Verksamhetsberättelse 2012 Barn- och ungdomsnämnden · för samtliga chefer och processtödjare...

#{enhet}#

Verksamhetsberättelse 2012

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 2(43)

Innehållsförteckning

1 Inledning ........................................................................................................................................ 3

2 Organisation .................................................................................................................................. 4

3 Viktiga händelser under 2012 ...................................................................................................... 5

4 Måluppfyllelse ................................................................................................................................ 7

Barn och utbildning ...................................................................................................................................... 7

Demokrati och dialog ................................................................................................................................. 17

Omsorg och stöd ......................................................................................................................................... 20

Trygghet, säkerhet och folkhälsa ................................................................................................................ 22

Övriga prioriteringar ................................................................................................................................... 30

Nämndens/styrelsens mål ........................................................................................................................... 37

5 Uppföljning hälso- och arbetsmiljöplanen ................................................................................ 42

Hälsa och arbetsmiljö för anställda inom barn- och ungdomsförvaltningen .............................................. 42

6 Uppföljning jämställdhetsplanen ............................................................................................... 43

Jämställdhet för anställda inom barn- och ungdomsförvaltingen ............................................................... 43


1 Inledning

Barn- och ungdomsnämnden/-förvaltning har i sitt uppdrag att i egen regi planera och genomföra utbildning i

förskolan, grundskolan, grundsärskolan och fritidshem. Samt att i kommunens intresse arbeta för att den

utbildning som erbjuds kommunens barn och elever är av god kvalitet, oavsett om den bedrivs i egen regi

eller anordnas av fristående aktörer.

I KFs planeringsdirektiv med budget finns ett antal inriktningsmål som sätter fokus på BUFs arbete i

verksamheten. Det framgår tydligt i verksamhetsredovisningen för 2012 hur BUF/BUN har bidragit till att

uppfylla dessa mål.

Kommunfullmäktige har en vision om att Halmstads förskolor och skolor ska tillhöra de bästa i landet.

Personalen arbetar utifrån denna vision och dessa mål för att ge så god omsorg, fostran och lärande till barn

och elever. Barn och utbildning var ett av de prioriterade mål som fastlades i planeringsdirektiven med

budget för 2012.

När barns och elevers övergång till ny verksamhet närmar sig har förskolan och skolan den särskilda

uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta den gångna perioden. Vid övergången till ny

verksamhet ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn och elever som behöver särskilt stöd. Det är en stor

utmaning för pedagogerna att kunna se på miljön och verksamheten med ett ”utanfrån – perspektiv”, för att

kunna organisera den på ett sätt som gynnar varje barn och elev. Det specifika behovet hos enskilda barn och

elever kan ibland ställa krav på annorlunda former och förutsättningar för förskola och skola.

Utifrån verksamhetsredovisningen för år 2012, görs ett fantastiskt arbete med att fokusera på de mål som

tagits fram för verksamheten. Vissa mål har blivit uppfyllda, andra mål bedöms delvis uppfyllda – och det

pågår omfattande utvecklingsarbete för att förbättra och tydliggöra måluppfyllelsen under 2013. Vikten av

BUFs/BUNs samarbete med andra nämnder som berör just barn/ungas vardag och kunskapsutveckling har

visat sig varit framgångsrik under det gångna året. Det gångna året har även inneburit ett omfattande arbete

för att skapa goda förutsättningar för implementeringen av nya skollagen och nya läroplaner. Förskolan ska

sträva efter att erbjuda en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet till alla barn i kommunen. Målen för

skolan ska vara sammankopplat med kärnuppdraget för BUFs verksamhet.

Barn- och ungdomsnämndens egna arbete har under 2012 har utökats genom ytterligare mötesplatser med

elever, föräldrar, personal och rektorer/förskolechefer. T.ex. genom förnyat sätt arbeta fram ny

verksamhetsplan för 2013-2015, där BUNs ledamöter träffade representanter för rektorer och förskolechefer.

Detta arbete kommer att utvecklas inför kommande arbete med verksamhetsplan 2014-2016.

Under 2012 års arbete med implementering av ny skollag och nya läroplaner, genom det utvecklingsarbete

som görs inom verksamheten, har jag stor förhoppning om att ett fortsatt arbete under kommande år ska

redovisa de aktiviteter och metoder som är tagna för en full måluppfyllelse.

En god relationskultur mellan skolornas samtliga nivåer, tydliga mål samt kontinuerlig uppföljning är några

av de viktigaste faktorer för en kraftsamling kring ökad måluppfyllelse.

Inger Larsson

Ordförande i barn- och ungdomsnämnden


2 Organisation

Nämndens uppdrag omfattar utbildning inom följande verksamheter - förskola, grundskola, skolbarnomsorg,

grundsärskola, Kulturskola, KomTek, och Kärnhuset. Verksamhet styrs av skollagen, statliga styrdokument

som läroplaner och kursplaner med betygskriterier, Skolverkets föreskrifter SKOLF, Skolverkets s.k.

allmänna råd, statliga förordningar, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen mm.

Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) hade under 2012 en verksamhet som omfattade:

ca 4 100 barn i kommunal förskola, inkl resursavdelningar

ca 8 700 elever i kommunal grundskola och grundsärskola inkl resursskolor

ca 3 000 barn i kommunal skolbarnomsorg

ca 2 300 anställda.

Verksamheten var 2012 fördelad på 83 förskolor med 235 förskoleavdelningar (inkl. resursavdelningar) och

35 grundskolor, varav 30 med skolbarnsomsorg. Hösten 2012 slogs Kyrkskolan och Klockargårdsskolan

ihop och bildade Hovgårdsskolan F-5. Från hösten finns därmed 34 grundskolor. Kärnhuset hade 3 skolor.

Barnomsorgen och grundskolan var fördelad i tre skolområden. Kulturskolan, KomTek, Kärnhuset och 5

resursavdelningar ingår i BUFs verksamhet. Inom Halmstads kommun fanns även ca 700 barn i fristående

förskola, ca 250 i skolbarnsomsorg och ca 800 elever inom fristående grundskolor.


3 Viktiga händelser under 2012

2.2 Viktiga händelser under 2012

Under 2012 har ca 4 100 barn deltagit i en lärande och skapande verksamhet fördelad på 83 förskolor. Ca 8

700 elever har undervisats på 34 grundskolor inkl. fritidshem och grundsärskolor. Ca 2 300 anställda

har arbetat för att främja lärande och utveckling för dessa 12 800 barn och elever.

Under 2012 har utvecklingen av innehållet i verksamheten i förskolorna, grundskolorna, fritidshemmen

och grundsärskolorna i Halmstad bland annat fokuserats på:

Barns lärande och utveckling i förskolorna: I de flesta förskolorna har personalens arbete för barnens lärande synliggjorts genom att personalen

använt den så kallade GPP (Gemensam Pedagogisk Planering). Majoriteten av förskolorna har även

arbetat med de nya kraven om utvärdering, uppföljning och utveckling i den nya reviderade

läroplanen för förskolan. Möten mellan personal från förskolorna och socialförvaltningen har

genomförts i syfte att stärka samarbetet om tidigt stöd för barn i behov av särskilt stöd.

Elevers kunskapsresultat i grundskolan och grundsärskolan: Utvecklingsarbetet har skett kring uppföljning, analys och bearbetning av resultat gällande nationella

prov och betyg. T.ex. köpte förvaltningen in ett nytt IT-verktyg (IST Analys) för att ytterligare stödja

skolorna i deras arbete med att få översikter av alla elevers kunskapsutveckling i alla årskurser och i

alla ämnen. Förbättringar av arbetet med elever i behöv av stöd har skett, t.ex. genom vidare arbete

med BUFs material kring åtgärdsprogram. Detta arbete är av stor vikt då ökningen av elever i behov

av särskilt stöd fortsätter. Flertalet skolor har satsat på arbete med bedömning för lärande, ett

forskningsbaserat perspektiv där elever ska blir alltmer medvetna om sitt eget lärande och därmed

aktivt bidra i arbetet i klassrummet. Kompetensutveckling inom grundsärskoleverksamheten har

skett genom fortbildningstillfällen för all personal kring betyg och bedömning. För att stödja arbetet

kring barns och elevers språkutveckling har en Rutin för elevers språk, - läs- och skrivutveckling

tagits fram. Denna innehåller bland annat hållpunkter gällande förskoleklass, årskurs1 och 2 för att

uppnå ytterligare förbättrad måluppfyllelse. Halmstad kommuns skolbiblioteksuppdrag är en del av

arbetet för ökad måluppfyllelse för alla elever. Arbetet med uppföljning och utvärdering av

skolbiblioteksverksamheten har påbörjats och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Rutiner för kvalitetsarbete: Rektorerna/förskolecheferna har under året arbetat med att ta fram sina egna strukturer och rutiner

för de nya kraven om systematiskt kvalitetsarbete. Den nya skollagens krav innebär att huvudmän

och rektorer/förskolechefer systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera

resultaten i förhållande till de nationella målen, utifrån det besluta om utvecklingsåtgärder för att

därefter planera och genomföra utbildningen.

IKT som mål och stöd för barns/elevers lärande: Förutsättningarna med antal datorer och surfplattor för elever och lärare har förbättrats med KFs

beslut. Utvecklingsarbete om IKTs betydelse och användning i barns och elevers lärande har

förstärkts i många skolor och förskolor. För att utveckla elevers skrivande och läsning används till

exempel metoden Att skriva sig till läsning på skolor i Halmstad. En metod för läs- och

skrivinlärning där eleverna använder datorerer eller surfplattor från förskoleklass. Fortbildningar och

inspirationsseminarium har erbjudits alla lärare, bl.a. via arrangemang av Torg-IT. Portal 035 har

numera 91000 konton och används av skolpersonal, elever och vårdnadshavare

Omvärldsbevakning och internationellt arbete: Det pågår ett långsiktigt och metodiskt arbete för att för att garantera ett kvalitativt internationellt

arbete inom följande områden: Internationella samarbetsprojekt, Internationella nätverk och

kontakter, förankring, temadagar, temaveckor, identifiera utvecklingsbehov skola, pedagoger och

elever.

Fritidshemsutvecklingen: Samtliga fritidshem i Halmstad kommun har utvecklat arbetet kring dokumentation och

målbeskrivning utifrån styrdokument. Här framkommer en allt större medvetenhet om vikten av

elevernas delaktighet och inflytande över sin fritidshemsverksamhet. Detta för att stimulera lärande

och utveckling i ett helhetsperspektiv. I fritidshemmens målbeskrivningar och underlag visas på

exempel på hur verksamheten utformas för att eleverna ska erbjudas meningsfull fritid och

rekreation.


Jämställdhetsfrågor och likabehandlingsplaner: Förskolor och grundskolor har fått stöd via fortbildning kring jämställdhetsfrågor och

likabehandlingsplaner genom jämställdhetsutvecklare på Kärnhuset. Under slutet av året svarade alla

elever i årskurs 8 på LUPP-enkäten. Analys och åtgärder kommer att tas fram under våren 2013.

KomTek: KomTek har stärkt skolverksamheten genom ett antal webbaserade verktyg som ska underlätta för

lärare och rektorer att lägga upp undervisningen kopplad till teknik, entreprenörskap och praktisk

matematik.

När det gäller fastigheter och lokaler så har arbetet 2012 bland annat fokuserats på:

Utredning om effektivisering av grundskolans lokalanvändning och förändring av elevområden. Det

är ett stort behov av beslut om en långsiktig lösning för en grundskola i ett hållbart Halmstad.

Byggstart för Söndrumsskolan och Åledsskolan

Projekteringsstart för Steninge skola

Utbyggnad av förskolor med tillbyggnader vid Brogårds förskola, Bäckagårds förskola och

Bergsgårds förskola.

Byggstart för nya förskoleavdelningar vid Wekalyckans förskola och Åleds förskola.

Fortsatt planering för ytterligare nybyggnationer. Stor försening av förskolebyggnader vid

Furulundsskolan, Simlångsdalen och i Snöstorp.

Mycket arbete har lagts på arbetsmiljöproblem vid förskolor och grundskolor. Bl.a. har flera

förskoleavdelningar fått evakueras pga. skador i lokalerna med omflyttning av barngrupper som

följd.

Under 2012 har arbete med HR-perspektiv bland annat fokuserats på:

Arbetsmiljö och hälsa: Chefer och medarbetare har arbetat på olika sätt för att åtgärda och följa upp eventuella brister i

arbetsmiljön. Förvaltningsgemensamma aktiviteter har genomförts i form av BUF championship för

all personal och beställning till Previa med förebyggande och hälsofrämjande insatser i form av

föreläsningar kring sömn, stress och kost. Särskilda medel har avsatts under 2012 för åtgärder utifrån

medarbetarenkäten.

Kompetensförsörjning: Förvaltningens behov av utbildad personal med rätt kompetens har prioriterats. Andelen

tillsvidareanställda har minskat främst beroende på att nyutexaminerade lärare och förskollärare

anställts tidsbegränsat. Vidare visar genomförd kompetensinventering att det finns en stor brist av

utbildade lärare inom grundsärskolan. Bristen på lärare i matematik, naturorienterade ämnen och

praktiskt estetiska ämnen är också framträdande tillsammans med brist på kockar och kokerskor.

Särskild vikt har lagts på att rekrytera förskollärare, i syfte att nå en ökad andel förskollärare enligt

särskilt BUN beslut. Barnskötare som satsat på en vidareutbildning till förskollärare har fått viss

ekonomisk ersättning.

Ledarutveckling: I syfte att tillgodose rekryteringsbehovet av nya rektorer och förskolechefer har pedagogisk personal

haft möjlighet att söka till Framtidens skolledare, som är ett utvecklingsprogram med

Linnéuniversitetet som arrangör. Flera rektorer och förskolechefer genomgår den statliga

rektorsutbildningen.

Kultur- och värderingsarbete: Under 2012 påbörjade Halmstads kommun kultur- och värderingsarbete. Resultatet har presenterats

för samtliga chefer och processtödjare har utbildats under året. Arbete kommer att fortsätta under

2013, med ett tydligt fokus på kultur och värderingar.

