Vetenskap – sökande av kunskap

Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder:

En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009)

Vetenskapsteori

Studiet av vetenskap med rötter i en

filosofisk tradition

Innebär en analys av det självklara i en

vardaglig vetenskaplig praktik, som vilka

förklaringar/definitioner man använder.

Förstå filosofiska traditioner - för att förstå

dagens forskning

Filosofiska traditioner påverkar modern vetenskap

Ontologi – världsbilder: hur världen/

verkligheten egentligen är beskaffad

Epistemologi – kunskapssyn & hur vi får

kunskap om världen

Den vetenskapliga metodologin – dvs.

metoder och procedurer för att studera

världen & få kunskap om den

Inom vetenskapsteori förstå skillnad mellan:

Normativ – värderande aspekt; att forskare

& filosofer formulerar ideal om hur

vetenskap bör bedrivas

Deskriptiv – beskrivande aspekt; att

beskriva hur forskning & vetenskap faktiskt

bedrivs

Ett kunskapssociologiskt perspektiv

Förstå & studera relationen mellan forskare

– samhälle; förhållandet mellan kunskap,

olika föreställningar och sociala villkor.

Människors föreställningar & världsbilder

påverkas av sociala förhållanden & villkor i

samhället. Forskare = också påverkade av

tid & rum, kön, etnicitet, samhällsklass

Ontologi

Läran om det som är, dvs. det varande, hur

världen är beskaffad

Sohlberg & Sohlberg menar att ambitionen

för varje ontologi, är ambitionen att söka

solid kunskap: ”grundbulten” eller det

grundläggande bortom traditionella, givna &

självklara föreställningar i vardagen

Ontologi

Materialism, en materialistisk ståndpunkt

Idealism, en idealistisk ståndpunkt

Mellanposition

En ontologisk materialism

Världen består av materia – allt kan reduceras till materiella, fysiologiska & fysikaliska processer

Materia finns i rummet & tar plats, i motsats till det själsliga & andliga

Materia kan mätas, beskrivas, avgränsas, jämföras, förklaras och vi kan göra förutsägelser. Skeenden är lagbundna.

Vetenskapen skall finna lagbundenhet = ett nomotetiskt perspektiv

Exempel på materialistisk ståndpunkt

En materialistisk historieuppfattning, dvs. Marx

tankar om att materiella förhållanden påverkar

människan & hennes värld, inte tvärtom att

idéerna som formar människan

En modern materialistisk ontologi kan relateras

till genetiken, som kartläggningen av människans

arvsmassa - exempelvis för att förklara

människans olika sjukdomar

En idealistisk tanketraditon

”det som ytterst finns är icke-materiellt, dvs. inte har utsträckning eller tar plats i rummet” (Sohlberg & Sohlberg, 2009, s. 48) - Motpol till materialismen

En objektiv idealism: Platons liknelse om ”Grottan” – människan = instängd & kan bara betrakta den ”sanna världen utanför” som en projektion på väggen, genom eldstaden. Människan tror hon skådar verkligheten, när det bara är en projektion. Inspirerar till ett vetenskapsideal som utgår från ett rent tänkande.

En subjektiv idealism: I modern tid = fokus på människors idéer, föreställningar & attityder, exempelvis inom socialpsykologi hur människor tolkar sin sociala verkligheten (ett konstruktivistiskt perspektiv)

Moderna exempel inom idealistisk tradition

Hermeneutiken – Oberoende av faktiska

förhållanden = möjligt att göra olika

tolkningar av världen. Analyser av texter

görs – för att förstå helheten utifrån dess

olika delar & tvärtom, dvs. ett

cirkelresonemang

Fenomenologin – intention att förstå

människors livsvärld

Mellanposition - Dualismen

Relationen mellan kropp & själ kan

uppfattas som två sidor av samma mynt

eller som parallella processer, men man

kan lägga tyngdpunkten på en idealistisk

(Descartes) eller en materialistisk ontologi

Epistemologi = Läran om kunskapen

Epistemologi = Kunskapsteori: episteme = grek. dvs.

kunskap & logos = läran om

”föreställningar som någon har, som är sanna och som vederbörande dessutom har god grund att anta” (s. 61).

Epistemologi – ”kunskapens natur, förutsättningar och villkor – hur vi får kunskap och på vilken grund vi argumenterar för den kunskap vi anser oss ha och hur den kan legitimeras” (p. 62).

