Vägrar vara tyst - Vision är ett fackförbund och i fokus står du som … · 2015. 1. 9. ·...

Med ditt arbetsliv i fokus | Nr 14 2014 | vision.se

SÅ GJORDE VI Hälsocentralen fick bättre stämning SNABBKURSEN Skaffa rätt kompetens FRÅGA OM JOBBET Jag är gravid, måste jag berätta? SPANING Därför vill vi välfärdsflukta

En fullmatad medlemstidning i ny form

Extra

Vägrar vara tystAlle Eriksson har passion och ilska

som kompass i yrkeslivet

GRANSKNING KONTORSMILJÖ:

Vi trivs sämst i öppna landskap!

Politiker skapar oro i kommunen

Tidningen Vision nr 14 2014 Tidningen Vision nr 14 20142 3

InnehållI DETTA NUMMER:

Start

Kontakta oss! www.vision.se0771-44 00 00

Tidningen Vision ges ut av Vision, det ledande facket för dig som leder, utvecklar och administrerar välfärden och jobbar i privata företag, kommuner, landsting eller kyrka.

SOM MEDLEM I VISION FÅR DU: Löne- och karriärcoachning Schysta

medlemsförmåner En vass inkomstförsäkringInflytande på jobbet

CITATET

LedareRedaktionen

Koll påLön & villkor ArbetsmiljöTrender & forskningOmvärldenDin ekonomi

Hej medlem!Han vill stoppa unga terrorister.

Granskning: KontorsmiljöMedlemmarna vill helst sitta i eget rum – arbetsgivaren väljer oftast kontorslandskap.

PersonligtMöt Alle Eriksson på Punkt Medis.

Reportage: Oro i ÅstorpTjänstemännen känner sig tra-kasserade sedan flera år. Varför har ingen stoppat politikern?

Så gjorde viStämningen var inte på topp på Älvsbyns hälsocentral. Nu har det blivit bättre.

SnabbkursenKompetens-utveckla dig i höst.

På gångAktuellt från ditt förbund.

Fråga om jobbetExperter svarar på dina frågor.

SpaningenVälfärdssåpor har blivit en trend.

LästipsBiblioteksassistentens bästa.

Tävling & serie

Krysset

KrönikaSeher Yilmaz om trestegs-raketen för ökad mångfald på jobbet.

Välkommen till Tidningen Vision

” Fram till 15 oktober är det ju samma gamla gäng som styr. It’s business as usual, alltså vi kör som vanligt.”

Gävles kommunjurist Markus Svensson, med anledning av att ett maktskifte i

kommunerna tar en månad att genomföra.

Klok och kunnig Så får du ett ja av chefen till att gå på kurs.

Fika på konto-ret i Kungälv efter avslutad fotografering.

Vi har gjort om Tidningen Vision. Hoppas att ni gillar den! Här har vi genomgång av sidorna med designbyrån Kate.

3 4

7

19 26 35 40

10

12

22

28

36

38

41

42

44

46

47

48

50

Rum efter uppgift GRANSKNING Kontorsmiljön föränd-ras på flera arbetsplatser. I Kungälv har kommunen börjat införa aktivitetsba-serade kontor där uppgiften styr var man sitter eller står.

12

Tillbud i ÅstorpKONFLIKT Tjänstemän hamnar i skottgluggen och många invånare undrar vad som egentligen pågår.

Föreställ dig att du möter en vän på stan som totalt bytt stil. ”Vem är det där som ser så annorlunda ut men som ändå känns så bekant?” undrar du kanske. Du blir nyfiken och ni börjar prata. Under samtalets gång upptäcker du att vänskapen finns kvar och till och med

fördjupas ju mer ni lär känna varandra på nytt. Det är den känslan vi vill framkalla när du får din nya

medlemstidning i din hand. Vi vänder oss till dig som är en av 160 000 tjänstemän som på olika sätt arbetar med vår gemensamma välfärd. Vi skriver om din lön, din arbetsmiljö och dina yrkesfrågor. Och om vad facket kan göra för dig.

VI VILL ATT tidningen ska vara ditt verktyg i arbetslivet. Här kan du läsa om hur kolleger runt om i landet hittat lösningar på olika arbetsplatsrelaterade dilemman. Och du möter Visions experter som ger svar på dina frågor.

Vi vill skildra din verklighet i en politiskt styrd organisation. I det här numret har vi besökt skånska Åstorp, där oppositionspolitikern blivit ett arbetsmiljöproblem för tjänstemännen i kommunen.

Vi granskar arbetsmiljön genom en egen undersökning där vi har frågat hur ni sitter på jobbet i dag och hur ni vill sitta i framtiden. Resultatet är entydigt: När ni själva får välja så är eget rum att föredra för trivsel och kreativitet på jobbet. Trots det satsar allt fler arbetsgivare på öppna landskap, som även arbetsmiljöforskarna dömer ut.

VI VILL VÄCKA känslor. Att du ska bli nyfiken och överraskad. Vi vill att du ska känna dig stolt, stärkt, inspirerad och kunnig när du läst din medlemstidning.

Hör av dig och berätta hur du tycker att vi lyckats.

Vi finns förstås också på Facebook och Twitter.

TIPSA OSS!

Har du förslag på ämnen vi borde skriva om? Skicka dina idéer till mig på [email protected] till hela redaktionen finner du på nästa sida.

28Susanne Blick,

T f chefredaktör och ansvarig utgivare

38

87%av svenska folket gillar fortfarande olika.

#87procent

Kurs!Vässa dina kunskaper på jobbet

FOTO

: JO

HA

NN

A B

ERG

LUN

D

OMSLAGSFOTO: RICKARD KILSTRÖM

FOTO

: CA

MIL

LA L

IND

QV

IST

FOTO

: DA

NIE

L EK

BLA

DH

4 Tidningen Vision nr 14 2014

Redaktion

Anni Alm 08-789 65 02

072-204 82 [email protected]

Lotta Ekstedt 08-789 65 30

072-202 74 52 [email protected]

Sara Jonerin 08-789 63 87


Mårten Kierkegaard 08-789 64 54

070-374 64 54 marten.kierkegaard@

vision.se

Kristina Flemming 08-789 64 59

[email protected]

Erik Larsson08-789 65 31


Susanne Blick 08-789 64 52


Michael Ennab08-789 64 51 [email protected]

Anna Wikefeldt 08-789 64 63 [email protected]

Ewa-Maria Kriegholm08-789 65 07 072-723 47 09 [email protected]

Niklas Lindstedt08-789 64 56070-379 64 56 [email protected]

Oscar Magnusson tjä[email protected]

Lasse Nilsson08-789 64 90070-560 64 90 [email protected]

Karin Warne 08-789 64 61073-440 34 61 [email protected]

Tryck: Offset, V-TAB, Box 873, 721 23 Västerås. Miljöcertifikat: ISO 14001. Helårsprenumeration: 250 kronor. Tidningen ansvarar ej för obeställt material.

Allt material i Tidningen Vision lagras och pub liceras elektroniskt. Even tuell vinstskatt betalas av vinnaren.

medeltal 2013 är 161 700 ISSN 2001-1342

Medlem av

Conmedia konsult ABwww.conmedia.se, 08-601 25 24, 076-10 10 703

Kontakt: Benny Eklund, [email protected], 08-601 25 20

Tidningen Vision, Box 7825, 103 97 StockholmBesöksadress: Kungsgatan 28A, Stockholm

Växel: 0771-44 00 00 E-post: [email protected]

Annonser & bilagor

REPORTRAR

REDIGERARE

TEKNISK REDAKTÖR

TF CHEFREDAKTÖR

EKONOMI

REDAKTIONSSEKRETERARE

Vad tycker du om nya Tidningen Vision?

Hör gärna av dig till oss med synpunkter på vårt nya magasin. Ris och ros, vi är beredda på allt!

Mejla din åsikt till [email protected].

Tyck till!

76

Jämför innan pensionsflyttDen som jobbar i kommun eller landsting har sedan 1 september möjlighet att flytta sin redan intjänade tjänstepension. Det innebär i praktiken att man kan flytta hela sin intjänade tjänste-pension mellan valbara försäkringsbolag. Ett sätt att få koll på utbudet av fonder, bolagens avgifter, hur de hanterar utbetalningen, om de tar betalt för flytten med mera, är att gå in på webb-platsen konsumenternas.se.

Tidningen Vision nr 14 2014

Hitta rätt i din nya medlemstidning

Under vinjetten Koll på hittar du artiklar om bland annat lön, arbetsmiljö och andra aktuella ämnen.

Granskningen. I varje nummer fördjupar vi oss i ett ämne, den här gången kontorsmiljön.

Hur funkar det? Vision Direkt och experterna reder ut medlemmarnas frågor.

VISSTE DU ATT...Tidningen Vision trycks på miljömärkt papper, godkänt av Svanen. Under 2014

får du tre nummer av den nya Tidningen Vision. Under 2015 kommer åtta nummer. Varje nummer innehåller åtta editionerade sidor till flera olika yrkesgrupper. I det

här numret får du som är ingenjör/tekniker och du som är administratör åtta egna sidor. Tidningen Vision finns som pdf-tidning på vision.se

DU HÅLLER I DET första numret av nya Tidningen Vision! Jag är väldigt glad och stolt över att kunna presentera din nya medlemstidning, fullmatad med intressant läsning. Dessutom presente-rad i en snygg form.

Tanken med den nya tidningen är att du som medlem på ett ännu bättre sätt ska kunna ta del av nyheter och fördjupande reportage kring det som rör ditt arbetsliv och din yrkeskarriär.

Tidningen är en del i Visions satsning på en förbättrad medlemskommunika-tion. I och med denna satsning förstär-ker vi också vår webb, vision.se. Här kommer du att få tillgång till snabba nyheter, debatt, en utökad omvärlds-bevakning samt en tydligare närvaro i sociala medier.

BAKGRUNDEN TILL DE förändringar vi nu genomför är en efterfrågan från Visions medlemmar om tydligare och mer yrkesinriktad medlemskommuni-kation. De senaste årens digitalisering av media och inte minst utvecklingen av sociala medier, har också inneburit att våra medlemmar i dag använder flera kanaler för att kommunicera. Vi vill därför utveckla och förbättra vårt arbetssätt för att också kunna bli mer närvarande i de kanaler våra medlem-mar använder. Nya Tidningen Vision är en viktig del av det arbetet, och jag hoppas att du kommer att gilla den.

Mycket nöje med din nya tidning!

Välkommen!

Annika StrandhällFörbunds- ordförande

Vi inleder med aktuell rapportering och avrundar med tävling och krönika

26 700 ” Tidsgränser gör inte människor friska.”

Ingrid Burman, ordförande i Handikappförbundet, kräver bättre rehabilitering och tryg-gare socialförsäkringssystem.

Så mycket tjänade manliga behandlingsassistenter i genom-snitt 2013. Kvinnorna tjänade 27 200. Källa: Statistiska Centralbyrån

Flera lediga dagar i sikteSnart kan Visions medlem-mar i Svenska kyrkan få möj-lighet att byta ut pengarna i sitt semesterdagstillägg mot fem eller sex lediga dagar. Vision har lämnat ett avtalsförslag och väntar nu på svar.

– Vi hoppas komma över-ens snart så att ändringen kan gälla redan från och med nästa år, säger Matteus Canevall, ombudsman på Vision.

Vision vill införa ungefär samma upplägg som i dag finns i ett 100-tal kommuner.

Röststyrd diktering testasFlera röntgenkliniker i landet har övergått till röststyrd diktering, där journaler skrivs ut av datorer i stället för av medicinska sekreterare. Nu testas metoden även inom öppen- och slutenvården på Trelleborgs lasarett.

– Vi har många andra ad-ministrativa uppgifter, det är svårt att tänka sig att någon blir övertalig, säger Tina Frid, i fackliga referensgruppen, för Vision.

TIDIGARE ÅR HAR många medlemmar fått vänta långt in på hösten på sina nya löner, trots att löneavtalet gäller från april. Men i år har det gått fortare.

– Ja, definitivt. Även jämfört med förra avtalsperioden, säger Kjell Svahn, Visions avtalsombudsman.

Ett exempel är Örebro, där medlemmarna fick sina nya löner redan den 25 april, vilket är historiskt tidigt. Dessutom har löneprocessen fungerat bra på de flesta håll, enligt avdel-ningsordförande Jan Andersson:

– Varje person har fått en tydlig bedömning om sin prestation på utvecklingssamtalet och sedan haft möjlighet att påverka löneutfallet.

Maria Lavesson Hjortzberg, administrativ samordnare på Lundbyskolan i Örebro, håller med.

– Jag har en tydlig befattningsbeskrivning och samarbetet med chefen fungerar bra. Jag känner mig delaktig, säger hon.

GENERELLT BRUKAR DE större arbetsgivarna vara klara senare, men i år har en del av dem varit snabba. I landstinget Norrbotten var de nya lönerna klara i maj.

En orsak kan enligt avdelningsordförande Anders Grahn vara att man hade överlägg-ningar och avstämningar centralt och med divisionerna samtidigt.

– Det kan vara en fördel att ta löneöversy-nen i flera steg. Men det är ju inte säkert att det ger mer, och flertalet medlemmar vill att de nya lönerna kommer så fort som möjligt, säger Anders Grahn.

Mårten Kierkegaard och Sara Jonerin

Ny lön snabbare i årLönerna klara i många kommuner och landsting

”Jag är jättenöjd med hur löneprocessen fungerar”, säger Maria Lavesson Hjortzberg, på Lundbyskolan i Örebro.

FOTO

: ALE

XA

ND

ER V

ON

SYD

OW

FOTO

: CO

LOU

RBO

X

Koll på lön & villkor

8

nappa på möjligheten få bil-ligare resor till jobbet genom att kunna köpa årskort till kollektivtrafiken och betala det med löneavdrag.

MODELLEN KOMMER från Ängelholm som införde sin förmånsportal för tre år sedan, bland annat i syfte att

underlätta rekryteringen av nya medarbetare.

En uppföljning visade att intresset bland personalen var stort, och efter att Äng-elholm gjort en gemensam upphandling av tjänsten har ytterligare nio kommuner i nordvästra Skåne anslutit sig.

Mårten KierkegaardDE MEDICINSKA SEKRETERARNA har haft bätt-re löneutveckling procentuellt än allmänsjuk-sköterskorna i 13 av 19 landsting de senaste åren. Räknar man löneökningen i kronor så har de medicinska sekreterarna fått mer i 10 landsting. Mest knappar de in i Jämtlands och Blekinge läns landsting.

Jämtlands medicinska sekreterare har i snitt ökat sin månadslön med 2 700 kronor (13 procent) mellan 2009 och 2013. Allmänsjuk-sköterskorna har under samma period höjt snittlönen med 1 200 kronor (5 procent). Ut-vecklingen är ungefär den samma i Blekinge.

Kerstin Persson, Vårdförbundets förhand-lingschef, menar att allmänsjuksköterskorna har fått stå tillbaka lönemässigt när landsting-en av rekryteringsskäl har satsat på specialist-sjuksköterskor och nyanställda.

MEN DET FINNS landsting som går i motsatt riktning. Allmänsjuksköterskornas lönelyft i kronor har varit större i sex landsting, bland annat i Södermanland och Västerbotten.

Visions ombudsman Kjell Svahn säger att

de medicinska sekreterarnas löner har pressats upp lite i de landsting där rekrytering-en har varit svår.

– Men det är fortfarande marginellt utifrån vad vi på Vision vill åstadkomma när det gäller löneökning. Jag

önskar också att arbetsgivaren kunde öka lönespridningen mer. I dag går det inte att göra lönekarriär som medicinsk sekreterare.

SANNA ÅKESSON, medicinsk sekreterare på Blekingesjukhuset, är inte särskilt nöjd med löneläget. Ett år efter examen tjänar hon drygt 21 000 kronor i månaden.

– Problemet är att det inte går att komma upp så mycket lönemässigt. När jag jämför med kolleger så har jag nästan lika mycket betalt som dem som jobbat i tio år. Det finns inga chefspositioner att söka, det är oftast sjuksköterskor som får de jobben, säger hon.