Jämställdhet: Jämställdhetsplanen 2010-2012 har följts upp och en ny reviderad version har tagits fram för

perioden 2013-2015.


4 Måluppfyllelse

Barn och utbildning

Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser.

Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser.

Kommentar

Helhetsbedömning av årets arbete:

Målet bedöms delvis vara uppfyllt.

Åtgärder som föranleds av resultatet är:

- fortsatt samarbete med socialförvaltningen enligt verksamhetsplan för 2013-2015.

- arbete med att ta fram förvaltningsgemensam dokumentation gällande barn i behov av särskilt stöd, som

ligger i linje med den nya skollagens skärpta krav.

----------------------------------------------------------------------------

Beskrivningar av årets arbete:

Övergripande summering:

Specialpedagoger har rekryterats till skolområdena.

Nätverk har utvecklats med representanter för socialförvaltningen, bvc, förskola och grundskola.

Information och utbildning har samplanerats och genomförts med socialförvaltningen.

Förskolechefer har inom egen ram finansierar stöd till enskilda barn/grupper. Cheferna tar dock upp

att de ser ett ökande behov som är svårt att tillgodose inom befintlig ram.

Utbildningsinsatser kring barns tidiga språkutveckling har genomförts.

Det har införts barnkonferenser där förskolepersonal, specialpedagog och förskolechef kartlägger

barngruppens nuläge och behov framåt i syfte att erbjuda stöd och främja tidiga insatser

Samarbete har skett med Kärnhuset.

Anställningen av specialpedagogerna har inneburit att förskolepedagogerna har fått ett bättre stöd i arbetet

med barn i behov av stöd. Specialpedagogernas uppdrag är förutom att handleda personal, även fungera som

samordnare mellan förskola, vårdnadshavare och externa kontakter. Att genomföra kartläggningar, stötta vid

utarbetande av handlingsplaner och följa upp de åtgärder man har beslutat om. Specialpedagogerna ansvarar

också för att dokumentation görs av olika möten och processer. I uppdraget ingår också att utveckla

barnhälsoarbetet i skolområdet.

I skolområdena har skolområdespersonal tillsammans med specialpedagogerna genomfört barnkonferenser

på flertalet av förskoleavdelningar och fler kommer att erbjudas detta under vårterminen 2013. Vid

barnkonferenserna deltar såväl förskolepersonal, specialpedagog och förskolechefer.

I den nya skollagen finns förstärkt handläggnings- och dokumentationskrav för myndighetsutövande beslut

gällande barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Flertalet förskolor har redan påbörjat arbetet med att

uppfylla detta nya lagkrav.

Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad

1.1 Antal samordnade insatser (tas fram av socialförvaltningen)

1.2 Antal anmälningar från barnomsorgen till



socialtjänsten (tas fram av socialförvaltningen)

Aktiviteter Kommentar Status

Tidiga och samordnade insatser - Pågående

Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och

kreativ verksamhet.

Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ

verksamhet.

Kommentar


Målet bedöms delvis uppfyllt.

Lagkravet att ta emot alla barn inom fyra månader är styrande och efterfrågan på förskoleplatser förväntas

öka framöver. Detta kan försvåra arbetet med att anpassa förskolans grupper utifrån barnens behov för en

pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet, om ej utbyggnad sker.

Måluppfyllnaden för nyckeltalen avseende barn/enhet (genomsnittsvärdet för året) har uppnåtts.

Måluppfyllnaden för de övriga nyckeltalen uppnås ej fullt ut. Brukarundersökningen görs på nytt 2013.


- arbetet fortskrider enligt verksamhetsplan för 2013-2014.

----------------------------------------------------------------------------


Nästa brukarundersökning kommer att genomföras under 2013. Den senaste skedde under veckorna 46-48

2011, som redovisades i januari 2012, där andelen nöjda vårdnadshavare uppgick till 91,8%, vilket är 1%

lägre än vad som redovisade vid förra brukarundersökningen 2009. Studien visar bl.a.:

Halmstads kommuns förskoleverksamhet får mycket positiva helhetsomdömen av

vårdnadshavarna/föräldrarna. 91,8 % anger att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med

verksamheten. ( jmf. 2009 – 92,9 %

Mest nöjda upplever sig vårdnadshavarna med aspekterna barns utveckling och lärande; vad barnen

får göra i förskolan/familjedaghemmet och hur de ges tid och stimulans till lek.

Även trivselaspekten; att barnen går med glädje till sin förskola/familjedaghem ges hög

brukartillfredsställelse.

Minst tillfreds är vårdnadshavarna med delområdet yttre och inre miljö där möjligheterna till lugn

och ro för barnen i verksamheten och lokalerna får låga nöjdhetsvärden.

Barngruppstorlekar, säkerheten för barnen samt personaltäthet är aspekter som vårdnadshavarna

också har kritiska åsikter kring.

Därtill upplever föräldrar att möjligheten till delaktighet och inflytande i verksamheten är låg.

BUNs mål att nå 67 % förskollärare inom förskoleverksamheten ska vara uppnått till 2013 års utgång. Som

delmål för år 2012 är att uppnå 62 %. Detta delmål är inte uppnått men då det finns ett tjugotal barnskötare

som befinner sig på vidareutbildning samt förväntad rekrytering av förskollärare från högskolan i Halmstad

under 2013 kan fortfarande målet med att nå 67% till 2013 års utgång vara möjligt att nå.

Exempel från skolområde Centrum


Inom befintlig ram försöker förskolechefer anpassa vid nyplaceringar. Det är dock i begränsad omfattning då

förskoleutbyggnaden inte är i balans med full behovstäckning ännu. Grupperna ökar kontinuerligt under året

utifrån efterfrågan.Det finns ett fortsatt behov av lokalanpassning. Budgetram tillåter inte att minska

barngruppernas storlek utan tvärtemot syns en kraftigt ökad efterfrågan av förskoleplatser inom skolområdet.

Förskolekonferenser där specialpedagog och förskolechef träffar arbetslagen kontinuerligt där barngruppens

storlek och sammansättning diskuteras.

Exempel från Klackerup/Teknikförskolan: I september var verksamheten i princip full. På Teknikförskolan

är i snitt 18 barn och Klackerup 20 barn inskrivna per grupp. Gullvivan har också trots att det är en

verksamhet för barn i behov av särskilt språkstöd fått bidra med utökad verksamhet för att bereda köande

barn plats. Särskilt grupperna för de minsta barnen påverkas kvalitetsmässigt av att ha så många inskrivna

(snitt 17 i småbarnsgrupperna). Det är mycket allvarligt att kösituationen är som den är, och behovet är stort

av att prioritera utbyggnad i området.

Exempel från skolområde Norr

Skolområdets förutsättningar har inte förändrats sedan 2011, vilket gör att det fortfarande inte finns

möjlighet att med tilldelade medel kunna minska gruppstorlekarna med bibehållen personaltäthet och

öppenhållande. Skollagens krav att erbjuda förskoleplats inom 4 månader är prioriterat och detta har klarats

av med i vissa fall utökningar i befintliga förskolegrupper.


2.1 Anpassade barngrupper utifrån barnens behov.

2.2 Antal barn/enhet 17,5 17,5 100%

2.3 Antal barn/årsarbetare 5,6 Lägst5,5 102%

2.4 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot de tidiga åldrarna

60% Högst62% 97%

2.5 Andel nöjda vårdnadshavare

91,8% Högst95% 97%

2.6 Kvalitativ uppföljning


Särkild satsning samt investeringsmedel

- Pågående

Mångfalden och valfriheten avseende förskoleverksamheten ska öka.

Mångfalden och valfriheten avseende förskoleverksamheten ska öka.

Kommentar

Helhetsbedömning av årets arbete

Målet avseende utökning av fristående förskolor bedöms inte uppfyllas, då antalet fristående verksamheter

inte utökats under 2012. Det finns 27 fristående förskolor som utgör ca 15% av den totala

förskoleverksamheten. Den nya skollagen ställer betydligt högre krav på fristående förskolors verksamhet,

jämfört med den gamla skollagen som gällde innan juli 2011.



- målet finns kvar i verksamhetsplan 2013-2015.

----------------------------------------------------------------------------


De fristående förskolorna har inte blivit fler under innevarande år. Grundorsaken till att färre fristående

förskolor etableras är de krav som ställs på dem idag utifrån skollagen och den reviderade läroplanen för

förskolan. Krav som ställs på de kommunala förskolorna ställs idag även på de fristående. Dessutom så är det

mycket svårt för eventuella intressenter att finna lämpliga lokaler som bedöms kunna nyttjas till

förskoleverksamhet.

Under året har fyra intressenter varit inbjudna till informationsträffar på barn- och ungdomsförvaltningen.

Vid dessa tillfällen lämnas information kring hur man ansöker om att få bedriva förskoleverksamhet samt

vilka krav och regler som gäller. Det ställs stora krav på anordnaren utifrån nuvarande skollag, läroplan samt

miljö- och hälsoskyddskontorets krav på dessa verksamheter. Till detta ska också gällande detaljplaner i

kommunen läggas som kan vara hindrande. Tillsammans kan dessa krav utgöra svårigheter i att öka

etableringsintresset. De vanligaste frågorna som ställs av de intresserade handlar om kommunen har

möjlighet att erbjuda lokaler samt förskollärarrekrytering.

Eventuellt behövs förändrat arbetssätt med fristående förskoleorganisationer vid behov av nyetableringar i

kommunen.


3.1 Antal tillkomna enskilda förskolor och verksamheter inom pedagogisk omsorg (familjedaghem/dagbarnvårdare).

27 Högst28 96%


Öka mångfald och valfrihet avseende förskoleverksamheten

Inom de kommunala förskolorna har det under året påbörjats ett arbete med att förtydliga förskolornas profileringar. Detta i syfte att tydliggöra för brukarna den mångfald som finns och den valfrihet de har att kunna efterfråga förskoleplats på den för dem unka förskolan.

De fristående förskolorna har inte blivit fler under innevarande år. Grundorsaken till att färre fristående förskolor etableras är de krav som ställs på dem idag utifrån skollagen och den reviderade läroplanen för förskolan. Krav som ställs på de kommunala förskolorna ställs idag även på de fristående. Dessutom så är det mycket svårt för eventuella intressenter att finna lämpliga lokaler som bedöms kunna nyttjas till förskoleverksamhet.

Pågående

Vårdnadshavare ska ges förtydligare möjligheter till valfrihet genom att de kommunala förskolorna ska

profilera och marknadsföra sin verksamhet mer och tydligare.

Kommentar


Målet bedöms delvis ha uppfyllts, då arbete pågår inför beslut om profileringar.



- området finns kvar i verksamhetsplan 2013-2015.

- fortsatt arbete med att ta fram, tydliggöra och besluta om profileringar och marknadsföring.

----------------------------------------------------------------------------


Inom de kommunala förskolorna har det under året påbörjats ett arbete med att förtydliga förskolornas

profileringar. Detta i syfte att tydliggöra för brukarna den mångfald som finns och den valfrihet de har att

kunna efterfråga förskoleplats på den för dem unika förskolan. BUN har under 2012 inte tagit några beslut

om förskolors profileringar.


I september 2012 öppnades Kärlekens förskola som har en Reggio Emilia-inspirerad profil. Sedan tidigare

finns i skolområdet Teknikförskola, Dygnet runt öppet förskola, Sömntutan, språkförskola Gullvivan och

allergiförskola Guldfisken. Aleskogens förskola har grön flagg. Höjdens förskola har utökat öppethållande.


Under hösten har förskolechefer och verksamhetsutvecklingskonsulter startat upp nätverk för de tre

verksamhetsområden som arbetar utifrån Reggio Emilias filosofi. Några av förskolorna kan erbjuda

flexiblare öppettider i den mån vårdnadshavare efterfrågar detta.

Exempel från skolområde Söder

I skolområde söder har beslut fattats om att förskolan växthuset i Vallås verksamhetsområde från 2012-08-15

ska erbjuda vårdnadshavarna utökade öppettider. Utökningen innebär att förskolans öppettider nu är från

kl. 0600 – kl. 1815.



År 2014 ska Halmstad vara en av de tio bästa kommunerna avseende andelen elever som är behöriga

till gymnasiet.

Andelen elever i år 9 som uppnår minst godkänt i alla ämnen ska öka.

Kommentar


Målet bedöms uppfyllt då andelen elever som uppnår minst godkänt i alla ämnen ökat.


- målet är sammankopplat med kärnuppdraget i BUFs verksamhet. Därav pågår omfattande

utvecklingsarbete för att fortsätta förbättra måluppfyllelsen.


----------------------------------------------------------------------------


Andelen elever i åk 9 som uppnått minst betyget godkänt i alla ämnen har ökat enligt följande:

82,8 % vårterminen 2011

83,5 % vårterminen 2012


Trots uppgången så har nästan var femte elev inte godkänt i alla ämnen.

Även det totala meritvärdet har ökat något:

208,8 vårterminen 2011

210,7 vårterminen 2012


Utveckling av arbetet med naturvetenskap inom förskolan.

Matematikutveckling för lärare 1-3 på Nyhem, Linehed och Frennarps byskola.

Matematikutveckling för nästan samtliga lärare som undervisar i skolåren 4-6.

Matematikutveckling för samtliga lärare som undervisar i skolår 6-9.

Utveckling av ämnet svenska för lärare i skolår 6-9 samt F-3.

Förutom detta pågår olika utvecklingsprocesser lokalt på förskolorna och skolorna.


Förskola

Svenska

Medvetna satsningar på boksamtal.

Arbete med att utveckla ett intresse för skriftspråket parallellt med det verbala språket.

Ma/NO

Workshops samt teoripass kring naturvetenskap och teknik.

Skola

Svenska

ASL - att skriva sig till läsning en metod som används i årskurs 1 på

Bravkod - en metod för att stödja elever som fastnat i sin avkodningsförmåga.

Boksamtal.

Arbetet med nätverk skolor emellan.

Utveckling av användning IKT i undervisningen.Gynnar särskilt elever i behov av särskilt stöd

I Söndrums F-5 skolor pågår en långsiktig kompetenshöjning ”Språklyftet”, där alla pedagoger

deltar i ett nätverkande kring Skolverkets stödmaterial ”Nya Språket lyfter ”

Ma/NO

Utveckling av formativ undervisning i matte/no

Getinge - långsiktigt arbete för MA/No lärarna med syftet är att utveckla den formativa

undervisningen och elevernas delaktighet i sitt eget lärande.

