Verksamhetsberättelse · per grunewald lennart grÅnÄs per-eric grÄns anders grÖnlund binglin...

Verk samhet sberättel s e

TORVILD AAKVAAG BJARNE AAMODT OLAV AARNA LARS-ERIC AARO TEODOR AASTRUP KENT ABBÅS ENNO ABEL EGIL ABRAHAMSEN JONAS ABRAHAMSSON ERIK AGERMAN GUNNAR AGFORS CARLOS AUGUSTO LIRA AGUIAR CHRISTOPHER AHLBERG INGA-BRITT AHLENIUS LENNART AHLGREN GÖRAN AHLSTRÖM KRISTER AHLSTRÖM KRISTINA AHLSTRÖM ESKO AHO MATTI ALAHUHTA HORST ALBACH ANN-CHRISTINE ALBERTSSON PER-ÅKE ALBERTSSON EVA-LENA ALBIHN MARCUS ALDÉN UNO ALFREDEEN HENRIK ALFREDSSON BERT ALLARD THOMAS ALLARD STURE ALLÉN GUNNAR ALMGREN ANDREAS ALSÉN KRISTINA ALSÉR OLLE ALSHOLM LEO ALTING JAVIER ALVAREZ VARA JOHNNY ALVARSSON LOUIS AMÉEN JOAKIM AMORIM PIA ANDERBERG ARNE ANDERSSON BENGT ANDERSSON BERTIL ANDERSSON BJÖRN ANDERSSON BRITT-INGER ANDERSSON CURT ANDERSSON EVERT ANDERSSON GÖRAN ANDERSSON INGER ANDERSSON INGVAR ANDERSSON JOHAN ANDERSSON LARS ANDERSSON MATS ANDERSSON MATS ANDERSSON PATRIK ANDERSSON ROLAND ANDERSSON ROLF ANDERSSON RUNE ANDERSSON SIV ANDERSSON SVEN-ERIK ANDERSSON SÖREN ANDERSSON THOMAS ANDERSSON TOMAS ANDERSSON ÅKE E ANDERSSON ROBERT ANDREEN PETER ANDREKSON CARL-GUSTAF ANDRÉN SVEN G ANDRÉN INGEGERD ANNERGREN KARIN ANNERWALL PARÖ MARKUS ANTONIETTI ULLA ANTONSSON JEANETTE ANTTILA MARIA ANVRET MASAHIKO AOKI KARIN APELMAN GUNILLA ARHÉN ANTTI ARJAS JOHN ARMSTRONG CHRISTEL ARMSTRONG-DARVIK SIGNHILD ARNEGÅRD-HANSEN ROAR ARNTZEN BERTIL ARONSSON LARS AROSENIUS FREDRIK ARP GÖRAN ARVIDSSON OLOF ARWIDI MICHAEL ASHBY LEIF ASP OLA ASPLUND PETER AUGUSTSSON JÖRGEN AXELSSON ANNA AXELSSON WÅLLBERG SVEN AXSÄTER ROLF BACK LARS BACKSELL SIGVARD BAHRKE CLAES BANKVALL DEAN BANNON SERGIO BARABASCHI JOHN S BARAS FRITZ BARK PERCY BARNEVIK ANDERS BAUDE CLAES-GÖRAN BECKEMAN DAVID BEJKER MONICA BELLGRAN CHARLOTTE BENGTSSON EWERT BENGTSSON JENS BENGTSSON NILS BENGTSSON ARNE BENNBORN MATS BENNER CARL BENNET CARL BENNET BENGT BERG CAROLINE BERG LARS BERG YLVA BERG MARTIN BERGDAHL SVEN-GUNNAR BERGDAHL BO BERGGREN THOMAS BERGLIN LARS BERGLUND KARL BERGMAN LARS BERGMAN MATS BERGMAN ROBERT BERGMAN CLAS BERGSTRÖM HANS BERGSTRÖM LENNART BERGSTRÖM PER-OLOV BERGSTRÖM STEN BERGSTRÖM VILLY BERGSTRÖM LARS BERN LARS BERTMAR KLAUS BIEDERMANN ARTHUR BIENENSTOCK LENNART BILLFALK JEAN-PIERRE BIRAT HÅKAN BIRKE MARIE BJELKSÄTER HANS BJUR GUNNAR BJURSELL STEN BJURSTRÖM ERIK BJÖRCK ANDERS BJÖRGERD TOMAS BJÖRK ANDERS BJÖRKLUND STIG BJÖRKMAN HANS BJÖRNSSON ERICH BLOCH ANDERS BLOM STINA BLOMBÄCK HENRIK BLOMQUIST CARL-HUGO BLUHME KLAUS BOCK KENNETH BODIN CONNY BOGENTOFT ORIOL BOHIGAS GUARDIOLA ERIK BOHLIN HOLGER BOHLIN NILS BOHLIN STAFFAN BOHMAN ANDERS BOMAN PÄR BOMAN INGRID BONDE HENRIK BORELIUS GUNNAR BORG GUNILLA BORGEFORS CARL BORREBÆCK HILTJO BOS ERIK BRANDSMA PONTUS BRAUNERHJELM HJALMAR BRISMAR GUNNAR BROCK HANNA BRODDA LEIF BRODÉN ANNETTE BRODIN RAMPE CHARLOTTE BROGREN PER BROMAN BENGT BROMS TORBJÖRN BRORSON KARL BROTZMANN BILL BROX NILS BRUNSSON PEGGY BRUZELIUS DAN BRÄNDSTRÖM RUNAR BRÄNNLUND ANDERS BRÄNNSTRÖM HANS BRÄNNSTRÖM MAGNUS BRÄNNSTRÖM HANS-JÖRG BULLINGER SONAT BURMAN-OLSSON HÅKAN BUSKHE KARIN BYMAN ANNA BÜNGER BRITT-MARIE BYSTEDT STIG BYSTEDT GÖRAN BÄCKBLOM FREDRIK BÄCKHED JAN BÄCKLUND PER-OVE BÄCKSTRÖM URBAN BÄCKSTRÖM LARS BÖRJESSON SOFIA BÖRJESSON SANTIAGO CALATRAVA LARS CALMFORS SUSANNA CAMPBELL JAN CARLÉN EMELIE CARLEÖ COLIN CARLILE HEIDI CARLSÉN CARL-ERIC CARLSON MARTIN CARLSON ULF CARLSON E H ROGER CARLSSON GÖRAN CARLSSON GÖRAN CARLSSON JAN OLOF CARLSSON JAN-OTTO CARLSSON JANNE CARLSSON MÅRTEN CARLSSON SUNE CARLSSON TOMAS CARLSSON TOMAS CARLSSON THOMAS CARLZON MICHEL CARPENTIER GÖRAN CARS BRYAN CARSBERG CHRISTIAN CASPAR TORD CEDELL KLAS CEDERWALL TORSTEN CEGRELL JÖRGEN CENTERMAN VINTON G CERF ROBERT CHABBAL TAO SOON CHAM ICHIRO CHIBATA ATTILA CHIKÁN SOON DAL CHOI JOHAN CHRISTENSON KUNMO CHUNG TORD CLAESON BRIAN CLARK P. JOHN CLARKSON CHRISTIAN CLAUSEN MÅNS COLLIN PETER COLLIN PONTUS CORNELIUS ANDERS CRAFT EDWARD F CRAWLEY INGEMAR CROON PAUL CRUTZEN BARBARA CZARNIAWSKA MAGNUS DAGERSKOG ANDERS DAHL ÅSA DAHL GÖRAN DAHLBERG BO DAHLBOM CLAES DAHLBÄCK JOHN DAHLFORS ERIK DAHLQUIST STEN DAHLQVIST HANS DALBORG HANS G DANIELMEYER ALRIK DANIELSON PER-ERIK DANIELSSON HELEN DANNETUN MAT DARVENIZA PER DAVIDSSON ETIENNE DAVIGNON CARLO DE BENEDETTI ISABELLA DE FEUDIS PONTUS DE LAVAL THIERRY DE MONTBRIAL CLAES DE NEERGAARD CARLOS DE OLIVEIRA PEIXOTO PER DELSING JOHAN DENNELIND BENGT DENNIS JAN DERNESTAM GEORGIA DESTOUNI MARIANNE DICANDER ALEXANDERSSON ULF DINKELSPIEL PIA DJUPMARK MARIA DOLLHOPF CARL DOUGLAS GUSTAF DOUGLAS DUNCAN DOWSON PETER DOYLE JAMES R DRAKE BRITT-MARIE DROTTZ SJÖBERG ANNA DUBOIS STEN DYBECK HANS DYRVOLD BJARNE DÄCKER CHRISTOPHER ECKERBERG RALPH EDEBO URBAN EDENSTRÖM PER-OLOF EDIN BERTIL EDLUND KRISTINA EDSTRÖM BO EDVARDSSON GUNNAR EDWALL BO EGARDT MARIE EHRLING MARIE EHRLING EERO EHRNROOTH GEORG EHRNROOTH HENRIK EHRNROOTH CHRISTIAN EKBERG ANDERS EKBLOM JOHAN EKESIÖÖ BÖRJE EKHOLM BÖRJE EKHOLM DAN EKLUND KLAS EKLUND ANNE-MARIE EKLUND LÖWINDER JAN-OLOF EKLUNDH BO EKMAN THOMAS EKMAN ANNA EKSTRÖM ÅKE EKSTRÖM EMAD EL-SHARKAWI THOMAS ELDERED LENNART ELFGREN BENGT-OLOF ELFSTRÖM GUNNAR ELIASSON JONAS ELIASSON PER-JONAS ELIÆSON MONIKA ELLING HÅKAN ELMQVIST ARNE ELMROTH PEJE EMILSSON SVEN-OLOF ENFORS SVERRE ENG SVEN ENGBLOM STEFAN ENGDAHL PETER ENGLUND MATZ ENGMAN BJÖRN ENGQUIST DAG ENGSTRÖM OLOF ENGSTRÖM PETER ENGSTRÖM LARS ENGWALL MATS ENGWALL HANS ENOCSON OLLE ENSTAM DITTE ERBING ENE ERGMA BERNT ERICSON HAMPUS ERICSSON HÅKAN ERICSSON K ANDERS ERICSSON MAGNUS ERICSSON STIG ERICSSON TORSTEN ERICSSON VERONICA ERICSSON-LAKSO ANNELI ERIKSSON CAJ ERIKSSON HÅKAN ERIKSSON LARS-ERIK ERIKSSON LENNART ERIKSSON MIKAEL ERIKSSON OLOF ERIKSSON PER ERIKSSON PER-OLOF ERIKSSON STAFFAN ERIKSSON LENA ERIXON CHARLOTTE ERKHAMMAR PEKKA ERKKILÄ SVEN ERLANDER GUNNAR ERLANDSSON BIRGIT ERNGREN WOHLIN BENGT ESKILSON SAEID ESMAEILZADEH LENNART EVRELL ULF EWALDSSON INKEN FABER GÖRAN FAGERLUND PER FAHLÉN BO FAHLIN CHARLES FAIRHURST KERSTIN FALCK THOMAS FALK ANNIKA FALKENGREN ANNA FALL PETER FALLENIUS WEITANG FAN YVES FARGE HARRY FAULKNER HANS JÜRGEN FEDERSEL KJELL-OLOF FELDT ANDREY MIKHAILOVICH FINKELSTEIN MARTIN FISCHER HELLMUT FISCHMEISTER BO W FJELKNER HARRY FLAM ANDERS FLODSTRÖM NIKLAS FLYBORG STAFFAN FOLESTAD HANS FOLKESSON OTTO FORGACS HANS G FORSBERG CBE KARIN FORSEKE STURE FORSÉN CHRISTER FORSGREN JACK FORSGREN ERIC FORSSBERG JOHAN FORSSELL EVA FORSSELL-ARONSSON VLADIMIR FORTOV GRETA FOSSUM ULRIKA FRANCKE ULRIKA FRANCKE HARRY FRANK KJELL FRANK SIGBRIT FRANKE TORSTEN FRANSSON PATRIC FREDELL LENNART FREDENBERG KERSTIN FREDGA OWE FREDHOLM PAM FREDMAN BILLY FREDRIKSSON HASSE FREDRIKSSON ÅKE FREDRIKSSON STIG FREYSCHUSS STIG FRIBERG PER ERIK FRICK JONAS FRISÉN HÅKAN FRISINGER TAGE FRISK TOMAS FROM JAN FRYK ÖSTEN FRÅNBERG ULLA-BRITT FRÄJDIN-HELLQVIST TORE FRÄNGSMYR LASZLO FUCHS CHRISTER FUGLESANG TAKAHIRO FUJIMOTO VIIVEKE FÅK PATRIK FÄLTSTRÖM EVA FÄRNSTRAND STEFAN FÖLSTER FRODE GALTUNG STEN GATENBECK PAUL GATENHOLM ANDRAS GEDEON ERNST GEIJER ULRIK GELIUS GÖRAN GELLERSTEDT TRYPHON GEORGIOU MAGDALENA GERGER HÅKAN GERGILS DARIUSH GHATAN IVAR GIAEVER JAMES GIBBONS MICHAEL GIBBONS ERIC GIERTZ KERSTIN GILLSBRO ANDREA GISLE JOOSEN CRISTINA GLAD SERGEI GLAVATSKIH JOHAN GLENNMO KRISTINA GLIMELIUS THOMAS GLÜCK MARY GOOD MALIN GRAFFNER NORDBERG SVEN GRAHN MARKUS GRANLUND LARS GRANLÖF CLAES-GÖRAN GRANQVIST ERIC GRANRYD OVE GRANSTRAND MARIANNE GRAUERS INGMAR GRENTHE SALVATORE GRIMALDI HERMANN GRIMMEISS GÖRAN GRIMVALL MAGNUS GROTH ROBERT W GRUBBSTRÖM ANDERS GRUDÉN ANDERS GRUFMAN PER GRUNEWALD LENNART GRÅNÄS PER-ERIC GRÄNS ANDERS GRÖNLUND BINGLIN GU CHUNYUAN GU SIGMUNDUR GUDBJARNASON PETER GUDMUNDSON WACLAW GUDOWSKI JOHAN GULLICHSEN LARS GUNNARSSON LEI GUO FREDRIK GUSTAFSSON JAN-ÅKE GUSTAFSSON LARS GUSTAFSSON LEIF GUSTAFSSON LENA GUSTAFSSON STEN GUSTAFSSON ANNICA GUSTAVSON STIG GUNNAR GUSTAVSON SÖREN GYLL PEHR G GYLLENHAMMAR JAN GÅNGE JESPER GÖRANSSON JON HAAG BACHARUDDIN JUSUF HABIBIE MARIE HAFSTRÖM ERIK HAGERSTEN ANDERS HAGFELDT JÖRGEN HAGLIND SVANTE HAGMAN TONY HAGSTRÖM MAGNUS HALL MAGNUS HALL ULF HALL ANDERS HALLBERG ANNA HALLBERG BO HALLBERG PER HALLBERG TOMAS HALLÉN KRISTJAN HALLER PER HALLIUS BENGT HALLSTRÖM BENGT HALSE EVA HALVARSSON YLVA HAMBRAEUS BJÖRLING GUNNAR HAMBRAEUS EVA HAMILTON EVA HAMILTON KARL-OLOF HAMMARKVIST ANDERS HAMSTEN MICHAEL HANSEN INGEMAR HANSSON ROBERT HANSSON SVEN OVE HANSSON VEIKKO HARA MAGNUS HARDMEIER SARA HARMENBERG MILTON HARRIS GÖRAN HARRYSSON DESMOND HARTFORD NILS HARTLER MARIS HARTMANIS HYOE HATAKEYAMA BO HEDBERG TORBJÖRN HEDBERG ANDERS HEDENSTEDT BO HEDFORS BO S HEDSTRÖM JENS HEED INGRID HEGBOM EKMAN LARS HEIKENSTEN LARS-ÅKE HELGESSON PER HELLMAN MAGNUS HENREKSON HENRIK HENRIKSSON JENS HENRIKSSON HANS HENTZELL ANTTI HERLIN ANNE-MARIE HERMANSSON SVEN HERNBERG ERIK HERNGREN JOHAN HERNMARCK WOLFGANG A. HERRMANN HANS HERTZ KLAS HESSELMAN KERSTIN HESSIUS OLA HILDINGSSON DAVID HILL FREDRIK HILLELSON MATS HILLERT PER HILLSTRÖM LARS IVAR HISING FOLKE HJALMERS PER HJELM SIGRUN HJELMQUIST MATS HJERPE THOMAS HJERTBERG SOPHIA HOBER THOMAS HOFVENSTAM BERT-INGE HOGSVED PETTER HOLLAND KARL-JOHAN HOLM LENNART HOLM BENGT HOLMBERG GUNNAR HOLMBERG KRISTER HOLMBERG LENNART HOLMBERG GUNNAR HOLMDAHL GRY HOLMGREN HAFSKJOLD JAN HOLMGREN BERTIL HOLMLUND CARIN HOLMQUIST BJARNE HOLMQVIST PETER HOLMSTEDT BENGT HOLMSTROM HANS HOLMSTRÖM TORBJÖRN HOLMSTRÖM ALAIN HONNART MIA HORN AF RANTZIEN HANS HORNUNG LARS HULTKRANTZ LARS HULTMAN BENGT HULTQVIST HANS HENRIK HUSS WILLIAM A HUSTRULID BEVIS HUTCHINSON BENGT NIPPE HYLANDER STAFFAN HÅKANSON CARINA HÅKANSSON HÅKAN HÅKANSSON YNGVE HÅLAND BJÖRN HÄGGLUND STURE HÄGGLUND OLLE HÄGGSTRÖM LARS HÖGBERG ERIK HÖGLUND INGEMAR HÖGLUND BERTIL HÖK FREDRIK HÖRSTEDT FREDRIK HÖÖK KRISTINA HÖÖK THOMAS IDERMARK ANDERS IGEL JAAKKO IHAMUOTILA YUKIO IMANISHI KAZUO INAMORI MARTIN INGVAR LARS IRSTAD ALF ISAKSSON EVA ISAKSSON ÅKE IVERFELDT JAN-OLOF JACKE BO JACOBSON CARL-OLOF JACOBSON PETTER JACOBSSON ROLAND JACOBSSON ULF JAKOBSSON ANDERS JANSSON INGRID JANSSON ARVYDAS JANULAITIS HENRY JARLSSON PÅL JARNESS DAVID JARVIS PETER JENNERGREN TORSTEN E JENSFELT ARNE JERNELÖV ÅKE JERNQVIST ESPRIÚ JAVIER JIMENEZ BENT JOHANNESSON ROLF JOHANNESSON THOMAS JOHANNESSON INGE JOHANSEN ANITA JOHANSSON ANN LOUISE JOHANSSON BERNT JOHANSSON BÖRJE JOHANSSON CARL-JOHAN JOHANSSON GUNN JOHANSSON GUNNAR L JOHANSSON GÖRAN JOHANSSON HANS JOHANSSON HANS E JOHANSSON HASSE JOHANSSON HENRIK JOHANSSON HÅKAN JOHANSSON JAN C JOHANSSON JAN-OLOV JOHANSSON JERKER JOHANSSON LEIF JOHANSSON LEIF JOHANSSON OLLE JOHANSSON SVENOVE JOHANSSON ULF J JOHANSSON PETER BERGHSEY JOHNSEN ANTONIA AX:SON JOHNSON PONTUS JOHNSON VIVECA AX:SON JOHNSON TOM JOHNSTONE PEDER JONSSON LARS JONUNG HENRIK JORDAHL LARS G JOSEFSSON LEIF JOSEFSSON STAFFAN JOSEPHSON FRANÇOIS JUILLET CLAES-ROBERT JULANDER BO JUNGNER TAPANI JÄRVINEN GUNILLA JÖNSON HÅKAN JÖNSSON PÄR JÖNSSON ANNA KADEFORS ARNE KAIJSER MARTTI M KAILA VAHID KALHORI TERJE KALLAND PER KALLSTENIUS KARIN KALOCZY MATTI KANKAANPÄÄ CHARLES KAO JAN-ÅKE KARK HANS KARLANDER NILS KARLSON ARNE KARLSSON CHRISTER KARLSSON JAN-ÅKE KARLSSON LENNART KARLSSON JOHAN KARLSTRÖM URBAN KARLSTRÖM BENGT KASEMO KOJI KATO JOAKIM KENNEDY LÁSZLÓ KEVICZKY MARIA KHORSAND TOR KIHLMAN LISELOTT KILAAS MERVYN KING ANDERS KINNANDER KOUTA KINOSHITA TÖIVE KIVIKAS BENGT KJELL JONAS KJELLSTRAND PEDER KLEPPE GERT KNUTSSON SVEN KNUTSSON JUAN KIAT KOH ERIK KOLLBERG DANICA KRAGIC JENSFELT GERHARD KREYSA TORBJÖRN KRONANDER WOLFGANG KROPP ANN KRUMLINDE HERMANN KRÄMER URBAN KRÖNSTRÖM UDAY KUMAR ANDERS KUPSU JUHANI KUUSI MIRJA KVAAVIK BARTLEY SVEN KVARNSTRÖM LARS KYLBERG TOMAS KÅBERGER PER KÅGESON BO KÅGSTRÖM ERLAND KÄLLÉN BO KÄLLSTRAND JONAS KÖHLIN ANNE L’HUILLIER PIERRE LAFFITTE FREDRIK LAGERGREN SVEN TORBJÖRN LAGERWALL

»Akademien har till uppgift att till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling«

IVAs stadgar, § 1

INNEHÅLL

IVA i korthet .................................................................................................................................................. 4Hållbar utveckling ....................................................................................................................................... 8Informations- och kommunikationsteknik .................................................................................18Ekonomi och företagande ...................................................................................................................28Energi .............................................................................................................................................................. 40Utbildning och forskning ...................................................................................................................... 50Högtidssammankomst .......................................................................................................................... 64IVA-dokumentation 2015 ....................................................................................................................71

ÖVERL IGGARE

Kungl. Ingenjörs-

vetenskaps-akademien

IVA är världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi med H.M. Konungen som högsta beskyddare.

De drygt 900 svenska ledamöterna är indelade i tolv avdelningar med skilda vetenskapliga inriktningar inom teknik, ekonomi och samhälle. IVA har också närmare 300 utländska ledamöter.

Nätverket består av beslutsfattare och experter från näringsliv, akademi och förvaltning. Här finns kunskap och erfarenhet från ledamöterna och IVAs Näringslivsråd.

I Näringslivsrådet ingår drygt 230 företag och organisationer. Det säkrar akademiens förankring i näringslivet och utgör ett långsiktigt finansiellt stöd.

Akademien är fristående. Den finansieras genom projektanslag, bidrag från näringslivet, ett statsanslag samt intäkter från konferensverksamheten. Omsättningen var 2015 92 miljoner.

Ett globalt perspektiv präglar verksamheten där omvärldsbevakning, studieresor och samarbeten med andra ingenjörsvetenskapsakademier är viktigt.

IVA uppmärksammar och belönar insatser inom naturvetenskap, teknik och ekonomi genom priser, stipendier och medaljer. Akademien tar också initiativ till verksamheter som sedan knoppas av till egna organisationer.

IVA Konferenscenter är en välbesökt mötes plats. Varje år deltar cirka 40 000 personer i möten, seminarier och aktiviteter.

I VA I KORTHE T

IVA bildas som kunglig

akademi. Gustaf Dalén blir ledamot nummer 1.

Johannes Ruths får IVAs första

stora guldmedalj. Uppfin

naren Gustaf Patrik de Laval uppmärksam

mades med IVAs första

minnesmedalj.

Sjögren biblio teket med över

10 000 böcker doneras till

IVA. I samlingen ingår första utgåvan av Newtons Principia.

IVA tar initiativ till Svetskommissionen för

fogningsteknisk utveckling i Sverige.

Tekniska museet, som grundades av

Torsten Althin, flyttar från IVAs vind till sina nuvarande lokaler

på Gärdet.

1936

1931

1928

1924

1919

ÖVERL IGGARE

4–5

JANUARI FEBRUARI MA

RS APR

IL MA

J JNUI JULI AUGUSTISEPTEM

BER

OKO

TBER

N

OV

EMBE

R

DEC

EMBE

R

Möten i Stockholm Möten i övriga landet

Avdelningsmöten Akademisammankomster

Näringslivsrådet Projekt och programrådsmöten

IVA Nord, Syd och Väst

Mötesplats för samhällspåverkan

IVAs tolv avdelningar, projekt, Näringslivsråd och regionala sektioner arrangerade 2015 långt fler än 100 möten över hela Sverige.

Mötena är kostnadsfria och öppna för alla. Genom projekten påverkar

IVAs samhällutvecklingen utifrån ett vetenskapligt synsätt.

IVAs första vd, kommerserådet, Axel F. Enström avgår efter 21 år

på posten.

IVA öppnar sitt första internationella kontor i New York.

Kontoret flyttade senare till Washington D.C. Det blev

startskottet för Sveriges Tekniska Atta chéer med

kontor över hela världen. Verksamheten fortsätter

inom Tillväxtanalys.

IVAs Närings livsråd

bildas, då under namnet IVAs industriella råd. Idag

ingår drygt 230 företag

och offentliga organisationer.

IVA tar initiativet till den svenska delen av entre

prenörs nätverket Connect. Christer

Zetter berg var dess första

ledare.

IVA bildar Power Circle som elkraftbranschens intresseor

ganisation. Stig Göthe är förste

ordförande.

Lena Treschow Torell blir

IVAs första kvinnliga vd.

Prins Daniel utses till heders

ledamot.IVAs student råd bildas.

IVA tar initiativet till

Ytkemiska laboratoriet.

Preses leder Royal Tech

nology Mission. Den första resan med

kungen gick till Kali fornien.

Både Boeing och Silicon

Valley besöktes. RTM har regelbundet genomförts sedan dess.

Kungen inviger Wallen

bergsalen i konferens

centret.

1941 är IVA en av grun darna till Tekniska

nomenklaturcentralen.

1983

1963

1946

1940

1950 20011997

20062015

2008

1984

6

VD - ORD

Oberoende brobyggare i framkant

Samhällets utmaningar är påtagliga. Klimatförändringar, miljöproblem och stora flyktingströmmar är sådant som

vi måste hantera såväl globalt som nationellt.Men dessa utmaningar medför samtidigt

möjligheter till utveckling av innovationer och nya företag.

Också annat formar framtiden för oss alla. Forskning och teknisk utveckling inte minst.

Digitaliseringens transformerande effekter kan vi börja ana på allvar. Det digitala, uppkopplade, samhället växer raskt fram. Detta måste vi hantera med omtanke. Annars kan vi hamna i en ny itbubbla med tillspillogivna mångmiljardbelopp. Många av de företag som inte lyckades i itbubblan hade affärsmodeller som kanske skulle varit framgångsrika i dag. Men då, för femton år sedan, var varken teknik eller användare mogna för detta.

Nödvändigheten av hållbar utveckling, resurseffektivitet och cirkulär ekonomi är också sådant som dessbättre är mitt i samhällsdebatt och verklighet.

Mitt i alla dessa förändringar och möjligheter finns i högsta grad IVA under fast ledning av vår preses Leif Johansson.

Vår roll som oberoende arena för brobyggande mellan akademi, näringsliv, politik och samhälle har alltid varit viktig. I dag är kanske betydelsen större än någonsin.

Därför ska våra kärnvärden kvalitet, kompe-tens, fristående och framkant genomsyra allt vi gör. Jag känner mig trygg i att vi lever upp till dessa efter bästa förmåga.

Engagemanget och kompetensen hos akademiens ledamöter parat med kunskaper hos tunga beslutsfattare i vårt näringslivsråd hör

till det som ger stark legitimitet åt IVA. Vårt arbete är på alla tänkbara sätt kvalitetssäkrat och förankrat.