Karin Warne

Tidningen Vision nr 14 2014Tidningen Vision nr 14 2014

Snart ett halvår i alla avtalNär Visions medlemmar som arbetar på folkhögskolor nyligen fick ett nytt avtal ingår att nyblivna föräldrar får föräldrapenningtillägget förlängt från fem till sex månader. Det innebär att förmånen, som ger föräldrar 90 i stället för 80 procent av lönen under föräldra-ledigheten, gäller i sex månader i 26 av Visions 31 avtal. I de övriga avtalen, som omfattar omkring 2 000 medlemmar, gäller förmå-nen i fyra månader.

Koll på lön & villkor

”Den lagledare som fattar beslut om strategier utan att ha dia-log med spelar-na på fältet lär ju inte bli så framgångsrik.”

Vision i Köping säger upp samverkansavtalet med

arbetsgivaren i en skrivelse.

Rabatt på operation och koll på pension är exem-pel från kommunernas nya förmånsportaler. Kommunerna i Skåne var först ut och nu sprider det sig över landet.

I Huddinge kan de anställda sedan september logga in på den nya portalen och dels få svar på det mesta som rör den egna anställningen – kolla lönespecifikation, försäkringar, kollektivavtal, intjänad tjänstepension med mera – dels ta del av förmåner.

BLAND ANNAT erbjuds rabatter på träningskort och annat man kan använda friskvårdsbidraget till, rabatt från handlare och andra företag, samt förmåner som att göra operationer eller få naprapatbehandling till bruttolöneavdrag.

– Ett skäl till att vi inför förmånerna är att det är hård konkurrens om kompetens. Det här stärker vårt arbetsgi-varerbjudande. Och för per-sonalfunktionen underlättar det administrationen, säger Anders Gagnerud, personal-strateg i Huddinge.

– Vi tycker att det ser bra ut, säger Visions avdelnings-ordförande Kerstin Hargin som tror att många kommer

Medicinska sekreterare drar ifrånMindre lönelyft för allmänsjuksköterskorna i många landsting

Nya rabatter ska rekryteraSanna Åkesson, på infektion- och hudkliniken i Karlskrona, tycker att det borde gå att göra lönekarriär som medicinsk sekreterare.

"Förmånsmenyn känns modern", säger Annelie Lindholm, systemkon-sult i Huddinge kommun, som gillar att det går att boka motionskort på webben och beställa böcker och annat med personalrabatt.

FOTO

: MO

RGA

N K

AR

LSSO

N

FOTO

: SU

SAN

NE

KRO

NH

OLM

tusen anställda jobbar över varje vecka i Sverige. Övertiden motsvarar

150 000 heltidsjobb, skriver tidningen Du&Jobbet.

750

HALLÅ DÄR OVE JANSSON, ordföran-de i Akassan Vision som har växt i fem år i rad:

Hur har ni lyckats höja med-lemsantalet?

– Vi är prismässigt konkur-renskraftiga och har en bra service. Jag tror också det finns en större insikt i dag om att det är viktigt att vara med i a-kassan.

Ni tappade 30 000 medlemmar när a-kassorna tving-ades höja avgiften

2007. Kan ni komma tillbaka till samma nivå?

– Ja, men ersättningsnivå-erna måste höjas. Det funkar inte att bara 4–5 procent av försäkringstagarna får 80 procent av sin inkomst om de blir arbetslösa. Det måste fler bli om försäkringen ska vara attraktiv. Lasse Nilsson

Hallå…HÄR HAR DE KNAPPAT IN LÖNEMÄSSIGT

Västernorrland, Halland, Värmland, Jönköping, Östergötland, Kronoberg, Gävleborg, Jämtland, Västra Götaland, Kalmar, Örebro, Blekinge, Stock-holm. Se statistik för alla landsting på www.vision.se.

Kjell Svahn

25 600 kr/mån

Sjuksköterska

23 200 kr/mån

Medicinsk sek

MEST ÖKNING I JÄMTLAND

13%+2 700 kr 5%

+1 200 kr

Ekonomer fick mest i kyrkanEkonomer/kamrerer var den yrkesgrupp bland Visions medlemmar som fick högst löneökningar under 2013. De fick i genomsnitt 3,9 procent, en bra bit över den garanterade lägstanivån i avtalet som var 2,4 procent. Den genomsnittliga löneut-vecklingen för alla Visions medlemmar i Svenska kyrkan blev 3,1 procent.

LÖNEÖKNINGARTitel Ökning (%)Ekonom/kamrer 3,9 Chef kyrkogårdsförvalt. 3,8Kyrkokamrer 3,6Komminister 3,5Informationssekreterare 3,4Kyrkobokföringsass. 3,3Ass i församlingsarbete 3,3Kyrkvaktmästare 3,3Församlingshemsvärd 3,3

FRISKVÅRD ÄR POPULÄRASTTräningskort, massage och annan friskvård är populärast

bland personalen i Ängelholm. På listan över förmånerna till löneavdrag som anställda nappat på finns också ögonlaser- och överviktsoperationer och hushållsnära tjänster.

9

Hej medlem!

”Fältarbetarna är en temperaturmätare på vad som snackas om därute”, säger Zan Jankovski.

– Vi försöker lära oss mer i frågan och stärka våra kunskaper om värdegrundsfrågor. Vuxenvärlden behöver komma in i diskussionen och mer systematiskt närvara bland unga i nord östra Göteborg. Det är extremt viktigt eftersom de använder sig av sociala medier och allting går väldigt fort när myter skapas. Hur ska ni gå tillväga?

– Jag vet inte riktigt just nu. Men social resursförvaltning i Göteborg har fått i uppdrag att utveckla en social närvaro på de ungas arenor. Vi är bra på traditionellt ungdomsarbete där fältarbetare och andra uppsöker platser med ungdomar. Vi arbetar med ett stort relationskapital här i nordost. Men vi når bara en minoritet på det sättet i dag. Vad har ni för andra planer för att förhindra rekryteringen?

– I första hand handlar det om att skaffa sig en bättre bild och fylla olika kunskapsluckor för att förstå vad vi saknar. Därefter får vi forma något. Framför mig ser jag utbildningar av olika slag.

– Vi samarbetar även med polisen och universitetet i första hand. Säpo finns också med och vi ingår i en arbetsgrupp – RAN (radicalisation awareness network) som är ett nätverk på EUnivå.Varför utbyte med övriga Europa?

– Därför att det är mer intressant än att jämföra Göteborg med Stockholm. Vi tittar på Århus och Birmingham och Antwerpen. Därifrån kan vi få tankar och idéer just för att problematiken liknar den i nordöstra Göteborg. Vad önskar du mest just nu?

– Att man i kommunen utser en tjänsteman som operativt kommunicerar med de städer jag nämnt och att vi fokuserar på de unga som inte åkt iväg för att strida.

– Hittills har vi fått bekräftat att 20 göteborgare rekryterats. Av dem har cirka 14 dött. Det här är inget som kommer att ta slut i en snar framtid.

Islamiska staten IS, tidigare Islamiska staten i Irak och Syrien (Isis), är en jihadistgrupp i Irak och Syrien. Gruppen är terrorstämplad av FN, USA och Storbritannien.

Hur ska man hindra rekryteringen

av unga till IS?

Zan Jankovski

INSATSER I GÖTEBORGGöteborgs stad vill öka

medvetenheten och kunskapen om rekryteringen av jihadresenä-rer och har gett social resursför-valtning, SDF Angered och Östra Göteborg uppdraget att ta fram förslag till förebyggande insatser.

Kunskapscentrum, Göteborgs stads myndighet mot organise-rad brottslighet, ska bistå i arbetet som nyligen inletts.

Ett första steg är att ha en workshop med flera aktörer i höst, båda från Göteborgs stad och från frivilligorganisationer, olika samfund och polisen.

ZAN JANKOVSKITitel: Enhetschef för förebyggande arbete på kultur och fritid i Angered.Arbetar: I Göteborgs kommun.Ålder: 46 år.Aktuell med: Ett projekt som ska förebygga rekrytering av unga till IS.

text Agneta Slonawski foto Sofia Sabel

Hela 80 procent av Visions medlemmar har antingen eget rum eller delar med en eller ett par kolleger, enligt en undersökning som Tidningen Vision har gjort.

Och de är nöjda med det. 97 procent av dem som har eget rum upplever sin kontorsmiljö som ganska eller mycket positiv och det är arbetsron som lyfts fram som största fördel. Minst nöjda är de som arbetar i öppet landskap. Därför är det inte så överraskande att ett eget rum står högst på önskelistan om Visions medlemmar i dag fick välja hur de ska sitta på jobbet.

– Det är en miljö som medlemmarna känner till och där de vet att de får arbeta ostört. Traditionella landskap har aldrig fungerat och borde skrotas, säger Carola Löfstrand, arbetsmiljöexpert på Vision.

Kring så kallade aktivitetsbaserade kontor finns en ökad nyfikenhet. Trots att ingen i undersökningen arbetar i en sådan miljö skulle 5 procent gärna göra det.

– Det kommer att bli vanligare framöver. Arbetslivet förändras, vi arbetar inte bara i vårt eget stuprör utan behöver kommunicera med andra yrkesgrupper och enheter. Dessa nya arbetssätt kommer att kräva nya typer av lokaler.

De aktivitetsbaserade kontoren är en vidareutveckling av flexkontoren. Grundprincipen är att

text Niklas Lindstedt foto Camilla Lindqvist

13

Sitt bra,jobba bäst!

Kontorsmiljö

KREATIV TYST

AKTIVSTILLSAM

Eget rum är bäst för att få jobbet gjort, visar vår un-dersökning. Samtidigt blir öppna kontorslandskap allt vanligare trots att de döms ut av arbetsmiljö-forskare.

I Kungälv har man valt en tredje väg. Än så länge är 100 procent av medarbe-tarna nöjda med det akti-vitetsbaserade kontoret.

Kungälvs kommun gör en storsatsning på aktivitetsbaserade kontor. I nästan två år har ett visningskontor varit i gång.


– En viktig lärdom var att inte se det här som ett lokalprojekt som handlar om hur vi sitter, utan som verksamhetsutveckling. Vi var tvungna att se över våra arbetssätt, ITsystemen och hur vi kan arbeta papperslöst, berättar Patrik Skog.

Den 17 januari 2013 flyttade enheten in till visningskontoret som är uppdelat i fyra olika zoner – kreativ, aktiv, stillsam och tyst – med bestämda regler för de olika zonerna. 21 medarbetare hade 16 skrivbord, om man räknar puffar, pallar och fåtöljer fanns cirka 50 sittplatser.

VISST FANNS EN del oro bland medarbetarna i början, minns Angelica Karlsson, ordförande i Vision i Kungälv. Men med tiden har hon märkt att det har svängt. I processen har hon framförallt drivit frågor om hur kontoret kan bli en bra

arbetsplats för alla.– Alla är inte stöpta i samma

form. Om någon till exempel har hörselproblem måste man ha ljuddämpande absorbenter och lokalerna måste vara tillgängliga för den som är rullstolsburen, säger hon.

För ett år sedan flyttade kom

munikationsenheten in och 21 personer blev 30. Den reflexmässiga tanken var att köpa fler skrivbord, men Patrik Skog valde en annan väg:

– Vi ändrade på reglerna som sade att man kunde paxa ett skrivbord i två timmar. I stället är det ”clean desk” som gäller. Lämnar man skrivbordet ska allt plockas bort och plötsligt var problemet löst.

I den vevan började Lena Lipkin på enheten. Alla funderingar om blommor och familjebilder till trots insåg hon snabbt att denna nomadiska tillvaro passar henne.

– Det var inte så viktigt att ha ett inmutat område. Nu ser jag bara fördelar, men så har jag också ett rörligt jobb. Jag ingår i olika projekt, har mycket möten och diskussioner med andra. Hela dagen hittar jag en arbetsplats utifrån vad jag gör just då, säger Lena Lipkin.

HÖSTEN 2013 VAR det examensdags. Svaren på medarbetarenkäten skulle komma, men Patrik Skog hade ingen anledning till oro. 100 procent av medarbetarna var nöjda med den fysiska arbetsmiljön och 89 procent med psykosociala miljön, en bra bit över kommunsnittet.

– Det var naturligtvis glädjande. Men egentligen

Ge oss arbetsro i egna rumVisions medlemmar trivs sämst i öppna landskap

TIDNINGEN VISIONS UNDERSÖKNING

Så gjorde vi undersökningen: 350 medlemmar i kommuner, landsting, trossamfund och i kommunala och landstingsägda bolag har svarat på frågor om hur de ser på sin kontorsmiljö.

Eget rum Delat rum Öppet kontors- Flexkontor Aktivitetsbaserat landskap kontorKommun 77% 12% 4% 1% 6%Landsting 71% 21% 2% 1% 5% Kyrka 85% 9% 0 0 6%Kommunalt bolag 64% 24% 8% 4% 0

Eget rum Delat rum Öppet kontors- Flexkontor Aktivitetsbaserat landskap kontorKommun 62% 21% 8% 3% 0Landsting 40% 35% 7% 3% 0Kyrka 60% 30% 7% 0 0Kommunalt bolag 47% 20% 17% 10% 0

Arbetar ej i kontorsmiljö: Kommun 6%, Landsting 15%, Kyrkan 3%, Kommunalt bolag 6%.

SÅ SITTER DU PÅ JOBBET

SÅ VILL DU SITTA PÅ JOBBET

lokalerna delas upp i olika zoner för olika typer av aktiviteter och att de anställda flyttar runt mellan tysta delar, mötesrum och kreativa miljöer.

I Sverige var Microsoft och Vasakronan tidigt ute. När Försäkringskassan i vintras flyttade från Stockholms innerstad till Telefonplan var det många som höjde på ögonbrynen. Hammockar, saccosäckar, löpband och leksaksfåglar i bur är inte gängse myndighetsinventarier. Och nu har några kommuner fått upp ögonen för dessa kontorsmiljöer, än så länge utan de extravaganta inredningsdetaljerna.

Kungälvs kommun gör en storsatsning på aktivitetsbaserade kontor. I nästan två år har ett visningskontor varit i gång.

– Jag fick nästan panik när jag insåg att jag inte skulle få ha min egen plats. Vad händer då med bilderna på ungarna? Och blommorna på skrivbordet?

Det var de första tankarna som flög igenom kommunikatören Lena Lipkins huvud när hon fick veta att hon skulle sitta i ett aktivitetsbaserat kontor. I dag har hon insett att hon klarar jobbet utmärkt utan dessa saker, men vi tar det från början:

För fyra år sedan dömde Arbetsmiljöverket ut lokalerna i kommunhuset i Kungälv. De drygt 250 medarbetare som arbetade där fick flytta till provisoriska lokaler och man beslutade att huset skulle totalrenoveras. I början handlade diskussionen om fördelningen mellan egna rum och öppna landskap. Ganska snart stod det klart att lokalytorna inte skulle räcka till.

– Då föddes tanken att ha olika arbetsplatser som är anpassade efter hur vi jobbar, berättar Patrik Skog.

Han var nytillträdd chef för enheten för utveckling, planering och uppföljning (UPU) och fick uppdraget att skapa ett visningskontor för att de anställda i kommunen skulle få se hur en arbetsplats med olika zoner kan fungera. Ett halvår fick enheten på sig och det var många frågetecken som behövde rätas ut.

UNDER SJU FÖRLÄNGDA APTträffar under hösten 2012 diskuterades förväntningar och farhågor och även vilka beteenden medarbetarna själva trodde att de skulle behöva ändra på. Det ledde till en lista med 137 punkter om allt från oron för tvångsfika till hur länge man får ha sin plats. De kokades sedan ner till ”spelregler” för alla.

OrdlistaIndividuella kontorsrum: Den traditionella formen av kontor där medarbetarna har egna rum.

Öppet kontorslandskap: Medarbetarna har egna platser i en öppen planlösning.

Flexkontor: Ingen har fast arbetsplats utan medarbetarna flyttar runt beroende på vad som är ledigt.

Aktivitetsbaserat kontor: Kontoret är uppdelat i olika zoner och medarbetarna flyttar runt beroende på vilken arbetsuppgift de ska utföra.

” En viktig lärdom var att inte se det här som ett lokalprojekt som handlar om hur vi sitter, utan som verksam-hetsutveckling.”

