Oskarshamn maj 2012

Rapport från besök i förskolor, förskoleklass, fritidshem och skolor.

Barn- och utbildningsnämnden med dess förvaltning befinner sig i ett stort förändringsarbete. Förändringarna beror bland annat på nämndens beslut om ny organisation med fokus på ledarskap och att tydliggöra den ”röda tråden” genom hela verksamheten från förskola till komvux. Riksdagen har beslutat om ett antal nya lagar och förordningar som berör de olika verksamheterna. Nämnden har de senaste åren minskat sina kostnader, vilket i vissa avseende har begränsat verksamhetens möjlighet att tillgodose föräldrarnas önskemål. Framförallt har det gällt de så kallade ”15 timmars-barnen”, där det också finns olika uppfattningar om vad som är bäst pedagogiskt. Föräldrar har protesterat mot för stora barngrupper/klasser.Detta sammantaget har gjort att jag upplevt att det finns en oro bland så väl personal som hos föräldrar. Det har det föranlett mig att intensifiera mina besök i verksamheten. Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet och de första skolåren är avgörande för hur man klarar hela sin skoltid. Därför har jag valt att denna gång besöka verksamheter som riktar sig till barn i de yngre åren.

Syftet med besöken har varit att som ordförande i nämnden försöka skapa mig en bild av vad oron består av. Påverkar det barnen? Är de trygga? Har de arbetsro?

Under perioden 20 januari – 4 april har jag besökt förskolor, förskoleklasser, fritidshem och skolor. I skolorna har jag främst besökt år 1 och 2.

Jag har besökt Figeholm: förskola två avdelningar, förskoleklass och år 2.Saltviks: förskola två avdelningar, år 1 och 2.Kikebo: förskola tre avdelningar, fritidshem, förskoleklass, år 1 och 2Kristdala: förskola två avdelningar, fritidshem, år 1 och 2.Kolberga: förskola fem avdelningar, ett fritidshem och en förskoleklass.

1

3.3 OrdförandenDet åligger nämndens ordförande att• närmast under nämnden ha uppsikt över nämndens

förvaltningar och verksamhet, • med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för

kommunens utveckling och intressen inom nämndens verksamhetsområde samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor,

• främja samverkan mellan egen nämnd och kommunens övriga nämnder utifrån ett helhetsansvar samt

• representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte respektive nämnd bestämt annat i ett särskilt fall.

Utdrag ur Författningssamling - Reglementen för styrelse och nämnder i Oskarshamns kommun.

Påskallavik: fritidshem, förskoleklass, klass 1 och 2. (förskolorna har jag besökt ett antal ggr med anledning av ombyggnationen)Kristineberg :två fritidshem och en klass 1 och en klass 2.Döderhult: förskola fem avdelningar, ett fritidshem och en klass 1 och en klass 2.Misterhult: förskola, fritidshem, förskoleklass och klass 1 till 2.Bockara: förskola, förskoleklass och klass 1 till 3.Fårbo: förskola två avdelningar och år 3.

Fördelen med att besöka många platser på kort tid och olika veckodagar har varit att jag då fått uppleva många av de saker som sker i vardagen och hur man hanterar det. I huvudsak har jag avsatt förmiddagar för mina besök. Jag är väl medveten om att mina besök är ögonblicksbilder och mycket händer utöver det jag upplevt. Känner ändå att jag fått en hygglig bild och kunnat känna av stämningar och det allmänna läget.

Min bedömning är att barnen generellt har barnen det bra och att de är trygga. Personalen agerar professionellt. Jag har upplevt mycket glädje och vilja att göra det bra för barnen. Jag har sett flera olika lösningar på hur man skapar arbetsro, allt ifrån att starta dagen med Qigong till att skapa stationer med olika utmaningar som barnen direkt får börja vid. Smarta lösningar för att samla barnen inför arbetspassen eller undvika konfrontation i korridoren. Förmågan att anpassa verksamheten efter de behov som finns är stor. Det är helt fascinerande att se personalens samspel och hur man placerar sig på ”rätt ställe” för att förebygga oro, bråk m m. Jag upplever att det i dag finns ett bättre samarbete mellan verksamheter av samma slag än tidigare. Medarbetarna jobbar mer i team och allt fler ser sin roll i ett större sammanhang. Jag upplever dock att förskoleklassens roll i förhållande till förskolan och skolan behöver förtydligas.

