Översikt vägdata - TrafikverketDokumenttitel Version Datum Översikt vägdata 4.0 2018-02-07 6(26)...
Transcript of Översikt vägdata - TrafikverketDokumenttitel Version Datum Översikt vägdata 4.0 2018-02-07 6(26)...
-
Titel: Krav för leverans av väggeometri till trafikverket för NVDB, version 1.1 Publikation: 2009:21 Utgivningsdatum: 2010-11-30 Utgivare: trafikverket, Väg- och järnvägsdata Kontaktperson: Per Isaksson, IVtmtbv Layout: Tryck: ISSN: 1401-9612 Distributör:
Översikt vägdata Version 4.0
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
2(26)
Ändringsförteckning
Fastställd
version
Dokumentdatum Ändring Namn
1.0 2013-06-27 Detta dokument har hämtat text från de utgående NVDB
Specifikation av innehåll:
Översikt, version 5,7
Vägnät, version 5.7
Cykelnät, version 5.7
Företeelsetyper, version 5.7
Företeelsetyper på cykelvägnätet, ver 5.7
Yngwe Elfwing
1.0 2013-09-23 Felaktiga bilder åtgärdade Yngwe Elfwing
1.1 2013-12-20 Kompletterad med tabell som visar vilka företeelser förutom
de specifika för cykel som registreras på cykelnätet
Tabeller för Bro samt STVDB företeelsetyper införda.
Louise Norlin
1.2 2014-01-08 Uppdaterat tabellerna för cykel företeelsetyperna Louise Norlin
2.0 2014-10-20 Redaktionella ändringar. Hopslagning av tabeller i kapitel 2.2 Helena Andersson
3.0 2015-08-17 Justering av krav på obligatoriskt Cykelnät. Infört gångnät.
Flyttat tabell över företeelsetyper i kap 2.2 till ett eget
dokument med namnet Vägdatas företeelsetyper.
Redaktionella ändringar.
Yngwe Elfwing
4.0 2018-02-07 Tillägg att provisoriska vägar vid stora ombyggnadsprojekt
kan ingå till skillnad från tillfälliga vägar, t.ex. isvägar.
Ingemar Hellman
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
3(26)
Innehåll
1 Inledning ......................................................................................................................................... 5
1.1 Vad är vägdata? ....................................................................................................................... 5
1.2 Bakgrund ................................................................................................................................. 5
1.3 Dokumentöversikt .................................................................................................................. 5
1.4 Syftet med NVDB .................................................................................................................... 6
1.5 Omfattning i tid och rum ........................................................................................................ 6
1.6 Ajourhållning av vägdata........................................................................................................ 6
1.7 Kunders användning av vägdata ............................................................................................ 6
1.8 Termer, begrepp och förkortningar ....................................................................................... 7
2 Omfattning ...................................................................................................................................... 7
2.1 Vägnät som ingår i NVDB ...................................................................................................... 7
2.2 Företeelsetyper i vägdata ....................................................................................................... 7
2.3 Egna verksamhetsspecifika företeelsetyper .......................................................................... 8
2.3.1 Integration av NVDB-data i befintliga system .................................................................. 8
3 Beskrivning av företeelsetyper ....................................................................................................... 9
3.1 Dataproduktens uppbyggnad (modell) ................................................................................. 9
3.2 Attribut beskriver företeelsen ................................................................................................ 9
3.3 Företeelsens giltighet i tiden ................................................................................................ 10
3.3.1 Från-datum och till-datum .............................................................................................. 10
3.3.2 Historik ............................................................................................................................. 10
4 Företeelsers koppling till vägnätet ................................................................................................ 11
4.1 Olika typer av utbredningar .................................................................................................. 11
4.1.1 Sträckutbredning ............................................................................................................... 11
4.1.2 Nodutbredning .................................................................................................................. 12
4.1.3 Punktutbredning................................................................................................................ 12
4.1.4 Svängutbredning ............................................................................................................... 12
4.1.5 Vägutbredning med värd................................................................................................... 13
4.1.6 Exempel som visar utbredningar av typen Vägutbredning med värd ............................ 17
4.2 Riktning för utbredningen .................................................................................................... 19
4.2.1 Riktning för sträck- och vägutbredningar ........................................................................ 19
4.2.2 Riktning för svängutbredningar ....................................................................................... 19
4.3 Sidoläge för utbredning ........................................................................................................ 20
4.4 Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ ....................................................... 20
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
4(26)
4.5 Enbart en utbredningstyp per företeelse .............................................................................. 21
4.6 Utbredning för färjeled .......................................................................................................... 21
4.7 Generalisering ........................................................................................................................ 21
5 Företeelsetyper för tillkomst ........................................................................................................ 22
5.1 Tillkomsthistorik .................................................................................................................. 22
5.1.1 Tillkomsthistoriken för vägnätet ..................................................................................... 22
5.1.2 Tillkomsthistoriken för företeelser .................................................................................. 22
6 Kravspecifikationer och redovisning av kvalitet ......................................................................... 23
6.1 Kvalitetsmodell ..................................................................................................................... 23
6.2 Kvalitetskravklasser .............................................................................................................. 23
6.3 Kvalitetssäkrande åtgärder för validering av indata och styrning av intern bearbetning 23
6.4 Krav på dataprodukten ......................................................................................................... 23
6.4.1 Mått samt definitioner för datakvalitetsparametrar ...................................................... 24
6.5 Ansvar för kvalitet................................................................................................................. 25
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
5(26)
1 Inledning
1.1 Vad är vägdata?
Vägdata kallas data om vägnätet samt de grundläggande egenskaper och objekt, s.k. företeelser,
som knyts till vägnätet. Det finns även andra data relaterat till olika trafiknät som t.ex.
järnvägsdata eller vägtrafikdata. Inom vägdata finns olika produktgrupper, bl. a. NVDB, Nationell
vägdatabas, som är det namn under vilket Trafikverket marknadsför vissa data om Sveriges bil-,
cykel- och gångvägar. Det finns ett stort behov av rikstäckande vägdata med känd kvalitet och
dessa data har ett brett användningsområde både i Trafikverkets verksamheter och i andra
verksamheter inom vägsektorn.