Patrik Skog, chef för UPU och ansvarig för

visningskontoret

Angelica Karlsson

Visningskontoret i Kungälv är uppdelat i fyra zoner. Varje zon har olika regler kring ljudnivå, samtalston och ringsignaler.

Kontorsmiljö

TRIVS DU BRA I DIN

KONTORS MILJÖ?

Eget rum

Delat rum

Kontorslandskap

Ja97%

Ja74%

Ja62%


vet vi ju inte om det är den nya miljön eller förändringen i sig som gör att folk trivs, säger han.

Nu är det dags för fas två i Kungälv. Erfarenheterna från visningskontoret ska föras över till övriga kommunhuset. Från november ska drygt 400 medarbetare successivt flytta in i splitter nya aktivitetsbaserade lokaler.

Ni är unika! Att det passar för er betyder inte nödvändigtvis att det passar för oss! Den invändningen har Patrik Skog hört många gånger från kolleger, men han tror inte att det stämmer.

Han beskriver sin enhet som en diversehandel där medarbetarna jobbar på olika sätt; vissa arbetar flexibelt medan till exempel administratörerna inte går på så många möten. Vissa jobbar med sekretessbelagt material, andra med extern kommunikation. Ändå har man fått det att fungera, konstaterar han.

– Om man ser problem med sekretessen får man diskutera saken och försöka hitta en lösning. Kanske kan man skapa en särskild zon som är öppen för alla som arbetar med sekretess. Min strategi var att få alla att vilja vara en del av lösningen, då tror jag att det mesta är möjligt.

LENA LID FALKMAN, som forskar om kontors miljöer vid Handelshögskolan i Stockholm.

Vad säger du om de aktivitets-baserade kontoren?

– De är ingen quickfix för att spara pengar. Men som en del av en större förändring av hur, när och var man arbetar kan de fungera utmärkt. Är det inte en trend som snart blåser förbi?

– Det kommer säkert att utvecklas och kallas något annat framöver, men i grunden tror jag att det är ett hållbart koncept. Det viktiga är att se det som ett förändringsarbete, inte som ett lokalprojekt.Hur mår anställda i dessa kontor?

– Ergonomerna har varit oroliga för att folk sitter i soffor och på pallar. Men det har visat sig inte vara

så farligt eftersom man rör på sig och byter arbetsplats. Det

stora lyftet är att de aktivitetsbaserade kontoren skapar möjlighet till möten över sektions eller gruppgränserna. Passar aktivitetsbaserade kontor även i kommuner?

– Säkert, men det ställer stora krav både på tekniska lösningar och nya arbetssätt. Man måste ha kommit ganska långt med tekniken så att allt från svarspost till bygglovsanmälningar fungerar digitalt. Annars måste man släpa omkring på en jättekabinväska och då är det ju ingen vits.

Hallå…

Så funkar det på kontoret i KungälvVisningskontoret är uppdelat i fyra aktivitets zoner, här finns sammanlagt 16 skrivbord för de 30 medarbetarna. I den tysta zonen är det koncentrerat arbete och inga telefonsamtal som gäller. I den lugna zonen ska det vara dämpad samtalston och låga ringsignaler. I den aktiva zonen får det vara vanlig samtalson, telefonsamtal och diskussioner med överhörning och den kreativa zonen intill används för projekt och grupparbeten.

Ska ni byta till aktivitetsbaserat kontor på din arbetsplats? Här är fyra råd från Angelica Karlsson, Visions ordförande i Kungälv:

Se till att få vara med i styrgruppen. Då kan ni påverka dem som driver

projektet.

Var aktiv och följ med. Se till att någon facklig representant får följa med om

det görs studiebesök och bjud in er själva till olika forum där aktivitetsbaserade kontor diskuteras.

Kräv öppen process. Driv på så att arbetsgivaren är öppen i processen och

håller medarbetarna informerade.

Tänk på alla. Tänk på att alla inte är stöpta i samma form – de nya lokalerna ska

passa alla!

FYRA RÅD TILL FACKLIGA KOLLEGER

Öppna landskap ökar stressenDe öppna kontorslandskapen blir allt vanligare, men Visions skyddsombud är skeptiska till utvecklingen.

Så gjorde vi: Vi har också frågat 1949 skyddsombud i Vision om de öppna kontorslandskapen ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Väggar rivs och kontors land skapen breder ut sig i Örebro kommun. Målet är att spara pengar, men de fackliga företrädarna ser dålig arbetsmiljö och minskad effektivitet.

Steg för steg förvandlas lokalerna i Örebro kommun. Ytan per medarbetare ska minskas och kommunen lämnar samtidigt lokaler som man inte själv äger. Egna rum ersätts till stor del av

öppna kontorslandskap.Jan Andersson, Visions ordförande i Örebro,

är kritisk till den utvecklingen. Han stödjer sig på medlemmar, som upplever att deras arbetsprestation försämras, och på forskare, som relativt samstämmigt slår fast att kontorslandskap ger en dålig arbetsmiljö.

– Det är inte alltid vi som fackliga företrädare har stöd i forskningen. Jag önskar att vi kunde lägga in ett fackligt veto, men tyvärr har vi inte den möjligheten. Vi kan inte stoppa landskapen, allt vi kan göra är att se till att arbetsgivaren hittar andra lösningar åt dem som har läkarintyg på att de inte kan sitta i en öppen miljö.

HAN ANSER ATT kontorslandskapen begränsar de anställdas arbetsprestation. Det gäller dem som störs direkt av ljud, men också de som är extroverta och pratar mycket och högt.

– Dessa personer får faktiskt också en sämre arbetsmiljö. De kan inte prata i den omfattning som de tycker sig behöva för att göra ett bra jobb, säger Jan Andersson.

För ett drygt år sedan flyttade personalavdelningen från ett bostadsområde utanför Örebro till ett nyrenoverat hus nära järnvägsstationen. De egna rummen utefter en lång korridor byttes mot kontorslandskap och större rum för 3–4 medarbetare och löneadministratören Inger Falk var full av tillförsikt.

– Det finns ju fördelar med öppna landskap, som närheten till kollegerna och smidig kommunikation, så jag ville verkligen ge det en chans. Men nu har det gått ett år och det är ingen tvekan om att nackdelarna väger över.

INGER FALK SITTER tillsammans med sju andra löneadministratörer. Även om kollegerna försöker visa hänsyn störs hon av samtal och telefoner som ringer. Att hon dessutom har platsen närmast dörren till korridoren är inget som förbättrar hennes arbetsmiljö.

– Folk går förbi och man registrerar det vare sig man vill eller inte. Ibland behöver jag lugn och ro, om jag till exempel ska räkna på en löneskuld. Då

ÖPPNA KONTORSLANDSKAP

I Örebro sparas det på kontorsytan

” Jag önskar att vi kunde lägga in ett fackligt veto”, säger Jan Andersson, Visions ordförande i Örebro.

Kreativ zon

Två tysta rum för medarbetarsamtal och privata/känsliga telefonsamtal

Aktiv zon 8 skrivbord

Lugn zon 4 skrivbord

Fikasoffa och bibliotek med referenslitte-ratur, tidningar och läsfåtöljer Tyst zon

4 skrivbord

anser att öppna landskap skapar koncentrations

problem.

61% anser att de öppna kontorslandskapen är ett

arbetsmiljöproblem.

61% anser att öppna landskap skapar ökad stress.

48% anser att öppna landskap gör att de anställda arbetar

mindre effektivt.

89%

FOTO

: ALE

XA

ND

ER V

ON

SYD

OW

Lena Lipkin ser bara fördelar med det nya kontoret.

Kontorsmiljö


tappar jag tråden och arbetet tar längre tid än det skulle behöva göra, säger hon.

Under sitt yrkesliv har Inger Falk haft många skiftande arbetsuppgifter och suttit i olika kontorsmiljöer. Hon betraktar sig själv som flexibel och nyfiken på det som är nytt, men efter ett år i landskap längtar hon efter arbetsro på jobbet.

– Det känns som att gå tillbaka till det gamla, till 1960talet då kontorister satt i stora kontorshav och stansade hålkort. Om jag fick välja skulle jag definitivt sitta i eget rum.

DEN UPPFATTNINGEN DELAS av de flesta på personalavdelningen, enligt Visions huvudskyddsombud Elisabeth Mellby. Hon tycker att arbetsgivaren har gjort ett bra jobb med ljudabsorbenter på väggarna, skärmar på skrivborden och golv

för att dämpa ljudet, men de grundläggande problemen med buller och överhörning är svåra att komma åt, konstaterar hon.

– Jag tror inte att någon här är överdrivet lycklig över att sitta i kontorslandskap. Arbetsgivaren har bestämt sig för att minska på antalet kvadratmeter per

anställd för att spara pengar. Det gör man säkert kortsiktigt, men på lång sikt kan minskad effektivitet och fler sjukskrivningar göra att kostnaderna i stället ökar, säger hon.

PERSONALDIREKTÖR Karolina Samuelsson sticker inte under stol med att landskapen är ett sätt att minska på utgifterna. Men minst lika viktigt är att skapa en arbetsmiljö som stödjer framtidens arbetssätt, förklarar hon:

– Vi arbetar inte en och en på samma sätt som tidigare. Vi jobbar mer i team och i tillfälliga projekt. Då måste vi använda lokalerna på bästa sätt.Men de flesta medarbetare vill sitta i egna rum. Vore det inte klokt att lyssna på det?

– Det är en balansgång. Vi lyssnar naturligtvis på våra medarbetare, men vi måste också lyssna på dem som har som profession att driva utvecklingsprocesser. Vågar man inte lita på experterna så skulle vi inte komma långt.

Karolina Samuelsson är inte direkt överraskad över löneadministratörernas missnöje. De har suttit i öppna landskap i ett år. Det tar längre tid än så att vänja sig vid en ny miljö, anser hon.

– Det kan vara besvärligt initialt, men på sikt finns mycket att vinna. Men om det visar sig att medarbetarna presterar sämre får vi naturligtvis överväga om det var rätt.

Kontorsmiljö

Vi mår sämre och får mindre gjort. Det blir effekten av en flytt från eget rum till öppet kontorslandskap, enligt en studie som Jessica Bergström, ergonom på Previa, har gjort.

Varför blir det vanligare med öppna kontors-landskap?

– Ofta handlar det om krass ekonomisk verklighet. Genom att ta bort väggarna får man in fler medarbetare per kvadratmeter. I sak har arbetsgivarna rätt, men risken är stor att man tappar i effektivitet och då är det inte säkert att det blir en besparing i slutändan. Hur påverkas medarbetarna?

– I min studie upplevde de en sämre hälsa och lägre upplevd produktivitet. Alla störningar skapar koncentrationsproblem och ljudmiljön gör att människor blir trötta. På frågan om man tror sig jobba kvar om två år, var det en drastisk ökning av de som av hälsoskäl inte trodde att de skulle göra det. Varför väljer arbetsgivare en modell som är dålig både för hälsan och effektiviteten?

– Det kan vara okunskap. Många arbetsgivare väljer dessutom den lösning som är allra sämst: ett öppet kontorslandskap med plats för 10–30 personer. Ska man nödvändigtvis sitta i ett öppet landskap ska de vara mindre för 4–8 personer eller jättestort så att man inte behöver hålla koll på alla. För egen del tror jag att de aktivitetsbaserade kontoren är ett bättre alternativ för många. Vilket är ditt råd till arbetsgivare som trots allt bestämt sig för ett öppna landskap?

– Gå igenom allt innan – var skrivborden ska placeras, hur många tysta rum som behövs och så vidare. Man måste köra det femton varv så att alla frågetecken är uträtade i förväg.

” Många väljer sämsta lösningen”

Anpassa storleken på landskapet. Forskningen säger att miljöer med mellan 10–30 personer är sämst för koncentratio

nen. Gör större eller mindre landskap.

Se till att det finns tillräckligt med tysta rum som kan användas vid behov.

Buller är ofta ett problem, ta hjälp av ljudexpert som kan ge råd om skärmlösningar, undertak, golvmaterial och placering

av skrivare.

Möblera smart så att medarbetare som kommunicerar mycket sitter nära varandra.

Skapa gemensam policy för hur man ska bete sig i kontorslandskapet kring prat, ringsignaler med mera.

FEM TIPS SÅ FÅR NI FASON PÅ DET ÖPPNA KONTORSLANDSKAPET

” Ska man nöd-vändigtvis sitta i ett öppet land-skap ska de vara mindre för 4–8 personer eller jättestort.”

Jessica Bergström, ergonom på Previa

” Det känns som att gå till-baka till 1960-talet då kon-torister satt i stora kontors-hav och stansade hålkort.”

Elisabeth Mellby

Fotnot: Studien heter ”Påverkas medarbetarna av flytt från enskilda kon tor till kontorslandskap?” och är en masteruppsats vid Lunds universitet.

Tidningen Vision nr 14 2014 19

83procent av Visions

skyddsombud tycker att samarbetet med

arbetsgivaren fungerar bra eller ganska bra.

Källa: Enkätundersökning från Tidningen Vision.

Unga kvinnor trakasseras mestUnga kvinnor är mest utsatta för sexuella trakasserier, vi-sar en undersökning från Ar-betsmiljöverket. 28 procent av kvinnor i åldern 16–29 har utsatts för trakasserier från chefer, medarbetare eller andra personer det senaste året. Vanligast är trakasserier på grund av sitt kön från chefer och arbetskamrater och här har det ökat markant sedan senaste mätningen, från 15 till 19 procent.

– Det behöver inte vara en egentlig ökning. Vi accep-terar inte den här typen av trakasserier på samma sätt som förut, och det i sig är positivt, säger Mats Ryder-heim, senior analytiker på Arbetsmiljöverket.

PÅ DRYGT TIO år har arbetssituationen för socialsekreterare blivit allt tuffare. Det visar forskaren Pia Thams undersökningar från 2002/2003 och 2013/2014. Vid båda tillfälle-na har hon via enkäter till över 300 social-sekreterare vid barn- och ungdomsenheter i hälften av kommunerna och stadsdelsförvalt-ningarna i Stockholms län kartlagt arbets-villkoren. De siffror hon fått fram talar sitt tydliga språk. 2002/2003 funderade 45 procent av de som svarat på enkäten på att byta yrke. 2013/2014 hade antalet växt till 60 procent.

Eva Fagerhem, socialsekreterare och ordfö-rande för Vision i Enskede-Årsta-Vantör, an-ser att själva kärnan bakom problematiken är att arbetsbelastningen är för hög. Problemen har funnits länge vilket lett till att de rutinera-de socialsekreterarna byter jobb.

– Och nu är det också svårt att få tag i nyutbildade. Det är inte ens säkert att man hittar socialsekreterare att anställa via

bemanningsföretag. Arbetsgivaren spelar ett högt spel genom att inte tillföra mer resurser, säger hon.

Visions förbundsordförande, Annika Strandhäll, tycker att resultaten av Pia Thams undersökningar är alarmerande.

– Jag får en känsla av att det är en rent kaos-artad situation där ute och att arbetssituatio-nen äventyrar de anställdas hälsa, säger hon.

Per Jernberg och Sara Jonerin

Press på socialtjänstenMer än varannan socialsekreterare vill byta yrke

FOTO

: RIC

KAR

D K

ILST

RÖM

FOTO

: CO

LOU

RBO

X

Koll på arbetsmiljö

”Jag känner en stor irritation över att politikerna inte tar ansvar för de mest utsatta i samhället, som påverkas negativt av socialsekreterarnas arbetssituation”, säger Eva Fagerhem.

ALLT FLER ÄRENDEN SAMTIDIGT 2002/2003 svarade 14 procent att de ofta fick

ändra sin planering på grund av personalbrist. Tio år senare svarade 27 procent samma sak.

2002/2003 arbetade 40 procent av utredarna med mellan 6 och 10 ärenden samtidigt. En andel som nu sjunkit till 34 procent. Samtidigt har de som jobbar med mellan 16 och 20 samtidiga ärenden ökat från 9 till 14 procent. För tio år sedan sa 28 procent att jobbet påverkade hem- och familjelivet negativt. Nu är andelen uppe i 38 procent.

