Vems är ansvaret? - En studie om Corporate Social Responsibility i svenska företag

Författare: Jenny Johansson Maria Ygemar Handledare: Thomas Karlsson Program: Health Management Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin: C-nivå, HT-2008 H andelshögskolan BBS

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att studera varför och hur företag arbetar med CSR, samt hur detta arbete kan redovisas. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i fyra företag i olika branscher, Trelleborg AB, Green Cargo, Vattenfall och SAS. Vi har även intervjuat en revisor och en konsult inom CSR-området samt gjort en attitydundersökning med hjälp av enkäter. CSR står för Corporate Social Responsibility och handlar om det ansvar som företag har gentemot samhälle och miljö. Det är ett brett begrepp som innefattar många olika aspekter och uppfattas olika i olika sammanhang. En anledning till att företag arbetar med CSR är att intressenter så som kunder, ägare, media, intresseorganisationer och myndigheter med flera påverkar och ställer krav på företag. Kunder kan välja bort produkter som inte anses vara producerade på ett ansvarsfullt sätt och kan bojkotta företag som inte tar sitt ansvar gentemot omgivningen. Media uppmärksammar företag som är dåliga exempel, vilket kan skada varumärket och ge dåligt rykte. Företag arbetar med CSR i tron om att det finns ett värde som skapar lönsamhet på lång sikt. Det finns inga studier som visar på ett tydligt samband mellan CSR och lönsamhet men ej heller motsatsen. De företag vi har granskat och även våra intervjupersoner är av den åsikten att CSR är lönsamt i längden. Det finns många sätt att arbeta med CSR, då det är ett stort område där företag fokuserar på olika aktiviteter som innefattas i CSR. Miljö är en central fråga bland många företag. Det handlar till exempel om att minska utsläpp, att hitta miljövänliga metoder och att ge kunden möjlighet att välja ur ett miljövänligt sortiment. Det är även vanligt att arbeta med socialt ansvarstagande, vilket berör såväl leverantörers som de egna medarbetarnas arbetssituation, samt att erbjuda sina kunder bra och säkra produkter. En del företag väljer även att ägna sig åt välgörenhet genom att exempelvis samarbeta med hjälporganisationer. Redovisning av CSR-arbete görs i en så kallad hållbarhetsrapport där företag har stor valmöjlighet vad gäller utformning och innehåll. Internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning utformas av organisationen Global Reporting Initiative (GRI), vilket anses som god redovisningssed.

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 1 1.2 Problemdiskussion ........................................................................................................... 2 1.3 Syfte ................................................................................................................................. 2

2. Metod..................................................................................................................................... 3

2.1 Forskningsmetod .............................................................................................................. 3 2.2 Urval................................................................................................................................. 3 2.3 Litteraturdiskussion.......................................................................................................... 3 2.4 Datainsamling................................................................................................................... 4

2.4.1 Primärdata ................................................................................................................. 4 2.4.2 Sekundärdata ............................................................................................................. 5

2.5 Reliabilitet ........................................................................................................................ 5 2.6 Validitet............................................................................................................................ 5

3. Referensram.......................................................................................................................... 6

3.1 CSR-begreppet ................................................................................................................. 6 3.2 Milton Friedman- “The business of business is business”............................................... 7 3.3 Två perspektiv .................................................................................................................. 8

3.3.1 Välgörenhet ............................................................................................................... 8 3.3.2 Kärnverksamhet ........................................................................................................ 8

3.4 CSR i olika länder ............................................................................................................ 9 3.5 Intressenters påverkan ...................................................................................................... 9

3.5.1 Kunden .................................................................................................................... 10 3.5.2 Anställda.................................................................................................................. 10 3.5.3 Intresseorganisationer.............................................................................................. 10 3.5.4 Media....................................................................................................................... 11 3.5.5 Statliga intresseorganisationer................................................................................. 11

3.6 Hållbarhetsredovisning................................................................................................... 12 3.6.1 Sveriges bästa hållbarhetsredovisningar ................................................................. 14 3.6.2 Vad säger Sveriges lag om hållbarhetsredovisning?............................................... 14

3.7 Kommunikation.............................................................................................................. 15 3.8 Lönsamhet ...................................................................................................................... 15

4. Empiri och analys............................................................................................................... 18

4.1 Företagsbeskrivningar .................................................................................................... 18 4.1.1 Trelleborg AB ......................................................................................................... 18 4.1.2 Green Cargo AB...................................................................................................... 18 4.1.3 Vattenfall ................................................................................................................. 18 4.1.4 SAS Group .............................................................................................................. 18 4.1.5 Stradvise AB ........................................................................................................... 19 4.1.6 Öhrlings PricewaterhouseCoopers (PWC).............................................................. 19

4.2 Varför arbetar företag med CSR?................................................................................... 19 4.2.1 Intressentdialog ....................................................................................................... 19 4.2.2 Intressenter .............................................................................................................. 20 4.2.3 Lönsamhet ............................................................................................................... 21

4.3 Hur arbetar företag med CSR? ....................................................................................... 22 4.3.1 Miljö ........................................................................................................................ 24

4.3.2 Socialt ansvar .......................................................................................................... 26 4.3.3 Välgörenhet ............................................................................................................. 27

4.4 Vilka arbetar med CSR?................................................................................................. 29 4.5 Hållbarhetsredovisning................................................................................................... 29

4.5.1 Utformning .............................................................................................................. 30 4.5.2 CSR och hållbar utveckling..................................................................................... 31 4.5.3 Code of Conduct...................................................................................................... 32 4.5.4 Nyckeltal ................................................................................................................. 34 4.5.5 Redovisningsprinciper............................................................................................. 36 4.5.6 Oberoende bestyrkande ........................................................................................... 37

4.6 Vad tycker konsumenter?............................................................................................... 38 5. Diskussion ........................................................................................................................... 40

5.1 Lätt att göra rätt? ............................................................................................................ 40 5.2 Lönsamt eller ej? ............................................................................................................ 40 5.3 Vad händer vid ekonomiska problem?........................................................................... 41

6. Slutsats................................................................................................................................. 42

6.1 Resultatdiskussion.......................................................................................................... 42 6.2 Förslag till vidare forskning ........................................................................................... 43

Referenser Bilaga 1 Enkätfrågor Bilaga 2 Intervjufrågor Marie Norrgårdh, revisor, PWC Bilaga 3 Intervjufrågor Kjell Legernaes, konsult, Stradvise

1. Inledning

detta kapitel introducerar vi läsaren till ämnesområdet för uppsatsen. Efter det kommer en problemdiskussion, som sedan leder till vår problemformulering. Därefter presenterar

vi syftet med uppsatsen. I

1.1 Bakgrund

Idag ställs allt högre krav på företag. Att vara ett lönsamt företag som följer lagen är inte längre tillräckligt anser många. Företag påverkar sin omgivning såsom miljö, medarbetare, leverantörer och kunder och kan därmed tyckas ha ett ansvar gentemot dessa. De senaste åren har miljöfrågan hamnat alltmer i fokus, och samhället, och kanske framförallt företag, måste ta sitt ansvar. Faktum är att våra naturresurser är begränsade och därför måste vi alla värna om dessa och hushålla med våra knappa resurser. Minskad miljöförstöring är ett omdebatterat ämne och kan komma att bli en alltmer betydelsefull konkurrensfördel för företag. Att erbjuda miljövänliga lösningar är vanligt hos företag idag, vilket är ett sätt att visa ansvarstagande. Företag kan genom att tillhandahålla ett brett sortiment av varor och tjänster som är miljövänligt framställda, på så vis även influera sina kunder att ta ansvar. Genom marknadsföring av dessa produkter blir omgivningen också påverkad att ta ställning för miljön. Det är fler faktorer än miljön som företag bör ta hänsyn till. Att arbetsförhållandena är goda på arbetsplatsen, att de anställda får skälig lön och inte utsätts för risker är några av dessa. I Sverige finns lagar såsom arbetsmiljölagen (AML) för att undvika missförhållanden, men i många länder saknas motsvarigheter till detta. Därför sträcker sig ansvaret även utanför den egna organisationens gränser. Många svenska företag handlar med utländska företag och kan göra ett ställningstagande vid val av till exempel tillverkare och leverantörer mot bakgrund av deras arbetsförhållanden. Företag har alltså stor påverkan på omgivningen, men omgivningen påverkar också företag. Konsumenter har makten att välja vilket företag de ska handla av, och även vilka produkter de ska köpa. Konsumenter kan bojkotta ett företag om det anses vara en miljöbov eller om företag i fråga till exempel importerar från fabriker som bryter mot mänskliga rättigheter. På så sätt påverkas företag och tvingas anpassa sig efter kraven, vilket i detta fall kan leda till minskad miljöförstöring och omvärdering vid val av leverantör. Ökad efterfrågan på miljövänliga varor och tjänster kan i längden leda till att företag erbjuder ett större sortiment av miljövänligt framställda produkter, vilket kan gynna både företag, kunder och omgivningen. Inte bara konsumenter påverkar företags ställningstaganden och handlingar vad gäller ansvar gentemot omgivningen. Aktieägare har också ett val när de ska göra sina investeringar i olika företag. Det är inte alltid bara lönsamheten som styr valet av köp. Det är möjligt att göra så kallade hållbara investeringar där hänsyn tas till sociala, miljömässiga och etiska förhållanden utöver de ekonomiska faktorerna. (www.swesif.org)

1

Informationsflödet är stort i dagens samhälle. Miljöförstöring och dåliga förhållanden uppdagas ofta i media vilket betyder att företag måste ta detta i beaktning och tänka på sin profil. Om en negativ bild av ett företag framhävs, kan företaget i fråga förlora kunder på grund av detta. Media kan därmed också förmedla en positiv bild av företag som visar stort ansvarstagande, vilket kan bidra till ökad kundkrets och dessutom att fler företag börjar arbeta med ansvarstagande.

1.2 Problemdiskussion

Är ett företags enda uppgift att uppnå maximal vinst eller har företag också ett ansvar gentemot omvärlden? Företag påverkar omgivningen i utövandet av sin verksamhet i synnerhet stora företag. Därför kan det tyckas vara på sin plats att företag tar ansvar för sina handlingar och arbetar för minsta möjliga negativa påverkan. Alltfler företag anammar detta synsätt, varför det kan vara ett måste att beakta ansvarstagande för att kunna klara konkurrensen. I vissa fall kan dessa frågor vara det som skiljer ett företag från ett annat. Medias starka framväxt har resulterat i välinformerade intressenter i synnerhet kunder, som får information om företag från många håll. Icke ansvarsfullt beteende sprider sig snabbt via media, varför företag måste tänka på sina handlingar. Uttrycket ”all publicitet är bra publicitet” har spelat ut sin roll. Företag har inte råd att bygga sitt rykte oplanerat. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som handlar om ansvarstagande. Begreppet kan tolkas på olika sätt, vilket vi återkommer till. Det är ett nytt begrepp som var relativt okänt för tio år sedan, medan det i dagsläget är många företag som aktivt arbetar med dessa frågor. För att företag ska kunna visa att de tar ansvar som sträcker sig utöver det rent ekonomiska, kan företag utforma en hållbarhetsrapport. Denna rapport kan vara integrerad i årsredovisningen eller utgöra en enskild del. Här kan företag visa var de står i olika frågor gällande etik, miljö och sociala förhållanden, vad de strävar mot och vill uppnå, hur och varför de tar ansvar. I takt med att allt högre krav ställs på företag blir det viktigare att på ett tydligt sätt visa sitt ställningstagande. (Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2008) Frågan är varför företag arbetar med CSR? Gör företag det för att intressenterna kräver det? Måste företag enligt lag ta ett visst ansvar? Beror det på att det är lönsamt för verksamheten? Eller är det helt enkelt för att företag vill värna om omvärlden? Hur arbetar företag med CSR? Vilka faktorer arbetar de med och skiljer det sig åt för olika företag? Vidare ställer vi oss frågan hur dessa ”mjuka faktorer” redovisas? Går det överhuvudtaget att redovisa på ett sätt som ger en rättvisande bild över arbetet? Finns det lagstiftning och riktlinjer inom området för hållbarhetsredovisning?

1.3 Syfte

Vårt syfte med uppsatsen är att studera varför och hur företag arbetar med CSR, samt hur detta arbete kan redovisas.

2

2. Metod

metoddelen beskriver vi tillvägagångssätt för studiens utförande. Vi redogör även för val av intervjumetod samt hur data har samlats in. I

2.1 Forskningsmetod

I denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ analys av varför och hur företag arbetar med CSR och hur detta arbete redovisas. Vid kvalitativ bearbetning används oftast textmaterial till skillnad från kvantitativ då siffror och statistik är utgångspunkten. (Patel & Davidsson 2003) Andra faktorer som utmärker den kvalitativa forskningsmetoden är att den är induktiv, det vill säga att en teori formuleras som grundas på insamlad data. Dessutom är den kvalitativa analysen tolkningsinriktad, vilket innebär att förståelsen för den sociala verkligheten utgår från hur vissa personer upplever den verklighet som studeras. Vidare innebär denna forskningsmetod en ontologisk ståndpunkt, alltså att sociala egenskaper beror på samspelet mellan individer. (Bryman & Bell 2005) CSR är ett brett område som kan tolkas på olika sätt. Vi har studerat specifika företag och utgått från deras synsätt, varför en kvalitativ analys är att föredra.

2.2 Urval

Vi har valt att studera i huvudsak fyra svenska multinationella företag inom varierande branscher; Trelleborg AB, SAS, Green Cargo och Vattenfall. Vi valde dessa företag eftersom de är goda exempel på bra CSR-arbete och framstående hållbarhetsredovisning. Dessa fyra företag fick FAR SRS:s (branschorganisationen för revisorer och rådgivare) utmärkelse för bästa hållbarhetsrapport i olika kategorier år 2007. Vi kommer därför att utgå från deras hållbarhetsrapporter.