Traditioner inom epistemologin – olika syn säkraste grunden till kunskap

Empirismen – vår kunskap grundar sig på erfarenheter & förmedlas huvudsakligen genom våra sinnen, t ex Francis Bacons tankar om ett systematiskt & kritiskt insamlade av fakta utifrån systematiska observationer leder till ett vetande. Senare kommer betydelsen av intersubjektivism, dvs. att informationen måste tolkas liknande av olika observatörer. Hållning förknippad med kvantitativ forskning & sökande efter universella lagar.

Rationalism – förnuftet, ratio, är källan till vår kunskap, t ex Cogito ergo sum = jag tänker alltså finns jag till. Tänkandet = viktigare än sinnesintrycken. Deduktivt tänkande – utgår från teoretiska modeller

Kritisk idealism = Kants syntes mellan empirism & rationalism, dvs. kunskapen formas genom människans sinnen, förståndet & förnuftet.

Kunskap i praktiken – former av kunskapskapstraditioner,

enligt Aristoteles

Teoretiska förnuftet, vetande = science (episteme), teoretiskt förnuft på traditionella läroanstalter, dvs. universitet

Det tekniska förnuftet, kunnande = färdigheter (techne), som förmedlats till lärlingar

Det praktiska förnuftet, dvs. praktisk klokhet/förnuft (phrenesis) [tyst kunskap]

Del 3. Metodologi & vetenskapliga analysformer

Paradigm, alltså samlade förhållningssätt som betraktas som elementär kunskap inom varje disciplin, alltså forskningsmetoder, teorier & grundläggande begrepp

Men, förändringen = här för att stanna, vetenskaplig kunskap = i ständig förändring, intention att öka vetenskaplig kunskapsmassa

Ett holistiskt perspektiv på forskning

Anta ett helhetsperspektiv, alltså att

helheten = mer än summan av dess delar,

exempelvis utgå från hela samhället,

patriarkatet; människans totala livssituation

etc.

Ett anatomiskt perspektiv på forskning

Forskare delar upp helheter till mindre

delar, dvs. analyserar, alltså sönderdelar

ett fenomen i sina beståndsdelar

Kan forskning ses som en avbildning eller som en konstruktion?

Context of discovery – upptäcktens

sammanhang, dvs. om kreativa aspekter

för hur kunskap utvecklas

Context of justification – alltså hur forskare

formellt & regelmässigt strävar efter att

bevisa & argumentera för sina

forskningsfynd (Karl Popper)

Beskrivningar

Intention att beskrivningar skall vara sakliga, inte påverkade av subjektiva bedömningar, precisa – dock är varje beskrivning påverkad av urval, perspektiv & forskarens teorier

Beskrivningar rör sig mellan två poler: 1. En noggrann genomgång av olika variabelvärden, där forskaren presenterar en avgränsad verklighet för läsare. 2. Olika teorier & tolkningar är strikt skilda från själva beskrivningen – teorier är utgångspunkt för konstruktioner

Definitioner

För att kunna kommunicera i vetenskapliga

sammanhang, måste vi klargöra explicit, alltså

uttalat vad forskaren menar med ett visst begrepp

Varning för essentialism, dvs. att det skulle finnas

en enda & korrekt definition av ett begrepp eller

sociala företeelser

Varning för reifikation, dvs. förtingligande, t ex

”samhället”, eller diagnoser uppfattas som något

en människa är, i ställer för har

Klassifikationer

Ett material delas in i klasser, och därmed definieras också vad som gäller för de olika kategorier som klassificerar, t ex låg-, medel- och överklass med utgångspunkt från löneinkomst

Kategorier som klass, kön (socialt kön respektive biologiskt kön), etnicitet – ofta en tendens att tänka dikotomiskt, alltså skapa motsatspar i klassifikationssystem

Klassifikationssystem utifrån idealtyper, som inte är sanna eller falska, men som ett sätt att förstå den studerade verkligheten

Slutledningar

Induktion – systematiserad erfarenhet, dvs.

generalisering, utifrån observationer

Deduktion – ”en slutledning, som leder till en

logiskt nödvändig slutsats, förutsatt att de

premisser (förutsättningar) som är utgångspunkt

för slutledningen är sanna” (s. 129)

Abduktion – klargöra vilka sakförhållanden som

ligger till grund för ett visst utfall

Praktiska metoder för slutledningar (alltså inte logiska sådana)

Intervjun som grund för slutledningar

Experiment – svårt att genomföra strikt

kontrollerade experiment inom socialt

arbete

Enkätstudier för slutledningar