” Att äta medve-tet tillsammans med arbetskam-raterna gör att puls och blod-tryck går ner och motverkar stress."Åsa Palmkron Ragnar, läkare

vid Alnarps rehabiliterings-trädgård, till Arbetsliv.

Tidningen Vision nr x 2014 Tidningen Vision nr x 20146 7

Sjukhusens matrester räcker till att köra 30 varv

runt jorden.

Gasen koncentreras och bildar biobränsle för att driva bussar och bilar.

av SL-trafiken och Färdtjänsten i Stockholms län ska köra på för nybar energi till 2016.

1 ton matavfall ersätter 130 liter bensin. Det innebär att man kan

köra 115 000 mil med 579 ton matavfall.

blå bussar hos SL, Storstock-holms lokaltrafik, kan årligen drivas med sjukhusens 579 ton matavfall.*(SL har 250 blå bussar som drivs av klimatvänlig gas.)

* En blå SL-buss drar i snitt 33 000 liter biobränsle per år.

sparar Danderyds sjukhus på sopsäckskost-nader. Tidigare användes 14 000 st/år.

sparar Nacka sjukhus på minskad sophämt-ning. Så mycket billigare är det att få 25 ton sopor hämtade som rent matavfall jämfört med blandat hushållsavfall.

Källor: Naturvårdverket, SLL, Sodexo, Energigas Sverige, SCB

Pengar att spara

1ton

=

2 av 250

Mål: 75%

40 000 kr/år

70 000 kr/år

52 bussar/årskulle kunna köras på biogas om alla 162 000 medlemmar i Vision återvann sitt matavfall hemma.

Om bussar drivs med biogas

släpper man ut mindre kväveoxider och

mindre mängd avgas-partiklar än om man

kör på dieselolja.

130liter

Bussar som rullar på vårdens köttbullar

Visste du att bussen som tar dig till jobbet kanske drivs av köttbullar och panerad fisk? Allt fler landsting och kommuner jobbar för att återvinna matrester. Stockholms sjukhus samlar in nära 600 ton matavfall som blir till biogas.text Karin Warne grafik Erik Nylund

Koll på biogas

matavfall återvinns numera från nio av Stockholms

akutsjukhus.

RECEPT: Söndermalt

matavfall + vatten

+ bakterier

= Gas, främst metan

BIOGAS ÄR EN växande bransch. De senaste tio åren har den biologiska åter-vinningen ökat med 65 procent i Sverige och prognoser visar att antalet sysselsatta inom biogas kan komma att fyrdubblas fram till 2020. Bland annat har flera landsting börjat samla ihop sjukhusens matavfall och skickar det till biogasan-läggningar. Detsamma gäller i många

kommuner – i dag har 170 kommuner in-fört insamling av källsorterat matavfall.

Den kastade maten bryts ned genom till exempel rötning och används dels till att driva fordon, dels till gödning i jord-bruket. I dagsläget återvinns matavfallet exempelvis på nio sjukhus i Stockholms läns landsting och på åtta i Västra Götaland.

2 800 portionermat levereras varje dag till sjukhusen från tillverkaren Sodexo. (Det blir 1 022 000

portioner om året.)

579ton/år

NEDBRYTNING:20 DAGAR

480% räknar länen i östra Mellan sverige (Västmanland, Stockholm, Uppsa-la, Östergötland, Södermanland och Örebro) med att sysselsätt-ningen inom biogas kommer att

öka mellan 2010 och 2020.

250 biogasanläggningar finns i Sverige och där jobbar många Visionmedlemmar som tekniker och ingenjörer.



” Jag kan tatuera bibliotek över bröstet”

De brukar ragga brutalt och dra grova skämt om onani. Men när systrarna Bianca och Tiffany Kronlöf, kända från feministiska humorserien Full patte på SVT Flow, gästar Punkt Show denna septemberkväll behövs

ingen skämskudde.På den lilla scenen mitt i biblioteket snackar de

om barndomens hackiga läsning, biblioteksån-gest och förälskelsen i den bespottade bokserien Tvillingarna på Sweet Valley High.

– Det kändes som om jag höll på med lort. De vuxna undrade när jag skulle läsa en riktig bok, säger Bianca Kronlöf.

Samtalet lotsas framåt av bibliotekarien Alle Eriksson, allvar varvas med rappa skämt och då och då kastas frågor ut i publiken, som består av ett 30-tal personer i blandade åldrar.

På bakre raden sitter en rosahårig tjej och stick-ar och i en fåtölj har en annan tjej sjunkit ner, hon kramar en välläst bok i sin hand. De tillhör den huvudsakliga målgruppen för både talkshowen och för ungdomsbiblioteket Punkt Medis.

– Talkshowen ska vara hip och snäll, inte cool och hård, säger Alle Eriksson, som leder Punkt Show en gång i månaden och har haft kulturper-soner som serietecknaren Nanna Johansson och programledaren Hanna Hellquist som gäster.

Unga är en svårflörtad grupp, som Alle Eriks-son har som uppgift att locka in i läsandets värld med hjälp av nyskapande förförelseknep och tillräckligt spännande happenings. Hon är an-ställd för att utveckla programverksamheten och har inte någon biblioteksexamen på meritlistan, däremot en brokig samling erfarenheter från kulturvärlden.

Hon har haft passion och ilska som kompass i sitt yrkesliv. Gett ut böcker om regnbågsbarn på eget förlag och drivit bokhandel med fokus på feminism, hbtq och antirasism. Nu leder Alle Eriksson litterär talkshow på Punkt Medis.text Karin Warne foto Rickard Kilström

Föds i Co-lombia och adopteras två år senare till Växjö.

Blir tillsammans med min första tjej. Stjärnor utan svindel av Louise Boije af Gennäs hjälpte mig att komma ut och bidrog till att jag blev feminist.

Hjälper till att organisera Stockholm Pride.

Bokhandeln lägger ned och jag får jobb som bibliotekarie på Punkt Medis.

Slukar böcker, främst 50-tals-serien om sjuksköterskan Cherry Ames, av Helen Wells.

Flyttar till Stock-holm och pluggar teatervetenskap, tv-journalistik och barnkultur. Tror att jag ska jobba med barn-tv.

Startar förlaget Vom-bat och tar två år se-nare över bokhandeln Hallongrottan. Plöjer krimserien Damernas Detektivbyrå av Alex-ander McCall Smith.

1984 20041993 20061998 2008 2013

Alle Eriksson och hennes kolleger på Punkt Medis jobbar med att få fler unga att börja läsa. ”Vi vill att de ska upptäcka att läsning är det coolaste som finns”.

PersonligtPersonligtPersonligtPersonligtPersonligt


Men hur man når 13–19-åringar är en svår nöt att knäcka. Ibland sviker besökarna, och andra gånger – som med Nanna Johansson – har det varit knökfyllt.

– Ibland blir det buzz i sociala medier. Man får inte vara rädd att testa saker och se om de funge-rar. Det gäller att släppa prestigen när man jobbar med unga.

Och är man öppen för ungdomarnas egna idéer så tycks nästan vad som helst kunna hända. Då kan biblioteket förvandlas till allt från en träff-punkt för Harry Potter-nördar till en hyllnings-plats för den månatliga blödningen, i form av en Mensfest.

VI BACKAR BANDET till maj månad, det multi-färgade stålkastarskenet är släckt och några slag-färdiga komikerkändisar syns inte till på Punkt Medis. Alle Eriksson står i lånedisken och regis-terar utlån. För henne är det både en mörk och en ljus dag, och hon säger att hon har lite ”svårt att navigera” bland känslorna.

Det är dagen efter EU-valet, där Sverigede-mokraterna tagit ett stort kliv framåt och Femi-nistiskt Initiativ tagit sig in i parlamentet. Vi ska prata jobb, men samtalet vindlar, drar iväg och blir – som alltid med Alle – politiskt.

– Det är jävligt läskigt. Man vaknar och undrar: Europa, vad är detta?

Analysen varför invandrarfientligheten gror i Sverige och vad man ska göra åt saken har Alle Eriksson klar:

– Klassklyftorna har ökat och de som har fått det sämst tjabbar med varandra. Jag tror att mer jämställdhet och större miljötänk är nycklar till hur vi ska vända skutan. För om man värnar jor-den så bromsas den enorma tillväxten – den som leder till att vissa blir fattigare och andra blir rika.

Hon uppskattar att Vision har vågat ta tydlig ställning mot Sverigedemokraterna.

– För en vecka sedan kom en kvinna fram och skrek ”åk hem” på tunnelbanan. Som medlem är det jätteskönt när ens fackförbund ställer sig upp och säger ”vi tolererar inte rasism”.

Det som lyser upp i mörkret denna dag är att Feministiskt Initiativ, som Alle Eriksson gillar, har tagit mandat i parlamentet. Dessutom har hon precis skrivit under ett tillsvidarekontrakt.

– Ett fast jobb känns som den heliga Graal för någon som jag, som har varit sjukt stressad av fri-lanslivet.

Fem månader efter vårt första möte är det riks-dagsval. Alle Eriksson förbannar återigen SD:s framgångar och sörjer att Fi inte kom in i riks-dagen.

INNAN ALLE ERIKSSON började som bibliotekarie för 1,5 år sedan var hon egenföretagare i bokbran-schen. 2007, efter att ha pluggat förlags kunskap och barnkultur, startade hon Vombat barnboks-förlag tillsammans med sin dåvarande partner.

– Det fattades något i barnboksvärlden. Berät-telser som visade andra familjer än kärnfamiljer och som visade rasifierade barn.

Alle Eriksson har gått på känsla när hon har gjort sina yrkesmässiga vägval. Passionen, ilskan mot orättvisor och det politiska engagemanget har varit hennes kompass.

– Jag har varit naiv när jag gett mig in i alla pro-jekt. När vi startade förlaget var vi väldigt oräd-da, vi kunde inget och vi bara körde på. Men det funkade fint.

MINDRE BRA GICK det med Hallongrottan, den bokhandel på Södermalm i Stockholm som Alle Eriksson övertog 2010 och drev i tre år. Böcker-na hon sålde kretsade kring ämnen som klass, feminism, hbtq och antirasism. Och genom Hallongrottans vänförening anordnade hon för-fattarsamtal om feministiska serier, cyberpunk-läsecirklar och filmkvällar med fokus på queera skräckisar.

Det slutade med konkurs, konkurrensen från nätbokhandlarna blev dödsstöten.

– Det känns både tråkigt och fantastiskt skönt att slippa driva bokhandeln. Jag är idealist, inte kapitalist. Då är det svårt att driva en verksamhet.

Men frågorna Alle Eriksson slåss för har hon

givetvis inte övergett bara för att hon blivit kom-munanställd och lönen trillar in varje månad.

– Det politiska finns ständigt med mig, även i jobbet, för bibliotek är en väldigt politisk plats. Bibliotek ett fantastiskt demokratiprojekt. Man får tillgång till det kulturella kapitalet utan att behöva betala. Man får låna 50 böcker om man vill, och sedan bara läsa en! Jag skulle kunna ta-tuera in ordet bibliotek, en stor chesttatuering, så mycket älskar jag konceptet.

Det som biblioteken jobbar hårt med just nu är att alla ska känna sig välkomna, oavsett bak-

grund. Bokbranschen är en väldigt vit bransch och det menar Alle Eriksson är ett stort problem.

– Vi måste fundera på: vilka är vi till för? Biblio-teken ska spegla stockholmarna. Men ofta känner jag en stor ensamhet, jag har knappt några rasi-fierade kolleger. Vi måste ha personal med olika kompetens och erfarenhet på biblioteken. Det är viktigt att vi känner vår samtid och våra låntaga-re, annars förstår vi inte vad som ger genklang och resonans hos människor.

PUNKT MEDIS UNGDOMSBIBLIOTEK riktar sig främst till tjejer som läser. Något som kan verka som ett feltänk när resten av Kultursverige grubb-lar över minskad läsning bland killar.

– Ju fler gånger man upprepar att killar inte lä-ser, desto större är risken att det blir en självupp-fyllande profetia. Jag tror på positiv förstärkning. Genom att istället höja statusen på de som redan läser kan vi locka fler att börja. Läsning är typ det coolaste som finns. Den känslan vill vi att folk ska upptäcka.

PersonligtALLE (ALEXANDRA) ERIKSSONÅlder: 30 år.Yrke: Bibliotekarie på Punkt Medis, som vän-der sig till unga mellan 13 och 19 år.Bor: Stockholm.Familj: Flickvän och hund.Fritid: Styrelseledamot i Tryck, en förening för svarta kulturarbetare i Sverige. Läser – just nu Chimamanda Ngozi Adichies bok Americanah.Svag för: Böcker om kärlekshistorier med lyckliga slut.Här kan man lyssna på Alle: Kulturrådets podd Läs för livet och podden Nyfiken Brun, om adoption.

” Man får inte vara rädd att testa saker och se om de fungerar. Det gäller att släppa prestigen när man jobbar med unga.”

Vägen till jobbet på biblioteket har knappast varit spikrak. Som yngre ville Alle Eriksson jobba med barn-tv.

En gång i månaden arrangeras litterär talkshow med kändisar. Kvällens gäster är komikerduon Bianca och Tiffany Kronlöf.


Koll på trender & forskning

9procent av kvinnorna på

den svenska arbetsmarknaden arbetar i landstingen.

Det är en minskning jämfört med 1987 då 18 procent var

landstingsanställda. Fler kvinnor har blivit privat

anställda sedan dess. Bland männen är det samma andel nu som då, 3 procent, som

arbetar i landstingen.Källa: SCB

Robotar spås ta över jobbenVartannat jobb kan komma att ersättas av digital teknik de närmaste 20 åren. Det vi-sar en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning där resultaten av en studie från Oxford University applicerats på svensk arbetsmarknad. Bland de yrken som löper störst risk att slås ut av dato-rer finns maskinoperatörer, kassapersonal, bokförings- och biblioteksassistenter. Och stora delar av många tjänstemannayrken för högre utbildade, som ekonomer, kommer att datoriseras.

Yrken som kräver omtanke, kreativitet och social förmå-ga väntas inte kunna tas över av datorer.

Googlande chefer granskasVid institutionen för arbets-vetenskap i Göteborg pågår en studie av arbetsgivare som gör kontroller på inter-net när de rekryterar.

– Vid traditionell rekry-tering tar man del av den information som den arbets-sökande själv skriver i sin ansökan. Om arbetsgivaren googlar hittar man informa-tion som handlar om helt andra saker än det som berör yrket. Vi vill veta hur man handskas med det, säger Christel Backman.

Studien ska vara klar om tre år.

FOTO

: MO

A K

AR

LBER

G

Improvisationsteater ökar kreativitet och samarbete. Det visar forskning på biståndshandläggare.

– De flesta metoder för ökad kreativitet i arbetsgrupper är skittråkiga och har inte utvecklats på 30 år, säger Samuel West som forskar om improvisationsteaterns effekt.

– Det finns en teori om att när kraven i arbetslivet förändras i snabb takt ökar värdet av att kunna improvisera.

För att testa tesen har han låtit ett gäng biståndshandläggare på stadsdelsförvaltningen Södermalm i Stockholm delta i improvisationsövningar. Där var de just i färd med att slå ihop två enheter när de kom i kontakt med projektet.

– Det var inte så att det fanns fnurror på tråden mellan personalgrupperna, utan våra mål var att utveckla samverkan och kommunikationen mellan oss vid omorganisationen, säger enhetschefen Hanna Jakhammer, som lät sig själv och 16 medarbetare bli försökskaniner i forskningen.

– Jag har aldrig varit med om att integrera två arbetsgrupper så bra som denna gång. Vi har en god stämning, alla är prestigelösa och delaktiga på möten. Vi har också en större palett av idéer.Är det okej att vara lekfull på jobbet med så seriösa arbetsuppgifter?

– Det handlar inte om att vi leker bort yttranden och skriver tramsigt, utan om att släppa in andras idéer, både kollegers och brukares. Det ger styrka.

Lotta Ekstedt

Teater ökar samarbetet

Enhetschef Hanna Jakhammer och kollegerna Eva Christianson, Agneta Mongård och Mikael Holmgren tränar improvisationsteater.

