Verksamhetsberättelse UFN 2011
-
Upload
university-of-gothenburg -
Category
Documents
-
view
226 -
download
5
description
Transcript of Verksamhetsberättelse UFN 2011
1
Verksamhetsberättelse 2011
2
Roger Säljö, dekan:2011 – ett år av reformer, självprövning och förnyelse
Under de senaste åren har det svenska utbildningssystemet genomgått stora förändringar och
många av dessa har konsekvenser för fakul-teten. Mest aktuellt under 2011 har varit reformeringen av lärarutbildningen, nya läroplaner för skola, förskola och fritidshem och att processen med att legitimera lärare inletts. Stora satsningar på kompetenshöj-ning inom lärarkåren sker och bland annat har ett betydande antal forskarskolor inrättats för att utbilda lektorer för skolan. De nationella provsystemen byggs ut till att omfatta fl er ämnen och årskurser. Frågan om betyg, rättvisa betyg och betygsinfl ation tar allt större plats i debatten om skolan
liksom konsekvenserna av det fria skolvalet för elevers prestationer. Universiteten och högskolorna blir alltmer autonoma i sin organisation och utsätts för konkurrens och krav på profi lering av både utbildning och forskning.
För fakulteten innebär dessa politiska initiativ och omvärldsförändringar nya förutsättningar. Lärarutbild-
ningsuppdraget är en mycket stor del av verksamheten och vi kommer nu under fl era år att undervisa inom två olika lärarutbild-ningar, en för de studerande som följer den utbildning som inrättades 2001 och en för dem som nu antagits. Utbyggnaden av det
Innehåll
Dekanens inledning ........2
Utbildning ..........................5
Studentkåren ....................8
Forskarutbildning .............9
Disputerade .....................11
Forskning .........................12
Samverkan ......................15
Internationellt ...................16
Personal ...........................18
Likabehandling ...............21
Arbetsmiljö ......................22
Miljö ..................................23
Kvalitetsarbete ................24
Ekonomi ..........................25
Institutioner .....................26
Viktiga händelser ..........31
3
Utbildningsvetenskapliga
fakulteten
Box 300
405 30 Göteborg
Telefon växel: 031-786 00 00
www.ufn.gu.se
Denna verksamhetsberättelse
är producerad i februari 2012.
Redaktör: Torsten Arpi
Layout:
Marianne Folkesson Lang
nationella provsystemet i skolan innebär att nya sådana prov måste utvecklas. Detta är en stor och viktig del av utvärderingen och uppföljningen av den svenska skolan. Fakulteten har redan tidigare stora uppdrag av detta slag och nu tillkommer nya sådana utvecklingsuppdrag inom det samhällsveten-skapliga fältet med nationellt ansvar.
Ett av årets stora glädjeämnen för fakulteten var invigningen av Idrottshögskolan med multisporthall
och ett Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling, allt samlokaliserat i en imponerande anläggning på Skånegatan. Invigningen förrättades av Prins Daniel som själv har en bakgrund som entreprenör inom motion och hälsa. Såväl Kronprinses-san Viktoria som Prins Daniel har också senare besökt anläggningen. För Göteborgs universitet öppnar detta tillskott många möjligheter att utveckla ledande utbildning och forskning. Anläggningen lämpar sig väl för samarbete med andra fakulteter inom många områden som rör idrott, kost, hälsa och välbefi nnande. Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling har fl era test- och forskningsrum för rörelsestudier, analys av muskelfunktion, uthållighet och mycket annat. Utrustningen är i internatio-nell toppklass och kan användas för studier av elitidrottares prestationsutveckling men också för studier av eff ekter av hälsopromo-tiva åtgärder för välbefi nnande hos motio-närer och fysiskt inaktiva. Anläggningen öppnar också möjligheter för samverkan med kommuner, landsting, skolor och inte minst med idrottsrörelsen, vår största folkrörelse. Verksamheten drivs av institutionen för kost- och idrottsvetenskap som under året rekryterat ett stort antal vetenskapliga med-arbetare som kommer att kunna utnyttja anläggningen i samverkan med kollegor från andra fakulteter.
Göteborgs universitet genomgår en förändringsprocess som präglat arbetet under året. Nya, kortare
beslutsvägar skall leda till mindre dub-belarbete och tydligare beslutsstruktur med starkare institutioner. Makten skall fl yttas till den nivå där verksamheten utförs, det vill säga till våra institutioner. För fakulteten har ett antal större förändringar ägt rum. Institutionen för arbetsvetenskap har fl yttat till Samhällsvetenskapliga fakulteten och ingår från nyåret 2012 i institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Vi önskar medarbetarna inom arbetsvetenskap framgång i den nya omgivningen. Forskning och utbildning inom arbetsvetenskap har överlappande intressen med verksamheter vid den Utbildningsvetenskapliga fakulteten och samarbetet kommer att fortsätta. Uni-versitetets konstnärliga fakultet har övertagit ansvaret för den nya slöjdlärarutbildningen. Slöjden kommer med detta upplägg att ingå i miljöer med inriktning mot hantverk och design. Vi tror att denna omgivning kommer att vara stimulerande. Under året invigdes det nya Centrum för yrkeskun-nande som i samverkan med näringsliv, branschorganisationer, fackföreningar och andra delar av samhället skall svara för utbildning och forskning med inriktning på att utveckla yrkeskunnande inom olika branscher. Forskning inom dessa fält är eftersatt i Sverige om man jämför med vad som gäller på kontinenten. Fakulteten har också inrättat ett nytt forskarutbildnings-ämne, barn- och ungdomsvetenskap, som nu antagit sina första doktorander.
I våras avrapporterades den så kallade RED10-utredningen där all forskning vid Göteborgs universitet granskats av
internationella experter. För fakultetens del varierade granskarnas omdömen av de olika miljöerna kraftigt och det var väntat. En del
>
4
miljöer är etablerade medan andra är under utveckling och ännu inte har funnit sin form. Utvärderingen visar hur viktigt det är att institutionerna prioriterar de forsknings-områden där man är aktiv. Forskningen kräver ett betydande mått av specialisering om man skall kunna hävda sig i kampen om anslag och om man skall uppfattas som en intressant samarbetspartner på den internationella arenan. Våra institutioner arbetar intensivt med dessa frågor och starka forskningsprofi ler växer fram.
Regeringens satsningar på forskarsko-lor inriktade mot skolan ger goda möjligheter att fördjupa samarbetet
med lärare, skolor och kommuner och andra huvudmän. Många av dessa initiativ är nationella vilket leder till ett intensifi erat samarbete med andra högskolor och univer-sitet. Sådan samverkan mellan lärosäten blir allt viktigare för att upprätthålla kvalitet i utbildning och inom universiteten måste vi lära oss att både konkurrera och samarbeta, något som inte alltid är helt lätt. Fakulteten genomgår just nu ett generationsskifte och alla fyra institutioner rekryterar nu framtida medarbetare med intressanta utbildnings- och forskningsprofi ler.
Ett universitet är alltid statt i förändring; nya utbildningar och forskningsområden uppkommer.
Nya möjligheter att etablera samverkan med det omgivande samhället uppstår likaså.
Fakulteten har omkring 450 anställda och jag vill avsluta med att tacka alla medarbe-tare för de insatser som gjorts under 2011. Inte minst vill jag tacka vår administrativa personal och alla som sköter underhållet av våra vackra byggnader i centrum av staden. Det är en stor förmån att få arbeta i en sådan rumslig miljö och känna stadens puls. Det uppskattas av både studenter och anställda och konceptet med ett cityuniversitet gör Göteborg attraktivt. Navet i vår verksamhet är utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället, men jag vill också att vi alla skall vara medvetna om att hur väl vi lyckas med dessa uppgifter beror på alla som får de administrativa och praktiska hjulen att snurra. Jag vill också tacka våra studenter och företrädarna för studentorga-nisationerna vars bidrag till utvecklingen av vår fakultet är avgörande. Jag vet att många studenter oroar sig för att studentinfl ytandet skall minska i universitetets nya, slimmade beslutsorganisation. Men inom fakulteten skall vi tillsammans med studenterna se till att bibehålla beslutsformer där studenternas medverkan är tydlig. Vi är alla medvetna om att utan de signaler in i verksamheten som kommer från studenterna riskerar verksam-heten att stagnera.
Roger SäljöDekanus
5
Inom UFN bedrivs utbildning på grundnivå inom arbetsvetenskap, hushållsvetenskap, idrottsvetenskap, kostekonomi, kostveten-skap samt pedagogik och didaktik. Dessa huvudområden fi nns även inrättade på avancerad nivå med undantag för pedagogik och didaktik som här delats in i allmän-didaktik, barn- och ungdomsvetenskap, pedagogik, pedagogiskt arbete, specialpe-dagogik och ämnesdidaktik. Utbildningen organiseras i kurser och program såväl på grundnivå med inriktning mot kandidat-examen som på avancerad nivå inriktat mot magisterexamen eller masterexamen.
Nytt kandidatprogram
Under året har arbetet med att se över utbildningsutbudet efter fakultetens omorganisation pågått. Som ett led i detta arbete har fakultetsnämnden beslutat inrätta ett fakultetsgemensamt kandidatprogram i pedagogik placerat vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Program-met planeras att ges första gången hösten 2012. Inrättande av pedagogikprogrammet är också en del av fakultetsnämndens strategi för att stärka pedagogikämnets ställning såväl vid Göteborgs universitet som natio-nellt.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Utbildningsvetenskapliga fakultetens lärare och forskare är bärare av en
lång och stolt utbildningstradition som förvaltas av fakultetens institutioner.
Fakulteten inrymmer även Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt
lärande (PIL) som ansvarar för behörighetsgivande utbildning i högskole-
pedagogik samt Grundtviginstitutet med uppdrag att ge bildningsfrågorna
ökad synlighet inom universitet.
UTBILDNING
Grundnivå » Arbetsvetarprogrammet – programmet
för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad
» Hälsopromotionsprogrammet » Kostekonomprogrammet med inrikt-
ning mot ledarskap » Pedagogik, kandidatprogram » Restaurangmanagerprogrammet » Sports Coaching
Avancerad nivå » Arbetsvetenskap, magisterprogram » International Master Programme in
Educational Research » Lärande, kommunikation och informa-
tionsteknologi, masterprogram » Masterprogram i utbildningsledarskap » Masterprogram i utbildningsvetenskap
med inriktning mot barn och ungdom » Nordiskt masterprogram i pedagogik
med inriktning mot aktionsforskning
Program på grund- och avancerad nivå 2011
>
6
> UTBILDNING
Utvärderingar och förändrings-
arbete
UFN:s utbildningar har under 2011 medverkat i nationella och universitets-gemensamma utvärderingar. Samtliga utbildningsprogram som getts under 2010 och 2011 har deltagit i Göteborgs univer-sitets utvärdering av utbildningsprogram, BLUE11. Institutionen för arbetsvetenskap har även varit föremål för kvalitetsgransk-ning inom ramen för Högskoleverkets nya utvärderingssystem.
