Vetenskapsteori och metodologi inom barn och ungdomsvetenskap/menu... · 2017-11-01 · 3 (13)...
Transcript of Vetenskapsteori och metodologi inom barn och ungdomsvetenskap/menu... · 2017-11-01 · 3 (13)...
2017-11-01
1 (13)
Stockholms universitet Besöksadress:
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
106 91 Stockholm
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B [email protected]
www.buv.su.se
Vetenskapsteori och metodologi inom barn- och ungdomsvetenskap
7,5 hp, avancerad nivå, helfart inom Masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap
Kurskod: UB13MP
Höstterminen 2017
Kursansvarig och
examinator
David Cardell
08-1207 6216
Kursadministratör Malin Håkansson [email protected]
08-1207 6246
Lärare Sara Andersson
Fanny Gulliksson
Elisabeth Kring
Kari Trost
2 (13)
Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer
samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till
kursplanen (se kurshemsidan).
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där
du 1–2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,
kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner.
Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor
Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en
kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen.
Du loggar in med din universitetsinloggning på https://mondo.su.se och söker upp kursen
under ”Mina aktiva sajter”.
Schema
Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via
https://schema.su.se
Registrering
Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för
hur och när du registrerar dig på kursen.
Kursens innehåll och förväntade studieresultat
Kursens innehåll
Kursen introducerar studenten till centrala vetenskapsteoretiska och metodologiska begrepp
och perspektiv inom samhälls- och kulturvetenskap. Kursens övergripande syfte och fokus är
att ge en översikt över samtida vetenskapsteoretiska problem och att kritiskt reflektera över
deras betydelse för forskning om barn och ungdom. En viktig del innefattar frågor kring hur
objektivitet, värden och makt aktualiseras, särskilt i förhållande till forskarens positionering
samt barns och ungas röst och representation. Slutligen introducerar kursen studenten till
grundläggande principer inom kvantitativ metod och hur de kan tillämpas. Frågor rörande
forskningsdesign, datainsamling, kvalitet och kvalitativa samt kvantitativa analytiska insatser
diskuteras.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
3 (13)
Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017
- redogöra för, kritiskt analysera och jämföra centrala vetenskapsteoretiska och
metodologiska begrepp och perspektiv samt reflektera kring deras relevans och
tillämpning inom forskning om barn och ungdom,
- identifiera och kritiskt reflektera kring vetenskapsteoretiska utgångspunkter i frågor
rörande barns och ungas röst, perspektiv samt representation, samt
- visa grundläggande kunskaper om principer för kvantitativ metod och hur de kan
tillämpas.
Kursens upplägg
Undervisning sker i huvudsak i seminarieform med individuell litteraturläsning som grund. I
kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo.
Litteratur
Obligatorisk litteratur
I litteraturlistan som återfinns på hemsidan står att det tillkommer kurslitteratur som inte står
utskriven i litteraturlistan och som är obligatorisk. Den litteratur som tillkommer är i
nedanstående lista märkt med symbolen .
Alanen, L. (2011). Critical childhood studies? Childhood, 18(2), 147–150. (4 s.)
Baert, P., Weinberg, D., & Mottier, V. (2011). Social constructionism. I I. C. Jarvie & J.
Zamora-Bonilla (Red.), The SAGE handbook of the philosophy of social sciences (ss.
475–486). London: Sage. (Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida.) (12 s.)
Bergström, M., Fransson, E., Fabian, H., Hjern, A., Sarkadi, A. & Salari, R. (2017). Preschool
children living in joint physical custody arrangements show less psychological
symptoms than those living mostly or only with one parent. Acta Pædiatrica, DOI:
10.1111/apa.14004, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.14004/full
Borg, E., & Westerlind, J. (2012). Statistik för beteendevetare (3. uppl.). Stockholm: Liber.
(ss. 9-33, 102-104, 129-141, 144-149, 161-163, 174-180, 188-192, 473-479; läses
kursivt: ss. 71-80, 84-92) (Motsvarande sidor i bokens andra upplaga är: ss. 7-31, 98-99,
107-118, 122-127, 144-150, 158-162, 378-384; läses kursivt: ss. 68-77, 82-88)
Bryman, A. (2012). Social research methods (4. uppl.). Oxford: Oxford University Press. (ss.