FORSKAR OM IMPROVISATIONSTEATER Syftet är att se improvisationsteaterns effekt

på kreativitet, arbetsglädje och samarbete. Olika yrkesgrupper från olika sektorer har

deltagit i forskningsprojektet. Forskaren Samuel West vid Lunds universitet

blir klar med sin avhandling under hösten. De preliminära resultaten visar att improvisationsträning i arbetslag ökar kreativiteten, samarbete, kommunikation och lekfullhet.

SÅ FUNKAR IMPROVISATIONSTEATER I ARBETETAtt bejaka idéer och

varandra är viktigt för kreativiteten, medan en negativ atmosfär blockerar kreativiteten och skapar en otrygg arbetsgrupp.

En övning är att låta en arbetsgrupp låtsas planera

en fest på jobbet. Först ger en person förslag som en annan säger nej till, för att sedan byta roller. Sedan provar de att möta förslag med ”ja, och…” för att bygga på idén, i stället för ”ja, men…”,

eller “nej” som ofta blir fallet i verkligheten.

Tvinga inte någon att vara med på improvisationsteater. Försök i stället få alla att göra sina röster hörda i rummet, inte bara de som brukar ta plats.

Källa: Maria Gerlofson, kreativitetskonsult på Act and Grow, som lett övningarna med biståndshandläggarna i forskningsprojektet.

Tidningen Vision nr 14 2014 29Tidningen Vision nr 14 201428

Åstorp Oro i

Vad händer när den som kränker och till och med förföljer kommunens tjänstemän är en av ortens högsta folkvalda politiker?

Tidningen Vision åkte till skånska Åstorp på jakt efter lösningen på en konflikt som gått överstyr.

text Anni Alm och Niklas Lindstedt foto Daniel Ekbladh

30 31

veta att den person han söker arbetar hemma och kan nås via mejl: ”Du ska för fan se till att folk är på jobbet och svarar i telefon”, utbrister han och låter receptionisten veta att hon är oduglig. Den 12 augusti 2011 ifrågasätter politikern att handlingar inte lämnats ut snabbt nog. Personalchefen får höra att hon ska tänka sig för vad hon säger i fortsättningen och att inga samtal glöms.

Och så där fortsätter det, år efter år. I tillbudsrapporterna framträder ett mönster: kränkningarna riktas främst mot kvinnliga medarbetare. Samtalen börjar ofta med att politikern är irriterad och ifrågasätter tjänstemannens agerande. Vid vissa tillfällen upplevs han som hotfull.

– I mitt jobb är jag van vid att folk är lite sura och negativa, men hans okontrollerade ilska är något helt annat. Under ett möte var jag rädd att han skulle gå till handgripligheter. Jag grät nästan

hela tiden, berättar en medlem i Vision, som vill vara anonym.

Enligt en rapport från Previa från februari 2014 anser 20 av 90 anställda i kommunhuset och Stationen att de har varit utsatta för kränkningar under det senaste året – 22 procent. Av dessa pekar nio av tio ut Pontus Pålsson.

ÅRSMÖTET. En kväll i mars 2013 har Vision årsmöte på Rosenberg, Åstorps klassiska värdshus. För Ulla Andersson, som har varit huvudskyddsombud i tio år, är det inget vanligt möte.

De senaste åren har varit tunga. Hon har stöttat medarbetare som inte vill gå till jobbet, som gråter när de berättar om samtal från politikern. Till slut vänder hon sig till de experter på Arbetsmiljöverket som hon alltid tidigare har kunnat luta sig emot. Men de kan inget göra eftersom

sitionspolitikern Pontus Pålsson och kommunchefen Claes Jarlvi. Den förre anser att han är utsatt för en smutskastningskampanj, den senare att han bara försöker skydda personalen. I skottlinjen står receptionister, administratörer, chefer och andra tjänstemän.

Moderaternas gruppledare Pontus Pålsson, som sitter i fullmäktige, kommunstyrelsen och är ersättare i bygg och miljönämnden, anklagas för att gå hårt åt de anställda. Sammanlagt finns 50 inciden

ter dokumenterade, den första från den 26 augusti 2009. 17 av dem har blivit tillbudsrapporter, som enligt kommunchefen, har skickats till Moderaterna lokalt.

Den 19 februari 2010 ringer Pontus Pålsson kommunens växel och går i taket när han får

B ILJAKTEN. En lång arbetsdag går mot sitt slut och det ska bli skönt att komma hem. Karin, som arbetar på kommunledningskontoret, lämnar fullmäktigemötet. Klockan är kvart över elva en måndagskväll i september 2013.

Enligt den tillbudsrapport som hon senare kommer att skriva dyker en politiker upp när hon lastar in sina väskor i bilen. Mannen ställer sig helt nära och pratar i sin mobiltelefon, trots att hans bil är parkerad två rader bort.

– Vad vill han nu då? Kommer han hoppa på mig igen med anklagelser om saker han tycker att jag har gjort fel, tänker Karin och väntar för säkerhets skull ett par minuter innan hon kör iväg längs Timmergatan.

I backspegeln ser hon att mannen följer efter. Den blå BMW:n accelererar kraftigt och lägger sig precis bakom. Då kommer rädslan. Karin ökar farten långt över den tillåtna, men mannen gasar efter och blinkar med helljuset.

Ola Falck, kommunens personalchef som sitter i sin bil en bit bort, hör däckskrik och motorer som tjuter. För honom är det uppenbart att politikern vill skrämmas, skriver han i en bilaga till Karins rapport.

Vad händer egentligen i Åstorp? Vad är det som får en politiker att ta upp en hetsig biljakt på en kommuntjänsteman?

SLAGGHÖGEN. Åstorp är en liten kommun med knappt 15 000 invånare i nordvästra Skåne. För den som brukar köra E4:an är den nog mest känd för Nyvångs kulle, en hög med slagg från en sedan länge nedlagd stenkolsgruva, som tornar upp sig som en smutsig sockertopp i slättlandskapet.

Svänger du av från motorvägen är du snart framme i hjärtat av Åstorp. På torget framför kommunhuset försöker Kristdemokraterna locka in de förbipasserande i sin valstuga. Det är valtider och här handlar debatten bland annat om rätten till heltid, en tågstation och att buss 520 även i fortsättningen borde gå via Kvidinge.

Inne i kommunhuset och i Stationen där kommunledningen sitter, utspelar sig en annan sorts strid. Ett utdraget skyttegravskrig mellan oppo

Oro i Åstorp

” I mitt jobb är jag van vid att folk är lite sura och negativa, men hans okontrollerade ilska är något helt annat.”

Anonym Visionmedlem

Pontus Pålsson


SNABBFAKTA OM ÅSTORP

14 492 personer bor i kommunen.

Kommunens areal: 92,47 km2.

Tillhör Skåne län.Cirka 1 300 personer

är kommunanställda.

Under 2011 krävde facket upprepade gånger en handlingsplan, året efter antogs en policy mot hot och våld. Men Lena Karolidou och Ulla Andersson, Vision, tyckte inte att det räckte utan anmälde till Arbetsmiljöverket.

Moderaterna backade i ÅstorpSedan valet 2006 styrs kommunen av en

koalition mellan Socialdemokraterna och Centern.Efter valet i september 2014 kan samma koalition

fortsätta att styra kommunen. Moderaterna backade mest – 7,3 procent, enligt preliminära siffror.

Så här blev mandatfördelning i fullmäktige: S, 14 mandat (oförändrat), SD, 7 mandat (+3), M, 5 mandat (–2), C, 2 mandat (oförändrat), FP, 1 mandat (–1), MP, 1 mandat (oförändrat), KD, 1 mandat (oförändrat).

Källa: Valmyndigheten.

32 33

trappats upp det senaste året. Anställda vittnar i tillbudsrapporter om att de känt sig jagade av Pontus Pålsson i bil.

Margareta, som arbetade på kommunledningskontoret, skriver om en händelse den 27 december 2013. Hon lämnar sitt kontor på Stationen, på parkeringen noterar hon att politikerns BMW står parkerad en bit bort.

När hon kör iväg gör han en Usväng och följer efter längs Storgatan. Margareta stannar för att posta ett brev. Politikern stannar bakom. Hon kör vidare till Esplanaden för ett ärende. Mannen stannar än gång i närheten och sitter kvar i bilen med motorn i gång.

– Jag kände mig förföljd och en obehaglig känsla smög sig på. Jag vet att vem som helst får parkera på Storgatan, men det här var ingen slump. Det har hänt så många gånger, han har valt ut mig, säger Margareta.

UTSLÄNGDA.”Välkommen in på kaffe och en Moderatpinne” står det på en skylt utanför Moderaternas partilokal. Vi har under ett par månader sökt Pontus Pålsson för att höra hans version. Till slut går han med på att svara på frågor via mejl. Men vi vill helst prata med honom ansikte mot ansikte.

Han står en bit in i lokalen och pratar i sin mobil, men kommer ändå fram för att hälsa när vi kliver in. När Pontus Pålsson förstår att vi är journalister från Tidningen Vision blir han upprörd.

– Jag har inget att säga till er. Ni har inte skickat frågor som vi kom överens om. Ni ska inte vara här, det var väldigt otrevligt av er att komma hit, säger han och tar tag i våra axlar och föser ut oss ur lokalen.

Vi skickar frågorna. Det är en hel del vi skulle vilja veta. Hur ser han själv på anklagelserna? Och stämmer det att han har förföljt tjänstemän i sin bil?

I mejlet som sedan kommer svarar han inte på våra frågor, utan kontrar med att kritisera kom

munledningen för att inte ta tag i viktiga arbetsmiljöfrågor. Han hävdar också att varken han eller partiet har fått ta del av alla tillbudsrapporter de senaste två åren. Han skriver dessutom att Moderaterna i Åstorp ”arbetar för att skapa förutsättningar för ett bra ledarskap med god kommunikation och större mått av respekt, vilket är en viktig förutsättning för ett hållbart arbetsliv.”

Vi ber honom återigen att svara på våra frågor, men vi väntar förgäves. Vi får i stället söka information på annat sätt.

Pontus Pålsson, som står på andra plats på Moderaternas lista i kommunvalet, har djupa rötter i Åstorpspolitiken. Under ett par år på 1990talet var hans mamma Margareta Pålsson moderat kommunstyrelseordförande och riksdagsledamot innan hon utsågs till landshövding i Skåne för två år sedan.

Han förnekar inte att det uppstått dispyter. Men det finns många fel i tillbudsrapporterna och det stämmer inte att han inkompetensförklarar tjänstemännen, förklarade han i en intervju i Helsingborgs Dagblad i somras.

På det stora hela tycker han att relationen med tjänstemännen är bra. Problemet är kommunledningen, som har satt i gång en vendetta för att han bedriver en aktiv oppositionspolitik.

– Jag är också kränkt. Kränkt av att inte bli kallad till möten, inte få kallelser, att det pratas om mig från styrande politiker och främst den högst betalde tjänstemannen, sade han i samma intervju.

Den 6 augusti 2014 klubbar kommunstyrelsen en uppseendeväckande handlingsplan. Kontakt mellan tjänstemän och politikern ska undvikas. Ingen ska vara ensam med honom, om någon upplever hans uttalanden och beteenden som

det handlar om en folkvald politiker och inte en arbetsgivare. Då går luften ur Ulla Andersson.

Hon är trött på att älta, inte komma vidare. På årsmötet avgår hon som huvudskyddsombud. Ingen vill ta hennes plats.

Två och halvt år har gått sedan det där mötet. Ulla Andersson tar av sig glasögonen och lägger dem på bordet framför sig, kliar sig i ögonen och suckar. Hon håller i pärmen märkt ”Psykisk ohälsa”. Hon har i rollen som vanligt skyddsombud fortsatt att backa upp Visions ordförande Lena Karolidou.

– Jag skäms lite i dag, att jag inte agerade kraftigare från början. Jag borde stått på mig mot Arbetsmiljöverket så att de kom hit på en gång, säger Ulla Andersson.

För Arbetsmiljöverket kommer till slut, den 20 augusti 2013. Efter deras inspektion tänds ett litet fackligt hopp i Åstorp. Kommunledningen ska göra en riskbedömning och visa på konkreta åtgärder för att komma tillrätta med den psykosociala arbetsmiljön – annars hotar myndigheten med 100 000 kronor i böter.

Den handlingsplan som sedan tas fram kommer att bli ett mycket ovanligt dokument.

PORTAD. Den gamla tågstationen i Åstorp är numera kommunledningens kontor. Kommunchefen Claes Jarlvi välkomnar oss i ett kalt konferensrum. Han berättar att kommunstyrelsen tidigare hade sina möten här, men att politikerna har beslutat att flytta sina sammanträden för att Pontus Pålsson inte ska komma i kontakt med de anställda. Han har dessutom nekats en egen nyckel till kommunhuset och Stationen.

Enligt Helsingborgs Dagblad anser Pontus Pålsson att han är utsatt för trakasserier på grund av sin aktiva oppositionspolitik. Kommunchefen betraktar det som en försiktighetsåtgärd i en extrem situation.

– Varför skulle jag jaga honom och iscensätta någon vendetta? Varken jag eller majoriteten har något intresse av det. Jag måste stå upp för personalen, säger Claes Jarlvi.

Personer vi pratar med anser att konflikten har


Simon Eriksson klappar Sandra Bedzuhs hund Smiles utanför Moderaternas lokal på Storgatan i Åstorp.

Konflikten skadar kommunens varumärke, enligt kommunchefen Claes Jarlvi, som befarar att det kan bli svårt att rekrytera personal.

”Det är ju fruktansvärt hur Pontus Pålsson beter sig. Det är verkligen inget jag skulle vilja vara med om. Det kan ju smälla till när som helst, det måste kännas väldigt otryggt.”

Malin Stefansson, som har bott i Åstorp i

nästan hela sitt liv.

ABC om tillbudVad är ett tillbud?

En händelse som skulle ha kunnat leda till sjukdom eller olycksfall bland medarbetare.

Vad är en tillbudsrapport? En rapport till arbetsgivaren för att liknande händelser inte ska ske i framtiden. Risk för personskador ska rapporteras till Arbetsmiljöverket.

Vad ska rapporten innehålla? En redogörelse av vad som hände, orsaken och vad som behöver göras för något liknande inte ska kunna hända igen.

Hur gör man? Rapportering kan göras med Arbetsmiljöverkets verktyg ”Rapportera tillbuden” som finns på www.av.se.

Polisanmälan nästa stegEn oppositionspolitiker kan inte anses vara

arbetsgivare, och därför hjälper inte arbetsrätten. Det säger Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd. Han menar att en politiker går att jämföra med en vanlig kommuninvånare.

– Säkerhetsnivån på tjänstemäns arbetsplatser har höjts på grund av att det finns medborgare som orsakar stora problem. Men i och med att offentlighetsprincipen och yttrandefriheten är så viktig får vi ta det.

Dan Holke tycker därför inte att det behövs nya lagar för att skydda tjänstemännen. Går kränkningarna för långt kan de betraktas som ofredande, då blir en polisanmälan nästa steg.

Oro i Åstorp

Fotnot: Karin och Margareta heter egentligen något annat.

34

kränkande ska alla tjänstemän lämna mötet. Om skyddsbehov föreligger ska polis tillkallas.

ANSVARET. Det har nu gått fem år sedan den första rapporterade incidenten. Lena Karolidou, ordförande i Vision i Åstorp, möter oss i mjukisbyxor, hon har precis kommit hem från familjens hus i Koromila i Grekland. De flesta fackliga kort har hon och Vision i Åstorp redan spelat ut.

– Jag vet inte vad mer vi kan göra. Hade det varit en anställd hade han varit avskedad för länge sedan. Vi tycks inte få bort honom på något sätt. Han är ju folkvald, säger Lena Karolidou.

Så var finns lösningen när den vanliga arbetsrätten inte biter? Det samstämmiga svaret från fack, arbetsgivare, politiker och experter på SKL är att bara Moderaterna kan stoppa trakasserierna.

Men här kör vi fast. Under två veckor söker vi Henrik Danielsson, ordförande för Moderaterna i Åstorp. Han lovar att vi ska få prata med honom, men gör sig sedan otillgänglig. Vi ringer, sms:ar och lämnar flera meddelanden. Vi får till slut ett livstecken när han och Pontus Pålsson skickar oss ett mejl. Men inga svar på våra frågor.