Vid samtliga institutioner pågår även ett intensivt arbete med att se över det egna utbildningsutbudet. Under 2011 beslutade därför institutionen för kost- och idrotts-vetenskap att göra en paus i antagningen till såväl Restaurangmanagerprogrammet som programmet i Sports Coaching inför kommande förändringar.
Inför höstterminen 2011 utlystes ett nytt program, Lärande, kommunikation och infor-mationsteknologi, masterprogram, som tyvärr inte samlade tillräckligt antal sökande för att
kunna ges. Eftersom programmet, som ges av institutionen för pedagogik, kommunika-tion och lärande i samverkan med IT-fakul-teten, betraktas som strategiskt viktigt har institutionen tilldelats utvecklingsmedel från Göteborgs universitet. Medlen ska användas för internationalisera programmet så att det istället ska ges på engelska och riktas till en internationell målgrupp.
Samordningsansvar för lärarutbild-
ning och fl er masterprogram
Fakultetens institutioner är i hög grad engagerade i universitetsgemensamma och fakultetsövergripande program. Detta gäller i synnerhet lärarutbildningen som totalt sett dominerar det totala utbildningsuppdraget vid tre av fakultetens fem institutioner. Stora delar av den lärarutbildning som inrättades 2001 är förlagd till fakultetens institutioner liksom hela Speciallärarprogrammet och Specialpedagogiska programmet .
Lärarutbildningen förändrades radikalt inför höstterminen 2011 i och med att det
>
Hälsopromotionsprogrammet
inriktning kostvetenskap
Hälsopromotionsprogrammet
inriktning idrottsvetenskap
Kostekonomprogrammet
med inriktning mot ledarskap
Restaurangmanager-
programmet
Sports Coaching
221
176173
111
88
173
292530
61
41
55
97106 102
50
0
100
200
150
250
HT 09
HT 10
HT 11
Arbetsvetarprogrammet -
analys och utvärdering
19 20
Antal förstahandssökande till UFN:s program på grundnivå 2009–2011
7
Institution Tilldelning antal helårsstudieplatser
UFN LUN *)
Institutionen för arbetsvetenskap 125 hst 19 hstInstitutionen för didaktik och pedagogisk profession 0 hst 636 hstInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap 421 hst 120 hstInstitutionen för pedagogik, kommunikation och lärande 21 hst 472 hstInstitutionen för pedagogik och specialpedagogik 184 hst 622 hst
*) UFN:s uppdrag inom lärarutbildningen 2011 inklusive extra tilldelning av helårsstudieplatser inom nya lärarutbildningen, som startade ht 2011.
Totalt 751 hst 1 869 hst
tidigare lärarprogrammet ersätts av fyra nya lärarprogram inriktade mot olika skolfor-mer, åldrar och områden. LUN:s organisa-tion av de nya lärarprogrammen innebär att institutioner nu tilldelas samordningsansvar för hela program och inte bara för genom-förandet av enskilda kurser, såsom fallet är i den tidigare lärarutbildningen. För institu-tionerna vid UFN innebär det att institutio-nen för didaktik och pedagogisk profession tilldelats samordningsansvaret för Grund-lärarprogrammet med dess tre inriktningar mot fritidshem, mot förskoleklass och årskurs 1-2 samt årskurs 4-6, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande för Förskollärarprogrammet och institutionen för pedagogik och specialpedagogik för Yrkeslärarprogrammet.
Ytterligare en förändring knuten till det förändrade uppdraget inom lärarutbild-ningen är att rektor beslutat att fl ytta över två utbildningsvetenskapliga masterprogram – Masterprogram i utbildningsledarskap res-pektive Masterprogram i utbildningsvetenskap med inriktning mot barn och ungdom – från LUN till UFN.
Utbildningsuppdraget i siffror
Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden hade 2011 ett eget utbildningsuppdrag som omfattade 751 helårsstudieplatser. Uppdraget fördelades till institutionerna som ansvarade för planering, utveckling och genomförande av kurser och program.
Som framgår av tabellen har UFN:s utbildningsuppdrag ännu inte anpassats fullt ut till den nya institutionsindelningen som trädde i kraft hösten 2010 utan återspeglar ännu den fördelningsprincip som användes i omorganisationsarbetet. Arbetet inför 2012 års budget kom däremot att präglas av det arbete med att anpassa utbildningsutbudet som beskrivits ovan. Överfl yttningen av masterprogrammen från LUN till UFN förändrade också tilldelningen något i och med att ett mindre antal helårsstudieplatser överfördes från LUN till UFN redan under 2011.
Utöver UFN:s eget utbildningsuppdrag tillkom ett uppdrag på 1 869 helårsstudie-platser inom ramen för lärarutbildningen, något som också fördelades på institutio-nerna enligt nedanstående tabell.
8
Genom Lokala arbetsmiljökommittén (LAMK) har kåren drivit frågan om hörslingor i alla hörsalar. Det har varit en del stora studiearbetsmiljöfrågor runt lokaler under året. Vi har därför starkt drivit frågan om att alla studenter ska ha en hållbar och säker studiearbetsmiljö, då i synnerhet slöjdlärarstudenterna, eftersom deras vardag präglas av arbete i miljöer som kan innebära risk för skador. Fakultetsnämnden har även reviderat sin arbetsmiljöpolicy tillsammans med de studentrepresentanter som sitter i nämnden.
Under året har fakulteten genomfört den universitetsgemensamma utbildningsut-värderingen BLUE11 (Better Learning in University Education 2011). Under utvär-deringen har fl era studentrepresentanter varit aktiva och studentkåren ser fram emot fakultetens åtgärder för att utifrån resultaten förbättra och utveckla sina utbildningar för studenterna.
För det kommande året har vi visioner om att granska likabehandlingsplaner, hur dessa arbetas med och följs upp på fakulteten. En viktig aspekt av studentkårens arbete med fakultetens likabehandlingsplaner är att förebygga ett könsbinärt förhållningssätt och skapa förutsättningar för att samtliga studenter ska behandlas lika under sina studier vid fakulteten.
Under året har fakulteten fått en ny dekan. Studentkåren och utbildningsveten-skapliga sektionen vill tacka Mikael Alex-andersson för det goda samarbete vi alltid haft, vilket har gynnat studentinfl ytandet och lett till många viktiga förändringar för studenterna vid fakulteten. Vi vill önska Mikael lycka till och hoppas på ett fortsatt lika starkt samarbete mellan studentkåren och fakulteten, för studenternas bästa.
Undertecknade anser att nämnden till-sammans med studentkåren har arbetat för ett starkt studentinfl ytande i organisationen.
Ann Bergström och Marie Norman, studentrepresentanter i UFN 2011
Fortsatt starkt samarbete
Göta studentkårs utbildningsvetenskapliga sektion vid Göteborgs uni-
versitet ser tillbaka på ett händelserikt år vid Utbildningsvetenskap-
liga fakulteten. Under året har studentkåren uppmärksammat studie-
arbetsmiljö som är en stor del av kårens fokusfråga Likabehandlade
studenter.
STUDENTKÅREN
9
Under året har UFN antagit ovanligt många doktorander, totalt 37, varav fakulteten själv utlyste, antog och anställde 13 och dessutom deltog i CUL:s utlysning och då antog ytterligare sex doktorander.
Antagning har även skett till fl era forskarskolor. î Forskarskola i hem- och konsumentkun-
skap, en doktorand
î Forskarskola i Learning Study – under-visningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning, fem lic-doktorander
î Forskarskola i naturvetenskap, matematik, teknik och dessa ämnens didaktik för verksamma lärare och för-skollärare (LicFontD), en lic-doktorand
î Forskarskola för ämnesdidaktik i mångfaldens förskola. Förutsättningar och möjligheter för barns språkliga och matematiska utveckling och lärande (FoBaSM), fem lic-doktorander
î Forskarskola i yrkesämnenas didaktik, en lic-doktorandFem doktorander har även antagits efter
ansökan om enskild antagning.
Seminariebehandling
Fakultetens gemensamma policy för seminariebehandling av avhandlingsprojekt fungerar väl. Mittseminariet har under hösten 2011 utvärderats och utvärderingen visar att seminariet fyller en viktig funktion
37 nya doktorander antagna 2011
Utbildning på forskarnivå gavs i åtta ämnen: arbetsvetenskap, barn- och
ungdomsvetenskap, hushållsvetenskap, idrottsvetenskap, kostvetenskap,
pedagogiskt arbete, pedagogik och ämnesdidaktik med inriktningar.
FORSKARUTBILDNING
>
Antagning till forskarutbildningen 2011, fördelat på ämnen. Sammantaget 29 kvinnor och åtta män.
Ämne
Mot licentiat-
examen
Mot doktorsexamen (varav senare del) Totalt
kvinna man kvinna man
Barn- och ungdomsvetenskap 5 1 (1) 6
Kostvetenskap 1 1
Pedagogiskt arbete 4 1 5 (1) 1 11
Pedagogik 1 1 7 (2) 3 12
Ämnesdidaktik med inriktningar 1 2 4 (4) 7
Summa 11 4 18 (7) 4 37
EERA Summer School Professor Maj Asplund Carlsson, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, handleder Stina Olafsdottir, en av ett sjuttiotal doktorander från tjugotalet länder – alla halvvägs i sina avhand-lingsarbeten – som på Utbildningsvetenskapliga fakulteten drillades i konsten i att skriva akade-miska artiklar inom ramen för EERA Summer School. Skolan genomfördes för andra året i rad på temat Academic Writing. 134 doktorander sökte och 70 kom med på kursen. Flera av deltagarna kom från Göteborgs universitet.
101010
både som ett stöd i avhandlingsarbetet och som en kvalitetssäkrande åtgärd.
Planeringsseminarier under 2011 ägde rum 10-11 maj med sex presentationer och den 8-9 november med sju presentationer.
Mittseminarier har genomförts fort-löpande och 13 avhandlingsprojekt har behandlats inom kollegier och forskargrup-per.
Under året har också 12 slutseminarier ägt rum.
Fakulteten har arrangerat två handle-darseminarier och har också regelbundet arrangerat doktorandluncher där aktuell information om forskarutbildningen lämnats.
Kurser
Under året har fakulteten gett 12 kurser inom forskarutbildningen, varav två interna-tionella: ”Writing Educational Research for international journal publications, conferen-ces, book chapters and theses” i samarbete med European Educational Research Association Summer School, och ”Resear-ching professional practice: Spectator and participant perspectives” vid Charles Stuart University, i Wagga Wagga, Australien.