Hallägra använder onlineböcker i Ipad samt olika program för att stödja förståelsen i Ma


Nätverk i förskoleklasser och fritidshem

Skapat samsyn kring uppdraget enligt Lgr 11.

Nätverk SvA

Skapat en samsyn kring ämnet SvA.

Innehåll - teori och praktik, språkutvecklande metoder, genrer, bedömning.

Kompetensutveckling i reflekterande läsning och skrivning med extern resurs

Ämnesfördjupning med koppling till Lgr11, elevers motivation, lust att lära kring läsning och

skrivning, lärande bedömning.

Meningsskapande undervisning utifrån elevernas erfarenhets/livsvärld.

Kompetensutveckling matematik i ett söderperspektiv åk 1-5

För att utveckla undervisningen med ett särskilt fokus på förmågorna; kommunicera och lösa

problem.


Teori och praktik med reflektion och bedömning.

Bedömning för lärande – bedömningspolicy

Initierat en södergemensam bedömningspolicy med stöd av forskare CL.

Lärarna utvecklar tillsammans med eleverna en praktik där bedömningspolicyn ska få/får betydelse

för elevernas lärande.


5.1 Andel elever som är behöriga till gymnasiet.

91,3%

5.2 Kostnad per betygspoäng.

325


Förstärkning av resurspersonal inom framförallt sv, ma, no

Exempel från skolområde Centrum:

Östergårdskolan

Förstärkning med två lärare på halvtid riktad mot åk 6 i matematik som handledare och stödlärare med utgångspunkt i taluppfattning.

Handledarutbildning för två lärare med syfte att göra erfarna lärare skickligare i sin undervisning och i sitt formativa förhållningssätt gentemot eleverna.

Brunnsåkerskolan

Utökad lärartjänst i matte/no

Furulundskolan

Pedagoger i Möjligheternas Hus som arbetat kring elever i årskurs 9 med behov av särskilt stöd

Centrumskolan

Anställning av två nya lärare med ma/no- respektive sv/so-kompetens


Gullbrandstorpskolan

Resurstjänst med specialpedagogiska uppgifter. Fokus på flexibilitet för elever som inte når målen i de aktuella ämnena


Fyllingeskolan

Projektanställd matematiklärare syftande till att dels stödja svaga elever mot godkända resultat och dels för att pröva och utveckla nya arbetssätt inom matematikundervisningen

Vallåsskolan

Utökad speciallärare/specialpedagogt

Pågående



jänst med inriktning svenska/språk.

Andel elever i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når kravnivån/godkänt och betygen

VG/motsvarande för det nya betygsskalan och MVG/motsvarande för den nya betygsskalan i respektive

skolår ska öka.

Kommentar


Målet bedöms uppfyllas. Statistik över höstterminens betyg kommer att presenteras i verksamhetsberättelsen

i mars.





----------------------------------------------------------------------------



Arbetet med att öka måluppfyllelsen för alla elever pågår kontinuerligt på alla enheter och är den mest

prioriterade frågan för alla som arbetar inom förskola och skola. I verksamheternas systematiska

kvalitetsarbete framkommer hur och när man analyserar resultaten från de nationella proven och andra

kartläggningar.

Förutom det skolområdesgemensamma arbetet med kompetensutvecklingsinsatser och nätverk för olika

lärargrupper pågår ett kvalitativt arbete på samtliga förskolor och skolor. Verksamhetsutvecklingskonsulter

och utvecklingspedagoger stödjer processerna i verksamheterna utifrån de olika analyser skolorna gjort.

Exempel på skolområdesgemensamma insatser inom förskolorna är:

Förskolorna har under året haft ett särskilt fokus på No och Ma- arbete.

Verksamheternas arbete med utveckling av språkliga miljöer och barns tidiga språkutveckling

Pedagogisk dokumentation och analys av lärandeprocesser

Övergångar mellan förskola – förskoleklass

Arbetsverktyg för att nå ökad måluppfyllelse som t.ex. pedagogiskt årshjul, GPP, Pedagogisk

dokumentation

I samverkan med Kärnhusets personal har verksamheten under året fokuserats på språk och

läs/skrivutveckling i de tidiga skolåren. Utifrån den framtagna handlingsplanen för Halmstad kommun har

arbete med detta skett på ledningskonferenser, i skolområdesnätverk och ute på skolorna.


Arbete pågår innebärande att pedagoger planerar, diskuterar, reflekterar och bedömer tillsammans, för att

bättre kunna tolka de nya målen och kunskapskraven i Lgr 11, med fokus på

förmågor som eleverna ska utveckla

mål som sätts för undervisningen och hur eleverna förstår dessa

ämnesförståelse kopplad till de nya kursplanerna och de nya betygsstegen.

förändrade arbetssätt där pedagoger arbetar tillsammans och börjar följa upp, utvärdera och


ompröva sin undervisning.

Långsiktiga områdessatsningarna på ASL, Boksamtal och BRAVKOD för att åstadkomma

goda förutsättningar för eleverna att utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga.

att eleverna ges många tillfällen att träna och utveckla förmågorna att reflektera och resonera

(förmågor som ska bedömas i alla skolämnen)

stimulans till en tidig läs-och skrivstart

stöd för elever som fastnat i sin avkodningsförmåga

att eleverna lär sig tidigt ”använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

kommunikation, skapande och lärande.” (Lgr 11)

att elever ges strategier för interaktiva språkmönster i flerstämmiga klassrum (Se Greppa Språket-

Forskning för skolan, Skolverket 2012


Generellt för skolområde söder gäller att rutinen för upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram

underlättat måluppfyllelsen. Detta då uppnåendet av kravnivån/godkänt i rutinen och stödmaterialet för

åtgärdsprogram satt ett tydligt fokus på åtgärder på de tre nivåerna; skol-, grupp- och individnivå. De

åtgärder som beslutas på de olika nivåerna blir nu lättare att följa upp och omprövas i högre grad än tidigare.

Nya och effektivare åtgärder genereras därvid och bidrar till att öka elevernas chans att nå målen i de

nationella proven.

Andra exempel:

Samordning mellan verksamhetsområden kring sambedömning av nationella prov

Verksamhetsbesök med efterföljande analys av rektor och VUK med fokus på bedömningspolicy

Bildande av ämnesgrupper med uppgift att granska resultaten och utifrån en analys ta fram

gemensamma planeringar och bedömningsgrunder.


6.1 Statistik över elevers resultat på de nationella proven

Varje grundskola och grundsärskola ska senast i augusti 2012 ha utveckla ett system för att följa upp alla

elevers kunskapsutveckling i alla ämne i alla årskurser, som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

Kommentar


Målet bedöms uppfyllas.




- målet kvarstår i verksamhetsplan 2013-2015.

----------------------------------------------------------------------------


Samtliga skolor i Halmstad använder det digitala systemet Unikum för att kommunicera kring elevernas

kunskapsutveckling med hemmen. Detta sker genom att det skrivs in IUP med skriftliga omdömen i

verktyget vilket sedan läses och kan kommenteras av elever och vårdnadshavare. Det finns även möjlighet

för lärare att göra bedömningar i varje ämne kring måluppfyllelse i förhållande till kunskapskraven för


årskurs 3, 6 och 9. Detta sker i de flesta skolor. Då denna bedömning är synlig kan elever och deras

vårdnadshavare få en tydlig översikt kring måluppfyllelsen. Även lärare och rektorer kan på detta sätt få en

överblick kring enskild skolas arbete mot ytterligare förbättrad kunskapsutveckling.

Från och med januari 2013 kommer det digitala systemet IST Analys (Hypernet - för uppföljning och

utvärdering) att introduceras för rektorer, VUK och verksamhetsutvecklare. I detta system finns all statistik

gällande betyg och nationella prov att vara tillgänglig på skol- grupp- och individnivå. Denna statistik är ett

stöd vid skolors systematiska kvalitetsarbete.


Utifrån verksamhetsmålet fick samtliga förskolechefer och rektorer i uppdrag att formulera och beskriva en

modell för hur det systematiska kvalitetsarbete ska synliggöras på respektive förskola/skola. Samtliga chefer

i skolområdet har presenterat ett system för kvalitetsarbete där man presenterar detta i årshjul där elevernas

kunskapsutveckling är en del i det systematiska arbetet.

Exempel från Brunnsåkerskolan:


Förskolechefer arbetar med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i förskolorna med fokus mot

organisation, utvärdering och resultat. Förskolechefer har arbetat fram årshjul och kalendarier kopplat till det

systematiska arbetet och projektet. Olika verktyg används som: GPP (Gemensam pedagogisk planering) som

är ett verktyg för att synliggöra det systematiska kvalitets arbetet, uppföljning, utvärdering och utveckling.

Ett verksamhetsområde använder DIA modellen som står för delaktighet inflytande och ansvar.


Alla grundskolor har ett system/struktur för att följa upp alla elevers kunskapsutveckling i alla

ämnen.Skolorna har årshjul och kalendarier kopplat till kunskapsuppföljningen. Systemen utvecklas med fler

avstämningstillfällen och mer kontinuerlig uppföljning av elevresultaten under året. Unikum används på alla

skolor men kunskapsuppföljningen för alla elever registreras ännu inte i alla ämnen/alla klasser.


Varje skola har utvecklat ett system/plan för att följa upp alla elevers kunskapsutveckling i alla

ämnen i alla årskurser.

Alla använder Unikum, resultat på nationella prov, terminsbetyg samt andra uppföljningsverktyg

som ett underlag för sina analyser.

Mötesforum för att sammanställa och analysera vad som behövs göras på individ, grupp och

skolnivå sker på olika sätt och i olika konstellationer såsom arbetslag, ämneslag, klasskonferenser.

Alla skolor har vidtagit åtgärder utifrån de analyser som har gjorts och dessa har beaktat såväl

individ-, grupp- som skolnivån.

De skolområdesvisa åtgärderna är t ex ett utvecklingsarbete för bedömning för lärande vari vi arbetat

fram en gemensam bedömningspolicy, som kommer att implementeras på respektive skola i ett

fortsatt utvecklingsarbete. Vi har även utifrån analyser av resultaten i skolområdet beslutat om

kompetensutvecklingsinsatser för Sv A och, Ma samt för reflekterande läsning och skrivning i Sv.

Skolornas planer (mötesforum, innehåll, tider, ansvar) har kommunicerats muntligt och skriftligt till

alla personal.



Demokrati och dialog

Alla skolor ska ha ett fungerande råd för elevinflytande.

Kommentar


Målet bedöms vara uppfyllt då samtliga grundskolor har fungerande råd för elevinflytande.

----------------------------------------------------------------------------


Samtliga grundskolor i Halmstad kommun har fungerande råd för elevinflytande. Möten sker i regel varje

månad och det finns en direkt koppling till arbetet med delaktighet och elevinflytande som sker i

klassrummen. Många av skolorna använder dessutom flera olika forum för inflytande, såsom elevråd,

klassråd, skolråd, matråd, miljöråd, fritidsråd, idrottsförening med styrelse, skolgårdsgrupp och

kamratstödjare.


Slottsjordsskolan har ett aktivt skolråd (samråd) där elever, vårdnadshavare och personal möts kring olika

frågeställningar.


På alla skolor i skolområde Norr arbetar skolorna aktivt för att ytterligare involvera eleverna i målen för

undervisningen, i arbetssätt och i bedömning, dvs. ge eleverna ett reellt inflytande över sitt lärande.



Andersbergsskolan, har under läsåret initierat arbete med elevskyddsrond. Elevrepresentanter genomför

tillsammans med rektor och arbetsmiljökonsult ronden och eleverna får möjlighet att utveckla och diskutera

synpunkter på arbetsmiljön.

Exempel från Kärnhuset

Förberedelseklassen arbetar aktivt med elevinflytande.

Fungerande samråd och samarbete mellan skola och vårdnadshavare ska finnas på varje förskola

och skola.

Kommentar


Målet bedöms vara uppfyllt.

----------------------------------------------------------------------------


Samtliga förskolor har infört eller är på väg att införa forum för samråd där vårdnadshavare ges möjlighet till

inflytande, samverkan och delaktighet i frågor som rör verksamheten.


Inom skolområde Centrum har samtliga förskolor och skolor samråd olika former, t ex föräldrarföreningar,

föräldraråd och skolråd.

Exempel:

Nyhemsskolans föräldraråd, där rektor, lärarrepresentant samt vårdnadshavare ingår, träffas två

gånger per termin. Vid mötet ges information och olika frågeställningar lyfts. Information till

vårdnadshavarna förs ut via Fronter samt i de brev som rektor regelbundet skriver.


Inom skolområde Norr har förskolor på flera olika sätt och vid flera olika tillfällen bjudit in föräldrar till

samråd, till exempel iform av kombinerat drop-in fika/ samrådsmöte eller forum för samråd.

I skolorna finns etablerad samverkan mellan hem och skola där fokus ligger på ökad delaktighet.

Traditionella föräldraföreningar/råd kombineras med inspirations- och temakvällar. Nya informationskanaler

och digitala verktyg (Unikum, Fronter, hemsidor, mail, sms etc.) möjliggör att samråd och samarbete kan ske

på en mängd olika sätt. Utmaningen är att få fler vårdnadshavare ta del av informationen som finns

tillgänglig i olika forum.


Inom skolområde Söder pågår en mängd aktiviteter för samråd och samarbete med vårdnadshavare. Flera av

skolorna har föräldraföreningar vars verksamheter bygger på regelbundna möten där rektor,

personalrepresentanter och vårdnadshavare medverkar.

Exempel:

Fyllingedagen, med syfte att öka trevnad och trygghet i området, genomfördes under ht-12 som ett

resultat av ett samarbetsprojekt mellan skola och föräldraförening.

Andersbergsskolan har anställt en familjevärd med syfte att skapa en länk mellan skola och hem.


Familjevärden ingår i Föreningsbryggans möten, samordnar och leder föräldrautbildning samt bjuder

in till möten när frågor kring samarbetet mellan skola och hem uppstår. Skolan har som målsättning

att starta en föräldraförening.