Vi pratar därför med LarsIngvar Ljungman,

förbundsordförande för partiet i Skåne. Han kastar tillbaka bollen till Åstorpsmoderaterna.

– De äger frågan. Så länge de har förtroende för Pontus Pålsson har jag det också, säger han.

Hur kommer det sig att partiet står bakom en företrädare som, enligt samstämmiga vittnesuppgifter, kränker och skrämmer anställda? Ingen vill svara. Därför söker vi partisekreteraren Kent Persson på Moderaternas kansli i Stockholm. Vi kommer inte ens förbi hans pressekreterare, som gång på gång upprepar: Det där är en lokal fråga.

De som sitter på lösningen vill inte ta ansvar. Budskapet från ett tillsynes enigt parti till tjänstemännen i Åstorp är således – det här får ni helt enkelt tåla.


Precis som i övriga landet gjorde Moderaterna ett dåligt val i Åstorp. Enligt de preliminära siffrorna tappade partiet över sju procent och landade på 15,4 procent.

” Jag vet inte vad mer vi kan göra. Hade det varit en anställd hade han varit avskedad för länge sedan.” Lena Karolidou


Långa arbetspass, låga löner och dålig arbetsmiljö. Det är fortfarande verklighet för många arbetare i IT-industrin världen över, visar TCO Deve-lopments nya rapport. Samti-digt syns en viss ljusning, då alltfler efterfrågar IT-produkter som har mindre miljö-mässig och social påverkan i produk-tionen. Bland 17 granskade varumär-ken märks också vissa förbättringar.

Vad är viktigast för att upp-handla hållbar IT?

– Det viktigaste som upp-handlare är att ställa krav och att följa upp. Sociala krav är svåra att ställa, men då är TCO Certified ett bra hjälpmedel för att slippa formulera och följa

upp själv, säger Nicklas Ry-dell på TCO Development.

På TCO Developments hemsida finns en databas

över vilka produkter som är bättre än andra.

29procent ökade försäljning-

en av Fairtrade-märkta produkter som kaffe och bananer i Sverige under

fjolåret. I hela världen var ökningen 15 procent. Den 16 oktober är det dags för Fairtrade Challenge, den

årliga fikadagen med rätt-visemärkta produkter.

UTAN VÄLUTBYGGDA SOCIALA skyddsnät riskerar människor att falla tillbaka i fattigdom om samhället drabbas av en krissituation.

I dag saknar 80 procent av världens be-folkning social trygghet i form av exempelvis sjukersättning och arbetslöshetsförsäkringar. 1,5 miljarder har osäkra anställningsformer. Det visar årets Human Development Report från FN:s utvecklingsprogram UNDP. En del grupper är mer utsatta än andra, exempelvis kvinnor, migranter och minoritetsgrupper.

– Det är viktigt att FN tar i frågan kring håll-bar utveckling på det här sättet. Rapporten lyfter inte bara fram vikten av full syssel-sättning och trygga arbetsvillkor utan också betydelsen av sociala skyddsnät. Det ligger

helt i linje med det arbete som vi driver, säger Kristina Henschen, kanslichef på LO-TCO Biståndsnämnd.

TUNISIEN NÄMNS SOM ett gott exempel där fackföreningsrörelsen har arbetat för att flytta fokus från konflikt till återuppbyggnad av landet efter den arabiska våren.

Enligt rapporten är osäkra anställnings-former och avsaknaden av sociala skyddsnät lika akuta hinder för hållbar utveckling som exempelvis klimatförändringar och krig. Att inrätta sociala skyddsnät för världens fattiga skulle enligt UNDP kosta mindre än 2 procent av världens samlade BNP.

Ellen Larsson

Trygga jobb = hållbarhetMajoriteten i världen lever under osäkra villkor

Efter den arabiska våren har facken i Tunisien varit en positiv kraft i åter-uppbyggandet.

FOTO

: FET

HI B

ELA

ID/T

T

HENRIC BACKMAN, Forskare och hållbarhetsstrateg på Karlstad kommun:

Hur blir vi medvetna konsumenter?

– Nästan alla kan enga-geras till att konsumera hållbart. Jag har studerat hur man kan överbrygga gap mellan personers attityder och handlingar. En person som tycker att ekologiska produkter är dyra eller saknar kunskap om effekterna av sina konsumtionsvanor kan exempelvis påverkas om umgängeskretsen väljer miljömedvetet. De age-rar då utan att egentli-gen vara så engagerade. Kan du ge andra exem-pel på när vi inte lever som vi lär?

– Forskare har visat att individer med ett starkt engagemang för hållbar utveckling, både vad gäller konsumtionsval och livsstil, var de mest frekventa flygresenärer-na – trots att flyg är ett miljöskadligt transport-medel. Det visar ett gap mellan attityd och hand-ling. Vill man resa långt bort finns få alternativ till flyget.Kan privatpersoners konsumtionsval driva en hållbar utveckling?

– Det måste det göra. Hållbar utveckling kräver både politiska beslut på olika nivåer och med-borgare som pushar på utvecklingen. Det finns kritik mot att vi betraktas mer som konsumenter än som medborgare, men man kan också se att vi i vår konsumentroll blivit mer politiska. Så medborgare har blivit konsumenter, men kon-sumenter har också blivit medborgare. Ellen Larsson

Fotnot: Studien heter "Barriärer och broar för hållbar konsumtion".

Hallå…Koll på omvärlden

Ta socialt ansvar med hållbar IT


Konflikter om vem som skulle göra vadKanske var det dålig bemanning och neddragningar som var grogrunden till den dåliga psykosociala arbetsmiljön på Älvsbyns hälsocentral.

– Sådant stressar och till slut tar man ut det på varandra, säger medicinska sekreteraren Louice Hortlund.

Hon menar att eftersom olika yrkes-grupper dessutom inte har full koll på andra yrkesgruppers arbetsuppgifter ledde det till konflikter om vem som skulle göra vad. Som exempel

nämner hon att de medicinska sekrete-rarna förväntades hjälpa till med strul på internet, samtidigt som de låg efter med journalerna.

– Även vi begärde saker av andra yr-kesgrupper som inte är deras arbetsupp-gifter. Men kommunikationen fungera-de inte, och kanske var vi inte så trevliga mot varandra. Det dåliga humöret genomsyrade hela arbetsplatsen.

Inte heller inom gruppen medicinska sekreterare var arbetsmiljön särskilt god.

– Vi hade olika idéer om hur rutiner skulle skötas, och när vi tog upp saken med arbetsgivaren fick vi inget gehör, säger kollegan Gunilla Strandberg.

– Det fick effekten att man inte gjorde mer än det som var mitt.

Så gjorde vi

Kallade in en extern konsultArbetsgivaren såg till slut behovet av att personalen bemötte varandra bättre och anlitade en extern kommunika-tionskonsult, som under flera tillfällen i vintras och våras samlade personalen under olika former. Vid första träffen var alla anställda med.

– Vi fick göra rollspel och övningar som gick ut på att ge varandra beröm. Det var ganska svårt eftersom vi inte känner varandra så bra. Men också svårt att ta emot beröm. Det kändes ovant, säger medicinska sekreteraren Monica Larsson.

Vid några andra tillfällen träffades personalen i smågrupper för att lära känna varandra bättre.

– Vi fick berätta om våra behov och hur vi upplevde olika situationer för varandra. Det blev en aha-upplevelse, säger Louice Hortlund.

Gunilla Strandberg tycker att enskilda samtal med konsulten var det som gav henne allra mest.

– Det blev en tanke-ställare. Jag kanske har brusat upp i onödan utan att tänka efter först. Nu tänker jag mycket på vad jag kan göra för att förbättra arbets miljön.

Mer avslappnat och bättre stämning– Det har blivit stora skillnader i hur vi förhåller oss och hur vi lyssnar till varandra. Det känns mer avslappnat nu och det är en bättre stämning i luften, framför allt efter de enskilda samtalen och samtalen i smågrupper, säger Louice Hortlund, och fortsätter:

– Om vi har något problem så kan vi lyfta det och prata om det.

Gunilla Strandberg och Monica Larsson instämmer. Men det finns inte något som inte kan bli bättre.

– Man får inte slå sig till ro, utan behöver påminna sig om vad man kan göra med jämna mellanrum, säger Monica Larsson.

Gunilla Strandberg håller med.– Man måste ta eget ansvar för att få

det att hålla i sig, annars finns en risk att det rinner ut i sanden.

Hon tycker också att arbetsgivaren borde ta intryck från andra väl fungerande vårdcen-traler för att låta sig inspireras. De medi-cinska sekreterarna har dessutom förhoppning-ar på den modernise-ring som ska lokalerna ska genomgå. Monica Larsson förklarar:

– Då blir personalen mer samlad, och det skulle vara jättetoppen.

Samtalsterapi löste knutarnaPersonalen på Älvsbyns hälsocentral hade brottats med samarbetsproblem under en längre tid. En extern konsult hjälpte dem att få greppet tillbaka.text Lotta Ekstedt foto Tomas Bergman

TRE TIPS FRÅN PERSONALEN

Lyssna på och ge feedback till varandra.

Var öppen i sinnet och tänk efter vad du själv kan göra.

Höj ögonbrynen, då kommer leendet lättare.

Louice Hortlund, Gunilla Strandberg och Monica Larsson tycker att stäm-ningen blivit bättre efter grupp- och enskilda samtal med en expert.

PROBLEMET SÅ GJORDE VI SÅ BLEV DET

Louice Hortlund

” Man måste ta eget ansvar för att få det att hålla i sig, annars finns en risk att det rinner ut i sanden.”

Gunilla Strandberg


lingssamtalet, vilket är något som också regleras i kollektivavtalet att man ska ha. Det kan också vara bra att ha i minnet att det inte finns någon regel för hur lång tid man ska ha jobbat för att kunna få gå på kurs.

– Det är inte så att någon inte ska få kompetensutveckling bara för att man är nyanställd eller har en ny utbildning, säger Linda Andersson.

HUR OFTA OCH hur mycket man behöver få del av kompetensutveckling har mer med behoven på arbetsplatsen att göra och hur man är som person.

– Vi är alla olika som individer, vissa behöver fylla på mer med nya kunskaper än andra. Sedan är det också olika vad vi vill här i livet och vilka mål man har på jobbet, säger Linda Andersson.

Svenska kyrkans avtal har den tydligaste skrivningen på Visions avtalsområde – där står att en individuell kompetensutvecklingsplan ska skrivas för varje medarbetare och att arbetsgivaren ska avsätta pengar för kompetensutveckling.

Ett bra tillfälle att ta upp frågan om kompetensutveckling är under utveck

Vässa dina kunskaper på jobbet

Snabbkurs

JU MER KONKRET du är när du lägger fram ett önskemål om kompetensutveckling, desto svårare är det för chefen att säga nej, tipsar Linda Andersson, karriärcoach och ombudsman på Visions center i Västerås.

– Lägg gärna fram ett färdigt koncept. Vilken utbildning du vill gå, när och så vidare. Det är också viktigt att argumentera för på vilket sätt arbetsgivaren skulle gynnas av att du får utbilda dig, säger hon.

Det är vanligt att de som ringer till Visions karriärcoacher vill ha råd om hur man kommer vidare i karriären

och får möjligheter att utvecklas på jobbet.

– Ofta handlar det om att man har ambitionen att bli arbetsledare eller chef, men att det är svårt att få sådana tjänster eftersom man saknar erfarenhet. Rådet jag

brukar ge då är att söka någon typ av ledarskapskurs, ofta finns det interna sådana som arbetsgivaren håller i, säger Linda Andersson.

MEN DET FINNS många vägar att gå när det gäller att hitta lämpliga utbildningar att krydda CV:t med. Många universitet och högskolor erbjuder enstaka kurser i olika ämnen, både på halv och kvartsfart och på distans. Något som kan passa bra för den som vill plugga parallellt med arbetet.

– Det kan räcka med några få högsko

lepoäng för att få fart på sin yrkesutveckling, säger Linda Andersson.

Den som vill ta fler poäng och plugga på heltid har rätt att ta tjänstledigt, i princip hur länge som helst. Arbetsgivaren har dock rätt att skjuta på studiestarten i max ett halvt år, om det krockar med andra saker i verksamheten.

ANNARS FINNS INGA generella regler som gäller för kompetensutveckling i jobbet, annat än att det i många kollektivavtal står inskrivet att arbetsgivaren ser positivt på att medarbetarna kompetensutvecklar sig.

Sugen på att lära nytt och ta nya tag i höst? Läs om hur du får chefen att nicka glatt när du vill gå på kurs och vad som gäller för den som vill kompetensutvecklas på arbetstid.text Sara Jonerin illustration Kati Mets

” Det är också viktigt att argumentera för på vilket sätt arbetsgiva-ren skulle gynnas av att du får utbilda dig.” LÄS MER Vision.se/din-utveckling

Hallå där!"Det känns bra att de satsar på mig"

Ett bra tillfälle att ta upp frågan om kompetensutveckling är under utvecklingssamtalet.

TRE SNABBA SÅ MAXAR DU DIN UTVECKLING MED FACKET

Linda Andersson

Här hittar du utbildningarnaantagningen.se – här hittar du alla

Sveriges högskoleutbildningar.studieframjandet.sesensus.seabf.sekulturama.se

ANNA BERGFORS FALL Trafikavdelningen Eskilstuna kommun

Ända sedan Anna Bergfors Fall bör-jade på trafikavdelningen i Eskilstuna kommun för fem åren sedan har hon velat avancera. Det är en fråga hon lyft under alla utvecklingssamtal under årens lopp. Varför har du velat bli chef?

– Det har nog att göra med att jag gillar att jobba med team-building. Att få ihop en grupp och få alla att jobba i samma riktning. Jag är äldst av fem syskon och fick tidigt lära mig samarbeta, säger hon.

Anna Bergfors Fall fick möjlighet att gå en internkurs i grundläggande ledarskap, en sex dagar lång utbildning som delats upp på tre tillfällen som handlade om att lära känna sina starka och svaga sidor. Hur var kursen i grundläggande ledarskap?

– Den var bra, man måste förstå sig själv innan man kan börja förstå andra, säger hon.

Med kursen i ryggen – och en del andra ledarskapserfarenheter från föreningslivet – fick Anna Bergfors Fall till slut en tjänst som tillförordnad chef på trafikavdelningen, som sorterar under stadsbyggnadsförvaltningen. Eftersom hon är ny som chef och har personalansvar för 28 personer inom vitt skilda verksamheter har hon fått delta i många kurser den senaste tiden. Bland annat i arbetsmiljö och i hur man bemöter personal och kommunmed-borgare på ett bra sätt. Totalt kommer det att bli omkring 12 kursdagar som fördelas under ett års tid. Tillsammans med kursen i grundläggande ledar-skap, som Anna Bergfors Fall gick för några år sedan, blir det nästan en må-nads kompetensutveckling på heltid.Vad tycker du om det?

– Det tycker jag är väldigt bra. Kun-skap ger bättre ledare, säger hon.

Att få del av kompetensutveckling och att få möjligheter att utvecklas i jobbet betyder mycket för hur man upplever att det är att jobba i Eskilstuna kommun, tycker Anna Bergfors Fall.

– Jag känner mig viktig när jag mär-ker att arbetsgivaren satsar på mig. Det känns bra.

Sara Jonerin

Boka coachen. Som medlem kan du få personlig coachning med

en av Visions karriärcoacher.Gå med i mentornätverket. Visions nätverk för den som vill

ha fler yrkeskontakter, är intresserad av att få en mentor eller att bli en själv.

E-utbilda dig. Utbildningen Mitt jobb och min karriär finns på

Visions webb under Din utveckling.


Koll på ekonomi

” Kunskap har alltid varit en källa till rikedom.”

Pratbubbla i Dagens Arbete av serietecknaren Robert

Nyberg apropå friskolevinster.

Föda tätt sämre för plånbokenKvinnor som får första barnet senare i arbetslivet har kortare tidsintervall till nästa barn. Det leder till att mam-mornas förvärvsinkomst och löneutveckling minskar på lång sikt, visar en rapport från IFAU, Institutet för ar-betsmarknads- och utbild-ningspolitisk utvärdering.