2.3 Litteraturdiskussion

Begreppet CSR är relativt nytt och det är lätt att hitta aktuell information inom området. Vi har därför valt att utgå från nyare böcker såsom exempelvis License to Operate som är en bok som kom ut år 2008. Denna bok är skriven av Lars-Olle Larsson som är specialistrevisor och expert på hållbarhetsredovisning och intern kontroll i Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Öhrlings PricewaterhouseCoopers har även givit ut boken CSR - Från risk till värde (år 2008) som ger en tydlig och bred bild över den aktuella situationen grundad på forskning, vilken också är en utgångspunkt i denna uppsats. Även CSR: Företagsansvar i förändring som Maria Grafström (2008) med flera har skrivit, har vi använt oss av, då den belyser diskussionen om företagsansvar och hur detta har utvecklats genom åren. För att få en uppfattning om huruvida CSR-arbete är lönsamt eller ej, har vi även utgått från ett antal vetenskapliga artiklar som utreder sambandet. Även andra artiklar ligger till grund för denna uppsats för att få en aktuell och uppdaterad diskussion.

3

2.4 Datainsamling

Data samlas in med hjälp av två olika tekniker; primärdata då informationen samlas in för första gången samt sekundärdata då redan insamlat material används. Primärdata kan samlas in med hjälp av exempelvis intervju eller direkt observation. (Arbnor & Bjelke 1994)

2.4.1 Primärdata Vi har samlat in primärdata genom intervjuer av olika slag. En personlig intervju har genomförts med Marie Norrgårdh som är revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Vi valde att intervjua en revisor som arbetar med rådgivning och granskning av hållbarhetsrapporter för att få en oberoende aktörs synvinkel. Vi har även gjort en telefonintervju med Kjell Legernaes som driver konsultföretaget Stradvise som verkar inom CSR-området. Kjell Legernaes har lång erfarenhet av CSR-arbete, då han har granskat och arbetat med företag som är framgångsrika inom CSR, men även företag som inte har några kunskaper inom området. Intervju I våra intervjuer har öppna frågor ställts och vi har tillämpat en ostrukturerad intervjuteknik. Kvalitativa intervjuer är vanligen ostrukturerade, vilket innebär att fokus ligger på intervjupersonens egna uppfattningar och att frågorna anpassas under intervjuns gång. Intervjun blir därmed flexibel och kan formas efter de frågor som anses intressanta som dyker upp under intervjun. (Bryman & Bell 2005) Kvantitativa intervjuer är istället fasta i sin struktur och tillåter inte avvikelse i varken ordningsföljd och val av frågor, då intervjun ämnar avspegla intervjuarens intresse (Bryman & Bell 2005). Det finns en risk för att den kvalitativa intervjun skapar förvirring eftersom en fast struktur inte följs men vi anser trots det att denna teknik är lämpligast, då vi är intresserade av intervjupersonens egna uppfattningar och inte vill missa intressant information på grund av för fast struktur. Enkäter För att undersöka konsumenters värderingar angående företagens ansvarstagande har vi genomfört en attitydundersökning med hjälp av enkäter. Enkäterna har mailats ut till respondenterna, vilka är personer som vi har någon relation till såsom arbetskamrater, släkt, vänner och bekanta. Majoriteten av respondenterna är unga människor mellan 20 och 30 år, men även äldre såväl som yngre personer är representerade. Det finns en spridning bland dem som mottagit enkäten vad gäller yrke, intressen, och härkomst. Enkätunderökningen är ingen statistisk undersökning som representerar Sveriges befolknings åsikter, utan syftar till att ge en indikation om hur attityden till ansvarstagande kan se ut. Enkäten är en typ av standardiserad intervju då samma frågor ställs i samma ordning till samtliga respondenter. En betydande skillnad från en intervju är dock att intervjuaren inte är närvarande då frågorna ställs. Därför är det av stor vikt att frågorna är tydligt utformade och lätta att förstå. Enkäter har vanligen slutna frågor i stor utsträckning, då det är lättare att besvara än öppna. Det är också viktigt att begränsa antalet frågor då det annars är risk för att respondenten tappar intresset. (Bryman & Bell 2005) Fördelar med enkäter framför strukturerade intervjuer är bland annat:

4

• Billigare att administrera • Snabbare att administrera • Respondenten blir inte påverkad av någon intervjuare • Respondenten kan besvara enkäten när det passar • Ett stort antal respondenter kan nås

Nackdelar med enkäter kan vara:

• Respondenten kan inte ställa frågor angående enkäten • Följdfrågor går ej att ställa • Svårt att få svar på stort antal frågor • Större bortfall (Bryman & Bell 2005)

Vi har använt oss av en strukturerad enkät med fasta svarsalternativ då det är enklare att svara och framför allt att sammanställa. Trots att det finns nackdelar med enkäter anser vi fördelarna vara övervägande i vårt fall. Enkäterna utgör endast en begränsad del av undersökningen, som kommer att ge oss ett bra underlag för konsumenters syn på företags ansvarstagande.

2.4.2 Sekundärdata För att studera hur CSR redovisas, har vi granskat de utvalda företagens hållbarhetsrapporter. Skillnader och likheter har utvärderats och redovisas senare i denna uppsats. Vi har även valt att använda oss av företagens webbplatser som informationskälla i granskningen. Anledningen till att vi valde webbplatserna är för att det är det lämpligaste mediet för företag att kommunicera sitt ansvarstagande. Flera företag som vi har försökt kontakta för intervju har avböjt med anledning av tidsbrist och istället hänvisat till sin hemsida, där all information ska finnas tillgänglig.

2.5 Reliabilitet

Reliabilitet är ett begrepp som handlar om huruvida resultatet blir det samma om undersökningen skulle utföras av någon annan vid annan tidpunkt. Inom företagsekonomi används reliabilitet vid val av lämpliga mått som ska vara konsekventa och pålitliga (Bryman & Bell 2005). Eftersom vi främst kommer att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod är detta begrepp inte av betydande vikt, då det är mer centralt vid en kvantitativ analys. Undersökningen bygger på olika individers uppfattning och våra egna slutsatser utifrån dessa.

2.6 Validitet

Ett annat kriterium för bedömning av forskning inom företagsekonomi är validitet. Detta handlar om huruvida ett mått för ett begrepp verkligen mäter begreppet i fråga. Är de slutsatser som har dragits verkligen ett resultat av undersökningen vill säga? Även detta begrepp är mer centralt i en kvantitativ undersökning. Kvalitetssäkringar inom kvalitativa undersökningar för hög trovärdighet är tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet. (Bryman & Bell 2005) För att uppsatsen ska uppnå hög trovärdighet har ämnet studerats noggrant och med en kritisk inställning har en så objektiv bild som möjligt i form av referensram skapats.

5

3. Referensram

etta kapitel innefattar de resonemang som vi kommer att ha som underlag för empiri- och analysavsnittet. Här behandlas bland annat begreppet CSR och

hållbarhetsredovisning. D

3.1 CSR-begreppet

För att kunna svara på frågan varför företag arbetar med CSR måste det stå klart vad detta begrepp innebär. CSR står för Corporate Social Responsibility och handlar om det ansvar som företag har gentemot samhälle och miljö. På svenska översätts begreppet ofta med samhällsansvar eller medborgaransvar. (www.wikipedia.org) Detta ansvar kan delas upp i tre delar, däribland etiskt ansvarstagande, vilket handlar om affärsetik, alltså det sätt företag gör affärer på. Vilka krav ställs på underleverantörer till exempel? Uppnår medarbetarna hos underleverantörer företags krav på arbetsförhållanden såsom drägliga arbetstider, rimlig lön och säkra arbetsmoment? Dessutom handlar etiskt ansvartagande även om att garantera säkra produkter för sina kunder. (Ibid) En annan del av ansvarstagandet är det miljömässiga som innebär att långsiktigt arbeta så miljövänligt som möjligt. Företag förväntas bidra till en medvetenhet hos medarbetare, kunder och underleverantörer om hur miljön påverkas och utnyttja resurser på ett effektivt och hållbart sätt. (Ibid) Den tredje delen är företags sociala ansvarstagande, vilket handlar om hur de sociala förhållandena ser ut på arbetsplatsen. Det kan röra sig om att försäkra att ingen grupp diskrimineras på arbetet, att det finns en balans mellan kön, åldrar, religioner och så vidare. (Ibid) Europeiska Unionen definierar CSR som följer:

A concept whereby companies integrate social and environmental concerns in their business operations and in their interaction with their stakeholders on a voluntary basis (www.ec.europa.eu).

Det handlar alltså både om sociala och miljömässiga faktorer trots den engelska termen Corporate Social Responsibility. CSR-arbetet ska inte vara skiljt från företags strategi utan integrerad med dess verksamhet. Det är frivilligt att arbeta med CSR då det är ett självvalt ansvar gentemot företags intressenter. En liknande definition görs av World Business Council for Sustainable Development:

Corporate Social Responsibility is the continuing commitment by business to behave ethically and contribute to economic development while improving the quality of life of the workforce and their families as well as of the local community and societal at large (www.wbcsd.org).

6

Företag har alltså ett etiskt ansvar och ska bidra till ekonomisk utveckling men också förhöja livskvaliteten för medarbetarna och deras familjer så väl som den närmsta omgivningen och samhället i stort. Ofta används CSR synonymt med begreppet hållbar utveckling. Den vanligaste definitionen på detta begrepp publicerades vid FN:s världskonferens år 1987 i Brundlandtrapporten Our Common Future och lyder:

Development that meet the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.

Att använda dessa begrepp synonymt är i viss mån felaktigt eftersom det senare är ett betydligt vidare begrepp, vilket också gör det svårare att tillämpa i företags verksamheter. Som visas ovan är CSR ett brett begrepp som kan innefatta en stor mängd frågor. Olika intressenter har olika krav på företag och företagsledningar har varierande kompetens och intressen inom området. Det är alltså upp till varje företag att definiera sin syn på CSR och vad arbetet med detta ska omfatta då det inte finns något facit med rätta svar. Varje företag måste definiera sina egna viktigaste intressenter och ta reda på vilka krav dessa ställer. (Larsson & Ljungdahl 2008)

3.2 Milton Friedman- “The business of business is business”

Det är inte en självklarhet för alla att företag har ett samhällsansvar. Milton Friedman var en av dem som hävdade att företags uppgift är att maximera vinst och ingenting annat. I artikeln “The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits” som publicerades I The New York Times Magazine år 1970 framgår en annan syn på ansvarstagande.

What does it mean to say that "business" has responsibilities? Only people can have responsibilities (The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits 1970).

Friedman menar att företag som helhet inte har något ansvar gentemot omvärlden, då det endast är människor som har ett ansvar. Visserligen finns det människor bakom företag och VD har ett direkt ansvar för sina anställda, vilket innebär att tillfredsställa deras behov såsom att betala ut deras lön. Enligt Friedman har dock även VD ett visst socialt ansvar men då snarare gentemot sin familj, sina känslor, sin kyrka, stad eller land och så vidare. Det är möjligt att avstå från en del av sin inkomst till förmån för saker som för denne anses värdefulla. Det är möjligt att bojkotta vissa företag eller till och med sluta arbeta för att exempelvis istället tjäna landets armé. I samtliga fall är det egna resurser i form av tid, pengar eller kraft som går åt, och alltså inte de anställdas resurser som förbrukas. All form av resurskrävande socialt ansvarstagande i egenskap av företag, är enligt honom att spendera andras pengar på gemensamma intressen, vilket Friedman menar är fel. De aktieägare eller anställda som önskar att ta ansvar och göra mer än vad lagen kräver kan istället använda sina egna pengar till detta ändamål. Milton Friedman hävdar i artikeln att socialt ansvarstagande tillåter en form av socialism, då politiska åsikter får styra hur knappa resurser spenderas istället för marknaden. Vidare framhåller han i artikeln att ledningen är experter på att producera den produkt som företag

7

syftar till, men vad vet ledningen om samhällets bästa? Sammanfattningsvis menar Friedman helt enkelt att företag har en roll och ska inte ägna sig åt någonting annat:

There is one and only one social responsibility of business – to use it resources and engage in activities designed to increase its profits so long as it stays within the rules of the game, which is to say, engages in open and free competition without deception or fraud (The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits 1970).

Även om vi och många med oss inte delar denna uppfattning om företags ansvarstagande, bör en medvetenhet finnas om att det finns kritik riktad mot fenomenet. Alla tycker inte att företag har ett socialt, etiskt och miljömässigt ansvar utan att företag istället ska ägna sig åt sin kärnverksamhet och ingenting annat.