Exempel från Kärnhuset

Verksamheten i förberedelseklasserna innebär ett mycket frekvent samarbete mellan hem och skola. Ett

gemensamt engagemang i elevernas situation stödjer elevernas studie- och framtidsmöjligheter i Sverige.

Samarbetet utgör även ett stöd för vårdnadshavarna vid behov av olika samhälleliga kontakter (t ex tand- och

sjukvård).

Öka barnens inflytande inom skolbarnomsorgen för ökade påverkansmöjligheter över en viktig del

av den dagliga livsföringen.

Kommentar


Målet bedöms uppfyllt.


- utvecklingsarbete avseende fritidshemsverksamheten kommer att fortsätta under 2013 i enlighet med BUNs

beslut.

----------------------------------------------------------------------------


Flera av fritidshemmen i kommunen har genomfört organisationsförändringar för att kunna tillgodose elevers

olika behov i förhållande till sin ålder. Detta kan till exempel innebära att det finns elevgrupper från åk F-2 i

en grupp och från åk 3-5 i en annan inom samma fritidshem. Detta för att kunna variera och anpassa

verksamheten på bästa sätt.

I september tog BUN del av resultatet av uppföljningsuppdraget för fritidshem 2012 och tog beslut om

fortsatt arbete.


Arbetet med vidareutveckling av skolbarnomsorgens verksamhet har fortgått under året. All fritidspersonal

har deltagit i nätverk med fokus på erfarenhetsutbyte kring tolkning av uppdraget och arbetet med elevers

inflytande i fritidsverksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär ett fokus på målskrivning,

gemensamma pedagogiska planeringar och pedagogisk dokumentation.

Slottsjordsskolans fritidshem har satsat på genomtänkt verksamhet för elever i åldern 9-11 år. Detta

genom fokus på lärmiljöer med utgångspunkt i de äldre elevernas behov av fritidsverksamhet, såsom

kreativ och skapande verkstad, läxhjälp, idrottsaktiviteter och biblioteket i direkt anslutning.

Eleverna har involverats i diskussioner kring begreppet meningsfull fritidsverksamhet, vilket har

mynnat ut i aktiviteter som bygger på delaktighet och inflytande.

Nyhemsskolan har utifrån, de för Nyhemsskolan prioriterade målen, konkretiserat verksamhetens

mål i egna dokument som är synliga för föräldrarna. Personalen har gemensam mötesplats för samtal

och diskussion varje vecka.


Genom att eleverna är aktiva i dokumentationsarbetet har de ett reellt inflytande över verksamheten. De

senaste enkätsvaren från vårdnadshavarna samt elevernas höga närvaro på fritids visar på en positiv


upplevelse av verksamheten. Vidare pågår det kontinuerligt en utvecklingsprocess gällande kvalitén i

fritidshemmet.


I syfte att öka elevers inflytande och delaktighet utarbetade alla fritidshem i skolområde Söder konkreta

målbeskrivningar inför läsåret 11/12. Dessa målsättningar har legat till grund för arbetet med och

diskussioner kring meningsfulla aktiviteter som fritidshemmet ska organisera.

Flera av skolområdets fritidshem har inför läsåret 12/13 genomfört organisationsförändringar som i sin tur

möjliggjort den process där eleverna fick möjlighet att påverka den fysiska miljön och innehållet i

verksamheten. Processen har utvärderats och dokumenterats tillsammans med eleverna, med syfte att visa på

måluppfyllelse i den framtagna visionen:

Det ska finnas olika mijlöer/rum så att eleverna kan trivas och vill vara på fritids.

Det ska finnas olika material att leka med.

Det ska finnas möjlighet att göra saker själv eller tillsammans med andra.

Omsorg och stöd

Familjehemsplacerade barn och unga ska uppnå lika goda skolresultat som andra barn och unga.

Familjehemsplacerade barn och unga ska uppnå lika goda skolresultat som andra barn och unga.

Kommentar



Åtgärder som föranleds av resultat är:

- arbetet fortsätter under 2013-2014 enligt steg 3 och 4.

----------------------------------------------------------------------------


Skolsatsning

Projektet ”Skolsatsning – för barn i familjehem” syftar i sin helhet att se till att barn i familjehem får samma

möjligheter till god utbildning som andra barn. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns

framtidsutsikter men för familjehemsplacerade barn utgör de en särskilt viktig skyddsfaktor. Projektet är en

förebyggande satsning som även vänder sig till placerade barn som i dagsläget fungerar bra i skolan. För

närvarande medverkar tolv barn i åldrarna 6-12 år. Barnen är familjehemsplacerade både i och utanför

Halmstad kommun (bland annat Örkelljunga, Laholm, Båstad och Gislaveds kommun). Två psykologer och

en specialpedagog på Kärnhuset samt barn- och familjehemshandläggare på socialförvaltningen är knutna till

varje barn och arbetar som ett team tillsammans.

Projektets arbetsgång har fyra steg:

Steg 1 I det första steget görs en psykologisk respektive pedagogisk kartläggning. De båda kartläggningarna skall ge

en beskrivning av barnets styrkor och svårigheter och användas som grund för att familjehem, skola och

socialförvaltning utforma individuella åtgärdsförslag och utbildningsplaner.

Steg 2 Steg 2 innebär genomförande av insatser och åtgärder, vilket sker utifrån kartläggning och vad som beslutats

på återkoppling tillsammans med familjehem, skola och handläggare på socialförvaltningen.

Steg 3 I steg 3 sker en utvärdering av projektet, efter ca 2 år. I utvärderingen replikeras samtliga tester från steg 1

och resultatet analyseras och sammanställs. En extern utvärdering av Region Halland görs efter cirka ett år.


Steg 4 I steg 4 sker en uppföljning där man bland annat vill titta på skolnärvaro, provresultat och betyg samt lyssna

efter om det finns någon oro för eleven.

Arbete under 2012

Under första delen av 2012 har arbetet fortskridit enligt plan för de 12 barn som är inne i projektet. Ett

projektteam har tillsatts som svarar för att utveckla metoden och samordna planeringsinsatserna. I enlighet

med ansökan har stor del av projektets tid avsatts till att utforma rutiner, ansvarsfördelning och en manual för

hur man ska arbeta med den särskilda satsningen.

Samtliga 12 barn som är med i första omgången har blivit kartlagda av projektets specialpedagog och

psykolog från Kärnhuset. Återgivning av resultaten har delgivits barn, familjehem och de från skolan som

berörs av de aktuella barnens skolgång.

Utifrån resultaten har insatser planerats och dessa har följts upp genom regelbundna uppföljningsmöten med

alla inblandade. I dagsläget pågår kartläggning och återgivning för ytterligare 5 barn som kommer in i

projektet.

Måluppfyllelse

Vad gäller de övergripande målen är de uppsatta utifrån en långsiktighet som är svår att mäta genom

nyckeltal som mäter effekt kortsiktigt. Inom projektet ligger en utvärdering som kommer att ske efter två år

och där man avser mäta förändring av skolförmåga och resultat.

Skolsatsningen kommer även att utvärderas i samverkan med Region Halland. Denna formativa utvärdering

underlättar att säkerställa att man är på rätt väg i processen med metoden, samtidigt som den kommer att ge

ett mer kvalitativt mått på hur det har går för de enskilda barnens mål. En slutredovisning av utvärderingen är

beräknad till den sista april.

Projektet kring familjehemsplacerade barn och unga är nu inne i Steg 2. Steg 2 innebär genomförande av

insatser och åtgärder, vilket sker utifrån kartläggning och vad som beslutats på återkoppling tillsammans med

familjehem, skola och handläggare på socialförvaltningen.

Uppföljningsmöten har hållits kring elevernas skolgång med deltagande av representanter från socialtjänsten,

psykolog från Kärnhuset, specialpedagog från Kärnhuset, familjehemmet samt berörda personer från den

aktuella skolan som rektor, specialpedagoger, skolsköterska och andra lärare.

Exempel på insatser har varit handledning för personal kring pedagogik, bemötande, koncentration och

minne. Socialtjänsten har genom projektet blivit medveten om skolans betydelse som skyddsfaktor och

arbetar med detta på flera områden. Dels genom att ge familjehemmen handledning och stöd i att hjälpa barn

och unga med skolsituationen.

Projektet har visat på vikten av en strukturerad och riktad samverkan för att främja en god skolgång för de

aktuella eleverna.


11.1 Skolresultat för familjehems-placerade barn och unga.


Samarbete med socialförvaltningen Uppföljningsmöten har hållits kring elevernas skolgång med deltagande av representanter från socialtjänsten, psykolog från Kärnhuset, specialpedagog från Kärnhuset, familjehemmet samt berörda personer från den aktuella skolan som rektor, specialpedagoger, skolsköterska och andra lärare.

Pågående



Exempel på insatser har varit handledning för personal kring pedagogik, bemötande, koncentration och minne. Socialtjänsten har genom projektet blivit medveten om skolans betydelse som skyddsfaktor och arbetar med detta på flera områden. Dels genom att ge familjehemmen handledning och stöd i att hjälpa barn och unga med skolsituationen.

Trygghet, säkerhet och folkhälsa

Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska.

Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska.

Kommentar



Åtgärder som behöver vidtas med anledning av resultatet är:

- varje grundskola som deltagit i LUPP kommer att analysera och vidta åtgärder med anledning av deras

resultat på LUPP.

- projektet "Från LUPP till handling" startar upp 2013 och erbjuder skolorna stöd i arbetet med elevers

ohälsa.

- arbete med att förverkliga "Halmstadprojektet" kommer att fortsätta.

- utvidgning av SKL's enkätundersökning kring Mjuka värden genom att delge enkäten till samtliga elever i

årskurs 5 och 8 under 2013 och framåt.

- elevhälsobokslut kommer att vara upprättat från 2013.


----------------------------------------------------------------------------


Genomförande av LUPP 2012

LUPP genomfördes under hösten 2012 gentemot elever i grundskolans årskurs 8 samt gymnasieskolornas

årskurs 2.

Totalt har 840 elever i år 8 samt 1 414 elever i åk 2 på gymnasiet både på kommunala och fristående skolor

erbjudits möjlighet att besvara Luppenkäten. Samtliga är skolor i kommunen.

2012 valde samtliga berörda skolor i kommunen att genomföra Luppenkäten. Totalt besvarade 1 989 elever

enkäten. Svarsfrekvensen var 88% för år 8 och 86% för elever i åk 2 på gymnasiet, vilket är en ökning sedan

Luppenkäten genomfördes år 2009. Könsfördelningen i årets undersökning för respektive årskurs är jämn.

Bland ungdomar i år 8 är 49% tjejer och 51% killar. Bland ungdomar i år 2 på gymnasiet är 47% tjejer och

53% killar.Både i grundskolan och på gymnasiet angav 1% att de var av annan könstillhörighet.

Preliminärt resultat visar bland annat på att de flesta mår bra. Majoriteten av både tjejer och killar uppger att

deras hälsa är bra, de motionerar regelbundet och antalet ungdomar som äter frukost och lunch har ökat. De

röker, dricker och använder narkotika i mindre utsträckning än 2009. Dock har känslan av otrygghet ökat,

framförallt för tjejerna. Att vara trött under dagen är det vanligaste besväret bland ungdomar. Forskningen

visar att tonåringar har ett stort behov av sömn och detta behov kan vara svårt att tillgodose när man har

annat som kräver tid tex skolarbete, kompisar och andra aktiviteter.


Det kompletta LUPP-resultatet offentliggörs i början av 2013.

Under hösten 2012 ansökte BUF om medel från Ökade livschanser till projektet "Från LUPP till handling".

Medel beviljades för projektet som kommer att starta upp under 2013. Målet med projektet är bl.a. att minska

ohälsotalen för grundskoloelever, genom att erbjuda stöd till skolorna i deras arbete utifrån resultatet med

LUPP.

Halmstadprojektet

Halmstads kommun har i budgeten för åren 2013-2015 har avsatt medel till insatser som ska öka ungdomars

livschanser och minska ungdomsarbetslösheten. Kommunens ambition är att uppmuntra till nytänkande, till

intern kommunal samordning och till samverkan med myndigheter, organisationer och företag. Med detta

projekt vill öka kunskapen om hur den psykiska hälsan kan främjas samt hur stöd kan ges till barn, ungdomar

och deras närstående. Projektet ska ledas av doktorand från Högskolan i Halmstad vilket borgar för ett

vetenskapligt perspektiv. Högskolan i Halmstad har genomfört livskvalitetsmätningar bland årskurs 6 och 9 i

kommunens grundskolor. I det framtida arbetet kommer man att vända sig till barnen och med stor

deltagarstyrning. Samverkan kommer att ske med förutom högskolan även med socialförvaltningen,

stadskontoret, Ljungbergska stiftelsen, Region Halland och Länsförsäkringar. Dessa aktörer kommer

gemensamt finansiera projektet. Projektets innehåll och mål har en tydlig koppling till visionsstyrningen och

målområdet ”Trygghet, säkerhet och folkhälsa”. Dessutom stämmer det väl överens med BUNs mål nr 12

”Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska” och nr 13 ”Antalet barn och unga som

känner sig kränkta ska minska.”

SKL's Mjuka värden

SKL har tagit fram sju gemensamma frågor för att mäta och jämföra landets kommuner när det gäller hur

eleverna mår och upplever sin skolsituation. De kommuner som använt dessa frågor i sina elevenkäter under

våren kan jämföra sig med andra kommuner i Öppna Jämförelser grundskola. Frågorna är tänkta att ställas

till elever i årskurserna 5 respektive 8 utifrån en fyrgradig svarskala. 124 kommuner använde sig av SKL:s

gemensamma frågor om skolans mjuka värden i sina elevenkäter under vårterminen 2011. Enligt beslut av

förvaltningschefen 2012-02-23 testas dessa enkätfrågor vid tre pilotskolor under hösten 2012

(Fyllingeskolan, Sofiebergskolan och Gullbrandstorpskolan). Svarsfrekvensen var låg då endast en skola

lämnade in svar. Slutsatserna kan sålunda inte anses generella utan gäller endast den undersökta skolan.