Data är modellerat och lagrat enligt en modell och med referenser som är gemensamma. Detta
möjliggör en gemensam avbildning av vägnät samt vägnätets egenskaper och objekt för att uppnå
en bred användning. NVDB-data är tillgängliga för både kommersiella och offentliga aktörer.
1.2 Bakgrund
NVDB, Nationell vägdatabas, har skapats på uppdrag av regeringen och betraktas som en av
samhällets grunddatabaser. Det innebär att den innehåller alla Sveriges bilvägar, gator, cykelvägar
samt vissa grundläggande uppgifter om vägnätet. Dessutom finns en delmängd av gångvägarna.
NVDB är ett samarbete mellan Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting, skogsnäringen,
Transportstyrelsen och Lantmäteriet. De är NVDB:s parter och de är också källan till större delen
av det data som hanteras av NVDB.
Trafikverket tillhandahåller det vägdata som ajourhålls av NVDB:s parter till kunder som har
behov av vägdata. Till de kunder som så önskar kompletterar Trafikverket leveranserna med andra
vägdata som Trafikverket samlat in för eget behov. NVDB blir då mer att betrakta som ett
samlingsbegrepp eller varumärke än som en databas för grundläggande vägdata som samlas in av
NVDB:s parter och tillhandahålls via Trafikverket.
I detta dokument används ordet NVDB i betydelsen Nationella Vägdatabasen tillsammans med
Trafikverkets kompletterande vägdata.
1.3 Dokumentöversikt
Det här dokumentet är en övergripande introduktion till serien av dataproduktspecifikationer för
vägdata och version 2 finns även översatt till engelska. Här ges en översiktlig bild av NVDB, dess
innehåll samt hur krav anges och hur kvaliteten redovisas i NVDB.
I Dataproduktspecifikation Det svenska vägnätet anges kraven på hur vägnätet skall representeras
i databasen.
I Dataproduktspecifikationerna för respektive företeelsetyp anges kraven på hur data om vägnätets
egenskaper och objekt skall representeras i databasen.
I dokumentet Regler för insamling och leverans av vägdata ges exempel på hur
generaliseringsreglerna skall tillämpas samt tillämpning av regler för att upprätthålla kvalitet på
vägdata.
Den som vill ha ytterligare information om vägnätsanknytning hänvisas till dokumentet NVDB –
översiktlig informationsmodell.
Dokumenten enligt ovan publiceras med gällande versioner på NVDB:s webbplats, www.nvdb.se.
http://www.nvdb.se/
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
6(26)
1.4 Syftet med NVDB
Syftet med NVDB är att samla in, ajourhålla, lagra och tillhandahålla grundläggande vägdata om
Sveriges alla bil-, cykel- och gångvägar. Det finns ett stort behov av en sådan rikstäckande databas
och den har ett brett användningsområde.
Data ska vara kvalitetsdeklarerade och tillgängliga för parternas egna behov men också för andra
kunder. NVDB är alltså tillgänglig för både kommersiella och offentliga aktörer.
Kombination med andra vägnätsanknutna data möjliggörs genom att data i NVDB är lagrade
enligt en svensk standard. Likaså möjliggörs effektiva kanaler för datautbyte mellan
organisationer. NVDB innehåller i princip två delar. Dels vägnätet, som beskriver hur vägen
sträcker sig genom landskapet och hur vägarna hänger ihop. Dels företeelser knutna till vägen som
beskriver vägens egenskaper och objekt samt de regler som gäller för vägen. Företeelserna kan
vara t.ex. uppgifter om vägens bredd, tillåten hastighet, vägens namn etc.
Det finns behov av att kunna betrakta vägen med olika detaljeringsnivå för olika ändamål och
tillämpningar:
vägnivån, där en väg oavsett om den har fysiskt åtskilda körbanor eller ej representeras av en referenslinje (en motorväg representeras alltså av bara en referenslinje).
körbanenivån, där en motorväg med fysiskt åtskilda körbanor representeras av en referenslinje för vardera körbanan.
körfältsnivån, där varje körfält kan ha sin egen referenslinje och där även andra företeelsetyper, t.ex. vägkorsningar, kan representeras.
NVDB bygger på körbanenivån. Körbanenivån är för huvuddelen av vägnätet densamma som
vägnivån, undantag är vägar med skilda körbanor samt vägbanor där flera nättyper samsas på
vägbanan (t.ex. gator med cykelfält).
1.5 Omfattning i tid och rum
Avgränsning i data: Produkten ska finnas och ajourhållas på det svenska vägnätet.
Geografisk utsträckning: Sverige.
Omfattning i tid: Produkten ska innehålla framtida, aktuella och historiska data.
1.6 Ajourhållning av vägdata
Ajourhållning av vägdata sker i samverkan med källan till uppgiften, d.v.s. med NVDB:s parter.
NVDB är ett samarbetsprojekt mellan dataleverantörerna som även är parter som gemensamt äger
och förvaltar data. Det bidrar till en garanterad och väl definierad kvalitet.
1.7 Kunders användning av vägdata
Exempel på användningsområden:
Navigering för t.ex. räddningstjänsten, taxi eller turist som behöver hitta rätt väg.
Transportplanering för alla typer av transporter på väg, men även för planering av transporter som går med flera trafikslag (intermodala transporter).
Planering av kollektivtrafiken.
Planering och uppföljning av hur trafiksäkerheten utvecklas.
Planering och uppföljning av drift och underhåll för gator och vägar.
Skolskjuts-, färdtjänst- samt hemtjänstplanering.
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
7(26)
Utrustning för intelligent hastighetsanpassning (ISA).
1.8 Termer, begrepp och förkortningar
För beskrivning av termer, begrepp och förkortningar hänvisas till Vägdata – termer, begrepp och
förkortningar.
2 Omfattning Produkten omfattar det svenska vägnätet och företeelser knutna till det. Vägnät och företeelsetyper
beskrivs i egna dataproduktspecifikationer.