3.3 Två perspektiv

Vi har tidigare nämnt ett antal definitioner på CSR, vilket tyder på att det är ett brett begrepp. Idag finns två övergripande perspektiv på socialt ansvar. Det ena perspektivet likställer socialt ansvar med välgörenhet eller sponsring. Det andra perspektivet representeras av företag som genom att utgå från sin kärnverksamhet tar socialt ansvar. Självklart kan företag använda sig av båda dessa perspektiv, eftersom de inte utesluter varandra. (Grafström, Göthberg & Windell 2008)

3.3.1 Välgörenhet Det är allt fler företag som donerar pengar till välgörenhet och när företag ska presentera något exempel på hur de tar socialt ansvar är det ofta något välgörenhetsprojekt som lyfts fram. I sina hållbarhetsredovisningar skriver företag om olika organisationer som de sponsrar. Det kan till exempel handla om bidrag till SOS barnbyar, BRIS och UNICEF etcetera. Inom ramen för företags sponsringsstrategier utvecklas även välgörenhetsengagemang, då många företag väljer att satsa på idrotts- och kultursponsring, som kan ses som social sponsring. Företag sponsrar olika projekt som handlar om att vara en god samhällsmedborgare. Ett exempel på social sponsring är när kunder får vara med och bidra till samhället. Kampanjen ”runda upp” är ett sådant exempel, som innebär att kunden hos olika butikskedjor kan välja att runda av slutsumman uppåt där mellanskillnaden sedan skänks till Röda korset. (Ibid)

3.3.2 Kärnverksamhet Att utgå från företags kärnverksamhet är ett annat förhållningssätt till CSR, vilket också är den utgångspunkt vi kommer att ha i uppsatsen. Välgörenhet handlar framför allt om en externt riktad aktivitet medan CSR i detta perspektiv handlar om de interna processerna och hur kärnverksamheten i företaget bedrivs. Det innebär att företag analyserar hur verksamheten påverkar miljön och omgivningen, för att sedan kunna identifiera kritiska delar i affärsverksamheten som har negativ inverkan, och därmed försöker minska dessa delar. Socialt ansvarstagande i företag skiljer sig från bransch till bransch. En del verksamhetsområden är miljöfarliga och mer ohälsosamma för människor, såsom tobaks- och oljeindustrin. Företag inom dessa branscher bör vara extra uppmärksamma vad gäller det sociala ansvaret. Även om dessa företag säljer farliga produkter kan de ändå arbeta med att försöka minimera skadorna. I andra branscher såsom tillverkningsföretag ligger fokus på produktionen av produkter. Utmaningen kan då handla om att se till att dessa säkerställs och att hänsyn tas till miljömässiga och sociala aspekter i hela leverantörskedjan. Många av dessa

8

företag ställer krav på ansvarstagande hos sina leverantörer vad gäller miljöpåverkan under exempelvis tillverkning. (Grafström, Göthberg & Windell 2008) Att ta socialt ansvar utifrån kärnverksamheten är inte bara branschspecifikt utan påverkas också av hur företags geografiska spridning ser ut. De företag som enbart bedrivs inom Sverige ställs inför mindre utmaningar jämfört med de företag som är verksamma inom flera länder. (Ibid)

3.4 CSR i olika länder

Arbetet kring CSR ser olika ut i olika delar av världen. Företag i Skandinavien har under lång tid tagit hänsyn till etiska och sociala aspekter och med globaliseringen blir dessa frågor bara mer och mer aktuella. Gemensamt för de skandinaviska länderna är tydlig reglering om miljö och arbetsmiljö som funnits sedan 1980-talet, varför miljöfrågor blivit integrerade i företags verksamheter med åren. Många företagare menar också att etiskt och socialt ansvarstagande har spelat en naturlig roll i sättet att driva affärsverksamhet. Ofta har socialt, etiskt och miljömässigt ansvarstagande varit outtalat och ett informellt inslag till följd av omgivningens förväntningar. I och med ökad globalisering är nu utmaningen att hitta ett systematiskt sätt att arbeta med dessa frågor och visa hur detta arbete går till. (May, Cheney & Roper 2007) Debatten om CSR handlar främst om europeiska och amerikanska kulturer. I Asien har CSR-begreppet inte samma utbredning som i västvärlden, men globaliseringen sätter sina spår även där. För att kunna konkurrera med övriga världen måste företag i Asien också följa med i utvecklingen och anpassa sig till intressenternas krav. Synen på CSR och sättet att praktisera ansvarstagande beror mycket på kultur, religion och socioekonomiskt tillstånd. I Asien har kultur och religion stor betydelse i affärsverksamheten, varför synen på CSR skiljer sig från vårt synsätt i Skandinavien till exempel. I västvärlden är CSR-debatten omtalad i media i stor utsträckning, medan detta inte alls förekommer på samma sätt i Asien. (Ibid)

3.5 Intressenters påverkan

Under 1990-talet i Sverige ställde en rad olika intressentgrupper högre krav på företag att ta ett ökat socialt ansvar. Konsumenters krav var att företags produkter skulle vara tillverkade under acceptabla förhållanden där hänsyn till miljön måste tas i beaktning. Debatter pågick om den ökade globaliseringen och hur företag ansvarade för arbetsförhållanden hos sina leverantörer. Detaljhandeln och utvinningsindustrin är exempel på branscher som blev kritiserade av omgivningen, vilket bidrog till ett tidigt engagemang för dessa branscher att börja arbeta med CSR. I och med att företag i detaljhandeln började arbeta mer strategiskt med ansvarsfrågor ställde de större krav på sina leverantörer. De började också granska både leverantörerna och underleverantörerna. Inom utvinningsindustrin ökade också ansvaret för sociala frågorna. De blev anklagade för att deras kunder bröt mot mänskliga rättigheter. 2003 blev Sandvik och Atlas Copco kritiserade för att de sålt gruvmaterial till två gruvbolag, som i sin tur blev anklagade för att deras guldutvinning lett till stora miljöförstöringar. Därmed blev Sandvik och Atlas Copco klandrade för att indirekt vara delaktiga i miljöförstöringen. (Grafström, Göthberg & Windell 2008) Aktörer i omgivningen påverkar och påverkas av företags agerande. Därför är det utifrån företags perspektiv av stor vikt att avgöra vilka intressenter som företag har särskilt

9

betydelsefulla relationer till, som har stor påverkan beroende på tid och situation. Företag påverkas av aktörer där relationen antingen är direkt eller indirekt. SwedWatch, CorpWatch och Human Rights är olika intresseorganisationer och exempel på indirekta aktörer, vars uppgift är att granska företags beteende. Dessa granskningar visas sedan i rapporter som förmedlas till media, konsulter och etiska investerare. Genom att företag blir uppmärksammade i media, visas tydligt att informationen i rapporterna har stor inverkan på ett företag. Alltså kan intresseorganisationer som företag enbart har en indirekt relation till, ha stort inflytande. Aktörer som finns i företagets omgivning kan vara kunder, anställda, ägare och leverantörer, men även staten, intresseorganisationer och media. (Ibid)

3.5.1 Kunden Numera ställer kunden högre krav än tidigare, och kunden förväntar sig ett värde som motsvarar det pris som betalas hos företag. I och med den ökade konkurrensen blir det svårare för företag att leva upp till kraven som ställs. Idag räcker det inte för företag att enbart leverera en ”bra” produkt, service eller tjänst, utan företag måste leverera mervärden. Kunden ska kunna identifiera sig med produkten och företagets värderingar, vilket gör att företaget eller själva produkten måste stå för något. Företag måste gentemot kunden visa att de tar ansvar och att de förstår sin roll i samhället. (Löhman & Steinholtz 2004) Ett uttryck som blivit vanligt under de senaste åren är ”att rösta med fötterna”, vilket betyder att konsumenter visar sin vilja genom sin konsumtion. Makten från konsumenten blir allt starkare och efterfrågan på företag med ansvarsfulla produkter ökar. Rättvise- och miljömärkta produkter tar fler marknadsandelar än tidigare, vilket tyder på att det finns en marknad för ”goda” produkter och företag. De företag som har goda värderingar och ställningstagande är också de som kunden kommer att välja. (Ibid)

3.5.2 Anställda En av de strategiskt viktiga intressenterna för ett företag, ur ett CSR- perspektiv är de anställda. Om företag inte behandlar sina medarbetare på ett bra sätt, kan den viktigaste resursen för företag försvinna, nämligen kompetensen. Det är medarbetarna som ser till att ledningens idéer förvekligas. Är de anställda engagerade blir kunderna nöjda och företaget i fråga blir lönsamt, vilket på sikt kan leda till att företaget blir framgångsrikt. (Löhman & Steinholtz 2004) Många företag utarbetar en så kallad uppförandekod eller code of conduct, som innehåller ett formellt åtagande och en beskrivning av företags värderingar men avser också i vissa fall relationen med andra intressenter. (SIS handbok 2005)

3.5.3 Intresseorganisationer Intresseorganisationer har fått en ökad betydelse för företag och dess verksamhet genom sin förbättrade förmåga att organisera sig och att nå ut med sitt budskap. Flera intresseorganisationer har vuxit fram inom området för företags sociala ansvar, och de arbetar aktivt med att kontrollera och bevaka företags leverantörer och kunder. Dessa granskningar görs oftast i samarbete med intresseorganisationer i andra länder. Andra intresseorganisationer anser att det behövs konkreta riktlinjer och standarder för att företag ska kunna förbättra sitt sociala ansvarstagande. Det finns även de intresseorganisationer som arbetar med att ge råd till företag om hur de kan agera för att undvika att bryta mot mänskliga rättigheter och för att ta ett ökat socialt och miljömässigt ansvar. (Grafström, Göthberg & Windell 2008). Flera intresseorganisationer såsom Greenpeace och SwedWatch använder sig av media för att sprida information runt om i världen gällande olika företagsaktiviteter. Genom att utnyttja

10

dessa publiceringskanaler är det flera intresseorganisationer som väcker uppmärksamhet kring företag och deras agerande. Ett exempel är energi- och oljeföretaget Shell som för många år sedan fick erfara hur media kan användas som en betydelsefull informationsspridare. Shell beslöt nämligen år 1995 att sänka sin gamla oljeplattform Brent Spar i havet, vilket godkändes av den brittiska regeringen. Greenpeace däremot riktade stark kritik mot detta projekt och menade att Shell valde de mest kostnadseffektiva sättet, snarare än det mest miljövänliga. Shell som hade gjort en omfattande miljökonsekvensbedömning kring olika lösningar att göra sig av med plattformen, hade kommit fram till att detta var det mest miljövänliga alternativet. I utredningen visade det sig att så var fallet. Trots detta framstod Shell som en av tidernas största miljöbovar, vilket spred sig snabbt i media. Kritiken och även en mängd bojkotter fortsatte, och efter ett par månader tvingades Shell att ändra sitt beslut. Därför valde de i stället att göra plattformen till en ny färjeterminal i Norge. (Ibid)

3.5.4 Media Media är med och påverkar företag, genom att de exempelvis publicerar rapporter som granskande intresseorganisationer ger ut. Flera intressentgrupper samspelar och väcker uppmärksamhet kring frågor som handlar om att företag ska ta ett ökat ansvarstagande. Svenska Dagbladet valde exempelvis att publicera flera artiklar om den rapport som intresseorganisationen SwedWatch gjort om företaget Clas Ohlson och deras bristande krav på sina leverantörer i Kina. Vid ett annat tillfälle var det istället den etiska investeraren Banco som delvis på grund av SwedWatch granskning föranledde en ny artikel, då de valde att sälja sitt aktieinnehav i Clas Ohlson. (Grafström, Göthberg & Windell 2008) Media fungerar även som en positiv kanal för företag. De företag som är framstående lyfts oftast fram i media, vilket kan skapa en positiv effekt för företag. (Ibid)

3.5.5 Statliga intresseorganisationer En central intressegrupp för företag är statliga intresseorganisationer, eftersom de har rätt att stifta lagar och att utarbeta olika policys. Men på området CSR har de i de flesta fall, valt att inte stifta några lagar. Däremot arbetar de statliga organisationerna för att företag bör ta ett ökat socialt ansvar. FN är exempel på en organisation som visat stort engagemang för att företag ska ta socialt ansvar. Kofi Annan, som var generalsekreterare i slutet av 1990- talet, lanserade då initiativet Global Compact som syftar till att företag ska vara engagerade angående tillståndet i världen. FN ville därmed få företag delaktiga i skapandet av en mer rättvis värld. Global Compacts tio principer omfattar områden som FN anser ligger innanför ramen för företags sociala ansvar. Det handlar framför allt om mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöansvar. År 2000 invigdes projektet Global Compact för att samarbetet mellan företag, FN och civilsamhället skulle stimuleras och där frågor om socialt ansvarstagande skulle tas med på agendan. (Grafström, Göthberg & Windell 2008) Initiativet Global Compact innebär att företag som väljer att ansluta sig till detta, förbinder sig till att följa de tio principerna som följer nedan: Mänskliga rättigheter 1. Företag ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka; och 2. försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter. Arbetsvillkor 3. Företag ombeds att upprätthålla ("uphold") föreningsfrihet och ett faktiskt ("effective") erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar; 4. avskaffande av alla former av tvångsarbete;

11

5. faktiskt ("effective") avskaffande av barnarbete; och 6. avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning. Miljö 7. Företag ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker; 8. ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och 9. uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. Korruption 10. Företag bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. (www.regeringen.se)

3.6 Hållbarhetsredovisning

För att kunna visa hur företag arbetar med CSR och ansvarstagande har det blivit allt vanligare att utforma så kallade hållbarhetsrapporter. Dessa är antingen separata publikationer eller integrerade i årsredovisningen som fristående avsnitt. Undersökningar har visat att i genomsnitt vartannat större företag i Sverige och även i de flesta andra industrialiserade länderna lämnar någon form av hållbarhetsredovisning. I branscher som olja och gas, energi, kemiindustri och skogsindustri är andelen till och med betydligt högre där lång erfarenhet av främst miljöfrågor finns. Eftersom dessa rapporter är frivilliga finns det inte heller några formella krav på utformningen. Detta betyder att företag har friheten att välja vad som ska inkluderas och hur de ska se ut. (Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2008) Det finns alltså ingen lag som kräver hållbarhetsredovisning i privata företag och heller inga krav på hur dessa ska se ut. Däremot finns internationella riktlinjer ”Sustainability Reporting Guidelines” som ges ut av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). Dessa riktlinjer har funnits i tio år och är numera väletablerade bland större företag och anses i hållbarhetsredovisningssammanhang stå för god redovisningssed. (Ibid) GRI:s vision är att rapportering av ekonomisk, miljömässig och social karaktär ska bli lika accepterad och standardiserad som traditionell finansiell rapportering. Riktlinjerna utgör ett ramverk som ska främja transparens och ansvarstagande i organisationer världen över. GRI rekommenderar att organisationer använder sig av riktlinjerna som bas i alla årliga rapporter och gör gällande att de kan följas av organisationer oberoende storlek, bransch och placering. Riktlinjerna uppdateras hela tiden i samarbete med organisationens intressenter. År 2006 utformades tredje generationens riktlinjer (G3) där det även uppmuntras att användarna ska ange vilken redovisningsnivå företaget befinner sig på (se nedan) (GRI Application Level).