Medel för folkhälsa

För att stärka begreppet folkhälsa och medvetandegöra den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och

samhället avsatte BUN 100.000 kr i särskilda projektmedel. Aktiviteterna skulle ha det friska i fokus, vara

hälsofrämjande för alla som vistas i förskola/grundskola, och till att stimulera ökad rörelse i den vardagliga

verksamheten. Projektet skulle bredda sambandet med fysisk aktivitet och ökad inlärning, samt se

helhetsperspektivet med aktivitet, bra mat, den godisfria skolan, miljö- såväl den psykosociala som

omvärldsmiljön. Beskrivningar av hur medlena har använts under 2012 i de tre skolområdena:

Exempel från skolområde Centrum:

Projekt genom elevhälsoteamen på Lineheds- och Nyhemskolan för att på gruppnivå kunna arbeta

med elevernas sociala samspel och stärka deras självkänsla t.ex. med hjälp av dramapedagogik och

utomhuspedagogik.

Exempel från skolområde Norr:

På Bäckagårdsskolan sker aktivt arbete med hälsofrågan. Syftet med hälsoarbetet är att öka

medvetenheten bland elever, personal och föräldrar om hälsans betydelse för lärandet utifrån tre

delmål - rörelse, trivsel och kost.

Genom tilldelade medel inhandlades ett ”utomhuspingisbord” utifrån elevernas önskemål vilket

använts flitigt. Det nya pingisbordet har bland annat bidragit till mer rörelse bland eleverna och en

mer meningsfull och varierad rastverksamhet. Pingisbordet har även bidragit till att skapa nya

kompisrelationer och är ett bevis på ett gott elevinflytande.


Exempel från skolområde Söder:

De medel som avsatts för folkhälsosatsning har beslutats att i huvudsak användas för att förstärka

insatserna inom BUN 14 mål med ökade föräldrastödsutbildningar. Detta då hälsosatsningen efter

analys uppfattas väl kunna inrymmas inom strävan efter ökad stabilitet i familjesituationerna för

områdets barn och elever. På Andersbergsskolan har med stöd av tilldelade resurser en föräldravärd

deltidsanställts. Beskrivningen av föräldravärdens arbetsuppgifter och verksamhetens målsättningar

har utarbetats med stöd av en B-uppsats (Föräldraintervention på Andersbergsskola) som

högskolestuderande på sektionen för Hälsa och Samhälle tagit fram. Föräldravärdens uppgifter är

bland annat att hålla samman föräldrastödsutbildningar, svara för information till och uppföljning av

de som deltar i utbildningarna samt för att arrangera särskilda föräldraträffar som kontinuerligt ska

genomföras för att diskutera aktuella frågeställningar. Genom att lägga ihop medlen för mål 12 och

mål 14 kunde en rimligt stor tjänst för föräldravärden skapas (40%.) Föräldravärdens uppgifter och

arbete har genererat fler möten med vårdnadshavare och mer samtal kring hälsofrämjande åtgärder

mellan skola och hem. Till exempel rörande matvanor (frukost före skoldag), och andra rutiner i

hemmet (barns sömnbehov och datoranvändande med mera). Föräldravärdens arbete fortsätter under

2013 och kommer att utökas med stöd av de medel som beviljats från ökade livschanser.


Likabehandlingsplaner finns på samtliga förskolor och skolor och görs om årligen med reviderade mål.

Samverkan sker med genuspedagoger och jämställdhetspedagoger.

Förskolekonferenser leds av förskolechefer där pedagoger, specialpedagoger ingår och andra stödfunktioner

deltar vid behov. Kartläggningar görs av specialpedagoger. Utifrån konferenserna riktas åtgärder som

förskolechefer beslutar om.

Exempel från Linehedskolan - skolan har prioriterat att:

Minskat antalet regler och förstärkt dem med bilder som stöd.

Samarbete med kulturskolan kring folksagor.

Samarbete med fältverksamheten, samarbetsövningar på gruppnivå.

Läxstöd.


Andersbergs verksamhetsområde har under de senaste åren med stöd från länsstyrelsen arbetat förebyggande

inom förskola och F-3. Området har inför 2013 ansökt om beviljats medel ur ökade livschanser för att

påbörja respektive fortsätta arbeta med aktiviteter såsom till exempel:

Föräldrautbildning

Metoder för goda samtal med vårdnadshavare

Metoder för att tidigt fånga upp barn i riskzoner och för att förebygga destruktiva subkulturer

Språkstöd/brobyggare mellan föräldrar och personal


Exempel på åtgärder och utvecklingsområden från förskolans verksamhetsområden: Förskolan hittar och

stärker de positiva förutsättningarna för likabehandling i det vardagliga arbetet och behöver inte utgå från

identifierade problem. Det kan handla om att tillägna sig kunskap om diskrimineringsgrunderna och att

verksamheten bidrar till att skapa lika förutsättningar för alla. Det kan till exempel vara kompetensutbildning

i diskrimineringsgrunderna för personalen, att skapa smågrupper bland barnen för att alla ska få möjlighet att

uttrycka sin åsikt.



12.1 Elevhälsobokslut

12.2 LUPP


Elevhälsobokslut och LUPP LUPP genomfördes under hösten 2012 gentemot elever i grundskolans årskurs 8 samt gymnasieskolornas årskurs 2.

Totalt har 840 elever i år 8 samt 1 414 elever i åk 2 på gymnasiet både på kommunala och fristående skolor erbjudits möjlighet att besvara Luppenkäten. Samtliga är skolor i kommunen.

2012 valde samtliga berörda skolor i kommunen att genomföra Luppenkäten. Totalt besvarade 1 989 elever enkäten. Svarsfrekvensen var 88% för år 8 och 86% för elever i åk 2 på gymnasiet, vilket är en ökning sedan Luppenkäten genomfördes år 2009. Könsfördelningen i årets undersökning för respektive årskurs är jämn. Bland ungdomar i år 8 är 49% tjejer och 51% killar. Bland ungdomar i år 2 på gymnasiet är 47% tjejer och 53% killar.Både i grundskolan och på gymnasiet angav 1% att de var av annan könstillhörighet.

Preliminärt resultat visar bland annat på att de flesta mår bra. Majoriteten av både tjejer och killar uppger att deras hälsa är bra, de motionerar regelbundet och antalet ungdomar som äter frukost och lunch har ökat. De röker, dricker och använder narkotika i mindre utsträckning än 2009. Dock har känslan av otrygghet ökat, framförallt för tjejerna. Att vara trött under dagen är det vanligaste besväret bland ungdomar. Forskningen visar att tonåringar har ett stort behov av sömn och detta behov kan vara svårt att tillgodose när man har annat som kräver tid tex skolarbete, kompisar och andra aktiviteter.


Pågående

Folkhälsa - Pågående

Antalet barn och unga som upplever sig mobbade ska minska.

Antalet barn och unga som upplever sig kränkta ska minska.

Kommentar




Åtgärder som behöver vidtas med anledning av resultatet är:

- varje grundskola som deltagit i LUPP kommer att analysera och vidta åtgärder med anledning av skolans

resultat på LUPP.

- projektet "Från LUPP till handling" startar upp 2013 och erbjuder skolorna stöd i arbetet.


----------------------------------------------------------------------------


LUPP genomfördes under hösten 2012 gentemot elever i grundskolans årskurs 8 samt gymnasieskolornas

årskurs 2.

Några preliminära resultat:

Eleverna är nöjda med undervisningen och lärarna, ändå kvarstår mobbningen/kränkningen som en

problematik.

Främlingsfientlighet och sexuella trakasserier har minskat. Färre elever upplever att främlingsfientlighet och

sexuella trakasserier är ett problem på skolan. Det bekräftas av årets LUPP-resultat framförallt när det gäller

elever inom åk 8.

Mobbing och kränkande behandling framstår som ett fortsatt problem. I LUPP 2009 lyftes mobbing fram

som ett problemområde. Särskilt bland elever i åk 8 låg siffrorna över riksgenomsnittet. I LUPP 2012 ligger

nu Halmstad i linje med riksgenomsnittet, men siffrorna är tankeväckande. En positiv utveckling är att elever

som upplever att mobbing är ett problem på skolan har minskat inom både åk 8 och åk 2 på gymnasiet.

Fortfarande anger dock ca 15 procent av ungdomarna i åk 8 och ca 7 procent på gymnasiet att de blivit

mobbade eller utfrysta det senaste halvåret.

Endast 50 procent av tjejer och killar i åk 8 anser att skolan agerar när en elev mobbar en annan elev.

Motsvarande siffra för gymnasiet är 30 procent killar och 40 procent tjejer. För både grundskolan och

gymnasiet är detta en försämring i jämförelse med 2009. Här krävs ett utvecklingsarbete för att komma

tillrätta med problematiken. Särskilt allvarligt är att så få elever upplever att skolan ingriper om en elev blir

mobbad/kränkt.


Under hösten 2012 ansökte BUF om medel från Ökade livschanser till projektet "Från LUPP till handling".

Medel beviljades för projektet som kommer att starta upp under 2013. Målet med projektet är bl.a. att minska

ohälsotalen för grundskolelever, genom att erbjuda stöd till skolorna i deras arbete utifrån resultatet med

LUPP.


9.1 Andel elever i grundskolan/gymnasieskolan som upplever att mobbning är ett problem.

15%

13.2 Andel elever i år 8 som upplever att skolan agerar på mobbing.

50%


Värdegrundsarbete/likabehandlingsarbete - Pågående

Föräldrarollen ska stärkas.

Föräldrastödsutbildningar ska öka och erbjudas i alla skolområdena.


Kommentar


Målet har uppnåtts, då föräldrastödsutbildningar erbjuds på olika sätt i alla skolområdena.

Aktiviteter som föranleds av resultatet av årets arbete:

- arbetet fortskrider bl.a genom beviljade projekt genom Ökade livschanser.


----------------------------------------------------------------------------


Översikt över arbete med föräldrastöd inom BUF 2012

Namn: Det goda livet vt 2012

Syfte & upplägg: Utarbetande av föräldrastödsmetoder tillsammans med föräldrar med utländsk härkomst

samt med 12 personal som utbildas i handledning

Antal föräldrar/personal mm: 20+12/2

Skolområde & skola: Söder/Andersberg

Namn: Det goda livet ht 2012

Syfte & upplägg: Utarbetande av föräldrastödsmetoder

Antal föräldrar/personal mm:10/2

Skolområde & skola: Söder/Andersberg

Namn: Familjeverkstan i skolan

Syfte & upplägg: Föräldrastöd, bemötande, kommunikation och gränssättning. samarbete skola – hem,

klassutbildning

Antal föräldrar/personal mm: 63/4

Skolområde & skola: Norr/skolor i Oskarström

Namn: Föräldrastödsutbildning

Syfte & upplägg: Föräldrastöd, storföreläsningar samt efterföljande diskussionsgrupper

Antal föräldrar/personal mm: 70/8

Skolområde & skola: Centrum/ Brunnsåkersskolan, Linehedskolan och Nyhemskolan

Namn: Familjeverkstan

Syfte & upplägg: Föräldrastöd, bemötande, kommunikation och gränssättning. samarbete förskola – hem

Antal föräldrar/personal mm: 2 grupper á 10 föräldrar, 20/2

Skolområde & skola: Centrum/Sömntutan

Namn: Föräldrastöd

Syfte & upplägg: BUNs beslut - 300 kkr till skolområdena

Översikt över planeringsarbete med föräldrastöd inom BUF 2013


Namn: Kunskapscentrum

Belopp:1 640 kkr

Skolområde: Norr

Namn: Föräldrastöd med interkulturellt perspektiv

Belopp: 518 kkr

Skolområde: Söder

Namn: Stärk föräldrarollen-Andersberg

Belopp: 300 kkr

Skolområde: Söder


Sömntutan har erbjudit två utbildningar i Familjeverkstan under 2012. Den ena under verksamhetsåret 2011-

2012 och en pågående nu under 2012-2013. Många föräldrar söker redskap i vardagen och tycker att de har

fått det genom Familjeverkstan. Varje grupp har haft 10 utbildningstillfällen. Föräldrarna har varit mycket

positiva till utbildningen.

Exempel från Linehedskolan/Nyhemskolan och Brunnsåkerskolan:

Utifrån Verksamhetsmålet har man utvecklat ett gemensamt koncept för skolorna.:

• Att ge föräldrar möjlighet att stärka sitt föräldraskap om barnens utveckling och relationens betydelse.

• Att ge föräldrarna möjligheter att skapa nätverk.

• Att skapa förstålse för elevens lärande och gemensamt stödja det.

Aktiviteter:

• Föreläsningar- som fortsätter under 2013 med GW.

• Information på föräldramöten och möjlighet till ansökan till nätverksträffarna

• Nätverksgrupper med föräldrar, vilka har genomförts Linehed-Nyhem och Brunnsåker tillsammans med

framgång.


Kunskapscentrum

Projektets målsättning är att tillsammans skapa ny kunskap och tillämpa den genom otraditionella

arbetsformer inriktat på föräldrar och unga.

Övergripande mål:

Att skapa goda och trygga uppväxtvillkor för unga genom att ge dem ökade livschanser i sin vardag

med hjälp av de vuxna som betyder mycket för dem.

Med ett gemensamt kunskapscentrum som mötesplats tar olika aktörer och goda krafter tillsammans

fram modeller och genomför insatserna i tydlig samverkan.

Stärka föräldrar, personal och unga.

Testa det forskningen förordar i den praktiska vardagen bland våra unga och deras föräldrar genom

personal ute i verksamheten.

Resultat för 2012: Fördjupat samarbete mellan skola och socialförvaltning där fokus är skola-

förskoleverksamhet och elevhälsa. Genom att arbeta i samverkan och fördjupa detta samarbete med nya

kompetenser och uppdrag ha nya steg tagits. En sakkunnig utvecklare i form av en elevcoach (samarbete


BUF & SOC) arbetar med elever som inte kommer till skolan och skapar ett nuläge och metodutvecklar samt

initierar insatser för förändring och stöd. Under juni genomfördes en musikföreställning där samhälle och

förskolor och skolor involverades. Dessa dagar kommer att utvärderas nu under december genom

fokusgrupper.