160–168, 175–177, 196–198) (Läggs upp på Mondo.) (15 s.) (Den som vill kan läsa
motsvarande sidor i den svenska utgåvan; se Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga
metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber. (ss. 151–160, 167–171, 189–191))
Cohen, P. (1980). Subcultural conflict and working-class community. I S. Hall, D. Hobson, A.
Lowe & P. Willis (Red.), Culture, media, language: Working papers in cultural studies,
1972–1979 (ss. 66–75). London: Routledge. (Läggs upp på Mondo.) (10 s.)
Cohen, S. (2002). Folk devils and moral panics: The creation of the mods and rockers (3.
uppl.). London: Routledge. (ss. 1–15) (Läggs upp på Mondo.) (15 s.)
Crasnow, S. (2014). Feminist standpoint theory. I Cartwright, N. & Montuschi, E. (Red.),
Philosophy of social science: A new introduction (ss. 145–161). Oxford: Oxford
University Press. (Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida. Hela antologin kan
läsas på datorn; 60 sidor får printas.) (17 s.)
Haraway, D. (1988). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege
of partial perspective. Feminist Studies, 14(3), 575–599. (25 s.)
Hindriks, F. (2011). Language and society. I I. C. Jarvie & J. Zamora-Bonilla (Red.), The
SAGE handbook of the philosophy of social sciences (ss. 137–152). London: Sage.
(Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida.) (16 s.)
4 (13)
Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017
Latour, B. (2005). Reassembling the social: An introduction to actor-network-theory. Oxford:
Oxford University Press. (ss. 1-17) (Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida) (17
s.)
Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2013). Kunskapens former: Vetenskapsteori och
forskningsmetod. Stockholm: Liber. (283 s.)
Swedberg, R. (2012). Theorizing in sociology and social science: Turning to the context of
discovery. Theory and Society, 41(1), 1–40. (40 s.)
Teater, B., Devaney, J., Forrester, D., Scourfield, J. & Carpenter, J. (2016). Quantitative
research methods for social work: Making social work count. Basingstoke: Palgrave
Macmillan. (ss. 46-55) (Läggs upp på Mondo.) (10 s.)
Turmell, A. (1997). Childhood and normalcy: Classification, numerical regularities, and
tabulations. International Journal of Education Research, 27(8), 661–672. (12 s.)
Åkerlund, N. & Gottzén, L. (2017). Children’s voices in research with children exposed to
intimate partner violence: A critical review. Nordic Social Work Research, 7(1), 42–53.
(12 s.)
Exempel på fördjupningslitteratur Berger, P., & Luckman, T. (1967) The social construction of reality. Middlesex: Penguin.
Bourdieu, P. (1996). Understanding. Theory, Culture & Society, 13(2), 17–37.
Butler, J. (1988). Performative acts and gender constitution: An essay in feminist theory and
phenomenology. Theatre Journal, 40(4), 519–531.
Carlshamre, S. (2016). Philosophy of the Cultural Sciences. Kan laddas ner från:
www2.philosophy.su.se/carlshamre/texter/PhilCult.pdf
Edwards, D. (1993) But what do children really think? Discourse analysis and conceptual
content in children’s talk. Cognition and Instruction, 11(3/4), 207–225.
Epstein, B. (2015). The ant trap: Rebuilding the foundations of the social sciences. Oxford:
Oxford University Press. (Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida)
Fowler, B. (1996). An introduction to Pierre Bourdieu’s ‘Understanding’. Theory, Culture &
Society, 13(2), 1–16.
Geertz, C. (1973). Thick description: Toward an interpretive theory of culture. I The
interpretation of cultures. London: Fontana Press.
Hacking, I. (1985). Making up people. I T.L. Heller, M. Sosna och D.E. Wellbery (Red.),
Reconstructing Individualism. Stanford, CA: Stanford University Press.