Resultaten från våra projekt är därför trovärdiga.

Ett aV projEktEn, Attraktionskraft för hållbar tillväxt, har levererat sin allt annat än urvattnade slutrapport. Genomslaget är stort och bakom rapporten står en enig och namnkunnig styrgrupp med Carl Bennet i spetsen. Nu pågår projektets kommunikationsfas som särskilt fokuserar på de fyra spetspiloter som projektet identifierat. Koncentrerade satsningar på hållbara textilier, smarta urbana bostäder, digital hälsa och dataspel visar på nya sätt att arbeta. Dessa kan dessutom bli verkliga framgångsområden för Sverige.

Våra projekt ligger rätt i tiden och behandlar de mest väsentliga frågorna för att hitta de bästa svaren. Resurseffektiva affärsmodeller är ett exempel. I detta studeras bland annat materialflöden i viktiga branscher. Allt för att komma fram till hur ekonomin ska kunna bli mer cirkulär. Anders Narvinger leder styrgruppens arbete.

projEktEt InnoVatIon I skogsnärIngEn startades i slutet av 2015 och syftar till att identifiera hur den svenska skogsnäringens världsledande position kan stärkas. Också det är exempel på IVAs arbete för att skapa nya vägar till en hållbar tillväxtekonomi. Olof Persson är projektets ordförande.

Framtidens goda stad, ytterligare ett nystartat projekt 2015, ska verka för att ge en ökande befolkning förutsättningar att bo och verka i attraktiva livsmiljöer. Gabriel Urwitz leder projektets styrgrupp.

Ledamöter gör engagerade insatser, inte bara i våra projekt, utan verksamheten i våra tolv avdelningar har god fart. Seminarier på hög nivå både vad gäller innehåll och deltagare är arbetets signum. Akademiens tvärgående programråd lyfter fram frågor som vi är nyfikna på och som kanske kan bli framtida projekt. Denna breda ansats påverkar IVA positivt. Programrådet med Afrika i fokus är egentligen avslutat. Men deltagarna fortsätter ändå under Ivan Öfverholms ledning. Heder åt sådant!

närIngslIVsrådEt, från 2016 med Eva Hamilton som ordförande, lockar toppar från näringslivet till intressanta frukostmöten. Erik Lautmann, som lett arbetet under fem år fram till årsskiftet, har sett till att Näringslivsrådets aktiviteter är bättre än någonsin och numera även mer spridda över landet. Detta stärker hela IVA.

Att arrangera seminarier och möten långt från Stockholm ger oss fler och vidare perspektiv. Alla delar av IVA är medvetna om betydelsen av regional närvaro.

Allt detta ger mig verkligen anledning att se de kommande åren an med stor tillförsikt. IVA kommer att vara en viktig arena långt efter 100årsfirandet år 2019.

Björn O. Nilsson, vd IVA

ÖVERL IGGARE

HÅLLBAR UT VECKL ING

Vi blir allt fler på vår planet. Befolkningstillväxten och andra globala samhällsutmaningar kräver en hållbar utveckling. Resurser måste användas effektivt och vara förnybara. IVA driver projekt för att stärka hållbarhetsarbetet i Sverige och internationellt.

10


Hållbarhet djupt rotad i svensk skogsnäring

Hållbar utveckling är ingen f lyktig modenyck. Det är ett nödvändigt fundament om framtiden ska bli ljus.

För att detta ska bli verklighet krävs smarta lösningar och förnuftig användning av resurser. Allra listigast är förstås att utnyttja sådant som inte är ändliga tillgångar.

Skog, rätt skött, är just en sådan ickeändlig råvara vars möjligheter allt fler fått upp ögonen för.

Jägmästare Carina Håkansson är vd för Skogsindustrierna, skogsnäringens branschorganisation. För henne är hållbarhetstänkande inget nytt påfund.

– Jag har levt med skogsbruket i snart 35 år. Att avverkning av virke ska skötas på ett uthålligt sätt och att skogsprodukter är miljövänliga sitter i ryggmärgen på hela skogsnäringen. Så för oss är hållbarhet en självklarhet, säger hon.

I andra branscher är insikterna mer nyvaknade.

– För mig är ett hållbart samhälle ett som tillfredsställer dagens behov utan att förstöra för nästa generation. Det finns flera dimen

sioner på detta: ekonomi, miljö och social hållbarhet.

Klimat och miljöproblemen är globala. Jordens befolkning ökar och allt fler ska få det bättre. Det är därför en ordentlig utmaning att skapa den nödvändiga ekonomiska tillväxten med hållbara förtecken.

– Det hindrar inte att vi måste sträva mot global hållbar tillväxt. Resurserna, det vi hämtar ur jorden, som metaller, tar ju så småningom slut. Därför behöver ekonomin vara cirkulär för att vi ska klara utmaningarna. Det måste vi bli grymt mycket bättre på.

sVEnsk skogsIndustrI bIdrar sedan långt mer än 100 år till detta.

– Skog är förnybar. Produkter tillverkade av skog kan återvinnas gång på gång. Tidningspapper exempelvis kan cirkulera sju gånger innan det slutligen blir bioenergi.

Sverige är tillsammans med Kanada, USA och Finland världens ledande exportörer av papper, massa och sågade trävaror. Så det är klart att den svenska skogsnäringen gör en

OM CARINA HÅKANSSON

Carina Håkansson är jägmästare och sedan 2013 vd för Skogsindustrierna. Hon var tidigare i nästan 20 år anställd i olika chefsbefattningar på Stora Enso. Hon har även varit vd för energibolaget Dalakraft.

Carina Håkansson är ledamot i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Hon valdes 2015 till ledamot i avdelningen för Skogsnäringens teknik. Hon är medlem i styrgruppen för projektet Innovation i Skogsnäringen.

»Det finns mer skog i Sverige nu än någonsin. Det beror på att vi aldrig tar ut mer virke än tillväxten tillåter.«

MÖTEN: HÅLLBAR UTVECKLING

12


aktiv insats för att minska den globala klimatförändringen.

– Ändå finns det mer skog i Sverige nu än någonsin. Det beror på att vi aldrig tar ut mer virke än tillväxten tillåter. Det är industrin dimensionerad för.

Trävaror binder koldioxid och lagrar kolet ända fram till dess det blir energi. Och då tas den utsläppta klimatgasen upp av den växande skogen. Att göra verkligt långvariga produkter av trävirke är därför en god idé. Småhus är ett klimatvänligt exempel. Men stora flerfamiljshus har däremot varit sällsynta företeelser.

– Förklaringen är att det var förbjudet att bygga stort av trä innan vi gick med i EU. Nu har vi byggt upp kunskapen igen och cirka tio procent av det som byggs nu är trähus. Flera företag bygger upp produktion för detta. Det är, tycker jag, fantastiskt och det skapar dessutom jobb i delar av landet som verkligen behöver det.

Ibland, framför allt av personer utanför skogsnäringen, ventileras uppfattningen att branschen är trög och inte särskilt intresse

rad av innovativa nya möjligheter. Det, menar Carina Håkansson, är bara en fördom.

– Den kanske kan verka konservativ eftersom perspektiven i skogsbruket är 80åriga. Och med investeringar i en pappersmaskin på fyra till fem miljarder så byter man inte inriktning hur lätt som helst. Men utvecklingen inom skogsbruket,

i industrin och på miljösidan har gått väldigt snabbt och i vissa delar varit dramatisk.

Även i fortsättningen kommer de traditionella skogsbaserade produkterna, som skapar stort exportnetto för Sverige, att vara kärnan i skogsnäringen. Men nya produkter utvecklas. Billerud Korsnäs konservburk av papper är ett exempel. Den rektangulära pappersburken tar mindre plats på butikshyllan, är lättare än

plåtkollegan och minskar transportvolymen eftersom den är just rektangulär i stället för rund. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, har framställt ett protein som fungerar väl som fiskmat. Nu pågår försök att göra fiskmaten till kommersiell verklighet.

– Allt man kan göra av olja och mer därtill kan man göra av trä. Olja och trä har kol som gemensam nämnare.

att utVEckla flEr produkter från biologiska råvaror är syftet med ett av de nationella strategiska innovationsområdena, Bioinnovation. År 2050 är visionen att Sverige har ställt om till bioekonomi. Ett 60tal intressenter deltar. Staten betalar hälften och företagen hälften.

Biodrivmedel är tillsammans med eldrivna fordon det som kan göra vägtransporterna fossil fria. Men anslag för utveckling av drivmedel från restprodukter från skogsnäringen är, hävdar Carina Håkansson, alltför kortsiktiga. Att utveckla och producera sådant som kan tankas vid macken blir dyrt.

– Naturen har gjort flera steg i tillverkningen av olja. Från trä måste vi göra allt själva. Det

25 mars – StockholmPå väg mot ett resurseffektivt näringslivSeminarium – Projektet Resurseffektiva affärsmodeller och Naturvårdsverket

25 september – StockholmFärdvägar mot 2050 – så blir vi ännu resurseffektivareSeminarium – Projektet Resurseffektiva affärsmodeller

30 september – MalmöFramtidens goda stad – finns den i Greater Copenhagen Area?Seminarium – Avdelningen för samhällsbyggnad och IVA Syd

20 oktober – GöteborgHållbart företagandeFrukostmöte – IVA Väst och IVAs Näringslivsråd med Michael Treschow

21 oktober – StockholmCirkulär ekonomi och resurseffektiva affärsmodeller (med Miljömålsberedningen)Seminarium – Projektet Resurseffektiva affärsmodeller

3 november – StockholmHållbart ledarskap för SodexoFrukostmöte – IVAs Näringslivsråd med Azita Shariati, vd Sodexo Sverige och Danmark

»För mig är ett hållbart samhälle ett som tillfredsställer

dagens behov utan att förstöra för nästa generation.«

13

saknas också stora produktionsanläggningar. Att bygga de första storskaliga skulle bli mycket kostsamt.

Men att skogen har stor potential som råvara i den fossilfria framtida bioekonomin, det har politiker av alla kulörer insett. Alliansregeringen initierade ett nationellt program för skogen och den nuvarande regeringen har hakat på. Regeringens innovationsråd pekar ut skogen som framtidskälla.

– Insikterna finns, mycket är på gång men nu gäller det att det blir konkreta åtgärder och handlingar.

dEt är IntE bara skogsbranschen och politiker som insett att skog kan vara en ut

märkt tillgång för nya produkter. Många intressenter vill ta del av den gröna resursen. Turism och fritid är självklara men också kemi, fordons, teko och livsmedelsbranscherna granskar möjligheterna. Kanske får den traditionella skogsindustrin konkurrens om råvaran.

– Avgörande är hur skogsindustrin förhåller sig till detta. Men styrelsen för Skogsindustrierna har formulerat sin vision: Skogsnäringen driver tillväxt i världens bioekonomi. Så ambitionen finns hos den traditionella skogsbranschen.

Det är förstås inte bara skogsindustrier, politiker och forskning som ska se till att Sverige blir en bioekonomi. Vi konsumenter

har faktiskt stort inflytande på hur snabbt omställningen ska gå.

– Alla vill ha miljövänliga produkter. Svensk ekomat exempelvis. Men det är inte alltid beteendet stämmer överens med vad man säger. Kopplingen mellan hjärna, hand och plånbok är svår att påverka. Min dröm är att kunder i livsmedelsbutiker självklart aktivt väljer papperskasse eftersom de vet att den kommer från förnybar råvara, säger Carina Håkansson som ju företräder en industri som lever som den lär. Skogsindustrins bruk är landets största producent och användare av bioenergi. Processerna är redan till 97 procent fossilfria. Något för andra att ta efter.

14


Handfast pedagogik på en parkeringsplats i Almedalen visade att slöseriet med livsmedel kan minska kraftigt.

Projektet Resurseffektiva affärsmodeller tog ett annorlunda grepp vid sitt seminarium. Deltagarna fick under kunnig handledning laga god mat och dryck från råvaror som annars skulle ha hamnat i soptunnan. Åhörarna bjöds också på inspirerande exempel på konkret resurseffektivitet från företag och myndig heter.

Anders Narvinger är ordförande i styrgruppen för Resurseffektiva affärsmodeller.

– Schnippeldiscon startades av mataktivister i Tyskland som ville visa att man kan göra något åt svinnet av mat, sa han.

En tredjedel av den globala livsmedelsproduktionen hamnar i soporna istället för magarna. De kasserade matvarorna skulle räcka till att mätta världens alla hungrande. Fyra gånger om.

Inom många områden kan resursslöseriet minska kraftigt. Exempel från deltagande företag och myndigheter visade att mycket kan åstadkommas om man tänker annorlunda.

Modeföretaget Filippa K satsar på hållbara

kläder. Garderoberna behöver inte vara överfyllda om plaggen är framtagna med bra material och kan kombineras.

Också myndigheter kan bidra till ökad resurseffektivitet.

Bland annat genom information. Den som vet att en enda kopp kaffe förutsätter användning av 140 liter vatten kanske inte brygger mer än vad som verkligen går åt.

Kerstin Cederlöf, ställföreträdande gd för Naturvårdsverket, påpekade att man kan vrida och vända på invanda rutiner. På Naturvårdsverkets konferenser är vegetarisk mat standard. Men den deltagare som ändå vill ha kött på tallriken kan kryssa i en ruta på anmälnings blanketten. Tvärt emot hur det brukar vara.

Tyngre branscher, som fastighet, har också möjligheter att förändra. Tillsammans med företaget Kompanjonen har Vasakronan sett till att innan en fastighet rivs eller renoveras tas så mycket som möjligt av det material, typ fönster och dörrar, som är på väg att kasseras till vara. Och säljs vidare. Dessutom med god vinst.

Schnippeldisco steg mot minskat slöseri med livsmedel

OM RESURSEFFEKTIVA AFFÄRS MODELLER – STÄRKT KONKURRENS KRAFT

Projektet ska stimulera framväxten av nya affärs modeller med inbyggd resurseffektivitet. En analysgrupp arbetar med frågeställningar kring styrmedel och incitament. Projektets fem arbetsgrupper är indelade efter bransch.

Med utgångspunkt i resultatet från arbets-grupperna och från andra studier tas policyrekommendationer mot 2020 fram. Dessa kommer att innehålla näringslivets syn på hur Sverige stärker sin konkurrenskraft i en framtid med begränsade resurser.

Styrgruppsordförande är Anders Narvinger.

Projektet pågår 2014–2016.

Anders Narvinger och Björn Stigson.

Ingrid Petersson.

15

Snabbspår till framtidens goda stad

Sveriges städer växer. De stora mest. Attraktiva stadsmiljöer med sitt utbud av service, utbildning och kultur lockar

allt fler. Det är en ostoppbar global verklighet. Men baksidor finns: bostadsbrist, segregation, proppfull kollektivtrafik och köer i långsam snigelfart på vägar och gator är några exempel.

IVAs projekt Framtidens goda stad ska därför verka för att Sveriges ökande befolkning ska kunna bo och jobba i just attraktiva livsmiljöer.

– Vi ska inte bara titta på stora städer, utan också försöka komma fram till hur krympande regioner ska bli bra miljöer för invånarna, säger Staffan Eriksson som är projektledare.

Vad som är en god stad är inte helt lätt att definiera, men ett kännetecken är att invånarna inte flyttar därifrån på grund av vantrivsel.

– En god stad är hållbar; ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Den ska fungera bra för alla oavsett ålder, kön eller ursprung.

I projektet ska skilda geografiska områden studeras, såväl nybyggda stadsdelar som miljonprogrammets miljöer, för att ta reda på vad som skapar framgångsrik utveckling.

Kollektivtrafik och andra former av resande hör till det som särskilt ska granskas.

– Kollektivtrafiken måste vara väl utbyggd och fungera smidigt. Men den är dyr, så fler måste välja det alternativet för att den ska bli relativt sett billigare och på allvar bidra till minskad biltrafik och mindre utsläpp.

Ett sätt att påverka detta är exempelvis att förändra hållplatsers placering. De kan göras trevligare och rent av bli mötesplatser för människor. Med ny teknik är det fullt möjligt menar Staffan Eriksson och påpekar att i Göteborg finns det numera en busshållplats inomhus, i ett bibliotek.

– Eldrivna fordon förändrar möjligheterna radikalt.

Övergripande är planerings och beslutsprocesserna för samhällsutveckling i vid mening en av de största uppgifterna att ta sig an för projektdeltagarna.

– Politiker och tjänstemän med ansvar för samhällets utveckling har nyckelroller. Även beslutsfattare i näringslivet ska kunna ha nytta av det vi kommer fram till, säger Staffan Eriksson.

OM FRAMTIDENS GODA STAD

Projektet ska verka för att ge en ökande befolkning förutsättningar att bo och verka i attraktiva livsmiljöer.

I projektet finns fyra arbetsgrupper:

Gruppen Urbaniseringens drivkrafter och hinder svarar för att projektet tar avstamp i ny och relevant forskning.

Gruppen Positiva utvecklingsspiraler ska studera verkliga områden i några regioner.

Gruppen Flöden i framtidens hållbara städer ska arbeta visionärt med tekniska, sociala och logistiska flöden.

Gruppen Planerings- och beslutsprocesser ska undersöka hur nya rön och planer bäst förankras.

Styrgruppen leds av Gabriel Urwitz, Segulah, och består i övrigt av före trädare för alla relevanta samhällsområden.


16

Nästan 35 procent av den svenska nettoexporten kommer från skogsnäringen. Den förnybara skogen är

också en naturlig del av framtidens fossilfria bioekonomi.

Men den världsledande svenska skogsindustrin lider av låg lönsamhet, vilket gör det svårt att skapa resurser till investeringar i sådant som kan bli slagkraftiga innovationer.

Innovation i skogsnäringen är ett nytt IVAprojekt med målet att ta reda på hur näringens internationella position kan bli än starkare.

Mats Johnson är huvudprojektledare. Han har lång erfarenhet av hur man omvandlar skogsforskares rön till lönsamma affärer.

– Skogsindustrin är bra på mycket, men det finns inga enkla lösningar för hur branschens innovationskraft ska ökas, säger han.

Det krävs mer än forskning och tekniska uppfinningar för detta.

– Mål och visioner är lätta att formulera. Men vägen dit är knagglig. Nya affärsmodeller är ett villkor för att det ska bli innovationer. Det vill säga att ny teknik eller nya produkter slår brett på marknaden.

För skogsindustrin är det svårt att på egen hand klara detta. Fortsatt framgång i branschen är en angelägenhet för hela samhället. Företagen står för många arbetstillfällen ofta

med anläggningar en bra bit från de stora städerna.

– Hjälp och stöd från akademi och stat behövs. Det gäller att få fram nya finansiärer och entreprenörer. Innovativa miljöer som lockar smarta personer är ett måste.

De stora möjligheterna finns i skärningen mellan skilda industrigrenar. Industriella samarbeten tvärs över branschgränser är en väg till förnyelse. Kanske kan då helt nya industrier se dagens ljus.

Lyckas detta kan Sveriges skogar bli ett trumfkort i omställningen från kol och olja till grön ekonomi. Bortsett från de nordiska länderna har övriga Europa inte insett skogens potential.

– I Europa ser man skog som vild natur utan egentlig samhällsnytta.

Mats Johnson anser att IVAprojektets tidsperspektiv måste vara på både lång och kort sikt.

– Vi kan bidra med att ta reda på vilka som är de stora hindren för utveckling i skogsnäringen och med vad staten kan göra. Väsentligt är också att skapa medvetenhet om möjligheterna. Därför riktar sig projektet till såväl politiker som forskare och till industrin. Och inte bara till den nuvarande skogsnäringen, säger han.

Nya affärs-modeller får skogen att växa

OM INNOVATION I SKOGSNÄRINGEN

Projektet syftar till att identifiera hur Sveriges skogsnäring, genom att medverka allt mer i en omställning till en biobaserad samhällsekonomi, kan stärka sektorns världsledande position. Projektets arbets grupper ska besvara frågor inom tre områden:

• hur skogsnäringen bäst kan utveckla sina nuvarande värdekedjor och vara med att skapa nya

• hur industri, finansiärer och forskare kan samverka för att skapa en högre nivå av innovation och framtidens produktmöjligheter

• hur skogsråvara kan bidra i högre grad än i dag i energisystemet och för samhällsbyggnad

Projektets mål är att påverka akademi, industri och politik i en riktning mot en förnyad och förstärkt roll för skogsbaserade produkter.

Styrgruppen leds av Olof Persson.



17

För kemiföretag kan tiden från laboratoriet till kommersiell verklighet vara lika lång som för läkemedel. ITech, startat

år 2000 av forskare från Chalmers och Göteborgs universitet, har utvecklat en giftfri och miljövänlig båtbottenfärg.

Hösten 2015 blev färgen godkänd för användning inom EU. Utvecklingen har skett med stöd av Mistra.

Den aktiva substansen i den innovativa färgen, Selektope, är medetomidin. Ämnet används sedan länge inom veterinärmedicinen för att söva hundar och katter.

Som ingrediens i båtbottenfärg har den en omvänd funktion. Den skrämmer helt enkelt bort havstulpanerna, den vanligaste typen av bottenpåväxt. Detta sker utan att skada havstulpanerna.

De gängse färgerna som innehåller stora

mängder koppar tar däremot död på det lilla kräftdjuret. Dessutom hamnar så småningom kopparn i havet.

Lena Lindblad är forskningschef och en av bolagets grundare.

– Det tog tre år att få fram alla nödvändiga dokument och därefter sex år innan färgen blev godkänd i Europa, sa hon, vid ett IVAseminarium.

Kostnaden för godkännandet blev 50 miljoner kronor. Lena Lindblad påpekade att den långa processen från utveckling till godkännande förutsätter ägare som tänker riktigt långsiktigt.

Små företag som vill utveckla en innovation kan behöva andra typer av kunskaper och utrustning än de egna. Det erbjuder Astra Zenecas Biohub i Mölndal. ITech är ett av de bolag som nyttjat den möjligheten.

Framtidens arbete, grön omställning och global samverkan är några av de frågor som framtidsminister Kristina Persson

vrider och vänder på.– Men jag är optimist. Vi ligger långt fram

exempelvis när det gäller entreprenörskap. Utbildningsnivån är relativt hög och korruptionen obefintlig, sa hon vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av IVAs projekt Attraktionskraft för hållbar tillväxt.

Att omforma arbetsmarknaden är inget jobb för bara en minister. Istället menade hon att 8–9 ministrar kommer att bli berörda.

– Visionen om full sysselsättning är gångbar. Men för att nå dit krävs ett brett samarbete om socialförsäkringar och skatter. Grön omställning och cirkulär ekonomi ger fler jobb.

Att Sverige ska vara attraktivt sett globalt är väsentligt. Därför måste attraktionskraften stärkas såväl lokalt, regionalt som nationellt.

– Att ta bort nationalstatsgränser så långt det är möjligt är också viktigt för ett exportland som Sverige. Vi måste skapa en politik som bejakar. Politiken måste helt enkelt hänga med i utvecklingen, sa Kristina Persson.

Grön omställning och globalisering prövar svensk attraktionskraft

Lång väg till marknaden för innovationer i kemibranschen

Kristina Persson.

Lena Lindblad.

ÖVERL IGGARE

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIK ATIONSTEKNIK

Automatisering, artificiell intelligens och digitalisering förändrar i grunden förutsättningarna för individer, företag och samhälle. Konsekvenserna är lika omvälvande som när samhället elektrifierades. IVA belyser en rad aspekter av förändringen.

ÖVERL IGGARE

18–19

ÖVERL IGGARE

20

INFORMATIONS - OCH KOMMUNIK AT IONSTEKNIK

21

Mänsklig smart robot framtidens jobbar kompis

Facebooks grundare, Mark Zuckerberg, ska satsa på en robotbutler. 2018 skrivs var femte text av robotar. IBM gör män

niskorobot smartare och AI konkurrerar ut medelklassen. Allt detta är saxat ur rubriker i Ny Teknik under januari 2016. Före jul slog en robot in klappar i Media Markts tvreklam. Robotar är helt klart ett glödhett område.

Förra året presenterades stora svenska satsningar på forskning om autonoma system, artificiell intelligens, AI, och robotik. Danica Kragic Jensfelt är professor i robotik på KTH och en av de forskare som ska omsätta anslagen till konkreta forskningsrön.

– Med ettor och nollor kan man bygga om världen, säger hon.

Hon säger detta exakt 1111100, det vill säga klockan elva prick, den elfte januari. Men binärt än så kan det knappast bli.

– Årets bästa klockslag.

Ettor och nollor klarar förstås inte allt på alldeles egen hand. Det krävs datorer, data, mjukvara och sensorer av olika slag för att en robot ska kunna uträtta något i den fysiska världen. Och naturligtvis också forskare och programmerare som kombinerar och utveck

lar beståndsdelarna till fungerande fysiska maskiner – robotar eller någon annan form av autonoma system.

Industrirobotar har funnits länge. Ford introducerade den första i bilindustrin i början av 1960talet och själva ordet robot är bröderna Čapeks från 1920talet.

– Förr förprogrammerades exempelvis bilfabrikernas robotar. Det var slutna system där robotarna gjorde sitt utan att människor behövde vara i närheten, säger Danica Kragic Jensfelt.

Nu handlar robotutvecklingen istället om att integrera fysiska maskiner med mänsklig aktivitet i normala miljöer.

– Tidigare var en robot egentligen en kraftig arm som utförde rörelser mycket exakt. Men nu har Honda och Sony utvecklat humanoider. Sådana finns också i forskningslabb.

Det är först de senaste åren som datorer och sensorer har fått tillräcklig kapacitet för att det ska bli möjligt att konstruera autonoma system som styrs av artificiell intelligens.

– Det behövs data från många sensorer. Systemen måste kunna ta hänsyn till allt brus som uppstår på grund av den stora data

OM DANICA KRAGIC JENSFELT

Professor Danica Kragic Jensfelt är doktor i robotik. Hon har varit gästforskare vid Columbia University och Johns Hopkins University. Sedan 2008 är hon vice skolchef för Skolan för datavetenskap och kommunikation på KTH och numera också föreståndare för Centrum för autonoma system på samma lärosäte.

Danica Kragic Jensfelt är ledamot i styrelsen för Wallenbergstiftelsernas ägarbolag, FAM. Hon är ledamot i KVA och valdes 2015 in i IVAs avdelning för Elektroteknik.

»Tidigare var en robot egentligen en kraftig arm som utförde rörelser mycket exakt. Men nu finns humanoider både på företag och i forskningslabb.«

ÖVERL IGGARE

22

mängden. Sensorer motsvarar på sätt och vis människans sinnen. Och robotar måste kunna tolka informationen innan den omsätts i handling.

När roboten interagerar med en människa ska den förstå mänskligt tal och själv kunna göra sig hörd. Det är goda egenskaper för robotarbetaren i framtidens fabriker. I ett flerårigt projekt, finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning, ska Danica Kragic Jensfelt ta reda på hur robotar och människor kan samarbeta just i en produktionsmiljö.

– Då tar roboten hand om de monotona uppgifterna. Den lär sig bland annat genom att se hur människan utför dem.

Maskinen kan bidra med mer än så. Internetuppkopplad hinner den också med att underhålla den mänskliga kollegan med sådant som intresserar honom eller henne.

– Jag tror att det blir roligare arbetsplatser.Autonoma system kommer att förändra

arbetsmarknaden för många yrken. Chaufförer är ett exempel. Konvojer med långtradare utan förare, bortsett från i den lastbil som går i täten, är ingen utopi. Och i Tokyo ska

robottaxi sköta persontransporter under OS 2020.