12

(www.globalreporting.org) GRI:s riktlinjer är uppdelade i två delar. Första delen innehåller principer och vägledning i utformning av rapporterna. Det vill säga principer för definiering av rapportens innehåll, vilka intressenter som ska inkluderas till exempel. Även principer för definiering av kvalitet, såsom jämförbarhet, noggrannhet, tydlighet, tillförlitlighet och balans. Vidare innehåller denna del vägledning i hur rapporter bör avgränsas. Den andra delen behandlar standardupplysningar (Standard Disclosure) som ska hjälpa företag att strukturera redovisningens innehåll och att välja passande mått för hållbarhet. Det handlar om dels profilupplysningar, däribland verksamhetsbeskrivning, redovisningsprinciper och bolagsstyrning. Dels management approach såsom policys, rutiner och mål för uppföljning inom de aktuella hållbarhetsområdena. Även mått för ekonomisk, social och miljömässiga prestationer. (www.globalreporting.org) GRI erbjuder ett stort urval av informationskategorier, aspekter, indikatorer och nyckeltal där företag kan välja fritt vad de vill tillämpa och utgå ifrån i den egna hållbarhetsrapporten. Det betyder alltså att företag A och företag B kan välja helt olika områden att belysa, varför hållbarhetsrapporter kan vara svåra att jämföra med varandra. (Larsson & Ljungdahl 2008) Hållbarhetsredovisning ska utgå från analyser av företags ansvarsfrågor, hur de har identifierats och hur företag har arbetat med dessa under redovisningsperioden. Den traditionella ekonomiska redovisningen har ett klart och tydligt lagstiftat regelverk som vuxit fram under lång tid. Ett resultat hos företag A kan jämföras med ett resultat hos företag B även om det i viss mån går att manipulera siffror även i detta sammanhang. Ett motsvarande regelverk saknas som sagt för hållbarhetsredovisning. Miljöredovisningar som till en början ansågs omöjligt att redovisa då det gick under kategorin ”mjuk fråga” har nu utformats under tjugo år och har utvecklats till att bli allt sakligare och jämförbara. Miljöanpassning är numera i stora bolag ett naturligt inslag i verksamheten vilket skulle kunna vara ett tecken på att även övrig hållbarhetsredovisning kan komma att utvecklas på samma sätt. (Ibid)

13

3.6.1 Sveriges bästa hållbarhetsredovisningar FAR SRS, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, delar årligen ut pris för Sveriges bästa hållbarhetsredovisning. FAR SRS generalsekreterare Dan Brännström menar att svenska företag har årsredovisningar i världsklass men att hållbarhetsredovisningarna inte hänger med i den internationella utvecklingen. Analytiker och investerare efterfrågar icke-finansiell information men endast en handfull företag lämnar en oberoende bestyrkt hållbarhetsredovisning. Dan Brännström menar att det är mycket angeläget att belöna bra svenska exempel på hållbarhetsredovisning. (Pressmeddelande FAR SRS 2007) År 2007 fick Trelleborg AB tillsammans med Vattenfall utmärkelsen bästa fristående hållbarhetsredovisning. Green Cargo fick pris för bästa hållbarhetsupplysning i förvaltningsberättelse, medan SAS vann i kategorin hållbarhetsredovisning i tryckt årsredovisning. (Ibid)

3.6.2 Vad säger Sveriges lag om hållbarhetsredovisning? CSR är per definition frivilligt och så även hållbarhetsrapporter. Men det finns vissa krav i årsredovisningslagen som berör detta område. I ÅRL 6 kap finns kravet att noterade bolag ska redovisa hållbarhetsfrågor i sin förvaltningsberättelse. Här ingår tre olika perspektiv; ett allmänt, ett miljöfokus och ett specifikt perspektiv, fokuserat på ickefinansiella förhållanden. (ÅRL 6 kap 1§ 2st) Det allmänna perspektivet berättar om förhållanden som har betydelse för företagets verksamhet, ställning och resultat såsom miljöfrågor och andra hållbarhetsfrågor. Häribland kan eventuella ändrade marknadsförutsättningar, saneringsbehov eller överträdelse av tillståndsvillkor nämnas. Även företagets förväntade utveckling och därmed risker såsom klimatförändringar, tillståndsprövningar och lagändringar inkluderas i sammanhanget. (ÅRL 6 kap 1§ 2st) Miljöperspektivet handlar om hur miljöfarlig verksamhet påverkar miljön. Företag som verkar i en särskilt miljöfarlig bransch och enligt miljöbalken är tillstånds- eller anmälningspliktigt, måste lämna uppgifter om hur verksamheten påverkar miljön. Denna information ska redovisas vare sig den påverkar bedömningen av själva verksamhetens utveckling eller ej (ÅRL 6 kap 1§ 4 st). Det är även önskvärt om information om indirekt miljöpåverkan redovisas såväl som vid verksamheter utomlands. Miljöpåverkan vid produktionsprocessen är de uppgifter som kravet omfattar, medan miljöpåverkan vid produktens användning och vid tid för avfall inte berörs. (BFN U98:2) Det ickefinansiella perspektivet ämnar belysa information om sociala och miljörelaterade aspekter av verksamheten. Det finns inga fastställda kriterier för vad som ska redovisas, men stöd kan hämtas i texter runt lagarbetet. Sociala frågor kan vara åtgärder för jämställdhet och arbetsmiljö, personalomsättning, etiska riktlinjer för verksamheten och val av leverantörer och samarbetspartners. Vad gäller miljöfrågor finns inga generella krav på sifferupplysningar men en rekommendation är att redovisa fasta uppgifter om mål och resultat för utsläpp, avfall och energianvändning. (ÅRL 6 kap 1§ 4st)

Informationen bör inte begränsas till de finansiella aspekterna av företagets verksamhet. Detta förväntas, när så är lämpligt, leda till en analys av de miljörelaterade och sociala aspekter som är nödvändiga för förståelsen av företagets utveckling, resultat eller ställning. Detta överensstämmer också med kommissionens rekommendation 2001/453/EG av den 30 maj 2001 om

14

redovisning, värdering och lämnande av upplysningar när det gäller miljöaspekter i företags årsbokslut och förvaltningsberättelser (1). Med tanke på att detta område av den finansiella rapporteringen är under utveckling och med hänsyn till den börda som kan komma att läggas på företag under en viss storlek, får medlemsstaterna dock välja att inte införa krav på att lämna icke-finansiell information när det gäller förvaltningsberättelser från sådana företag (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG av den 18 juni 2003).

Från och med år 2009 kommer Sveriges regering att kräva att samtliga statliga företag ska publicera en oberoende bestyrkt hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer. Detta förväntas få stor påverkan på framtida utveckling inom hållbarhetsredovisning. (Larsson & Ljungdahl 2008)

3.7 Kommunikation

Många företag väljer att redovisa sitt sociala ansvarstagande på sin hemsida. Kommunikationsbyrån Hallvarsson & Halvarsson har gjort en ranking av hur företag i olika länder berättar om förmågan att redovisa ansvarstagandet på sin hemsida. Undersökningen visar att Finland är det land som ligger i topp, medan Sverige kommer på sjunde plats. (www.halvarsson.se) Förutom hemsidor är märkningar och etiketter av olika slag ett annat vanligt kommunikationsverktyg. Idag hittar vi en mångfald av märkningar som symboliserar att produkterna är producerade under bra arbetsvillkor, alternativt på ett miljövänligt sätt. KRAV och Fair Trade är de märkningar som hör till de vanligaste. KRAV-märkningen är Sveriges mest kända symbol för ekologiskt odlade produkter och det står för bra miljö, god hälsa, god djuromsorg och socialt ansvar. KRAV-märket på livsmedel visar på att produktionen har skett på ett miljövänligt och etiskt vis (www.krav.se). Fair Trade eller rättvisemärkt är en ”oberoende produktmärkning som bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer” (www.rattvisemarkt.se). Rättvisemärkt innebär också att bland annat demokratin i utvecklingsländerna främjas, samt att barnarbete och diskriminering motverkas (www.rattvisemarkt.se). Genom att märka produkter, visar företag för sina konsumenter att de tar ansvar. Det är inte bara livsmedelbranschen som använder sig av märkningar av detta slag. H&M är ett exempel, som valt att märka de kläder som är gjorda av ekologisk bomull (Löhman & Steinholtz 2004). Det är viktigt att företag inte enbart hamnar i envägskommunikation, det vill säga att omvärlden bara får information via exempelvis, redovisningar, informationsbroschyrer och annonser. Kommunikationsarbetet måste också handla om att delta i dialoger med intressenter i omvärlden, för att skapa relationer. De intressenter som företaget har goda och långsiktiga relationer med, kan komma att vara mer lojala mot företaget och inte hänga ut dem på felaktiga grunder. (Grafström, Göthberg & Windell 2008)

3.8 Lönsamhet

Avsikten med uppsatsen är delvis att undersöka varför företag arbetar med CSR. En av våra presumtioner är att en av anledningarna är att det är lönsamt. Men finns det någon koppling mellan ansvarstagande och lönsamhet? Enligt Milton Friedman strider det mot företags syfte,

15

det vill säga maximera vinsten, att ägna sig åt annat än kärnverksamheten (The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits 1970). De som är motståndare till CSR använder sig av detta argument men förespråkarna tycker annorlunda. Hypotesen i forskningen i lönsamhetsfrågan är att det går att kombinera ansvarstagande med goda finansiella prestationer. Det kan till och med vara så att det ansvarsfulla företaget är det lönsamma företaget, vilket då ofta anses vara det välskötta företaget. Ledande välskötta företag kan få konkurrensfördelar och få stöd av det goda ryktet som ger bättre värdeutveckling. Ett framgångsrikt CSR-arbete kan förbättra villkoren för utsatta människor och miljöer och på så vis kan företaget få uppskattning från intressenterna som därmed vill göra affärer med företaget. Detta genererar mervärde som i sin tur kan leda till ökad lönsamhet. (Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2008) Vidare finns det forskare som hävdar att sambandet mellan CSR-arbete och lönsamhet är U-format. Det betyder alltså att företag borde satsa lagom mycket på ansvarstagande. För mycket fokus på sådana frågor kan distrahera från kärnverksamheten, ingjuta orimliga förväntningar och innebära höga kostnader. För lite CSR-verksamhet kan å andra sidan leda till dålig publicitet, eventuella incidenter och motstånd från köpare och investerare. Andra menar att sambandet är omvänt, att det helt enkelt är lönsamma företag som har kapacitet att arbeta med CSR, medan olönsamma företag inte har resurser till detta. (Ibid) En studie publicerad år 2003 i tidsskriften Organization Studies, bygger på 52 tidigare studier av sambandet CSR och lönsamhet. Analyserna av dessa visar att det finns ett positivt samband mellan CSR och lönsamhet även om sambandets styrka kan variera beroende på bransch och andra omständigheter. (Orlitzky, Schmidt & Rynes 2003) Ett sätt att analysera huruvida ansvarstagande är lönsamt är att jämföra noterade företags aktier. Företag analyseras på världens börser utifrån specifika kriterier som tar hänsyn till miljö, allmän etik, mänskliga rättigheter, sociala överväganden och arbetsrättsfrågor. Men det finns svårigheter att göra rättvisa jämförelser mellan olika fonder. Dessa så kallade etiska aktiefonder uppfyller olika kriterier och investerar i olika delar av världen. En Sverigefond inkluderar bara företag som är listade på den svenska börsen, vilket skiljer sig från en Asienfond eller en global sådan. Trots detta har det gjorts undersökningar om hur etiska aktiefonder avkastar i förhållande till traditionella aktiefonder (se nedan). . (ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers 2008) Bauer, Koedijik och Otten gjorde år 2005 en studie som utvärderade 103 etiska fonder i Tyskland, Storbritannien och USA under åren 1990-2001. Studien visar att etiska aktiefonder inte hade vare sig bättre eller sämre avkastning än motsvarande traditionella aktiefonder. Däremot förbättrades avkastningen mot slutet av perioden för de etiska aktiefonderna. (Bauer, Koedijk & Otten 2005) I en annan studie undersöks om etiskt utvalda räntebärande instrument skiljer sig från konventionella räntefonder under perioden år 1987-2003. Resultatet visar att ingenting tyder på att etiska fonder i räntebärande instrument avkastar sämre än traditionella räntefonder. (Derwall & Koedijk 2006) En anledning till att ingen betydande skillnad i avkastning syns i studierna kan vara att det är svårt att kontrollera på vilka grunder olika aktiefonder väljs ut av fondförvaltare och hur andelarna viktas i fonderna. Trots allt är det finansiella kriterier som väger tyngst när portföljen skapas. (Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2008)