Jag har under och efter mina besök funderat mycket på de olika yrkesrollerna, dess status och krav på flexibilitet. Vi använder ordet ”skola” som benämning för den samlade verksamheten i BUN. Det medför att de flesta tänker grundskola eller möjligtvis även förskola. Få tänker förskoleklass eller fritidshem. Här finns också en begreppsförvirring hos allmänheten, då förskola i folkmun är ”dagis” och förskoleklassen uppfattas som en del av skolan. Detta medför att dessa verksamheter känner sig åsidosatta och att vi allmänt inte ser värdet av deras insatser för den totala förmågan att barnen ska nå sina mål.

Den allmänna uppfattningen hos den personal jag pratat med är att man klarar bemanningen i de flesta situationer. Problem kan uppstå framförallt när man inte får in vikarie. Det finns alltid önskemål om mer personal, men jag ser ett behov av att se över resurserna och hur man jobbar i första hand i barngrupper med barn 1-2 år och till barn med särskilda behov för att klara inkludering på ett bra sätt.

För en väl fungerade verksamhet behövs stöd från de närmsta cheferna. Täta chefsbyten i vissa delar av kommunen har gjort att verksamheten tappar den kontinuitet som behövs för att upprätta ett gott ledarskap.

FörskolanAntalet barn i förskolan har ökat de senaste åren och barnen är dessutom i förskolan en längre tid av dagen. Det har bidragit till att det generellt är fler barn i grupperna. För att möta det ökade behovet har vi bland annat byggt ut i Fårbo och Påskallavik, inrättat en tillfällig

2

avdelning på Klockarebacken och en ny förskola i Havslätt är på gång. Mycket görs för att möta behoven. Frågan är om det räcker? Trots detta tror jag att vi även i framtiden måste hitta tillfälliga lösningar för att kapa toppar. Det är inte rimligt att ha lokaler i reserv för att det eventuellt kan behövas. Jag uppfattar att det finns stor kreativitet från ledning och personal för att hitta lösningar snabbt när det behövs.

Jag har besökt 23 förskoleavdelningar. De hade 12 till 33 inskrivna barn. Men det säger lite om hur det verkligen är, eftersom det är så mycket som styr över situationen i gruppen. Under den period som jag var ute var det influensatider, vilket innebar att alla inskrivna barn inte var på plats. Det är väldigt olika hur många av barnen som är 15 timmars barn på de olika avdelningarna. Även behovet av särskilt stöd skiljer. Jag upplevde också att det underlättar om det finns en kontinuitet i personalgruppen. För många byten skapar också oro. Lokalernas utformning och förmågan att ta vara på utemiljöerna spelar också in. Vid mina besök var det generellt lugnt. Barnen verkade trivas och hade inga problem med att jag som okänd fanns med i gruppen. Vilket jag tolkar som att de är trygga. Jag har med intresse följt situationen vid matborden. Jag imponeras stort av hur så små barn själva tar för sig, brer mackor, häller upp mjölk och hur de redan vid treårs ålder klarar att plocka undan. Barnen äter med god aptit.

Förskolan befinner sig i en fantastisk utvecklingsfas. Det sker i dag ett positivt utvecklingsarbete i förskolan för att uppmuntra barnens egen kreativitet och att stimulera språk- och matteinlärning. Från mina besök noterade jag att det blir allt mindre med köpta leksaker och färdigställda rum, till att få experimentera och själva skapa saker. Där pedagogerna är medforskare. Q i förskolan och Energi i skolan ger goda förutsättningar att få det nya pedagogiska förhållningssättet att genomsyra alla förskoleverksamheter. Lokaler och utemiljöer anpassas för att stimulera detta.

