Verksamhetsplan 2018 för Södra Ängby skola · programmering. Efter läslyftet fortsätter skolan...

Södra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr:

Sid 1 (15) 2018-01-30

Södra Ängby skola Blackebergsvägen 100 168 51 Bromma 08-50834310 08-50834300 [email protected]

stockholm.se

Verksamhetsplan 2018 för Södra

Ängby skola

Förslag till beslut

Handläggare Till Jan Aronson Södra Ängby skola Telefon: 08-50834310

Tjänsteutlåtande Sid 2 (15)

Blackebergsvägen 100 168 51 Bromma stockholm.se 08-50834310

Innehållsförteckning

Inledning ................................................................................................................................... 3

Prioriterade åtgärder för utveckling ...................................................................................................4

1. Ett Stockholm som håller samman .................................................................................................4

1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...................................................4

1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande .......................................................9

2. Ett klimatsmart Stockholm ...........................................................................................................10

2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva ...............................................................................10

3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm ..............................................................................................11

3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar ..................................................................11

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm ............................................................................................12

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor ...........................................12

4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från

diskriminering .............................................................................................................................14

Uppföljning av ekonomi ........................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat.

Resursanvändning ...................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Budget 2018 ............................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Övrigt ...................................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Bilagor

Bilaga 1: Internbudget 2018



Inledning

Södra Ängby skola är en kommunal skola som byggdes 1946 och totalrenoverades 2006-

2009. Skolan är belägen i ett naturskönt område i Bromma, ett stenkast från Mälaren och nära

T-bana.

Södra Ängby skola erbjuder verksamhet i förskoleklass och grundskola med integrerad

skolbarnsomsorg och fritidsklubb. på Södra Ängby skola går idag c:a 780 elever från

förskoleklass till och med skolår 9. På fritidshemmet finns c:a 250 barn och på fritidsklubben

är c:a 140 barn inskrivna. Fritidsklubben är en öppen verksamhet som vänder sig till barn t o

m åk 6. Vår skola utvecklar kontinuerligt former för samarbete där likvärdig bedömning och

vetenskapsbaserad undervisningsutveckling prioriteras.

Organisation

Inom enheten arbetar ungefär 100 personer. De anställda fördelas på följande befattningar:

lärare, specialpedagoger, speciallärare, förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare,

barnskötare, bibliotekarie, yrkes och studievägledare, kurator, socialpedagog, biträdande

rektor, rektor, skolsekreterare, intendent, vaktmästare, kökschef, kock, kokerska,

skolmåltidsbiträde, IT-pedagog och skolsköterska..

Vision

SÖDRA ÄNGBY SKOLA – EN SKOLA FÖR FRAMTIDEN – NYTÄNKANDE OCH

TRADITION I FÖRENING. Vi fortsätter arbetet med att utveckla en skola med tydlig

identitet samt hög och likvärdig kvalité i alla verksamheter.

Vår vision innebär också att Södra Ängby skola ska vara en modern och attraktiv skola för

elever, personal och föräldrar. Det här innebär att en elev eller vårdnadshavare på Södra

Ängby skola kan förvänta sig att vi tar till oss modern forskning inom pedagogik och

metodik. Detta utan att göra avkall på det som vi av beprövad erfarenhet vet gör skillnad för

eleverna. 100% behöriga lärare är också ett mått på skolans attraktion för personal.

Inkludering av alla elever är viktigt för oss. För att skolan skall vara attraktiv för alla är

inkluderingstanken viktig. Skolans mål med inkludering innebär att alla elever kan

tillgodogöra sig undervisningen, upplever meningsfullhet och känner trygghet och acceptans.

Detta innebär för oss att undervisningen kan se olika ut för eleverna. Elevens behov ska

avgöra vilken form av anpassning skolan erbjuder.

Vårt uppdrag innebär också att skapa stimulerande och trygga lärmiljöer så att alla våra elever

får ett optimalt stöd på sin väg till ett livslångt lärande.

2018 blir ett spännande år för skolan då vi står inför en digitaliseringsprocess som kommer att

förändra vårt arbetssätt mot eleverna. Skolan kommer att lägga mycket resurser och arbetstid

på att förbereda oss för den omvandlingen men också för att säkerställa att eleverna får bra

förutsättningar att ta till sig ett förändrat arbetssätt så att det leder till resultatförbättringar.



Prioriterade åtgärder för utveckling

KF:s inriktningsmål:

1. Ett Stockholm som håller samman

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor

Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 90 % 84% År

Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund

95 93% År

Nämndmål:

1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning

Förväntat resultat

Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från

läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas

kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är

engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg

veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska

genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.

Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte,

med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas

kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.


Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 90 % År

Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 100 % År

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3

98 % År

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3

95 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6

90 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9

95 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9

94 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6

95 % År

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik

98 % År




Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt

98 % År

Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program

92 % År

Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År

Meritvärde i årskurs 9 250 Poäng År

Enhetsmål:

Vi åtar oss att utveckla undervisningen så att alla elever får möjlighet att uppnå sin

potential


Lågstadiet

Alla elever i lågstadiet, med förutsättningar att bli, ska vara läskunniga innan höstterminens

slut.

Grundskolan

Andelen elever som uppnår gymnasiebehörighet skall öka

Arbetssätt

Fritidshem

Skolan fortsätter att utveckla samverkan mellan skola och fritidshem genom gemensamma

planeringar där fritidshemmet blir en kompletterande verksamhet även mot kunskapskraven.

Vi arbetar med boxar där både skola och fritids samverkar kring mål och arbetssätt gällande

demokratiuppdraget, digitaliseringen, läs och skrivutvecklingen och matematiken.

Grundskolan

Skolans utvecklingsarbete med att hitta sätt att kommunicera och dela med sig av skolans

samlade kompetens kring extra anpassningar ska fortsätta. Vi ska också titta över

lokalanvändningen för att möjliggöra bättre möjligheter att ge stöd för de elever som behöver

ett mer varierat specialpedagogiskt stöd.

Skolans plan för digitalisering ska riktas till att också möjliggöra större möjligheter till

individualisering och stimulans för de elever som behöver detta. Det här kommer också att

leda till att vi måste föra en dialog kring läromedel och en policy för detta. Skolan har också

förberett för workshops för att säkerställa en digital kompetensnivå inom organisationen.

Lärarna i No kommer dessutom under våren att utbildas i skolverkets lärportal gällande

programmering.

Efter läslyftet fortsätter skolan med en större medvetenhet kring ett språkutvecklande

arbetssätt i alla ämnen.

Pedagogerna har resurstid eller tid för elevens val så att det möjliggör för elever som behöver

extra tid att arbeta extra med sin ämneslärare.

Arbetslagen fortsätter att hålla utvecklingsmöten där man identifierar, utvärderar, formulerar

mål för och fokuserar på ett utvecklingsområde i månaden för sina elever.



Resursanvändning

Schemaläggningen ska möjliggöra tid för samarbete och utveckling för pedagogerna.

Lokalerna har och ska ytterligare justeras så att vi skapar bättre förutsättningar för de elever

som behöver sitta mer enskilt.

Skolan avsätter medel i kommande budget för att möjliggöra en utbyggnad av digitala enheter

för eleverna.

Ytterligare en speciallärare skall anställas för de yngre barnen. Skolan kommer också att

anställa en Psykolog

Uppföljning

Uppföljning kommer att ske löpande i skolans digitaliseringsgrupp och utvecklingsgrupp.

Huvudsakligen dock i resultatdialogerna och i verksamhetsberättelsen

Utveckling

Vi ser fram emot ett förbättrat samarbete med förvaltningen kring de elever som skolan har

störst utmaningar med. Vi ser också över våra rutiner och prioriterade utvecklingsprojekt så

att vi i framtiden kan genomföra daglig fysisk aktivitet med alla elever.

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Skolan anställer en ytterligare speciallärare 2018-01-26 2018-05-28

Nämndmål:

1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö


Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och

stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns

tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis

frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse

för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med

vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer.


Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År

Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

80 % År

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.

80 % År

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

90 % År


Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

75 % År





Total frånvaro i grundskolan 1 % År

Enhetsmål:

Vi åtar oss att ge alla elever en god lärmiljö


Resultaten i brukarenkäten gällande trygghet och studiero och skolans egen trygghetsenkät

kommer att visa bättre resultat. Detta ska också ge bättre skolresultat generellt. Fler elever ska

uppnå gymnasiebehörighet

Arbetssätt

Skolan prioriterar och söker utveckling gällande schemaläggningen så att skolarbetet och

möjligheterna för pedagogerna att se alla elever prioriteras. Också så att raster och luncher blir

gynnsamma för eleverna.

Skolans digitaliseringsplan skall ge eleverna en effektivare digital miljö som motverkar

teknikproblem och tidsnöd. Vi kommer också att starta en intern kompetensgrupp gällande

kommunikation och planering för skolans pedagoger så att vi står väl rustade inför den nya

skolplattform som är på väg att implementeras.