Hacking, I. (1999). The social construction of what? Cambridge, MA: Harvard University
Press.
Halldén, G. (2009). Barnperspektiv: Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som
analytiskt verktyg. Locus, 21(3/4), 4–20.
James, A. (2007) Giving voice to children’s voices: Practices and problems, pitfalls and
potentials. American Anthropologist 109(2): 261–272.
Jarvie, I. C. (2011). Introduction: Philosophical problems of the social sciences: paradigms,
methodology and ontology. I I. C. Jarvie & J. Zamora-Bonilla (Red.), The SAGE
handbook of the philosophy of social sciences. London: Sage.
Merton, R. K. (1945). Sociological theory. American Journal of Sociology 50(6): 462–473.
Mohanty, C. (1988). Under western eyes: Feminist scholarship and colonial discourses.
Feminist Review, 3(1), 61–88.
Reed, I. A. (2011). Interpretation and social knowledge: On the uses of theory in the human
sciences. Chicago, IL: Chicago University Press.
Risjord, M. W. (2014) Philosophy of social science: A contemporary introduction. London:
Routledge.
5 (13)
Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017
Scott, J. W. (1991). The evidence of experience. Critical Inquiry 17(4): 773–797.
Spivak, G. C. (2014). Kan den subalterna tala? I Subalternisering och den globala utopin.
Hägersten: Tankekraft förlag
Spyrou, S. (2011). The limits of children’s voices: From authenticity to critical, reflexive
representation. Childhood, 18(2), 151–165.
Swedberg, R. (2015). Art of Social Theory. Princeton, NJ: Princeton University Press.
Forskningstraditioner och paradigm
Archer, M. S., Bhaskar, R., Collier, A., Lawson, T., & Norrie, A. (Red.). (1998). Critical
realism: Essential readings. London: Routledge
Dant, T. (2004). Critical social theory: Culture, society and critique. London: Sage. (Finns
som E-bok på SU:s biblioteks hemsida.)
Ingram, D. (Red.). (2014) Critical Theory to Structuralism. London: Routledge.
Sherratt, Y. (2005). Continental philosophy of social science. Cambridge, UK: Cambridge
University Press. (Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida.)
Susen, S. (2015) The postmodern turn in the social sciences. Basingstoke: Palgrave
Macmillan.
Williams, J. (2005). Understanding poststructuralism. Chesham: Acumen.
Läroböcker om vetenskapsteori:
Benton, T., & Craib, I. (2010) Philosophy of social science: The philosophical foundations of
social thought (2. uppl.). Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Chalmers, A. F. (1999). What is this thing called science? Buckingham: Open University
Press.
Corvellec, H. (2014). What is theory? Answers from the social and cultural sciences. Liber:
Stockholm.
Rosenberg, A. (2012). Philosophy of social science (4. uppl.). Boulder: Westview Press.
Turner, S. P., & Risfjord, M. W. (Red.). (2007). Philosophy of anthropology and sociology.
Amsterdam: Elsevier. (Finns som E-bok på SU:s biblioteks hemsida.)
Innehåll
Kursen pågår den 1 december 2017 – 12 januari 2018.
Vecka 48
1. Vetenskapsteori: begrepp och forskningstraditioner
Föreläsare/seminarieledare: David Cardell
Innehåll: I detta introducerande seminarium sammanfattas kursens syfte, mål, examination,
upplägg och övrigt innehåll. Vidare ges en kort historisk överblick över utvecklingen av
vetenskapsteoretiska paradigm och forskningstraditioner med fokus på centrala begrepp och
problem inom samtida samhälls- och kulturvetenskap.
Individuell uppgift till seminariet: Inga specifika förberedelser krävs, men den som har
möjlighet, läs Turmell (1997) och Sohlberg och Sohlberg (2013, ss. 10–30).
Litteratur:
Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2013) (Del I-II; del IV kursivt).
Turmell, A. (1997).
Exempel på fördjupningslitteratur:
Carlshamre, S. (2016). (Kap. 1)
6 (13)
Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017
Jarvie, I. C. (2011).