Datorer är bättre än människor på att jämföra och analysera stora mängder data. Om lagtexter och alla uppgifter om domar finns i molnet så minskar troligen behovet av advokater. Robotar kan också göra god nytta inom vård.

– AIsystem kan leverera sammanställningar från olika skeenden som skapar stora datavolymer. System som självständigt skriver enklare sportreferat finns redan.

också journalIstEr kan med andra ord se fram mot ökad konkurrens om jobben. Kanske även forskare kan få robotar som kollegor. Inte otänkbart, anser Danica Kragic Jensfelt.

En forskande robot kan ha tillgång till all kunskap som finns i ett visst område och letar med hjälp av statistiska modeller efter samband som annars är svåra att se.

– Inom bioteknik, där man inte använder matematik så extremt mycket, kunde kanske avancerad mjukvara hjälpa till att hitta oväntade relationer i den totala datamängden.

Men om en robot ska utföra kirurgiska ingrepp på en människa är kravet att 100 procent av operationerna lyckas.

– Ingen går med på att roboten bara gör rätt i 99 fall av hundra.

Innan robotar med hjälp av AI på allvar kan samspela med människor i vardagliga situationer, på arbetet eller i hemmet, återstår mycket forskning. Maskinen måste ju exempelvis

förstå vad vi säger till den. Och alla mänskliga förmågor är ju inte ens fullt klara för oss själva.

– Människor förstår ironi. Tonfall och ansiktsuttryck hos den som säger något gör det lätt. Man kopplar ihop erfarenheter och vad man vet om den ironiske personen.

Att få maskiner att förstå ironi är inte den mest triviala uppgift en forskare kan ägna

»Mänsklig intelligens kan ta beslut i situationer där

inte allt är känt. Artificiell intelligens är när datorn gör

på samma sätt.«


MÖTEN: INFORMATIONS- OCH KOMMUNIK ATIONSTEKNIK

23

sig åt. Även mer konkreta företeelser, som en kopp, hur förklarar man vad det är för en maskin?

– I framtiden ska robotar se och lära av sina misstag.

Danica Kragic Jensfelt är en av de forskare som ska leda ett av projekten i jätteprogrammet Wallenberg Autonomous Systems Program, Wasp. Hennes projekt handlar just om perception, lärande och verifikation i interaktiva autonoma system. Kort sagt ska robotars förmåga att lära sig och att anpassa sitt beteende utvecklas.

– Wasp har stor betydelse för Sverige. De största lärosätena är med. Vi ska, utöver att forska, också i interaktion med företag skapa utbildningar för en helt ny typ av ingenjörer. Det övergripande målet är att skapa maskiner som är i människans tjänst.

Svensk forskning om hur robotar ska samverka med människor är, vid en internationell jämförelse, ändå inte så stor. Men Sverige hör till de ledande inom exempelvis reglerteknik. Även när det gäller interaktion och lokaliseringsteknik finns god svensk kunskap.

– Men vi kan inte jämföra oss med MIT eller Berkeley. Tyska Fraunhofer är också mycket större än den svenska forskningsmiljön. Det behövs stora labb.

Konkret ägnar sig robotforskare åt matematik och modellering för att skapa algorit

mer som kan få fysiska maskiner att utföra det ena eller det andra. Algoritmerna testas med hjälp av data från sensorer. Teori, modell följt av ”trial and error” tills det fungerar till belåtenhet.

– Ska man utveckla ett system som kan parkera en bil gäller det att hitta en modell som fungerar snabbt. Det får ju inte ta en halvtimme att få bilen på plats.

A:et i Artificiell intelligens betyder förstås ”icke mänsklig”. En kalkylator räknar fortare än den mänskliga hjärnan. Men den är inte intelligent.

– Mänsklig intelligens kan ta beslut i situationer där inte allt är känt. AI är när datorn gör på samma sätt. Med sensorer och sakernas internet kan man få reda på att det bara finns en deciliter mjölk kvar i kylskåpet och att mer måste köpas. Systemet kan rent av vara konstruerat så att mjölken beställs automatiskt. Fast det kanske inte är så smart om familjen ska åka bort i morgon?

danIca kragIc jEnsfElt är helt säker på att maskiner i framtiden kommer att ta beslut, som hittills varit förbehållna människor.

Ta självkörande bilar som exempel. De är bra eftersom de ger bättre flöde i trafiken och säkert leder till att färre bilar behövs för att utföra det nödvändiga transportarbetet.

Men vad händer om det oväntade inträf

far? Volvo har visserligen sagt att de kommer att ta ansvar för sina bilar, men hur kommer bilen att agera i en komplicerad krocksituation?

– Låt säga att du är ensam i bilen men i den mötande finns en barnfamilj och att de automatiska systemen trots allt inte klarar av att undvika kollisionen. Vilken av bilarna ska köra i diket för att den andra ska klara sig? Våra mänskliga beslut handlar sällan om att göra det som är bäst för helheten.

När människor fattar beslutet blir ofta valet att agera för att klara sig själv. Maskiner kommer att ta livsavgörande beslut på andra grunder.

– Detta är känsliga frågor eftersom det handlar om etik och moral. Därför är beteendevetare och filosofer med i forskningen om AI. Det blir diskussioner om sådant som vi inte ens anar att vi behöver diskutera.

Kanske kommer konsekvenserna av att också en robot kan hackas finnas på dagordningen för diskussionerna.

Och långt fram i tiden kommer robotar att kunna klona sig själva. Robotar ska ju kunna konstruera och bygga samma saker som vi.

– Som forskare har vi ansvar för det vi programmerar. Det ska fungera exakt som vi vill. Därför måste programmen innehålla sådana ”varningsinstruktioner” som finns på fysiska produkter, säger Danica Kragic Jensfelt.

12 februari – StockholmAutonoma system – De nya möjligheterna!Seminarium – IVAs programråd Big Data

17 februari – LuleåBig Data – Vad är det och vad kan det göra för samhället?Seminarium – Big Data och IVA Nord

17 mars – StockholmLivets byggstenar och big data – vägen till en bättre vård?Frukostmöte med Mathias

Uhlén arrangerat av IVAs avdelning för Bioteknik.

6 maj – StockholmÄr personlig integritet förenligt med ett säkert samhälle?Seminarium – Avdelningen för Informationsteknik

16 september – LuleåSå påverkar digitaliseringen – från Swish till noshörningarSeminarium – Samarbete mellan IVA Nord, Norrlandsfonden, och IVAs Näringslivsråd

25 november – StockholmDen tredje maskinrevolutionen – vilka blir samhällskonsekvenserna?Seminarium – Avdelningen för Elektroteknik


24

En fördubbling av antal dataspelsföretag i Sverige, en fyrdubbling av antalet anställda och en dubblering av andelen

kvinnor. Det var den gemensamma målbilden för 2020 för några av Sveriges ledande aktörer inom dataspel.

Projektet Attraktionskraft för hållbar tillväxt samlade gruppen för att inleda arbetet i ett av projektets fyra spetspiloter i mitten av april. För att nå målet efterfrågas en statlig stödfinansieringsmodell, ett affärsutvecklingsprogram för spelentreprenörer och ökade satsningar på kreativa ämnen i grundskolan.

Spel är en av världens snabbast växande industrier och Sverige är bland de tio största exportörerna. I dag består den svenska dataspelsbranschen av cirka 170 företag med 2 500 anställda, varav 16 procent är kvinnor. Tillsammans har de skapat spel som spelats av över 700 miljoner människor.

Tillväxtpotentialen i branschen är stor, lik

som möjligheten att stärka Sveriges ställning som global dataspelsmagnet. Högt kostnadsläge, bostadsbrist och brist på statligt stöd pekas ut som några av de främsta utmaningarna för branschen.

Svårigheten att hitta rätt kompetens är också en utmaning.

– Vi måste införa kodning i skolan, på samma sätt som man har idrott och slöjd. Vi måste få barnen att känna glädjen i att skapa kreativt med kod, sa Fredrik Nyström, PRansvarig på Dreamhack.

I dag är den kreativa spetskompetensen svårast att hitta.

– Vi har ganska lätt för att hitta programmerare, men det är svårt att hitta den kreativa kompetensen såsom ljussättare, animatörer, och kompetens inom visual effects. De måste vi ofta rekrytera utanför Sverige och får därmed en utmaning i att behålla dem på lång sikt, sa Björn Johnsson, COO på Dice.

Sverige nytt Holly wood för dataspelsbranchen

25

Ett brev betyder inte längre så mycket. De minskar snabbt i antal. Däremot ökar paketvolymen i rask takt. Det

ska Postnord utnyttja för att bli Nordens ledande företag inom logistik och kommunikation.

Jodå, fortfarande får Nordens 25 miljoner invånare och företag brev i sina lådor. Förra året hela 5,3 miljarder. Det kan tyckas mycket, men faktum är att volymen har, sedan 2000, minskat med 60 procent i Danmark och med 40 procent i Sverige.

Men Håkan Ericsson, koncernchef för

Postnord sedan 2013, ser ändå en ganska ljus framtid för det dansksvenska bolaget.

– Vi ska vara Nordens ledande logistik och kommunikationsbolag, sa han vid ett frukostmöte på IVA.

Den ökande ehandeln är nyckeln till detta. Förra året sändes 120 miljoner postpaket till mottagare i Norden. Postnord är redan störst i detta segment. Värdet av den svenska ehandeln var 2014 nästan 50 miljarder kronor. Det är tio gånger mer än ett decennium tidigare.

Men omställningen för bolaget, som har anor från 1600talet, är tuff.

En strategi är att erbjuda ehandelsföretagen totallösningar. Det innebär såväl transporter och returhantering som målgruppsanalyser och direkt marknadsföringsstöd.

– Ibland kan ett brev riktat till den aktuella målgruppen, tillsammans med digital annonsering ge det bästa resultatet för ehandelsföretaget.

Konsumenter, som handlar på nätet, får allt större inflytande över hur inköpen ska levereras. Att underlätta den utvecklingen är också i fokus för Postnord.

Ett e-paket betyder så mycket för posten

Håkan Ericsson.

27

Kunglig blixtvisit i Ludvika

Kungen besökte i början av oktober

ABBs kraftcentrum i Ludvika. I den jättelika högspänningstest

hallen Uhven fick han avfyra en blixt för att testa en 800 kV genomföring. Besöket på elkraftföretaget i Dalarna var en del i den kungliga teknikresan som i år gick till Dalar na och Västmanland. Delegationen, som bestod av företagsledare, forskare och myndighetsföreträdare, gjorde studiebesök och deltog i seminarier under tvådagarsresan.

I Ludvika besöktes även det regionala utvecklingsbolaget Samarkand och provanläggningen STRI. Dag två besökte delegationen Västerås. På programmet stod bland annat Mälar dalens högskola och tågteknikföretaget Bombardier. Vart femte tåg i världen har drivsystem som kommer från Västeråsfabriken. Kungen och delegationen visade stort intresse och var nyfikna på verksamheten vid Bombardier.

OM IVAs KUNGL. TEKNIKRESA

Den kungliga teknikresan, som studerar näringsliv och forskning i olika delar av Sverige, arrangerades för femte gången. Årets resa gick till Dalarna och Västmanland. Tidigare resor har gått till Umeå, Borås-Göteborg, Småland och Kiruna-Luleå.

Teknikresan består av studiebesök, seminarier och genomförs under två dagar. Förutom kungen deltar personer från näringsliv, samhälle och akademi. Delegationen leds av IVAs preses Leif Johansson.

NÄT VERK , UTBY TEN OCH RESOR

ÖVERL IGGARE

EKONOMI OCH FÖRE TAGANDE

Attityden till entreprenörer är i dag mer positiv. Fler unga ser eget företag som en möjlighet. Nya former för samspelet mellan småföretag och storbolag skapar innovativa lösningar. Utmaningen för Sverige är att behålla storbolag och att få fler små företag att växa. Svensk attraktionskraft kan bli bättre. IVA arbetar för detta.

ÖVERL IGGARE

28–29


31

Entreprenörers idéer och initiativ bygger vårt välstånd

Samhällsdebatten ska grundas på fakta, inte tyckande. Och forskare måste vara med i diskussionerna. Det anser profes

sor Pontus Braunerhjelm. Han lever som han lär. Åtskilliga artiklar, både i dagspress och i vetenskapliga tidskrifter, och ett flertal böcker har honom som upphovsman.

Pontus Braunerhjelm är nationalekonom särskilt intresserad av entreprenörskap och internationella frågor.

Passande nog är han forskningsledare på Entreprenörskapsforum och prefekt för Institutionen för industriell ekonomi och organisation på KTH. Det är där som, enligt institutionens webb, vetenskap och teknik möter management och ekonomi.

– Men också IVA är ett bra forum för detta, säger han.

Fast entreprenörskapsprofessorns engagemang stannar inte vid forskning och författande. Regeringar av skiftande färg har utsett honom till utredare mer än en gång. Globaliseringsrådet är ett exempel. Den nu pågående Entreprenörskapsutredningen ett annat.

Man kan ju undra om det egentligen blir någon verklig effekt av alla offentliga utredningars och kommittéers arbete.

– Jo, det blir det. Men ibland tar det lång tid. Det krävs mycket av politiskt förankringsarbete innan talmannen eventuellt kan slå klubban i bordet.

då och då finns ändå, vad Pontus Braunerhjelm kallar, ett ”öppet fönster” för snabbt genomförande av ett förslag. Fast den brännande flyktingfrågan ska nu utredas och resultatet vara på bordet först 2017. Det är lite märkligt.

Misstanken att utredningar kan vara ett sätt att, i alla fall för stunden, lägga undan besvärliga frågor är nog inte helt irrelevant.

Relevant, inte bara för ekonomer utan för oss alla, är alldeles bestämt tillståndet i den svenska ekonomin. Är ladorna tomma eller fylls de på?

– Ekonomin är välskött. Statliga pengar för att ta hand om flyktingar är en faktor som åtminstone på kort sikt har stimulerat ekonomin. På längre sikt beror det på hur integrationen lyckas.

– Svensk industri har tagit tillvara internationella möjligheter. Och den inhemska konsumtionen är hög. Att Tyskland går bra är förstås också en viktig faktor. Sverige avviker positivt jämfört med andra innovationsdrivna länder.

Norge kan dock bli smolk i exportens glädjebägare om det låga oljepriset håller i sig.

Också andra mindre positiva förhållanden är, anser Pontus Braunerhjelm, värda att uppmärksamma.

– I andra små innovativa länder, som Nederländerna och Schweiz, ökar antalet anställda i nyckelindustrier som läkemedel och telekom.

OM PONTUS BRAUNERHJELM

Pontus Braunerhjelm är professor i national-ekonomi och prefekt för Institutionen för industriell ekonomi och organisation på KTH.

Han har tidigare varit vice vd för såväl Industrins utredningsinstitut som för SNS. Pontus Braunerhjelm är forskningsledare på Entreprenörskapsforum och var fram till 2014 vd för organisationen.

Flera regeringar har utsett honom till utredare: Globaliseringsrådet och den nu pågående Entreprenörskapsutredningen är två exempel.

År 2009 valdes han in i avdelningen för Utbildning och forskning. Han är medlem i styrgruppen för Attraktionskraft för hållbar tillväxt och sedan januari 2016 IVAs vice preses.

»Modern tillväxt bygger på kunskap, utbildning och forskning. Men i grunden på individen. Även företag, också stora sådana, består av individer.«

ÖVERL IGGARE

32

I Sverige är förhållandet det omvända. Varför då, kan man undra?

Att multinationella företag vill vara nära sina stora marknader är en förklaring. Men ett annat besvärande skäl kan mycket väl vara att den kompetens som kvalificerade företag efterfrågar för att kunna expandera är en bristvara i Sverige.

Trots allt har mycket hänt sedan IVA 1997 drev Ljusåret, projektet som skulle sätta entreprenörskap och innovation på dagordningen. Då var det närmast ett skällsord att bli kallad entreprenör eller företagare.

– Sedan dess har attityderna utvecklats åt rätt håll. Och vi har fått några riktiga superentreprenörer. Niklas Zennström är ett exempel. Några av dem har blivit förmögna, utan att det sticker i ögonen på folk. Synen på entreprenörer är helt klart radikalt förändrad.

dEt fInns flEr framgångsrika nya företag än Zennströmstartade Skype. Spotify och Klarna är med på den listan. Men inget av de nya bolagen tänker massanställa arbetskraft.

Men politiken har inte riktigt hängt med i svängarna. Politiker är tröga, konstaterar Pontus Braunerhjelm.

– Skatter, både när det gäller nivå och struktur är en broms för företag som vill expandera. Arbetsmarknadsregler, som LAS, är andra problem. Samma spelregler som i konkurrentländerna är en nödvändighet.

När itbubblan sprack för runt ett och ett halvt decennium sedan satt många investerare

med aktier som blev värdelösa. Ändå skulle de skatta enligt ingångsvärdena.

– Beredskapen hos politiker för att gynna växande entreprenörföretag är inte så god. Personaloptioner är ett bra exempel på sådant som skulle hålla nere lönekostnaderna för före tag som behöver expertkompetens.

Om man jämför med företag i andra innovationsdrivna länder så är nya, små, svenska företag dåliga på internationalisering. Fast

dessbättre börjar allt f ler nya företag se sig som födda globalt.

– Generellt sett är tillväxtambitionerna låga för svenska småföretag. De är helt enkelt inte så benägna att anställa. På plussidan finns platta organisationer och strukturer. En väl fungerande offentlig sektor är också

en tillgång. Korruptionen är låg och naturen är ren. Tillsammans ger det möjligheter till hög livskvalitet. Men företagen är inte så djärva.

tIllgångEn på rIskVIllIgt kapital är inte det som avhåller småföretag från att expandera. Det finns tillräckligt av den varan. Utom just när tillväxten i ett företag är på väg att ta verklig fart.

– Fast om företag inte vill växa, så blir ju efterfrågan på riskvilligt kapi

tal ganska låg.För att få fart på små entreprenörledda före

tag kan forskning om entreprenörskap vara ett hjälpmedel.

– Vi kan bidra med insikter om vad man kan lära av dem som har lyckats. Och om vilka institutioner och regelverk som är väsentliga. Framför allt kan vi ständigt upprepa att det är individen som är den allra viktigaste komponenten för växande företag och tillväxt. Allt

»Vi är bara i början av en stor omstrukturering.

Företagen i it-bubblan tänkte ofta rätt. Men tajmningen var

usel. Först nu finns de tekniska möjligheterna.«


MÖTEN: EKONOMI OCH FÖRETAGANDE

33

startar med en idé hos en person. Ta Steve Jobs: Det är hans fel att vi alla går med böjda huvuden och stirrar ner mot trottoaren.

Ingvar Kamprad är förstås ett annat exempel på enpersonidéns kraft.

– Många talar vackert om entreprenörer. I praktisk handling är det sämre ställt. Modern tillväxt bygger på kunskap, utbildning och forskning. Men i grunden på individen. Även företag, också stora sådana, består av individer.

Individer behöver jobb att gå till. Automation, robotar och artificiellt intelligenta maskiner och internationell konkurrens kan åstadkomma stora förändringar på arbetsmarknaden.

Men någon massarbetslöshet är, hävdar Pontus Braunerhjelm, inte i sikte.

– Trots tidigare omställningar inom exempelvis konfektion, verkstad och varvsindustrierna har antalet arbetstillfällen ökat. Intelligenta maskiner kommer inte att slå ut stora mängder jobb. Snarare skapar de nya typer. Fler programmerare kommer att behövas.

Men visst får mjukvaror insteg på allt fler områden. Ett bolag i Hongkong har röstat in en sådan i styrelsen.

– Telefonens uppfinnare, Graham Bell, sa att nu kan man sitta hemma och arbeta. Man har i alla tider underskattat kraften i ny tekniks möjligheter att skapa jobb.

3Dskrivare kan ge reindustrialisering av

gamla industriländer. Det kan påverka den globala ekonomin. Närhet, korta serier och kundanpassat.

– Vi är bara i början av en stor omstrukturering. Företagen i itbubblan tänkte ofta rätt. Men tajmningen var usel. Först nu finns de tekniska möjligheterna.

Ökad rörlighet mellan regioner påverkar också arbetsmarknaden. Där f lyttlassen är frekventa ökar innovation och entreprenörskap. Företag på inf lyttningsorten vinner, visar forskningen. Det företag som tappat anställda blir faktiskt också vinnare, om än i mindre grad.

– Matchningen på arbetsmarknaden blir helt enkelt bättre.

I allt detta är innovation ett centralt begrepp. Men en innovativ idé är ingen innovation.

– En innovation ska kunna kopplas till ett samhällsekonomiskt värde av något slag. Rondellen är ett exempel på innovation.

Utan värde ingen innovation. En ny affärsmodell kan vara en innovation. Eller att människor upptäcker ett behov de inte visste att de hade.

att konstruEra systEm för att generera innovationer kan i och för sig vara innovativt.

– För politiker är innovationssystem ett fint koncept. De gillar att sätta upp system. Från början saknades begreppet entreprenör

skap när man talade om detta. Det saknades också incitament för den innovative. Det speglar skillnaderna i olika ekonomiska teorier om vad som skapar tillväxt.

Den klassiska skolan antar att penning, finans, och strukturpolitik ger tillväxt. Andra anser, som sagt, att det viktiga är själva idén i huvudet på en person. Det är den som ger tillväxt.

Oavsett hur ekonomisk tillväxt skapas, så är ett klart. Inget annat än hållbar sådan är numera acceptabel.

– Hållbar tillväxt skapas inte genom att man byter kök vart tredje år. Däremot kan konsumtion av färre men dyrare produkter ge önskat resultat. Ökad konsumtion av miljöriktiga tjänster, som kultur och sådant som upplevelsenäringen erbjuder, har också positiva hållbara ekonomiska effekter.

att äga sakEr blir allt mer ifrågasatt. Cirkulär ekonomi innebär att ha tillgång till en sak utan att äga den.

– Delningsekonomin skapar nya affärsmodeller. Det gör också materialcirkulation, återvinning. Men hur ska produkter av nya material, typ grafen återvinnas? Finns det kompetens för det?

Till detta återkommer Pontus Braunerhjelm med svar. För den cirkulära ekonomin och dess konsekvenser ingår i hans pågående utredning åt regeringen.

20 januari – GöteborgBlir Afrika söder om Sahara nästa ekonomiska mirakel?Seminarium – IVAs Programråd för Afrika tillsam-mans med IVA Väst

29 januari – StockholmÖkad regional attraktionskraftSeminarium – Projektet Attraktionskraft för hållbar tillväxt

10 mars – StockholmAvicii – en svensk exportsuccéFrukostmöte med IVAs Näringslivsråd och Ash Pournouri, medgrundare Avicii

21 maj – StockholmFrukostmöte med Sonat Burman-Olsson, CoopFrukostmöte – IVAs Närings-livsråd

20 oktober – StockholmLokal konkurrenskraft i en globaliserad värld – vilka är framgångsfaktorerna?Seminarium – IVA och ESBRI

18 november – StockholmInnovativa kemisk-tekniska företag – vad krävs för att nå världsklass?Hearing – Avdelningen för Kemiteknik, IKEM och SISP

ÖVERL IGGARE

INSPIRATÖRER PRINS DANIELS FELLOWSHIP

Niklas Adalberth, Melker Andersson, Kenneth Bengtsson, Staffan Bohman, Marie Bredberg, Mia Brunell Livfors, Susanna Campbell, Alessandro Catenacci, Jacob de Geer, Daniel Ek, Saeid Esmaeilzadeh, Olof Faxander, Lina Gebäck, Stina Honkamaa Bergfors, Elin Kling, Filippa Knutsson, Sebastian Knutsson, Kristina Lindhe, Monica Lindstedt, Lisa Lindström, Martin Lorentzon, Håkan Lundstedt, Alan Mamedi, Susanne Najafi, Bert Nordberg, Anna Omstedt Lindgren, Lena Patriksson Keller, Fredrik Persson, KarlJohan Persson, Mikael Schiller, Sebastian Siemiatkowski, Johan Skarborg, Cristina Stenbeck, Anna Stenberg, Anders Sundström, Filip Tysander, Hans Vestberg, Renée Voltaire, Gunilla von Platen, Caroline Walerud, CarlGustaf Wachtmeister, Nami Zarringhalam och Niklas Zennström.

34

Niklas Zennström, Gunilla von Platen, Lisa Lindström och Filip Tysander.

Rundabordssamtal med prins Daniel, Johan Skarborg och Marcus Wallenberg.

Monica Lindstedt, Melker Andersson och Renée Voltaire.


35

Prinsen inspirerar unga till företagande

Wallenbergsalen på IVA var absolut fullsatt när Prins Daniels Entreprenörsdag arrangerades för andra

gången. Ett hundratal inbjudna unga entreprenörer från hela landet hade samlats för att inspireras av några av landets superentreprenörer.

Det minglades och nätverkades i korridorer, rum och alla tillgängliga utrymmen under dagen. Och självklart blev det rundabordssamtal och avtackning av den första omgången med fem par av mentorer och adepter som arbetat tillsammans under två år. Sju nya adept–mentorpar presenterades på scenen. En två år lång resa har börjat för dessa entre prenörer. De har alla relativt nystartade företag, men bolagen har etablerat sig på en

marknad och ambitionen är att de ska växa och utvecklas.

Prins Daniels Fellowship, lanserades i januari 2013 i Västerås, och är nu inne på sitt tredje år. Första året genomfördes sju evenemang runt om i Sverige. 2014 blev det sex besök på skolor och högskolor, plus premiär för Entreprenörsdagen. Under 2015 växte ambitionen: totalt nio besök genomfördes från Östersund i norr till Karlskrona i söder.

Till projektet är knutet ett 40tal entreprenörer och företagsledare, de medverkar som inspiratörer och mentorer. Under året har flera nya namn tillkommit, bland andra Lisa Lindström (Doberman), Stina Honkamaa Bergfors (United Screens) och Saeid Esmaeilzadeh (Serendipity).

OM PRINS DANIELS FELLOW SHIP OCH ENTREPRENÖR SKAPS PROGRAM

Syftet med projektet är att stimulera unga till entreprenörskap. Projektet samlar en grupp utvalda entreprenörer och företagare som inspiratörer och mentorer.

Dessa bidrar med egna erfarenheter och kunskaper för att inspirera unga till entreprenörskap vid besök på gymnasier och universitet, och för att hjälpa utvalda adepter inom projektets mentorskapsprogram till ett framgångsrikt företagande.

Prins Daniel är hedersordförande.

Marcus Wallenberg är styrgruppens ord förande sedan år 2015.

Karlskrona 21 september

Kalmar 2 december

Östersund 21 ma j

36

Investor behöver inte någon ny strategi men väl en renodlad struktur för investmentbolagets verksamhet. Det underströk Johan

Forssell vid ett frukostmöte på IVA. Han har arbetat i Investor de senaste 20 åren. Sedan våren 2015 är han koncernchef.

Bolagets nya struktur har tre delar: kärninnehav, med stora listade bolag, fondbolaget EQT och helägda företag samlade i Patricia Industries.

Johan Forssell ser gärna att antalet helägda bolag ökar. Traditionellt riskkapitalagerande

med exit inom några år är inte hans modell för värdeskapande.

– Vi köper för att äga och förvalta under decennier. Att bygga upp portföljen med helägda företag ger kassaflöde, sa han.

Investors vd tror på aktivt ägande. Styrelsearbetet är verktyget för detta.

– Via styrelserna kan vi se till att bolagen har rätt vd och mål. Vi kan påpeka sådant vi tycker borde fungera bättre. Vi säger dock inte hur ett problem ska lösas. Det är bolagsledningarnas ansvar, sa Johan Forssell.