Föräldrastöd - Familjeverkstan i skolan

Engagemang, känsla och tanke var nyckelorden i den utvärdering som genomfördes av FoU-enheten under

maj månad. Resultatet visade att pilotprojektet Familjeverkstan i skolan har startat en process som kan ge en

vinst för såväl skola och hem som för barnen. För att hålla i grupperna och ge ett stöd efter utbildning har det

inom projektet startats en facebooksida där grupper kan kommunicera och där råd och stöd fås. Tankar finns

kring att utveckla detta till en kommunal e-tjänst. Projektet kommer fortsätta under 2013 tillsammans med

framtid Oskarström. Utöver dessa satsningar så har skolområde norr genom BUNs satsning anställt tre

koordinatorer på 20% vardera som stödjer föräldrautbildningsarbete inom skolområdet.


På Andersbergsskolan har med stöd av tilldelade resurser en föräldravärd deltidsanställts. Beskrivningen av

föräldravärdens arbetsuppgifter och verksamhetens målsättningar har utarbetats med stöd av en B-uppsats

som högskolestuderande tagit fram. Föräldravärdens uppgifter är bland annat att hålla samman

föräldrastödsutbildningar, svara för information till och uppföljning av de som deltar i utbildningarna samt

för att arrangera särskilda föräldraträffar som kontinuerligt ska genomföras för att diskutera aktuella

frågeställningar. Andersbergs verksamhetsområde har under de senaste åren med stöd från länsstyrelsen

arbetat förebyggande inom förskola och F-3. Området har inför 2013 ansökt om och beviljats medel ur

Ökade livschanser för att påbörja respektive fortsätta arbeta med aktiviteter såsom till exempel;

föräldrautbildning, metoder för goda samtal med vårdnadshavare, metoder för att tidigt fånga upp barn i

riskzoner och för att förebygga destruktiva subkulturer och språkstöd/brobyggare mellan föräldrar och

personal.


14.1 (Tas fram av socialförvaltningen)


Satsning på föräldrastödsutbildningar Då målet finns kvar för 2013 fortsätter även aktiviteterna.

Översikt över planeringsarbete med föräldrastöd inom BUF 2013:

Namn: Kunskapscentrum

Belopp:1 640 kkr

Skolområde: Norr

Namn: Föräldrastöd med interkulturellt perspektiv

Belopp: 518 kkr

Skolområde: Söder

Namn: Stärk föräldrarollen-Andersberg

Belopp: 300 kkr

Skolområde: Söder

Pågående


Övriga prioriteringar

Lokalt utvecklingsavtal (LUA)


Det redan påbörjade samverkansarbetet med att utveckla Andersberg fortsätter.

- Pågående

Ökade livschanser för ungdomar


De två projekt om föräldrastöd och familjehemsplacerade barn som BUF är involverade i fortsätter. Tillsammans med socialförvaltningen övervägs en ny projektansökan för att testa andra föräldrastödsmetoder och samverkan kring barn i förskolan.

Flera projektansökningar från BUF lämnades in och beviljades.

Pågående

Lokaleffektivisering


Arbetet fortsätter enligt den projektplan som antagits av BUN 2011.

En större utredning pågår om effektivisering av grundskolans lokalanvändning. Det finns ett lokalöverskott i den kommunala grundskolan och det finns organisatoriska förändringar som kan förbättra kvalitén och sänka driftskostnaderna. Om beslut fattas om förändringar genererar det investeringskostnader för anpassning, om- eller tillbyggnad av befintliga byggnader för ändrad verksamhet eller utökad verksamhet. Investeringar kan bli mindre totalt sett i kommunen om lokaler kan användas för annan verksamhet t ex ombyggnad av skola till förskola eller för annan verksamhet. BUN har vid ett flertal tillfällen under 2012 haft diskussioner om grundskolans organisation utifrån uppdragen i planeringsdirektiven bland annat om lokaleffektivisering. Inga beslut om förändringar av grundskoleorganisationen är fattade. Behovet är stort av ett beslut med en långsiktig lösning. Arbetet fortsätter 2013.

Pågående

Implementering av statliga reformer – huvudmannens ansvar

Kommentar


Under 2012 har ett omfattande arbete i alla förskolor/skolor/skolområden skett enligt prioriteringen.

----------------------------------------------------------------------------




Under året har samtliga skolor och förskolor deltagit i implementeringen av ny skollag, nya läroplaner, nya

kursplaner och förändrade betyg. Kontinuerligt under året har konferenser och studie- och stängningsdagar

använts för att arbeta med hur den dagliga förskole- och skolverksamheten ska förändras utifrån de nya

styrdokumenten. På samtliga mötesplatser, nätverk, pedagogiska forum, planeringar har de nya

styrdokumenten varit i fokus. Skolområdets verksamhetsutvecklare och utvecklingspedagoger har varit ett

stöd för samtliga chefer i skolområdet i detta arbetet som har inneburit både gemensamma aktiviteter i

skolområdet och egna åtgärder på förskolorna och skolorna.


Förskola:

Systematik

Det systematiska kvalitetsarbetet har fått ett stort fokus på ledning och verksamhetsnivå och nu börjar det

synas resultat av detta arbete. Implementeringsarbetet har skett utifrån ett enhets- och

skolområdesperspektiv.Förskolecheferna har uppdraget att stärka och utveckla det systematiska

kvalitetsarbetet och arbeta med gemensamma analyser och åtgärder. För att skapa en likvärdighet och arbeta

mot samma mål i skolområdet har gemensamma frågeställningar och strategier, former och strukturer tagits

fram.

GPP

Gemensam pedagogisk planering (GPP) är ett verktyg, för hela arbetslaget, för att synliggöra det

systematiska kvalitetsarbetet, uppföljning, utvärdering och utveckling. Utifrån rubriker och strukturer som :

Planering, Nuläge, Analys, Mål/ riktlinjer, Genomförande, Pedagogisk dokumentation och Reflektion

Utvärdering har pedagogerna ett stöd för att synliggöra och dokumentera de projekt/teman/innehåll som

pågår i verksamheterna.

DIA-modellen

Delaktighet – Inflytande – Ansvar. DIA-modellen bygger på att principerna för att leda människor är ungefär

detsamma oavsett ålder. Användandet av modellen möjliggör att man ser helheten i förskolans och skolans

uppdrag och att följa läroplanens intentioner samtidigt som verksamheten kvalitetssäkras. I tillämpningen av

DIA-modellen utvärderas ständigt de mål som läroplanen beskriver och pedagogerna utvärderar systematiskt

sitt eget agerande i mötet med barnen/eleverna. Strukturen i DIA-modellen erbjuder pedagogerna möjligheter

att dokumentera på olika sätt och med olika syften samtidigt. Dokumentationen används för utvärdera,

analysera och även som ett verktyg att kommunicera med föräldrar.

Förskolechefer har arbetat fram olika former av årshjul som visar hur man kontinuerligt arbetar för ett

gemensamt pedagogiskt år

Kompetensutbildning för förskolor kring naturvetenskap och teknik kopplat till teori.

Förskolor har erbjudits kompetensutveckling kring naturvetenskap och teknik kopplat till teori. Vuk har

tillsammans med Naturskolan och KomTek skräddarsytt en utbildning innehållande workshops och

föreläsningar. Satsningen syftar till att:

Inspirera, skapa nyfikenhet och erbjuda verktyg för att arbeta med naturvetenskap, teknik och

dokumentation i förskolan.

Skapa möjlighet till ett gemensamt fundera över vad som behöver utvecklas/förändras i vårt arbete

kopplat till intentionerna i den reviderade läroplanen.

Skola:

Det pågår en implementering av innehåll, som innebär att pedagoger planerar, diskuterar, reflekterar och

bedömer tillsammans, för att bättre kunna tolka de nya målen och kunskapskraven i Lgr 11, med fokus på de

olika förmågor som eleverna ska utveckla. Det handlar om vilka mål som sätts för undervisningen och hur

eleverna förstår dessa. Det handlar också om en fördjupad ämnesförståelse kopplad till de nya kursplanerna


och de nya betygsstegen. Det pågår parallellt en implementering av hur man undervisar och bedömer, med

fokus på kvaliteten på undervisningen. Exempel:

I Oskarströms Vo (F-6) pågår ett gemensamt kompetensutvecklingsarbete med fokus på Bedömning för

lärande (BFL). Arbetet leds av rektorer och VUK och involverar all undervisande personal. På t.ex. Espered,

Jutarum, Österled och Getinge 6-9 pågår långsiktiga processarbeten tillsammans med VUK enligt ovan, men

anpassade efter respektive skolas behov och nulägesanalys. Bäckagård inleder 2013 med elevintervjuer som

ett underlag för nulägesanalysen.Processer pågår också på andra skolor, t.ex. Kvibille.

I Söndrums Vo drivs ett ”Språklyft” i syfte att stärka elevernas kunskapsutveckling i svenskämnet och andra

ämnen, genom att läraren fokuserar mer på de kommunikativa förmågorna. Ett angeläget mål är att öka

flerstämmigheten i lärmiljöerna, att läraren utmanar dialogen med eleverna. Att eleverna får uttrycka åsikter,

tankar, känslor och utveckla förmågan att motivera, reflektera och argumentera. Projektet ska också leda till

att eleverna tydligt ser kopplingen mellan målen i undervisningen, det de gör och hur de blir bedömda. Alla

pedagoger deltar och arbetet leds av rektorer och specialpedagoger i området. Språklyftet kommer att fortgå

under hela läsåret och knyts till Skolverkets stödmaterial ”Nya språket lyfter”.

Skolområdessatsningar:

ASL, Boksamtal och BRAVKOD

De långsiktiga områdessatsningarna på ASL, Boksamtal och BRAVKOD. Syftet med satsningarna är att

varje pedagog ska vara utrustad med så många verktyg som möjligt för att kunna möta och utmana den

enskilda elevens behov.

Ur implementeringssynpunkt innebär de tre projekten bl.a.:

Goda förutsättningar skapas för eleverna att utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga.

Eleverna ges många tillfällen att träna och utveckla förmågorna att reflektera och resonera (förmågor

som ska bedömas i alla skolämnen)

Stimulans till en tidig läs-och skrivstart

Stöd för elever som fastnat i sin avkodningsförmåga

Eleverna lär sig tidigt ”använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

kommunikation, skapande och lärande.” (Lgr 11)

Strategier utvecklas för interaktiva språkmönster i flerstämmiga klassrum (Se Greppa Språket-

Forskning för skolan, Skolverket 2012)

För pedagogerna medför nätverken att arenor skapas för gemensamt lärande kring viktiga förmågor i

Lgr 11och kring en utveckling av undervisningspraktiken.

Implementering av de övergripande målen i Lgr 11 kring elevers användande av modern teknik samt

variation i arbetssätt och arbetsformer

Med Hallägra i spetsen men också på många andra skolor inom Norr genomförs stora förändringar i

arbetssätt och metoder genom olika It-verktyg, (Pc, Ipads, projektorer, interaktiva tavlor) program och appar.

Undervisningen kan lättare koppla till elevernas erfarenhetsvärld och det skapas nya former för interaktivt

lärande.


Förskolan

Implementering av Lpfö98 för att utveckla förståelsen omkring förskolans uppdrag.

Fortsatt att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten genom att öka förståelsen för

kap. 2.6 ”Uppföljning, utvärdering och utveckling”

Introducerat verktyg som stöd för det systematiska kvalitetsarbetet bl a; pedagogisk dokumentation,

GPP – gemensam pedagogisk planering, pedagogiska året/årshjul och utvärderingsstruktur.

Utvecklat den naturvetenskapliga kompetensen utifrån det nya området naturvetenskap.

Arbete med att utveckla lärmiljöerna med fokus på miljöer som kompletterar hemmet och med

tillgängligt material och saker att leka med.

Implementerat stödmaterialet från Skolverket för att stödja arbetet med kap. 2.6; Uppföljning,

utvärdering och utveckling


Skolan

Fortsatt implementering av Lgr 11 för att utveckla förståelsen omkring läroplan, kursplaner,

förmågor och kunskapskrav.

Implementerat nya Allmänna råd för ”Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella

utvecklingsplanen”, Allmänna råd för ”Planering och genomförande av undervisningen” samt

stödmaterialet ”Kunskapsbedömning i skolan-praxis, begrepp, problem och möjligheter”.

Initierat en södergemensam bedömningspolicy med stöd av Christian Lundahl och vari det pågår en

implementeringsfas ute på skolorna.

Förskoleklasser och på fritidshemmen

Fortsatt implementering av Lgr 11, där arbetet ska planeras, genomföras och utvärderas i relation till

de nationella målen i del ett och två.

IT i skolan

Kommentar


Under 2012 har arbete skett enligt prioriteringen då IKT inom BUF har fått stort genomslag. Genom att KF

anslog ytterligare medel i "Planeringsdirektiv med budget 2013-2015" finns goda möjligheter för att fortsätta

utveckla och förstärka IKTs koppling till de pedagogiska processerna i linje med målen och kraven i de nya

styrdokumenten för skolväsendet. I verksamhetsplan 2013-2015 finns området belyst som ett nytt mål:

"Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet."

----------------------------------------------------------------------------


Exempel från skolområde Centum

Under året har en prioritering gjorts i skolområdet avseende IKT-utrustning. Samtliga skolor har utrustats

med interaktiva skrivtavlor. Förutom det har skolorna satsat egna medel för att utrusta förskolorna och

skolorna med olika IT-verktyg som t ex datorer, dokumentkameror, IPads, Cleverclicks.

Kompetensutveckling är viktig i det här sammanhanget och många pedagoger har deltagit i Kärnhusets

utbildningar och efterfrågade TorgITsom anordnats. För att möjliggöra användandet har dessutom

installationer genomförts av ett stort antal acesspunkter på förskolorna och skolorna.

På Sofieberg och i Holm har det installerats interaktiva projektorer i alla klassrum. Man har också i på

Kärlekens skolor investerat i Ipads och accesspunkter. En grupp av pedagoger på respektive skola utvärderar

möjligheterna med Ipads.