16

Goldman Sachs genomförde år 2007 en analys av olika branscher som av dem ansågs intressanta att investera i. Med utgångspunkt i deras analysmodell ESG (Environment, Social, Governance) identifierade de 21 företag i fem mogna branscher; energi, gruvor och stål, mat och dryck, läkemedel och media och 23 företag i tre utvecklingsbranscher; förnyelsebar energi, miljöteknik, och bioteknik. Mellan augusti år 2005 och juni år 2007 utvecklades ESG-portföljen 25 procent bättre än det globala jämförelseindexet (MSCI World Index). I genomsnitt gick de företag som var med i den analyserade portföljen 72 procent bättre än sina branschkollegor. Av denna analys kan slutsatsen dras att det lönar sig att investera i företag som har en ESG- eller CSR-profil i olika branscher. (Ibid) Det har även gjorts en svensk studie på Internationella Högskolan i Jönköping (IHH) som undersöker sambandet mellan svenska börsföretags redovisade CSR-arbete och deras egenskaper såsom lönsamhet, storlek och börsvärde. Studien bygger på Folksams index för ansvarsfullt företagande, där samtliga företag på Stockholmsbörsen utvärderas och betygsätts för framstående arbete med både miljö och mänskliga rättigheter. Studien visar att det finns ett samband, om än svagt, mellan högt hållbarhetsbetyg och lönsamhet (avkastning på totalt kapital). Betyget ökar också med antalet anställda, vilket påvisar att det är stora företag som till synes är bäst på ansvarstagande. Däremot råder ett negativt samband mellan hållbarhetsbetyg och P/E-tal (price/earning) det vill säga börsens värdering av företagens vinster. Företag med höga hållbarhetsbetyg värderas alltså lägre av börsen vilket innebär att dessa företag skulle betyda goda placeringar då aktierna är billiga men ger bra avkastning. Studien bekräftar alltså tesen att det finns en korrelation mellan ansvarstagande och lönsamhet. Den visar också att det är stora företag som är mest framstående när det gäller CSR-arbete, men om det är lönsamhet som förutsätter CSR-arbete eller CSR-arbete som ger lönsamhet är svårt att bevisa. (Ibid)

17

4. Empiri och analys

apitlet empiri och analys innefattar våra granskningsresultat av de fyra analysobjekten Trelleborg AB, Green Cargo, SAS Group och Vattenfall. Även erfarenheter och åsikter

från Marie Norrgårdh, revisor och Kjell Legernaes, konsult behandlas här. K 4.1 Företagsbeskrivningar

4.1.1 Trelleborg AB Trelleborg AB är en global industrikoncern som omsätter cirka 31 miljoner kronor. Deras affärsidé är att täta, dämpa och skydda i krävande industriella miljöer. Koncernen har 25 000 anställda och återfinns i 40 länder med huvudkontor i Trelleborg. Trelleborg AB grundades år 1905. Grundläggande värderingar hos Trelleborg är kundfokus, prestation, innovation och ansvar. (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007) Trelleborg fick år 2007 av FAR SRS utmärkelsen bästa fristående hållbarhetsredovisning (Pressmeddelande FAR SRS 2007).

4.1.2 Green Cargo AB Green Cargo AB är ett transport- och logistikföretag på den europeiska marknaden. Affärsidén är att ”erbjuda hållbara logistiklösningar med socialt ansvar, miljöhänsyn och ekonomisk lönsamhet” (Green Cargo års- och hållbarhetsredovisning 2007). Basen utgörs av järnväg men biltransporter utgör ett komplement. Green Cargo tillhandahåller även lager, hantering och distribution. Koncernen har drygt 3000 anställda och omsätter 6 miljarder kronor. Green Cargo direktägs till 100 procent av svenska staten som företräds av Näringsdepartementet. Visionen är att ”Green Cargo ska vara det ledande logistikföretaget som bygger på och medverkar till en hållbar utveckling, nationellt och internationellt” (www.greencargo.com). Green Cargo vann år 2007 kategorin bästa hållbarhetsredovisning i förvaltningsberättelse (Pressmeddelande FAR SRS 2007).

4.1.3 Vattenfall Vattenfall producerar cirka 20 procent av den el som konsumeras i Norden och 50 procent av Sveriges el. Basen i elproduktionen är vatten- och kärnkraft, men även biobränslen, vindkraft, fossila bränslen och avfall används. Vattenfall bedriver också forskning och utveckling samt entreprenad- och konsultverksamhet inom energisektorn. Vattenfall omsätter drygt 44 miljarder kronor och sysselsätter över 9000 personer. Visionen är att vara ett ledande europeiskt energibolag (www.vattenfall.se). Vattenfall fick tillsammans med Trelleborg utmärkelsen bästa fristående hållbarhetsrapport år 2007 (Pressmeddelande FAR SRS 2007).

4.1.4 SAS Group SAS Group erbjuder kostnadseffektiva flygresor med stor valmöjlighet inom Norra Europa för både affärsresenärer och för privata ändamål. Visionen är att vara ”the obvious choice” Målet är att skapa värde för sina ägare. Värderingar som SAS Group arbetar efter är omtanke, pålitlighet, värdeskapande och öppenhet. SAS har 2000 medarbetare och cirka 6,5 miljoner passagerare per år (2007). SAS Group fick år 2007 pris för bästa hållbarhetsredovisning i tryckt årsredovisning (SAS koncernens Årsredovisning & Hållbarhetsredovisning 2007).

18

4.1.5 Stradvise AB Kjell Legernaes arbetar som konsult på Stradvise som hjälper företag att göra sitt arbete med ansvarstagande mer konkret och tydligt. Han har tidigare arbetat med CSR-frågor på ett större företag.

4.1.6 Öhrlings PricewaterhouseCoopers (PWC) Öhrlings är en revisionsbyrå där Marie Norrgårdh arbetar som revisor. På kontoret i Kalmar arbetar hon till vardags som revisor och utöver det sitter hon i en hållbarhetsgrupp inom FAR SRS. Marie Norrgårdh har suttit med i den första revisionskommittén på FAR SRS där hon skrev en revisionsanvisning om hur hållbarhetsfrågor ska hanteras och hur revisorer ska förhålla sig till dessa.

4.2 Varför arbetar företag med CSR?

Anledningen till att företag arbetar med CSR är för att konsumenter tvingar fram det. Även media är med och bidrar till att företag arbetar med CSR, säger Marie Norrgårdh på PWC. Det är intressenterna som är drivkraften, och då främst kunderna. Hon menar att konsumenterna ställer krav på produkter, och väljer bort de produkter som är belastande för miljön. Främst är det livsmedelsindustrin som är mest utsatt, vilket har ändrats märkbart det senaste året. Arbetar inte företag med frågor om socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar kan konsumenter komma att välja bort dessa företag.

4.2.1 Intressentdialog Marie Norrgårdh som arbetar som revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Kalmar, menar att intressentdialogen är en betydande faktor för företag. Det är utifrån den som företag ska se vad de ska redovisa. Eftersom det är olika från företag till företag, är intressentanalysen ett bra redskap för att se vilka faktorer som intressenterna anser viktiga för just det specifika företaget. Kjell Legernaes, konsult, delar samma uppfattning som Marie Norrgårdh och anser att det har stor betydelse att företag lyssnar på sina intressenter, och att en tvåvägskommunikation upprätthålls. Företag måste arbeta förebyggande med känsliga frågor för att skapa förtroende hos kunderna. Kjell Legernaes berättar att de företag som kommit långt med intressentdialogen ser den som en naturlig del av verksamheten. Den ger bättre förutsättningar för att kunna göra framgångsrika affärer, tillägger Kjell Legernaes. Hos Green Cargo anses det vara viktigt att värna om en öppen dialog med intressenterna. Företaget ser det som en självklarhet för ett företag som vill ligga i framkant och vara framgångsrikt och hållbart. (Green Cargo Års- och hållbarhetsredovisning 2007) Enligt Trelleborg ska intressentdialogerna vara öppna, regelbundna, tydliga och hålla hög etisk nivå. Intressentdialogerna pågår ständigt och olika intressenter har intresse på olika områden. (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007) Vattenfall har många intressenter vars olika intressen ibland strider mot varandra. Att vara ett ansvarstagande energiföretag innebär att skapa balans mellan olika behov och intressen från olika intressenter, därmed är intressentdialogen viktig. Vattenfall har identifierat sin roll i

19

samhället, genom de förväntningar och krav som ställs. (Vattenfall Corporate Social Responsibility Report 2007) Precis som ovanstående nämnda företag anser SAS Group att intressentdialogen är viktigt. De menar att det har stor betydelse att vara öppen i dialoger om den egna verksamheten och att det finns en vilja att förstå intressenternas syn på företaget. Att bibehålla omvärldens acceptans och förtroende har stor betydelse för företaget. Genom intressentdialoger kan företaget identifiera och utveckla de hållbarhetsfrågor som prioriteras högst. Därför är regelbundna dialoger med intressenter en förutsättning för arbetet med hållbar utveckling. SAS är de som tar initiativ till dialoger och alla intressenter som vill komma i kontakt med SAS ska ges möjlighet till dialog. (SAS koncernens Årsredovisning & Hållbarhetsredovisning 2007) Analys Samtliga analysföretag och även Marie Norrgård samt Kjell Legernaes är eniga om att intressentdialogen har stor betydelse för företag. Att få intressenternas åsikter och funderingar kan vara väl användbart för företag, som kan arbeta med förbättringar och förändringar i organisationen. Intressentdialogen är en bra förutsättning för företagen, och vi, precis som Green Cargo, ser den som en självklarhet för ett företag som vill ligga i framkant och vara framgångsrikt. Vi anser att intressentdialogen är ett bra redskap att använda sig av, för att se vilka intressenter som har störst betydelse och påverkan på företagen.

4.2.2 Intressenter I Green Cargos årsredovisning presenteras deras främsta intressenter som är kunder och ägare, men även aktörer som medarbetarna, leverantörer, myndigheter, organisationer, medier, kommuner samt närboende. Likväl som Green Cargo ställer krav på aktörer i omvärlden, ställer också aktörer krav på företaget. Green Cargos kunder ställer höga krav på kompetensen i företaget då det är den som bidrar till att kundernas processer effektiviseras. Dessutom har regeringen identifierat riktlinjer vad gäller jämställdhet, miljö, mångfald samt samhällsansvar, som ställer krav på Green Cargo att verka som en föredömlig aktör. Myndigheter och organisationer är också med och påverkar Green Cargo. I kontakten med dessa handlar frågeställningarna oftast om kvalitet, infrastruktur, regler och säkerhet. (Green Cargo Års- och hållbarhetsredovisning 2007) Kunder, ägare och övriga intressenter är de som förväntar sig att företaget Trelleborg tar ansvar. Verksamheten ska vara miljöanpassad och Trelleborg ska vara med och bidra till ett hållbart samhälle. Därför är målet för Trelleborg att skapa ett mervärde för intressenterna och att hålla fast vid de ambitioner som finns vad gäller miljö- och samhällsansvar och även etik i organisations- och bolagsstyrningsfrågor. (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007) Trelleborgs viktigaste intressenter är medarbetare, aktieägare och investerare, leverantörer och partners, kunder samt myndigheter, samhälle och närmiljö. Inom gruppen samhälle och närmiljö inkluderas grannar och närboende till företagets anläggningar men också samhällsmedborgare i allmänhet såsom media, politiker, studenter och intresseorganisationer. (Ibid) SAS viktigaste intressenter vad gäller hållbarhetsarbetet är bland annat kunder, ägare, investerare och finansanalytiker, myndigheter, leverantörer, ideella organisationer, massmedia och organisationer. (SAS koncernens Årsredovisning & Hållbarhetsredovisning 2007)

20

Vattenfall skriver i sin hållbarhetsrapport om kunden som sin viktigaste intressent. De skriver att det är av stor betydelse att behålla kundernas förtroende och lojalitet och att Vattenfall därför måste erbjuda energi som förhöjer konkurrensförmågan, miljö och livskvalitet. (Vattenfall Corporate Social Responsibility Report 2007) Kjell Legernaes, konsult, berättar att grunden till att företag väljer att arbeta med frågor om ansvarstagande är dels för att stärka varumärket, skapa konkurrensfördel och att differentiera sig genom att skapa förtroende hos sina kunder, som i sin tur bidrar till lojalitet. Analys En tydlig anledning till varför våra utvalda företag arbetar med CSR är för att intressenterna kräver det. De fyra företagen har i sina hållbarhetsredovisningar skrivit om intressenterna som mest betydelsefulla, och att de har stort inflytande på företagen. Precis som Kjell Legernaes nämner, är en anledning till företags ansvarstagande att skapa förtroende hos sina kunder, vilket vi anser kan visa på att de bryr sig om omvärlden. Vi tror att det är till stor fördel för de företag som anstränger sig lite extra för att visa att de bryr sig om sina intressenter, det kan bidra till att fler kunder vill handla med sådana företag. Det betyder inte att kvalitet, pris och tillgänglighet blir mindre viktigt, ansvarstagande är bara ytterligare en faktor att ta hänsyn till.