Nämndens intention har varit att föräldrar till ”15 timmars-barn” ska erbjudas möjligheten att på något ställe inom varje skolområde få fördela timmarna på 3 dagar i veckan i stället för det mer vanliga 5 dagar i veckan. Ytterst är det verksamheten som avgör om detta är möjligt. I dag finns i praktiken den möjligheten i tre av de fyra skolområdena. Min uppfattning från de samtal jag haft med personalen är, att det är olika hur man förmedlat och fått acceptans från föräldrar till de/det alternativ man anser sig kunna erbjuda. Det finns olika syn hos pedagogerna om vad som är bäst för barnen.

FörskoleklassJag har besökt nio förskoleklasser. De hade 9 till 26 inskrivna barn. I de större grupperna är det mer än en pedagog som arbetar. Att följa förskoleklasserna har varit mycket givande. Jag anser att personalen har stor förmåga att ge barnen en mjukstart inför skolstarten. Jag har fått uppleva många bra lösningar på hur man lägger upp verksamheten. Man jobbar i kortare pass. Växlar mellan arbetspass, avslappning och lek, till exempel Qigong, massage, högläsning, fruktstund, lekstationer, experiment m m. Jag fängslas av barnens klokskap gällande vad som är rätt och fel. Hur man bör vara mot varandra, men också förmåga att be om ursäkt och acceptans för att jobba ihop med dem som ”fröknarna” bestämmer. I varje förskoleklass jag besökt har jag noterat att det finns en eller flera som inte än riktigt klarar att vänta på sin tur eller kan sitta still hela passen;)

Förskoleklassen kan lätt hamna i kläm mellan två olika världar. Ambitionen är att vara en bro mellan förskolan och skolan. Förskoleklassen bör plocka det bästa ur de bägge världarna, vilket inte alltid är helt enkelt.

3

FritidshemJag har besökt sex fritidshem. De hade 13 till 60 inskrivna barn. Enligt senaste SCB så har vi i Oskarshamn samma antal inskrivna barn per avdelning som i riket (38), men vi har betydligt färre barn per årsarbetare (17,8 barn i Oskarshamn jmf med riket 21,5). Trots bra förutsättningar upplever jag att det är mycket barn på några fritidshem. Barnen har många olika vistelsetider, vilket medför att lämning och hämtning sker hela tiden. Mycket tid går åt att bara hålla koll på alla barn. Tänk er en vacker vårdag. I en skogsdunge, precis när isen börjar spricka upp i kärren. Ett gäng glada ungar hoppar över tuvor, balanserar på hala stenar, jagandes med eller utan grenar efter isflak. Det är en upplevelse det! Dock inte lika kul att ta hand om alla blöta kläder efteråt;) Det finns också många goda exempel på samarbete mellan fritidshemmen i det dagliga arbetet, men också lite större utbyten. På sportlovet anordnades bland annat en turnering ute vid Ernemar för alla fritidshemmen i kommunen. Jag upplever att samarbetet mellan skola och fritidshem fungerar bra, även om jag får en känsla av att det är lite på skolornas villkor. Genom samarbetet ges förutsättningar att dela upp klasser för olika aktiviteter både i och utanför klassrummet. Vilket är till stor fördel både på små och större skolor. Äventyrspedagogik är ett gott exempel på samarbete där barnen får möjlighet till en varierad form av kunskapsinhämtning med rörelse, socialt samspel, samarbete, lek och ledarskap.

År 1, 2 och 3Jag har besökt tolv klasser (varav 2 i B-form). De hade 11 till 31 elever. De större klasserna har tillgång till mer än en lärare och en klass hade även tillgång till två klassrum. Eftersom jag företrädesvis har varit på förmiddagar, så har det inneburit att jag varit på plats när de större klasserna ofta har organiserat sig halvklasser. Jag har särskilt iakttagit hur lång tid de tar att få igång arbetet i klassrummet. I ett par av klasserna tar det lite längre tid innan lugnet infinner sig. Generellt har det varit arbetsro när jag har varit på plats. Alla klassrum har sin egen möblering, anpassat efter de elever som finns i klassen. På alla skolor som jag besökt har det alltid funnits vuxennärvaro på rasterna.