2.1 Vägnät som ingår i NVDB
NVDB är en heltäckande vägdatabas för Sverige. Det innebär att alla vägar, gator, torg, färjeleder
och andra leder eller platser som används för trafik med motorfordon skall ingå i NVDB. Det är
även möjligt att lägga in vägar inom parkeringsytor, bostads- och industriområden där biltrafik
normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra vid speciella behov. Produkten ska
även vara heltäckande när det gäller cykelvägar som används för cykel-, moped- eller gångtrafik.
Det är från och med hösten 2014 även möjligt att registrera gångnät i NVDB, dvs. vägar som
enbart är avsedda för fotgängare.
Leder anordnade för snöskoter eller ridbanor ingår ej i NVDB. Inte heller traktorvägar eller
tillfälliga vägar t.ex. isvägar. En viss sorts tillfälliga vägar kan dock ingå: Provisoriska vägar för
förbifart eller liknande under ombyggnaden i mycket stora byggprojekt, främst i storstäderna.
Det ställs olika krav på hur noga vägens egenskaper ska beskrivas beroende på hur viktig vägen är
sedd ur ett allmänt transportperspektiv.
För mer information om vägnätet se Dataproduktspecifikation Det svenska vägnätet.
2.2 Företeelsetyper i vägdata
Vägens egenskaper och objekt beskrivs med företeelser. En företeelsetyp är en
beskrivningsmall för en grupp företeelser som är av viss typ med likartade egenskaper och hur de
kopplas till vägnätet. D.v.s. en mall för att beskriva en viss typ av fenomen längs vägnätet.
En företeelse är en enskild förekomst av ett visst objekt eller egenskap med en bestämd
uppsättning attribut som knyts till vägnätet. En företeelse är av en viss typ, en s.k. företeelsetyp.
Detaljer om företeelsetypens egenskaper beskrivs med attributtyper.
Några attribut definierar hur förekomster av en viss företeelsetyp skall vägnätanknytas.
Exempel på en företeelse av typen Vägbredd är en viss sträcka av vägen där attributet Bredd anger
att vägbredden är 9 meter.
Vägdatas företeelsetyper är en översiktlig tabell över företeelsetyper för vägdata och var de kan
förekomma. Den finns i mappen översikt vägdata på http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-
och-underhalla/Vag/Forvaltningsdata/Dataproduktspecifikationer/.
En utförligare beskrivning finns i respektive dataproduktspecifikation (DPS) där företeelsetyperna
med sina attribut definieras. Specifika insamlingsregler för respektive företeelsetyp finns angivna i
Regler för insamling och leverans av vägdata.
http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Vag/Forvaltningsdata/Dataproduktspecifikationer/http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Vag/Forvaltningsdata/Dataproduktspecifikationer/
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
8(26)
2.3 Egna verksamhetsspecifika företeelsetyper
NVDB är en bas på vilken man kan bygga vidare med mer specifik information kopplat till
vägnätet. Antalet företeelsetyper och andra data om vägarna är därför relativt begränsat. Den som
vill använda NVDB:s vägnät som grund för en databas med egna verksamhetsspecifika data kan
göra så, t.ex. en vägdatabas med turistinformation. Man utgår då från NVDB:s vägnät och
företeelsetyper och kompletterar med egna företeelsetyper såsom sevärdheter, vackra vägstråk,
naturreservat, museer, matställen etc.
2.3.1 Integration av NVDB-data i befintliga system
Det kan finnas fall då man vill dra nytta av NVDB:s vägnät med tillhörande företeelser i ett eget
företagsspecifikt system eller i ett kommersiellt system. Det kan handla om system för styrning och
planering av transporter, system för analys av olycksdata, system för styrning eller kontroll av
trafik m.fl. Eftersom NVDB:s vägnätsmodell bygger på en standard1 är det fullt möjligt att anpassa
redan befintliga system eller att bygga nya system så att dessa kan hantera vägnätsanknutna data.
I ett sådant system kan man uppdatera vägnätsdata med förändringar från NVDB. Därmed kan
man ha ett ständigt aktuellt vägnät att knyta verksamhetens företeelser till (eller så aktuellt som
man har behov av).
För alla sådana system gäller att de måste kunna upprätthålla en koppling mellan verksamhetens
företeelser och NVDB:s vägnät, d.v.s. systemen måste hantera identiteter för noder och länkar från
NVDB för att verksamhetens egna företeelser ska kunna knytas till dessa. Vid uppdatering av
vägnätet (ny leverans från NVDB) måste systemet ta hand om de förändringar som skett. Om en
väg har byggts om måste systemet signalera detta, så att man kan avgöra vilka förändringar som
behövs för de egna företeelser man har knutit till vägen.
Vid utbyte av data mellan olika databaser, baserade på samma standard som NVDB, är det alltid
viktigt att samverka så att bägge parter är överens om definitioner av och krav på data.
1 SS 637004 Väg- och järnvägsnät
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
9(26)
3 Beskrivning av företeelsetyper
3.1 Dataproduktens uppbyggnad (modell)
Dataprodukten (företeelsetypen) beskrivs genom att den ges en utbredning, ett läge på vägnätet,
samt en eller flera attributtyper. I en del fall saknas attributtyper och då beskrivs enbart
företeelsernas läge på vägnätet. Alla företeelser kopplas till vägnätet för att de skall kunna
betraktas på ett enhetligt sätt i förhållande till varandra samt till vägnätet.
I nästa kapitel beskrivs hur företeelser får en utbredning på vägnätet genom att de kopplas till
referenslänken.
Företeelsetypernas definitioner och strukturer beskrivs i en datakatalog.
3.2 Attribut beskriver företeelsen
Företeelsen i sig är uppbyggd av två delar: dels en beskrivning av företeelsen, dels angivande av
dess läge på vägnätet. Dessutom finns attribut som anger dess tidsversion, d.v.s. när den är giltig
på vägnätet. Företeelsetypen beskrivs av sina attribut. Varje attribut tillhör en attributtyp.