Besöksnäring och jordbruk kan skapa tillväxt långt från snabbväxande storstäder. Potentialen är stor. Dålig in

frastruktur och regelverk utformat för stora företag bromsar.

Främst är det storstäderna som lockar utländska turister. Men det finns undantag.

På ishotellet i Jukkasjärvi är nästan åtta av tio gäster utlänningar.

– Nu bygger vi in hotellet så att det står kvar även till sommaren, sa ishotellets grundare, Yngve Bergkvist, vid IVAs Näringslivsråds seminarium.

En solcellspark ska generera den el som behövs för att hålla hotellet iskallt.

Det måste vara lätt att ta sig till och från besöksmål utanför storstäderna om näringen ska växa. Det påpekade Skistars vd, Mats Årjes.

Förenklingar i regelverken, mindre byråkratiskt krångel och satsningar på landsbygdens infrastruktur hör till det som skulle underlätta. Det menade Maud Olofsson, ordförande för Visita, besöksnäringens branschorganisation.

Jordbruk och livsmedel är också näringar som kan skapa tillväxt utanför storstäderna.

Även om det finns potential för landsbygdens näringsliv så saknas inte utmaningar. Det visar en undersökning från Boston Consulting. Visserligen startas många företag, men de har svårt att växa. Lönsamheten är vanligen sämre än i storstadsföretag. Landsbygdens före tag har också svårare att få ekonomiskt stöd för utveckling av innovationer.

Turism och jordbruk skapar tillväxt bortom storstäder

Han köper för att äga och förvalta under decennier

Yngve Bergkvist, Maud Olofsson, Mats Årjes och Cecilia Schelin Seidegård.

Johan Forssell.


37

Företagen och samhället måste stärka sin attraktions och konkurrenskraft. Därför måste Sverige använda sin

styrka att kunna samarbeta över politiska och andra gränser sa närings och innovationsminister Mikael Damberg när han tog emot rapporten Nycklar till ökad attraktivitet och konkurrenskraft.

Det är projektet Attraktionskraft för hållbar tillväxt, med Carl Bennet som ordförande, som tagit fram rapporten. Den innehåller en framtidsagenda med åtta punkter och bygger på förslagen inom de områden som avgör Sveriges framtida konkurrenskraft.

Johan Carlstedt, huvudprojektledare, vad händer nu?

– Nästa steg är att påverka och följa upp att förslagen genomförs. Vi tänker gå vidare med skolan, kompetensförsörjning, infrastruktur, skatter kopplat till välfärd och arbetet med

att skapa en mer innovationsvänlig offentlig sektor. Vår förhoppning är också att rapporten ska kunna användas av andra för att diskutera de här avgörande framtidsfrågorna.

I vilka former kommer ni att arbeta?– Det blir en kombination av seminarier,

hearings och rundabordssamtal. Vi har också direkta kontakter med riksdag, regering och departement.

I våras presenterade ni rapporten Mobi-lisering för ökad regional attraktions-kraft. Finns det regionala perspektivet kvar i projektet?

– Absolut. Våren 2016 kommer vi att redovisa arbetet med våra fyra spetspiloter som ska ge svar på frågan hur man kan använda olika resurser – inte minst från det offentliga innovationsstödsystemet – för att knuffa på ett område som har förutsättningar att utvecklas

till ett spetsområde. Vi kommer också att ta upp frågan hur Sverige ska marknadsföra, inte minst den typ av spetsområden som vi arbetar med. Vi tror att det behövs marknadskommunikation som är långt mer målgruppsanpassad än den vi har i dag.

Projektet ska avslutas under 2016. Vad hoppas du att ni åstadkommit då?

– En rad olika saker. Vi kommer att ha bidra git till att lyfta attraktionskraftsfrågan som blir allt viktigare i en globaliserad värld. Vi kommer också att ta temperaturen på en rad områden för att se om Sverige är på rätt väg för att öka konkurrenskraften. Och så kommer vi att ha satt fokus på vad som krävs av de innovativa miljöer där spetsområden kan utvecklas. Vi kommer också att ha initierat arbetet med att skräddarsy marknadsföringen av Sverige så att den verkligen gynnar de framväxande spetsområdena.

Åtta punkter som avgör Sveriges attraktionskraft

OM ATTRAKTIONSKRAFT FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT

Projektet ska öka kunskapen om vad den nya internationella konkurrenssituationen till följd av globaliseringen innebär för Sverige. Det ska också lyfta frågor om hur Sverige kan attrahera kapital och kompetens, inte minst utländska investeringar.

Utgångspunkten är sju områden: utbildning, forskning, infrastruktur, företagandets villkor, boende och levnadsmiljö, kultur samt offentlig sektor.

Styrgruppsordförande är Carl Bennet.


Mikael Damberg och Carl Bennet.

MEDIEPR IS

39

Prisad framstegs-bloggare sjunger långsamhetens lov

Bloggaren och DNjournalisten Anders Bolling får IVAs nyinstiftade pris för vetenskaplighet inom journalistik:

Hans Bergströmpriset. Han är inte rubrikernas man. Anders Bolling sjunger långsamhetens lov med sin eftertänksamma Framstegsblogg på dn.se.

– Min blogg handlar om att bryta en journalistisk dramaturgi som går ut på att nyheten är negativ. Istället försöker jag skriva saker som berättar vad som faktiskt händer med världen. Framstegsbloggen föddes ur bokprojektet Apo-kalypsens gosiga mörker, som gavs ut 2009.

Boken handlar mycket om ett dilemma i media som Anders Bolling kallar att ”diskontera all världens elände”. Det betyder att problem ofta blir nyheter. Konflikter och det svartvita är lättare att göra rubriker på. För att verkligen vara först måste man nästan skriva om de här problemen innan de har hänt.

Journalister diskonterar ofta elände, tar ut problemen i förskott.

– Det är därför det är så mycket ”hot om”, ”risk för ” och ”kan bli” i rubriker, säger han.

Han ville fortsätta med ämnet efter boken och började blogga på egen hand. Men läsekretsen var inte så stor. Hösten 2011 blev

Framstegsbloggen en del av dn.se. Totalt har han hunnit skriva 150 bloggposter. När de braskande rubrikerna är bortglömda och larmen har tystnat söker han med hjälp av statistik och grafik efter en annan, alternativ bild av världen. Det kan vara en rapport från Unicef om att barndödligheten i världen har sjunkit med femtio procent på tjugo år. Eller att öknarna inte längre växer, som forskarna tidigare påstått.

– Det är kanske självklart för alla som följer de här frågorna. Därför blir det bara notiser. När jag ser de där notiserna försöker jag gräva vidare för att vaska fram ”dom ljusa kornen”, säger Anders Bolling.

juryn lEds aV professor Björn O. Nilsson, vd för IVA, och består i övrigt av docenten i stats vetenskap Hans Bergström, före detta chef redaktör för Dagens Nyheter, mångårige chefen för Vetenskapsradion, agronomen, medicine hedersdoktor JanOlov Johansson, publicisten och filosofie hedersdoktorn Mats Svegfors, tidigare chefredaktör för Svenska Dagbladet och vd för Sveriges Radio, samt professor Lena Treschow Torell, före detta vd och preses för IVA.

OM HANS BERGSTRÖM-PRISET

IVAs pris för vetenskaplighet inom journalistiken – Hans Bergström-priset – har inrättats för att premiera ett vetenskapligt synsätt i media samt för excellent journalistik om vetenskap, teknik, innovation och entreprenörskap – detta i en tradition av upplysning, folkbildning, förklaringsdjup, framtidstro och integritet. Nomineringen är öppen och personer verksamma inom media och allmänheten kan föreslå kandidater till priset.

Prissumman är på 100 000 kronor.

ÖVERL IGGARE

ENERG I

Mer förnybar energi och ökad användning av el som energibärare är nycklar till det fossilfria samhället. Extremt lågt oljepris och effektskatt på svensk fossilfri elproduktion utmanar möjligheterna till omställning. Vägval el skapar insikter och ger förslag om framtidens elsystem.

ÖVERL IGGARE

40–41

ÖVERL IGGARE

42

ENERG I

43

Energi är, speciellt sedan förra seklets början, en nyckelfråga för samhället i stort. Utan trygg tillräcklig tillgång

på energi blir det knapert med jobb, välstånd och framtidstro. Inte mycket har förändrat sig de senaste hundra åren. Utom, då förstås, att energislag och teknik är andra nu än då och att klimat och miljö finns med i energiekvationen. Det gör också insikterna om vikten av hållbarhet och möjligheterna som den begynnande delningsekonomin för med sig. Både här i Sverige och globalt.

Politiker och företag har, liksom vi alla, ansvar och möjligheter för att framtidens samhälle byggs på hållbar grund.

Bara forskning, innovationer och teknisk finurlighet räcker inte som verktyg för att skapa detta. Utvecklingen måste genomsyras av hållbara värderingar. Och människor som omsätter dessa i praktisk handling.

Johan Söderström, vd för ABB Sverige, fick förra året priset Hållbart Ledarskap av Nätverket för Hållbart Näringsliv. Han är ordförande för Teknikföretagen och därmed också ledamot i Svenskt Näringslivs styrelse. Han är rankad som en av Sveriges mest miljömäktiga. Uppsala universitet har utsett honom till hedersdoktor och han valdes år 2012 till Årets västeråsare.

Att Johan Söderström, både personligen och som ABBchef, är engagerad i samhällsutvecklingen är helt klart.

– Men jag är bara en i laget och jag har lyckan att få jobba med oerhört duktiga kollegor i ett företag där dessa samhällsfrågor alltid är viktigast. Ju mer vi gör desto mer lär vi oss och det är viktigt att hela tiden vara ödmjuk och jobba med förbättringar. ABBs kultur och värderingar som bland annat handlar om hållbarhet, hälsa, säkerhet, etik och miljö passar bra. Våra produkter, system och servicelösningar gör skillnad i dessa områden, säger han.

abb hör tIll de världsledande när det gäller att transportera och effektivt nyttiggöra energibäraren elektricitet. Mer el, fossilfritt producerad, är en väsentlig faktor för att hålla klimatförändringarna i schack.

– Men ny energi löser inte hela klimatproblemet. Klimatfrågan är en del av den betydligt bredare miljöfrågan. Den har bland mycket annat att göra med tillgång till ren luft och vatten. Utsläpp av skadliga ämnen till atmosfären och haven behöver minskas. Företag, världen över, måste ta sitt fulla ansvar för detta.

I Sverige produceras el i stort sett utan inslag av fossila bränslen. På vägarna rullar däremot, en aning överdrivet, fordonen vidare med

Svensk industri laddar för eldriven vägtrafik

OM JOHAN SÖDERSTRÖM

Johan Söderström är civilingenjör och sedan 2011 vd för ABB Sverige. Han har haft flera chefsbefattningar inom ABB där han anställdes 1986.

Johan Söderström är ordförande för Teknikföretagen och vice ordförande i Svenskt Näringsliv. Han är hedersdoktor vid Uppsala universitet och fick 2015 priset Hållbart ledarskap som delas ut av Nätverket för hållbart näringsliv. Johan Söderström är ledamot i avdelningen för Elektroteknik sedan 2013.

»Det går inte att säga att elproduktionen i framtiden blir stor- eller småskalig. Det blir en kombination beroende på de lokala förhållandena. Konsumenter blir producenter.«

ENERG I

MÖTEN: ENERGI

44

bensin eller diesel i tankarna. Johan Söderström ser därför nyttan och möjligheterna med elektrifiering av transportsektorn.

– Det gäller att få fram fordon där Sverige med Scania, Volvo, Volvo Cars, Autoliv, Ericsson, ABB och många andra har en styrka. Utvecklingen bör, för personbilarna, gå från hybrider till ren eldrift.

dEssVärrE fInns Ett moment 22 för elbilarna. Priset är för högt samtidigt som laddinfrastrukturen är dåligt utbyggd.

– I Norge och Nederländerna har man kommit betydligt längre. I Norge är elbilar kraftigt subventionerade. Kanske är förbättrade subventioner nödvändiga i det korta perspektivet för att få ytterligare fart på utvecklingen.

ABBs Sverigevd ser gärna att f ler av bolagets tjänstebilar vore eldrivna. Långa körsträckor och bristen på laddstationer sätter käppar i hjulet för den ambitionen.

Helt eldrivna lastbilar är nog också något som man får vänta på. Fast dellösningar, som el från luftledningar, typ järnvägen, eller strömförande skenor i vägen testas ju redan.

Eldrivna stadsbussar är däremot verklighet.– Stora satsningar i städerna är på gång. I

Göteborg invigdes den första elbusslinjen förra sommaren. Där har man till och med provat en hållplats inomhus, i ett bibliotek.

Johan Söderström påpekar att Göteborgs hållbara elbussar är ett resultat av samarbete med väldigt många inblandade. Kommun, företag, högskola och myndigheter.

– Stora tvärgående samarbeten är ett svenskt framgångsrecept. Jag är optimistisk om utvecklingen. Det här är positivt för Sverige och ger goda exportchanser.

Naturligtvis sysslar ABB med utveckling av laddinfrastruktur, såväl konventionell teknik som induktiv.

Att använda el för att driva fordon av alla de slag är klimatsmart framtid. Men elen ska också produceras på ett sådant sätt att tillgången alltid är trygg.

Svensk elproduktion är i princip fri från fossila bränslen.

– Lågt elpris i kombination med effektskatten på kärnkraft är ett problem. Försvinner kärnkraften i förtid blir det besvärligt att garantera försörjningssäkerheten och elproduktionen kan orsaka mer klimatgaser. Den svenska kärnkraften är säker och tillförlitlig.

johan södErström hoppas att regeringen och Energikommissionen agerar snabbt och att relevanta industriföretag får ett ord med i laget. Trygg baskraft är ett måste och vindkraft är i det sammanhanget knappast ett lämpligt alternativ.

– Nu finns en fungerande effektreserv. Men mer intermittent elproduktion gör oss beroende av andra länder och utlandsförbindelser blir än viktigare.

ABB utvecklar produkter och system för alla tänkbara produktionstekniker. Johan Söderström anser dock att i Sverige är vattenkraft den mest miljövänliga.

– Kan man bevara den biologiska mångfalden runt vattenkraften så är den bäst som baskraft. Det ska vi leva upp till.

El från vatten kan komma från mer än svenska älvar. Vågkraft med pågående pilotprojekt på Västkusten är ett alternativ. Undervattensströmmar och tidvatten är en annan elkälla med potential.

VIndkraft, gärna haVsbasErad sådan, är ett givet inslag i den teknikmix som ska se till att det fortsätter att komma el ur två hål i väggen.

– Mycket kan förbättras när det gäller havsbaserad vindkraft. Flytande kraftverk, i stället för sådana som är bottenfasta, är något som diskuteras bland annat i Norge. Och i Danmark är de duktiga på vindkraft. Det här skulle kunna bli ett framgångsrikt nordiskt initiativ.

Men, så klart, även landbaserad vindkraft hör framtiden till.

Solen är förstås den ultimata energikällan. I Tyskland har subventioner gett kraftig

skjuts åt just solel. – Många var negativa till subventionerad sol

el, men det har i alla fall resulterat i billiga och tillförlitliga solpaneler och att elproduktion från sol växer snabbast de senaste åren globalt. Där den passar är solen en fantastisk elkälla.

Ett sådant område är norra Afrika. Där är ABB engagerat i Desertec, ett projekt som skulle ge länder där och i Europa en stor dos miljövänlig el.

– Tyvärr har inte detta fått den utveckling vi hoppades. Den politiska oron i regionen försvårar ordentligt.

Ett annat mEr spektakulärt solkraftprojekt, Solar Impulse, är desto mer positivt. Det solcellsdrivna f lygplanet lyckades förra året avverka en god del av den planerade världenruntflygningen med endast sol som drivkraft.

17 mars – StockholmVad avgör Sveriges framtida elanvändning – nuläge och prognoserSeminarium – Projektet Vägval el

14 april – StockholmSå påverkar ny teknik elanvändningenSeminarium – Projektet Vägval el

15 april – GöteborgNaturgas, biogas och LNG – viktiga för Västsveriges konkurrenskraft!Seminarium – IVA Väst

19 maj – StockholmVägval för energipolitikenSeminarium – Projektet Vägval el

25 augusti – StockholmFörnybar energi – internationella trender och utmaningarSeminarium – Projektet Vägval el i samarbete med Energimyndigheten

13 oktober – MalmöVindkraft i medvind – perspektiv från VestasFrukostmöte – IVAs Näringslivsråd med Anders Runevad, Vestas

45

– När Solar Impulse presenterades bestämde ABB med vår koncernchef Ulrich Spiesshofer i spetsen snabbt att bolaget skulle vara med. Det är ett banbrytande projekt, som visar på solelens potential och ger oerhörd inspiration till vad som är möjligt. Vi hoppas få se planet landa i Sverige i framtiden.

Oavsett hur el kommer till användning skulle mer samarbete mellan Europas länder kunna vara ett bra sätt att säkerställa god tillgång till förnybar energi.

– Den utveckling som Gunnar Asplund med kollegor ledde på ABB i Ludvika om överföring av högspänd likström, liksom hans visioner om sammankopplade elnät, växer sakta fram i Europa och i delar av Afrika.

Nordlink, en kraftfull likströmskabel mellan Norge och Tyskland, är på väg att byggas. Den kommer att ge Tyskland vattenel, bra att ha som balanskraft.

– Det är positivt att länkarna ökar. Det skapar förutsättningar för att Europa i ökad grad kan satsa på produktion av vindkraft där det blåser allra mest och solel där solen lyser starkast.

Energilager kommer också att spela en allt viktigare roll för att f lytta energi både

småskaligt och storskaligt i tid istället för geografiskt. Det förenklar användning av sol och vind.

att dEt globalt kommer att byggas många nya högpotenta transmissionsnät är Johan Söderström säker på. Men också motsatsen, mikronät, kommer att ha stor betydelse i länder som saknar stamnät.

– Så det går inte att säga att elproduktionen i framtiden blir stor eller småskalig. Det blir en kombination beroende på de lokala förhållandena. Konsumenter blir producenter.

Och näten blir alltmer intelligenta. Vem har inte hört talas om smarta nät?

– De är inte dumma i dag heller. Men ställverken utvecklas liksom styrning efter behov.

Med itlösningar matchas utbud och efterfrågan.

Flera pilotprojekt för detta drivs i Sverige.

hur än EnErgIn blir till eller hur listiga och välutbyggda näten än är så är det klokt att hushålla med resursen. Effektiv energianvändning ligger i tiden.

– Nordisk pappersindustri är nog världsbäst på energieffektiva lösningar och jobbar hela tiden med ytterligare förbättringar. För gruvindustrin är det på samma sätt. Men världens industrier kan göra mer. Om alla pumpar, kompressorer och f läktar försågs med energieffektiva motorer och vore varvtalsreglerade skulle vi

spara lika mycket el som producerades i hela EU under 2013. Det vore bra för klimatet.

– Framtidens utrustning i industrin och i elnätet är naturligtvis anslutna till internet. Då kan smarta sensorer hålla koll på hur de mår och tipsa om att nu är det dags för underhåll eller att uppdatera utrustningen, säger Johan Söderström, som ser sitt ABB bli allt mer inriktat mot mjukvara och service.

»Lågt elpris i kombination med effektskatten på kärnkraft är ett

problem. Försvinner kärnkraften i förtid blir

det besvärligt att garantera försörjningssäkerheten och elproduktionen kan orsaka

mer klimatgaser.«

46

Bränsleceller väg till fossilfria transporter

Vid ett seminarium i mars, arrangerat av IVA tillsammans med Chemical Society of Japan, Japan Society for the

Promotion of Science, SwedenJapan Foundation och Japans ambassad, fick deltagarna ta del av Toyotas planer för bränslecellsdrivna fordon.

Koichi Kojima är ansvarig för bolagets satsning på bränsleceller. Förväntningarna är stora på att Toyota ska ta en ledande roll i världen när det gäller utveckling av bränslecellsbilar,

så som biljätten gjorde med laddhybrider. Den tekniken fortsätter att vara kärnan i Toyotas framtidssatsning.

– Det är svårt att avgöra vilket som är framtidens drivmedel, därför studerar och utreder Toyota olika alternativ, sa han.

Bränsleceller har fördelar på mellan och långdistans. De har hög energidensitet och kan tankas snabbt och släpper inte ut koldioxid.

Toyota arbetar med att pressa tillverknings

kostnaden för sin bränslecellsdrivna modell, Mirai.

Bolaget har släppt nästan alla patent fria runt den viktiga bränslecellstekniken i Mirai. 5 680 patent, bland annat för stackar, tank och styrsystem, blev i januari 2015 fria fram till 2020. Skälet är enkelt:

– Vi vill få fart på marknaden så att det byggs fler tankstationer för vätgas, sa Koichi Kojima.

Storskalig vattenkraft förlorar mest när skatter, avgifter, subventioner och undantag vägs samman. Små, nätanslutna

anläggningar för solel är de stora vinnarna visar en studie från Vägval el.

Studien är utförd av Erica Edfeldt och Niclas Damsgaard på Sweco. De har benat ut hur sju politiskt beslutade skatter, avgifter och subventioner faktiskt påverkar svensk elproduktion.

Räknat per kWh blir nettoeffekten en kostnad på nio öre för storskalig vattenkraft. Småskalig solel, som också levererar el till näten, stöds däremot med 1,67 kronor för varje kWh som matas in.

– Det är stora skillnader i hur olika slag av elproduktion påverkas av de statliga pålagorna, sa Erica Edfeldt när studien presenterades.

Småskalig solel vinnare på skatter och subventioner

OM VÄGVAL EL

Projektet ska ta fram underlag för Sveriges energipolitik och driva energidebatt med nya perspektiv. Projektet består av styrgrupp och fem arbetsgrupper.

Styrgruppsordförande är Bo Normark.

Vägval el pågår 2014–2016.

Niclas Damsgaard, Jan Nordling och Erica Edfeldt.

47

Hoppfull om förnybar

energi

Adnan Amin, chef för energiorganisationen Irena, talar om en explosionsartad utveckling för förnybar

energi de senaste åren. FN:s målsättning att fördubbla andelen förnybar energi till 2030 är möjlig att nå, anser han.

– Efter många års diskussion om clean energy ser vi en verklig omvälvning globalt de senaste 5–6 åren. Trots nedgång i den globala ekonomin fortsätter förnybara energikällor att växa, säger Adnan Amin, som i augusti besökte Sverige och IVA.

Irena, International Renewable Energy Agency, har över 170 länder som medlemmar. Organisationen grundades så sent som 2009, med syftet att på olika sätt verka för förnybar energi.

– Vi ser f ler och f ler exempel i världen, inte minst i utvecklingsländer, där produktionskostnaden för att producera el från förnybar energi i många fall är lägre än eller i nivå med konventionella energislag, säger Adnan Amin.

Klimatfrågan är en stor utmaning för hela världen. Förnybar energi har en nyckelroll för att få ner de globala koldioxidutsläppen. Hittills har stora ansträngningar gjorts på elsidan – andelen förnybar elproduktion har passerat 30 procent globalt.

I Sverige råder en gynnsam situation för förnybar energi, enligt Adnan Amin, bland annat tack vare en avreglerad elmarknad och olika stimulanspaket. I framtiden hoppas han att Sverige ingår i en EUgemensam energiunion.

ENERG I

Adnan Amin.

48

Innovativa Bayern

inspirerar

I början av hösten genomförde IFG sin årliga utlandsresa som gick till södra delen av Tyskland, nämligen München

och Heidelberg. Under en effektiv vecka hann de tretton

deltagarna med ett tiotal studiebesök, de första i sällskap med Sveriges nytillträdde ambassadör i Tyskland Lars Danielsson. Bland annat fick gruppen lära sig mer om det välutbyggda tyska institutssystemet på Fraunhofer, praktiskt prova småskalig innovation på mikrobryggeri, åka på guidad tur genom det 10 kvadratkilometer stora området på kemiföretaget BASF och uppleva kreativa start upmiljöer på UnternehmerTUM (Münchens tekniska universitet).

Diskussionerna var livliga efter varje studiebesök och deltagarna tog med sig många nya intryck hem till sina respektive arbetsplatser.

OM IFG

IFG består av femton personer verksamma inom forskning, utveckling och innovation. De väljs för tre år.

Sedan starten 1970 gör IFG en årlig, veckolång studieresa till utlandet. Den allra första resan gick till amerikanska östkusten, 2014 besöktes amerikanska västkusten och 2015 gick resan till södra Tyskland.

Peter Holmstedt är ordförande 2014–2016.


49

Förutsättningarna för tillväxt i länderna, söder om Sahara har förbättrats avsevärt, sa förre finansministern, Anders

Borg, vid ett seminarium arrangerat av IVAs programråd för Afrika. Länderna öppnar sig mot omvärlden. Företagen har framtidstro och investerar. Tillväxten är 6–7 procent årligen.

– År 2050 finns 40 procent av världens unga i Afrika. Afrika är en del av vår framtid och kan bli en motor för Europa.

Än väger råvaror tungt i de afrikanska ländernas ekonomier.

– Afrika kommer att locka låglöneindustrier, som textil. Villkoren blir tuffa, men det driver på mot en bättre utveckling.

Anders Borg såg sig skönja en väg mot demo

kratisering. Antalet konf likter har faktiskt minskat sedan 1990talet.

– Centralbankscheferna har gjort ett bra jobb för att få ordning på ländernas makroekonomi och de internationella direktinvesteringarna i infrastruktur är mycket stora.

Den positiva utvecklingen har flera orsaker. Reformer inom jordbruket är en faktor. Kraftigt ökad användning av mobiltelefoner och telekommunikation andra.

År 2000 hade två av hundra invånare en mobiltelefon. Elva år senare drygt varannan.

– Med en mobil kan en bonde ta reda på marknadspriset på sina produkter. Då behöver han inte gå med på vilka villkor som helst, sa Anders Borg.

Under våren 2015 var IVA en av fem akademier som bidrog till att grunda Algerian Science and Technology

Academy (Asta). IVA deltog i urvalsprocessen av de första

medlemmarna av Asta. Av drygt 430 kandidater ansågs 46 vara de mest meriterade att bli den nya akademins första ledamöter. Såväl akademi som näringsliv, hemland och diaspora, är representerat bland de 46 varav 22 är kvinnor.

Delegationen leddes av Catherine Brechignac, ständig sekreterare i Franska Vetenskapsakademin, som överlämnade namnlistan till Algeriets utbildnings och forskningsminister.

Algeriets akademi ny medlem i internationellt nätverk

Afrika kan bli motor för tillväxt i Europa

Anders Borg.

ÖVERL IGGARE

UTB ILDNING OCH FORSKNING

Kompetensförsörjningen avgör Sveriges tillväxt. Nya krav ställs på våra lärosäten. De kommer att ha en viktig roll i studenternas livslånga vidareutbildning. Den kompetens som nyanlända för med sig måste tas till vara. Snabbt. IVA är engagerat i framtidsfrågor om kompetensförsörjning och forskning.

ÖVERL IGGARE

50–51


52

Digitalisering kräver ny kompetens och lärosäten med internationell lyskraft

En omtumlande samhällsomvandling knackar inte bara på dörren. Den har mer än foten inne i det massproduce

rande industrisamhälle som varit dikterande norm fram till – ja nyss. Det är Ulf Ewaldsson, direktör för teknik, forskning och utveckling på Ericsson, säker på.

– Vi är ju redan beroende av, rent av styrda av, våra smarta telefoner, säger han.

Det är förstås mer än var mans mobil som får honom att se en pågående omställning av stora mått.