Samtliga lärare på Slottsjordskolan har tillgång till en egen laptop. Fler klassrum har utrustats med

interaktiva skrivtavlor samt satsat på kompetensutveckling i arbetet med att använda de interaktiva tavlorna i

undervisningen. Vidare har inköps gjorts av ett 40-tal iPads och dokumentkameror. Arrangemanget

iPadsCafé har genomförts kopplat till barn och elevers språkutveckling. Detta har skett tillsammans med

grundskola och grundsärskola. Inspirationsträffar har arrangerat med genomgång av appar för skolans äldre

elever.

Förskolcheferna för Nygårds förskolor valde att formulera en gemensam IKT-strategi där man utifrån den

har gjort en gemensam satsning på accesspunkter, inköp av utrustning, fortbildning, anställt en IKT

inspiratör på 10% samt bildat ett IKT-råd.


IKT-frågorna har även diskuterats i skolområdets ledningsgrupp där olika exempel från de olika

verksamhetsområdena har presenterats. Under december månad gjordes också en inventering av hur nuläget

ser ut när det gäller mängden elev-/barn- och lärar- datorer/lärplattor samt tillgången till accesspunkter. Det

visade sig att utrustningsnivån skiljer sig åt mellan skolorna/förskolorna pga. av hur man prioriterat

(engagerat sig i IKT-frågor) och investerat i detta bakåt i tiden. Skolornas och förskolornas satsningar på IKT

beror givetvis också på vilka ekonomiska förutsättningar de haft, vilket har varierat. Skolorna har också

väldigt varierande kostnader för sitt datorbestånd. Allt detta sammantaget kommer givetvis att påverka hur

de kan använda sig av de medel som de nu får i kommunens satsning på IKT i förskolan och grundskolan.

Om ett år genomförs en första uppföljning för att se hur IKT-satsningen faller ut i de olika verksamheterna.


Att skriva sig till läsning (ASL) med hjälp av dator/Ipad används som metod i åk 1 på hela skolområde Norr.

På 11 skolor har metoden även introducerats i F-klassen. Uppföljning och utvärdering visar så här långt bl.a.

att:

eleverna i åk 1 har lärt sig skriva tidigare än med traditionella metoder och skriver texter av högre

kvalitet. T.ex. punkt, stor bokstav och mellanrum mellan orden kommer mer naturligt.

elevernas motivation för att läsa och skriva ökar

de lär av och med varandra, det blir lättare för eleverna att läsa egna och varandras texter, samtal och

samspel kring språk och texter ökar eleverna emellan

elever med motoriska svårigheter ges förutsättningar att skapa texter de annars inte skulle gjort

elever med koncentrationssvårigheter ökar koncentrationsförmågan. Vital ger direkt och positiv

respons på det egna arbetet.

elever som redan kan läsa utmanas lättare att utveckla sitt skrivande både i kvalitet och i kvantitet

eleverna utvecklar tidigt en god IT-vana

arbetssättet bidrar till variation i undervisningen

Nu uppföljning kommer att genomföras i dec 2012 - jan 2013.

Med Hallägraskolan i spetsen men också på många andra skolor inom Norr genomförs stora förändringar i

arbetssätt och metoder genom olika IT-verktyg, (Pc, Ipads, projektorer, interaktiva tavlor program och

appar). Undervisningen kan lättare koppla till elevernas erfarenhetsvärld och det skapas nya former för

interaktivt lärande. Kompetensutveckling är ett måste och många pedagoger har deltagit på Datastudions

utbildningar och/eller TorgIT-kvällar. För de som ingår i ASL-nätverken har specifika Ipad-kurser anordnats.

Föreläsningar och kurser är inplanerade till vårterminen, behovet kommer att öka i takt med ökad

användningen. Nya verktyg öppnar upp för nya sätt att möta kraven i de statliga styrdokumenten.


Skolområde söder har startat ett iPAD projekt inom matematik för att i olika undervisningsmiljöer prova ett

nytt IKT-hjälpmedel och få erfarenheter och insikter som underlättar skolområdets fortsatta väg mot att

integrera IKT för ökad måluppfyllelse.

Syfte och mål för projektet har formulerats enligt följande:

Utveckla och utvärdera arbetssätt inom matematikundervisningen som utvecklar elevers förmåga att:

”formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder”

”använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för

frågeställningar, beräkningar och slutsatser”.

Under genomförandet ska därutöver med stöd av återkommande utvärderingar erfarenheter spridas. Tre

träffar i projektgruppen har genomförts under ht-12. Planering för studiebesök och fler träffar under vt-13

har genomförts.

Exempel från Kärnhuset och funktionen för utveckling & kvalitet


Datastudion har under året arrangerat TorgIT som är en gemensam mötesplats för pedagoger inom förskola

och skola. På TorgIT visas goda exempel av pedagogiskt IKT-arbete från kommunala förskolor och skolor.

Detta görs under 30 minuters seminarier för att inspirera andra pedagoger till att vidareutveckla sitt

pedagogiska arbete inom IKT. TorgIT har genomförts vid fyra tillfällen under kalenderåret 2012.

Deltagarantalet har varit mellan 90-120 personer (120 personer = fullsatt) och utvärderingarna har varit

positiva. Arbetet med TorgIT kommer att fortsätta under 2013. Konceptet TorgIT har spridit sig via

nätverksträffar och sociala medier och det har varit besök från andra kommuner ex. Jönköping, Växjö.

Datastudion har under hösten tillsammans med skolområdena infört IKT-inspiratörstjänster. Tio pedagoger

från förskola och skola har under höstterminen frigjorts 10 % från sin ordinarie tjänst för att kunna fortbilda

och inspirera BUFs medarbetare inom pedagogiskt IKT-arbete ute i verksamheterna. Konceptet IKT-

inspiratörer kommer att fortsätta och vidareutvecklas under 2013.

Datastudion har såväl vår som höst framställt en kurskatalog med IKT-utbildningar samt workshops som

förekommer varje vecka. Antalet pedagoger som genomfört utbildningarna är 380.

Datastudions pedagoger har vid förfrågan genomfört ”skräddarsydda” fortbildningar ute i verksamheterna ex

Fronter, Unikum, Skola24, interaktiv whiteboard, iPadintroduktion etc. Antal tillfällen:180.

Under 2012 har antalet iPad ökat kraftigt inom den pedagogiska verksamheten på BUF. Frågor kring

praktiskt och pedagogiskt handhavande av iPad har blivit en naturlig del av Datastudions dagliga arbete.

Under 2012 har arbete genomförts för att fortsätta utveckla användningen av skolwebbsidor och sociala

medier. Införande av kommunens intranät inleddes också under året.

Under hösten genomfördes den första delen av utvärdering av BUFs Portal035. Syfte med utvärderingen är

att utveckla det IKT- pedagogiska arbetet kring Fronter, Unikum och Skola 24 (Portal035) och ge underlag

inför ny upphandling av digital lärplattform under 2013. Utvärderingen görs i samverkan med UAF.

Allt arbete har utgått ifrån grunderna för IKT inom BUF, dvs. IKT-målen och beskrivningarna om IKTs

användning i de tre nya läroplanerna inkl. de nya kursplanerna för respektive ämne.

Jämställdhet

Kommentar


Under 2012 har arbete skett enligt prioriteringen.

----------------------------------------------------------------------------



Jämställdhetsutvecklarna har varit behjälpliga på såväl förskola som skola i arbetet med att skriva planen mot

”Diskriminering och kränkande behandling”. Exempel från Nissan o Furulund: Regelbunden handledning

och fortbildning av jämställdhetsutvecklarna kopplat till kartläggningar uppföljning och utvärdering av

förskolans ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”.


I verksamheternas arbete med att utarbeta plan mot diskriminering och annan kränkande behandling har

jämställdhetsutvecklarna varit involverade. I detta arbete har även kartläggningsverktyget husmodellen

använts. En uppstartad forskningscirkel ger utifrån en vetenskaplig grund möjligheter till fördjupad analys

kring samtliga diskrimineringsgrunder. Detta arbete ska på sikt leda till utvecklade strategier för att främja

jämställdet med mera inom områdets verksamheter.


Exempel från skolområde Kärnhuset

Jämställdhetsutvecklarna arbetar i huvudsak med utbildning och handledning i planarbetet mot

diskriminering och kränkande behandling. Målgruppen är pedagoger och rektorer/förskolechefer i förskola,

skola och fritidsverksamhet. I viss mån sker arbete även med direkta insatser med värdegrundsarbete

gentemot eleverna. Planarbetet utgår från utvecklingsprogrammet SynKAAR som jämställdhetsutvecklarna

har tagit fram utifrån Diskrimineringsombudsmannens och Skolverkets rekommendationer gällande

lagstiftning och kommunens mål. För att stötta kommunen i utvecklingsarbetet arbetar representanter för

jämställdhetsutvecklarna i kommunövergripande grupper så som Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

(LUPP), Öppna Jämförelser (BUF och SKL), Kultur och värderingar (Stadskontoret med SKL) och

Strategiskt mångfaldsarbete (Stadskontoret). Jämställdhetsutvecklarna har även bland annat samarbetat med

Komtek och regionens arbete med Vård – och omsorgscollege samt med STEPS (Region Halland) gällande

entreprenörskap och jämställdhet. Under året har jämställdhetsutvecklarna även arbetat med Skolverkets

satsning Genus och didaktik, RFSL, handledning i genuspedagogik, trygghetsvärdar i skolan, kränkningar

och trakasserier på nätet/elektroniska medier, SKL:s nya verktyg för jämställdhetsintegrering Makequality.

Exempel från skolområde Komtek

Jämställdhetsfokus – var är flickorna/kvinnorna och varför söker de ej till teknikinriktad utbildning i

Halland? Sverige har en av världens mest segregerade arbetsmarknader och löneskillnaden generellt i

Sverige är fortfarande till männens fördel. På gymnasiernas teknikinriktade program i Halland är under 10 %

av eleverna kvinnor. Detta är en utmaning för Komtek och även för teknikförskolor och Teknikcollege.

KomTek arbetar nära teknikföretagen för att försöka få en förändring till stånd och för att lyfta fram de

kvinnliga förebilder som finns inom just teknikområdet. Samarbetet med näringslivet, högskolan och

Teknikcollege har stärkts ytterligare och gemensamma satsningar görs för att få fler att söka till teknisk

utbildning och tekniska yrken som utgör en viktig del av den halländska industrin. Under året har

jämställdhetsarbetet på KomTek fortsatt i samma takt som tidigare och personalen övar regelbundet praktiskt

på att förbättra sin kompetens inom området och på att sprida kunskapen. Komtek har tagit fram ett

omfattande material med fallbeskrivningar, artiklar och andra dokument som finns att tillgå när man ska ta

sig an det praktiska jämställdhetsarbetet, Komteks lilla bibliotek har flera böcker med fokus jämställdhet och

här kan lärare och föräldrar låna och läsa om man vill, på hemsidan finns länkar till Jamstall.nu och andra bra

sidor som kan starta och stödja jämställdhetsarbetet i en verksamhet. En jämställdhetsdag hålls varje år i

början av mars dock ej på internationella kvinnodagen. Då bjuder man in kvinnor i olika yrkesgrupper och

åldrar och har föreläsningar, workshops och diskussionsgrupper. En trend under 2012 är att svetskurserna för

vuxna kvinnor på KomTek har haft en ökande efterfrågan. Kvinnorna blir i sin tur förebilder för barn och

ungdomar och får även själva möjlighet att få en ny syn på yrken som svetsare.

Lärarlyftet 2, ny satsning på förskolan och Forskarskola

Kommentar


Under 2012 har arbete skett enligt prioriteringarna med Lärarlyftet, ny satsning på förskolan och

forskarutbildning.

----------------------------------------------------------------------------


Lärarlyftet

Under 2012 har förutsättningarna för Lärarlyftet förändrats. Statsbidraget har från att tidigare finansierat den

studerandes lön med 56 % gått till en ersättning per studerande med 1000 kr per hp inom ämnet matematik

och 500 kr per hp inom övriga ämnen. Med detta som utgångspunkt har det endast funnits utrymme inom

ramen för 2012 års budget att låta 9 personer påbörja sina studier inom Lärarlyftet II, som det nu heter from

vt 2012. De kurser som de studerande har läst har haft följande inriktningar; matematik, bild, engelska, SO,

No/Te, svenska och idrott. Kurserna har dels skett på distans och på plats. Lärosätena har varit Halmstad,

Malmö, Göteborg, Karlstad och Växjö.


Fem lärare har fortsatt sina studier under vt 2012 som de påbörjade under ht 2011 inom ramen för Lärarlyftet

I. För dessa 5 har samma statsbidrag gällt som vid Lärarlyftet I. Totalt har 14 lärare studerat inom Lärarlyftet

I och II under 2012. Detta att jämföra med tidigare antal studerande inom Lärarlyftet I, 67 lärare, under 2010

respektive 2011.

Ny satsning på förskolan

Förskolelyftet I avslutades under januari 2012. Där deltog totalt 23 personer med sin anställning inom BUF.

Under 2012 påbörjade en ny statlig satsning på förskolan genom Förskolelyftet II, kompetensutbidlning för

förskollärare och förskolechefer. Statens ekonomiska stöd var mindre omfattande och huvudmans stöd

krävdes i större omfattning än vad som gällde för Förskolelyftet I. Med anledning av det avsatte BUN

800 000 kr under 2012 till Förskoelyftet II.

Under 2012 påbörjade 13 förskollärare och fem förskolechefer kompetensutbildning inom ramen för

Förskolelyftet II.

Forskarutbildning

Regeringen satsar på forskarskolor för att ca 200 lärare och förskollärare i landet ska ges möjlighet att bli få

en licentiatexamen, då den nya skollagen och styrdokumenten betonar forskningens betydelse i det svenska

skolväsendet. Läraren ska gå forskarutbildning på 80 procent och arbeta kvar på sin arbetsplats resterande 20

procent av tiden. Under året beviljades tre anställda att söka forskarutbildning, varav en blev antagen vid

Linköpings universitet, men tillhör forskningsmiljön på lärarutbildningen i Halmstad; Forskning om

utbildning och lärande inom lärarutbildningen. Studierna varar 2,5 år.