Attributtypen tillhör en viss datatyp som kan ha en bestämd värdemängd. Beskrivningen av varje
förekomst av företeelser, inklusive dess läge och tidsversion, sker med ett eller flera attribut.
Lägesangivelsen görs genom att företeelsen ges en utbredning som även den har attribut.
Exempel på en företeelse av typen Vägbredd är en viss sträcka av vägen, utbredning, där attributet
Bredd anger att vägbredden har värdet 9,5 och enheten är meter.
För de flesta företeelsetyper finns ett s.k. obligatoriskt attribut (förutom utbredningens och
tidsversionens attribut). Det är då obligatoriskt att ange ett värde för attributet. Att attribut är
obligatoriska leder till att det inte är möjligt att registrera en företeelse med enbart dess
utbredning utan en beskrivning av företeelsen måste registreras. Det skulle t.ex. inte vara av
intresse att registrera en utbredning av företeelsetypen Gatunamn utan att ange själva namnet.
Därför är attributet Namn obligatoriskt för företeelsetypen Gatunamn.
Alla attribut är dock inte obligatoriska. För t.ex. företeelsetypen Väghållare kan det vara av intresse
att känna till väghållartypen även om inget värde registrerats för de övriga attributen:
Väghållarnamn, Organisationsnummer och Förvaltningsform. Därför är de senare attributen inte
obligatoriska.
För vissa företeelsetyper kan det dock vara av intresse att enbart känna till utbredningen. För
företeelsetypen Vändmöjlighet kan det t.ex. vara av intresse att känna till enbart utbredningen
även om den inte är beskriven med attributen Vändmöjlighetsklass eller Typ av vändmöjlighet.
Grundformen för ett attribut är att det har en värdemängd och ur denna skall ett enda värde väljas
vid registrering av en företeelse. Det finns dock även andra sorters attribut:
Samtidigt attribut – Ett samtidigt attribut har en värdemängd ur vilket flera värden kan väljas
och de ska gälla under samma tidsperiod på en bestämd del av vägnätet. D.v.s. det som registreras
är en uppräkning av noll, ett eller flera värden.
Exempel: En företeelse av typen Förbud mot trafik har det samtidiga attributet Fordon och som på
angiven sträcka, från en viss tidpunkt och tills vidare, gäller förbudet för: lastbil, buss, traktor.
Sammansatt attribut – Ett sammansatt attribut består i sig av två eller fler underattribut. För
att hålla samman en beskrivning till en logisk enhet har man valt att gruppera underattributen
tillsammans och skapat ett sammansatt attribut.
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
10(26)
Ett exempel är attributet Tidsintervall som i sig innehåller flera attribut som t.ex. startdag, slutdag,
dagslag, klockslag etc.
Ett attribut kan vara både sammansatt och samtidigt.
3.3 Företeelsens giltighet i tiden
Alla företeelser har ett unikt id samt en giltighet i tiden. Företeelsers giltighet på vägnätet beskrivs
genom giltigheten på företeelsens anknytning till vägnätet samt vägnätets giltighet i tiden.
En företeelse kan ha en eller flera tidsversioner, dock gäller de ej samtidigt.
En företeelses tidsversion är en viss period under vilken attributvärden och utbredningar är giltiga
för företeelsen.
3.3.1 Från-datum och till-datum
Alla företeelser har en tidsversion som anger dess giltighet på vägnätet. Tidsversionen har från-
och till-datum. Dessa två datum beskriver den enskilda företeelsens giltighetsperiod. D.v.s. när
företeelsen börjar gälla respektive slutar gälla. Eller om man så vill – när den föds och dör.
Alla företeelser har alltid ett från-datum.
3.3.1.1 Definition Från-datum
Obligatoriskt attribut: Från-datum
Definition: Det datum då företeelsen börjar gälla.
Värdemängd:
Exempel 1998-03-15
3.3.1.2 Definition Till-datum
Attribut: Till-datum
Definition: Det datum då företeelsen slutar gälla.
Värdemängd:
Exempel 1998-03-15
När en företeelse nyregistreras gäller den oftast tills vidare. D.v.s. det finns inget bestämt datum då
den upphör att gälla. Till-datum är i dessa fall alltid 9999-12-31, ett datum som alltså skall
betraktas som ”tills vidare”.
3.3.2 Historik
Vägnätets historik sparas i databasen. Alla referenslänkar, noder och företeelser med attribut och
utbredningar sparas alltså även om de har avslutats, ersatts av nya eller på annat sätt slutat att
gälla. Därför måste man registrera tidpunkt då ett objekt slutat att gälla.
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
11(26)
Företeelse: Slitlager
Attribut: Slitlagertyp
Attr.värde: Belagd
Nod A
Nod B
4 Företeelsers koppling till vägnätet En företeelses läge anges genom dess utbredning på vägnätet. Några attribut definierar hur
förekomster av en viss företeelsetyp skall kopplas till vägnätet.
4.1 Olika typer av utbredningar
Det finns olika typer av utbredningar vilka beskrivs nedan. För varje företeelsetyp är det bestämt
vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De flesta företeelsetyperna har
utbredningar av typen sträckutbredning.
För en mer tekniskt detaljerad beskrivning av de olika utbredningstyperna hänvisas till
dokumentet NVDB – översiktlig informationsmodell.
Typ av
utbredning
Förklaring
Sträckutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en eller flera
referenslänkar, se exempel i Figur 1.
Nodutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används t.ex. för
företeelsetyperna Vändmöjlighet, Farthinder och GCM-passage) se
exempel i Figur 2.
Punktutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en eller flera
referenslänkar (används t.ex. för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till
4,5 meter, Väghinder, Farthinder, GCM-passage och Vändmöjlighet) se
exempel i Figur 3.
Svängutbredning Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en
länk till en annan länk via en nod (används t.ex. för företeelsetyperna
Förbjuden sväng och Svängmöjlighet) se exempel i Figur 4.
Vägutbredning
med värd
Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och värdväg/gästväg
kan anges. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn
och Vägnummer
4.1.1 Sträckutbredning
Figur 1 För att beskriva att vägen mellan nod A och nod B är belagd, används företeelsetypen Slitlager. För företeelsetypens attribut Slitlagertyp anges attributvärdet belagd. Företeelsens läge anges med en sträckutbredning som är knuten till sträckan från nod A till nod B.