– I decennier har vi talat om informationssamhället. World wide web och internet kom på 90talet. Den nya ekonomin skulle vända upp och ner på allt. Då överskattades teknikens möjligheter grovt. Men nu är informationssamhället på väg att implementeras. Och det får konsekvenser. Stora sådana.

dEt blIr, förutsEr han, dramatik för alla industriföretag. Oavsett bransch. Det finns visserligen fler skäl till att samhället står inför en ny fas, men inte sedan den industriella revolutionen, på slutet av 1700talet, har teknik spelat så stor roll för utvecklingen.

Digitalisering, molnbaserade tillämpningar, datacenter, snabba bredband, mobilitet och

förhållningssättet till detta styr det som händer nu.

– Det leder till en gigantisk kompetensomställning på samma sätt som när massproduktion skapade konsumtionssamhället.

När samhället blir beroende av moln baserade lösningar för allt mer, exempelvis för vårdens journaler, ökar kraven på relevant och robust infrastruktur.

– För att klara detta måste vi mobilisera vår samlade nationella kapacitet. Här har de tekniska universiteten en viktig uppgift. Statens uppdrag till utbildning och forskning måste matcha detta.

En nödvändighet i informationssamhället är kunskap. En god medborgare har just kunskap. Utan kunskap är information meningslös. Slår man upp ordet kol i Wikipedia kan man läsa att kol är ett grundämne med atomnummer sex. Vilken nytta har man av det utan kunskap?

– Det är ett misstag att tro att Google kan ersätta det livslånga lärandet. Skolan måste ge baskunskaper. Dem kan man inte surfa sig till. Faktabaserad kunskap är helt nödvändig.

Eftersom mängden tillgänglig information snabbt och ständigt ökar stiger också behovet av än mer kunskap.

OM ULF EWALDSSON

Civilingenjör Ulf Ewaldsson började på Ericsson 1990. Sedan 2012 är han Senior Vice President och Chief Technology Officer, vilket bland annat innebär ansvar för utvecklingen av 5G.

Ulf Ewaldsson är ledamot i styrelsen för Lunds universitet och medlem i European Cloud Partnership Steering Board. Han är ledamot i avdelningen för Informationsteknik sedan 2015 och medlem i styrgruppen för Attraktionskraft för hållbar tillväxt.

»Högskolan kommer att ha kontakt med sina studenter under hela deras yrkesverksamma liv för att erbjuda dem den senaste kunskapen.«

ÖVERL IGGARE

53

54

För universiteten blir förhållandet till studenterna riktigt långsiktigt för att tillgodose detta.

– Lärosätena kommer att ha kontakt med sina studenter under hela deras yrkesverksamma liv för att erbjuda dem den senaste kunskapen.

att unIVErsItEtEns campus skulle förtvina och ersättas av Mooc:ar (Massive Open Online Course) tror inte Ulf Ewaldsson ett ögonblick.

– Nej, den formen av utbildning river inga campus. Studenter vill höra till en fysiskt närvarande klass. Dessutom lär man sig också mycket under fikapauserna. Det är i de många fysiska mötena i den stimulerande skolmiljön som idéer till nästa startup eller forskningsprojekt föds. Tvärtom kan Mooc:ar locka fler till högskolan.

Utbildningen på svenska universitet håller god klass anser Ericssons CTO.

– Kvalitativt sett har nyutbildade ingenjörer goda kunskaper. Men nu kommer fler företag att inse att de behöver rekrytera civilingenjörer. Ett problem är att för få kvinnor vill bli ingenjörer. Informationssamhället behöver dem.

Det är farligt om teknikomvandlingen och utvecklingen blir enkönad. För universiteten är det en viktig uppgift att locka fler kvinnor till de tekniska utbildningarna.

Ericsson har målet att 30 procent av de anställda ska vara kvinnor senast 2020. Diversitet är en konkurrensfördel och en ledningsfråga.

Mångfald är mer än en fråga om kön. Kunskaper och färdigheter hos invandrare och flyktingar är en resurs som Sverige slarvar bort.

– Här i Sverige kräver vi nästan att de som har en utländsk utbildning ska göra om den

innan de får börja arbeta. Det är totalt fel. Att ta hand om invandrad kompetens är en jätteviktig uppgift. Lite kompletterande utbildning kan kanske behövas, men invandrade ingenjörer behövs i industrin.

Nu tar valideringsprocessen alldeles för

lång tid. Kunskap i informationssamhället är en färskvara.

Även om Ulf Ewaldsson anser att svensk högre utbildning fungerar bra så kan som bekant bra alltid bli bättre.

– Vi borde titta mer på hur utbildning bedrivs utomlands. Utbildning och forskning hänger ihop. Att duktiga forskare också är lärare är utmärkt. På Stanford är det så. Förmågan att inspirera och kommunicera det allra nyaste inom tekniken är en viktig egenskap. Forskning ska inte vara en isolerad verksamhet.

Svensk forskning hänger med väl, internationellt sett. Satsningarna på exempelvis grafen i Göteborg och MAX IV och ESS i Lund är bra exempel. Nationella arenor är ett sätt att tillsammans med industrin skapa tvärvetenskaplig utveckling. Gärna fler sådana arenor.

– Sverige har en tradition av forskning kring våra stora industrigrenar. Den ska vi bygga vidare på samtidigt

som vi ska vara stolta över den tekniska utveckling vi åstadkommit. Men tilldelningen av forskningsanslag är alldeles för snuttifierad.

En dimension saknas emellertid i den svenska forskningsarsenalen – cyberförsvarsforskning.

– I Kina och USA satsar man stort på detta.

»Det är ett misstag att tro att Google kan ersätta det livslånga lärandet. Skolan måste ge baskunskaper.«


MÖTEN: UTBILDNING OCH FORSKNING

55

I Europa är vi nog lite naiva när det gäller cyber teknik. Nu finns en fin möjlighet för Sverige att skapa en nationell samling för detta. Cyberförsvar är minst lika viktigt som annan, mer fysisk, försvarsförmåga.

Förmåga till omställning är en väsentlig egenskap för det land eller det företag som vill hålla sig i framkant. Ericsson är ett framgångsrikt och långvarigt exempel. Samarbete med universitet och andra bolag är några framgångsfaktorer.

– Vi har strategiska samarbetsavtal med alla tekniska högskolor. I avtalen beskriver vi våra behov. Jag önskar att det vore ett nationellt förhållningssätt.

För ett forskande storbolag löser sig dock inte allt bara genom externa samarbeten. Ulf Ewaldsson är teknisk chef för fler än 10 000 forskare och utvecklare i Sverige. Utomlands finns än fler och bolagets budget för FoU är över 30 miljarder svenska kronor. Men det är inte bara snillrika ingenjörer som har Ulf Ewaldsson som högste chef.

– Också beteendevetare har en given plats i organisationen. Moraliska och juridiska frågor som har med informationssamhället att göra behöver redas ut. Världen måste vara human. Vad händer om en självkörande bil krockar? Sådant är också en uppgift för den akademiska forskningen.

Inte ens storforskande Ericsson har ambitionen att uppfinna och utveckla allt från grunden. Redan under bolagets första år skapades kulturen. Två år efter att Alexander Bells telefonpatent lämnades in startade tillverkningen av svenska telefoner. Och det gick ju, minst sagt, bra.

– Att ta in teknik som andra hittat på och industrialisera den i stor skala är en del av Ericssons kultur. Vi är bra på att göra affär av det. Kluster med små företag och lärosäten kring storföretag är en bra modell. Vi lever i symbios med små företag runt oss. Allt hänger ihop mycket mer nu än förr.

Det gör också förhållandet mellan vara och tjänst. I masskonsumtionssamhället, som Ulf Ewaldsson hävdar är på utgång, producerade ett tillverkande företag, låt säga en grill. Sen var det inte så mycket mer med det. Den marknadsfördes och såldes.

– Men tänk så lite av tiden som man äger en grill, som man faktiskt grillar. Nu minskar prylarnas betydelse. Det är inte så viktigt att äga dem längre. Delningsekonomi och tjänstefiering är det som kommer att gälla. Man köper en tjänst i stället för en pryl.

Robotdammsugaren kan vara ett exempel. Den som inhandlar en sådan betalar ju egentligen för tjänsten dammsugning.

– Den utvecklingen påverkar hela samhäl

let. Bilar som är självkörande och som man delar med andra gör tillsammans att det blir färre fordon på gatorna. Förr köpte man en ny produkt innan den gamla var utsliten. Men snart kan tvättmaskinen eller mikron vara nätanslutna. Då kan deras programvara uppdateras så att de vips blir moderna igen.

Digitaliseringen skapar enorma datamängder. Sakernas internet medför att alla mätdata och all industriell styrning kan bli just digital data. Med ettor, nollor och mjukvara kan det mesta åstadkommas.

– Tekniken är redan billig och kan bidra till effektiv hushållning med resurser. Inom jordbruket kan enkla sensorer i åkrarna avgöra exakt när det behövs gödning.

Informationssamhället kan, menar Ulf Ewaldsson, optimera användandet av resurser. Ordet ekonomi får mer av sin ursprungliga betydelse som ju just är läran om hushållande med resurser.

Mobilitet med 5G och allt mer i molnet är förutsättningar.

– Ericsson driver många projekt som har med 5G att göra. I 5G för Sverige samarbetar vi bland annat med ABB, Boliden och Scania för att se hur det kommer att påverka deras verksamheter.

att dEn sVEnska telekomjätten verkligen tror på molnbaserade lösningar visar, om inte annat, sjumiljarderssatsningen på tre serverhallar. En i Linköping, en i Rosersberg utanför Sigtuna och den tredje i Montreal i Kanada.

– De är våra moln. Där ska våra ingenjörer, oavsett var de sitter i världen, kunna testa programvara. Hallarna blir nav för vår mjukvaruutveckling. Jag ser dem som en konsekvens av att prylsamhället är på avveckling och att resurser kan delas.

5G är alltså basen i informationssamhället, men vad som kommer därefter vill inte Ulf Ewaldsson sia om.

– 6G kanske? Men jag är glad att få vara med om allt det som sker nu. Och IVA har en roll som samlande arena för olika intressenter. Projektet Attraktionskraft för hållbar tillväxt, där jag själv var med, visar det med tydlighet.

4 maj – StockholmHar Sverige en universitets- och högskolepolitik?Seminarium – Avdelningen för Utbildning och forskning – Medverkande bland andra Helene Hellmark Knutsson, utbildnings- och forskningsminister

5 maj – UmeåSå kan universitetet och näringsliv samverka för att stärka Umeå-regionenSeminarium – IVAs Näringslivsråd, IVA Nord och Norrlandsfonden och Göran Sandberg

12 maj – StockholmSamverkan – hur påverkas forskningen och forskarna?Seminarium – Sveriges Unga Akademi och IVA

6 oktober – StockholmSverige – tillräckligt attraktivt för företagens forskningsanläggningar?Seminarium – IVAs Programråd inför den kommande forskningspropositionen

24 november – StockholmHur får vi fram forskning som löser samhällsproblem?Seminarium – Projektet Utsiktsplats forskning

56

KI-forskare gjorde

längsta resan

Pedro Réu, doktorand på Karolinska Institutet, vann den tionde och sista omgången av IVAs och Vinnovas

program Mentor4Research. I år deltog 71 forskare från svenska läro

säten i programmet. 70 procent av dem är födda utomlands och de nio som gick till den avslutande finalen representerade sju nationaliteter.

Syftet med Mentor4Research är att ge forskare erfarenhet och kunskap om kommersialisering. I stort sett alla årets finalister berättade i sina korta presentationer för jury och åhörare om planer på att förr eller senare starta företag. De ansåg också att det är viktigt att deras forskning kommer till nytta i samhället.

När Mentor4Research startade år 2005 deltog sju forskare. Tio år senare gnuggades 71 forskare av lika många mentorer. Totalt har 400 forskare fått ökade kunskaper om näringslivets villkor. Under alla år har Rolf Skoglund varit projektets ordförande.

– Hos forskarna har helt klart betydelsen av att kommersialisera sin forskning ökat. Kunskap om hur forskningen kan komma till nytta är viktig.

2016 får programmet en annorlunda form. Då blir det lokalt knutet till respektive lärosäte. IVA är även då garant för kvaliteten och fortsätter att arrangera den årliga finalen.

– Vi har skapat en bra process som jag hoppas kan användas även i framtiden. Model len är för bra för att hamna i byrålådan, säger Rolf Skoglund.

VINNARE MENTOR4RESEARCH

2006: Aatto Laaksonen, Stockholms universitet2007: Caroline Olgart Höglund, KI2008: Åsa Wheelock, KI2009: Daniel Lundin, Linköpings universitet2010: Lars Sävendahl, KI2011: Ulrica Almhöjd, Göteborgs universitet2012: Galia Pozina, Linköpings universitet2013: Moa Fransson, Uppsala universitet2014: Pernilla Videhult Pierre, KI2015: Pedro Réu, KI


2014

2011

2008

2013

2010

2007

2012

2009

2006

2015

ÖVERL IGGARE

57

Studenter på landets ingenjörsutbildningar som har en praktikperiod i Tekniksprångets regi i bagaget har fördelar. De

anser sig vara väl motiverade för studierna och hoppar i lägre grad än andra av utbildningarna.

– Det visar våra undersökningar, säger Alexandra Ridderstad som sedan februari 2015 är verksamhetsansvarig för Tekniksprånget.

Minskade avhopp innebär vinst, även ekonomisk sådan, för såväl högskolan som samhället i stort. Och fler ingenjörer behövs i ett teknikdrivet land som Sverige. Det har de 250 arbetsgivare som via Tekniksprånget deltar med praktikplatser och handledning insett.

– Under 2015 har vi haft ökat fokus på att skapa en stark regional förankring för verksamheten. Nu finns Tekniksprånget på 120 orter i Sverige.

Verksamheten bidrar med mer än praktikplatser. Elever på de gymnasier som besöks har ofta dålig kunskap om de lokala företagen.

– Vi ser vid våra besök i skolor att gymnasisterna inte vet vilka möjligheter företagen runt omkring erbjuder. Därför ber vi dem som genomfört en praktikperiod att gå tillbaka till sin skola och berätta. Den informationen skapar motivation.

En praktikperiod kan bli en ögonöppnare till en del av arbetsmarknaden som den före detta gymnasisten inte ens visste fanns.

– Drygt nio av tio ungdomar har ingen aning om vilka teknikbehov och möjligheter det finns inom den offentliga sektorn. Efter en praktik på en förvaltning kan lika många tänka sig att jobba där.

Och det kan kanske vara ett extra plus för offentliga arbetsgivare. De 19–21 åringar som Tekniksprånget riktar sig till vill vara med och förändra samhället.

– Företag i storstäder med stora, kända varumärken får visserligen flest ansökningar, men vi ser att samhällsfrågor engagerar ungdomarna. De arbetsgivare som inte kan beskriva hur deras verksamheter bidrar till samhällsnyttan bör nog ta sig en funderare eftersom ungdomarna dissar dem.

Både arbetsgivare och praktikanter är, påpekar Alexandra Ridderstad, nöjda med Tekniksprångets effekter. Modellen kan därför komma till bruk som ett inslag i regeringens Snabbspår. I detta är ambitionen att Arbetsförmedlingen tillsammans med näringslivet ska underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Sveriges Ingenjörer och arbetsgivarförbundet Pacta vill testa om Tekniksprångets modell kan fungera för nyanlända med ingenjörs utbildning. Därför har vi lanserat Jobbsprånget. Än så länge är det att se som ett pilotprojekt, säger Alexandra Ridderstad.

OM TEKNIKSPRÅNGET

Tekniksprånget drivs av IVA på uppdrag av regeringen med syfte att öka intresset bland unga att söka till ingenjörsutbildningar.

Tekniksprånget är ett praktikprogram för gymnasiets avgångselever som är under 21 år och som har behörighet att söka en ingenjörsutbildning.

Praktiken pågår i fyra månader och är betald, 13 500 kronor per månad.

Styrgruppsordförande är Jan-Eric Sundgren. Från februari 2015 är Alexandra Ridderstad verksamhetsansvarig.

Inspirerande ingenjörspraktik på 120 orter över hela landet

58

Omkring 60 personer från kommunen, universitetet och näringslivet hade samlats för samtal och mingel

när IVA Nord, IVAs Näringslivsråd och Norrlandsfonden bjöd in till diskussion och mingel den 5 maj.

Talare var Göran Sandberg, verkställande ledamot av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, en av de tyngsta makthavarna i forskningssverige och tidigare rektor vid Umeå universitet. Temat var ”Så kan universitetet och näringsliv samverka för att stärka Umeåregionen”.

– I Sverige ser vi universitet som innova

tionsfabriker, sa Göran Sandberg. Men jag tycker att vi ska ha Stanford som förebild.

Deras främsta produkt är inte företag, utan mogna och kompetenta stu

denter.Efter presentationen gick

debattens vågor höga. Har Umeå universitet samma möjligheter att locka forskare som

större universitet? Kan regionen konkurrera om kapital på samma

villkor? Att studenterna är motorn för Umeå verkade många överens om – men hur kan man se till att studenterna stannar kvar i staden?

Projektet Utsiktsplats forskning, har kartlagt bakgrunden hos ledamöterna i universitetens styrelser. Internatio

nella jämförelser har gjorts och synpunkter har samlats in och sammanställts. Det är förändringar under perioden 2007 till 2013 som har granskats. Studien presenterades vid ett IVAseminarium i Almedalen.

Antalet ledamöter med bakgrund i näringslivet har blivit fler, medan andelen politiker har minskat. Trenden är starkast vid de nyare lärosätena. Vid de äldre universiteten, som Uppsala och Lund, märks ingen större skillnad.

Även om inslaget av politiker har minskat, så har styrelsens ordförande vanligen en bakgrund i den offentliga sektorn.

I stort är slutsatsen i studien att styrelserna fungerar ganska bra.

Cecilia Schelin Seidegård är ordförande i styrelsen för Göteborgs universitet.

– Även om jag förr var negativt inställd, så tycker jag i dag att det är bra att fler kommer utifrån. I en styrelse hänger mycket på ordföranden. Det är trots allt en stor myndighet som ska styras. Men det är heller inte så dumt med politiker i styrelsen. De kan ju hjälpa till med kontaktvägar till statsmakten, sa hon.

Peter Nygårds är Mittuniversitetets styrelseordförande. Enligt honom är det ordföranden som ska forma hur uppdraget ska utföras.

– Det totala antalet ledamöter i styrelserna är stort jämfört med företag. Det medför att vanan att sitta i en styrelse inte alltid är så stor, sa han.

En styrelseordförande måste vara drivande och styrelsen måste fungera som ett lag. Det ansåg Thomas Strand, riksdagsledamot (S), med plats i utbildningsutskottet.

– Men bara för att någon är politiker ska man inte diskvalificeras från en styrelseplats, sa han.

Fler från näringslivet i lärosätenas styrelser

Umeå ska ha Stanford som förebildOM UTSIKTSPLATS FORSKNING

Utsiktsplats forskning fokuserar på ett par frågor åt gången med målet att tillföra konkreta idéer och förslag på prioriterade åtgärder. Med hjälp av kvalificerade studier, ska den forskningspolitiska debatten föras framåt på ett konstruktivt sätt.

Styrgruppsordförande är Gunnar Svedberg.


Thomas Strand, Peter Nygårds och Cecilia Schelin Seidegård.

59

Arbets-marknaden kräver mer än teknisk kompetens

Ingenjörer med god teknisk kompetens

är en nödvändighet för hela samhället. Men det är inte det enda som behövs

i framtiden, ansåg Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv, vid ett seminarium i Almedalen, arrangerat av Tekniksprånget. Globaliseringen är ett skäl till detta. För individen handlar det om att lära sig lära och sen aldrig sluta med det.

– Men är universiteten verkligen rustade för det livslånga lärandet? undrade hon.

Roger Mörtvik är statssekreterare på utbildningsdepartementet.

– Det handlar inte bara om formella kunskaper. Kompetens är föränderligt och kräver exempelvis sociala färdigheter, sa han.

Enligt honom råder ingen verklig brist på ingenjörer. Däremot finns det matchningsproblem på arbetsmarknaden som gör att arbetsgivare inte hittar nya medarbetare med rätt kompetens. Den nya 4åriga tekniska gymnasieutbildningen kommer dock att göra det lättare för företag att rekrytera personal med lämplig utbildning.

Men bristen på ingenjörer är ändå ett problem. Också inom den offentliga sektorn är tekniker en nyckelfaktor.

– Vi behöver rekrytera omkring 12 000 tekniker. Hela samhällsplaneringen förutsätter teknisk kompetens. Det gör också digitaliseringen av välfärdssystemen, sa Håkan Sörman, vd för SKL.


Carola Lemne.

60

Samtal och möten i Almedalen

Ett helt nytt projekt, seminarier och

spänstiga diskussioner hörde till det IVA bjöd på under Almedalsveckan.

Men muntrast, mest praktiskt och pedagogiskt var nog premiären för akademiens restfest. Slöseriet med råvaror kan minska kraftigt visade IVAprojektet Resurseffektiva affärsmodeller under sitt populära Schnippeldisco. Deltagarna lagade, under kunnig ledning, välsmakande rätter på överblivna råvaror och restprodukter. Vid ett fullsatt seminarium lanserades nya projektet Innovation i Skogsnäringen. Projektet Vägval el presenterade såväl scenarier för framtidens elanvändning som en debatt med politiker om hur deras beslut påverkar framtidens elanvändning. Också utbildnings och forskningsfrågorna fick en grundlig genomlysning vid två IVAseminarier. Och så förstås; mingel, trivsam stämning, många gäster och en god middag med lokala råvaror. Allt i en trädgård med utsikt över Östersjön, nedgående sol och vackra takåsar.

OM ALMEDALSVECKAN

Almedalsveckan 2015 var lika stor, räknat till antalet besökare, som supervalåret 2014. Arrangören räknar med att 35 000 unika besökare deltog i veckan.

IVA har medverkat i Almedalsveckan sedan 2009. Genom att arrangera seminarier och möten påverkar och stärker IVA sitt nätverk. Utgångspunkten är aktuella frågeställningar med i första hand anknytning till IVAs projekt. Många IVA-ledamöter är på plats och deltar också i andra organisationers aktiviteter.


Cecilia Schelin Seidegård.Olof Sandberg.

Rickard Nordin, Cecilie TenfjordToftby och Maria Weimer.

Günther Mårder och Anna Bünger.

Middagsmingel i trädgårdsmiljö.

Pam Fredman. Michael Jacob.

Roger Mörtvik.Cilla Benkö.

Bo Diczfalusy. Maria Sunér Fleming.

Peter Gudmundson. Peter Nygårds, Gunnar Svedberg och Eva Krutmeijer.

Kristina Persson.Kristina Sundin Jonsson, Carola Lemne och Håkan Sörman.

ÖVERL IGGARE

62

IT-kluster lockade Studentrådet till Dublin

Samarbete, lärakännaövningar samt ett studiebesök på Googles europeiska huvudkontor i Dublin stod på agendan

när IVAs studentråd i början av hösten for på traditionsenlig uppstartskonferens. Det var stadens ITkluster som lockade Studentrådet

till Google där det bland annat diskuterades hur det är att ha sina största kunder som värsta konkurrenter, vad det är som skapar ett så gynnsamt företagsklimat i Dublin och vilka utmaningar och möjligheter ett ökat mobilt användande innebär. Studentrådet

fick en introduktion till Googleandan och en rundvandring genom våningsplanen. Alla våningar har olika teman och innehåller allt från swimmingpooler och gungställningar till en policy om ett maxavstånd på 50 meter till närmaste kafé.

Stipendier ger internationell inspiration

Arton unga akademiker fick dela på 1,8 miljoner kronor när Hans Werthénfonden delade ut årets

stipendier. Sedan fonden instiftades 1990 har totalt 398 stipendiater delat på 47 miljoner kronor. Stipendierna ska användas till studier utomlands. Industrimannen Hans Werthén ansåg att internationella erfarenheter var viktiga.

Studierna berör allt från cellfabriker, cancer, pålitlighet i trådlös kommunikation människa–maskin, ultraljudsteknik för diagnos av stroke till styrning av hälso och sjukvård.

Intuitiv handstyrning prisad för 3Dteknik

Shahrouz Yousefi, lektor vid avdelningen för medieteknik vid Linnéuniversitetet, fick Chester Carlsons

Forskningspris 2015 för sitt arbete inom intuitiv handstyrning i tre dimensioner. Han har utvecklat en teknik som använder handens rörelser i 3D som ett sätt att kommunicera med mobila enheter.

Priset delas ut till unga, lovande forskare inom informationsvetenskap och förvaltas av Xerox och IVA. Det instiftades 1985 till minne av svenskättlingen Chester Carlson som lade grunden till företaget Xerox.

14 stipendier från kunglig fond

Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50årsfond för vetenskap, teknik och miljö tillkom i samband med

kungens 50årsdag. Stiftelsens styrelse, under kungens ordförandeskap, delade under 2015 ut 14 stipendier vid en mottagning på slottet. Fyra stipendiater nominerades av IVA: Gustav Berggren, Romain Bordes, Natalia Ferraz och Niclas Svensson. Initiativet till fonden togs av KVA, KSLA, IVA och Sveriges Industriförbund (nuvarande Svenskt Näringsliv) för att bland annat främja forskning och teknisk utveckling.

63

Ingen dag den andra lik

På IVA Konferenscenter hjälps man åt. Alla rycker in där det behövs oavsett vad den ordinarie arbetsbeskrivning

en innehåller.– Vi har slopat alla titlar. Vi cirkulerar

uppgifterna. Det ger en helhet och gör det roligt att jobba. Den som tar emot en bokning håller sedan i kunden under hela tiden, säger AnnaKarin Friskopps, som är en av konferenscentrets lagmedlemmar.

Att alla hjälps åt är, enligt henne, en skillnad mot andra konferensanläggningar. Också annat gör IVA Konferenscenter ovanligt.

– Få andra har en aktör som IVA med sitt tunga varumärke i bakgrunden. Bara det ger oss en kvalitetsstämpel.

Att kvaliteten är god framgår förstås också av fem kronor, högsta tänkbara betyg, från Svenska Möten.

IVAs många öppna seminarier lockar besökare som samtidigt som de får gedigen kunskap till livs också får upp ögonen för ett centralt beläget och unikt konferenscenter.

– Det fungerar tvåvägs. Våra externa kunder får ju kontakt med IVAs verksamhet.

Kunderna representerar allt från skolor, förvaltningar, organisationer till stora börsbolag. Alla är lika välkomna till Grev Turegatan 16s varierande möteslokaler.

– Här finns allt från vår toppmoderna Wallenbergsal till den stilfulla Bankettsalen. Lokalerna underhålls löpande och anpassas till de senaste möbleringstrenderna.

Uppenbarligen gillar kunderna det de erbjuds. Åtskilliga återkommer regelbundet. Och vanliga omdömen är: hjärtlig, trivsam stämning och fräscha lokaler.

– Man får en relation till gästerna. Det gör det också roligt på jobbet, säger AnnaKarin Friskopps.


ÖVERL IGGARE

HÖGTIDSSAMMANKOMST

Den 23 oktober samlades IVAs ledamöter och gäster till högtidssammankomst. Det traditionsrika evenemanget genomfördes för 96:e gången och avslutades med galamiddag och dans i Stockholms stadshus.

64–65

Prinsessan Sofia och Leif Johansson, Eva Johansson och prins Carl Philip, Helene Hellmark Knutsson och Björn O. Nilsson.

Maria Strømme.

Leif Östling, Björn O. Nilsson, prins Carl Philip och Johan Weigelt.

Johan Weigelt och Cecilia Weigelt.

Sonat BurmanOlsson och Mats Olsson. Kristina Alsér och Jan Alsér.

Anna Stradner och Peter Schurtenberger.

Maria Östberg Svanelind och Peter Larsson.

