oss, tag med vänner, grannar och barn! Inte mindre än två program väntar!

kl 17.00- ca 18.30Visionsparken bakom Sparbanken. Vi ska ha mys-pys, sjunger

in våren och tänder en brasa. Chorus Veddige och Vivace sjunger, Ola Johansson med band spelar rock, Lennart Vilén hälsar våren välkommen. Alla är hjärtligt välkomna, vi håller

på så länge vi trivs och vädret tillåter. VeddigeVisionen.

kl 19.00Järlövs gård vid Dran (ca 3.5 km från centrum mot Horred). Tvååkers

Spelmän spelar dragspel och sjunger in våren. Alla är hjärtligt välkomna. Ta på er kläder efter väder, vi håller på så länge vi har det bra. Tänk på reflexer om du ska gå på 41:an! Hembygdsföreningen.

Håll utkik efter mer information på affischer och på veddige.nu

30aprIL


[sVErIGEs] VEddIGEssmarTasTE

BarN

V e d d i g e s s m a r ta s t e B a r n

inGer eklöV | Bild: Sandor olah


[sVErIGEs] VEddIGEssmarTasTE

BarNVilka är de? de heter emma och klara andersson. hur vet vi det? Jo, tV3 har skickat ut frågeformulär till alla 5: e klasser och inbjudit till en tävling ”Sveriges smartaste barn”.

kerstin karlsson är lärare i klass 5B i Vidhögeskolan och hon nappade på det här. Riktigt alla ville inte vara

med och eleverna i 5A var inte med så vi vet inte, men Emma och Klara hade i alla fall bäst resultat och Kerstin skickade in papperen till TV3. Från alla klasser i landet har alltså de två bästa resultaten skickats in. Av ca 3000 kalla-des så de 400 elever som hade högst poäng till en andra uttagning i 4 olika städer. Emma och Klara fick komma till Göteborg och göra sin deltävling. Därefter gick de 56 bästa vidare till semifinal. Bland dessa finns Emma och Klara. Under 3 dagar spelar TV3 in dessa program, 7 stycken och den 27 februari skall Emma och Klara till Göteborg för sin semifinal. Den 7 mars blir det final. Där möts vinnarna plus den allra bästa 2: an. De 8 smartaste. Dessa 8 program kommer att sändas i TV3 under våren, i dagsläget vet vi inte när.

Spännande! Roligt! Och kanske aningen nervöst, tycker systrarna Andersson. ”Det kan ju vara svåra frågor.” De verkar dock inte det minsta nervösa! 11 år, fyller 12 i juni.

Tvillingar, lika som bär. Jag har aldrig lyckats lära mig vem som är vem och det blir nog häftigt för TV-folket.

Båda lärde sig läsa i 5-årsåldern och läser enormt mycket. Det kan bibliotekarien intyga. Travar av böcker lånar de.

Till semifinalen har alla fått välja varsitt specialämne och Emma har valt ”Vargbröder” som är en bokserie skriven av Michelle Paver. Den är absolut favorit men Harry Potter böckerna är också väldigt fängslande. Klara håller med om detta men hon har valt ”Nya Testamentet” som sitt specialämne.

På frågan om varför det gått så bra svarar Klara: ”Jag vet inte, det var väl frågor som jag kunde.” Emma svarar: ”Jag har ganska lätt för mej i skolan och kanske också för att vi är så många syskon, man lär av varandra.”

När Emma och Klara inte sitter med näsan i en bok spelar de innebandy, springer orientering och spelar piano på Kulturskolan i Varberg. Sjunger gör de också. De är med i kyrkans barnkör. Man kan ibland höra dem i kyrkan och jag har många gånger sett Emmas och Klaras ljusa flätor på var sin sida om ”Greta i Kullabergs” vita kalufs där de tre sitter i kyrkbänken och fnittrar tillsammans. (Jag undrar om Greta kan tipsa mig om hur man vet vem som är vem?)

Den 27 februari är det alltså dags för TV-inspelning och då är nog mamma Eva och pappa Georg nervösa. Syskonen Elin, Anna och Daniel kommer också att vara i studion. Fröken Kerstin och alla klasskamraterna samt alla vi andra håller tummarna för ”Veddiges smartaste barn”. Vem vet, kanske är Emma och Klara Sveriges smartaste barn.

Vinnaren får 50 000 SEK placerade i en fond för framtida studier. De andra tävlande får Nationalencyklopedins nya uppslagsverk i 3 delar samt 1 000 SEK i fondandelar.