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
12(26)
4.1.2 Nodutbredning
Figur 2. För att visa att det finns en vändplan i slutet av vägen samt beskriva vändplanen, används företeelsetypen Vändmöjlighet. Företeelsens utbredning knyts till noden i vägens slut (nod B). Företeelsen beskrivs med sina attribut: Vändmöjlighetsklass är 2 (lastbilar med förkortat släp eller kortare fordon kan vända). Typ av vändmöjlighet är vändplan.
4.1.3 Punktutbredning
Figur 3 För att visa att det finns en vägbom på länken mellan nod A och nod B, används företeelsetypen Väghinder. Företeelsens läge anges med en punktutbredning som anger avståndet till vägbommen från nod A mot nod B. Alternativt hade läget kunnat anges med koordinater.
4.1.4 Svängutbredning
Figur 4 För att beskriva vilken typ av fordon som kan svänga från länk 1 till länk 2, används företeelsetypen Svängmöjlighet. För företeelsens attribut Svängmöjlighetsklass anges attributvärdet 1 (lastbil med släp och kortare fordon kan svänga). Företeelsens läge anges med en svängutbredning som pekar ut från-länk och till-länk samt noden där dessa länkar möts.
Företeelse: Svängmöjlighet
Attribut: Svängmöjlighetsklass = 1
Utbredning: Från länk 1 till länk 2
via nod A
Nod A
Länk 2
Länk 1
Nod B
Företeelse: Vändmöjlighet
Attribut: Vändmöjlighetsklass = 2
Attribut: Typ av vändmöjlighet = vändplan
Nod A
Punkt 10 meter från nod A mot nod B
Företeelse: Väghinder
Nod A Nod B
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
13(26)
4.1.5 Vägutbredning med värd
Vägutbredning med värd är en speciell typ av sträckutbredning där det finns ett antal attribut
kopplade till själva utbredningen. Förutom riktning ska man även ange ordningsnummer för
respektive sträcka inom företeelsen, länkroll som anger länkens roll på vägen eller gatan samt
värdväg/gästväg som pekar ut en av företeelserna som överordnad de andra då det finns flera
samtidigt på samma sträcka. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och
Vägnummer.
4.1.5.1 Länkroll
I samband med att företeelsetypen Vägnummer och Gatunamn registreras skall länkroll anges.
Länkroll beskriver ett vägavsnitts roll som del av en vägutbredning. En väg med ett visst
vägnummer kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor
på esplanader och motorvägar eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Det ska alltid
finnas en länkroll på varje vägsträcka. Anledningen är bl.a. att det skall vara möjligt att beräkna
längden på en väg med skilda körbanor utan att dubbelräkna de s.k. syskonlänkarna och möjlighet
att exkludera grenarna(ramperna).
Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt.
Vidare måste varje utbredning täcka en hel länk och de skall ha en viss ordningsföljd.
4.1.5.1.1 Definition
Obligatoriskt attribut: Länkroll
Definition: En länks roll på en viss väg där vägen har ett och samma Vägnummer eller Gatunamn
Värdemängd normal – länk där båda färdriktningarna finns på samma körbana och där vägen inte är av typen gren
syskon fram – länk som är del av en väg där trafik i respektive färdriktning färdas på skilda körbanor och där färdriktning på körbanan går i vägens riktning
syskon bak – länk som är del av en väg där trafik i respektive färdriktning färdas på skilda körbanor och där färdriktning på körbanan går mot vägens riktning
gren - En väg vars syfte är att leda trafik mellan huvudvägarna i en trafikplats, korsning eller cirkulationsplats, och som inte ingår i den genomgående vägens länkföljd. Kan även vara en kortare parallell vägsträcka vid sidan om huvudvägen som redovisas med separat länk,
t.ex. rastplats eller busshållplats.
syskon fram
syskon bak
normal
normal
gren
gren
vägens startpunkt
vägens slutpunkt
vägens bakriktning
vägens framriktning
Figur 5 Exempel på användning av länkroll.
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
14(26)
4.1.5.1.2 Normal
Normal är en vanlig väg som består av endast en körbana och som inte är en gren, d.v.s. inte är en
avfart eller påfart (se Gren nedan).
4.1.5.1.3 Syskonlänk fram, syskonlänk bak
Syskonlänkar används när en väg har skilda körbanor vilka representeras av två skilda
referenslinjer. Detta gäller t.ex. för motorvägar och vissa gator i tätorter. Körbanorna separeras
genom att länkens länkroll anges. En serie länkar som utgör skilda körbanor på samma väg blir
syskonlänkar till varandra. För varje länk som blir ”syskonlänk fram” finns det en eller flera länkar
som är ”syskonlänk bak”.
Figur 6
På de båda vägarna mellan A och B finns två utbredningar av Vägnummer 70. För dessa utbredningar finns angivet att
de är syskonlänkar till varandra.
Genom att länkroll anges blir det möjligt att räkna ut längden på en väg med ett visst Vägnummer
eller Gatunamn utan att behöva dubbelräkna de sträckor där vägen har skilda körbanor. Körbanan
i sig kan ha dubbelriktad trafik.
4.1.5.1.4 Gren
Förbindelsevägar har samma Vägnummer och ibland samma Gatunamn som en av de vägar som de är knutna till. Om detta är fallet och förbindelsevägen inte ingår i den genomgående vägens länkföljd, kallas den för ”gren”.
Figur 7 Alla vägar i trafikplatsen vars syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar är av typen gren. Enligt
Trafikverkets regelverk för vägnumrering kommer alla grenar att få vägnummer 55. En gren som löper mellan två
huvudvägar erhåller alltid samma vägnummer som den av huvudvägarna som har det lägsta vägnumret.
Väg 70
A B
Väg 55
Gren Genomgående väg
Väg 55
Väg 66
Väg 66
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
15(26)
4.1.5.2 Ordningsnummer
Länkföljden inom en företeelse med vägutbredning skall ha en viss ordningsföljd och utbredning
för varje ordningsnummer måste täcka en hel länk.