67

Medaljer, mingel och

middag

Firandet av IVAs 96:e högtidssammankomst blev en enda lång fest. Först tal, guldmedaljer och minnes

ord i Stockholms konserthus. Sedan mingel, middag och dans i Stads huset.

Leif Johansson, IVAs preses, lyfte fram Sveriges attraktionskraft i sitt tal i Stockholms konserthus. Han tog avstamp i de båda globala företag som han själv leder i rollen som styrelseordförande: Astra Zeneca och Ericsson.

– Inom Astra Zeneca har vi precis avslutat en stor insats för att locka två hundrafemtio ickesvenska forskare till Mölndal. Och på Ericsson i Kista har vi anställt flera hundra forskare från över trettio nationer, sa han.

Leif Johansson tryckte i sitt tal på att det är attraktivt för toppforskare att flytta till Sverige.

Björn O. Nilsson, IVAs vd, tog i den årliga översikten av ”Framsteg inom forskning och teknik” upp forskningspropositionen, som minister Helene Hellmark Knutsson, ska presentera hösten 2016. I Forsknings sverige debatteras det om hur prioriteringarna borde se ut. Åsikterna är många.

Men Björn O. Nilsson konstaterade att de flesta nog i alla fall är överens om att det bara är god forskning som ska belönas.

Björn O. Nilssons hemliga gäst, professor Johan Rockström, sa bland annat att hållbarhet är vägen till välfärd och nyckeln till ökad attraktionskraft.

HÖGTIDSSAMMANKOMST

Helena Stålnert Svensson och Åke Svensson.

Lina Bertling Tjernberg och Oscar Tjernberg.

Karin Markides och Konstantin Markides.

Prinsessan Sofia, prins Carl Philip, Lena Treschow Torell och Michael Treschow.

Mary Walshok.

HÖGTIDSSAMMANKOMST

68

I december 1956 blev meteorologen CarlGustaf Rossby förste svensk på omslaget av tidskriften Time. Att peka ut en svensk

vetenskapsman som den främste på det här området var märkvärdigt med tanke på att USA vid den här tiden var världsledande. Men hos Rossby hade de flesta av USAs och världens ledande meteorologer varit studenter eller medarbetare. Han hade dessutom själv grundat några av världens främsta meteorologiska institutioner. Ett drygt halvsekel efter sin död är en av 1900talets mest betydelsefulla svenska vetenskapsmän nästan helt bortglömd. Hans eget namn förekommer i uttrycket Rossbyvågor – beteckningen på atmosfärens mäktigaste vågor, som han upptäckte och utvecklade matematiken för – och det lever vidare i begrepp som Rossbydiagram och i den så kallade Rossbyparametern, som används i prognossammanhang. Det finns

också i SMHIs Rossby Center i Norrköping. Rossby intresserade sig tidigt för växthusgasernas betydelse för den globala uppvärmningen och deltog i de diskussioner som ledde till att koldioxidmätningarna vid observatoriet Mauna Lo på Hawaii kunde komma igång 1957. Det var här som den nu så bekanta sågtandade kurvan togs fram. En kurva som fungerar som den ikoniska bekräftelsen på koldioxidhaltens systematiska ökning. Teoretiskt var växthuseffekten känd sedan 1800talet och en av Rossbys föregångare bland Stockholms högskolas professorer, Svante Arrhenius, hade redan 1896 presenterat övertygande bevis för att förändringar i koldioxidhalten skulle resultera i stigande temperaturer. Men Arrhenius tankar föll i stort sett i glömska och den allmänna föreställningen under mer än ett halvsekel var att människan inte hade egen makt att påverka något så stort som planeten eller dess klimat.

En stor del av sin karriär ägnade CarlGustaf Rossby åt militärt motiverad meteorologi i USA, och hans forskning fortsatte att spela en säkerhetspolitisk roll också efter det att han återvänt till Sverige 1947. Under 1950talet byggde han upp en verksamhet i Stockholm som bidrog till att staden blev ett världscentrum för datoriserad klimatmodellering och forskning. Den blivande IPCCordföranden Bert Bolin var elev till Rossby.

CarlGustaf Rossby avled, hastigt och oväntat, i en hjärtattack, bokstavligen vid sitt skrivbord i augusti 1957. Han var rastlöst aktiv, in i det sista.

Han var på många sätt ett fenomen, på samma gång en formidabel idéfabrik, en väldig rastlös enmansinstitution som satte atmosfären på en hel planet i rörelse – och en utpräglad lagspelare som ständigt omgav sig med originella och begåvade forskare som han kunde diskutera sina många idéer med, och som inte minst hade förmågan att testa dem med många och långa teoretiska beräkningar och datakörningar på BESK i Stockholm eller på ENIAC i Pennsylvania och så småningom den nya datorn i Princeton. Men mitt i denna virvel av skapande och forskning var han samtidigt en tillbakadragen, delvis gåtfull gestalt som lämnade få tydliga ledtrådar till sitt intensiva engagemang.

porträttEt aV carl-gustaf rossby i årets minneskrift (här i en förkortad version) är skrivet av professor Sverker Sörlin.

Svensk meteorologsatte atmosfärensmäktiga vågor i rörelse

Sverker Sörlin

69

Teknologie hedersdoktor Leif Östling för hans utomordentliga insats som företagsledare, vd för Scania, som under hans ledarskap utvecklats till ett världsledande företag inom området tunga lastbilar. Hans strategiska ledarskap är baserat på övertygelse, gedigen kunskap och lång erfarenhet. Det har präglats av ett integrerat synsätt, konsekvens och ett stort förtroende för medarbetarna.

Professor Gert Wingårdh för sin långa gärning som arkitekt och skapare av ett stort antal uppskattade och prisbelönta byggnadsverk i Sverige och utomlands. Han har under flera decennier haft en stark påverkan på svensk byggnadskonst och är en viktig förebild för dagens och morgondagens svenska arkitekter.

Professor Mikael Eriksson för hans banbrytande och avgörande insatser för att utveckla vetenskaplig profil, koncept och teknik för synkrotronringar i forskningsanläggningarna MAX I, II, III och MAX IV (2016). Baserat på avancerad multidisciplinär forskning har han funnit innovativa lösningar, designat och förverkligat högteknologiska konstruktioner med oprövad teknik för breda vetenskapliga applikationer.

Professor Mary Walshok för hennes banbrytande insatser för att främja forskningsbaserat, innovationsdrivet företagande. Hon har utvecklat koncept och processer för att förnya näringslivet i olika regioner bland annat i San Diego. Där startade hon 1985 vid UC San Diego Connect som därefter etablerats i Sverige. Konceptet kopplar tidigt samman entreprenörer med kapital och kompetens.

ÅRETS GULDMEDALJÖRERFör en ”synnerlig framstående gärning inom akademiens verksamhetsfält” delade IVA ut sin stora guldmedalj till teknologie hedersdoktor Leif Östling. Årets mottagare av de tre guldmedaljerna var professorerna Mary Walshok, Gert Wingårdh och Mikael Eriksson.

70

PR EM IÄR M I N I S TER PÅ B ESÖKManuel Valls, Frankrikes premiärminister, var i september på ett blixtbesök i Sverige för att överlägga med den svenska regeringen. Men premiärministern hann också med att hålla ett föredrag om tillväxt och innovation i Europa på välbesökt IVAseminarium. Wallenbergsalen var fylld till sista platsen med toppar från Sveriges näringsliv, organisationer och politik. Förutom Manuel Valls deltog flera franska regeringstjänstemän och politiker. Även ett antal europeiska ambassader i Stockholm var re presenterade i Wallenbergsalen. Värd för besöket var IVAs preses Leif Johansson.

71

PRESIDIETOrdförande Leif Johansson (Avd VI) Preses 2012–2017Anders Nyrén (Avd IX) Vice preses 2014 – 2016Marie Ehrling Vice preses (Avd VI) 2013–2015Pam Fredman Vice preses (Avd XI) 2015–2017Maria Strømme Vice preses (Avd VII) 2015–2017Erik Lautmann (Avd VI) Näringslivsrådets ordförande 2013–2015Björn O. Nilsson (Avd X) Verkställande direktör 2008–2017

AKADEMIKOLLEGIETI akademikollegiet ingår akademiens preses, ordförande eller vice ord-förande i akademiens avdelningar, ordföranden i regionala sektioner samt verkställande direktören. Till mötena kallas också akademisekreteraren samt ordföranden i Näringslivsrådet och IFG.

Leif Johansson, Preses Björn O. Nilsson, Verkställande direktör Johan Weigelt, Akademisekreterare

AvdelningsordförandenUlf Södergren (Avd I)Karl Bergman (Avd II)Åsa Söderström Jerring (Avd III)Hans-Jürgen Federsel (Avd IV)

Karin Larsson (Avd V)Eric Giertz (Avd VI)Jan-Eric Sundgren (Avd VII)Elisabet Salander Björklund (Avd VIII)Michael G:son Löw (Avd IX) Inger Andersson (Avd X)Christina Ullenius (Avd XI)Ylva Hambraeus Björling (Avd XII)

Ordföranden i IVAs regionala sektionerGöran Carlsson, IVA NordKarl-Erik Årzén, IVA SydRolf Andersson, IVA Väst

Ordföranden i IVAs Näringslivsråd och kommittéer Erik Lautmann, NäringslivsrådetPeter Holmstedt, IFG

IVAs LEDAMÖTERUppgifter om akademiens ledamöter finns redovisade i IVAs matrikel 2015–2016.

Antalet svenska ledamöter den 31 december 2015 var 925 och antalet utländska 263. För avlidna ledamöter anges också invalsår inom parantes.

IVA-dokumentation 2015

Akademisekreterare Johan Weigelt tillsammans med presidiet: Erik Lautmann, Pam Fredman, Maria Strømme, Leif Johansson, Anders Nyrén, Marie Ehrling och Björn O. Nilsson.

72

Invalda svenska ledamöterVerkställande direktör Johnny Alvarsson (Avd VI)Direktör Lars Andersson (Avd IV)Professor Fredrik Bäckhed (Avd X)Verkställande direktör Tomas Carlsson (Avd III)Rektor Helen Dannetun (Avd XI)Professor Anna Dubois (Avd VI)Säkerhetschef Anne-Marie Eklund Löwinder (Avd XII)Professor Mikael Eriksson (Avd VII)Senior Vice President Ulf Ewaldsson (Avd XII)Professor Sergei Glavatskih (Avd I)Professor Anders Hamsten (Avd X)Verkställande direktör Carina Håkansson (Avd VIII)Professor Fredrik Höök (Avd VII)Dr Tom Johnstone (Avd I)Docent Henrik Jordahl (Avd IX)Professor Danica Kragic Jensfelt (Avd II)Professor Uday Kumar (Avd III)Verkställande direktör Hans Lindberg (Avd IX)Direktör Johan Malmquist (Avd VI)Docent Sven Mattisson (Avd II)Verkställande direktör Ola Månsson (Avd III)Verkställande direktör Christer Norström (Avd XII)Tekn dr Michael E Persson (Avd IV)Rektor Karin Röding (Avd XI)Professor Peter Schurtenberger (Avd IV)Journalist Johan Schück (Avd IX)Professor Erik Serrano (Avd VIII)Professor Lars Strannegård (Avd IX)Professor Rikard Söderberg (Avd I)

Professor Anna-Karin Tornberg (Avd VII)Styrelseordförande Peter Wallenberg Jr (Avd XI)Professor Pär Åhlström (Avd VI)

Invalda utländska ledamöterProfessor Göran RoosProfessor Tomoko M. NakanishiPresident CEO Dag MejdellProfessor Dr Markus AntoniettiChairman of the Board Henrik EhrnroothPresident Chairman Chunyuan Gu

Avlidna ledamöterProfessor Hans L Zetterberg (Avd VI, 1988)Tekn dr Lars-Eric Janson (Avd III, 1985)Civilingenjör Gunnar Engman (Avd VI, 1987)Tekn dr Gunnar Sohlenius (Avd I, 1982)Civilingenjör Lars Nordberg (Avd I, 1974)Jur kand Peter Wallenberg (Avd VI, 1974)Professor Arnis Terimanis (Utländsk ledamot, 1994)Civilingenjör Arne Rohdin (Avd II, 1977)Professor Karl-Erik Larsson (Avd VII, 1980)Professor Carl Djerassi (Utländsk ledamot, 1984)Professor Börje Steenberg (Avd VIII, 1959)Professor Jan Remröd (Avd VIII, 1989)Professor Jan Rydberg (Avd VII, 1983)Civilingenjör Karl Evert Flinck (Avd X, 1963)Vice President George H Weyerhaeuser Jr (Utländsk ledamot, 2003)Dr Gunter Spur (Utländsk ledamot, 1991)Civilingenjör Isidor Andersson (Avd III, 1986)

Delar av akademikollegiet. Stående från vänster: Ylva Hambreus, Erik Lautmann, KarlErik Årzén, HansJürgen Federsel, JanEric Sundgren, Leif Johansson, Rolf Andersson, Anders Ekblom, Christina Ullenius, Ulf Södergren, Peter Holmstedt och Magnus Breidne. Sittande från vänster: Elisabet Salander Björklund, Karl Bergman, Åsa SöderströmJerring, Björn O. Nilsson, Marie Hafström, Johan Weigelt och Staffan Boman.

73

Civilekonom Tore Daun (Avd VI, 1988)Ingenjör Roland Widmark (Avd V, 1983)Professor Sven-Erik Johansson (Avd IX, 1984)Tekn dr Kalevi Numminen (Utländsk ledamot, 1986)Civilingenjör Gunnar Engström (Avd II, 1967)Tekn dr Matti Otala (Utländsk ledamot, 1990)Direktör Rolf Lindholm (Avd VI, 1985)Tekn lic Ragnar Fast (Avd I, 1992)Ingenjör Bertil Berg (Avd V, 1992)Professor Jon Bing (Utländsk ledamot, 2007)Professor Pekka Jauho (Utländsk ledamot, 1975)Professor Nathan Rosenberg (Utländsk ledamot, 1991)Civilingenjör Per Svedberg (Avd II, 1976)Civilingenjör Lars-Erik Nordström (Avd I, 1981)Professor Endel Lippmaa (Utländsk ledamot, 1992)Direktör Per Olofsson (Avd VI, 1999)

IVAs AVDELNINGAR

Avdelning I – MaskinteknikChief Technology Officer Ulf Södergren, ordförande 2012–2015Verkställande direktör Per Grunewald, vice ordförande 2014–2016Professor Monica Bellgran, vice ordförande 2015–2017Sekreterare: Ingrid JanssonAntal ledamöter: 88

Avdelning II – Elektroteknik Tekn dr Karl Bergman, ordförande 2014–2016Professor Lars Nielsen, vice ordförande 2014–2016Vice president Birgitta Resvik, vice ordförande 2014–2016Sekreterare: Johan PerssonAntal ledamöter: 49

Avdelning III – SamhällsbyggnadCivilekonom Åsa Söderström Jerring, ordförande 2013–2015Professor Peter Collin, vice ordförande 2014–2016Docent Anna Kadefors, vice ordförande 2013–2015Sekreterare: Staffan ErikssonAntal ledamöter: 71

Avdelning IV – KemiteknikTekn dr, docent Hans-Jürgen Federsel, ordförande 2014–2016Fil dr Heije Westberg, vice ordförande 2013–2015Professor Lennart Bergström, vice ordförande 2015–2017Sekreterare: Jan WestbergAntal ledamöter: 66

Avdelning V – Bergs- och materialteknikProfessor Karin Larsson, ordförande 2015–2017Verkställande direktör Per Storm, vice ordförande 2014–2016Teknisk direktör Gert Nilson, vice ordförande 2015–2017Sekreterare: Johan PerssonAntal ledamöter: 66

Avdelning VI – Företagande och ledarskapProfessor Eric Giertz, ordförande 2013–2015Särskild utredare Marie Hafström, vice ordförande 2013–2015Senior Advisor Sven Löfquist, vice ordförande 2013–2015Sekreterare: Lotta ThörnAntal ledamöter: 128

Avdelning VII – Teknikens grunder och gränsområdenProfessor Jan-Eric Sundgren, ordförande 2014–2016Professor Hjalmar Brismar, vice ordförande 2015–2017Professor Sophia Hober, vice ordförande 2015–2017Sekreterare: Maria DollhopfAntal ledamöter: 95

Avdelning VIII – Skogsnäringens teknikDirektör Elisabet Salander Björklund, ordförande 2015–2017Professor Paul Gatenholm, vice ordförande 2014–2016Tekn dr h c Ola Hildingsson, vice ordförande 2015–2017Sekreterare: Hampus LindhAntal ledamöter: 53

Avdelning IX – Ekonomi Verkställande direktör Michael G:son Löw, ordförande 2013–2015 Styrelseordförande Anders Lindberg, vice ordförande 2015–2017Civilekonom Staffan Bohman, vice ordförande 2015–2017Sekreterare: Hampus LindhAntal ledamöter: 104

Avdelning X – Bioteknik Civilingenjör Inger Andersson, ordförande 2014–2016Med dr Björn Odlander, vice ordförande 2014–2016Verkställande direktör Anders Ekblom, vice ordförande 2013–2015Sekreterare: Maria DollhopfAntal ledamöter: 61

Avdelning XI – Utbildning och forskningProfessor Christina Ullenius, ordförande 2015–2017Koncernchef Maria Khorsand, vice ordförande 2012–2015Samhällspolitisk direktör Peter Larsson, vice ordförande 2015–2017Sekreterare: Martin WikströmAntal ledamöter: 76

Avdelning XII – InformationsteknikOrdförande Ylva Hambraeus Björling, ordförande 2014–2016Professor Anders Lansner, vice ordförande 2014–2016Forskningsdirektör Staffan Truvé, vice ordförande 2015–2017Sekreterare: Linda OlssonAntal ledamöter: 59

74

REGIONALA SEKTIONER

IVA NordGöran Carlsson (Avd V), ordförande 2015–2017Lars-Eric Aaro (Avd V), vice ordförande 2015–2017Johan Sterte (Avd IV), vice ordförande 2015–2017Johan Persson/Lennart Elfgren (Avd III), sekreterare

IVA SydKarl-Erik Årzén (Avd II), ordförande 2013–2015Göran Harrysson (Avd X), vice ordförande 2015–2017Lena Neij (Avd III), vice ordförande 2012–2016Anna Lindberg, sekreterare

IVA VästRolf Andersson (Avd IV), ordförande 2011–2015Malin Persson (Avd XI), vice ordförande 2014–2015Håkan Simonsen, vice ordförande 2015–2017Svante Svensson (Avd X), sekreterare 2013–2015

Medlemmar IFGCharlotte Andersson, LKAB (Avd V) 2014–2016Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv (Avd VI) 2014–2016Lars G.J. Hammarström, Karolinska Institutet och Glionova (Avd X) 2015–2017Karin Ifwer, Vattenfall AB (Avd II) 2015–2017Michael Jacob, Näringsdepartementet (Avd XI) 2014–2016Joakim Jeppsson, Skanska Sverige (Avd III) 2013–2015Monica Ringvik, AB Volvo (Avd VII) 2015–2017Olle Steffner, BillerudKorsnäs (Avd VIII) 2014–2016Katarina Stetler, Scania (Avd I) 2015–2017Maria Stjerndahl, AkzoNobel (Avd IV) 2013–2015Galina Shubina, Schibsted Media Group (Avd XII) 2015–2017Andreas Sundblom, AkzoNobel (Avd IV) 2013–2015Bo Svedberg, Ecoloop (Avd III) 2014–2016Daniel Taube, SKF (Avd I) 2013–2015Marie Wall, Vinnova (Avd XI) 2013–2015Ordförande: Peter Holmstedt, RISE (Avd I) 2014–2016Sekreterare: Maria Dollhopf, IVA

NÄRINGSLIVSRÅDETÅr 2015 var 243 företag, statliga verk och organisationer medlemmar i Näringslivsrådet. Från dessa hämtades de 243 ordinarie ledamöterna, 113 ersättarna och 313 kontaktpersonerna.

StyrelsenOrdförande: Erik Lautmann (Avd VI) 2013–2015Vice ordförande: Eva Hamilton (Avd VI) 2015–2017Vice ordförande: Pia Sandvik, 2015–2017Mernosh Saatchi, 2014–2016Jonas Wiström, 2014–2016Lars Stugemo, 2015–2017Magdalena Gerger, 2015–2017Johan Öberg, 2015–2017

Kristina Alsér, 2015–2017Från IVAs kansli: Camilla Koebe, chef Näringsliv och Kommunikation Monica Krutmeijer, ansvarig Näringslivsrådet

Regionala representanter 2015 (adjungerade)Håkan Simonsen, IVA VästKerstin Lindell, IVA SydThomas Nilsson, IVA NordLars Lindblom, Samarkand

MÖTEN

19 januari – StockholmExchange for Innovation – Sweden and Sub-Saharan Africa StockholmProgramrådet Nya marknader Afrika

20 januari – GöteborgBlir Afrika söder om Sahara nästa ekonomiska mirakel?Seminarium – IVAs Programråd för Afrika tillsammans med IVA Väst

21 januari – StockholmStudiebesök hos GoogleStudiebesök – Avdelningen för Informationsteknik

26 januari – StockholmAntibiotikaresistens – ett påtagligt samhällshotSeminarium – Avdelningen för bioteknik arrangerar tillsammans med forskningsrådet Formas.

29 januari – StockholmFrukostmöte med Näringslivsrådet och Carola Lemne, Svenskt NäringslivIVAs Näringslivsråd

29 januari – StockholmÖkad regional attraktionskraftSeminarium – Projektet Attraktionskraft för hållbar tillväxt

29 januari – GöteborgDen skandinaviska 8-miljonersstaden: Höghastighetståg Oslo–Göteborg–KöpenhamnSeminarium – Norges Tekniske Vitenskapsakademi, NTVA och IVA Väst

5 februari – StockholmTrä – viktig motor för utveckling av svensk skogsnäringSeminarium – Avdelningen för Skogsnäringens teknik

5 februari – StockholmInnovationer och eHälsa i hemmetSeminarium – IVAs programråd för eHälsa

11 februari – LundSkåne in Africa – how to do business in an emerging marketSeminarium – IVAs programråd Afrika och IVA Syd

75

12 februari – StockholmStudiebesök till Sandvik CoromantAvdelningen för Maskinteknik

12 februari – StockholmAutonoma system – De nya möjligheterna!Seminarium – IVAs programråd Big Data

17 februari – LuleåVad är det och vad kan det göra för samhället?Seminarium – Big Data och IVA Nord

19 februari – StockholmVägval för SverigeSeminarium – Samarbete mellan projekten Resurseffektivitet för stärkt konkurrenskraft, Attraktionskraft för hållbar tillväxt och Vägval el

24 februari – GöteborgDesign Thinking – ett nytt sätt att arbeta med innovationSeminarium – IVA Väst

3 mars – StockholmKustbevakningen, Roxtec AB och Eriksberg Vilt & Natus ABStudiebesök – Avdelningen för Företagande och ledarskap

5 mars – StockholmFrån grön kemi till hållbar produktionSeminarium – Avdelningen för Kemiteknik

9 mars – StockholmFuel-Cell VehiclesSeminarium – IVA, the Chemical Society of Japan, JSPS, SJF and the Embassy of Japan

10 mars – StockholmAvicii – en svensk exportsuccéFrukostmöte med IVAs Näringslivsråd och Ash Pournouri, medgrundare Avicii

12 mars – LundNya möjliga men okända materialSeminarium – IVA Syd

17 mars – StockholmLivets byggstenar och big data – vägen till en bättre vård?Frukostmöte med Mathias Uhlén arrangerat av IVAs avdelning för Bioteknik

17 mars – StockholmVad avgör Sveriges framtida elanvändning – nuläge och prognoserSeminarium – Projektet Vägval el

18 mars – StockholmElectricity in Italy, the UK and SpainSeminarium – Projektet Vägval el

24 mars – StockholmSjukvårdens ersättningsmodellerSeminarium – Avdelningen för Informationsteknik och IVAs programråd eHälsa

25 mars – StockholmPå väg mot ett resurseffektivt näringslivSeminarium – Projektet Resurseffektiva affärsmodeller och Naturvårdsverket

25 mars – GöteborgBig Data – Vad är det och vad kan det göra för samhället?Seminarium – IVAs programråd Big Data och IVA Väst

26 mars – StockholmSå attraherar du unga talanger! Möt Anna Dyhre, expert på Employer BrandingNätverksträff – Projektet Tekniksprånget

26 mars – StockholmVehicle Aerodynamics for Performance and Efficiency Through Physical ModellingSeminarium – Avdelningen för Teknikens grunder och gränsområden

9 april – LuleåAfrikas mineralrikedomar – vad kan Norrland göra?Seminarium – IVA Nord

14 april StockholmSå påverkar ny teknik elanvändningenSeminarium – Projektet Vägval el

14 april – StockholmVinter-OS i Stockholm – ekonomiskt sunt eller vansinne?Seminarium – Avdelningen för Ekonomi

15 april – GöteborgNaturgas, biogas och LNG – viktiga för Västsveriges konkurrenskraft!Seminarium – IVA Väst

16 april – StockholmSkogsnäringens värdekedjor – forskning och innovation för ökat värdeskapande.Seminarium – Avdelningen för Skogsnärings teknik och KSLA

16 april – StockholmAfrican mineral resources – how can Sweden contribute?Seminarium – IVAs programråd Afrika

21 april – StockholmOmställning för PostNord – från brev till logistik och kommunikationFrukostmöte med Håkan Ericsson – IVAs Näringslivsråd

21 april – GöteborgVästsverige siktar mot stjärnornaStudiebesök på RUAG Space AB – IVA Väst

76

28 april – LundFörbränningsmotorn – en trotjänare som fortsätter att levereraStudiebesök och seminarium – IVA Syd

28 april – StockholmAfrikas tid är nu – seminarium med Anders BorgSeminarium – IVAs Programråd för Afrika

4 maj – StockholmHar Sverige en universitets- och högskolepolitik?Seminarium – Avdelningen för Utbildning och forskning

5 maj – LundAvdelning IV – studiebesök i LundStudiebesök – Avdelningen för Kemiteknik och IVA Syd

5 maj – Stockholm3D-printing – Industriella utmaningar och möjligheterSeminarium – Avdelningarna för Maskinteknik respektive Bergs- och materialteknik

5 maj – Tollered, LerumVattenkraft gav förutsättning för industrietableringStudiebesök – IVA Väst och NAV

5 maj – UmeåSå kan universitetet och näringsliv samverka för att stärka Umeå-regionenSeminarium – IVAs Näringslivsråd, IVA Nord och Norrlandsfonden och Göran Sandberg

6 maj – StockholmÄr personlig integritet förenligt med ett säkert samhälle?Seminarium – Avdelningen för Informationsteknik

6 maj – LuleåVattenfall och framtidens energimarknadSeminarium – IVAs Näringslivsråd, IVA Nord och Norrlandsfonden och Magnus Hall

7 maj – StockholmUrbaniseringens drivkrafter – vilken roll spelar tjänsteföretagen?Seminarium – Avdelningen för Företagande och ledarskap

8 maj – GöteborgInfrastrukturinvesteringar – hur ser helheten ut?Seminarium – IVA Väst

12 maj – StockholmEl på beställning – kunden i fokus?Seminarium – Projektet Vägval el

12 maj – StockholmSamverkan – hur påverkas forskningen och forskarna?Seminarium – Sveriges Unga Akademi och IVA

12 maj – StockholmUtmaningar för modern materialteknikSeminarium – Avdelningen för Bergs- och Materialteknik

19 maj – StockholmVägval för energipolitikenSeminarium – Projektet Vägval el

19 maj – GöteborgEffektiv elförsörjning i framtiden – kan toriumbaserade kärnreaktorer få en roll?Seminarium – IVA Väst