Rosenberg, A. (2012). (Kap.1–2)
Vecka 49
2. Kvantitativ analys I
Föreläsare: Kari Trost
Innehåll: I föreläsningen avhandlas grundläggande principer och tillvägagångssätt inom
kvantitativ analys, såsom forskningsdesign, urval, generalisering och kvalitetskriterier.
Individuell uppgift till föreläsningen: Du förväntas inte ha hunnit läsa all litteratur inför
föreläsningen. Fokusera på att tillägna dig innehållet i Bryman (2012), Teater, Devaney,
Forrester, Scourfield och Carpenter (2016) samt Borg och Westerlund (2012, ss. 9-33).
Litteratur:
Borg, E., & Westerlind, J. (2012). (kap. 1 [ss. 9-33] samt delar ur kap. 6 [ss. 129-141, 144-
149, 161-163], kap. 7 [ss. 174-180, 188-192] och kap. 21 [ss. 473-479]; delar ur kap. 3 och 4
[ss. 71-80, 84-92] läses kursivt.) (Motsvarande sidor i bokens andra upplaga är: ss. 7-31, 107-
118, 122-127, 144-150, 158-162, 378-384; läses kursivt: 68-77, 82-88)
Bryman, A. (2012) (ss. 160–168, 175–177, 196–198) (Motsvarande sidor i den svenska
utgåvan är: ss. 151–160, 167–171, 189-191)
Teater, B., Devaney, J., Forrester, D., Scourfield, J. & Carpenter, J. (2016). (ss. 46-55)
Exempel på fördjupningslitteratur:
Bryman, A. (2012). (del II)
Teater, B., m.fl. (2016). (hela boken)
3. Kvantitativ analys II
Föreläsare/seminarieledare: Fanny Gulliksson
Innehåll: Seminariet syftar till att konkretisera innehållet i föregående föreläsning, framför
allt genom olika övningar utifrån litteraturen.
Individuell uppgift till seminariet: Läs litteraturen som ingår i föregående föreläsning. Läs
och sammanfatta innehållet i artikeln av Bergström, m.fl. (2017). Under seminariet kommer
en övning ske runt artikelns innehåll.
Litteratur:
Bergström, M., m.fl. (2017)
Samtlig litteratur som ingår i föregående undervisningstillfälle (Kvantitativ analys I)
Exempel på fördjupningslitteratur:
Bryman, A. (2012). (del II)
Teater, B., m.fl. (2016). (hela boken)
Vecka 50
4. Objektivitet, värden och makt i forskning med barn och ungdomar
Föreläsare/seminarieledare: Elisabeth Kring
Innehåll: I seminariet problematiseras frågor kring objektivitet, makt, reflexivitet och värdens
roll i forskningsprocessen, särskilt i relation till forskarens positionering samt barns röst och
representation.
Individuell uppgift till seminariet: Utifrån läsning av kurslitteraturen till seminariet,
förbered minst en diskussionsfråga som du tror kan kopplas till de frågor som seminariet
berör. Frågorna kommer sedan att diskuteras i mindre grupper under seminariet.
Litteratur:
Alanen, L. (2011).
Crasnow, S. (2014).
7 (13)
Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017
Haraway, D. (1988).
Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2013). (ss. 68–94, 264–266)
Åkerlund, N., & Gottzén, L. (2017).
Exempel på fördjupningslitteratur:
Bourdieu, P. (1996).
Cartwright, N., & Montuschi, E. (2014). (Kap. 7, 9)
Fowler, B. (1996).
Halldén, G. (2009).
James, A. (2007).
Mohanty, C. (1988).
Risjord, M. W. (2014). (Kap. 2)
Scott, J. W. (1991).
Spivak, G. (2014).
Spyrou, S. (2011).
5. Att beskriva, förstå och förklara
Föreläsare/seminarieledare: Sara Andersson och Elisabeth Kring
Innehåll: I seminariet diskuteras vad det innebär att beskriva, förstå och förklara sociala
fenomen inom barn- och ungdomsforskning. Begrepp såsom tolkning, mening och
klassificering avhandlas.