Figur 8 Exemplet visar utbredningsordning och länkroll.
4.1.5.2.1 Definition
Obligatoriskt attribut: Ordningsnummer
Definition: Inbördes ordning för sträckor inom vägnummer eller gatunamn
Värdemängd: 1-999999
Datatyp: Heltal
Antal decimaler: 0
Mätenhet -
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
16(26)
4.1.5.3 Värdväg/Gästväg
I samband med att företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer registreras skall även värdväg
och eventuell gästväg registreras.
För Vägnummer gäller följande: Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma
fysiska vägsträcka eftersom ett vägnummers utbredning inte får vara bruten. Vissa vägsträckor
kopplas därför till flera vägnummer, och vägarna sägs då ha en gemensam sträckning. En av
vägarna, vanligen den med det lägsta vägnumret, kallas för värdväg och det finns alltid en
vägsträcka som kopplats till värdvägsnumret. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha
flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen.
Samma princip gäller för Gatunamn. Det finns dock ingen regel som anger vilket namn som skall
vara värdväg respektive gästväg.
Exempel:
Figur 9
På sträckan A till B är riksväg 55 värdväg till riksväg 75. Likaså är riksväg 75 gästväg till riksväg 55 på samma sträcka.
4.1.5.3.1 Definition
Obligatoriskt attribut: Värdväg/Gästväg
Definition: Inbördes ordning för vägnummer eller gatunamn när flera nummer/namn förekommer på samma vägsträcka
Värdemängd: värdväg - vägnummer/gatunamn som har beslutats vara värd
gästväg - vägnummer/gatunamn som ej är värdväg
Rv55
Rv75 Rv55 A
B Rv55 Rv75 Rv75
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
17(26)
4.1.6 Exempel som visar utbredningar av typen Vägutbredning med värd
1. Korsande huvudvägar i trafikplats
Figur 10
Figuren visar trafikplatsen S:t Eskils Källa i Strängnäs där Riksväg 55 möter Europaväg 20. De ingående länkarnas länkroller är följande:
Länkarna F och C är syskonlänkar i framriktningen B, K och J är syskonlänkar i bakriktningen för Rv. 55 Länkarna G, I och J är syskonlänkar i framriktningen och F, E och D är syskonlänkar i bakriktningen för E 20 Länkarna A och H är grenar. De har vägnummer 20 men ingår inte i den genomgående vägens länkföljd Länken L är normal länk då den har trafik i båda färdriktningarna på samma vägbana och inte är en gren
2. Gren i trevägskorsning
Figur 11 Länken AB är att betrakta som en gren till länken AC eftersom AC har dubbelriktad trafik. Länken DF är däremot ingen gren eftersom DE har enkelriktad trafik
3. Gren vid rastplats
Figur 12 Figuren visar ett avsnitt av en motorväg med rastplatser. Alla vägsträckor i figuren utgör delar av en väg med samma vägnummer. Länkarna A B och C D som utgör rastplatser är grenar. Sträckan R S är syskonlänk bak och sträckan T U är syskonlänk fram.
B A
C D
S R U
T
B
A
C F
D
E
I
B
E
A C
L 55 Enköping
E20 Örebro
E20 Stockholm (55) Norrköping E20
55 H
D F
G
J K
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
18(26)
4. Länkroller för Gatunamn
Figur 13 Figuren visar länkroller för företeelserna Röda vägen och Gröna vägen där dessa korsar varandra i en cirkulationsplats.
RV = Röda vägen
GV = Gröna vägen
GV Syskon FramGV Syskon Fram
GV Syskon bakGV Syskon bak
GV
gren
GV
gre
n
RV
no
rmal
RV
no
rmal
RV
sys
kon
bak
RV
syskon
fram
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
19(26)
4.2 Riktning för utbredningen
Riktning anges då man vill ange att företeelsen ska uttrycka i vilken riktning i förhållande till
referenslänkens riktning som föremål rör sig eller riktar sig.
4.2.1 Riktning för sträck- och vägutbredningar
En företeelse kan vara giltig för trafik i enbart en viss färdriktning. Detta gäller t.ex.
företeelsetypen Förbjuden färdriktning. Den förbjudna färdriktningen anges genom att
företeelsens utbredning får en riktning - den riktning för vilken företeelsen är giltig, alltså i detta
fall den förbjudna färdriktningen.
En företeelse kan också ha olika attributvärden beroende på trafikens riktning. Detta gäller t.ex.
hastighetsrestriktioner. När hastighetsbegränsningen växlas ner från 90 till 70 och sen till 50 sker
detta inte på exakt samma vägavsnitt som motsvarande uppväxling görs i den andra
färdriktningen. Utbredningarna för företeelsetypen Hastighetsgräns måste därför ha en given
riktning.
Riktning för utbredningar lagras i databasen alltid i förhållande till länkens riktning (”med”, ”mot”
eller ”med och mot”).
Figur 14 På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot. Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning.
4.2.1.1 Definition
Obligatoriskt attribut: Riktning
Definition: Utbredningens riktning
Värdemängd: 1 med
2 mot
3 med och mot
Datatyp: Heltal
Antal decimaler: 0
Mätenhet -
4.2.2 Riktning för svängutbredningar
Svängutbredningar kan vara riktningsuppdelade. I korsningen i Figur 4 kan en utbredning gälla
för svängen länk1-nodA-länk2 och en annan utbredning för svängen länk2-nodA-länk1.
70 km/tim
90 km/tim 90 km/tim
50 km/tim
90 km/tim Riktning med
70 km/tim Rikting mot
90 km/tim Riktning: med och mot
50 km/tim Riktning: med och mot
Referenslänkens riktning
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
20(26)
4.3 Sidoläge för utbredning
Utbredningar kan vara sidouppdelade. D.v.s. företeelsen kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på
ena sidan om vägen. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning.
Sidoläge anges för föremål som finns på en viss plats i förhållande till referenslänkens riktning.