– Kvinnor som fick det första barnet fördröjt hade längre sammanhängande ledighet och kortare tid på arbetet mellan barnen. Det leder i sin tur till en sämre anknytning till arbetsmark-naden och lägre inkomst även på sikt, säger rapport-författaren Arizo Karimi.

Dyrare att pensionssparaI dag slipper den som pensionssparar privat betala skatt för de första 12 000 kronorna. Vid årsskiftet kommer den möjligheten att försvinna. Alliansregeringen föreslog att det skattefria beloppet sänks till 2 400 kronor under nästa år och att avdragsrätten för privat pensionssparande slopas helt 2016. De rödgröna har inte signalerat att de är emot förslaget.

RECEPTET FÖR EN pension att leva på stavas för de flesta heltidsjobb och kollektivavtal mer än koll på fonder och privat pensionsspa-rande. Det hävdar Annika Creutzer, natio-

nalekonom och journalist som skrivit boken Ta makten över din pension. Det har stor betydelse för pensionen att dela på ansvaret för barnen, det vill säga föräldraförsäk-ring och vabb och eventuellt deltidsjobbande, menar hon.

– Det är bättre att båda i ett par jobbar 90 procent än att en jobbar 80. Ett tips att man hjälps åt föräldrar emellan med att hämta barn och att laga middag, säger Annika Creutzer.

Det är inte heller bra för pensionen att gå ner i arbetstid för att sköta gamla föräldrar, svärföräldrar eller barnbarn.

– Ställ inte upp på att ersätta brister i vår-den!, säger Annika Creutzer.

Faktum är att den som byter en timmes obetalt hemarbete mot en timme betalt yrkesarbete tjänar 1,3 miljoner på det under

40 års yrkesarbete*. Men för den som ändå väljer att jobba deltid är ett tips att föra över premiepension från den som tjänar mest i paret. Något som enkelt kan göras hos Pen-sionsmyndigheten.

Sara Jonerin

* I dagens penningsvärde med en timlön på 146 kronor, ingen löneutveckling och före skatt.

Så får du mer i pensionDet är viktigare att jobba heltid än placera fonder

34 procent av kvinnorna i åldrarna 25 till 49 år arbetar deltid, att jämföra med 7 procent av männen.

FOTO

: CO

LOU

RBO

X

Sök dig till arbetsgivare med kollektivavtal. Det ger tjänste-

pension och ersättning vid föräldra-ledighet, sjukdom och dödsfall.

Jobba inte deltid för länge. När barnet fyllt fyra år blir det extra

olönsamt, då fylls den allmänna pensio-nen inte längre ut.

Räkna inte med att du kan leva på din partners pension. Källa: Ta makten över din pension av Annika Creutzer,

går att beställa via KPA pension.

SE UPP FÖR PENSIONSFÄLLORNAAnnika Creutzer

100tusen personer har besökt

ersättningskollen, ett webb-verktyg som ger en samlad bild över vilken ersättning

du skulle få om du blir långtidssjukskriven eller får

en arbetsskada, som Afa försäkring står bakom.


På gång

10 355Så många har

blivit medlemmar i Vision under

2014

Föregångare i mångfaldsarbeteLARS-GUNNAR WINSA får det nationella MR-priset för att han under många år drivit flera pro-jekt för inkludering av nationella minoritetsgrupper. Han beskrivs som en inspiratör för andra.

– Vi har jobbat med att inkludera romer här i Skarpnäck. Projektet har lett till att romerna i Skarpnäck höjt sitt förtroende för myndigheterna och nu satsar vi på att förbättra situationen för de sverigefinnar som bor här. Framför allt gäller det att vara tydlig gentemot våra chefer att rekrytera medarbetare som kan finska, berättar Lars-Gunnar Winsa.

Lars-Gunnar Winsa, avdelningschef i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, Individ och Familje-omsorgen i Stockholms stad, har tilldelats Visions MR-pris.

Som medlem i Vision kan du hyra fina semesterstugor till bra priser. Stugor och lägenheter finns i Tärnaby, Gesunda, Klövsjö och på Öland. Stugorna är tillgängli-ga året runt, men till de mest attraktiva veckorna gäller lottdragning. Dags att boka en vintersemester? Läs mer på vision.se/stugor

Erbjudande!

JobbarometernHur upplever du ditt jobb i dag? Var ser du dig själv i karriären i framtiden? – Testa Visions självskattnings-verktyg jobbarometern och få reda på hur du kan utvecklas. vision.se/jobbarometern

Engagemangskiosken öppnar Vision gör skillnad på arbets-platserna – det vet vi. Och vi vet att vi har mängder av engagera-de medlemmar. I höst peppar vi varandra och oss själva att göra ännu mer och visa upp det för fler! Boka in dina engagemang i engagemangskiosken, som gör det lätt att ordna aktiviteter på arbetsplatserna. Blir det du som vinner en av höstens tävlingar som vi ordnar i samband med lanseringen? Kör igång direkt på vision.se/engagemangskiosken

Fika schyst med Fairtrade challengeDen 16 oktober är det dags för årets fikautmaning Fairtrade Challenge. Sväng ihop ett fairtrade-märkt fika med dina kompisar för att uppmärksamma allas rätt till schysta villkor på jobbet – och tävla samtidigt om en lyxig fikakorg från Vision. Fairtrade Challenge arrange-ras för att uppmärksamma arbetares villkor och Vision samarbetar med Fairtrade sedan flera år tillbaka. Läs mer och anmäl ditt fika: vision.se/fairtradechallenge

Res dig upp och var med i Office Game

Genom att ta korta pauser under dagen och utföra några enkla rörelseövningar vid din arbetsplats

håller du dig frisk och förebygger belastningsskador. Genom Vision kan du anmäla dig till Office Game – en kul aktivitet för dig och kollegorna. Läs mer och

anmäl dig på vision.se/halsa

Urval aktiviteterJävla skitsystem!

Bollnäs 21 oktoberDe flesta har nog svurit över tidrapporteringssystem som man inte förstår sig på eller eko-nomi- och journalsystem som krånglar. Lyssna på Jonas Söder-ström som skrivit boken "Jävla skitsystem". Därefter pratar vi om hur du kan jobba med den digitala arbetsmiljön i ditt yrke. Vi bjuder på afternoon tea.

För chefer: Framgångsrikt ledarskap börjar hos dig självOlika orter, oktober–novemberI höst erbjuder Vision semina-rier om personligt ledarskap på temat: Ett framgångsrikt ledar-skap börjar hos dig själv. Du får tips för ökad självinsikt och driv-krafter för ett gott ledarskap.

Socialarbetarnas dag Göteborg 5 novemberEn heldag för dig som arbetar med socialt arbete inom individ- och familjeomsorg, funk-tionshinder och äldreomsorg. Författaren Susanna Alakoski och skådespelaren Lo Kauppi medverkar, och du kan välja bland spännande seminarier som berör din profession och arbetssituation.

Heldag för administratörerSkellefteå 20 nov, Boden 21 novEn fullspäckad dag för dig som jobbar med administrativa upp-gifter. Föreläsningar som stärker dig i ditt yrkesliv. Vision bjuder på inspiration, lunch och fika.

MER…Det här var bara ett axplock av allt som är på gång i Vision framöver. Du hittar ännu mer och information om hur du an-mäler dig på vision.se/aktiviteter

42 43Tidningen Vision nr 14 2014Tidningen Vision nr 14 2014

Fråga om jobbet

Jag ska söka en tjänst som studentmedarbetare, parallellt

med mina studier till personalvetare, på personalavdelningen på bostadsbolaget i min kommun, vad ska jag tänka på?

Vad roligt att du söker jobb som studentmedarbetare. Det är viktigt

att du som student får relevant arbetslivs-erfarenhet under studietiden och goda kontakter med möjliga framtida arbetsgi-vare.

Vision har tecknat ett särskilt avtal med de kommunala fastighetsbolagen (läs mer om det på vision.se) som reglerar villkoren för din anställning som just studentmedarbetare. Det du särskilt bör titta på är att du verkligen får kvalificerade arbetsuppgifter som är relevanta för dina personalvetarstudier, tanken är att du ska få arbetslivserfarenhet inom just det område du tänker att du ska jobba i fram-tiden. Kom också ihåg att arbetstiden får max vara 15 timmar i veckan i genomsnitt under anställningen och att du ska vara med och planera arbetstider så att de inte stör dina studier med obligatoriska inslag, tentor eller liknande.

DET FINNS INGEN fastställd lön för stu-dentmedarbetare utan den ska du själv komma överens om med arbetsgivaren. Principerna för lönen är samma som vid en vanlig anställning, den ska spegla arbetsuppgifternas svårighetsgrad, ansvar och vilken kompetens du har. Så ju mer avancerade arbetsuppgifter du får och ju längre du själv kommit i dina studier de-sto högre bör lönen vara. Kontakta gärna Vision Direkt för att diskutera lönen mer.

partners föräldrar. Du kan få ledigt upp till tio dagar per kalenderår. Du ansöker om tjänstledighet och sen fattar chefen beslut om du får vara ledig eller inte.

ÄR DET OKEJ ATT TA TJÄNSTLEDIGT?Jag jobbar inom kommunen men funderar på att söka ett nytt jobb. Kan jag vara tjänstledig för att prova på det jobbet ett tag för att se om jag trivs?

Det finns ingen rätt till tjänst-ledighet för att prova annat jobb enligt lag eller avtal, men arbetsgivaren kan ha en praxis kring detta. I annat fall kan du ansöka om det, men då är det upp till arbetsgivaren om den kan beviljas. Om du blir beviljad tjänstledighet är det bra om ni även kommer överens om vad som ska gälla om du vill avbryta ledigheten och återgå till din nuvarande tjänst.

ÄR DET MÖJLIGT ATT FÅ LEDIGT FÖR ATT FLYTTA?Jag ska flytta och undrar om jag har rätt att vara ledig från jobbet under flyttdagen.

Nej, du har inte rätt att vara le-dig med lön för att flytta. Om du har blivit förflyttad i tjäns-ten och behöver byta bostads-ort av den anledningen, så kan du enligt vissa kollektivavtal få ersättning för de kostnader du haft i samband med flytten. Om du däremot jobbar kvar på samma arbetsställe och rent privat byter bostad har du inte rätt till ledigt från jobbet. Du kan begära semester eller annan inarbetad ledighet. Då är det upp till arbetsgivaren att bevilja eller neka dig ledighet.

KARRIÄR

MÅSTE JAG BERÄTTA ATT JAG ÄR GRAVID?Jag har sökt nytt jobb och ska nu på intervju. Jag har dock precis fått veta att jag är gravid. Måste jag berätta det redan på intervjun?

Nej, du har inte någon skyldig-het att berätta att du är gravid på en anställningsintervju. Arbetsgivaren får inte diskri-

minera dig i anställningsförfa-randet för att du är gravid och din graviditet ska inte påverka arbetsgivarens bedömning av dig som sökande till en tjänst. Berätta om din graviditet när du själv känner dig säker på att du vill gå ut med informa-tionen. Tänk på att du måste ansöka om föräldraledighet upp till tre månader i förväg, beroende på var du jobbar.

VAD SKA JAG TÄNKA PÅ VID NYTT JOBB?Min son praoade i en klädbutik i våras och nu har de frågat om han kan jobba extra i höst. Vad behöver jag tänka på?

Det finns en hel del att tänka på. Är din son mellan 13–15 år ska du som förälder ge tillstånd till arbetet. Det ska också finnas en handledare på arbetsplatsen som ger honom utbildning och instruktioner för att klara arbetet. Bland an-nat ska även han ha dygnsvila

och veckovila. Till skillnad från för vuxna ska nattvilan vara minst 14 timmar, exempelvis börjar skoldagen klockan 8 så får han inte jobba efter klockan 18 dagen innan, och veckovilan ska vara minst 36 timmar, exempelvis om både fredag och måndag är skoldag så får han inte jobba både lör-dag och söndag. Ring gärna till oss så kan vi berätta mer.

FACKLIGT

KAN NI BYTA FACK OCH A-KASSA ÅT MIG?Min kollega har värvat mig som medlem, men jag är osäker på hur jag byter fack och akassa. Kan Vision fixa det åt mig?

Ja, det kan vi om du är medlem i något av fackför-bunden ST eller Unionen! När du fyller i en medlems-anmälan via webbadressen vision.se/blimedlem kan du kryssa i om du är medlem i ST

eller Unionen. Då tar Visions medlemsenhet kontakt med det förbund du har angett och du slipper begära utträde själv. Är du medlem i något annat fackförbund måste du däremot själv kontakta dem och begära utträde. Sen, för att din kollega och du ska få era värvningspremier, fyller ni i era uppgifter via webbadres-sen vision.se/Rekryterings-kampanjer/Varva-kollega.

HUR TECKNAR JAG FÖRSÄKRING HOS ER?Jag har hört att man kan teckna en hemförsäkring via Vision. Vad kostar den och hur gör jag?

Folksam erbjuder rabatterade hemförsäkringar till med-lemmar i Vision. Kostnaden för försäkringen beror på vad du ska försäkra och var i landet du bor. Ta kontakt med Folksam för att få prisuppgift på just ditt boende. Du når Folksam på telefon 0771 – 950 950.

LÖN

BETYDER DET ATT JAG FÅR BÄTTRE LÖN?Jag har haft ett vikariat över sommaren som arbetsgivaren nu vill förlänga. Kan jag få högre lön då?

Det är alltid bra att ta en diskussion kring lönen när ett vikariat förlängs. Som vikarie är det de tillfällena man har att påverka lönen eftersom man inte ingår i någon lönerevi-sion, vilket de tillsvidarean-ställda gör. I och med att det handlar om en ny anställning så kan du eventuellt ha ett bra förhandlingsläge om arbets-givaren är mån om att ha dig kvar. Nu har du ju förmodligen kommit in i arbetet på ett annat sätt än när du anställdes första gången och kan hänvisa till det och din prestation som en anledning till högre lön.

Vad gäller när jag jobbar och pluggar?

ARBETSMILJÖ

ÄR DET RÄTT ATT VI FÅR MER ATT GÖRA?Efter en omorganisation på vår arbetsplats är vi nu en administratör mindre. Nu har chefen lagt ut hennes arbetsuppgifter på oss övriga. Kan chefen göra så?

Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet och också bestämma hur stor organi-sationen ska vara. Däremot måste arbetsgivaren förhandla med Vision innan beslut fat-tas, eftersom det handlar om en viktigare förändring som berör de anställda. Vid för-handlingen kan Vision påverka arbetsgivarens beslut genom att framföra synpunkter och peka på de konsekvenser som förslaget innebär.

LEDIGHET

KAN JAG VABBA FÖR MIN PARTNERS BARN?Min partner har barn sen tidigare som halva tiden bor hos oss. Har jag rätt att vara hemma om barnet blir sjukt?

Ja, det har du. Enligt föräldra-ledighetslagen kan den som ”stadigvarande sammanbor med en förälder” och ”är eller har varit gift med denna för-älder” rätt till föräldraledighet. Är barnet sjukt är det ledighet med tillfällig föräldrapenning.

FÅR JAG VARA LEDIG FÖR BEGRAVNING?Har jag rätt att vara ledig utan löneavdrag när min partners mamma ska begravas? Jag jobbar för Svenska kyrkan.

I det kollektivavtal som du om-fattas av kan din arbetsgivare bevilja det som heter ledighet för enskild angelägenhet, om det finns ”synnerliga skäl”.

Dit räknas exempelvis begravning av en registrerad

” Det är alltid bra att ta en diskus-sion kring lönen när ett vikariat förlängs.”

Du behöver inte berätta att du är gravid när du söker nytt jobb.

Studentmedarbetare kan du bara vara under terminstid och en anställning kan som längst vara under höst- och vårtermin tillsammans. Trivs du och din arbetsgi-vare med varandra finns det dock inget som hindrar att ni kommer överens om en vanlig anställning under exempelvis sommaren och sedan skriver ett nytt avtal (med ny lön såklart) om en studentmed-arbetaranställning när nästa hösttermin drar igång.

SÅ LYCKA TILL med både studier och jobb och tveka inte att kontakta Vision Direkt om du har fler frågor.