Gästdoktorander
Fakulteten har tre gästdoktorander från vardera Turkiet, Hong Kong och Island. Fakulteten har dessutom under året antaget en internationell doktorand (från Holland) i pedagogiskt arbete.
> FORSKARUTBILDN.
Under året har sammanlagt fyra licentiatseminarier och 13 disputationer ägt rum, samtliga kvinnor.
Ämne Lic.seminarier Disputationer Totalt
Arbetsvetenskap 1 1
Hushållsvetenskap 1 1
Pedagogiskt arbete 1 2 3
Pedagogik 2 7 9
Ämnesdidaktik med inriktningar 1 2 3
4 13 17
11
DISPUTERADE
Nadja Carlsson
”I kamp med skriftspråket.
Vuxenstuderande med
läs- och skrivsvårigheter i ett
livsvärldsperspektiv”.
Lena Fridlund
”Interkulturell undervisning
– ett pedagogiskt dilemma.
Talet om undervisning i
svenska som andraspråk och i
förberedelseklasser”.
Eva Nyberg
”Folkbildning för demokrati.
Colombianska kvinnors
perspektiv på kunskap som
förändringskraft”.
Lise-Lotte Bjervås
”Samtal om barn och pedago-
gisk dokumentation i förskolan
som bedömningspraktik. En
diskursanalys”.
PEDAGOGIK
Susanne Thulin
”Lärares tal och barns
nyfi kenhet. Kommunikation
om naturvetenskapligt innehåll
i förskolan”.
Lena Sjöberg
”Bäst i klassen? Lärare och
elever i svenska och europe-
iska policytexter”.
HUSHÅLLSVETENSKAP
Anna Post
”Nordic stakeholders and
sustainable catering”.
Frida Wikstrand
”Det tekniska spelet. Förhand-
lingar om arbete, teknik och
kön i relation till införandet av
nya informationssystem”.
ARBETSVETENSKAP
Åse Hansson
”Ansvar för matematiklärande.
Effekter av undervisnings-
ansvar i det fl erspråkiga
klassrummet”.
ÄMNESDIDAKTIK
Maria Reis
”Att ordna, från ordning till
ordning. Yngre förskolebarns
matematiserande”.
Tarja Alatalo
”Skicklig läs- och skrivunder-
visning i åk 1-3. Om lärares
möjligheter och hinder”.
PEDAGOGISKT ARBETE
Aud Torill Meland
”Ansvar for egen laering.
Intensjoner og realiteter ved
en norsk videregående skole”.
Cecilia Kilhamn
”Making Sense of Negative
Numbers”.
12
Den utbildningsvetenskapliga fakulteten är en av de stora miljöerna i Norden för forskning om utbildning, skola, lärande och närliggande områden. Finansiering av forsknings- och utvecklingsarbete sker till övervägande delen genom externa anslag från forskningsfi nansiärer och myndigheter, och konkurrensen om sådana medel blir allt hårdare. Totalt har fakulteten beviljats cirka 84 Mkr under året för sådan externfi nansie-rad verksamhet.
Stöd till forskning
Under året har många nya forskningsprojekt vid fakulteten beviljats medel. Den största anslagsgivaren är Vetenskapsrådets utbild-ningsvetenskapliga kommitté och konkur-rensen om forskningsmedel därifrån innebär att endast en av sju ansökningar beviljas anslag. 28 miljoner av de 183 som delades ut gick i år till Göteborg, som tillsammans med Linköping och Umeå var de största anslagsmottagarna. Detta innebär att drygt 15 procent av Vetenskapsrådets medel för utbildningsvetenskap tillfallit Göteborgs universitet, vilket är något lägre än tidigare år. De forskare vid fakulteten som beviljades medel från denna källa är: î Docent Eva Hjörne, prefekt vid institutio-
nen för pedagogik och specialpedagogik: ”En skola för avvikare: En studie av undervisningspraktiker och identitetsfor-mering i särskilda undervisningsgrupper.”
î Professor Åke Ingerman, institutionen för didaktik och pedagogisk profession: ”En studie av att utforska, utveckla och uttrycka uppfattningar av tekniska system i olika sammanhang. Att lära sig teknik i grundskolan.”
î Dr. Maria Jarl, institutionen för pedagogik och specialpedagogik: ”Att organisera för skolframgång.”
î Docent Pia Williams, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande: ”Gruppstorlekens betydelse för barns möj-ligheter att lära och utvecklas i förskolan.”
î Docent Kajsa Yang Hansen, institutionen för pedagogik och specialpedagogik: ”Organisatorisk diff erentiering och likvärdighet i olika utbildningssystem.”Fakultetens forskare har också beviljats
medel från andra anslagsgivare. Marcus och Amalia Wallenbergs Stiftelse stöttar två projekt: î Dr. Sylvi Vigmo, institutionen för
pedagogik, kommunikation och lärande: ”Linguascapes – language learning in social media worlds.”
î Professor Roger Säljö, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande: ”Learning scientifi c ways of working and collaborating: Virtual labs as resources for conducting and designing experiments in environmental science.”
Forskning med bredd, djup och vitalitet
Under året har grunden lagts för fl era nya forskningssatsningar vid
fakulteten. Många skäl fi nns därför att här se fram emot en spännande
utveckling.
FORSKNING
13
Strategiskt viktigt stöd till
databaser
Viktiga delar av den samhällsvetenskapliga forskningen bygger på tillgång till longitudi-nella data och sådan forskning är något av en svensk specialitet. Uppväxtmiljöns betydelse för utbildningskarriär, prestationsutveckling hos elever över tid och många andra centrala frågor kan endast besvaras om man har tillgång till databaser där elever följs över tid. Att underhålla och utveckla dessa databaser är kostsamt. Professor Jan-Eric Gustafsson, institutionen för pedagogik och specialpe-dagogik, erhöll ett anslag om 4,6 miljoner från Rådet för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet för att underhålla en av dessa viktiga databaser där de första datain-samlingarna gjordes för 50 år sedan.
Styrkeområdet Lärande
Göteborgs universitet har satsat på ett antal så kallade styrkeområden, mångve-tenskapliga miljöer där forskare från olika fakulteter samverkar. Fakulteten är värd för styrkeområdet Lärande och arbetet bedrivs inom ramen för LETStudion (Learning and Media Technology Studio) under ledning av professor Åsa Mäkitalo. Samarbetet har varit framgångsrikt och mångvetenskapliga projekt för mer än 20 miljoner kronor har kommit universitetet till del genom LETStu-dions ansökningar.
Investeringar för framtiden
Under året har grunden lagts för fl era nya forskningssatsningar. Institutionen för kost och idrottsvetenskap har ansvar för Idrotts-högskolan och dess Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling. Här fi nns
förstklassig utrustning för forskning och goda möjligheter till samverkan med andra delar av universitetet.
Centrum för yrkeskunnande, under ledning av professor Per-Olof Th ång, kommer att utgöra ett nav i forskning och samverkan om hur yrkeskunnande hos individer och i olika branscher förändras.
Fakulteten har också stärkt sin internatio-nella profi l genom gästprofessorer, rekryte-ring av forskare och postdocs, och genom utbytesavtal med framstående universitet i olika delar av världen, bland annat Charles Sturt University i Australien och University of Hong Kong.
Det fi nns således många skäl att se fram emot en spännande utveckling för fakulteten och dess forskare och doktorander.
Ökad tyngd på referee-förfarande
Våra forskningsresultat publiceras på olika sätt: genom artiklar i vetenskapliga tidskrif-ter, böcker, kapitel i böcker, genom bidrag till olika vetenskapliga konferenser och till olika rapportserier. Doktorsavhandlingen är också en viktig vetenskaplig publikation.
Under senare decennier har internationell publicering i vetenskapliga tidskrifter fått allt större tyngd. Det är numera självklart att forskare måste ha sådana artiklar i sin veten-skapliga meritportfölj för att komma vidare i karriären. Viktiga anledningar till att tidskrifternas roll stärkts är att forskningen blivit alltmer internationell och att tidskrif-ter tillämpar ett så kallat peer review- eller referee-förfarande, vilket innebär att andra ledande forskare inom fältet granskar de artiklar som sänds in och avgör deras kvalitet och bidrag. Även internationell publicering
Mikael Damberg och utbildningsutskottet på besök vid Göteborgs universitet
Mikael Damberg (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, besökte i mars Utbildningsveten-skapliga fakulteten tillsam-mans med partifränderna i utskottet.Under ett par timmar fi ck man bland annat ta del av både forskarslutsatser och lärarerfarenheter av Learning Studies. Profes-sorerna Ference Marton, Ulla Runesson och fl era forskarkollegor informerade utskottet om de gjorda forskarerfarenheterna vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vad gäller Learning Studies. Flera verksamma lärare från grundskolan deltog också.
14
på erkända förlag, i bok- och kapitelform, är viktig och i praktiken genomgår sådana arbeten ofta en lika sträng granskning. De fl esta internationella konferenser tillämpar numera också någon form av referee-förfa-rande för att bidragen skall accepteras.
För forskare inom utbildningsvetenska-perna är det viktigt att förena sådan inter-nationell synlighet med att skriva i nordiska tidskrifter och böcker. Forskningsresultat om lärande, utveckling, skola och utbildning måste kommuniceras på nationalspråken för att man skall nå breda grupper. Utbildning är i viss utsträckning en nationell angelägen-het och vi måste kunna föra en forsknings-baserad diskussion på våra egna språk. Sådan litteratur är också viktig för studerande i olika utbildningar och inte minst inom lärarutbildningar. Som en del av samverkan med samhället är det likaså av stor betydelse att forskare skriver mer populärvetenskapligt orienterade böcker och artiklar som når ut till en bredare allmänhet.
Universitetet har sedan fl era år en databas – GUP – där all publicering redovisas. Data från denna bas används sedan bland annat för en prestationsrelaterad del av anslagen till fakulteten. GUP gör det också enkelt att få en överblick över forskningen och de många projektens publicering. I GUP kan man också följa enskilda forskares produktion.
Tabellen redovisar publiceringsaktivite-terna vid fakulteten mellan åren 2005 och 2011. Som synes varierar antalet publika-tioner över åren och detta hänger samman med att forskningsprojekt har en cyklisk karaktär; när man startar projekt är publice-ringsaktiviteten lägre och mot slutet kommer en stor mängd publikationer. För 2011 fi nns 408 publikationer och detta är en genom-snittlig siff ra för den aktuella perioden. Som framgår är det en tydlig tendens att antalet artiklar i tidskrifter med refereeförfarande ökar medan antalet rapporter i rapportserier går kraftig ned.