4.2.3 Lönsamhet En annan betydande anledning till varför företag arbetar med CSR är övertygelsen om att det är lönsamt. För SAS koncernen är sambandet mellan hållbar utveckling och lönsamhet en självklarhet. Högsta möjliga ekonomiska avkastning nås genom bästa möjliga resursutnyttjande och hantering av bolagets tillgångar. Resursutnyttjande innebär exempelvis att flyga bränslesnålt. Vad gäller bolagets tillgångar ingår till exempel att ha en utvecklande och positiv relation med de anställda och även att sköta underhåll av flygplan och andra tillgångar på ett ansvarsfullt sätt. För att en verksamhet ska kunna uppnå de krav på miljömässigt- och socialt ansvarstagande samt ett etiskt förhållningssätt, är det av stor betydelse att ha en långsiktig hållbar lönsamhet och tillväxt. SAS koncernens ambition är att klart och tydligt kunna visa hur det strategiska hållbarhetsarbetet bidrar till långsiktigt värdeskapande. SAS har som vi tidigare nämnt utmålats som ett företag som har stor negativ påverkan på miljön. Därför måste SAS aktivt arbeta med att förbättra sin miljöprestanda, eftersom det har visat sig att detta har direkt påverkan på koncernens intjäningsförmåga. (SAS koncernens Årsredovisning & Hållbarhetsredovisning 2007) För att SAS ska kunna öka sina intäkter är det viktigt att behålla nuvarande kunder, men även att attrahera nya. När kunden ska välja att nyttja SAS tjänster är hållbarhetsrelaterade frågor de som har stor betydelse för kunden när denne ska välja, enligt SAS. Miljöaspekten har hamnat allt mer i fokus liksom sociala frågor. (Ibid) Green Cargo skriver i sin hållbarhetsrapport att ansvarsfullt agerande och långsiktighet i både de interna och externa relationerna har stor betydande roll för framgång. För att löpande kunna mäta sina resultat använder sig Green Cargo av vad vi tidigare berört ”Måltavlan”, dels för att hålla sig uppdaterade om deras arbete och dels om deras intressentrelationer och förbättra detta arbete. De sex målområdena som måltavlan består av är alla kopplade till hållbar utveckling, kärnvärdet. (Green Cargo Års- och hållbarhetsredovisning 2007)

21

Green Cargo har som mål att nå starka finansiella resultat som gör det möjligt för företaget att fortsätta utveckla långsiktigt hållbara logistiklösningar. Genom den goda lönsamhet som företaget har blir de starkare i deras strävan att erbjuda hållbara logistiklösningar. (Ibid) Trelleborg menar att ett ökat ansvarstagande är en integrerad del av verksamheten och de arbetar med CSR för att de anser att det är affärsmässigt klokt (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007). Vattenfall arbetar långsiktigt och investerar i nya, hållbara tekniker för elektricitets- och värmeproduktion som är den del av deras vision. Detta krävs för att Vattenfall konstant ska kunna skapa ekonomiskt värde i sina handlingar. (Vattenfall Corporate Social Responsibility Report 2007) För Kjell Legernaes råder inga tvivel om huruvida CSR är lönsamt eller ej. Han ser ingen anledning för företag att inte ta ansvar. Men det är också på detta vis han själv genererar vinst, alltså genom att berätta för andra företag hur de ska generera vinst. Analys Analysobjekten visar tydligt att de tar ansvar för att på lång sikt skapa lönsamhet. De har förstått vikten av att ligga i framkant med faktorer som rör ansvarstagande. Om företag däremot väljer att inte ta ansvar gentemot omgivningen, kan det förr eller senare komma att påverka deras lönsamhet, vilket kan få negativa följder för företag. Med andra ord kan man se samhällsansvar som en ekonomisk fråga. Vi tror att lönsamhet är den mest betydande anledningen för många företag att arbeta med CSR och ansvarstagande. Om hållbarhetsarbete hade varit en direkt förlustaffär i längden är det troligtvis inte många som hade ägnat sig åt sådan verksamhet. Vi utesluter inte att empati är en viktig faktor hos människorna bakom företag, men den ekonomiska aspekten finns troligtvis i de flesta fall alltid där.

4.3 Hur arbetar företag med CSR?

Det finns många sätt att arbeta med CSR eftersom det är ett stort område där företag har olika sätt att arbeta och själva väljer var fokus ska ligga. Green Cargo som har hög kompetens vad gäller punklighet, kostnadseffektivitet och miljöprestanda, arbetar kontinuerligt med att förbättra kompetensen. Därför genomför Green Cargo varje år en kompetensförsörjningsdag, där varje division och stab får presentera hur kompetensbehoven ser ut och även kommande kompetensbehov. Detta har bidragit till en rad olika aktiviteter, för att Green Cargo ska bli en attraktivare arbetsgivare. Exempelvis deltar de på olika arbetsmarknadsdagar och erbjuder praktikplatser för lastbilschaufförer och lokförare. Green Cargo har även i Borlänge startat upp en egen skola för att trygga tillgången till rätt kompetens inom tågverksamheten. Här kommer både grundutbildning samt fortbildning ske där syftet är att täcka behovet av lokförare. För att Green Cargo ska kunna förbättra sin verksamhet använder de sig av något som kallas Kunddialogen. Genom den kan Green Cargo se vad deras kunder prioriterar och hur företaget lever upp till sina förväntningar, och därmed förbättra sig. Utöver det gör Green Cargo löpande mätningar av punktlighet och tillgänglighet. (Green Cargo Års- och hållbarhetsredovisning 2007)

22

Green Cargo är ett statligt ägt företag, och företagets ägare anger tydliga avkastningsmål för verksamheten. Green Cargo samarbetar exempelvis med Järnvägsstyrelsen, Räddningsverket och Banverket för att driva transportbranschens gemensamma frågor framåt. En annan intressent som Green Cargo skriver om i sin hållbarhetsrapport/årsredovisning är media. Med hjälp av media kan företaget nå ut med sitt budskap samt stärka bilden av företaget som ett hållbart företag. Därför nyttjar de media i den mån det är möjligt men även då frågorna är av intresse för omvärlden. Media bevakar även Green Cargos verksamhet, därför vill företaget vara ärliga och ha öppna relationer till media för att underlätta deras uppgift i samhället. (Ibid) Green Cargo har både internationella och nationella samarbetspartners som säkrar kvaliteten på deras arbete både ur miljömässigt- socialt samt ekonomiskt perspektiv. Green Cargo ställer krav på sina leverantörer och granskar aspekter som teknik, säkerhet och miljö. Deutshce Bahn är ett företag som de samarbetar med i olika projekt såsom IT-lösningar, produktutveckling samt lok- och vagnsutnyttjande. (Ibid) Green Cargo är verksamt på cirka 100 orter runtom i Sverige och vill därmed göra en positiv skillnad i närmiljön. De samarbetar med skolor och högskolor för att kunna ge elever och studenter en inblick i logistikbranschen. Green Cargo är även lyhörda för synpunkter från kommun och från den lokala omgivningen. Faktorer som buller och ljud från växlingsarbete och trafik som påverkar de närboende, är aspekter som Green Cargo anser vara viktiga. Därför är det av stor betydelse att det på varje ort finns en dialog i egenskap av arbetsgivare och aktör på lokal nivå, oavsett om dialogen är positiv eller syftar till att hantera problem. (Ibid) Under år 2007 delade Trelleborg ut en enkät till sina intressenter där de fick svara på vilka CR-områden de anser vara viktigast för företaget. Anledningen till denna undersökning var att Trelleborg ville säkerställa att de redovisar rätt saker i sin hållbarhetsredovisning. Resultaten visade bland annat att ansvarsområden som användning av farliga kemikalier i produktionen, förbrukning av energi och råmaterial, arbetsmiljö samt bolagsstyrning och transparens är av stor vikt både för interna och externa intressenter. (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007). I Trelleborgs hållbarhetsredovisning nämns några konkreta exempel på möten med intressenter under året 2007, och hur de arbetar gentemot dem. I oktober genomfördes till exempel seminarier med studenter som granskat föregående års hållbarhetsredovisning och då fick ge återkoppling på dessa. I november fick en av Trelleborgs anläggningar i Brasilien besök av en representant från Banco, som är fondspecialister med inriktning mot ansvarsfulla placeringar. Vidare nämns Trelleborgs hemsida som en viktig kommunikationskanal till samtliga intressenter. Kommunikation med kunder förekommer vid kundmöten och via kundtidningen T-Time likaså. Leverantörer och partners kommuniceras vid leverantörsbesök och leverantörsgranskningar. Aktieägare och investerare kommer företaget i kontakt med vid årsstämmor, analytikerträffar, möten med etiska placerare samt Trelleborgs aktieägareservice. De anställda har tillgång till intranät och interntidningen Connect, samt fackföreningssamarbeten och arrangemang. Dialog med myndigheter fås genom lokala tillsyndmyndigheter om specifika frågor och via branschorganisationer som Trelleborg arbetar med på nationell och europeisk nivå. (Ibid) På SAS arbetas det med olika typer av dialoger, och med kunder kan de vara i form av kundenkäter, intervjuer och nöjd- kund- index. För att föra dialog med ägare, investerare och finansanalytiker används enkäter, telefonkonferenser och regelbundna möten. Vad gäller myndigheter har SAS internationella arbetsgrupper och regelbunden kontakt med nationella

23

myndigheter. Med leverantörer sker dialogen via SAS koncernens inköpspolicy. Ideella – samt icke ideella organisationer är med och samarbetar med SAS. Via massmedia sker dialogen i form av intervjuer, artiklar samt debattinlägg. (SAS koncernens Årsredovisning & Hållbarhetsredovisning 2007) På Vattenfall anses att det har stor betydelse att ha nöjda kunder, vilket har inverkan på Vattenfalls kapacitet att lyckas skapa energilösningar som bidrar till hållbar utveckling. Företaget arbetar både i kort- och långsiktigt perspektiv, kortsiktigt arbetar de med att möta kundernas energibehov, och långsiktigt arbetar Vattenfall med att skapa hållbara framtida lösningar. Deras hållbarhetsarbete kan ses ur ett långsiktigt perspektiv för att skapa konkurrensfördel. På Vattenfall vill ledningen att kunderna ska vara involverade i detta arbete. Kunderna i Sverige har bland annat möjlighet att välja vilken typ av källa som elektriciteten ska komma ifrån, exempelvis vindkraft, vatten eller kärnkraft. (Vattenfall Corporate Social Responsibility Report 2007) Analys Det finns många olika sätt att arbeta med CSR. Analysföretagen har alla tagit fram de viktiga aspekter som respektive intressentgrupper anser viktiga för att företagen ska ta ansvar. Utifrån dessa nämner företagen i sina hållbarhetsredovisningar hur de förhåller sig och arbetar med de olika intressentgrupperna. Vi anser att företagen som vi har analyserat tycks ha ett välutvecklat CSR-arbete, då de ägnar sig åt många olika aktiviteter på alla nivåer i företaget. De använder sig av flera kanaler för att nå ut till så många olika intressenter som möjligt. I hållbarhetsredovisningarna beskriver företagen sitt ansvarsarbete med stora ord som visar på goda kunskaper och engagemang för omvärlden. Det som ska beaktas är att hållbarhetsredovisningarna är en form av marknadsföring där företagen vill framstå som klanderfria. Företagen väljer själva vilka områden de vill belysa och kan utelämna information som kan verka negativ.

4.3.1 Miljö Marie Norrgårdh, PWC, berättar att mätningar började göras år 1987, exempelvis uppmättes hur mycket skog som vuxit och hur mycket vatten som fanns. Hon pratar om en så kallad brytpunkt, och berättar att vi människor år 2008 redan i september förbrukat mer skog än vad klotet hunnit producera hittills under året. Kurvan fortsätter uppåt, vilket inte bådar gott inför kommande tider. Samtliga av våra analysföretag är stora organisationer som har en betydande inverkan på miljön. De tar alla upp exempel på vad de gör för att minimera sina utsläpp på bästa sätt. Green Cargo är ett företag som i hela verksamheten arbetar med miljöfrågor, oavsett var i organisationen. Deras mål är att ständigt minimera verksamhetens miljöpåverkan. Klimatfrågan blir allt mer viktig, och för vissa omnämns den som mänsklighetens största utmaning. Prioriteringarna för miljöområdet hos Green Cargo styrs av miljöledningssystem, men även av kunder, ägare och andra intressenter. Företaget arbetar systematiskt med att minska sin miljöpåverkan. Genom att kunderna väljer Green Cargo, är de med och förbättrar sin egen miljöprestanda. Green Cargo prioriterar järnvägstransport i möjligaste mån vilket är betydligt skonsammare för miljö än lastbilstransport. Eltåg utgör 92 procent av Green Cargos totala transportarbete, medan lastbilstransport endast utgör 5 procent och 3 procent är diesel tåg. Lokförarna får även utbildning i miljöanpassat körsätt av dieseltåg. (Green Cargo Års- och hållbarhetsredovisning 2007)