Individuell uppgift till seminariet: Läs litteraturen till seminariet. Fördjupa dig i antingen
Cohens (1980) eller Latours (2005) text. Du som väljer Cohens (1980) fallstudie i östra
London: fundera över hur författaren tolkar och förklarar uppkomsten av ungdomssubkulturer
i området och hur rimlig denna tolkning/förklaring är. Vad gäller Latours text kontrasterar
författaren mellan två perspektiv som han kallar sociology of the social respektive sociology
of associations eller actor-network theory (ANT). Vilka är hans centrala argument för att
förkasta den förra och förfäkta den senare? Fundera också över rimligheten i Latours
ståndpunkter.
Litteratur: Cohen, P. (1980).
Latour, B. (2005). (ss. 1-17)
Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2013). (ss. 107–142, 166–222)
Exempel på fördjupningslitteratur: Carlshamre, S. (2016). (kap. 3–4)
Geertz, C. (1973).
Risjord, M. W. (2014). (kap. 4)
Rosenberg, A. (2012). (kap. 6)
Turner, S. P., & Risjord, M. W. (2007). (ss. 591–606)
Vecka 51
6. Språk och sociala konstruktioner
Föreläsare/seminarieledare: Sara Andersson
Innehåll: På seminariet problematiseras frågor kring sociala konstruktioner och språkets roll i
samhälls- och kulturvetenskaplig forskning.
Individuell uppgift till seminariet: Läs litteraturen till seminariet. Fundera kring hur, utifrån
Cohens (2002) text, moralpanik kan förstås som ett socialt konstruerat fenomen. Frågan
kommer att diskuteras under seminariet.
Varje student förbereder och tar till seminariet med sig ett kort synopsis på preliminära teman
och frågeställningar som ska avhandlas i hemskrivningen (EXA 1).
8 (13)
Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017
Litteratur: Baert, P., Weinberg, D., & Mottier, V. (2011).
Cohen, S. (2002). (ss. 1–15)
Hindriks, F. (2011).
Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2013). (ss. 245–251, 267–275)
Exempel på fördjupningslitteratur:
Berger, P., & Luckman, T. (1967).
Butler, J. (1988).
Carlshamre, S. (2016). (kap. 6)
Edwards, D. (1993).
Hacking, I. (1985, 1999).
7. Teorier och teoretiserande
Föreläsare/seminarieledare: Elisabeth Kring och Sara Andersson
Innehåll: På seminariet behandlas vetenskapliga teoriers uppbyggnad, teoretiserandets roll i
forskningsprocessen, relationen mellan teori och empiri samt principer för slutledning
(abduktion, deduktion och induktion). Kursens innehåll sammanfattas.
Individuell uppgift till seminariet: Välj ut en empirisk studie om barn eller ungdomar,
exempelvis från någon av de tidigare delkurserna inom masterprogrammet. Fundera över hur
relationen mellan teori och empiri ser ut i studien. Vilken/vilka teorier eller teoretiska
perspektiv utgår studien från? Går det att identifiera huruvida och i vilken utsträckning
studien är abduktiv, induktiv eller deduktiv? En genomgång och diskussion av studierna
kommer att ske under seminariet.
Litteratur:
Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2013). (ss. 142–166, 222–251)
Swedberg, R. (2012).
Exempel på fördjupningslitteratur:
Carlshamre, S. (2016). (kap. 2)
Corvellec, H. (2014).
Merton, R. K. (1945).
Reed, I. A. (2011).
Swedberg, R. (2015).
Vecka 52 – 1
Ingen undervisning.
Vecka 2
Inlämning av EXA1: Ladda upp hemskrivningen i mappen Uppgifter på Mondo senast den
12 januari 2018, kl. 17.00.
