Näringslivets syn på EU-kommissionens

förslag på TEN-T inkl. ostvästliga

förbindelser

Inge Vierth, VTI

Transportforum Linköping

10 Januari 2013

1

Kort regeringsuppdrag

• Att analysera hur de föreslagna TEN-T-stråken (och tekniska kraven)

överensstämmer med flödena i Sveriges utrikeshandel och att avstämma

förslaget mot näringslivets behov

• December 2011- januari 2012

• VTI-notat 10-2010 (I. Vierth, M. Haraldsson, R. Karlsson) Näringslivets

syn på EU:s förslag om TEN-T och Connecting Europé Facility

• På rådsmötet i mars 2012 nådde EU:s transportministrar en

överenskommelse om TEN-T inför kommande förhandlingar med

Europaparlamentet

• Beslut om TEN-T förslaget förväntas under 2013

2

Syftet med EU-kommissionens förslag är att koppla

samman de olika trafikslagen i Europa till ett

gränsöverskridande nätverk för godstransporter

• Kärnnätverket (core network) ska vara på plats 2030

• Utbyggnaden av TEN-T ska finansieras genom fonden för ett sammanlänkat

Europa (Connecting Europe Facility)

• Heltäckande nätverk (comprehensive network) ska vara på plats 2050

• TEN-T:s tekniska krav bl.a.: STAX 22,5 ton, 750 m tåglängd, 100 km/h

3

TEN-T i Östersjöområdet vägar (heldragna linjer), järnvägar (linjer med tvärstreck) och hamnar,

core network: grön, comprehensive network: rött

4

Upplägg

1. Utveckling av handelsflöden till/från Sverige

2. Transportflöden (inkl. hur stor andel som går på TEN-T nätverk)

3. Överensstämmelse av näringslivets behov med TEN-T vad gäller

urval av noder och länkar

4. Överensstämmelse av näringslivets behov med TEN-T vad gäller

standards

5. Några slutsatser

5

1. Utveckling av utrikeshandel (i SEK)

• Inga stora förändringar av vilka länder som är mest betydelsefulla för den

svenska exporten. Polen och Ryssland har blivit något viktigare som köpare av

svenska varor, men var betydelsefulla redan på 1990-talet. (2012: Polen plats

11, Ryssland plats 13)

• Större förändringar har skett vad gäller den svenska importens ursprung.

Ryssland steg från plats 19 (1995) till plats 6 (2012). (Kina steg från plats 21

(1995) till plats 9 (2012)

6

1. Trafikverkets prognos för utrikeshandeln (i miljoner ton)

7

• Godsmängden (i ton) beräknas öka med 50% till 2030 och 100% till 2050

• Västeuropas andel förväntas minska på bekostnad av Östeuropa/Ryssland

• Baltic Transport Outlook prognosen utgår ifrån något lägre tillväxt till 2030 men

visar på motsvarande förskjutningar mot Östeuropa och Ryssland

• Stämmer överens med bild vi har fått i intervjuer med näringslivet, i

överskådlig tid förväntas dock inga större geografiska förskjutningar.

Tillväxttakten dämpas också något därför att större andel av produktionen beräknas

ske nära marknaderna i Östeuropa, Ryssland, Sydamerika mm.

0 50 100 150

Oceanien

Latinamerika

Afrika

Mellanöstern

Fjärran Östern

Nordamerika

Ryssland

Östeuropa

Västeuropa

2006

2 030

2050

8

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

Väg (km) Järnväg (km)

Hamnar (antal)

Core

Comprehensive

Övrigt

2. Majoriteten av de svenska godstransporterna

går idag på det utpekade TEN-T-nätverket

Andel distanskm och hamnar

Andel transporterade ton

• Följer de sex stråken som Godstransportdelegationen identifierade 2001

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

Väg (ton) Järnväg (ton)

Hamnar (ton)

Core

Comprehensive

Övrigt

2. Baltic Transport Outlook prognos av fördelningen av

Sveriges utrikeshandel på kustregioner (i miljoner ton)

9

0 20 40 60 80

Västernorrland

Blekinge

Norrbotten

Östergötland, Småland, Sö…

Gävleborg, Stockholm

Skåne

Västra Götaland

2010

2030

• Prognosticeras en förskjutning från Västra Götaland (2010: 39%, 2030: 33%) till

Skåne (2010: 24%, 2030: 31%) och Gävleborg/Stockholm. Andelen för skånska

hamnar förefaller högt också m h t överflyttningen av godsflöden till fasta

Fehmarnbeltförbindelse. Andelarna för övriga kustområdena antas vara konstanta

• Omflyttningen från Västra Götaland till Skåne styrker inte bedömningen i

Logistikforums Handlingsplan för 2030 att logistikfokus i Europa skjuts österut

3. Näringslivets syn på TEN-T förslaget vad

gäller urval av länkar och noder

• Intervjuer med företag som har stora export och/eller importflöden

(ICA, IKEA, LKAB, Scania, SSAB, Stora Enso, Volvo samt

Transportgruppen)