T.ex. företeelsetypen Viltstängsel har utbredning med sidoläge eftersom det kan förekomma på
bara en viss sida av en vägsträcka.
4.3.1.1 Definition
Obligatoriskt attribut: Sidoläge
Definition: Sidoläge
Värdemängd: 1 höger
2 vänster
3 höger och vänster
4 mitt
5 korsande
Datatyp: Heltal
Antal decimaler: 0
Mätenhet -
4.4 Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ
Med samtidiga utbredningar menas att en företeelsetyp som t.ex. Övrigt vägnamn faktiskt kan
förekomma flera gånger på samma vägavsnitt samtidigt. En väg kan ha flera namn och en
cirkulationsplats kan ha flera gatunamn.
Vid de tillfällen samtidighet inte är tillåten får inte företeelser av samma typ överlappa varandra
och vara samtidigt gällande.
Om utbredningen för en företeelsetyp är riktningsuppdelad och/eller sidouppdelad gäller
samtidigheten per riktning och sida.
För nod- och punktutbredning avser samtidighet att två utbredningar för företeelser av samma typ
har identiska lägen.
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
21(26)
4.5 Enbart en utbredningstyp per företeelse
Vissa företeelsetyper kan ha antingen en punktutbredning eller en nodutbredning. T.ex.
Vändmöjlighet kan förekomma i en punkt längs vägen eller i en nod vid vägens slut eller i korsning
med annan väg. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper.
Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera
utbredningar av typen nod.
4.6 Utbredning för färjeled
Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör
förbindelsen i vägnätet. Vilka företeelsetyper som kan registreras för färja framgår av tabellen
Vägdatas företeelsetyper i mappen översikt vägdata på
http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-
underhalla/Vag/Forvaltningsdata/Dataproduktspecifikationer/.
4.7 Generalisering
Eftersom vägnätet i NVDB är generaliserat (d.v.s. det verkliga vägnätet är inte alltid fullständigt
avbildat) finns det fall där företeelser inte kan registreras. Det kan t.ex. gälla lokala
trafikföreskrifter för en korsning där verkliga förbindelser generaliserats bort i NVDB.
http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Vag/Forvaltningsdata/Dataproduktspecifikationer/http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Vag/Forvaltningsdata/Dataproduktspecifikationer/
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
22(26)
5 Företeelsetyper för tillkomst Tillkomst av företeelsedata och geometridata beskrivs med företeelsetyper. Syftet med att beskriva
tillkomsthistorik är främst att göra data spårbara. D.v.s. att märka dem så att man vid
avvikelsehantering skall kunna identifiera källan. Utöver spårbarhet ger tillkomsthistoriken även
en kortfattad beskrivning av den process i vilken data skapats.
Företeelsetyperna Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst beskriver tillkomsten med ett
eller flera processteg (se vidare i Dataproduktspecifikationen för respektive företeelsetyp). De
processteg som bör anges är de som är mest kvalitetskritiska. Alltså då man utfört något moment
som är av avgörande betydelse för kvalitén på data.
5.1 Tillkomsthistorik
Tillkomsthistorik skall anges för vägdata oavsett hur de är insamlade. Detta gäller både vägnätet
och alla företeelsetyper2.
5.1.1 Tillkomsthistoriken för vägnätet
Tillkomsthistoriken för vägnätet redovisas med företeelsetypen Referenslinjetillkomst med
attribut enligt nedan:
Ansvarig organisation
Processteg referenslinje (med underattributen: Metod Referenslinje, Flyghöjd, Skalfaktor, Dimension, Slutdatum, Medelfel, Kommentar processteg)
För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till Dataproduktspecifikation - Referenslinjetillkomst.
5.1.2 Tillkomsthistoriken för företeelser
För alla företeelser skall tillkomsthistorik registreras, d.v.s. hur företeelsens data har fångats, samt
ev. preparerats m.m. Detta görs genom att till alla företeelser kopplas en tillkomstföreteelse kallad
Företeelsetillkomst.
En och samma tillkomstföreteelse kan vara kopplad till flera företeelser. D.v.s. flera företeelser kan
ha samma tillkomsthistorik. Tillkomsthistorik beskrivs dels för företeelsens attribut, dels för dess
utbredning.
Tillkomsthistorik för företeelser redovisas med ett antal extra attribut som kopplas till
företeelserna. Dessa extra attribut är:
Ansvarig organisation
Processteg attribut (med underattributen: Metod attribut, Slutdatum, Kommentar processteg)
Processteg utbredning (med underattributen: Metod utbredning, Slutdatum, Kommentar processteg)
För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till Dataproduktspecifikation - Företeelsetillkomst.
2 Dock anges ingen tillkomsthistorik för de företeelsetyper som används för att beskriva vägnätets tillkomsthistorik.
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
23(26)
6 Kravspecifikationer och redovisning av kvalitet NVDB skall enligt regeringsuppdraget ha en garanterad och väldefinierad kvalitet. För att klara
detta ställs krav på data som levereras till NVDB och som tillhandahålls från NVDB. I och med
införandet av dataproduktspecifikationerna kommer Trafikverkets vägdataverksamhet att tillämpa
de internationella standarderna för geografisk information.
6.1 Kvalitetsmodell
Den kvalitetsmodell som används för vägdata inom NVDB är den som sätts av standarden
Geographic information – Data Quality (SS ISO 19 157). Se mera i Dataproduktspecifikation –
introduktion och läshänvisning eller direkt i standarden. Kvalitetsmodellen är den modell som i
standarderna används för att ange krav samt följa upp, beräkna och redovisa kvalitet.
För varje dataprodukt ska en dataproduktspecifikation finnas som anger krav enligt denna modell.
6.2 Kvalitetskravklasser
Vägnätet är indelat i fyra kvalitetskravklasser som möjliggör att ställa olika krav på olika delar av
vägnätet. Kvalitetskravklasserna är definierade utifrån företeelsetypen Funktionell vägklass som
anger hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Se beskrivning i 1.8
Termer, begrepp och förkortningar.