Skolan ska aktivt arbeta för att få fler VFU-studenter. Detta för att öka tätheten av vuxna men

också för att fördjupa och bredda samtalen på skolan kring lärande.

Fler elever skall få större möjligheter till varierade arbetsplatser genom tillbyggnad av fasta

bänkar och bord.

Elevhälsan startar stresskurs för elever som vill eller har behov av detta.

Eftersom många elever på högstadiet har långa skoldagar planerar vi för en kafeteria under

våren.

Under året ser vi över skolans lektionsstruktur ”Ängbymodellen” och utvecklar denna för att

skapa än bättre förutsägbarhet för eleverna.

Vi utökar elevhälsoteamet för att lättare kunna fånga upp elever som har större behov av

relationsbygge och vägledning.

Resursanvändning

Skolan har anställt en socialpedagog.

Vi avsätter medel för tillbyggnad av arbetsplatser och kafeteria.

Uppföljning

Vi följer upp resultaten i brukarenkäten och skolans egna. Dessa ligger också till grund för

skolans resultatdialoger på skol- och förvaltningsnivå.

Utveckling

Skolan har i dagsläget svårt att prioritera medel för ljudabsorbenter och ljusinsläpp då resurser

behövs för så mycket annat. Detta skulle dock påverka miljön synnerligen positivt


Kafeteria 2018-01-26 2018-03-01




Varierade arbetsplatser 2018-01-26 2018-08-06

Nämndmål:

1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget

lärande utifrån sina förutsättningar


Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom

detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att

eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som

betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i

lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra

bedömningsunderlag.


Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena

85 % År

Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena

80 % År

Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

90 % År

Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter

95 % År

Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

80 % År

Enhetsmål:

Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att reflektera över sitt eget lärande


Elevernas resultat i brukarenkäten och skolans egna utvärderingar förbättras.

Elevernas väg mot ännu bättre kunskapsresultat ökar också eftersom de får en större

medvetenhet kring vad de ska kunna.

Arbetssätt

Fritidshem

Skolan har mer specifika utvecklingssamtal för fritids där eleverna ges förutsättningar att

reflektera över sin sociala utveckling.

Grundskolan

Eleverna ges också förutsättningar för att förbereda sina egna utvecklingssamtal där de få

sätta sig in i sin egen progression kring sina kunskaper.

Pedagogerna gör, tillsammans med eleverna, regelbundna utvärderingar av elevernas

kunskaper där de kopplar resultaten mot kunskapskraven.

Skolan utvecklar och använder en lektionsstruktur ”Ängbymodellen” för att säkerställa att alla

lektioner avslutas med att reflektera kring vad man lärt sig.



På elevråd, klassråd eller mentorstid ges utrymme för eleverna att träna på ett demokratiskt

förhållningssätt.

Skolledningen har individuella samtal med alla elever i åk 9 vid terminsstart på hösten. Detta

fokuserar på elevens lärande.

Resursanvändning

Skolan organiserar för att skapa möjlighet till bra planerade utvecklingssamtal genom att

pedagoger går in och hjälper varandra i verksamheterna under denna period.

Skolledningen prioriterar elevsamtal vid höstens terminsstart.

Uppföljning

Eleverna besvarar brukarenkäten och skolans egen enkät där vi också kan följa varje

elevgrupp över tid för att se utvecklingen. Resultaten ligger också till grund för

resultatdialogerna på skol- och förvaltningsnivå

Utveckling

Vi hoppas att staden kan formulera om frågeställningarna i brukarenkäterna så att eleverna

lättare kan svara. Eleverna arbetar idag mot kunskapskrav och har inte full förståelse av vilka

mål som åsyftas i brukarenkäten kring ämnena.


1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande

Nämndmål:

Eleverna upplever och deltar i kulturlivet


Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och

eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.


Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök).

85 % År

Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök).

70 % År

Enhetsmål:

Eleverna upplever att de får ta del av stadens kulturutbud


Vi ser att eleverna svarar mer positivt på brukarenkäten så att skolans årsmål uppnås.



Arbetssätt

Alla elever på fritidshem och grundskola får möjlighet till museibesök med guider

Elever i vissa årskurser ges möjlighet till teaterbesök

Eleverna ges möjlighet till författarbesök och att samtala kring olika genrer och stilar

Eleverna på fritidshem och grundskola ges möjlighet att se film och att reflektera kring dessa

Elever på fritidshem och skola ges möjlighet till filmskapande både som konstform och

kopplat till undervisningen

Resursanvändning

Vi ansöker och får medel från skapande skola. Arbetslagen planerar också för aktiviteter inom

ramen för en ordinarie undervisningen och skapande skola.