21 maj – StockholmFrukostmöte med Sonat Burman-Olsson, CoopFrukostmöte – IVAs Näringslivsråd

21 maj – KirunaAtt bygga framtidens goda stad – när man har möjlighet att börja från nollSeminarium – Avdelningen för Samhällsbyggnad och IVA Nord

26 maj – StockholmFrukostmöte med Niklas Prager, vd MedivirFrukostmöte – Avdelningen för Bioteknik

26 maj – StockholmCommunication – Technical and Commercial Challenges in the FutureSeminarium – Avdelningen för Teknikens grunder och gränsområden

27 maj – GöteborgBilar som pratar med varandraIVA Väst

27 maj – StockholmHar Sverige bra dricksvatten?Seminarium – Avdelningen för Bioteknik

1 juni – StockholmKvalitetsjournalistik i mediekrisens tid?Seminarium – Avdelningen för Informationsteknik (arrangemang i samband med Akademisammankomsten)

2 juni – StockholmFinansinspektionens utmaningarStudiebesök – Avdelningen för Ekonomi

10 juni – StockholmRecipharm – en entreprenör till börsenFrukostmöte med Lars Backsell – IVAs Näringslivsråd

29 juni – VisbyAlmedalen: Innovation i SkogsnäringenSeminarium – Projektet Innovation i Skogsnäringen

77

29 juni – VisbyAlmedalen: Elanvändning – så påverkar politikenSeminarium – Projektet Vägval el

29 juni – VisbyAlmedalen: Kan ökad teknisk kompetens lyfta svensk innovationskraft?Seminarium med projekten Attraktionskraft för hållbar tillväxt och Tekniksprånget

29 juni – VisbyAlmedalen: Schnippeldisco för ökad resurseffektivitetProjektet Resurseffektiva affärsmodeller

30 juni – VisbyAlmedalen: Ökad svensk attraktions- och konkurrenskraft – hur kan politiken bidra?Projektet Attraktionskraft för hållbar tillväxt

30 juni – VisbyAlmedalen: Så blir framtidens elanvändningSeminarium – Projektet Vägval el, Sustainable Innovation, Siemens och Swedegas

30 juni – VisbyAlmedalen: Ska alla universitet och högskolor göra samma sak?Seminarium – Avdelningen för Samhällsbyggnad och projektet Utsiktsplats forskning

18 augusti – StockholmSå ska innovativa och växande företag få en bättre finansieringSeminarium – Projektet Attraktionskraft för hållbar tillväxt

21 augusti – StockholmLansering av ny studie om energilagringSeminarium – Projektet Vägval el

25 augusti – StockholmFörnybar energi – internationella trender och utmaningarSeminarium – Projektet Vägval el i samarbetat med Energimyndigheten

25 augusti – LundStudiebesök på Medicon VillageIVA Syd

27 augusti – StockholmFramtidens elsystem löser miljöproblem – och skapar nyaSeminarium – Projektet Vägval el

2 september – StockholmSamarbete högskola industri – idag och i framtidenSeminarium – I anslutning till IVAs akademisammankomst

3 september – TrollhättanTrollhättefallen – starten för ny produktionsteknikStudiebesök – IVA Väst

7 september – StockholmElproduktion – nuläge och potentialSeminarium – Projektet Vägval el

7 september – StockholmFramtidens medielandskap?Seminarium – Avdelningen för Informationsteknik

8 september – StockholmEtt år som energiministerSeminarium – Avdelningen för Elektroteknik

14 september – StockholmSkogsbioteknik – hur påverkas framtidens skogsbruk av de nya landvinningarna inom biologi och genetik?Seminarium – Avdelningen för skogsnäringens teknik

15 september – GöteborgHur säkras tillgången på framtidens talanger?Seminarium – Projektet Tekniksprånget

15 september – StockholmMultifunctional composite materials for energy storage in structural load pathsSeminarium – Avdelningen för Bergs- och materialteknik

16 september – LundStudiebesök till MAX IV laboratoriet i LundAvdelningen för Teknikens grunder och gränsområden

16 september – LuleåSå påverkar digitaliseringen – från Swish till noshörningarSeminarium – Samarbete mellan IVA Nord, Norrlandsfonden och IVAs Näringslivsråd

17 september – StockholmVälfärd – tillväxtsektor som engagerarFrukostmöte – IVAs Näringslivsråd

18 september – StockholmActing together for Europe, Growth and Innovation – High-level event with the French Prime Minister Manuel VallsSeminarium – samarbete mellan IVA och Franska Ambassaden i Stockholm

21 september – GöteborgVi tror på Göteborg! Media och bilden av GöteborgSeminarium – IVA Väst

22 september – GävleSystembolaget – från utskällt till prisatSeminarium – Samarbete Norrlandsfonden, IVA Nord och IVAs Näringslivsråd

78

24 september – StockholmExpansionen som kom av sig – klarar inte tillverkande företag exportledd tillväxt?Seminarium – Avdelningen för Företagande och ledarskap samt avdelningen för Maskinteknik

25 september – StockholmFärdvägar mot 2050 – så blir vi ännu resurseffektivareSeminarium – Projektet Resurseffektiva affärsmodeller

25 september – StockholmSveriges framtida elnät – workshop om hinder och lösningarSeminarium – Projektet Vägval el

28 september – StockholmAlla kan inte bli ingenjörer och lärare – men fler borde få chansenSeminarium – Avdelningen för Utbildning och forskning

28 september – SkellefteåNaturresurser, geopolitik och ledarskapSeminarium – Samarbete mellan Norrlandsfonden, IVA Nord och IVAs Näringslivsråd med Lennart Evrell, koncernchef Boliden

29 september – StockholmStudiebesök på Handelshögskolan i StockholmAvdelningen för Ekonomi

30 september – MalmöFramtidens goda stad – finns den i Greater Copenhagen Area?Seminarium – Avdelningen för Samhällsbyggnad och IVA Syd

30 september – StockholmVad ska locka framtidens ingenjörshjältar?Seminarium – IVAs Studentråd

1 oktober – GöteborgVad ska locka framtidens ingenjörshjältar?Seminarium – IVAs Studentråd och IVA Väst

6 oktober – StockholmInvestor – från bergborrar till sjukvårdFrukostmöte – IVAs Näringslivsråd med Johan Forssell, koncernchef för Investor

6 oktober – StockholmSverige – tillräckligt attraktivt för företagens forskningsanläggningar?Seminarium – IVAs Programråd inför den kommande forskningspropositionen

7 oktober – GöteborgeHälsa – Digitala verktyg för bättre hälsaSeminarium – IVA Väst och IVAs Programråd eHälsa

13 oktober – MalmöVindkraft i medvind – perspektiv från VestasFrukostmöte – IVAs Näringslivsråd med Anders Runevad, koncernchef för Vestas

13 oktober – StockholmBiohacking och den uppkopplade kroppenSeminarium – Avdelningen för Bioteknik

14 oktober – GöteborgStudiebesök till Volvo Cars i GöteborgAvdelningen för Informationsteknik

15 oktober – StockholmNy teknik för pedagogik – hinner lärandet med?Seminarium – Avdelningen för Teknikens grunder och gränsområden

19 oktober – LuleåEfter Facebooks etablering – nästa steg för stärkt attraktions- och konkurrenskraftSeminarium – Samarbete mellan IVA Nord, IVAs projekt Attraktionskraft för hållbar tillväxt och Norrlandsfonden

20 oktober – GöteborgHållbart företagandeFrukostmöte – IVA Väst och IVAs Näringslivsråd med Michael Treschow

20 oktober – StockholmLokal konkurrenskraft i en globaliserad värld – vilka är framgångsfaktorerna?Seminarium – Projektet Attraktionskraft för hållbar tillväxt och ESBRI

20 oktober – StockholmTransforming Business Through Research – Chester Carlsons forskningspris 30 årSeminarium – IVA och Xerox

21 oktober – StockholmSkatter och subventioner vid elproduktion – ny studieSeminarium – Projektet Vägval el

21 oktober – StockholmCirkulär ekonomi och resurseffektiva affärsmodeller (med Miljömålsberedningen)Seminarium – Projektet Resurseffektiva affärsmodeller

22 oktober – StockholmScience and Society Forum: 3D Printing – Beyond the Tipping Point?Seminarium – Science and Society Forum 2015

22 oktober – MalmöThe transformational IT and its disruptive effectsSeminarium – IVA Syd

79

26 oktober – GöteborgChalmers Ventures – Innovationssystem 2.0Seminarium – IVA Väst

3 november – StockholmPresentation av Afrikarådets slutrapportAvdelningen för Bergs- och materialteknik

3 november – StockholmHållbart ledarskap för SodexoFrukostmöte – IVAs Näringslivsråd med Azita Shariati, vd Sodexo Sverige och Danmark

3 november – StockholmThe future forest industry – What could Sweden learn from Japan?Seminarium – IVA, JSPS, SJF and the Embassy of Japan

4 november – StockholmNycklar till ökad attraktionskraftSeminarium – Projektet Attraktionskraft för hållbar tillväxt

5 november – StockholmErbjuder högskolan rätt utbildningar?Seminarium – Avdelningen för Utbildning och forskning

9 november – StockholmKonkurrens om den hållbara skogenSeminarium – Projektet Vägval el

9 november – StockholmTowards a competitive low carbon economy – Paris 2015A seminar with the International Institute for Industrial Environmental Economics, IIIEE and the IVA projects Electricity Crossroads and Resource-Efficient Business Models

10 november – StockholmInnovativt ledarskap i skogsindustrinSeminarium – Avdelningen för Skogsnäringens teknik

11 november – LuleåEn kosmisk resa – från Big Bang till oändlighetenSeminarium – IVA Nord och Norrlandsfonden

11 november – GöteborgUniverseum – här leks kunskap framStudiebesök IVA Väst

12 november – GöteborgBankernas framtida roll i ett samhälle i snabb förändringLunchmöte med IVAs Näringslivsråd, IVA Väst och Bankmannasällskapet i Göteborg

12 november – StockholmTema mångfald – Kom och inspireras!Seminarium – Projektet Tekniksprånget

12 november – StockholmMentor4Research 2015Finaldag – Projektet Mentor4Research

16 november – LundFramsteg inom forskning och teknik 2015Seminarium – IVA Syd

18 november – LuleåMarian Radetzki – Oljemarknad i förändringSeminarium – IVA Nord

18 november – StockholmInnovativa kemisk-tekniska företag – vad krävs för att nå världsklass?Hearing – Avdelningen för Kemiteknik, IKEM och SISP

19 november – StockholmInnovation – vad kan Sverige lära av Tyskland?Seminarium – IFG vid IVAs Akademisammankomst

24 november – StockholmHur får vi fram forskning som löser samhällsproblem?Seminarium – Projektet Utsiktsplats forskning

25 november – StockholmDen tredje maskinrevolutionen – vilka blir samhällskonsekvenserna?Seminarium – Avdelning för Elektroteknik

26 november – StockholmTillväxt – inte bara i storstad – Näringslivsrådets årsmöteNäringslivsrådets årsmöte i samarbete med IVAs avdelning för företagande och ledarskap

26 november – GöteborgStudiebesök – SKF och WingquistlaboratorietAvdelningen för Maskinteknik

27 november – StockholmFramtidens samhällsbyggnad – så skapas attraktiva livsmiljöerSeminarium – Avdelningen för Samhällsbyggnad och projektet Framtidens goda stad

30 november – StockholmRysslands ekonomi – en mardröm eller framtida möjlighet?Seminarium – Avdelningen för Ekonomi i samarbete med Svensk/Ryska Handelskammaren

1 december – LuleåFramsteg inom forskning och teknik 2015Seminarium – IVA Nord och Norrlandsfonden

2 december – GöteborgForskning och sport ger nya framgångsreceptSeminarium – IVA Väst

80

8 december – StockholmStudiebesök på CSC, KTHAvdelningen för Informationsteknik

8 december – GöteborgFramsteg inom forskning och teknik 2015Seminarium – IVA Väst

10 december – StockholmAstraZeneca satsar på SverigeFrukostmöte – IVAs Näringslivsråd med Pascal Soriot, koncernchef AstraZeneca.

15 december – StockholmScenarier för framtidens elanvändning – ny specialstudieSeminarium – Projektet Vägval El

17 december – StockholmEnergiscenarier – vad kan vi lära av Nya Zeeland?Seminarium – Projektet Vägval El

STYRGRUPPER I IVAs PROJEKT

Attraktionskraft för hållbar tillväxtOrdförande: Carl Bennet, Carl Bennet AB (Avd XI)Tomas Billing, NordstjernanPontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum (Avd XI)Charlotte Brogren, Vinnova (Avd XI)Ulf Ewaldsson, Ericsson (Avd XII)Pam Fredman, Göteborgs universitet (Avd XI)Carola Lemne, Svenskt Näringsliv (Avd VI)Martin Lorentzon, SpotifyBjörn O. Nilsson, IVA (Avd X)Gunilla Nordlöf, TillväxtverketEva Nordmark, TCOJohan Rockström, Stockholm Resilience CentreAnders Sundström, Swedbank (Avd VI)Håkan Sörman, Sveriges Kommuner och Landsting (Avd VI)Karl-Petter Thorwaldsson, Landsorganisationen i Sverige (LO)Projektledare: Johan Carlstedt, IVA

Energiboken/Aspekter på energiOrdförande: Bengt Kasemo (Avd II)Gerd Bergman, NTAMagnus Breidne, IVAHarry Frank (Avd II)Eric Giertz (Avd VI)Dick Hedberg, Energiutskottet, KVAChrister Sjölin (Avd IV)Projektledare: Elin Vinger Elliot, IVA

Framtidens goda stadOrdförande: Gabriel Urwitz, Segulah Advisor (Avd IX) Magnus Breidne, IVAJohan Celsing, Johan Celsing ArkitektkontorAnders Egelrud, Fortum SwedenMattias Tingvall, VattenfallUlrika Francke, Tyréns (Avd III)Kerstin Gillsbro, Jernhusen (MR)Gunilla Glasare, Sveriges Kommuner och LandstingEmma Gretzer, FormasAnders Hall, RikspolisstyrelsenStaffan Helgesson, Creandum Advisor SwedenArne Kaijser, KTH (Avd VI)Christer Larsson, Malmö stadIngalill Berglund, Atrium LjungbergEva Nygren, Trafikverket (Avd III)Peter Nygårds (Avd III) Per Strömberg, ICA GruppenÅsa Söderström Jerring, Infobooks (Avd III)Projektledare: Staffan Eriksson, IVA

Innovation i skogsnäringenOrdförande: Olof Persson (Avd VI)Lars Berglund, KTH (Avd V)Ingrid Bodin, PreemMagnus Breidne, IVA Magnus Hall, Vattenfall (Avd VIII)Carina Håkansson, Skogsindustrierna (Avd VIII)Per Lindberg, BillerudKorsnäs (Avd VIII)Sara Mazur, Ericsson (Avd XI)Gunilla Nordlöf, TillväxtverketLennart Rådström, (Avd VIII)Birgitta Sundblad, Innventia (Avd VIII)Peter Wågström, NCCJohan Öberg, BCGProjektledare: Mats Johnson, IVA

Mentor4ResearchOrdförande: Rolf Skoglund, ID Invest (Avd XII)Magnus Breidne, IVABjörn O. Nilsson, IVA (Avd X)Jan Sandred, Vinnova (adjungerad)Projektledare: Anders Gezelius, Strategize

NTA DigitalOrdförande: Anders Ynnerman, Linköping universitet (Avd XII)Marja Andersson, NTACaroline Ankarcrona, Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfondBengt Gustafsson, Uppsala universitetElisabet Nihlfors, Uppsala universitetDan Larhammar, Uppsala universitetBritt Lindahl, Högskolan i KristianstadStaffan Truvé, Interaktiva institutet (Avd XII)Gunilla Svingby, Malmö högskolaProjektledare: Johan Persson, IVA

81

Prins Daniels FellowshipHedersordförande: H.K.H. Prins DanielOrdförande: Marcus Wallenberg (Avd VI)Carl Bennet, Carl Bennet AB (Avd XI)Karolin A. Johansson, Kungl. HovstaternaJohan Skarborg, Academic WorkProjektledare: Johan Weigelt, IVA

Resurseffektiva affärsmodeller – stärkt konkurrenskraftOrdförande: Anders Narvinger (Avd II)Senior advisor: Björn Stigson, Stigson & PartnersKenneth Bengtsson, SystembolagetLeif Brodén (Avd VIII)Charlotte Brogren, Vinnova (Avd XI)Åke Iverfeldt, MistraHenrik Lampa, H&MErik Lautmann, IVAs Näringslivsråd (Avd VI)Lars-Erik Liljelund, SEIMartin Lundstedt, AB Volvo (Avd I)Björn O. Nilsson, IVA (Avd X)Gunilla Nordlöf, TillväxtverketMaud OlofssonJohan Skoglund, JMThomas Sterner, Göteborgs universitetÅke Svensson, Teknikföretagen (Avd I)Maria Ågren, NaturvårdsverketProjektledare: Caroline Ankarcrona, IVA

TekniksprångetOrdförande: Jan-Eric Sundgren, AB Volvo (Avd VII)Tomas Billing, NordstjernanHelen Dannetun, Linköpings universitetBörje Ekholm, Investor (Avd IX)Lena Gumaelius, Vetenskapens Hus, KTHTobias Krantz, Svenskt NäringslivPeter Larsson, Sveriges Ingenjörer (Avd XI)Camilla Modéer, IVA (Avd XI)Björn O. Nilsson, IVA (Avd X)Anders Nyrén, Industrivärden (Avd IX)Håkan Sörman, Sveriges Kommuner och Landsting (Avd VI)Projektledare: Alexandra Ridderstad, IVA

Utsiktsplats forskningOrdförande: Gunnar Svedberg (Avd IV)Magnus Breidne, IVACharlotte Brogren, Vinnova (Avd XI)Andreas Göthenberg, STINTLars Hultman, Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF (Avd V)Åke Iverfeldt, MistraBirgitta Palmberger, EnergimyndighetenMalin Persson, Accuracy Ingenjörs- och Konsultbyrå (Avd XI)Ingrid Petersson, Formas (Avd X)Lars Rask, Knut och Alice Wallenbergs StiftelseMadelene Sandström, KK-stiftelsen (Avd XI)

Ewa Ställdal, ForteEva Åkesson, Uppsala universitetProjektledare: Martin Wikström

Vägval elOrdförande: Bo Normark, Power Circle (Avd II)Lina Bertling Tjernberg, KTHErik Brandsma, EnergimyndighetenMagnus Breidne, IVARunar Brännlund, UMU (Avd IX)Mikael Dahlgren, ABBAnders Ferbe, IF MetallHåkan Feuk, E.ONMats Gustavsson, BolidenKjell Jansson, Svensk EnergiJohan Kuylenstierna, SEIUlf Moberg, SVKPeter Nygårds, Swedbank (Avd III)Birgitta Resvik, Fortum (Avd II)Anders Regnell, VattenfallGunilla Saltin, SödraMaria Sandqvist, TeknikföretagenMaria Suner Fleming, Svenskt NäringslivUlf Troedsson, SiemensProjektledare: Jan Nordling, IVA

PROGRAMRÅD

Bevakning av EuropafrågorOrdförande: Ulf Dinkelspiel (Avd IX)Maria Khorsand (Avd XI)Peder JonssonLennart KarlssonMicael JacobGöran Bäckblom (Avd V)Sekreterare: Johan Weigelt

Big DataOrdförande: Gösta Lemne (Avd XII)Pontus Johnson (Avd II)Jonas KjellstrandDaniel Langkilde (Studentrådet)Sekreterare: Johan Persson

E-hälsaOrdförande: Ylva Hambraeus Björling (Avd XII)Bo Edvardsson (Avd VI)Hans Hentzell (Avd XI)Martin Ingvar (Avd XI)Sekreterare: Hampus Lindh

EnergiperspektivOrdförande: Bo Normark (Avd II)Per Kågeson (Avd IX)

82

Gert Nilson (Avd V)Gunilla SaltinLars Strömberg (Avd I)Sekreterare: Elin Vinger Elliot

Nya marknader/AfrikaOrdförande: Ivan Öfverholm (Avd II)Peje Emilsson (Avd IX)Magnus Ericsson (Avd V)Mia Horn af Rantzien (Avd IX)Ann Louise Johansson (Avd VII)Margareta Norell Bergendahl (Avd I)Sekreterare: Joakim Rådström

IVAs STUDENTRÅDOrdförande: Lovisa Bergström, Linköpings Tekniska HögskolaDiana Diez, Kungliga Tekniska HögskolanAxelina Flote, Luleå Tekniska UniversitetAnna Holmberg, Handelshögskolan GöteborgAlbin Hübsch, Umeå universitetGisela Jönsson, Kungliga Tekniska HögskolanJohan Linåker, Lunds Tekniska HögskolaCecilia Molinder, Kungliga Tekniska HögskolanErik Schuss, Handelshögskolan StockholmMichel Wester, Chalmers

UTMÄRKELSER, STIPENDIER OCH PRISER

MedaljkommittéOrdförande: Arne Kaijser (Avd VI), ledamot 2010, ordförande 2014Marianne Treschow (Avd VII) 2011–2015Karl-Olof Hammarkvist (Avd IX) 2012–2015Camilla Modéer (Avd XI) 2014–2016Krister Holmberg (Avd IV) 2014–2016Lars Strömberg (Avd I) 2014–2016Marie Schrewelius Arwidson (Avd VIII), nyval 2015–2017Anders Ekblom (Avd X), nyval 2015–2017

MedaljerAkademiens Stora Guldmedalj tilldelas teknologie hedersdoktor Leif Östling för hans utomordentliga insats som företagsledare, vd för Scania, som under hans ledarskap utvecklats till ett världsledande företag inom området tunga lastbilar. Hans strategiska ledarskap är baserat på övertygelse, gedigen kunskap och lång erfarenhet. Det har präglats av ett integrerat synsätt, konsekvens och ett stort förtroende för medarbetarna. Akademiens Guldmedalj tilldelas professor Mikael Eriksson för hans banbrytande och avgörande insatser för att utveckla vetenskaplig profil, koncept och teknik för synkrotronringar i forskningsanläggningarna MAX I, II, III och MAX IV (2016). Baserat på avancerad multidisciplinär forskning har han funnit innovativa lösningar, designat och förverkligat högteknologiska konstruktioner med oprövad teknik för breda veten-skapliga applikationer.

Akademiens Guldmedalj tilldelas professor Mary Walshok för hennes banbrytande insatser för att främja forskningsbaserat, innovationsdrivet företagande. Hon har utvecklat koncept och processer för att förnya näringslivet i olika regioner bland annat i San Diego. Där startade hon 1985 vid UC San Diego CONNECT som därefter etablerats i Sverige. Konceptet kopplar tidigt samman entreprenörer med kapital och kom-petens. Akademiens Guldmedalj tilldelas professor Gert Wingårdh för sin långa gärning som arkitekt och skapare av ett stort antal uppskattade och prisbelönta byggnadsverk i Sverige och utomlands. Gert Wingårdh har under flera decennier haft en stark påverkan på svensk byggnadskonst och är en viktig förebild för dagens och morgondagens svenska arkitekter.

Hans Werthén FondenÅr 2015 fick 18 stipendiater – sju kvinnor, elva män – dela på totalt 1,8 miljoner kronor. Pengarna ska främst användas för studier utomlands. Studierna kommer att ske i Australien, USA, Tyskland, Tjeckien, Neder-länderna, Schweiz och Storbritannien. Fonden instiftades 1990 för att hylla tekn dr Hans Werthén för hans livsgärning som tekniker och företagsledare.

Mentor4ResearchVinnare av årets Mentor 4 Research, M4R, och ett stipendium på 100 000 kronor är portugisen Pedro Réu, doktorand i cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet. Han får priset för att ha gjort den längsta utvecklingsresan under programmet. Mentor4Research drivs av IVA och finansieras av Vinnova. Programmet ska ge forskare bättre kontaktnät inom näringslivet och lära dem se den egna forskningens kommersiella potential.

Stockholm Industry Water AwardStockholm Industry Water Award gick 2015 till det Colorado-baserade amerikanska företaget CH2M. De fick priset för att ha utvecklat och förfinat metoder att rena vatten samt för att ha ökat allmänhetens acceptans för använda återanvänt vatten. CH2M har banat väg för tillämpning av samhällsvetenskaplig forskning för att bättre förstå de bakomliggande faktorer till varför människor avfärdar tanken på att drick återanvänt vatten och vad som kan göras för att förändra på den uppfattning. Priset tilldelas företag som bidrar till en hållbar vattenförvaltning genom minskad förbrukning och miljöpåverkan. Priset instiftades år 2000 av Stockholm Water Foundation i samarbete med IVA och World Business Council for Sustainable Develop ment. Det administreras av Stockholm International Water Institute (SIWI).

Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfondStiftelsens ändamål är att främja forskning, teknisk utveckling och företa-gande som bidrar till uthålligt nyttjande av naturresurserna och bevarande av biologisk mångfald. 2015 delade fonden ut fyra stipendier på 100 000 kronor och tio på 85 000 kronor. Nomineringarna görs av personer som är ledamöter av IVA och/eller verksamma inom forskning och företagande. Stipendiaterna tillkännages på H.M. Konungens födelsedag och delas ut vid en mottagning på slottet.

83

IVAs pris för vetenskaplighet inom journalistiken – Hans Bergström-prisetPriset inrättades genom en donation från IVA-ledamoten Hans Bergström och ska främja ett vetenskapligt synsätt i media. Prissumman är 100 000 kronor. Under 2015 delades priset ut till journalisten Anders Bolling, Dagens Nyheter, vid IVAs akademisammankomst i juni 2015. Samtidigt arrangerades en paneldebatt med DNs chefredaktör Peter Wolodarski och Sveriges Radios vd Cilla Benkö. Såväl journalister och kommunikatörer som allmänheten i stort kan nominera kandidater. Författare, skribenter samt journalister kan nomineras, och såväl enskilda individer som redak-tioner/reportagegrupper kan nomineras.

Wallenberg Academy FellowsWallenberg Academy Fellows är ett karriärprogram där de mest lovande unga forskarna inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora får resurser för att långsiktigt utveckla sin verksamhet. Programmet skapades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i nära samarbete med fem kungliga akademier och sexton svenska universitet. 2015 utsågs 9 nya Wallenberg Academy Fellows. Anslaget uppgår till totalt mellan 5 och 9 miljoner kronor per forskare under fem år.

BESVARADE REMISSERUnder 2015 har IVA yttrat sig över eller haft synpunkter på följande remisser och rapporter:

KulturdepartementetFrån analog till digital marksänd radio – en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)

Miljö- och energidepartementetRemiss avslutbetänkande från Samordningsrådet för smarta elnät – Planera för effektivitet (SOU 2014:84)

Miljö- och energidepartementetBoverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö(M2014/2798/Mm)

SocialdepartementetLäkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel (S2013/8560/FS)

Miljö- och energidepartementetRemiss av Energimyndighetens rapport Havsbaserad vindkraft M29015/2349/Ee

Miljö- och energidepartementetRemiss av rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

NäringsdepartementetBetänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64)

UtrikesdepartementetRemiss: Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) ochSanktionsväxling – effektivare sanktioner på exportkontrollområdet (SOU 2014:83) UD2015/1023/NIS

UtbildningsdepartementetRemiss av delrapport från Ledningsutredningen (U2014:11)(U2015/03779/UH)

Miljö- och energidepartementetRemiss Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021–2030 M2015/03246/Kl

PUBLIKATIONER

IVA-M-serienIVA-M 454: Mobilisering för ökad regional attraktionskraft – En under-lagsrapport från IVAs projekt Attraktionskraft för hållbar tillväxt, 2015, 48 s.