Vägnät som saknar funktionell vägklass som t.ex. gång- och cykelnät, placeras i kvalitetskravklass
3.
6.3 Kvalitetssäkrande åtgärder för validering av indata och styrning av intern
bearbetning
Direkt kvalitetsstyrning görs genom att kvalitetsstyrning sker automatiskt i systemet vid
uppdatering/ajourföring. Dokumentation av de kontroller som görs för att validera indata finns i
Handbok för avvikelsehantering vid dataleverans till GVT/NVDB som ligger på www.nvdb.se .
6.4 Krav på dataprodukten
För varje dataprodukt ställs krav på datakvalitetsegenskaper och ett uppföljningsbart mått med nivå för godkännande anges.
Tabellen visar datakvalitetsparametrar för produkten samt nivå för godkännande per kvalitetskravklass, d.v.s. kravnivån/toleransen ska också föras in. Tabellen följer mallen nedan.
Krav per datakvalitetsparametrar Nivå för godkännande per kvalitetskravklass
Q1 Q2 Q3 Q4
n% n% n% n%
….. n% n% n% n%
http://www.nvdb.se/
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
24(26)
6.4.1 Mått samt definitioner för datakvalitetsparametrar
Mått samt definitioner för det som används är enligt SS ISO 19 157.
Datakvalitetsparametrar för vägnätet är beskrivna i dataproduktspecifikationen för Det svenska
vägnätet.
Datakvalitetsparametrar för företeelser är:
Datakvalitetsparameter Definition Värdetyp
Fullständighet i företeelsetyp -
brist
Antal saknade meter i datamängden i relation till
den totala längden.
Kommentar: Vid heltäckande sträckutbredning
är den totala längden vägnätets totala längd i
datamängden. För övriga utbredningar är den
totala längden den längd som enligt
dataproduktspecifikationen skall finnas i
datamängden.
Avvikelsekvot %
Fullständighet i företeelsetyp
– övertalighet
Antal övertaliga meter i relation till det totala
antalet meter som skall finnas enligt
dataproduktspecifikation.
Avvikelsekvot %
Fullständighet i obligatoriska
attribut -brist
Antal saknade meter i datamängden i relation till
det totala antalet meter som skall finnas enligt
dataproduktspecifikation.
Avvikelsekvot %
Fullständighet i obligatoriska
attribut -övertalighet
Antal övertaliga meter i datamängden i relation
till det totala antalet meter som skall finnas enligt
dataproduktspecifikation.
Avvikelsekvot %
Fullständighet i attribut -brist Antal saknade meter i datamängden i relation till
den totala längden som skall finnas enligt
dataproduktspecifikation.
Avvikelsekvot %
Logisk konsistens,
avvikelsekvot med avseende
på regler konceptuellt
Antal meter med brott mot de konceptuella
reglerna i relation till det totala antalet meter i
datamängden (enligt måttet avses antal objekt
men för att få ett bättre mätetal likställs en meter
väg med ett objekt)
Avvikelsekvot %
Logisk konsistens
domänkonsistens
Antal meter som inte överensstämmer med sin
värdedomän i relation till det totala antalet meter
i datamängden (enligt måttet avses antal objekt
men för att få ett bättre mätetal likställs en meter
väg med ett objekt).
Avvikelsekvot %
Logisk konsistens
formatkonsistens
Antal meter som lagrats i konflikt med fel format i
relation till det totala antalet meter i
datamängden (anpassat så att en meter ses som
ett objekt).
Avvikelsekvot %
Logisk konsistens topologi Kommentar: Tillämpas ej.
-
Dokumenttitel Version Datum
Översikt vägdata 4.0 2018-02-07
25(26)
Tematisk noggrannhet av
klassning av attribut
Antal meter felaktigt klassade attributvärden i
relation till det totala antalet meter i
datamängden.
Avvikelsekvot %
Lägesnoggrannhet, absolut Grundkravet för vägnätets referenslinjer är att
konfidensintervall ± 4 m för noggrannhet i plan
och höjd vid 95 % risknivå (2-nivå) skall vara
uppfyllt.
(Detta innebär att för 68 % av värdena är
lägesnoggrannheten bättre än ± 2 m.)
Kommentar: Absolut lägesnoggrannhet
tillämpas ej för företeelser.
Mått i meter
Lägesnoggrannhet, relativ Halva längden av intervallet som definieras av en
övre och en undre gräns där det sanna värdet med
95% sannolikhet ligger inom intervallet.
Det betyder att kravet för företeelsers koppling till
vägnätets referenslinjer är ett konfidensintervall
på ± 4 m för noggrannhet i plan och höjd vid 95 %
risknivå (2-nivå).
Kommentar: Relativ lägesnoggrannhet tillämpas
ej för vägnät.
Mått i meter
Temporal kvalitet Kommentar: Tillämpas ej.
Aktualitet vid ajourhållning
Krav på antal dagar per
kvalitetskravklass
Kommentar: Här har vi valt
att ha två mått, en som visar
antal och ett som visar antal
meter
1: Antal som ej uppfyller kraven i relation till det
totala antalet i datamängden
Avvikelsekvot %
2: Antal meter som inte överensstämmer med sin
värdedomän i relation till det totala antalet meter
i datamängden (enligt måttet avses antal objekt
men för att få ett bättre mätetal likställs en meter
väg med ett objekt)
Avvikelsekvot %
Aktualitet vid
vägnätsuppdatering
Krav på antal dagar per
kvalitetskravklass
Kommentar: Här har vi valt
att ha två mått, en som visar
antal och ett som visar antal
meter
1: Antal som ej uppfyller kraven i relation till det
totala antalet i datamängden
Avvikelsekvot %
2: Antal meter som inte överensstämmer med sin
värdedomän i relation till det totala antalet meter
i datamängden (enligt måttet avses antal objekt
men för att få ett bättre mätetal likställs en meter
väg med ett objekt)
Avvikelsekvot %
6.5 Ansvar för kvalitet
Dataleverantörernas ansvar för kvalitet i vägdata framgår av dataproduktspecifikationerna.
-
Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243- 750 90
www.trafikverket.se