24

Hållbarhet är ett naturligt inslag i Trelleborgs affärsverksamhet. Genom huvuduppgiften bidrar verksamheten på olika sätt med produkter och lösningar till samhällsutvecklingen på miljö- och arbetsmiljöområdena. Trelleborg har produktionsverksamhet i ett 30-tal länder, därför är miljö och arbetsmiljö centrala frågor som har stor betydelse för företagets ansvarsarbete. En av Trelleborgs viktiga hörnpelare i miljöarbetet är miljöledningsstandarden ISO 14001 som är en internationellt accepterad standard, där uppfyllandet av kraven kontrolleras av ett oberoende certifieringsorgan. Det är ett krav att alla företagets produktionsanläggningar ska följa ISO 14001. (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007) I och med den ökade befolkningen samt industrialiseringen i världen, ökar också efterfrågan på energi och behovet på renare energi ökar i takt med klimatförändringar och växthuseffekten. Berörda intressenter i miljöfrågan är samhället, anställda och aktieägarna. Trelleborg har tydliga miljömål och om inte hänsyn tas till miljöfrågor kan det potentiellt skada företagets varumärke och deras relationer till samhället. Intressenter ställer också ökade krav på att företaget ska minska ner på klimatpåverkande utsläpp, annars kan samhället utsättas för extrema väderförhållanden samt översvämningar. Även här har Trelleborg tydliga mål för att minska utsläppen som påverkar klimatet. (Ibid) I SAS koncernens hållbarhetsrapport beskrivs de mest väsentliga miljö- och samhällsaspekterna som verksamheten påverkar. Här redogörs vad som anses viktigast för de huvudsakliga målgrupperna; ägare, politiker, finansanalytiker, myndigheter, medarbetare, kunder och leverantörer. SAS arbetar med något som kallas för grön inflygning, vilket innebär att piloten inte startar förrän flygväg och landningstillstånd har erhållits. Detta för att undvika onödig väntetid i luften, vilket ger minskad bränsleförbrukning och därmed minskade utsläpp och dessutom mindre buller kring flygplatsen. Hela tiden utvecklas tekniken på flygplanen för att modernisera och hitta bättre lösningar för minskad bränsleförbrukning. (SAS koncernens Årsredovisning & Hållbarhetsredovisning 2007) År 2007 stod SAS koncernens flygverksamhet för 95 procent av den totala miljöbelastningen. Övriga 5 procent kom från mark- och kabinverksamhet. SAS redovisar både klimat- och miljöindex, där klimatindex avser utsläpp av koldioxid och kväveoxid. Klimatindexet är alltså ett redskap för företaget att mäta den samlade klimatpåverkan i relation till produktionen. Miljöindexet mäter miljöbelastningen i förhållande till produktionen. Dessa index är verktyg som används för styrning och uppföljning av koncernens miljöprestanda. Både klimat- och miljöindexet visar år 2007 på en positiv utveckling. (Ibid) Vattenfall strävar kontinuerligt mot att erbjuda energilösningar som bidrar till hållbar utveckling för samhället. De har ett långsiktigt klimatmål; att halvera deras koldioxidutsläpp till år 2030 jämfört med nivån år 1990. Detta ska de göra genom en teknologi som kallas CCS (Carbon Capture and Storage) och genom att byta ut gammal teknologi. I takt med globaliseringen och teknologisk utveckling är Vattenfalls ambition att vara ”nummer ett för miljön”. (Vattenfall Corporate Social Responsibility Report 2007) Analys Miljö är en central aspekt i CSR-arbetet. Samtliga analysföretag har stor inverkan på miljön, varför det är av stor vikt att ta hänsyn till frågor som rör miljö. De fyra företagen tar upp faktorer som ska bidra till en hållbar utveckling sett ur ett långsiktigt perspektiv. Det finns klara och tydliga mål uppsatta i deras verksamhet, vilket tyder på deras goda ansvarstagande gentemot miljön och omgivningen. Alla individer i vår omgivning påverkas av de

25

klimatförändringar som håller på att ske, vilket är en viktig anledning till varför företag bör ta stort ansvar för miljön. Marie Norrgårdh visar exempel på detta då hon berättar om hur mycket mer vi konsumerar än producerar, vilket vi anser vara en varningssignal för företag och även oss individer överlag att tänka mer på miljön. Vi anser att företag bör agera som föredöme och tydligt visa ansvarstagande gentemot vår allas miljö. Vi tror att det kommer att få en allt större betydelse att företag tar ett ökat ansvar i miljöfrågor, eftersom miljö hamnat alltmer i fokus.

4.3.2 Socialt ansvar Trelleborg behandlar mänskliga rättigheter i sin uppförandekod, genom att ta avstånd från exempelvis barnarbete och tvångsarbete. Trelleborg arbetar för att avskaffa barnarbete och de tillåter inte tvångsarbete, varken i sin egen verksamhet eller hos leverantörer och andra samarbetspartners. I och med att företaget är verksamt i så pass många länder, finns större risk för kränkningar av mänskliga rättigheter när det handlar om barnarbete och ofrivilligt arbete. (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007) Trelleborg ingår i Amnesty Business Groups rating där risk för kränkningar av mänskliga rättigheter mäts. Där visar Trelleborg en tydlig förbättring och de uppvisar ett högt indexvärde jämfört med övriga deltagande industriföretag. (Ibid) En viktig grupp som Kjell Legernaes nämner och ofta glöms bort i arbetet med CSR är de interna målgrupperna, såsom medarbetarna och ägarna. Kjell Legernaes klargör att det är av stor vikt att förtydliga för dem vad ansvarstagande innebär och hur de kan bidra med detta arbete. Medarbetarna ska i det dagliga arbetet själva stå för olika aktiviteter för att ta ansvar. Det kan exempelvis handla om hur arbetet med försäljning, tillverkning och marknadsföring ska se ut och att det finns hög etik och moral. Medarbetarna är de som ska värna om slutanvändarna och se till att det är bra och säkra produkter som tillverkas. Kjell Legernaes poängterar att medarbetarna ska känna sig stolta och nöjda hos sin arbetsgivare och verka som en god ambassadör för verksamheten. Green Cargo skriver i sin hållbarhetsredovisning om medarbetarna som en strategisk resurs för verksamheten. Green Cargo vill vara föredöme när det gäller att skapa en attraktiv arbetsplats med bra arbetsmiljö. Deras mål är att ha rätt kompetens samt motivation för att kunna utvecklas och kunna leverera sina tjänster. (Green Cargo Års- och hållbarhetsredovisning 2007) Green Cargo har under år 2007 arbetat med ledarskap, kompetensutveckling, friskvårdsinsatser och jämställdhetsarbete. Verksamheten ska anpassas till den anställdes förutsättningar och behov av utveckling och medarbetarna ska känna meningsfullhet och stimulans i sitt arbete. För att medarbetarna ska utvecklas är det viktigt att följa upp arbetet. På Green Cargo görs detta genom återkommande arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, medarbetarplaner, möten för samverkan samt ledarskap i det dagliga arbetet. Medarbetardialogen genomförs regelbundet och där får medarbetarna säga vad de anser viktigt för att skapa trivsel och goda arbetsprestationer. (Ibid) En av Trelleborgs vägledande grunder för styrningen av bolaget är att de ska vara transparenta gentemot alla sina intressenter samt mot samhället. Trelleborgskoncernen visar därför tydligt fokus på företagsansvar (Corporate Responsibility CR) i frågor som behandlar arbetsmiljö, miljö, affärsetik samt samhällsansvar. (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007)

26

Inom Trelleborg månas om medarbetare och någon särbehandling får inte förekomma vad gäller arbetsuppgifter eller anställning på grund av ålder, kön, handikapp etcetera. Medarbetarna ska känna trivsel på arbetet, och arbetsmiljörisker samt monotona arbetsuppgifter ska minimeras. Alla koncernens medarbetare ska få utbildning om företagets uppförandekod, hur företagets ansvar ser ut vad gäller miljö, arbetsmiljö, etik och sociala frågor. Trelleborg vill att varje medarbetare ska kunna ta till sig de grundläggande regler som finns i företaget. (Ibid) Ledningen hos SAS är övertygad om att det inte går att driva en ekonomiskt hållbar verksamhet utan att ta hänsyn till miljömässiga och sociala faktorer. SAS sociala ansvar omfattar medarbetarna och påverkan på den omgivning som SAS är verksamt inom. Koncernen ger varje medarbetare möjlighet att utvecklas, både i sin yrkesroll samt som människa. För att upprätthålla de kompetenskrav som bland annat flygtillstånden (AOC) kräver, bedriver SAS kompetensutveckling av all certifierad personal som piloter, tekniker samt kabinpersonal. På grund av strejker och andra konflikter har SAS koncernens varumärke och image skadats. Därför har medarbetarnas kundfokus fått allt större betydelse och stor vikt ska läggas vid att alla medarbetare ser kunden som den främsta tillgången och att SAS ska vara pålitliga gentemot dem. (SAS koncernens Årsredovisning & Hållbarhetsredovisning 2007). För uppföljning av SAS medarbetares syn på företaget, genomförs årligen en medarbetarundersökning, PULS. Här tas faktorer upp som tillfredsställelse och motivation, ledarskap och kommunikation, den egna arbetssituationen, samarbete och kundfokus. (Ibid) Analys Gemensamt för företagen är att de ser på sina medarbetare som en strategisk och viktig resurs. Företagen ägnar sig åt att medarbetarna ska utvecklas och känna stimulans på arbetet. Det är viktigt att arbeta för att medarbetarna ska känna att de trivs på sin arbetsplats och med sina arbetsuppgifter. Detta för att skapa effektivitet och en positiv anda på företaget, som gör att personalen vill stanna kvar på företaget. Vi tror att personer idag ställer högre krav på sin arbetsplats vad gäller arbetsmiljö. Många byter arbete många gånger under sin arbetskarriär och därför är det av stor vikt att företag tar ansvar för de anställdas arbetssituation.

4.3.3 Välgörenhet Kjell Legernaes, konsult, anser att det råder en viss förvirring kring begreppet CSR. Många tror att CSR innebär att företag ska vara snälla och goda i förhållande till miljö och omgivning, och att begreppet i många fall handlar om välgörenhet. CSR handlar om att företag tar ansvar för sin verksamhet och den påverkan den kan ha på omgivningen, anser Kjell Legernaes. Att skänka pengar till välgörenhet kan åtskilliga företag anse vara tillräckligt för att arbeta med CSR. Kjell Legernaes menar att företag inte kan friskriva sig ansvaret gentemot verksamheten, och att företag i första hand måste förtydliga sitt ansvarstagande, både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Därefter kan företag ägna sig åt välgörenhet, tillägger Kjell Legernaes. Kjell Legernaes säger att många företagsledningar känner att det finns förväntningar inifrån företaget, att exempelvis ge medarbetarna julklapp varje år. Det finns företag som tror att genom att ge en julklapp till de anställda arbetar de med CSR, bara för att man då är snäll. Sedan tillägger Kjell Legernaes att företags syn inte blir bättre av att de som arrangerar CSR- seminarium ofta kommer från ”välgörenhetssidan”, såsom representanter från SOS barnbyar, UNICEF, Rädda Barnen etcetera. På dessa seminarier är då tanken att sälja in sin verksamhet

27

och dessa välgörenhetsorganisationer menar att om du som företag stödjer oss, arbetar du med CSR. Detta är en felaktig bild av CSR, hävdar Kjell Legernaes. Han säger att det är många företag som skänker till välgörenhet, men att många företag inte kontrollerar exempelvis sina egna leverantörer. Vi frågar Marie Norrgårdh på PWC vad hon anser om välgörenhet som en del av CSR. Hon blir tveksam och menar att välgörenhet inte alls ha med det övriga CSR arbetet att göra och att välgörenhet snarare är en goodwill fråga. Trots att varken Kjell Legernaes eller Marie Norrgårdh anser att välgörenhet är en del av CSR, har två av de företag vi har granskat berättat om sina satsningar på välgörande ändamål i sina hållbarhetsredovisningar och inkluderar det i sitt CSR-arbete. Trelleborg startade år 2006 ett samarbete med Rädda Barnen, där Trelleborg strävar efter att ta ett ökat globalt ansvar gentemot samhället, genom att de bidrar till barns utveckling och utbildning. Företagets alla produktionsenheter ska enligt deras uppförandekod vara med och bidra till ett bättre samhälle, detta gör Trelleborg genom sponsring till exempelvis lokala idrottsklubbar och deras ungdomsverksamhet, scouter och andra ungdomsaktiviteter, men även insamling till cancerforskningen. Det är även vanligt förekommande att Trelleborg anordnar Open House - aktiviteter, där allmänheten, grannar och anställda bjuds in. (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007) SAS koncernen har sedan år 1998 varit med och samarbetat och sponsrat Rädda Barnen i Skandinavien. Under år 2007 bidrog SAS med 6,8 MSEK. SAS skriver att samhällsrelaterad sponsring inom hållbarhetsområdet kommer att öka i omfattning och betydelse under de kommande åren. (SAS koncernens Årsredovisning & Hållbarhetsredovisning 2007). Analys Att ägna sig åt välgörenhet är ett av de två perspektiv som Grafström, Göthberg & Windell tar upp som handlar om socialt ansvarstagande, som de anser är en del av CSR. Men både Kjell Legernaes och Marie Norrgårdh håller inte med om detta resonemang och anser att välgörenhet inte har med CSR att göra. Huruvida välgörenhet är en del av CSR kan alltså diskuteras. Vi anser att välgörenhet kan vara en del av CSR-arbetet även om ansvarstagandet som utgår från kärnverksamheten är det som ska vara i fokus. Vidare kan det diskuteras vad välgörenhet innebär. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att företag skänker stora summor pengar till behövande, utan kan till exempel som kampanjen ”runda upp” fungera som ett samarbete mellan kund, företag och hjälporganisation. Företag väljer själva vilket perspektiv de ska utgå från när de arbetar med CSR. Trelleborg och SAS är de två företag som i sina hållbarhetsrapporter skriver om att de ägnar sig åt välgörenhet. De är exempelvis med och sponsrar Rädda Barnen. Vi anser att företag genom välgörenhetsarbete kan fungera som en kommunikationskanal för att nå ut till fler, både företag och enskilda individer, att ägna sig åt välgörenhet som att till exempel vara med och stödja organisationer som Rädda Barnen. Självklart är det bra att företag ägnar sig åt välgörenhet, men hur långt sträcker sig egentligen företags ansvarstagande?