> FORSKNING
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt
Artikel, forskningsöversikt 1 - - 2 4 7 4 18
Artikel, recension 2 2 14 4 16 19 17 74
Artikel, refereegranskad
vetenskaplig54 64 48 67 69 76 86 464
Artikel, övrig 11 37 34 24 40 21 24 191
Artikel, övrig vetenskaplig 8 7 18 28 24 18 14 117
Bok 11 20 17 21 13 18 10 110
Bok, med redaktör 6 14 10 11 17 8 21 87
Doktorsavhandling 11 12 10 14 15 18 15 95
Kapitel 70 98 86 75 115 67 102 613
Konferensbidrag, poster 2 4 6 6 7 9 2 36
Konferensbidrag,
refereegranskat63 57 67 121 95 74 71 548
Konferensbidrag, övrigt 37 46 37 48 26 23 24 241
Konstnärligt forsknings- och
utvecklingsarbete- - - 1 - - - 1
Licentiatavhandling - - 1 - - 3 1 5
Rapport 53 54 37 37 18 16 14 229
Övrigt 5 4 3 4 3 9 3 31
Totalt 334 419 388 463 462 386 408 2860
15
Fakulteten har varit värd för ett antal kon-ferenser under 2011, bland annat: ”Utbild-ningsreformer under ett halvsekel – visioner och realiteter”, angående UGU-projektets 50 år, ”Barns bästa”, ”Inclusive Education in a Changing Time – Challenges and Prospects”, ”NordCrit – Network on Critical Perspectives on Children, Young People, Welfare and Education”.
Därutöver arrangerades på Pedagogen ”Skola 2011 – nya idéer och kritisk gransk-ning”, en mässa om skolutveckling och lärarfortbildning för förskola, grundskola och gymnasieskola.
Under hösten 2011 har sex öppna föreläsningar för allmänheten anordnats av fakulteten, som en del av GU:s populärve-tenskapliga program. Uppemot 350 personer har besökt föreläsningarna.
Aktiv studentrekrytering
Fakulteten arbetade aktivt med studentre-krytering under det gångna året, medver-kade bland annat på den stora Kunskap & Framtidmässan under hösten 2011, liksom vid den årliga Besöksdagen för snart exami-nerade gymnasister. Besöksdagen – som är gemensam för hela Göteborgs universitet – avhölls för andra året i rad på Pedagogen.
En mer allmän och samlad annonskam-panj för fakultetens samtliga programut-bildningar genomfördes inför 15 april 2011,
där medlet var annonsering på i första hand spårvagnar och bussar i Göteborgområ-det. Därutöver skedde en del traditionell annonsering i tryckta medier och dessutom en ökad satsning på marknadsföring via webbade medier.
Pressarbete och journalistsemina-
rier
Det aktiva pressarbetet har fortsatt. Under 2011 skickades ett 30-tal pressmed-delanden från fakulteten till medier, främst om aktuell forskning.
Två så kallade journalistseminarier genomfördes vid Göteborgs universitet under 2011. Årets teman var ”Havet – mer än bara yta” och ”Det nya åldrandet”: Utbildningsvetenskapliga fakulteten var värd för det förstnämnda. Forskare från fakulte-ten medverkade vid båda seminarierna, som fi ck stort medialt genomslag.
Ett stort antal journalister har under 2011 aktivt fått hjälp och tips på forskare av fakulteten via Vetenskapsrådets journalist-tjänst Expertsvar.
Drygt 20 av de egna nyheterna på Utbild-ningsvetenskapliga fakultetens webbplats, www.ufn.gu.se, översattes under 2011 till engelska. Flertalet av de engelska nyheterna publicerades på internationella portaler för forskningsnyheter.
Uppdragsverksamhetoch populärvetenskap
Fakultetens uppdragsverksamhet var omfattande under det gångna året,
uppdragsutbildningen omfattade 21,1 Mkr och uppdragsforskningen 33,9
Mkr, sammanlagt 55 Mkr. Detta är en ökning jämfört med 2011. Den främsta
orsaken är att en av institutionerna fått ett större forskningsuppdrag från
Skolverket, att ansvara för nationella prov i ett antal ämnen.
SAMVERKAN
Pedagoger i media
Monica Rosén och Åse Hansson är två av de forskare vid fakulteten som uppmärk-sammats mest av medierna under 2011.
Monica Rosén uppmärksam-mades för sin studie Föränd-ringar i läskompetens under 30 år: En internationell jämförelse, genomförd med medel från Riksbankens Jubileumsfond
Åse Hansson uppmärksam-mades för sin avhandling Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisnings-ansvar i det fl erspråkiga klassrummet.
16
Under året har en fakultetsgemensam sam-verkansgrupp för internationaliseringsfrågor bildats. Gruppen består av en representant från vardera institution, representanter från ISOP (International Student Offi ce Pedagogen), en representant från Lärarut-bildningsnämnden (LUN) samt ansvarig för internationaliseringsfrågor vid UFN. I samarbete med LUN anordnade UFN Inter-national Day under Global Week i november för alla studenter och personal. Under dagen redovisades två stora projekt som vi är invol-verade i med Sydafrika och Australien, ett forskningsprojekt från Schweiz inom idrott och hälsa samt erfarenheter av skolsystem på Filippinerna och Australien. Svenska och utländska studenter berättade om skolsystem i olika länder, och projektledare och lärare inom den Globala Skolan samt rektor för en av Göteborgs internationella skolor berättade om sin verksamhet.
50-tal studenter på engelsksprå-
kiga kurser
ISOP ansvarar för handläggningen av in- och utresande studenter. Dessutom tas besökare regelbundet emot (administratörer och lärare) från våra partneruniversitet. Ett 50-tal studenter från olika delar av världen har under året deltagit i fakultetens engelsk-språkiga kurser och gjort skolbesök.
Inom ramen för programmen Erasmus, NORDPLUS/NORDLYS, Linnaeus-Palme samt bilaterala avtal och olika stipendiefon-der, har sammanlagt ett 100-tal studenter rest ut (främst inom lärarprogrammets kurser). Sju studenter har i år beviljats
MFS-stipendier från SIDA för fältstudier i ett utvecklingsland. Fältstudierna, som genomförts i Bolivia, Tajikistan, Tanzania och Indien, utgör grunden för uppsatser och examensarbeten. Över trettio lärarstudenter har, inom ramen för Tema internatio-nalisering i lärarprogramskursen LAU 270/275, erhållit medel från Adlerbertska stipendiefonden för att fi nansiera fältresor till Sydafrika, Chile, Japan Th ailand, USA, Turkiet och ett antal europeiska länder för att samla empirisk data.
Under året har lärare från Nelson Mandela Metropolitan University, NMMU, i Sydafrika och Makerere University i Uganda besökt fakulteten inom ramen för utbytesprogrammet Linneaus-Palme. Inom ramen för ERASMUS-avtal har lärare från bl.a. universitet i Nederländerna, Schweiz och Finland besökt UFN. Ett fl ertal samverkansprojekt har initierats och startas under 2011. Nämnas kan det konsortium som fakulteten tillsammans med två andra europeiska universitet och tre australien-siska universitet ingår igenom det treåriga projektet Intercultural Dialogue for Global Leadership in Early Childhood Education. Under hösten har både studenter och lärare/forskare från GU och de tre universiteten i Australien deltagit i student- och lärarmobi-litet.
Såväl lärarmobiliteten som administra-törsmobiliteten har ökat under 2011. 13 lärare har inom ramen för fakultetens avtal rest till olika internationella lärosäten, bland annat till Spanien, Nederländerna, Turkiet, USA, Australien, Hong Kong och Sydafrika.
Ökad internationalisering under 2011
Under året har samverkan med partneruniversitet i fl era regioner ökat och
nya avtal ingåtts, samtidigt som internationaliseringen ökat på hemmaplan
och blivit en integrerad del av verksamheten.
INTERNATIONELLT
17
Fyra administratörer har besökt universitet i USA, Australien och en har deltagit i språkkurs i England.
En internationell rekrytering har påbörjats och fl era internationella lärare har rekryterats under 2011. Flera av fakultetens institutioner har också startat gästforskar-program vilket inneburit att fyra forskare från USA, fyra från Australien, två från England och en från Finland har varit verksamma vid forskningsmiljöer här.
Fakultetens forskare deltar i nätverk och projekt. Under det gångna året har det mångåriga samarbetet med Nelson
Mandela Metropolitan University (NMMU) i Sydafrika utökats genom det treåriga projektet ”Knowledge without borders” inom ramen för satsningen Det globala uni-versitetet vid Göteborgs universitet. Också forskningssamarbetet mellan Göteborgs universitet och Charles Sturt University i Australien har utökats och fördjupats. Vid symposiet Pedagogy, Education and Praxis (PEP) som hölls vid fakulteten under hösten undertecknades ett nytt avtal samtidigt vid Charles Sturt University och Göteborgs universitet och kunde följas via en videokon-ferens.
Fördjupat forskningssamarbete med Australien
Fortsatt och utökat forskningssamarbete mellan Göteborgs universitet och Charles Sturt University i Australien undertecknades vid ett symposium på Utbildningsvetenskapliga fakulteten den 12 september. Symposiet arrangerades av det sex år gamla nätverket – Pedagogy, Education and Praxis (PEP) – ett forskningssamarbete mellan forskargrupper från Sverige, Norge, Finland, Nederländerna och Australien.
Ugandalärare på utbyte vid Utbildningsvetenskap-liga fakulteten
Rosemary Nakalanzi och Victoria Tamale från Makerere University i Kampala arbetar en månad vid Utbildningsve-tenskapliga fakulteten inom ramen för utbytesprogrammet LinneausPalme.Hög nivå på verksamheten, demokratiska arbetsformer och bra faciliteter, det är deras bild av verksamheten här.
181818
Året 2011 fokuserade på implementeringen av ny organisation samt strategiska val kopplade till denna. Bland annat analysera-des RED10 och en åtgärdsplan presenterades för rektor hösten 2011. Mycket tid har avsatts för rekrytering och meritering av personal. Det mest framträdande har varit de omfattande rekryteringar som gjorts av lektorer, docenter och professor både nationell och internationellt vid institu-tionen för kost- och idrottsvetenskap. Det betyder att institutionen nu förstärkts med kompetens inom i stort sett alla områden; kost, hälsa och idrott.
Antalet anställda vid fakulteten är något färre än föregående år. Främsta anledningen är att Svenska Nationell Datatjänst överför-des till Gemensamma förvaltningen 1 juli 2011 vilket medförde en minskning med 13 personer samt att några personer överfördes till Göteborgs universitets Servicecenter. Ett antal pensionsavgångar av administrativ personal har inte återbesatts i avvaktan på GU:s omorganisation.