IVA-M 455: Resurseffektivitet – Fakta och trender mot 2050, En rapport från IVA-projektet Resurseffektiva affärsmodeller – stärkt konkurrenskraft, 2015, 36 s.

IVA-M 456: Hans Werthén – One of Sweden’s most prominent industrialists, A pamphlet produced by the Hans Werthén Fund at IVA, 2015, 16 s.

IVA-M 457: Mobilisation to increase regional attractiveness – A background report from IVA’s project Attractiveness for Sustainable Growth, 2015, 48 s.

IVA-M 458: Minnesskrift, A Tribute to the Memory of Carl-Gustaf Rossby (1898 –1957), 2015, 68 s.

IVA-M 459: Nycklar till ökad attraktivitet och konkurrenskraft – Rapport från IVAs projekt Attraktionskraft för hållbar tillväxt , 2015, 80 s.

IVA-M 460: Resurseffektivitet – Färdvägar mot 2050, En rapport från IVA-projektet Resurseffektiva affärsmodeller – stärkt konkurrenskraft, 2015, 52 s.

IVA-M 461: Framtidens elanvändning, En delrapport från IVA-projektet Vägval el, 2015, 52 s.

IVA-R-serienIVA-R 481: Har Sveriges universitet och högskolor de styrelser de förtjänar?, IVA-projektet Utsiktsplats forskning, 2015, 16 s.

IVA-R 482: Energilagring – Teknik för lagring av el, En underlagsstudie från IVA-projektet Vägval el, 2015, 24 s.

IVA-R 483: Elproduktion – Tekniker för produktion av el, En underlagsstudie från IVA-projektet Vägval el, 2015, 36 s.

84

IVA-R 484: Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie, En underlagsstudie från IVA-projektet Vägval el, 2015, 28 s.

IVA-R 485: Scenarier för den framtida elanvändningen, En underlagsstudie från IVA-projektet Vägval el, 2015, 28 s.

OMBUDSMANErik Nymansson, justitieråd Högsta förvaltningsdomstolen

REVISORERAnki Bystedt, utsedd av regeringenKarl-Olof Hammarkvist (Avd IX)Lars-Gunnar Mattsson (Avd VI)Peter Ekberg, auktoriserad revisorJan Palmqvist, auktoriserad revisor

PLACERINGSRÅDOrdförande: Anne-Marie Pålsson (Avd IX)Hans Dalborg (Avd IX)Irma Rosenberg (Avd IX)Björn O. Nilsson, vd IVA (Avd X)Lotta Thörn, ekonomichef IVA

ANSLAG TILL IVAs VERKSAMHETGenomförandet av akademiens projekt förutsätter externa anslag. Exem-pel på de företag, statliga myndigheter och fonder som under 2015 bidrog med medel är: ABBAtrium LjungbergBillerud-KorsnäsEnergimyndighetenE.ON

Erik Johan Ljungbergs UtbildningsfondForteFormasFortumHandelsbankenIngvar KampradJernhusenKnut och Alice Wallenbergs stiftelseNäringsdepartementetNordeaPreemRegion SkåneSCASEBSkolverketStiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling Stiftelsen för miljöstrategisk forskningSvenska PostkodstiftelsenStiftelsen för Strategisk ForskningStiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs MinnesfondSveaskogSvenska KraftnätSvensk EnergiSvenskt NäringslivSveriges ByggindustrierSveriges kommuner och landstingSwedegasSwedbankSödra SkogsägarnaTeknikföretagenThe Hans and Barbara Bergstrom FoundationTillväxtverketTyrénsVattenfallVINNOVAÅngpanneföreningens forskningsstiftelse

MEDARBETARE

Björn O. Nilsson, vdMonica Krutmeijer, vd-assistent

Akademi, personal och internationelltJohan Weigelt, akademisekreterare, vice vdMaria DollhopfIngrid JanssonJohan Persson

ProjektMagnus Breidne, projektchefRickard AnderssonCaroline AnkarcronaKarin Byman

Johan CarlstedtStaffan ErikssonMats JohnsonCaroline LindenHampus LindhJan NordlingMonica SannerblomElin Vinger ElliotGustaf WahlströmMartin Wikström

TekniksprångetAlexandra Ridderstad Wachtmeister, verksamhetsansvarigLinus Brandin

85

Ulrica GiltzeEva GlaumannTina Hemlin KäckeAnnie JohanssonMimmi JonssonJohanna TheanderElisabet WelinderNina Rudbeck

Kommunikation och näringslivCamilla Koebe, kommunikationschefPelle IsakssonHenrik LagerträdAnna LindbergLars NilssonLinda OlssonJoakim RådströmPär RönnbergJan Westberg

Ekonomi, it och administrationLotta Thörn, ekonomichefLena AndersonJakob BjarnasonBarbara ErikssonMikael HugSandra IvarssonMarika Thunberg PeterssonDiana Wilhelmsson

Fastighet och konferensLars Fog, fastighetschefLennart Ohlsson

IVA KonferenscenterCharlotta Svedberg, konferenschefBritta AulioSherry BenzonAnn ClaussonAnna-Karin FriskoppsAnki FrykmanRobert KomakechMalin KratzLisa Wiklund

Björn O. Nilsson Lars FogCamilla Koebe Lotta ThörnMonica Krutmeijer Johan Weigelt Magnus Breidne

© Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 2016Box 5073, 102 42 StockholmTfn: 08791 29 00 Fax: 08611 56 23 Epost: [email protected]: www.iva.se

ISSN: 11005645ISBN: 9789170829123

Projektledning: Jan Westberg, Gustaf WahlströmTexter och textredigering: Lars Nilsson, Pär Rönnberg, Jan WestbergForm och original: Pelle IsakssonTryck: Exakta

Fotografier: Mattias Edwall, Peter Knutson, Lars Pehrson/SvD/TT, Daniel Roos, Pär Rönnberg, Elin Vinger Elliot, Volvo Cars, Gustav Mårtensson, Scania, Solar Impulse | Revillard | Rezo.ch, Maria Dollhopf, Lunds universitet, Martin Vinger Elliot, Jacob Karström, André de Loisted

RUNE LAGNEBORG CHRISTINA LAMPE-ÖNNERUD JOHAN LANDFORS JOHAN LANDFORS EMANUEL LANDSBERGER HENRIK LANGE JOHAN LANGE HÅKAN LANS ANDERS LANSNER HANS JØRGEN LARSEN ALLAN LARSSON GUNNAR LARSSON HANS LARSSON JAN LARSSON KARIN LARSSON KÅRE LARSSON LARS A LARSSON LARS G LARSSON MATS LARSSON PETER LARSSON PETER LARSSON STIG LARSSON STIG-GÖRAN LARSSON ULF LARSSON YNGVE LARSSON THOMAS LAURELL ERIK LAUTMANN KI JUN LEE YUAN TSEH LEE NILS LEFFLER BO LEHNERT BERTHOLD LEIBINGER MATS LEIJON MARTIN LEIMDÖRFER CAROLA LEMNE GÖSTA LEMNE BO LENERIUS RONNIE LETEN HANS LEVANDER CHRISTOFER LEYGRAF MOFANG LI WELLS LI JAN OLOF LIDEFELT SVEN LIDIN FINN LIED KLAUS LIESEN BERT LILJA JAN-OLOV LILJENZIN OTTO LIN JAN-OLOF LIND LOTTA LIND GÖRAN LINDAHL LENNART LINDAU ASSAR LINDBECK ANDERS LINDBERG BENGT LINDBERG KERSTIN LINDBERG GÖRANSSON HANS LINDBERG HELENA LINDBERG PER LINDBERG ULF LINDBERG GÖRAN LINDBERGH LARS LINDBLOM BERTIL LINDE BO LINDELL KERSTIN LINDELL KARL-AXEL LINDEROTH GEORG LINDGREN HANS LINDGREN INGVAR LINDGREN MATS LINDGREN MATS LINDGREN HAMPUS LINDH LOUISE LINDH BJÖRN LINDMAN JOHAN LINDMAN LEIF LINDMARK ELISABETH LINDNER ANDERS LINDQUIST EVA LINDQVIST GUNNAR LINDQVIST MARTIN LINDQVIST PER-ARNE LINDQVIST SVANTE LINDQVIST ANDERS LINDROTH ANNA LINDSTEDT COATES BO S LINDSTRÖM KATARINA LINDSTRÖM MIKAEL LINDSTRÖM MÅRTEN LINDSTRÖM TOM LINDSTRÖM BO LINDVALL PER-ERIK LINDVALL LUDWIK LISZKA INGEMAR LITZELL JOHAN LIU LENNART LJUNG LARS LJUNGDAHL CAMILLA LJUNGGREN LOTTA LJUNGQVIST KARIN LJUNGSTRÖM SVEN-OLOF LODIN RON LONG ERLING LORENTZEN AMORY B. LOVINS QIANG LU VILHJÁLMUR LUDVIKSSON FREDRIK LUNDBERG JAN M LUNDBERG MAGNUS LUNDBERG NICKLAS LUNDBLAD ERIK LUNDGREN JOHAN LUNDGREN NILS LUNDGREN ULF LUNDGREN GÖRAN LUNDIN STEFAN LUNDMARK GUDMAR LUNDQVIST PER LUNDQVIST ULF LUNDQVIST MARTIN LUNDSTEDT BO LUNDSTRÖM INGEMAR LUNDSTRÖM RUNE LUNDSTRÖM STELLAN LUNDSTRÖM GÖRAN LUNDWALL LENNART LÜBECK ANDERS LYBERG SVEN LÖCHEN BENGT LÖFKVIST SVEN LÖFQUIST CARL-GUSTAV LÖNNBORG PER LÖTSTEDT MICHAEL G:SON LÖW JAN LÖWSTEDT PER-OLOF LÖÖF GERO MADELUNG CLAES MAGNUSSON DAVID MAGNUSSON TORBJÖRN MAGNUSSON GÖRAN S. MALM ANDREAS MALMBERG JOHAN MALMQUIST MARTIN MALMSTEN EVA MALMSTRÖM JONSSON ROBERT MALPAS KARIN MARKIDES ANDERS MARTIN-LÖF SVERKER MARTIN-LÖF JAN MARTINSSON BO MATTIASSON SVEN MATTISSON LARS-GUNNAR MATTSSON OVE MATTSSON ULF MATTSSON ÖRJAN MATTSSON JOHN MAYO KIRAN MAZUMDAR-SHAW SARA MAZUR SARAH MCPHEE CARVER A MEAD DAG MEJDELL ARNE MELANDER JUDITH MELIN ARNE MELLGREN LARS MELLGREN ALAIN MÉRIEUX MIRKA MIKES-LINDBÄCK MILLE MILLNERT ÅSA MINOZ FRANÇOIS MIQUEL KRISTINA MJÖRNELL ANDERS MOBERG CHRISTINA MOBERG CATHARINA MODAHL NILSSON CAMILLA MODÉER SARA MODIG HÅKAN MOGREN PER-ERIK MOHLIN PETER MOLDÉUS JOHAN MOLIN PER MOLIN MICHAEL MONONEN LEON MONTELL HELMUT MORITZ HANNA MOSS JAN MOSTRÖM OSAMU MOTOJIMA STAFFAN MOVIN INGEMAR MUNDEBO RUIZ EMILIO MUÑOZ EARLL M MURMAN ALEXANDER MYERS EGIL MYKLEBUST JAN-ANDERS MÅNSON OLA MÅNSSON ARNE MÅRTENSSON KAJ MÅRTENSSON YVONNE MÅRTENSSON MART MÄGI ERNA MÖLLER LARS NABSETH SOPHIE NACHEMSON-EKWALL TOMOKO M. NAKANISHI VENKATESH NARAYANAMURTI ANDERS NARVINGER JULIUS NATTERER TOMAS NAUCLÉR LENA NEIJ ROBERT M NEREM IVARS NERETNIEKS YRJÖ NEUVO KERSTIN NIBLAEUS MARTIN NICKLASSON TOMAS NICOLIN JENS NIELSEN JOHN RUNE NIELSEN LARS NIELSEN GERT NILSON ANN-MARIE NILSSON BJÖRN O. NILSSON ELISABETH NILSSON HANS NILSSON JÖRGEN NILSSON KRISTINA L NILSSON LARS-OLOF NILSSON LARSGUNNAR NILSSON LEIF NILSSON MIKAEL NILSSON NILS J. NILSSON OLLE NILSSON AINA NILSSON STRÖM SVEN-CHRISTER NILSSON THOMAS NILSSON ANNA NILSSON VINDEFJÄRD ANNA NILSSON-EHLE STEN NORDBERG BENGT NORDÉN WILLIAM D NORDHAUS BENGT NORDIN STIG NORDQVIST ANDERS NORDSTRAND LARS E NORDSTRÖM LARS G NORDSTRÖM MARGARETA NORELL BERGENDAHL SUSANNE NORGREN TORBJÖRN NORIN MALCOLM NORLIN BO NORMARK STAFFAN NORMARK MIKAEL NORR HANS NORRSTRÖM CURT NORSTEDT CHRISTER NORSTRÖM ALASTAIR NORTH LARS NYBERG THORSTEN NYBOM LARS NYBORG JONAS NYCANDER EVA NYGREN JAN NYGREN PETER NYGÅRDS CARL-ERIK NYQUIST ORVAR NYQUIST ANDERS NYRÉN STAFFAN NÄSSTRÖM BØRGE OBEL AGNETA ODÉN MIKAEL ODENBERG BJÖRN ODLANDER BJÖRN ODLANDER RAGNAR OHLSON LENNART OHLSSON JORMA OLLILA JAN OLLNER DAN OLOFSSON MAGNUS OLOFSSON PIERRE OLOFSSON GREGORY B. OLSON CURT G OLSSON HANS-OLOV OLSSON LINDA OLSSON M INGEMAR OLSSON MORGAN OLSSON OLLE OLSSON ULF OLSSON ULF OLSSON LENA OLVING LENA OLVING ROBERT ONSANDER VYTAUTAS OSTASEVICIUS LARS OTTOSON FREDRIK PALLIN JAN-OVE PALMBERG BENGT PALMÉR INGEGERD PALMÉR JUNI PALMGREN ANDERS PALMQVIST HOMAN PANAHI ANTON PANNENBORG DATTATRAY PARASNIS MALIN PARKLER BORIS PATON JOSEPH PAULRAJ AROGYASWAMI OLOF PAULSSON IMRE PÁZSIT BERTIL PEKKARI MAGNUS PENKER VIRGIL PERCEC MIKAEL PERDIN BERTIL PERSSON GÖRAN A PERSSON JAN-CRISTER PERSSON JOHAN PERSSON LENNART PERSSON MALIN PERSSON MATS PERSSON MICHAEL E PERSSON NILS-GÖRAN PERSSON OLOF PERSSON STEFAN PERSSON TORSTEN PERSSON INGRID PETERSSON PER-ERIK PETERSSON ANDERS PETTERSSON HENRI PIATIER GIORGIO PICCI MARIE-PAULE PILENI BYRON PIPES BERND PISCHETSRIEDER MADJIDI POOYA MARIA POPPEN WIKLANDER TOBIAS PORSERUD MICHAEL PORTER ASHKAN POUYA WILLIAM POWERS MARIKA PSON ANNE-MARIE PÅLSSON SVANTE PÄÄBO MARIAN RADETZKI LARS RAMQVIST KARL-GUSTAV RAMSTRÖM JUHA RANTANEN ANDERS RANTZER ANDERS RASMUSON JØRGEN RASSING FINN RAUSING HANS RAUSING SVEN-OLOV REFTMARK LAURE REINHART MAGNUS RENÉ LARS RENSTRÖM BIRGITTA RESVIK ANDERS RIETZ RUDOLF RIGLER PATRIK RIGNELL MATS G RINGESTEN ARNE RISBERG ROBERT O. RITCHIE JOHAN RITTNER HANS ROBERTSON JOHAN ROCKSTRÖM CLAS ROLANDER ASBJØRN ROLSTADÅS GÖRAN ROOS CARL WILHELM ROS SUNE ROSELL BJÖRN ROSÉN IRMA ROSENBERG BJÖRN ROSENGREN LARS-GÖRAN ROSENGREN HANS ROSLING JENS ROSTRUP-NIELSEN DAVID ROWCLIFFE EVA RUDBERG PER-ARNE RUDBERT HENRIK RUNNEMALM FREDRIK RUNNQUIST SVEIN RUUD NILS RYDBECK BENGT RYDÉN BO RYDIN FREDRIK RYDIN ANDERS RYLANDER ANNA RYOTT HANNU RYÖPPÖNEN LENNART RÅDSTRÖM KARIN RÖDING MIKAEL RÖNNHOLM AULIS SAARINEN MERNOSH SAATCHI PAUL SAFFO KARL-ERIK SAHLBERG KERSTIN SAHLIN MAURITZ SAHLIN ELISABET SALANDER BJÖRKLUND GUNILLA SALTIN AVELINO SAMARTIN JOSEPH SAMEC JONAS SAMUELSON LARS SAMUELSON JONAS SAMUELSSON ANN-SOFIE SANDBERG GÖRAN SANDBERG HANS SANDBERG OLOF SANDBERG JOHN SANDBLOM JOHAN SANDELL OLOF SANDÉN TOMAS SANDEN ANNA SANDER ÅKE SANDER ERIK SANDEWALL MADELENE SANDSTRÖM ROLF SANDSTRÖM PIA SANDVIK PHILIPPE SANSONETTI BJÖRN SAVÉN ANDERS SCHARP CECILIA SCHELIN SEIDEGÅRD DAVID SCHINDLER ROLAND SCHMITT ARWIDSON SCHREWELIUS OLA SCHULTZ-EKLUND PETER SCHURTENBERGER JAN-ÅKE SCHWEITZ LOUIS SCHWEITZER JOHAN SCHÜCK MELKER SCHÖRLING NILS-HERMAN SCHÖÖN HELÉN SEEMANN BAL RAJ SEHGAL ULRICH SEIFFERT YASUJI SEKINE SACHIO SEMMOTO ERIK SERRANO HOMI SETHNA EUGENE SHCHUKIN DAN SHECHTMAN JOHN SHEPHERD JOHAN SIBERG LENA-KAJSA SIDÉN CHRISTIAN SIEVERT HANS SIEVERTSSON DAG SIGURD OZIRES SILVA KERSTIN SIRVELL RUNE SIRVELL JOHAN SJÖ ANDERS SJÖBERG BERNDT SJÖBERG LENNART SJÖBERG SÖREN SJÖLANDER CHRISTER SJÖLIN LARS-INGE SJÖQVIST LARS SJÖSTEDT SVEN-ERIK SJÖSTRAND OLOF SJÖSTRÖM JOHAN SKOGLUND ROLF SKOGLUND MAGNUS SKOGLUNDH HARALD SKOGMAN INGRID SKOGSMO KENTH SKOGSVIK HANS SKOOG HÅKAN SKUTBERG ROLF SKÅR ANDERS SLETTENGREN ANDERS SNELL SARA SNOGERUP LINSE MICHAEL SOHLMAN EVELYN SOKOLOWSKI JIAN SONG METE SOZEN JAN-OLOF SPERLE ERICH SPITZ BJÖRN SPRÄNGARE LOTHAR SPÄTH YNGVE STADE KARI STADIGH ANITRA STEEN JONAS STEEN SVEN STEEN LARS STEHN STIG STENDAHL ERIK STENEROTH URBAN STENHEDE PER STENIUS BENGT STENLUND ANNIKA STENSSON TRIGELL PER STENSTRÖM OLOV STERNER JOHAN STERTE HÅKAN STILLE HELENA STJERNHOLM PETER STOICA MARCUS STORCH MINNA STORM PER STORM KJELL STRANDBERG LARS STRANNEGÅRD HANS STRÅBERG LARS STRÖMBERG MARCUS STRÖMBERG PER STRÖMBERG PETER STRÖMBÄCK FREDRIK STRÖMHOLM MARIA STRÖMME BO STRÖMQVIST DAG STRÖMQVIST LJOT STRÖMSENG LARS STUGEMO BENGT STYMNE JAN-ERIC STÅHL STEFAN STÅHL SANDBERG MARIE STÄLLVIK NAM PYO SUH CARL JOHAN SUNDBERG KAJSA SUNDBERG ÅSA SUNDBERG BIRGITTA SUNDBLAD LARS SUNDBLAD JAN-ERIC SUNDGREN BO SUNDQVIST ANDERS SUNDSTRÖM KARL-HENRIK SUNDSTRÖM TORBJÖRN SUNESON SUBRA SURESH WOJCIECH SUWALA CARL-HENRIC SVANBERG SUNE SVANBERG TINA SVANBERG-LUNDGREN BJÖRN SVEDBERG GUNNAR SVEDBERG TORD SVEDBERG MATS SVEGFORS HÅKAN SVENNERSTÅL CHRISTER SVENSSON JAN SVENSSON JONAS SVENSSON SVANTE SVENSSON ÅKE SVENSSON ÅKE SVENSSON JAN SVÄRD BIRGITTA SWEDENBORG THOMAS SÄTMARK RIKARD SÖDERBERG STAFFAN SÖDERBERG ULF SÖDERGREN PATRIK SÖDERHOLM HANS TSON SÖDERSTRÖM ÅSA SÖDERSTRÖM JERRING JOHAN SÖDERSTRÖM LARS-OLOV SÖDERSTRÖM LENA SÖDERSTRÖM SVERKER SÖRLIN HÅKAN SÖRMAN PIRKKO TAMSEN CHRISTOFFER TAXELL TUULA TEERI GREG TEGART MICHAEL TENDLER CHRISTINA TENFÄLT BJÖRN TENGROTH HENRIK TENGSTRAND JAN TENGZELIUS PÁL TÉTÉNYI CLAES THEGERSTRÖM DIRK THOENES HANS THOMANN BERTIL THORNGREN TOMAS THORVALDSSON BENGT THULIN LARS H THUNELL HENRIK THUNMAN MIKAEL THUNVED LARS THYLÉN LOTTA THÖRN FREDRIK TIBERG PATRIK TIGERSCHIÖLD ANNE-MARIE TILLMAN AZUSA TOMIURA JAN TORIN ANNA-KARIN TORNBERG HARALD TORNINGER ANNA TORNINGER-PEMBE LARS TORSTENSSON LINUS TORVALDS HAMADOUN I. TOURÉ MARIANNE TRESCHOW MICHAEL TRESCHOW LENA TRESCHOW TORELL ULF TROEDSSON STEN TROLLE JAMES TRUCHARD STAFFAN TRUVÉ GÖRAN TUNHAMMAR ANTHONY TURNER KYÖSTI TUUTTI MARGARETA TÖRNQVIST VILMOS TÖRÖK JAN UDDENFELDT INGRID UDÉN MOGENSEN MATHIAS UHLÉN BJÖRN UHRENIUS ANDERS ULFVARSON ANDERS ULLBERG CHRISTINA ULLENIUS ANDERS ULLMAN SVEN ULLRING JONAS UNGER JAAK URMI HANS URSING HEINRICH URSPRUNG GABRIEL URWITZ JAMES UTTERBACK HÅKAN VALBERG ANNA VALTONEN HENDRIK VAN BRUSSEL CEES VAN LEDE MARC VAN MONTAGU FRANK VANG-JENSEN NILS-GÖSTA VANNERBERG ANDERS VEDIN BENGT-ARNE VEDIN EVGENY VELIKHOV JÖRGEN VESSMAN CECILIA VIEWEG GÖSTA VIKING JURGIS VILEMAS ALEXANDER VON GABAIN GUNNAR VON HEIJNE CASPER VON KOSKULL ERIK VON SYDOW HANS VON UTHMANN TOM VON WEYMARN MATTI VUORIA ULF WAHLBERG TORBJÖRN WAHLBORG BJÖRN WAHLROOS JANE WALERUD ANDERS WALL JAN WALLANDER HARRIET WALLBERG JACOB WALLENBERG PETER WALLENBERG JR MARCUS WALLENBERG SVEN WALLGREN AMELIE WALLIN MARY WALSHOK ALEXANDRA WALUSZEWSKI YU-ZHU WANG CHRISTER WANNHEDEN AGNETA WARGSJÖ PER-OLOF WEDIN PÄR WEIHED PETER WEISS SVEN WEJDLING GERT WENDROTH HÅKAN WENNERSTRÖM DAN WERBIN ANDERS WERME GUNNAR WESSMAN HEIJE WESTBERG JAN WESTBERG ULF WESTBERG MARGARETA WESTER LARS WESTERBERG BARBRO WESTERHOLM PER-HÅKAN WESTIN HENRIK WESTLING HÅKAN WESTLING PER WESTLUND ALBERT WESTWOOD GUNNAR WETTERBERG JAMES A WEYHENMEYER CLAUS WEYRICH STEFAN WIDEGREN EVA WIGREN EVA WIGREN HANS WIGZELL CLAS WIHLBORG HANS WIJERS OLLE WIJK JAN WIKANDER STEN WIKANDER ÖRJAN WIKFORSS MARTIN WIKLUND MARTIN WIKSTRÖM SOLVEIG WIKSTRÖM ÅKE WIKSTRÖM ANNE MARIE WILHELMSEN CLAES WILHELMSSON KRISTINA WILLGÅRD ANNA WILSON ROLAND WIMMERSTEDT FREDRIK WINBERG GERT WINGÅRDH PERNILLA WINNHED GREGORY WINTER MARCO WIRÉN HERBERT WIRTH JONAS WISTRÖM JONAS WISTRÖM ARNE WITTLÖV HENNING WITTMEYER CLAES WOHLIN LARS WOHLIN SVANTE WOLD MICHAEL WOLF ROLF WOLFF LARS WOLLUNG BJÖRN WOLRATH EUGENE WONG JOHAN WOXENIUS JISONG WU SIEGFRIED ZHIQIANG WU LARS WÅGBERG PETER WÅGSTRÖM KLAS WÅHLBERG PETER WÅLLBERG PETER WÅLLBERG TORGNY WÄNNSTRÖM GUANHUA XU KUANGDI XU RONGLIE XU HAJIME YAMASHINA SHUNPEI YAMAZAKI IVAN YATES JUHA YLÄ-JÄÄSKI ANDERS YNNERMAN NAOYA YODA HIROYUKI YOSHIKAWA GERMAN ZAGAINOV IVO ZANDER JENS ZANDER UDO ZANDER RICHARD NEIL ZARE NIKLAS ZENNSTRÖM LARS H ZETTERBERG JI ZHOU INGEGERD ÅGREN JOHN ÅGREN SVEN ÅGRUP PÄR ÅHLSTRÖM ANNIKA ÅHNBERG BENGT ÅKESSON KARL-ERIK ÅRZÉN SIVBORG SUSANNE ÅS NILS G ÅSLING CHRISTER ÅSLUND NILS ÅSLUND MONICA ÅSMYR IRMA ÅSTRAND LARS ÅSTRAND JAN ÅSTRÖM KARL JOHAN ÅSTRÖM JOHAN ÖBERG ÅKE ÖBERG HALLVARD ØDEGAARD IVAN ÖFVERHOLM FREDRIK ÖHRN INGEMAR ÖHRN LARS ÖJEFORS PER ANDERS ÖRTENDAHL GUSTAF ÖSTBERG JAN-OVE ÖSTENSEN JERRY ÖSTER LEIF ÖSTLING LARS ÖSTMAN

Verksamhetsberättelse · per grunewald lennart grÅnÄs per-eric grÄns anders grÖnlund binglin...

Documents

Transcript of Verksamhetsberättelse · per grunewald lennart grÅnÄs per-eric grÄns anders grÖnlund binglin...