Närvaro
Närvaro vid samtliga undervisningstillfällen är obligatorisk. Frånvaro från eller otillräckligt
deltagande vid seminarierna kompenseras genom att lämna in en skriftlig sammanfattning av
hela eller valda delar av litteraturen till seminariet ifråga och reflektera kort kring dess
relevans för forskning om barn och ungdom. Kompletteringsuppgiften ska utgöra ca. 1000 ord
per seminarium. Ange ditt namn, personnummer, kursens namn och kod. Mejla uppgiften till
den lärare som är ansvarig för seminariet och lägg upp en kopia i inlämningsmappen på
9 (13)
Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017
Mondo. Observera att eventuella kompletteringsuppgifter ska vara inlämnade och godkända
för att studenten ska kunna erhålla godkänt betyg på EXA2. Sista inlämningsdatum är samma
som för examination och omexamination av EXA1. Kompletteringsuppgifterna bedöms inom
15 arbetsdagar efter examinationsdatum.
Examination
EXA1 Individuell skriftlig uppgift, 6 hp
Den individuella skriftliga uppgiften är i form av en hemskrivning. Formulera en
frågeställning kring två eller fler av kursens huvudteman. Utifrån den obligatoriska och
valbara kurslitteraturen, sammanfatta, jämför och problematisera de argument, begrepp och
perspektiv, teorier, positioner m.m. som forskare gör inom undersökta teman. Diskutera också
hur de problemställningar som avhandlas kan vara aktuella för eller tillämpas på forskning om
barn och ungdom, särskilt i relation till barns och ungas röst, perspektiv samt representation.
Uppsatsen ska omfatta 2500–3000 ord. Observera att litteraturlista och eventuellt försättsblad
eller innehållsförteckning inte räknas in bland antal ord. Använd Times New Roman, 12
punkter samt 1,5 radavstånd. Referenssystem för kursen är APA (se manual på Mondo).
Ladda upp uppsatsen i Word-kompatibelt format i mappen Uppgifter på Mondo senast 12
januari 2018, kl. 17.00. Examinationen rättas inom 15 arbetsdagar.
EXA2 Seminarieuppgifter, 1,5 hp
Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande. Den som inte
deltar aktivt tillräcklig omfattning eller är frånvarande från seminariet måste skriva en
kompenseringsuppgift enligt ovan för att kunna erhålla godkänt betyg på EXA2.
Omexamination
Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen.
Vid omexamination av EXA1 väljs minst ett annat huvudtema än dem som diskuteras i
tidigare inlämnade examinationer. Nästkommande inlämningsperiod för omexamination av
EXA1 är den 13 januari – 23 februari, 2018. Ladda upp hemskrivningen i Word-kompatibelt
format i mappen Uppgifter på Mondo senast 23 februari, kl. 17.00. Examinationen rättas inom
15 arbetsdagar från inlämningsdeadline.
Betyg och betygskriterier
EXA1 Individuell skriftlig uppgift
Lärandemål som bedöms:
- redogöra för, kritiskt analysera och jämföra centrala vetenskapsteoretiska och
metodologiska begrepp och perspektiv samt reflektera kring deras relevans och
tillämpning inom forskning om barn och ungdom,
- identifiera och kritiskt reflektera kring vetenskapsteoretiska utgångspunkter i frågor
rörande barns och ungas röst, perspektiv samt representation.
10 (13)
Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017
Betyg: A: Utmärkt; B: Mycket bra; C: Bra; D: Tillfredsställande; E: Tillräckligt; Fx:
Underkänd, något mer arbete krävs; F: Underkänd, mycket mer arbete krävs.
Betygskriterier
Observera att förutom att uppfylla betygskriterierna måste texten vara språkligt godtagbar och
referenshanteringen utan större brister.
B e t y g
Redogörelse för
begrepp/perspektiv
Jämförelse och kritisk analys
av begrepp/perspektiv
Reflektion utifrån forskning
om barn- och ungdom
inklusive barns röst och
representation
Struktur och röd tråd
A Tydlig, utförlig och
självständig redogörelse av
begrepp/perspektiv. Centrala
problemställningar inom
undersökta forskningsfält
sammanfattas och
syntetiseras väl.
Diskussionen är baserad på
ett brett urval av referenser.
Tydlig, utförlig samt kritisk
analys och jämförelse av
begrepp/perspektiv.