Vi ser nu stora pensionsavgångar men samtidigt också fl er som väljer att vara kvar till 67 år. Fakulteten avser fortsätta sin generösa hållning i beviljandet av delpension för att påskynda generationsväxling samt för ett långt och hållbart arbetsliv. Ett omfat-tande rekryteringsarbete är därför att vänta även de kommande åren
Värt att notera är att antalet lektorsan-
ställningar nu är betydligt fl er än adjunkts-anställningarna. Totalt vid fakulteten fi nns nu 123 lektorer och 117 adjunkter. Detta är resultatet av omfattande målinriktade rekryteringar gjorda under de senaste åren, samtidigt som man på institutionerna haft en restriktiv hållning till inlasning av adjunktsanställningar. Bland nyrekryte-ringar fi nns både professorer och docenter.
Som ett resultat av den villkorade fria forskningstiden som fakulteten införde 2008, ser vi att fl er personer meriterar sig till docenter och professorer. En utvärdering av programmet genomfördes under våren och resultatet talar för att satsningen haft särskild betydelse för kvinnors möjlighet att utveckla sig som forskare och också att meritera sig.
Totalt har fakulteten utlyst 15 läraran-ställningar fördelat på 14 universitetslektorat och en professorsanställning. Fakulteten befordrade under året tre professorer, sex lektorer docentmeriterades samt fem adjunkter befordrades till lektorer. Vi har även i år haft sex forskarassistenter samt haft möjligheten att anställa fyra postdok.
Under det gångna året har fakulteten haft tre anställda gästprofessorer samt åtta gästforskare. Detta möjliggjordes bland annat genom det internationella gästforskar-programmet som GU utannonserade 2010 men också genom strategiska medel avsatta av fakulteten.
Ökad andel vetenskapligt meriterad personal
PERSONAL
Personalkategoriokt 2010 okt 2011
Administrativ personal
Teknisk personal
Forskarstuderande
Undervisande personal
Antal personer
82
14
48
262
440
(385)
87
19
45
271
456
(392)
Summa personer
(heltidsekvivalenter)
Annan undervisande och forskande personal 3434
19
Gästprofessorer under 2011
Nya professorer under året
David Clarke
Professor vid University
of Melbourne, Australien,
gästprofessor vid institutionen
för didaktik och pedagogisk
profession.
Claes Nilholm
Professor vid Högskolan för
lärande och kommunikation i
Jönköping, gästprofessor vid
institutionen för pedagogik
och specialpedagogik.
Thomas S. Popkewitz
Professor vid University of
Wisconsin-Madison, USA,
gästprofessor vid institutionen
för pedagogik och specialpe-
dagogik.
Åke Ingerman
Professor i ämnesdidaktik
med inriktning mot natur-
vetenskap och teknik vid
institutionen för didaktik och
pedagogisk profession, IDPP.
”Min forskning startar i mötet
mellan studenter och ett
tekniskt och/eller naturveten-
skapligt innehåll och syftar till
en utveckling av mötets kvali-
teter i riktning mot naturveten-
skaplig och teknisk bildning,
i den fenomenografi ska
traditionens anda. Det innebär
dels fokus på didaktiska
processer och hur teknik- och
naturvetenskapliga fenomen
tar form i lärande- och under-
visningssituationer och dels
fokus på kvalitativa skillnader i
hur studenter förstår relevanta
nyckelbegrepp i ett samman-
hang.”
Christel Larsson
Professor i kostvetenskap
vid institutionen för kost- och
idrottsvetenskap
”Mitt forskningsfokus är
att främja bra mat- och
motionsvanor i befolkningen,
framförallt bland barn och
ungdomar. Med min forskning
vill jag bidra till utvecklingen av
en interaktiv, användarvänlig
och validerad metod, som
använder mobiltelefonteknik
för att undersöka kostintag.
Jag vill utföra studier vars
syfte är att främja hälso-
samma levnadsvanor och på
så sätt minska förekomst av
övervikt och fetma samt andra
folksjukdomar.”
Åsa Mäkitalo
Professor i pedagogik vid
institutionen för pedagogik,
kommunikation och lärande
”Min forskning inom LinCS
omfattar ett intresse för hur
människor tar till sig, kollektivt
upprätthåller och genererar
kunskaper och förhållnings-
sätt inom ramen för olika verk-
samheter. Inom LETStudion
har etablerats fl era projekt
över disciplingränser som
ger unika möjligheter att med
andra beforska hur teknolo-
giskiften utmanar verksamhe-
ter kunskapsmässigt, hur våra
sätt att organisera lärande
och kunskap förändrats över
tid samt vad som betraktas
som relevant kunskap i
dagens medieekologi.”
Sonja Sheridan
Professor i pedagogik vid
institutionen för pedagogik,
kommunikation och lärande.
”Jag forskar om pedagogisk
kvalitet i relation till barns
lärande. Forskningen avser att
bidra till ökad kunskap om villkor
som skapas för barns lärande
inom olika innehållsområden i
förskolor av varierande kvalitet.
Den omfattar interaktion mellan
strukturella aspekter, som antal
barn i gruppen, pedagogiska
processer för lärande och
innehållsliga dimensioner. Fokus
är på relationer mellan ämnets
logik - vad barn behöver förstå
och lära i förhållande till specifi ka
ämnen, hur små barn lär sig
detta och vilken kompetens
som krävs av förskollärare för
att möjliggöra lärande av detta i
förskolan.”
2020
Anders Raustorp
Docent i sjukgymnastik med
inriktning mot fysisk aktivitet
vid institutionen för kost- och
idrottsvetenskap.
Han har introducerat stegräk-
naren i svensk forskning och
som metod inom sjukgymnas-
tik och är en auktoritet inom
stegräknarforskning.
Hans Rystedt
Docent i pedagogik vid
institutionen för pedagogik,
kommunikation och lärande.
Hans forskning är inriktad mot
hur informationsteknologier
omstrukturerar lärande- och
problemlösningsprocesser
inom utbildning och i arbetsliv,
som hur IT och digitala repre-
sentationsformer introduceras
inom hälso- och sjukvård,
eller hur simuleringar och
visualiseringsteknologier kan
skapa lärmiljöer.
Owe Stråhlman
Docent i idrottsvetenskap
vid institutionen för kost- och
idrottsvetenskap. Den veten-
skapliga prövningen gjordes
av Karlstads universitet.
Hans forskning handlar främst
om elitidrott, men även om
motionsidrott. Owe Stråhlman
är dessutom projektledare för
den nationella forskarskolan i
idrottsvetenskap.
Kajsa Yang Hansen
Docent i pedagogik vid
institutionen för pedagogik
och specialpedagogik.
Hennes forskning ligger
främst inom området
likvärdighet ur ett komparativt
perspektiv. Att studera och
förklara variationen i stu-
dieresultat mellan individer,
skolor, mellan länder och över
tid är hennes huvudsakliga
forskningsintresse.
Nya docenter under året
Britt-Marie Apelgren
Docent i ämnesdidaktik med
inriktning mot engelska vid
institutionen för pedagogik
och specialpedagogik.
Hennes forskning har i
övervägande grad varit
inriktad på lärande i och
bedömning av språk samt
lärares och elevers attityder till
och erfarenheter av språkun-
dervisning.
Ilse Hakvoort
Docent i pedagogik vid
institutionen för pedagogik
och specialpedagogik.
Hennes forskningsfokus är
kommunikation och konfl ikt-
hantering i skolan.
Peter Korp
Docent i sociologi vid
institutionen för kost- och
idrottsvetenskap.
Den vetenskapliga prövningen
gjordes av Samhällsveten-
skapliga fakultetsnämnden vid
Göteborgs universitet.
Hans forskning har ett
diskursanalytiskt fokus och
har främst utgjorts av ideolo-
gikritiska analyser av föreställ-
ningar och praktiker kopplade
till begreppet hälsopromotion,
hälsofrämjande arbete.
Magnus Lindwall
Docent i psykologi med
inriktning mot hälsopsykologi
och idrottspsykologi vid
institutionen för kost- och
idrottsvetenskap.
Han har under de senaste
åren bland annat undersökt
sambanden mellan fysisk
aktivitet och depression och
kognition, tankeverksamhet,
hos äldre. Han forskar även
på begreppen självkänsla och
självuppfattning.
> PERSONAL
21
Fakultetsnämnden beslutade 2007 att erbjuda professorer och docenter utökad tid för forskning inom anställningen om 25 respektive 20 procent. Villkoret för att delta var en avsiktsförklaring om hur tiden skulle användas. Prefekter och dekan har följt upp satsningen årligen och 2011 presenterades därtill en extern utvärdering av Agneta Blom, Örebro universitet. Utvärderingen drar slutsatsen att den utökade forsknings-tiden resulterat i fl er externa anslagsansök-ningar och att den haft särskild betydelse för kvinnors möjligheter att meritera sig från docent till professorsbehörighet. Utvärde-ringen visar också att deltagarna uppfattat satsningen som viktig för möjligheterna till forskning inom områden som faller utanför externfi nansierade projekt och att den gynnat en aktiv och stimulerande forskningsmiljö. Satsningen fortsätter under 2012.
Stöd av likabehandlingshandläg-
gare
Som stöd för likabehandlingsarbetet vid fakulteten har dess institutioner under året samordnat sina resurser och rekryterat en
likabehandlingshandläggare. Handläg-garen har till uppgift att stödja prefekterna i likabehandlingsarbetet och fungera som kontaktperson för personal och studenter i likabehandlingsfrågor. Arbetsuppgifterna innefattar också rådgivning, att initiera lokalt förändringsarbete och kvalitetssäkring samt att medverka i handläggning av diskri-mineringsanmälningar. Handläggaren utgör en viktig resurs både för de enskilda institu-tionerna och för fakulteten som helhet.
Kartläggning av jämställdhet
Utbildningsvetenskapliga fakulteten har tillsammans med Naturvetenskapliga fakulteten ingått i projektet ”Jämställda fakulteter” som skall rapporteras i början av 2012. Projektet pekar bland annat på betydelsen av kön för olika maktrelationer och framställningar av den framgångsrike forskaren, som bör uppmärksammas i det kommande likabehandlingsarbetet. Projektet ger också utgångspunkter för att diskutera hur fakulteten kan skapa bättre rutiner för återkommande kartläggningar och uppföljningar av likabehandlingsarbetet.
Rekrytering av likabehandlings-handläggare och klargörande kartläggningLikabehandlingsarbetet har under 2011 präglats av den nya fakultetsorgani-
sationen och krav på utvecklingen av nya rutiner. I det arbetet kan fakulteten
också glädjas åt en genomförd satsning som fått goda omdömen.
LIKABEHANDLING
Ingen familj, inga husdjur, inget boende du äger själv
Passar du in på den beskriv-ningen har du chans att komma långt. Utredarna Anna-Karin Wyndhamn, t v, och Anna Peixoto har inom ramen för projektet ”Jämställda fakulteter” undersökt jämställdhet vid Utbildningsvetenskapliga och Naturvetenskapliga fakulte-terna. De visar att bilden av vad en framgångsrik forskare egentligen är för en fi gur hindrar jämställdhetsarbetet..