Vi får ofta av media och andra bilden av att elever kan mycket mindre nu än förr. Det man glömmer då är att vi i dag har helt andra krav och förväntningar. I dag kan många barn läsa redan när de börjar i skolan, vilket inte var särskilt vanligt när jag gick i skolan. Mina besök har bekräftat min uppfattning om att elever i dag har betydligt större förmåga att presentera och redogöra för olika saker, att utrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument, lösa problem och analysera, skilja på fakta och värderingar. Viktiga förmågor för det samhälle vi lever i idag och helt avgörande för en levande demokrati. Jag blir glad av att sitta i en klass och höra barnen i grupp berätta för varandra om olika saker och sedan kunna berätta för hela klassen vad kompisen sa. Det tror jag inte alla vuxna klarar.

Jag har upplevt ett antal goda exempel på samarbete inom lärarkåren och mellan olika yrkesgrupper. Vilket jag anser helt nödvändigt för att klara uppdraget.

Jag fick också vara med när Folktandvården inrättade en tillfällig mottagning på Påskallaviksskolan för att barn och föräldrar ska slippa att åka in till Oskarshamn för undersökning.

4

ÖvrigtEn del av den oro som kommit fram i samtal med personal beror bland annat på att man känner en frustation över vem är det som styr egentligen? Är det verksamhetens förutsättningar eller föräldrarnas önskemål? Några pedagoger har gett uttryck för att det inte känt sig delaktiga i processen när nya regler för arbetstid/planering har införts.Det finns i vissa delar av kommunen en uppgivenhet över stor rotation på chefer. Det finns önskemål, framförallt i yttertätorterna att man vill se sina chefer oftare i verksamheten.

Mycket av verksamhetens pengar går till personal. Det innebär att det finns lite pengar över till saker som kan kännas alldeles nödvändiga som till exempel nya kameror för att kunna dokumentera, dörrmattor för att undvika att blöta ner, där barnen måste gå igenom för att ta sig till olika avdelningar. Markiser eller mörkläggningsgardiner så att man kan vistas i klassrum även när det är varmt och solsken o s v.En viss upprustning pågår dock ständigt. Bland annat har fler fått tillgång till interaktiva tavlor och projektorer. Förbättringar görs kontinuerligt på förskolegårdar och skolgårdar. Detta uppskattas mycket.

För nämnden att jobba vidare med

Vi behöver se över framtida behov av lokaler i förskolan. Även om personalen hittar bra lösningar i grupper med många barn, så finns det en smärtgräns på hur många barn man kan ha inskrivna i varje grupp. Vi behöver därför fördjupa oss i, om den planerade utbyggnaden av förskolan är tillräcklig och om platserna finns där behovet är störst?

För att ge förskoleverksamheten bra förutsättningar att kunna skapa större frihet och flexibilitet för föräldrar som har barn i förskolan 15 timmar i veckan behöver vi se över elevpengen för ”15 timmars-barnen”, samt revidera regelverket.

Noga följa upp och utvärdera de satsningar som nämnden har gjort och planerar för, för att stärka ledarskapet i skolan. Redovisningen komplettras med hur kontinuitet och närvaro av förskolechefer och rektorer fungerar.

För att uppmärksamma och bättre skapa förståelse för olika verksamheters betydelse för barnens möjligheter att må bra och lyckas i skolan behöver nämnden fördjupa sina kunskaper kring förskola, förskoleklass och fritidshem.

Personalpolitiska frågor. Hur kan nämnden bidra till att stimulera en bra dialog mellan föräldrar och verksamheten? Hur arbetar vi vidare med dialogen mellan nämnden och verksamheterna.

Ett stort TACK till er alla som bidragit till att göra mina besök intressanta, lärorika och givande!

Lis Lyrbo

5