Skolan köper också tjänster från stadens mediotek för att få tillgång till filmer och utrustning

för filmskapande.

Uppföljning

Uppföljning ges i samband med resultatdialoger på skol- och förvaltningsnivå där siffrorna i

brukarenkäten står som grund.

Utveckling

Vi kan behöva bredda förståelsen för begreppet kultur och därmed skapa en bättre förståelse

hos eleverna om vad som är kultur. Vi är inte säkra på att eleverna upplever ett besök på

muséum som kultur.


2. Ett klimatsmart Stockholm


2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva

Nämndmål:

Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö


Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs

även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår

gemensamma livsmiljö och hälsa.


Andel ekologiska livsmedel 45 % År

Andel skolor som har följt upp skolans måltidsverksamhet utifrån utbildningsförvaltningens checklista för skolmaten

År

Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling År



Enhetsmål:

Vi åtar oss att arbeta för en hållbar livsmiljö


Vi förväntar oss att köket fortsätter att ligga lite över kraven gällande andelen ekologisk mat.

Vi förväntar oss också att matsvinnet fortsätter på en låg nivå.

De ”vanliga” papperskorgarna ska avskaffas under kalenderåret.

Arbetssätt

I köket fortsätter vi att väga maten för att hålla koll på matsvinn.

Köket prioriterar ekologisk mat och följer förvaltningens rekommendationer kring andelen

ekologiska livsmedel.

Skolan har sopsortering och planerar också för att utöka stationerna för detta under läsåret.

I många av skolans ämnen ingår att arbeta för en hållbar livsmiljö. Lärarna följer läroplanen

och arbetar för att ge eleverna en större medvetenhet kring den egna påverkan på miljön.

Skolan har upprättat ett samarbete med en leverantör av begagnade möbler som annars skulle

gå till förbränning. Genom detta förlänger vi livslängden för kontorsmöbler.

Resursanvändning

Skolkökets andel av skolans totala budget ökar.

Resurser läggs också på mer omfattande hantering av sopor.

Uppföljning

Vi utvärderar resultatet i verksamhetsberättelsen.

Utveckling

Vi vill minska andelen animaliska livsmedel i köket och styra detta mot mer vegetariska


Sopsortering 2018-01-26 2018-08-06


3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm


3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar

Nämndmål:

Det ekonomiska resultatet är i balans


Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.



Enhetsmål:

Vi åtar oss att hålla det ekonomiska resultatet i balans


Skolans budget är i balans. Sjukfrånvaron på lång och kort sikt ska minska ytterligare

Arbetssätt

Vi är noggranna med att hålla det elevantal som vi budgeterat för.

Skolledningen följer kontinuerligt upp månadsrapporterna för att få indikationer på om de

ekonomiska ramarna förändrats.

Genom kontinuerlig översyn av arbetsmiljön hoppas vi att vi får minskad sjukfrånvaro.

Vi arbetar vidare på att hålla en hög medvetenhet i personalstyrkan kring de knappa

resurserna.

Vi arbetar också för att behålla våra elever mellan stadierna så att vi lättare kan planera för

eventuella resurser för elever med behov.

Resursanvändning

Skolan är nästan fullbelagd enligt den plan som utarbetades för något år sedan. Vi har dock

stora utmaningar med krav på utökad digitalisering och stora behov av investeringar i

lokalerna för att förbättra ljud- och ljusinsläpp. Detta gör att vi kontinuerligt måste titta över

och vara noggranna i den ekonomiska planeringen.

Uppföljning

Månadsrapporter

Kontinuerligt vid elevförändringar och månadsvis gällande tendenser på sjukskrivningstalen


4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm


4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor


Aktivt Medskapandeindex 81 81 År

Sjukfrånvaro tas fram av nämnden

Tertial

Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden

Tertial



Nämndmål:

Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare

och framtida medarbetare


Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla

nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för

varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller

kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig

själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med

övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga

arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.

Enhetsmål:

Vi åtar oss att öka personalens trivsel på arbetsplatsen


Resultaten i medarbetarenkäten skall förbättras ytterligare.

Vikariekostnader och sjukskrivningstal skall minska.

Vi ska få ännu fler sökande på varje eventuell vakans.