Nämndens/styrelsens mål

Fritidshem

Kommentar




- utvecklingsarbetet avseende fritidshemsverksamheten kommer att fortsätter under 2013 i enlighet med

BUNs beslut. Området finns kvar i verksamhetsplan 2013-2015.

----------------------------------------------------------------------------


Uppföljningsuppdraget fritidshem

Enligt beslut i BUN september 2012 ska verksamheten i Halmstad kommuns fritidshem fortsatt utvecklas

enligt följande inriktningar som framkommit i uppföljningsuppdragsrapporten Uppföljning av fritidshem.

"Verksamheten i fritidshem ska enligt skollag grundas på en helhetssyn gällande elevers hela skoldag med

lärande och utveckling i fokus samt erbjuda meningsfull fritid och rekreation. Det är därför av stor vikt för

verksamheten i kommunens fritidshem att personalen får tid och tillfälle att fortsatt utveckla denna genom att

erbjudas mötesplatser och fortbildningsdagar. Detta för att tillse att verksamheten bedrivs enligt

styrdokument samt för att ge personalen möjlighet att utvärdera, analysera och utveckla sitt arbete. Detta sker

i allt större omfattning men behöver utökas. Personal på fritidshem måste följaktligen få möjlighet att

ytterligare öka sin läroplanskompetens för att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt rådande lagar och

förordningar. Det bör finnas rutiner för att skolors systematiska kvalitetsarbete även inkluderar

verksamheten i fritidshem.


Förslag på inriktning i förbättringsprocessen inom fritidshemsverksamhet till barn- och ungdomsnämnden

Se över förutsättningar gällande

o personaltäthet

o barngruppens storlek

o lokaler

Förslag på inriktning i förbättringsprocessen till skolområdeschefer

Stödja rektorer i arbetet med att prioritera utvecklingsarbetet inom fritidshemsverksamheten

Förslag på inriktning i förbättringsprocessen inom fritidshemsverksamhet till rektorer

Se över nuvarande kompetens och utbildningsbakgrund hos fritidshemspersonal

Skapa gemensamma mötesplatser för fritidshemspersonals lärande och kompetensutveckling

gällande teoretisk förankring, nuvarande och framtida uppdrag.

Granska och eventuellt förändra befintliga arbetslagsorganisationer

Ge personalen möjlighet till planering och reflektion för såväl arbetslag som enskild pedagog.

Utveckla och förtydliga fritidshemsverksamhetens kvalitetsarbete genom att analysera och bedöma

måluppfyllelse för att få fram åtgärder för både lång och kort sikt, dvs. förbättra målstyrningen så att

det bidrar till att utveckla fritidshemmens kvalitet genom att till exempel sätta ord på de lärprocesser

fritidshemmen gör/lär kring.

Stärka användandet av systematiska uppföljningsverktyg där dokumentation behöver utvecklas till

att bli pedagogisk dokumentation t.ex. genom användande av Gemensam Pedagogisk Planering

(GPP)

Förslag på inriktning i förbättringsprocessen inom fritidshemsverksamhet till fritidshem

Dokumentera och analysera sin egen verksamhet utifrån fritidshemmets uppdrag genom

målbeskrivning utifrån gällande styrdokument

Arbeta systematiskt med elevernas delaktighet och inflytande

Arbeta mot en helhetssyn på lärandet genom en utforskande, laborativ och praktisk metodik för att

även medverka till att skolans kunskapsmål uppnås

Arbeta för att utveckla innehållet i fritidsverksamheten med fokus på lärande och utveckling”

Från skolområdena Centrum, Norr och Söder

Flera av fritidshemmen i kommunen har genomfört organisationsförändringar för att kunna tillgodose elevers

olika behov i förhållande till sin ålder. Detta kan till exempel innebära att det finns elevgrupper från åk F-2 i

en grupp och från åk 3-5 i en annan inom samma fritidshem. Detta för att kunna variera och anpassa

verksamheten utifrån elevens behov, intressen och erfarenheter på bästa sätt.

Exempel:

Skolans fritidshem har satsat på genomtänkt verksamhet för elever i åldern 9-11 år. Detta genom

fokus på lärmiljöer med utgångspunkt i de äldre elevernas behov av fritidsverksamhet, såsom kreativ

och skapande verkstad, läxhjälp, idrottsaktiviteter och biblioteket i direkt anslutning. Eleverna har

involverats i diskussioner kring begreppet meningsfull fritidsverksamhet, vilket har mynnat ut i

aktiviteter som bygger på delaktighet och inflytande

I kommentaren till Skollagen 3 kap.9 § anges att arbetet kring upprättande av åtgärdsprogram skall innefatta

elevens hela skolsituation vilket innebär att även elevens tid på fritidshem skall vara en del i den pedagogiska

utredningen kring elevens behov av stöd.

De kartläggningar och pedagogiska utredningar kommunens skolor idag genomför har ett större och mer

övergripande fokus på elevens skoldag (skola och fritids) och innefattar därmed mål och åtgärder utifrån

elevens behov både i skol- och fritidsverksamheten.





Skolinspektionen och etablera samarbete

- Pågående

Varje grundskola ska i arbetet med entreprenörskap enligt de nya styrdokumenten samarbeta med

Komtek och andra regionala aktörer.

Kommentar


Målet bedöms vara uppfyllt.

Åtgärder som föranleds av resultatet av årets arbete:

- arbetet fortsätter då målet finns kvar i verksamhetsplan 2013-2015.

----------------------------------------------------------------------------



Skolorna samverkar med Komtek kring arbetet med entreprenörskap på skol- och pedagognivå.

Teknikförskolan i Nygårds verksamhetsområde har ett kontinuerligt samarbete med Komtek utifrån sin

uttalade profil. Detta har varit så sedan uppstarten av förskolan då Komtek varit en naturlig

samverkanspartner med förskolan.

Pedagoger på Slottsjordskolan har deltagit i ”Tekniksnille”-utbildningen under hösten. Eleverna har sedan

mött nya och fler aktiviteter i ämnet teknik. Det sker ett samarbete med lokalradion och några klasser på

Slottsjord.

Brunnsåkerskolan har samarbete med Kattegattsskolan och Komtek utifrån flickor i åk 9. Under veckan med

tema elevens val hade åk 9 samarbete med många företag i kommunen, föreläsningar, studiebesök mm.

En process på Stensstorpsskolan är den fortbildning på skolan där all personal fortbildats i entreprenöriellt

lärande som förhållningssätt. Syftet är att nå högre resultat genom förändrat upplägg och uppföljning av all

undervisning men även genom skolans värdegrundsarbete. Utbildningen ska vara ett stöd för skolans arbete

med skolkultur, bedömning för lärande genom sambedömning och kamratbedömning samt vara ett tydligt

processtöd för hur pedagogerna själva kan driva utvecklings-processer i verksamheten. Utbildningen sker i

regi av Region Halland, Strategiskt EntrePrenörskap i Skolan, (STEPS).

Under året har Nyhemsskolans åk 3 och de elever som gick i åk 5 under vårterminen haft ett samarbete med

Komtek.


På Österled och Getinge 6-9 genomförs insatser för att stärka det entreprenöriella lärandet. Under rubriken

”Gör din grej”, erbjuds elever på Österledskolan åk 7 workshops inom ramen för ”Fritt valt”- arbete.

Projektet drivs av en lärare på Österled tillsammans med en samordnare för skola/arbetsliv, och i samarbete

med KomTek, Kulturskolan, Eductus, Nitator och Gullbergs AB.

Syftet är att eleverna ska få driva projekt, öva upp sitt kreativa tänkande och sin problemlösarförmåga, öva

på kommunikation och nätverkande, tänka ”outside the box” i kreativitet och skapande, samt öva upp sitt

självförtroende och sin självkännedom.

På Getingeskolan har åk 9 genomfört sin yrkesmässa. Efter research, studiebesök etc. skapar eleverna en

offentlig mässa där de presenterar olika företag i närområdet.



Omvärldskontakter och samarbete med Komtek sker återkommande inom verksamhetsområdena i söder.

Trönninge verksamhetsområde har under 2012 i samverkan med Region Halland genomfört projekt

Strategiskt EntrePrenörskap i Skolan, (STEPS) i åk 4-9 med ett för lärsituationerna på skolan positivt

resultat.

Exempel från KomTek

Efter flera års erfarenhet och arbete med olika elevkoncept har KomTek kunnat konstatera att teknik och

entreprenörskap ej genom elevinsatser får det bästa fästet i skolans undervisning som var syftet med

verksamheten. Självklart har Halmstad flera fantastiska lärare som jobbar med teknik och även med stöd av

KomTek, men då många upplever det som ”en kul happening och en paus i skolarbetet” gör att KomTek har

fått tänka om. Koncentrationen har därför flyttats än mer under 2012 från elevaktiviteter till

lärarfortbildningar, för att ge pedagogerna verktyg och en grund för fortsatt arbete med teknik och

entreprenörskap i skolan. KomTek agerar sedan stöd och coach under resans gång och går även ibland in i

elevaktiviteter. Utöver webbaserade verktyg för att underlätta för lärarna att jobba med entreprenörskap och

teknik i skolan, så finns workshops och öppna verkstäder, verktygsväskor för utlåning mm. En viktig del i

skolverksamheten har även varit att stödja lärarna i arbetet med att tolka läroplanen och de mål som gäller

för teknikundervisningen samt visa på och ta fram verktyg, koncept och modeller för användning i

undervisningen. Flera lärare lyfter fortfarande hösten 2012 att de är osäkra på tolkningen av läroplanen.

KomTek ser det som ett steg i rätt riktning att teknikämnet får ett tydligare fokus i skolan och i ett 3-5-

årsperspektiv räknar man med att skolorna i Halmstad ska kunna ha en jämn och god kvalitet i

teknikundervisningen och framförallt att alla elever ska få möjlighet till teknikundervisning. Detta har inte

varit fallet hittills trots att man har rätt till 200 h teknik i grundskolan utan teknikundervisningen har kunnat

ske mer godtyckligt. Här kommer KomTek att ytterligare förfina verktygen så att man så långt som möjligt

blir det ultimata teknikstödet för skolorna i Halmstad. KomTeks egen bok ”Skolutveckling genom

entreprenörskap” har spridits i Halmstad med omnejd och är ett verktyg som direkt kan omsättas till

praktiskt arbete i skolan. Nationellt pågår ett utvecklingsarbete som också kommer att gagna verksamheten i

Halmstad när det gäller hur man kan stärka skolornas utveckling av teknikundervisningen. Under 2012 har

KomTek haft en ökning av lärare i fortbildning med över 200 procent och man har även ökat antal

lärarstudenter, som är en viktig målgrupp för att få en förändring i skolans teknikundervisning på sikt.

KomTek har även tagit fram olika verktyg och koncept för att visa på hur teknik kan integreras med övriga

ämnen i skolan. Nästan 800 elever deltog under 2012 i Komteks aktiviteter som alla på något sätt berör det

entreprenöriellt förhållningssättet.

Entreprenörskapen på KomTek kan definieras enligt följande: Entreprenörskap enligt den "breda"

definitionen = entreprenöriellt lärande: utveckla kreativitet, se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer till

handling, är utgångspunkt för hur entreprenörskap uttrycks i förskolans och grundskolans läroplan,

gymnasiets examensmål och i en del av gymnasiets ämnesplaner. Entreprenörskap enligt den ”breda”

definitionen genomsyrar alla kurser inom skolverksamhet och fritidsverksamhet på KomTek.

Entreprenörskap enligt den "smala" definitionen = entreprenörskap och företagande: deltagarna lär sig mer

om att driva företag och projekt samt om företagens roll i samhället. Detta ingår i delar av kursutbudet.


16.1 Antalet elever som deltar i entreprenörskapsaktiviteter ska öka i förhållande till mått för 2010

800%

16.2 Antal pedagoger som deltar i fortbildning i teknik och entreprenörskap ska öka.

570



Entreprenörskap och KomTek - Pågående

BUN ska utöka sina mötesplatser/kontakter i (i samverkan med rektor/förskolechef/skolområdeschef)

med elever och föräldrar för att ta del av deras tankar och syn på skola, lärande, trender mm.

Kommentar


Målet är uppnått för 2012.

----------------------------------------------------------------------------


BUNs egna arbete med att utöka sina mötesplatser med elever, föräldrar, personal och

rektorer/förskolechefer har genomförts genom skolbesök. Varje ledamot har sex heldagar alternativ tolv

halvdagar att disponera per år i verksamheterna. BUN har även en årlig utvecklingsdag per år. Under 2012

har kontakterna/mötesplatserna dessutom fortsatt att utökas genom förnyat sätt att arbeta fram ny

verksamhetplan för 2013-2015, där BUNs ledamöter träffat representanter för rektorer och förskolechefer i

augusti och oktober.




Kan ske via kontaktpolitikerskapet etc.

- Pågående


5 Uppföljning hälso- och arbetsmiljöplanen

Hälsa och arbetsmiljö för anställda inom barn- och ungdomsförvaltningen

Inom barn- och ungdomsförvaltningen ska chefer och medarbetare tillsammans skapa

förutsättningar för att alla anställda ska må bra, trivas och känna trygghet, för att utföra ett kvalitativt

arbete.

Aktivitet

Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete

Implementering av nytt incidentrapporteringssystem

Uppföljning sker i samband med den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2013.

Implementering av egenkontroll program vid samtliga skolor och förskolor inklusive riskbedömningar

Rutiner för hantering av särskilda händelser vid respektive arbetsplats

Praktiska brandskyddsutbildningar

Teoritiska brandskyddsutbildningar via e-learning

Hälsofrämjande arbete


6 Uppföljning jämställdhetsplanen

Jämställdhet för anställda inom barn- och ungdomsförvaltingen

Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en förvaltning där alla kvinnor, män, transsexuella och

intersexuella har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter ifråga om arbete, anställnings- och

utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor.

Aktivitet

Arbetsförhållanden

Föräldraskap

Trakasserier

Rekrytering, utbildning och kompetensutveckling

Verksamhetsberättelse 2012 Barn- och ungdomsnämnden · för samtliga chefer och processtödjare...

Documents

Transcript of Verksamhetsberättelse 2012 Barn- och ungdomsnämnden · för samtliga chefer och processtödjare...