Karl Lundberg,Ombudsman, löner och yrkesvillkor

FOTO

: HA

SSE

HO

LMBE

RG/T

T

FOTO

: JO

HA

NN

A B

ERG

LUN

D

Ring eller chatta med rådgivarna och få svar direkt, eller mejla och få svar inom tolv timmar. Ring vardagar kl 8–20: 077144 00 00 Chatta vardagar kl 9–15: www.vision.se Mejla: [email protected]

Vision Direkt ger svar på just dina frågor om anställnings villkor, lön, arbets miljö, rättigheter och fackliga medlemsförmåner.

EXPERTFRÅGAN


text Karin Warne foto Sara Winsnes

Spaning

Resväskan fylls med svala sommarkläder samtidigt som kameran rullar. Snart sitter Barbro Davidsson och ett 15-tal andra äldre på flyget som ska ta

dem till en vecka fylld av souvlakispett, zorba-dans och salta bad. Med sig har de personal från Västerviks äldreboen-den.

Det är andra gången som kommunen arrangerar en Greklandsresa för sina boende – premiärturen gick 2011. Nu gör SVT en dokumentär, som kommer att sändas nästa år.

– Det är en feelgood-film om att förverkliga sina drömmar. Det är väldigt unikt att göra en sådan här satsning på livskvalitet inom äldreomsorgen och det är otroligt inspirerande att tänka att det inte finns några hinder. Alla kan inte åka till Grekland, men man kan hjälpa de äldre till stranden, eller något annat de drömmer om, säger producenten Eva Löfroth, som även har gjort den uppmärksammade SVT-serien Sveriges bästa äldreboende, som sändes förra hösten.

PÅ SENARE ÅR har realityserier och dokumentärer från verksamheter i offentlig sektor fått ett uppsving på tv. Tittarna har fått möta tålmodiga socialsekreterare, håglösa missbrukare, omtänksamma omsorgschefer, föräls-kade funktionshindrade och stressad vårdpersonal i program som Livräddar-na, Sjukhuset, Socialkontoret, Barnmor-skorna och En annan del av Köping.

Den gängse uppfattningen av offent-

lig verksamhet är att den är glåmig och myndighetstrist. Ändå tycks det finnas ett sug efter att se när kvartersdoktorn botar småkrämpor och när socialsekre-teraren nekar någon klient bidrag.

VÅRT INTRESSE FÖR välfärdsdoku kan förklaras med att vi alla gemensamt äger välfärden – och någon gång kom-mer vara i behov av den – men i princip saknar insyn i hur verksamheten funge-rar. Hur behandlas de funktionshindra-de på gruppboendet, får våra äldre gå på promenad, hur tas man om hand av vården när stroken är ett faktum? Doku-mentärerna blir till en glipa i gardinen, där vi får möjlighet att kika in.

– Det är intressant att se hur de som jobbar inom samhällsviktiga verksam-heter hanterar problem i vardagen. Dessutom finns det ofta en inneboende dramatik i dessa miljöer. Och relationer mellan professionella och medborgarna är också spännande att se, säger Patrick Bratt, producent och projektledare på SVT, som har varit involverad i många dokumentärserier som skapats för SVT.

Men att filma personalens och brukar-nas verklighet innebär en svår balans-gång vad gäller sekretess och etik. Efter serier som Sjukhuset och 112-på liv och död har landsting blivit föremål för JO-anmälningar och åtal.

– Vi som gör dokumentärer märker att det har blivit svårare att få komma in och filma i dessa verksamheter. Det innebär att dörren stängs för vanliga människor att få en inblick och det är väldigt olyckligt, säger Patrick Bratt.

Barbro Davidsson, som bor på äldreboen-det Rosavilla i Västervik, gör sig redo att dra till Grekland tillsammans med 15 andra äldre och fem personal. Filmaren Tomas Olsson dokumenterar resan för SVT.

Vårt behov av att flukta

Välfärdsdokumentärer är på frammarsch. Tv-rutan befolkas av äldreomsorgschefer, vårdpersonal och räddnings ledare. Just nu spelas Greklandsresan in, om ett äldreboende som reser utomlands. Vad får oss att vilja kika in bakom kulisserna i offentlig verksamhet?

3 DRÖMDOKUMENTÄRER …… som vi på Tidningen Vision önskar att någon gjorde.1. Vita rockar och svarta tankar. De medicinska sekreterarna på sjukhu-set gör uppror mot de låga lönerna. Strejk, växande journalhögar, för-bannade patienter och omtumlade sjukvårdspolitiker.2. Snuskpoliserna. Vi följer livs-medelsinspektörerna som rotar i restaurangernas innersta skrymslen. En dokumentär fylld av hästlasagne, råttor i pizzor och 50 nyanser av mögel. 3. Döden 9-5. Ett besök på arbets-platsen där varje dag är en nära döden-upplevelse. Vi möter krema-torieteknikern, kyrkogårdarbetaren och assistenten som bokar gravsätt-ningar en helt vanlig dag på jobbet.


I läshörnan

Pojke med pilbåge Sven Wollter, Ordfront förlagSven Wollter skriver mycket öppenhjärtligt om sitt liv. Om kärleken till sin mamma, om kvinnorna han älskat, men också svikit. Om dottern som dog. Om alla filmer och teater-uppsättningar han har medverkat i. Man möter både skådespelaren och privatpersonen. En del av illustrationerna är gjorda av hans dot-ter, Stina Wollter. Det är just ärligheten som gör boken läsvärd, liksom de många bilderna som delvis är hämtade från Göteborgs stadsmuse-um vilket gör boken till ett historiskt dokument.

Tusen tankar om träd Karin Fremer, Votum & Gullers förlagRunt hundra personer, kända och okända, har fått skriva korta texter om vad träd betytt för dem. Exempelvis Katarina Frostensson, Babben Larsson och Veronika Eriksson (världsmästarinna i trädklättring). En kvinna berättar till exempel om hur det kom sig att hon föddes uppe i ett träd och en brandman om när han skada-des av ett träd under stormen Gudrun. Det är fascinerande att läsa om vad träd har betytt för mänskligheten och vår värld. En kärleksför-klaring till träd.

Kleptomania Kristina Hård, Kabusa böckerBoken är mycket spe-ciell och kan beskrivas som en science-fiction-roman med inslag av folktro, så som troll och andra övernaturliga varelser. Den utspe-lar sig i ett framtida Stockholm och handlar om den stenrike Linus Kaiser som byggt upp ett luftskeppsimperium genom tvivelaktiga af-färer. Historien berättas av den döende Linus för Ingra Varg, som fått i uppdrag av Skatte-myndigheten att utreda honom. En fascineran-de dystopisk roman och en riktigt kuslig bladvändare som håller läsaren i ett hårt grepp.

Är du sugen på rafflande science fiction eller självbiografin om en känd skådespelare? Eller är du fascinerad av träd och vill lära dig mer? Biblioteksassistent Anne-Lill Karlsson tipsar om tre nyutkomna favoriter.

ANNE-LILL KARLSSONÅlder: 59 år.Gör: Biblioteksassistent på Göteborgs stadsbiblio tek. Bloggar om böcker på folianterna.blogg.seMedlem i Vision sedan: 2002.Fritid: Umgås med familjen (som består av man, fyra barn och fyra barnbarn). Sköta om huset, odla potatis och grönkål i pallkragar, vara ute på sjön i träsnipan, sjunga i kör två dagar i veck-an, lyssna på musik och spendera mycket tid utomhus.Intressen: Jag älskar att läsa, både nya böcker och äldre, och har alltid flera på gång. Jag läser inte bara romaner, utan även faktaböcker, antolo-gier och biografier. Den sistnämnda kategorin för att det är roligt att lära sig något nytt om kända personer som man trodde man visste allt om.

1

2

3

Förr kom en gympafröken regelbundet till kontoren och höll i kontorsgympan. (Bilden föreställer anställda på Folksam.) I dag har många av oss i stället installerat ett program i datorn som uppmanar oss att ta en paus, sträcka på oss och göra några övningar.

Den 27 oktober drar också Visions hälsosatsningar OfficeGame i gång där man till reducerat pris kan ladda ner ett datorprogram som ska förebygga belastnings-skador.

Sara Jonerin

Läs mer på vision.se/Medlem/Medlemsformaner/Halsa-och-traning

Ur arkivetKONTORSGYMPA


Femman

Samtiden av Elin Lucassi

Tävlingen nr 13: 1) x – Han var trött efter jobb och träning, 2) 2 – I Gävle, 3) x – Att det är så omväxlande, 4) 1 – 58 000 mil, 5) 2 – Cirka 90 miljoner.Vinnare av biobiljetter i nr 13: Gunnel Petersson, Rödeby, Kirsten Kanstrup, Sala, Lars Kullberg, Svedala, Jasmin Ramic, Växjö, Margareta Ström, Boxholm.

Hur många bussar skulle kunna köras på biogas om alla Visions medlem-mar återvann sitt mat avfall hemma?

1. 102 bussar per år

x. 52 bussar per år

2. 520 bussar per år

Vad hette bokhandeln som bibliotekarien Alle Eriksson drev i tre år?

1. Blåbärsbuskenx. Smultronet2. Hallongrottan

Vilka åker till Grekland i tv- dokumentären Greklandsresan?

1. Äldreboendex. Enhetschefer2. Biståndshand-

läggare

Vilka fyra zoner ingår i Kungälvs visningskontor?

1. Tyst, lugn, social, kreativ

x. Tyst, lugn, aktiv, fri

2. Tyst, lugn, aktiv, kreativ

Vilken löne-ökning fick Visions medlemmar i Svenska kyrkan i snitt i fjol?

1. 3,9 procentx. 3,1 procent2. 2,4 procent

Vinn Sara Kadefors bok Hon som älskade honom. Vi lottar ut fem exemplar. Allt du behöver göra är att svara på frågorna nedan. Svaren hittar du om du läser tidningen noggrant.

Hon som älskade honom Sara Kadefors PiratbolagetMalena har tröttnat på stor-stan. Hon störs av alla ljud, av människor som kräver hennes uppmärksamhet och en kärlekshistoria som inte blev som hon tänkt. I en stuga på lan-det finner hon ro. Om det inte vore för att hon är så rädd för allt som har med naturen att göra …

Stugan hyr hon av en stor-familj – Nathan och Pia som bor med barn, fosterbarn och flyktingbarn. Malena dras motsträvigt in i gemen-skapen. Men känslorna blir övermäktiga. Hon attraheras av Nathan och hon engage-rar sig i en av flyktingpojkar-na. För att inte såra någon försöker hon fly.

Det här är en lättläst roman på temat känslor. Malena gör upp både med sina vänner och andra som är beroende av henne. Inte förrän hon får ro i sig själv klarar hon av att möta andras behov.

Kristina Flemming

1 2 3 4 5

RÄTT SVAR OCH VINNARE I NUMMER 13

Mejla rätt rad till [email protected] senast den 14 oktober. Märk "Hon som älskade".


VINNARE KRYSS NR 131:a pris – 250 kronor:Monika Lindström, Förslöv

2:a pris – 200 kronor:Märta Johansson, Högsäter

3:e–6:e pris – 100 kronor:Kerstin Lindgren, Sölvesborg Inger Kalles, Bjursås Margareta Hedman, Uddevalla Ronny Johnson, Norrköping

LÖSNING TILL KRYSSETI de gröna rutorna finns en siffra. Genom att placera rutornas bokstäver i rätt ordning får du ett ord. Det rätta ordet mejlar du in. Vi drar sex vinnare med rätt lösning vilka belönas med presentkort: ett på 250 kronor, ett på 200 kronor och fyra på 100 kronor vardera.

Ordet som bildas i sifferrutorna mejlar du till [email protected]

LÖSN

ING

KRY

SS N

R 13

KRYS

SM

AKA

RE:

ERT

IL J

OH

AN

SSO

N

FO

TO: M

OA

KA

RLB

ERG

Kryss nr 14

DU KANANNONSERA

HÄR!

Annonsera här och nå 159 700 läsare

i kommun, landsting och kyrka! Kontakta ConMedia Konsult AB.

Tel: 08-601 25 20


jämlikhetsarbete. Vad är det värsta som kan hända när ni försöker göra något? Antagligen inget farligt.

Så vad kan man göra? Jag har en tre-stegsraket: räkna, sätt mål och se över sammanhanget.

Nästa nummer kommer den 31 oktober

VAD TYCKER DU?Hör av dig med ris och ros om nya magasinetMejla oss på [email protected]

Sista ordet Seher Yilmaz

Vad är det värsta som kan hända?

Att räkna handlar om att se hur väl arbetsplatsen speglar samhällets sam-mansättning. Det enklaste är att räkna de personer som tillhör normen och se om det stämmer överens med hur Sve-rige ser ut. Är fler än hälften män? Är 80 procent av arbetsplatsen personer som flera generationer tillbaka bor i Sverige?

SÄTT SEDAN KONKRETA och tydliga mål. Mål för hur representationen ska se ut är förutsättningen för att ni ska kunna utvärdera och följa upp hur arbetet går.

Se därefter över ert eget samman-hang. Hur ser rekryteringsprocesserna ut? Var och hur annonserar ni? En sådan analys gör att ni inte kan använda er av argumentet ”Vi har frågat personer som bryter normen, men de tackar alltid nej”.

Där har ni det! Arbetet behöver inte vara så svårt och ni kommer att komma långt bara genom dessa tips.

Hur gick det då på min gamla arbets-plats? Vi gjorde en lista på kvinnor med den expertkompetens vi ofta sökte, som vi kunde ringa nästa gång. Ångesten släppte lite och vi kom närmare rättvis representation på våra konferenser.

Paneldebatt. Det var dags för experterna att radas upp för att prata. Först kom en man. Sen en man till. Och vips där var en man till på scenen. Behöver

jag ens nämna att de var vita? Det här var förr en vanlig syn på mitt gamla jobb. Men just den här gången undrade många varför panelen närmast såg ut som kloner. ”Alltså vi ringde en kvinna, men hon fick förhinder”, blev svaret. Ursäkterna brukar inta olika skepnader, men har alltid samma budskap: ”Dom finns inte”. Som tur är slutar historien från mitt förra jobb inte där. Men det återkommer vi till.

DE FLESTA AV oss känner till hur långt vi har kvar till att spegla samhället på våra arbetsplatser. Åtta av tio experter i media är män. De vanligaste nam-nen i ledningsgrupper i bolag är alla svenskklingande mansnamn. I de tjugo kommuner där flest människor med utländsk bakgrund bor, har endast 8 av 97 tjänstemän på ledande befattning utländsk bakgrund. Medvetenheten finns, men förändringsarbetet hindras av rädsla att göra fel eller låg kunskap om var man ska börja.

Därför uppmanar jag er, släpp ång-esten och bara gör! Mitt motto är ”vad är det värsta som kan hända?”. Om det värsta är något som jag kan leva med, då är det bara att köra. Mottot funkar även utmärkt för jämställdhets- och

Seher Yilmaz är ordförande i Rättviseförmedlingen, en ideell organisation som samarbetar i sociala medier för att vid rekrytering hitta de som väljs bort på grund av stereotypa föreställningar om kön, ursprung och fysiska förutsättningar.

” Ångesten släppte lite och vi kom närmare rättvis representation på våra konferenser.”

FOTO

: CA

ROLI

NE

TIBE

LL

VI GÖR TIDNINGAR FÖR VÄLFÄRDENS PROFFS.

Chefen i fokus - Visions tidning om ledarskap• Nummer 4 2014 ute senast 8 oktober!• Stormvarning! Ivar testade ledarskapet• Så hanterar du olydiga medarbetare

Intresserad av att prenumerera på någon av våra tidningar, eller vill du ha gratis provexemplar? Kontakta redaktionen på telefon 0771-44 00 00 eller mejla till [email protected]

SocialQrage - Visions tidning om socialt arbete • Nummer 5 2014 ute senast 14 oktober!• Högläsning populärt på äldreboendet• Christer Ahlman skrev avhandling om eget missbruk• Socialarbetare bland droger i Vancouver• Kunskap skapas på jobbet.

Vägrar vara tyst - Vision är ett fackförbund och i fokus står du som … · 2015. 1. 9. ·...

Documents

Transcript of Vägrar vara tyst - Vision är ett fackförbund och i fokus står du som … · 2015. 1. 9. ·...