22
Fakultetens omstrukturerades 2010 och fem institutioner bildades. Under 2011 har Svensk Nationell Datatjänst (SND) fl yttat från fakulteten och från årsskiftet 2011/2012 överförs institutionen för arbetsvetenskap till Samhällsvetenskapliga fakulteten. Under 2011 invigdes Idrottshögskolan, ett kunskapscentrum för hälsa och prestations-utveckling, med organisatorisk hemvist inom institutionen för kost- och idrottsve-tenskap. Slöjdverksamheten har fl yttat till Högskolan för design och konsthantverk. Lokaler för institutionen för arbetsvetenskap på Brogatan drabbades under 2011 av en omfattande vattenläcka och mögelskador. Brandincidenter, knutna till termostater i värmesystemet i Pedagogen hus A och B, ledde i hus B till omfattande vattenläckage.
Införandet av ny lärarutbildning har inneburit en verksamhetsförändring med mycket stor påverkan på samtliga institutio-ner inom Utbildningsvetenskapliga fakulte-ten. Det organisationsarbete som pågår inom hela Göteborgs universitet, tätt efter vår lokala omorganisering, är en påverkansfaktor
av betydelse för arbetsmiljön.Ovan beskrivna faktorer har varit grund
för merparten av det arbetsmiljöarbete som bedrivits inom institutionerna. I det strategiska arbetsmiljöarbetet har samtliga medarbetares arbetsplatser setts över och en enkät om den psykosociala arbetsmiljön har genomförts. Enkätresultaten är under bearbetning. Ljusskevheter, värme, ventila-tion och lärosalarnas möblering är frågor som återkommer. Delar av verksamheten har haft svårare att fi nna sina former och såväl lednings- som stödorganisation har varit föremål för justeringar. Studentarbetsmiljö-ombuden har efterlyst en tyst läsesal, men är i övrigt i huvudsak nöjda med studenternas arbetsmiljö inom vår fakultet.
Samtliga prefekter har varit ledamöter i Lokala arbetsmiljökommittén (LAMK). Från 2012 återgår fakultetens LAMK till en mer traditionell organisering och inom varje institution stärks lokala fora för arbetsmiljö-arbetet. Fakultetens arbetsmiljöombud har en god samverkan.
Omorganisationsarbete som påverkar arbetsmiljön
ARBETSMILJÖ
Fakultetens prefekter, fr. v: Birgitta Jordansson,
Claes Bergman, Eva Hjörne, Ulla Mauritzson
och Jonas Emanuelsson.
23
Den nya handlingsplanen, som arbetades fram i fakultetens miljöberedning, antogs av fakultetsnämnden i mars 2011. Handlings-planen har utökats med mål för student-medverkan, kompetensutveckling respektive resursförbrukning. En annan förändring är att ansvarsfördelningen blivit tydligare.
Miljöarbetet granskas två gånger per år vid en extern, respektive en intern, revision. Vid dessa revisioner uttrycktes under 2011 uppskattning över fakultetens miljöarbete och fakulteten uppmanas att arbeta vidare med miljöledningssystemet på nuvarande engagerade sätt. Internrevisionen noterar att fakultetens arbete med hållbar utveckling verkar vara en naturlig och prioriterad fråga för ledningen och lyfter fram såväl arbetet med att minska användningen av energi och kemikalier som att integrera hållbar utveck-ling i utbildning och forskning. När det gäller utbildning noteras särskilt det arbete fakulteten genomfört för att öka miljömärk-
ning av kurser och för att fastställa kriterier för detta.
Genom gästforskare Dr. Dawn Sanders, har forskningsfältet Education for Sustai-nable Development stimulerats genom att samarbete påbörjats med forskare på fakul-teten med särskilt intresse för undervisning och lärande i biologi relaterat till hållbar utveckling. Hennes besök har resulterat i ett utvidgat samarbete under 2012.
Fakulteten vill under 2012 fortsätta sitt arbete med att öka integreringen av hållbar utveckling i sina kurser och program, både inom grund- och forskarutbildningen, liksom fi nna former för en ökad medveten-het hos studenterna om universitetets arbete för miljö och hållbar utveckling. Fakulteten vill också fortsätta arbetet med att minska fakultetens miljöbelastning när det gäller energianvändningen. De energisparprojekt som genomförts har visat att fakultetens energianvändning kan minskas ytterligare.
Fortsatt arbete för minskad miljöbelastning
Fakulteten har under året antagit en ny handlingsplan för miljö och hållbar
utveckling och för övrigt fortsatt det kontinuerliga arbete som krävs för att
universitetets miljöcertifi ering skall upprätthållas.
MILJÖ
Dawn Sanders var en av gästforskarna vid institutionen för didaktik och pedagogisk profes-sion under 2011. Hon brinner för botaniska trädgårdars användbar-het inom undervisning och lärande om hållbar utveckling. Utöver att hon här bland annat inspirerade doktorander ledde hon workshops med köttätande växter, för lärarstudenter.
24
Under 2011 har arbetet med att stärka det akademiska ledarskapet utvecklats inom ramen för de regelbundna möten som hålls mellan dekaner och prefekter. De två beredningarna – Beredningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (BUGA) och Beredningen för utbildning på forskar-nivå (BUF) – har likaså bidragit till att öka kvaliteten i de beslut som fattas i fakultets-nämnden.
Kvalitetsarbetet under 2011 har i hög grad präglats av de stora utvärderingar som genomförts vid Göteborgs universitet: RED10 och BLUE11. Utvärderingen av fakultetens forskning inom ramen för RED10 har resulterat i att nämnden kunnat fatta fl era strategiskt viktiga beslut i syfte att öka kvaliteten i forskningen. Ett uttryck för detta är att nämnden från och med 2011 använder en modell för fördelning av fakultetsmedel med inslag av kvalitetsindi-katorer. Nämnden valde dessutom att avsätta särskilda strategiska medel för att stärka, respektive utveckla, forskning inom de områden som pekats ut av RED10.
Göteborgs universitets särskilda utvär-deringsverktyg för utbildning på grundnivå och avancerad nivå – BLUE11 – har år 2011 tillämpats för första gången. Inom ramen för BLUE11 har samtliga utbildningsprogram som gavs under 2010 och 2011 redovisat sin verksamhet i en särskild programrapport. Därefter har programrapporten granskats av externa utvärderare – en auditgrupp – vilka
formulerat en sammanfattande rapport där utbildningarnas förtjänster och svagheter redovisats. BLUE11-arbetet avslutas med att fakultetsnämnden, efter att utvärderingsrap-porterna behandlats av BUGA, tar ställning till ett åtgärdsprogram som sedan redovisas till rektor.
I nämndens kvalitetsplan fi nns angivet att det under 2011 ska genomföras institutions-audits och en plan för detta har också tagits fram i samarbete med Göteborgs universitets kvalitetssamordnare. Tyvärr har dessa inte kunnat starta då institutionerna – som endast funnit i sin nuvarande form sedan 1 juli 2010 – under året behövt prioritera det interna arbetet. Institutionsaudits kommer dock förhoppningsvis att kunna realiseras under 2012. Syftet är att dessa ska utgöra en bas för kvalitetsarbetet inom fakulteten.
UFN har sedan länge pekat på vikten av att ha tillgång till användarvänligt IT-baserat beslutsstöd. Glädjande nog kunde nämnden under 2011 införskaff a ett sådant system i väntan på att Göteborgs universitets gemensamma stödsystem tas fram. Det nya systemet som är inriktat på verksam-hetsuppföljning av utbildningar kommer att implementeras under 2012. Systemet kommer att underlätta för utbildningsledare, prefekter och studierektorer att utifrån viktiga nyckeltal kunna analysera utbild-ningsverksamheten.
Stärkt akademiskt ledarskap
Stora utvärderingar till grund för strategiska beslut för ökad kvalitet.
KVALITETSARBETE
BLUE 11 Better Learning in University Education
Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet
25
Statsanslagen minskade inom både grund-utbildning och forskning. Inom grundut-bildningen beror det på att anslagen från Lärarutbildningsnämnden (LUN) minskade 2011 jämfört med 2010. Uppdraget från LUN 2011 var 18,8 Mkr lägre än uppdraget 2010 men då var inte hela uppdraget inom den nya lärarutbildningen fördelat för hösten 2011. Fakulteten fi ck därför ytter-ligare uppdrag från LUN under året. Den slutliga avräkningen för 2011 innebar att ersättningen från LUN för lärarutbildningen minskade med 7,3 Mkr jämfört med 2010.
De minskade statsanslagen inom grundutbildningen kompenserades av andra intäkter såsom Lärarlyftet och utveck-lingsmedel från LUN vilket sammantaget innebar att grundutbildningen fi ck ett nollresultat.
Årets underskott fi nns istället inom forskningen. Statsanslagen inom forskning har minskat med 6 Mkr 2011 jämfört med 2010, varav 4,9 Mkr berodde på att Svensk Nationell Datatjänst lämnade fakulteten 2011 och då tog med sig sitt anslag. Res-terande minskning i statsanslag berodde liksom inom grundutbildningen på att ersättningen från LUN har minskat.
Underskottet inom forskningen är 6,2 Mkr och beror dels på att en del anslag som fördelades 2010 förbrukats först 2011 och dels på att forskningsanslaget inte har räckt till för att täcka årets kostnader för forskar-utbildning, medfi nansiering av projekt och fi nansiering av fri forskningstid för profes-sorer och docenter.
Institutionen för arbetsvetenskap kommer från och med 2012 att tillhöra Samhälls-vetenskapliga fakulteten och tar med sig
sitt underskott på 2,7 Mkr dit. Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) är en universitetsgemensam verksamhet vid fakulteten vars kapital inte förvaltas av UFN. PIL:s underskott är också 2,7 Mkr. Räknas de bort från fakultetens resultat gör fakulteten ett nollresultat.
Fakultetens samlade kapital efter 2011 är 48 Mkr. Av det är drygt 37 Mkr så kallat bundet kapital, vilket innebär att det kapitalet är avsett för något bestämt ändamål. Exempel på det är sparad kompe-tensutveckling och riktade anslag.
Institutionernas ekonomiska situation ser lite olika ut. Som framgår av s. 26-30 går institutionerna Pedagogik och speci-alpedagogik, Kost- och idrottsvetenskap samt Arbetsvetenskap med underskott 2011 medan övriga två, Didaktik och pedagogisk profession samt Pedagogik, kommunikation och lärande, går med överskott. De tre först-nämnda har nu dessutom ett litet balanserat underskott (< 1 Mkr vardera), vilket betyder att tidigare års överskott inte räckte för att täcka 2011 års underskott.