Lycka till tjejer.teXt: inGer eklöV

veddige.nu/tipsa


hej igen! nu har nog våren börjat komma till Sverige. här är hösten i antågande. inte för att det märks någon större skillnad i vädret, lite svalare och något mer regn. Men hela året går man klädd i sommarkläder. när vi berättar för brasilianarna att det är minusgrader i Sverige, så har de svårt att förstå hur man kan leva och bo i ett så kallt land. de allra flesta människorna här har aldrig sett snö i verkliga livet, bara på tV.

Denna gång tänker jag berätta lite om vårt liv i vårt condominio, alltså i det inhägnade bostadsområde som vi numera bor i. Det finns stora fördelar att bo så här: vi har fri tillgång till flera pooler, bollplaner, tennisbana och gym för att ta några exempel. Vid poolom-rådet finns också ett stort utrymme där man kan grilla och umgås. Särskilt på söndagarna är det många familjer som tillbringar en stor del av dagen åt att grillla och utbyta tankar med varandra medan barnen leker i och runt poolerna. Det är ett trevligt sätt att lära känna andra som bor här.

Tre gånger i veckan deltar jag i vatten-gymnastik, något som jag verkligen uppskat-

tar. Vi använder olika redskap för att få större motstånd i vattnet. Det vanligaste är att vi har s.k. makaroner. Det är långa cylindrar i cellplast som är böjliga och kan nyttjas på många olika sätt. Vår ledare är mycket duktig och man känner verkligen att hela kroppen får ordentlig träning. En annan sak som är trevligt med vattengymnastiken är att man lär känna varandra. Före och efter träningen brukar vi berätta för varandra om olika saker. De flesta är intresserade av att få veta mer om Sverige och Europa över huvud taget. Få brasilianare har varit utomlands, och har de besökt ett annat land så är det i regel Argen-tina. Man har helt enkelt inte råd att resa så mycket som vi svenskar.

Vid juletid är det vanligt med fester. Del-tagarna i vattengymnastiken hade en fest för att avsluta säsongen. Då fick jag uppleva hur det går till här. Ett par veckor före festen åt vi frukost tillsammans i grillområdet. Var och en tog med sig något att äta, en sorts knytkalas alltså. Jag tog med mig kokta ägg och mango-juice. Andra hade med sig bröd och smör, kakor, kaffe m.m. Så åt vi tillsammans och hade trevligt. Vår ledare skrev upp alla som ville vara med på ”hemlig vän”. Detta har jag fått reda på, är mycket vanligt på fester i sam-band med julen. Ledaren skrev lappar med ett namn på varje lapp och sedan fick vi dra en lapp. På lappen stod namnet på vår hemliga vän och om två veckor när avslutningnsfesten skulle gå av stapeln, skulle vi ha köpt en pre-sent. Vi fick inte tala om vem vår hemliga vän var. Det skulle förbli en hemlighet ända tills det var presentutdelning på festen. Då fick vi en och en stå upp och berätta om vännen och de andra skulle gissa vem det var. Till att börja med beskrev man sin vän helt allmänt och la undan för undan till egenskaper så att alla till slut visste vem det var. Undrar ni hur kvinnan

som hade fått mig som vän, beskrev mig? Först sa hon att jag var kvinna, ljus och blåögd, lång och till sist att jag inte var från Brasilien. Då förstod alla att det måste vara jag.

Jag köpte en DVD-skiva med ”Mamma Mia”, som just hade kommit hit till Brasilien då. Kvinnan som fick den blev mycket glad och sa att hon beundrade ABBA mycket.

Även avslutningsfesten var ett knytkalas. Men denna gång var det lunch. Jag frågade innan vad jag kunde ta med mig. ”Ta vad du vill” svarade de mig. ”Men tänk om alla tar med sig samma sorts mat” frågade jag. Den risken var liten och skulle det råka bli så, så berodde det ju på att alla tyckte om samma sorts mat. Alla hade dock olika maträtter med sig. En del hade varmrätter och en del hade efterrätter. Jag bidrog med en kyckling-och bacongryta, som faktiskt uppskattades.

Just det här med ”hemlig vän” är mycket vanligt i olika sammanhang. Däremot är det inte vanligt att det kommer en tomte och hälsar på i hemmen. Förutom en present till en hemlig vän är det inte vanligt att man ger varandra julklappar. Men i varuhusen brukar det finnas en tomte och det är mycket popu-lärt att barnen får sitta i tomtens knä och bli fotograferad.

En annan stor skillnad mellan Sverige och Brasilien är att här lägger man inte ned stor möda på att göra hemmet mysigt. I Sverige har vi gardiner, mattor, takarmatur som gör våra hem ombonade och personliga. Här till-bringar man inte alls så mycket tid i sina hem. Man umgås utomhus, på stränderna och vid grillplatser. Klimatet är ju helt annorlunda, det inbjuder till utomhusvistelse en stor del av dygnet.