• Analys av remissvaren som Näringsdepartementet har tagit emot

med anledning av TEN-T förslaget

10

3. TEN-T förslaget välkomnas av näringslivet

• Kraftsamling på stråk är motiverad

• Transportköpare vill dock kunna välja mellan olika transportkedjor och

rutter

• Bra anslutningar till TEN-T nätverket och bra kvalitet i infrastrukturen

utanför TEN-T efterfrågas också (t.ex. anslutningar till hamnar, järnväg

väster om Vänern)

11

3. Östvästförbindelser till/från södra Sverige

• Intervjuade företag efterfrågar inte explicit mer hamnkapacitet eller

bättre landanslutningar i sydöstra Sverige (trots förväntade växande

marknader i Östeuropa)

• I remissvaret påpekar näringslivets branschorganisationer att något stråk

mot Baltikums utpekade hamnar möjligen kan motivera en inkludering i

core network

• Regionerna i sydöstra Sverige och Baltic Link Association argumenterar

i sina remissvar för att deras regioner bör vara en del av TEN-T (ingår inte i

TEN-T och inte i Trafikverkets centrala stråk och noder för

godstransportsystemet)

12

3. Östvästförbindelser till/från norra Sverige

• LKAB framförde att malmbanan har för lite kapacitet trots att den ingår i

TEN-T

• Ett stråk som ingår i TEN-T förslaget men som inte explicit efterfrågas av

de intervjuade företagen är Norrbotniabanan. Banan anses dock kunna

stärka regionen och på sikt kunna användas för godstransporter till

Finland.

13

3. Ytterligare östvästförbindelser

• Tre företag nämner möjligheten att använda den transsibiriska järnvägen för

transporter till/från Asien

- via en hubb på kontinenten,

- via en färjeförbindelse Karlshamn/Karlskrona-Klaipeda eller

- via Narvik och Ryssland

• IKEA efterfrågar östväst-förbindelser i på

kontinenten, t.ex. Polen/Baltikum –Tyskland/Benelux

14

4. Näringslivets syn på TEN-T förslaget vad

gäller krav på standards mm. (1)

• TEN-T förslagen underlättar för företagen (behovet av internationellt samarbete

bekräftas av urspårning av godståget i Danmark 2012-11-30)

• TEN-T stråken avser främst järnvägar, vägar och sjötransporter integreras inte

lika tydligt

• I core network ingår mest järnvägsprojekt, vägarnas kvalitet behöver också

upprätthållas

• I TEN-T förslaget specificeras max. fordonsvikter för järnväg dock inte för väg

• infrastrukturfrågor är tydligt kopplande till andra transportpolitiska frågor

(standardisering av lastbärare, kör – och vilotider mm.)

• Transportköpare är intresserade i effektiva transporter men har inga konkreta

synpunkter på hur infrastrukturhållarna ska uppfylla TEN-T:s tekniska krav

eller på vad olika åtgärder kostar

15

5. Slutsatser (1)

• TEN-T förslaget (prioritering av länkar och noder och tekniska krav)

välkomnas av näringslivet

• Prioriteringen mellan olika alternativa objekt och förbindelser har inte

kommenterats i intervjuerna, det skulle krävas preciseringar av

alternativen (inkl. vilka andra infrastrukturprojekt som möjligtvis trängs ut)

• De mer precisa beskrivningar skulle också kunna användas för att bedöma

om de tekniska kraven (som gäller för hela EU) innebär en ”överstandard”

och en ineffektiv användning av skattemedlen i Sverige och för att

undersöka om det finns effektivare sätt att uppnå önskade funktioner

16

5. Slutsatser (2)

• Intervjuer med företag kan inte ersätta samhällsekonomiska kalkyler

• Företag har mycket kortare planeringshorisonter

• Trafikverket förfogar över verktyg och data (t.ex. aggregerad information

om antalet lastbilar och tåg på olika delar av infrastrukturen)

• Nästan uteslutande järnvägsprojekt ingår i TEN-T förslaget (i Sverige har

järnvägsobjekt inte generellt en större lönsamhet än vägprojekt)

• Mot bakgrund av att av nationell och europeisk infrastrukturplanering

integreras i större grad och att core network samfinansieras är det viktigt att

samhällsekonomiskt lönsamma infrastrukturprojekt väljs ut och att

projekten följs upp systematiskt

17

18

Tack för uppmärksamheten

inge.vierth@vti.se