Ökade uppdrags- och bidrags-intäkter men minskade statsanslag
Minskade statsanslag inom både forskning och utbildning, samt högre löne-
kostnader, innebar sammantaget att 2011 gav ett underskott på 5,6 Mkr.
EKONOMI
(tkr) Grundutbildning Forskning Stöd Totalt
Intäkter
Anslag 210 770 54 735 265 505Uppdrag 21 095 33 880 54 975Bidrag 2 546 50 243 831 53 620Övriga intäkter * 43 283 16 654 13 107 73 044
Summa intäkter 277 694 155 512 13 938 447 144
Kostnader
Lönekostnader 108 774 77 692 62 143 248 609varav doktorander 147 14 317 88 14 552Driftskostnader 30 699 15 574 7 466 53 739Lokalkostnad 40 329 11 006 8 389 59 724Övriga kostnader ** 97 435 57 344 -64 060 90 719
Summa kostnader 277 237 161 616 13 938 452 781
Resultat 457 -6 104 0 -5 647
*) "Övriga intäkter" innehåller bl.a.internförsäljning av lärartimmar, interna bidrag inom universitetet samt uthyrning av lokaler.**) "Övriga kostnader" innehåller bl.a.indirekta kostnader och avskrivningar samt kostnader för interna bidrag.
26
IPS har under året startat ett nytt yrkeslä-rarprogram. Glädjande nog fi ck vi många studenter och förbereder oss nu för en ökad satsning med fl er utbildningsplatser 2012. Vi har också ett stort engagemang i hela nya lärarutbildningen LP11 genom den utbild-ningsvetenskapliga kärnan där vi på ett utmärkt sätt samverkar med ett fl ertal insti-tutioner inom GU. Vi har särskilt arbetat med våra ”systerinstitutioner” inom UFN, men också med den sociologiska respektive den statsvetenskapliga institutionen inom lärarutbildningens UK 2 och 3 där IPS är kursansvarig för UK 3B (specialpedagogik, konfl ikthantering och sociala relationer), UK 2B (styrdokument och bedömning) samt i engelska för de yngre åldrarna.
Något som också gläder oss är att vi fått klartecken att starta ett kandidatprogram i pedagogik ht12 och planeringen är i full gång.
IPS har under året haft besök av gästpro-fessorer och forskare från Charles Sturt Uni-
versity, Stanford University, University of Madison samt Helsingfors universitet inom ramen för ett gästforskarprogram. Vi har dessutom besökts av professorer från Arizona State University, University of Edinburgh samt Högskolan i Volda som i rollen som Senior Advisors bistår institutionen med råd om hur vi på bästa sätt kan utveckla den specialpedagogiska forskningsmiljön. Intentionen är att etablera ett mer aktivt utbyte mellan lärare, studenter och forskare från olika lärosäten runt om i världen.
Goda nyheter under hösten var att vi från VR tilldelades cirka 20 Mkr. Särskilt glädjande var bidraget för att underhålla och utveckla databasen UGU, som för övrigt fyllde 50 år under året som gick, vilket fi rades med konferensen Utbildningsreformer under ett halvt sekel – visioner och realiteter.
När det gäller samverkan har vi arbetat med detta inom universitetet med att förbereda ett nytt rektorsprogram, men också utanför där nära och långsiktiga sam-arbeten med några kommuner har etablerats. Vi har tillsatt en biträdande prefekt och en studierektor med ett uttalat samverkansupp-drag, vilket har resulterat i att våra uppdrag ute i samhället har femdubblats under 2011!!
Under 2012 kommer vi att fördjupa vår omvärldsanalys för att kunna nyrekrytera och stå väl rustade för framtida behov och utmaningar.
Eva HjörnePrefekt vid IPS
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
2011 har präglats av ett intensivt arbete med att sjösätta den nya lärarutbild-
ningen och ett nytt nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot
aktionsforskning samt att etablera en fakultetsövergripande organisation för
en ny rektorsutbildning.
INSTITUTIONER
(tkr) Grundutbildning Forskning Stöd Totalt
Intäkter
Anslag 57 421 14 956 72 377Uppdrag 8 109 20 655 28 764Bidrag 1 905 18 868 20 773Övriga intäkter * 21 329 7 143 903 29 375
Summa intäkter 88 764 61 622 903 151 289
Kostnader
Lönekostnader 35 026 35 967 10 372 81 365varav doktorander 5 920 87 6 007Driftskostnader 8 778 6 060 910 15 748Lokalkostnad 11 566 4 975 1 011 17 552Övriga kostnader ** 31 465 20 453 -11 390 40 528
Summa kostnader 86 835 67 455 903 155 193
Resultat 1 929 -5 833 0 -3 904
*) "Övriga intäkter" innehåller bl.a.internförsäljning av lärartimmar, interna bidrag inom universitetet samt uthyrning av lokaler.**) "Övriga kostnader" innehåller bl.a.indirekta kostnader och avskrivningar samt kostnader för interna bidrag.
27
Glädjande är att institutionen under sitt andra verksamhetsår har lyckats väl med de strategiska satsningar som var planerade för 2011. När det exempelvis gäller rekryte-ringsarbetet har IPKL under året utlyst och tillsatt fyra nya doktorandanställningar. Vidare har fyra universitetslektorer under året erhållit tillsvidareanställningar på IPKL och ännu återstår rekryteringsarbete med en utlyst tjänst där vi hoppas kunna anställa minst två universitetslektorer. När det gäller satsningar på postdok-anställningar har institutionen också varit framgångsrik. Fem medarbetare har under året tilldelats medel från Vetenskapsrådet respektive FAS, alternativt erhållit medel inom projekt för tvååriga anställningar. Glädjande är också att två medarbetare under året har befordrats till professorer och tre har tilldelats docen-turer. Analyser av institutionens forskning och publikationer med bas i RED10, de pågående utvärderingarna av utbildningen i BLUE11 och genomförda kartläggningar av institutionens verksamhet kommer att utgöra underlag för arbetet med policydo-kument för forskning, forskarutbildning, utbildning och samverkan.
Inom utbildningsområdet har 2011 i hög grad handlat om ett intensivt arbete med starten av den nya lärarutbildningen LP11, där vår institution av GU har tilldelats stort ansvar för kurser i Förskollärarprogrammet samt i Grundlärarprogrammet med inrikt-ning mot arbete i fritidshem. Institutionens nya uppdrag inom LP11, tillsammans med vårt uppdrag i det tidigare lärarprogrammet
LP01, har inneburit att vi under året haft en ökning på motsvarande cirka 20 procent inom lärarutbildningen, vilket ställt stora krav på kursledare och andra medverkande lärare för att ge studenterna i såväl LP01 som LP11 en utbildning med hög kvalitet.
Ett nytt masterprogram i lärande, kommunikation och IT har skrivits fram av medarbetare vid institutionen i samarbete med IT-fakulteten, och under hösten har revidering av vårt pågående masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap genomförts. Vi ser också fram mot att starta upp det nya forskarutbildningsämnet barn- och ung-domsvetenskap under våren 2012.
Ulla MauritzsonPrefekt vid IPKL
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
2011 har inneburit utmaningar som bestått dels i att utnyttja och ta tillvara
potentialen i mötet mellan fl era starka forskningsmiljöer, dels att utveckla
undervisning och samverkan på ett sätt som stärker individers och verksam-
heters möjlighet att förstå och svara mot de i samhället aktuella utmanin-
garna.
(tkr) Grundutbildning Forskning Stöd Totalt
Intäkter
Anslag 38 782 19 922 58 704Uppdrag 3 242 1 347 4 589Bidrag 133 18 904 19 037Övriga intäkter * 4 213 3 242 1 028 8 483
Summa intäkter 46 370 43 415 1 028 90 813
Kostnader
Lönekostnader 14 906 19 704 6 021 40 631varav doktorander 1 898 1 898Driftskostnader 7 033 4 396 387 11 816Lokalkostnad 6 380 2 798 136 9 314Övriga kostnader ** 12 163 12 936 -5 516 19 583
Summa kostnader 40 482 39 834 1 028 81 344
Resultat 5 888 3 581 0 9 469
*) "Övriga intäkter" innehåller bl.a.internförsäljning av lärartimmar, interna bidrag inom universitetet samt uthyrning av lokaler.**) "Övriga kostnader" innehåller bl.a.indirekta kostnader och avskrivningar samt kostnader för interna bidrag.
28
I innehållsliga termer resulterar det inre arbetet inom kort i knappa tiotalet ”programförklaringar” (slutredovisning 31 januari). Intressegrupperingar inom institutionen har under året arbetat intensivt med dokument som förväntas bilda underlag till att ta fram forskningsprogram, planer för utveckling av utbildningsutbudet och liknande planer för uppdragsverksamheten. Programförklaringar skall också bilda utgångspunkt för framtagning av texter som lämpar sig för informationsmaterial, exempelvis webben. Det inre arbetet är naturligtvis inte fristående från vår omvärld.
Internationaliseringsarbetet vid insti-tutionen har varit omfattande under året. Gästforskarprogrammet har omfattat upprepade besök av två gästprofessorer. Professor David Clarke från Melbourne University har framförallt stött institutio-nens arbete med ansökningar om externa forskningsmedel. Professor Joanne Lobato har drivit en serie skrivarseminarier där arti-kelmanuskript har vidareutvecklas med sikte
på publicering i internationella tidskrifter. Vi har lyckats att knyta Dr Dawn Sanders från England mer permanent till institutionen och utvidgat hennes vistelse till att omfatta heltid under hela vårterminen 2012. Här deltar hon i institutionens kursverksam-het på grund-, avancerad och forskarnivå och driver publiceringsverksamhet i en seminarieserie. Under året har administrativ personal genomfört kompetensutvecklings-resor till utländska lärosäten (University of Melbourne), sådana resor planeras för annan administrativ personal även under 2012. Institutionens lärare/forskare och doktorander har genomfört ett stort antal konferensresor fi nansierade av institutionen. Internationaliseringsarbetet och lärarutbytet inom Linnaeus Palme resulterade i två lärares och två studenters besök vid institu-tionen och två utresande lärare från oss.
Till sist vill jag nämna något om insti-tutionens rekryteringsarbete. Under det gångna året utvecklades underlag som gav upphov till annonsering av nio universitets-lektorat. Annonser som vi hoppas kommer att resultera i att ett 20-tal nya lektorer kan knytas till institutionen. I stort sett har söktrycket varit tillfredställande även om det fi nns indikationer om att det är få behöriga sökande till ett par av anställningarna. Områden med få sökande kommer sannolikt att bli föremål för särskilda strategiska satsningar under 2012.
Jonas EmanuelssonPrefekt vid IDPP
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Året har präglats av arbete som syftar till att etablera den nya institutionen
vid ett föränderligt Göteborgs universitet. Det har handlat både om inre
arbete med fokus på att etablera intresseområden som omfattar forskning,
utbildning och samverkan samt utåtriktat arbete relativt vår omvärld.