Argumentationen är
övertygande och resonemangen
visar på en betydande
självständighet i förhållande till
litteraturen.
Reflekterar och
problematiserar på ett
övertygande, väl underbyggt
och kritiskt sätt kring
begrepps/perspektivs relevans
för forskning om barn- och
ungdom,
Texten har en tydlig röd
tråd med en god
koherens mellan
inledning, diskussion
och slutsats.
B Tydlig och utförlig
redogörelse av
begrepp/perspektiv. Centrala
problemställningar inom
undersökta forskningsfält
sammanfattas och
syntetiseras. Diskussionen är
baserad på ett relativt brett
urval av referenser.
Genomarbetad,
välargumenterad samt kritisk
analys och jämförelse av
begrepp/perspektiv.
Reflekterar och
problematiserar på ett tydligt
och kritiskt sätt kring
begrepps/perspektivs relevans
för forskning om barn- och
ungdom, inkl. barns röst och
representation
C Tydlig redogörelse av
begrepp/perspektiv. Centrala
problemställningar inom
undersökta forskningsfält
sammanfattas. Det finns en
viss bredd vad gäller de
referenser som åberopas.
Kritisk analys och jämförelse
av begrepp/perspektiv
genomförs.
Reflekterar på ett kritiskt sätt
kring begrepps/perspektivs
relevans för forskning om
barn- och ungdom, inkl. barns
röst och representation.
D Redogörelse för och
sammanfattning av
begrepp/perspektiv.
Diskussionen är baserad på
ett något snävt och begränsat
urval av referenser.
Jämförelser av
begrepp/perspektiv görs;
aspekter av kritisk analys kan
identifieras.
Viss kritisk reflektion kring
begrepps/perspektivs relevans
för forskning om barn- och
ungdom, inkl. barns röst och
representation.
Texten har en relativt
tydlig röd tråd med en
inledning, diskussion
och slutsats.
E Redogörelse för innebörden
av några begrepp/perspektiv.
Diskussionen är baserad på
ett relativt snävt och
begränsat urval av
referenser.
Några enklare jämförelser av
begrepp/perspektiv görs;
aspekter av kritisk analys kan
identifieras.
Viss reflektion kring
begrepps/perspektivs relevans
för forskning om barn- och
ungdom, inkl. barns röst och
representation.
Texten har en tillräckligt
tydlig röd tråd med en
inledning, diskussion
och slutsats.
Fx Texten uppvisar brister i referenshantering, i språket eller i ett eller fler kriterier för godkänt betyg, men bedöms möjlig att
komplettera till godkänt resultat inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats.
F Texten uppvisar stora brister i relation till ett eller flera kriterier för godkänt betyg och måste göras om.
11 (13)
Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017
EXA2 Seminarieuppgifter
G. Godkänd. Studenten är förberedd inför och deltar aktivt i seminarierna.
U. Underkänd. Studenten har inte varit förberedd och/eller inte deltagit i seminarierna i
godtagbar utsträckning.
Betyg på hel kurs
För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt
att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXA1 blir även
slutbetyg på kursen.
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser.
Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med
respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet
eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd
utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker
eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och
möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller
hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter
en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella
trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange
källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i
ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en
studiekamrats hemtentamen.
12 (13)
Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund
och kompletterande sökmotorer för att kontrollera inlämnade texter. I denna kurs sker kontroll
för EXA1. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida
att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid
misstanke om plagiat i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad
misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student
möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en
kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för
mer information: www.buv.su.se/studentrad
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp,
skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar,
seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad
Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du
i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen
vid Stockholms universitet: [email protected]. Meddela även kursansvarig inför kursstart
vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid.
Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på www.su.se/utbildning under
rubriken Studera med funktionsnedsättning.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet
genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är
bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om
Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se
Studentförsäkring
Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet
(www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som
inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan
till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla
personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för
studenter och anställda www.su.se/samir
13 (13)
Kursbeskrivning Vetenskapsteori och metodologi Hösten 2017
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:
Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att
skriva ut intyg.
Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver
som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat
m.m.