Nu slutar jag för denna gång och hoppas att ni får en fin vår i Sverige

alVa inGeGerd saloMonsson.

B r a s i l i e n B r e V e t # 11

alVa inGeGerd SaloMonSSon

Brasilienbrevet No11

PresentutdelninGen. det är jag som står och berättar om min ”hemliga vän”


HJrör-2006-3sp-SS

3x195

40 ÅR I ENERGIBRANSCHEN!Stor erfarenhet av luft- jord- och bergvärmeinstallationer

0340-64 97 64 • WWW.HJROR.COM • [email protected]

Din värmepump är en investering i ett behagligt liv. Och tack vare de nya reglerna för ROT-avdraget* är det en investering som nu lönar sig ännu snabbare, eftersom du får dra av halva arbetskostnaden vid installation.

På www.thermia.se förklarar vi mer. Välkommen!

ROT-AVDRAGET ÄR HÄR

OR

D&

BIL

D R

EK

LA

MB

YR

Å

*ROT-avdraget gäller upp till max 100 000 kronor per år.

Vår kunskap = Din trygghet.Det tjänar du på!

VEDDIGE VARBERG KUNGSBACKA KINNA

VARBERGSORTENSELKRAFT

VEDDIGE 0340-64 64 00

Din lokala elleverantör!

telefon: 0340 – 69 75 00 | www.varbergsbostad.se

FÖR DIG SOM STÄLLER HÖGA KRAV


VÅRA ÖPPETTIDER:MÅNDAG TILL FREDAG ………… 9-20LÖRDAG ………………………… 9-18SÖNDAG ………………………… 11-18

VI HAR EGNA SALLADER, FESTPLANKOR, SMÖRGÅSTÅRTOR OCH LANDGÅNGAR.

V Ä L K O M N A !

Försäkringar kan se väldigt lika ut. Men försäkringsbolagen som erbjuder dem är väldigt olika. En tydlig skillnad är den mel-lan bolagen långt borta och vårt eget bolag här hemma.

Vi vill lära känna dig och dina behov av skydd och trygghet.

Här till vänster ser du vår nya symbol. Så här kommer du att möta oss fr o m nu. Men du möter samma människor och ringer samma telefonnummer som tidigare.

I Veddige Lena Olsson eller Boris Johansson: 0340-383 61, i Mark Ingemar Claesson: 0706-980 409 i Kinna Lena Olsson 0320-35904.

Annons kan påverka din försäljning.

TRIVSEL OMTANKEOCH PERSONLIG SERVICE

ÄR VÅRT MOTTOnär det gäller mindre lokaler eller lägenheter ring oss:

tel: 0340-387 00

tel: 0340-306 57


nyhet! Catering! Vi fixar mat till fester och högtider – för mycket snälla priser!

LUnCh! Vi serverar alltid hemlagad med det lilla extra.BAR! Vi har fullständiga rättigheter.

Lunch: 69:- inkl. sallad, bröd och kaffe.öppet: ons-tors 16-22, fre16-23, lör 13-23, sön 13-21

dagens: mån-fre 1130-1400tel: 0340-310 31 www.deromepizzeria.se

d

31:aHELSJÖN RUNTmotionslopp på cykelSöndagen den 31 maj 2009

arrangör:

VEDDIGE

start 8:00 till 9:00 vid Vidhögeskolan

arrangör:

upplysningar: Arne Eriksson 0340-305 85, 0705-230 585

Asnonenn leäggr nam i

minetn

Specialtransportertel. 0340-306 10fax. 0340-304 84

ww

w.v

eddig

e-a

keri

.se

Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50 | Reservation för tryckfel och slutförsäljning.

Priserna gäller from måndag 2009-03-16 tom söndag 2009-03-22

Veddige

För oss som älskar mat!

Grillad kycklingmax 2 st/hushåll 29j/st

Fläskytterfi léCA 800g

Mybergs Deli – Sverige 69j/kg

Falcon Extra Brew6-pack

Jfr-pris 14,96 kr/l 44j/st

Kaffe Löfbergs Lila500 g

Jfr-pris 49 kr/kg 49;/2 st

Coca Cola1.5 L, 4-pack

Jfr-pris 6,65 kr/l 39j+pant

Från Butiksbageriet:Wienerbröd, KanelbullarNordic Bake Off

4 st

20;

ViSKA! 2009-1

Documents

Transcript of ViSKA! 2009-1