> INSTITUTIONER
(tkr) Grundutbildning Forskning Stöd Totalt
Intäkter
Anslag 51 444 8 191 59 635Uppdrag 6 186 9 992 16 178Bidrag 508 3 839 4 347Övriga intäkter * 8 611 -185 1 169 9 595
Summa intäkter 66 749 21 837 1 169 89 755
Kostnader
Lönekostnader 25 656 12 098 7 189 44 943varav doktorander 2 504 2 504Driftskostnader 6 083 2 356 737 9 176Lokalkostnad 8 773 1 704 82 10 559Övriga kostnader ** 22 035 7 714 -6 839 22 910
Summa kostnader 62 547 23 872 1 169 87 588
Resultat 4 202 -2 035 0 2 167
*) "Övriga intäkter" innehåller bl.a.internförsäljning av lärartimmar, interna bidrag inom universitetet samt uthyrning av lokaler.**) "Övriga kostnader" innehåller bl.a.indirekta kostnader och avskrivningar samt kostnader för interna bidrag.
29
Sex lektorer har anställts med inriktning mot idrottsvetenskap, en professor i kostveten-skap och två lektorer i kostvetenskap. Tre lektorat ersätter pensionsavgångar. Antalet docenter har ökat från två till fem. Under 2012 förväntas ytterligare docenter! Flera forskare har erhållit forskningsmedel för kommande år. Ny prefekt tillträder 2012.
I juni tömdes slöjdlokalerna i Västra Frölunda och den konstnärliga fakulteten med säte på Valand ansvarar för den nya slöjdlärarutbildningen. IKI driver dock under en övergångstid den tidigare slöjdlä-rarutbildningen.
Den nya institutionen har formerats med förutsättningar att utvecklas till en kreativ och stark miljö; fl er medarbetare, ökad vetenskaplig kompetens samt fokusering på två ämnesområden: kostvetenskap och idrottsvetenskap med profi lering inom dessa men också sökande efter gemensamma skärningspunkter. Arbetet med att utveckla området hälsopromotion inom kost och idrott fortsätter, bland annat ordnades en doktorandkonferens i Helsingfors tillsam-mans med Eva Roos, tidigare gästforskare inom Projekt Idrott, Hälsa, Kost – en av grundvalarna till bildandet av IKI.
En ny doktorand har antagits till den Nationella forskarskolan i hem- och konsumentkunskap, varvid fem dokto-rander verkar inom hushållsvetenskap/kostvetenskap, tre inom pedagogik, och en i idrottsvetenskap ingående i Forskarskolan i idrottsvetenskap som administreras av IKI. Övriga nio doktorander i denna forskarskola är verksamma vid andra högskolor. En disputation har ägt rum.
I början av året invigdes Idrottshögskolan under högtidliga former, en kombinerad multisporthall med tillhörande Kunskaps-centrum för hälsa och prestationsutveckling. Verksamheten är under uppbyggnad och intresse att förlägga utbildningar och forskning i samarbete med andra öppnar för möjligheter att Idrottshögskolan blir den arena för samverkan inom hälsa, kost och idrott/fysisk aktivitet som är en av intentio-nerna.
Viktiga och uppskattade utbildningspro-gram med stort antal deltagare fi nns vid IKI. Oroande är de kommande nedskärningarna inom utbildning. Under 2011 har dock en god grund lagts för såväl stärkt utbild-ning som forskning, vilka tillsammans ger framtidstro!
Claes BergmanPrefekt vid IKI
Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Profi lering och rekrytering ger förutsättningar för kreativ och stark miljö.
(tkr) Grundutbildning Forskning Stöd Totalt
Intäkter
Anslag 43 627 4 664 48 291Uppdrag 1 425 175 1 600Bidrag 1 840 1 840Övriga intäkter * 4 297 1 774 1 966 8 037
Summa intäkter 49 349 8 453 1 966 59 768
Kostnader
Lönekostnader 20 192 3 516 4 868 28 576varav doktorander 34 2 532 2 566Driftskostnader 4 552 732 592 5 876Lokalkostnad 12 057 1 162 1 850 15 069Övriga kostnader ** 17 227 2 981 -5 344 14 864
Summa kostnader 54 028 8 391 1 966 64 385
Resultat -4 679 62 0 -4 617
*) "Övriga intäkter" innehåller bl.a.internförsäljning av lärartimmar, interna bidrag inom universitetet samt uthyrning av lokaler.**) "Övriga kostnader" innehåller bl.a.indirekta kostnader och avskrivningar samt kostnader för interna bidrag.
30
2011 präglades för vår del av minskande resurser. De strategiska medel från fakul-teten, som varit ett stöd för vårt strategiska arbete, drogs in och detsamma gällde de medel vi under några år fått som kompen-sation för kompetenshöjande medel till professorer och docenter på fakulteten. Mindre bra var dessutom att vi inte fi ck full kompensation för den överproduktion på grundutbildningen som vi genomfört på anmodan av fakulteten. Detta var något som drabbade hela universitetet och som vi delvis kompenserades för från UFN men det påverkade våra långsiktiga planer för grundutbildningen på ett negativt sätt.
Trots detta har vi fortsatt det pedagogiska arbetet med att få arbetsvetarprogrammet att bli framgångsrikt. En ny kull togs in hösten 2011 och studenterna trivs bra på program-met. Våra kurser inom projekt- och nätverk liksom inom konfl ikthantering har likaså bedrivits framgångsrikt och det skulle fi nnas utrymme för att utöka dessa kurser med tanke på det söktryck som kurserna har.
RED10 gav forskningen vid institutio-nen betyget excellens, vilket var mycket
glädjande och skulle kunna ligga till grund för fortsatt strategiskt arbete inom fältet. Möjligheten har inte funnits inom nuvarande organisation och fakultet och därför har 2011 präglats av en samgående-process med sociologiska institutionen vid samhällsvetenskapliga fakulteten.
Under året har några forskare vid insti-tutionen (professor Annika Härenstam och FD Birgitta Jordansson) varit engagerade i ett internationellt samarbete med Indien. Detta har lett till ett etablerat nätverk SIGN, Sweden – India Gender Network, som med stöd från SIDA kommer att bedriva forskning och utvecklingsarbete i samarbete mellan forskare vid GU och några universitet i Indien.
Ett omfattande arbete med att få till stånd en centrumbildning med fokus på tvärveten-skaplig arbetsvetenskaplig forskning vid GU, och där institutionen varit mycket aktiv, kröntes med framgång då rektor tog beslut om centrumbildningen i december 2011. Namnet är Centrum för forskning om arbete och sysselsättning, Work and Employment Research Centre (WE) och det kommer att placeras vid Göteborgs miljövetenskapliga centrum med professor Birger Simonson som föreståndare.
Inom samverkansområdet har vidare en del kontakter med VGR och GR-regionen lett till forskningsförmedling via föreläs-ningar och andra former av kunskapsöver-föring.
Birgitta JordanssonPrefekt vid AV
Institutionen för arbetsvetenskap
Excellent forskning, sökt utbildningsprogram och ny centrumbildning.
(tkr) Grundutbildning Forskning Stöd Totalt
Intäkter
Anslag 7 375 3 763 11 138Uppdrag 2 133 1 600 3 733Bidrag 6 597 6 597Övriga intäkter * 1 352 4 184 25 5 561
Summa intäkter 10 860 16 144 25 27 029
Kostnader
Lönekostnader 4 071 6 112 3 674 13 857varav doktorander 49 1 463 1 1 513Driftskostnader 764 1 905 420 3 089Lokalkostnad 1 457 529 244 2 230Övriga kostnader ** 5 375 9 517 -4 314 10 578
Summa kostnader 11 667 18 063 25 29 755
Resultat -807 -1 919 0 -2 726
*) "Övriga intäkter" innehåller bl.a.internförsäljning av lärartimmar, interna bidrag inom universitetet samt uthyrning av lokaler.**) ”Övriga kostnader" innehåller bl.a.indirekta kostnader och avskrivningar samt kostnader för interna bidrag.
> INSTITUTIONER
31
î Ett nytt center för idrottslig prestationsutveckling och hälsofrämjande, Idrottshögskolan vid Göteborgs universitet, invigs 17 mars. 400 specialin-bjudna gäster och media fi ck bland annat se H.K.H. Prins Daniel inviga den helt nya anläggningen som innehåller multisporthall och kunskapscentrum. Idrottshögskolan blir en mötesplats för forskare, lärare och studenter från fl era av universitetets utbildningar, liksom för idrottens aktiva både vad gäller bredd och elit. Utöver den stora multisporthallen rymmer anläggningen vid Skånegatan ett för Västsverige unikt Kunskapscentrum för Hälsa och Prestationsutveck-ling, KHP. Här kan västsvensk idrott utvecklas genom avancerad mätutrust-ning – för bland annat styrka, uthållighet och rörelseanalys – produktutveck-ling, tillämpad forskning och teknikinnovationer.
î Cirka 28 Mkr tillfaller Göteborgs universitet, som ihop med Linköpings och Umeå universitet får mest medel från Vetenskapsrådet till utbildningsveten-skapliga forskning.
î Rådet för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet ger 4,6 Mkr till underhåll och utveckling av databasen Utvärdering genom uppföljning (UGU), ett longitudinellt forskningsprojekt som drivs i samarbete med Statistiska Centralbyrån.
î Professor Roger Säljö, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, utses den 17 oktober av rektor till ny dekan för Utbildningsvetenskap-liga fakulteten. Han efterträder professor Mikael Alexandersson på posten. Mikael Alexandersson blir ny rektor för Högskolan i Halmstad.
î Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs univer-sitet får Skolverkets uppdrag att förbereda de helt nya nationella proven i de samhällsorienterande ämnena religionskunskap och samhällskunskap, liksom nya nationella prov i naturorientering. Institutionen har också fått ett speciellt uppdrag att samordna arbetet även med SO-proven gällande historia och geografi .
î Centrum för yrkeskunnande, en ny centrumbildning vid Göteborgs universitet och Utbildningsvetenskapliga fakulteten invigs 21 januari. Uppdraget är att med hjälp av forskning, utvecklingsarbete och utbildning främja yrkeskunnan-dets, yrkespedagogikens och yrkesdidaktikens utveckling.
Ett urval större händelser vid fakulteten under året
Idrottshögskolan vid Göteborgs universitet invigdes 17 mars.
H.K.H. Prins Daniel mötte Dan Wallin i Idrottshögsko-lans kardiorespiratoriska rum.
VIKTIGA HÄNDELSER
32
Porto betalt
AvsändareUtbildningsvetenskapliga fakultetenBox 300405 30 Göteborg B