Arbetssätt

Vi fortsätter med gemensam frukost på fredagsmorgnar

Vi fortsätter med fruktkorgar på de längsta arbetsdagarna

Personalen äter lunch till självkostnadspris vid närvaro och samvaro i elevmatsalen

Vi arbetar aktivt för att hålla personalens arbetsrum i gott skick

Vi ska respektera varandras raster och reducera samtal gällande elev- och arbetsuppgifter i

personalrummet

Skolan erbjuder kaffe i personalrummet

Skolan fortsätter att leasa en massagestol som innehåller olika avslappningsövningar och

mindfulnesprogram. Detta för att ge möjlighet till återhämtning under dagen.

Skolan har en roterande trivselgrupp som under ett tillfälle per termin ordnar trevligheter för

oss alla.

Vid läsårsstart och/eller då vi har många nya på arbetsplatsen genomför vi gemensamma

aktiviteter som kan vara gruppstärkande.

Vi förväntar oss också att stadens satsning på den digitala miljön och skolans egen satsning

skall leda till arbetsbesparing genom att skrivare, datorer och andra verktyg får en bättre

funktionalitet.

Skolledning och elevhälsoteam försöker vara så tillgängliga som möjligt för pedagogerna

Resursanvändning

Skolan använder intäkter från ökat elevunderlag till personalstödjande insatser.

Vi använder också pengar från statens lågstadiesatsning till att öka personaltätheten på

lågstadiet. Samma gäller för utökning av elevhälsan.



Uppföljning

Den årliga medarbetarenkäten.

Vid medarbetarsamtal

Utveckling

Datorer, skrivare och kopiatorer är skolans största arbetsmiljöproblem. Här hoppas vi att ett

nytt avtal med en ny leverantör skall kunna råda bot på detta. Ventilation och temperatur är

det andra stora problemet som vi hoppas att vi framöver skall få bättre samordning kring.


4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är

fritt från diskriminering

Nämndmål:

I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv


Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om

mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all

personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska

värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas.

Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden

kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som

finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet

med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Enhetsmål:

Vi åtar oss att se till att all personal arbetar för en skola med mångfald samt för att

alla elever och all personal arbetar för mänskliga rättigheter, antirasism, extremism

och med en normkritisk pedagogik.


Personalen har hela tiden mångfaldsperspektivet med sig i det ordinarie arbetet. Personalen

har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik.

Verksamheten arbetar för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter.

Arbetssätt

Trygghetsgruppen jobbar aktivt med arbetslagen och mentorerna.

På varje arbetslagsmöte finns en stående punkt där man tar upp eventuella trakasserier i

klasserna och hur man ska lösa dessa.

Varje vecka har klasserna mentorstid då man jobbar med att informera eleverna om vad som

gäller på skolan samt jobba för att motverka trakasserier och kränkningar samt stärka klassens

sammanhållning.

Trygghetsgruppen och elevhälsoteamet jobbar aktivt tillsammans med samtal med elever som



utsätter andra för trakasserier och kränkningar.

Skolan har en enkät som följer upp hur eleverna mår och om de utsätts för kränkningar och

trakasserier.

Mentorerna får underlag för hur det ser ut i respektive elevgrupp gällande dessa frågor så att

man planera för olika aktiviteter utifrån klassernas behov.

Skolans elevhälsoteam kommer att organisera för återkommande korta fallbeskrivningar där

pedagogerna gemensamt får reflektera kring eventuella åtgärder och förhållningssätt när det

gäller hbtq och genus.

Skolan samarbetar med RFSU och bjuder in föreläsare för att öka kompetensen hos

personalgruppen och eleverna.

Resursanvändning

Trygghetsgruppen träffas varje vecka och jobbar strategiskt med dessa frågor. En dag avsätts

för Trygghetsgruppen att planerar för vidare arbete med planen för likabehandling.

Skolan har anställt en socialpedagog som alltid skall finnas till hands för eleverna då det kan

vara känsligt att ta upp dessa frågor med mentor eller andra.

Uppföljning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas mot Skolverkets checklista

vartannat år.

Skolans egen trygghetsenkät genomförs varje år och den har tydligare fokus på

diskrimineringsgrunderna än tidigare.

Vi använder resultatdialogerna till att utvärdera arbetsinsatser och resultat för varje elevgrupp


Fallbeskrivningar på gemensamma möten 2018-01-26 2018-06-15

Verksamhetsplan 2018 för Södra Ängby skola · programmering. Efter läslyftet fortsätter skolan...

Documents

Transcript of Verksamhetsplan 2018 för Södra Ängby skola · programmering. Efter läslyftet fortsätter skolan...