28

4.4 Vilka arbetar med CSR?

Marie Norrgårdh på PWC berättar att det främst är större företag som arbetar med CSR. Mindre bolag har inte fått upp ögonen för CSR och har inte förstått värdet i att satsa på hållbarhetsfrågor. Marie Norrgårdh säger att det är många företag som arbetar med denna typ av frågor, men som kanske inte känner till begreppet. De försöker ha en bra personalpolitik, utbildningar och socialt ansvarstagande internt. Hon menar att i många företag handlar det bara om att formalisera det hela. Ett företag som hon nämner är Alltransport som är ett åkeriföretag, beläget i Norrköping. Företaget omsätter omkring en halv miljard kronor och kan betraktas som ett litet företag, men som ändå har förstått värdet att ligga i framkant vad gäller viktiga frågor som exempelvis utsläpp. Marie Norrgårdh säger att många mindre företag borde arbeta med CSR, där en av anledningen är att de kan vara underleverantörer till större företag. Kjell Legernaes säger också att de som har kommit långt med frågor inom CSR är de stora bolagen, främst de som har stor påverkan på omvärlden, såsom gruv- energi- och skogsbolag. Han menar att det är många företag som inte vet vad CSR innebär och som därför inte arbetar med det. Analys Precis som Marie Norrgårdh nämner arbetar inte de små företagen med CSR, ofta av den anledningen att de inte har förstått värdet av att arbeta med det. Men fler företagsledningar kan framöver komma att välja att arbeta med CSR. En del företag kanske redan gör det idag, utan att veta att det är just CSR som det handlar om. Vi tror att det är många mindre företag som på lång sikt kommer att känna kraven som ställs från omgivningen, att ta ett socialt ansvarstagande, varför möjligtvis fler kommer att börja arbeta med CSR. Stora företag har betydligt större påverkan på miljö och omgivning och därför har de också ett större ansvar anser vi. Det finns däremot inget hinder för mindre företag att dra sitt strå till stacken.

4.5 Hållbarhetsredovisning

Marie Norrgårdh, revisor på PWC, menar att efterfrågan på hållbarhetsprodukter har ökat kraftigt de senaste åren. Kraven som konsumenterna ställer på produkterna är något företag måste ta i beaktning. Produkter som är belastade på olika sätt riskerar att bli bortvalda, därför är det viktigt för företag att kunna deklarera att de driver vissa frågor för att klara konkurrensen. Det är inget måste enligt lag, men kanske ett måste ur överlevnadssynpunkt. Många företag arbetar som sagt med hållbarhetsfrågor utan att nödvändigtvis kalla det för just hållbarhetsarbete, säger Marie Norrgårdh. Många företag försöker till exempel ha en bra personalpolitik, ge utbildning till sina anställda och ta internt socialt ansvar utan att precisera en så kallad code of conduct eller uppförandekod. Marie Norrgårdh menar att företag med fördel kan formalisera och kommunicera sitt hållbarhetsarbete i någon form av rapportering till intressenterna. Det finns många olika sätt att utforma en hållbarhetsredovisning. Marie Norrgårdh berättar att spridningen är stor vad gäller utseende och kvalitet. Det finns hållbarhetsrapporter som är fristående, andra är en del av förvaltningsberättelsen, vissa rapporter är omfattande och andra bara några sidor. En del har tryckta hållbarhetsrapporter, medan andra uteslutande visar sin information på företagets hemsida. Öhrlings PricewaterhouseCoopers förespråkar att företag

29

använder GRI i sitt upplägg och jobbar med indikatorer för att få struktur i rapporten. I valet av indikatorer är som tidigare nämnts intressentdialogen den viktigaste utgångspunkten. Hållbarhetsrapporten ska inte vara en flashig reklamprodukt, utan ett tecken på trovärdighet, säger Marie Norrgårdh. De företag som väljer att låta ett oberoende organ bestyrka sin hållbarhetsrapport kan exempelvis, och vilken Marie Norrgårdh rekommenderar, vända sig till ett revisionsbolag. Revisorer har erfarenheten från traditionell redovisning av metodiken av att granska och att ta fram bevis. Dessutom har revisorer ett kontrollorgan som granskar dem i sin tur, vilket ger ytterligare kvalitetssäkring, försäkrar Marie Norrgårdh. Det finns andra organ som granskar hållbarhetsrapporter som alltså inte är revisorer såsom organ som ISO-certifierar. Marie Norrgårdh menar inte att de skulle vara dåliga på något vis, men att de helt enkelt inte har samma genomarbetade metodik av att granska och verifiera. Revisorerna arbetar däremot efter revisionsinstruktionen som tydligt beskriver hur en granskning ska genomföras för att bestyrka. När det gäller hållbarhetsrapporter finns ett index, en checklista med frågor som bör uppfyllas. Frågorna värderas och poängen läggs sedan ihop för samtliga frågor. De som får högst poäng vinner pris för bästa hållbarhetsrapport. Förut nominerades bästa svenska hållbarhetsrapport i en europeisk tävling där många länder tävlade mot varandra. Denna tävling lades senare ner då rapporterna ofta inte var översatta till engelska, vilket skapade problem. Numera har varje land sin egen tävling men faktum är att Sverige ligger lite efter vad gäller hållbarhetsredovisning, berättar Marie Norrgårdh. Några företag som däremot ligger i framkant vad gäller hållbarhetsredovisning är de fyra som vi har granskat, det vill säga Trelleborg AB, Green Cargo, Vattenfall och SAS Group. Vi har främst tittat på generell utformning, hur de använder begreppet CSR, val av code of conduct, vilka redovisningsprinciper de går efter, valda nyckeltal och oberoende bestyrkan.

4.5.1 Utformning Trelleborg Trelleborg har en fristående hållbarhetsredovisning eller Corporate Responsibility-redovisning, som de valt att benämna rapporten. Det är en rapport på 41 sidor som behandlar Strategi, styrning och dialog, ansvar för arbetsplats och miljö, ansvar mot kunder och leverantörer samt ansvar mot samhälle och närmiljö. Information delges huvudsakligen i löpande text men även tabeller och diagram är vanligt förekommande. Den tryckta versionen består av häftade vita A4 ark med färgglada bilder med dålig skärpa. (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007) Green Cargo Green Cargos hållbarhetsredovisning inkluderas i årsredovisningen. Titeln lyder: ”Års- och hållbarhetsredovisning 2007 – Om siffror från det gångna året, tankar om framtiden men framförallt allt om människorna som varit med på resan mot Green Cargos framgång.” Förvaltningsberättelsen innefattar utöver finansiella faktorer områden som företagets mål däribland gällande säkerhet, medarbetare, samhälle, miljö och kund. Visionen är uppdelad i tre perspektiv; socialt hållbart, miljömässigt hållbart och ekonomiskt hållbart, där mål och utfall av olika faktorer är preciserade i siffror. Årsredovisningen inleds med en redogörelse för händelser i omvärlden och sedan vad Green Cargo har att erbjuda. På varje uppslag finns minireportage om olika medarbetare hos Green Cargo. Års- och hållbarhetsredovisningen är

30

en stilrent utformad rapport i bokform som är tryckt på miljövänligt vis och går i genomgående grön ton. (Green Cargo Års- och hållbarhetsredovisning 2007) Vattenfall Vattenfall har en separat hållbarhetsrapport som de kallar “Corporate Social Responsibility Report 2007 – What we want, what we are doing, what we have achieved”. Innehållet är indelat i just de tre områdena; Vad företaget vill uppnå, vad de arbetar med och vad de har uppnått. Det första området handlar om Vattenfalls vision om hållbarhetsarbete. Det andra, vad de arbetar med, tar bland annat upp kunden, omgivningen och ekonomisk tillväxt. Det tredje området handlar om resultaten för hållbarhetsredovisningen och hur de förhåller sig till GRI:s riktlinjer. Rapporten är en broschyr på 28 sidor skriven på engelska med färgglada bilder och mestadels löpande text. (Vattenfall Corporate Social Responsibility Report 2007) SAS Group SAS Groups hållbarhetsredovisning är inkluderad i årsredovisningen och är ett enskilt avsnitt på 20 sidor. Områden som tas upp och behandlas är bland annat omvärldsfaktorer och intressentkrav, mål och strategier, ansvar och miljöpåverkan samt organisation och styrning. Fokus i rapporten ligger på hur verksamheten arbetar för att minska koldioxidutsläpp och andra växthusgaser. Rapporten utgörs av såväl löpande text som statistik, nyckeltal och tabeller. Rapporten ger ett exakt och genomtänkt intryck. (SAS koncernens Årsredovisning & Hållbarhetsredovisning 2007). Analys Det samlade helhetsintrycket är till Green Cargos fördel då rapporten ser trovärdig och genomarbetad ut. Den genomgående gröna tonen i kombination med miljövänligt papper signalerar att det är ett företag som tänker på miljön. I motsats till detta ger Trelleborg ett mer halvdant intryck med sina vita sammanhäftade A4-ark med otydliga färgbilder och texter. Även SAS har en gedigen rapport med tydlig struktur, medan Vattenfalls broschyrliknande rapport inte håller samma klass. Vi tycker att utformning och layout har stor betydelse för företagens helhetsintryck. Även om innehållet är detsamma ger en genomarbetad slutprodukt ett bättre intryck än en mindre påkostad sådan. En anledning till de kosmetiska skillnaderna i företagens rapporter kan vara att både Green Cargo och SAS har sin hållbarhetsrapport inkluderad i årsredovisningen. Det finns lång tradition bakom årsredovisningar och därmed kan hållbarhetsredovisningen åka snålskjuts med övrig redovisning vad gäller utformning. Andra fördelar med att låta hållbarhetsredovisningen vara en del av årsredovisningen kan vara att fler kommer i kontakt med den. Det är alltså inte bara de som specifikt vill läsa hållbarhetsrapporten informationen når, utan även de som främst är intresserade av årsredovisningen. Det kan dock finnas fördelar med en enskild hållbarhetsredovisning också, såsom att all fokus hamnar på hållbarhetsrapporten när den finns som en egen rapport.

4.5.2 CSR och hållbar utveckling Trelleborg Trelleborg använder begreppet Corporate Responsibility (CR) i sin redovisning för att markera bredden hos företagets ansvar gentemot sina intressenter. Ansvarstagandet sträcker sig över hela hållbarhetsområdet, det vill säga miljö och arbetsmiljö såväl som etiken i förhållande till medarbetare, marknad och samhälle. Ansvarstagandet internt innefattar styrning, strategi och prestanda och externt kommunikation och redovisning av hållbarhetsfrågor för intressenterna (Trelleborg Corporate Responsibilityredovisning 2007).

31

Green Cargo Green Cargo definierar begreppet hållbar utveckling som ”långsiktigt hållbara resultat inom våra sex målområden: Finans, Kund, Medarbetare, Säkerhet, Miljö och Samhälle” De använder sig av ett verktyg som kallas ”Måltavlan” där företagets övergripande mål bryts ner till verksamhetsnära sådana (www.greencargo.com). Vattenfall Vattenfalls definition på hållbar utveckling utgår ifrån Bruntlandrapporten, alltså: “Development that meet the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (se avsnittet CSR-begreppet ovan). Lars G Josefsson, VD för Vattenfall menar att hållbar utveckling alltid är ett relativt begrepp. Det handlar om att finna bästa möjliga lösningar utifrån de förutsättningar som råder, gällande miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. På det miljömässiga planet nämner Josefsson att Vattenfall vill arbeta för att skydda ekosystemet i ett långsiktigt perspektiv och reducera negativ inverkan på naturen och människors hälsa till acceptabla nivåer. Socialt sett strävar Vattenfall efter ett stabilt och dynamiskt samhälle där mänskliga behov är tillgodosedda. Ekonomiskt vill Vattenfall skapa värde ur ett långsiktigt perspektiv (Vattenfall Corporate Social Responsibility Report 2007). SAS Group SAS Group anser att deras CSR-arbete och ansvarstagande omfattar de anställda och den påverkan företaget har på omgivningen. Företaget prioriterar de frågor där SAS Group är direkt inblandade och kan göra skillnad. Som arbetsgivare främjar SAS Group god levnadsstandard för sina anställda. Bästa möjliga fysiska och psykiska arbetsmiljö är viktigt såväl som att få tillfälle att utvecklas både yrkesmässigt och som person. SAS Group arbetar för mänskliga rättigheter och tar avstånd från korruption och all form av diskriminering. Socialt ansvarstagande innebär för SAS Group även att uppträda etiskt och ansvarsfullt gentemot kunder och kollegor (www.sasgroup.net). Analys Definitionen av CSR och hållbar utveckling är liknande i samtliga fyra företag, men med något olika fokus. Trelleborg vill särskilt förtydliga begreppets bredd genom att utesluta ordet ”social” i Corporate Social Responsibility, medan Green Cargo beskriver samtliga fokusgrupper som innefattar såväl finans som miljö, kund, medarbetare, säkerhet och samhälle. Vattenfall beskriver att CSR-arbetet är situationsbundet medan SAS lägger största vikt vid medarbetarna och arbetsmiljö. Att arbeta med CSR och hållbar utveckling kan alltså betyda väldigt olika för olika företag. Definitionerna skiljer sig åt och därmed även deras arbete med dessa frågor. I vid mening kan de allra flesta företag svara ja på frågan om de arbetar med CSR och hållbarutveckling. Säkerligen gör de flesta företag någonting för omgivningen men kan troligtvis också göra mycket mer. Av denna anledning är det kanske inte tillräckligt att bara påstå att företaget i fråga arbetar med hållbarhetsfrågor, utan även viktigt att kunna berätta just vad företaget gör förslagsvis i en hållbarhetsredovisning.

4.5.3 Code of Conduct Trelleborg Policyn för arbetsförhållanden regleras i Trelleborg bland annat av koncernens uppförandekod som handlar om företagets ansvarstagande inom miljö, arbetsmiljö, etik och sociala aspekter. En utbildning i denna uppförandekod ingår vid nyanställning. Uppföljningen av uppförandekoden görs med hjälp av självutvärdering som kompletteras med stickprov och

32

tredjepartsgranskning. Samtliga anställda har möjlighet att göra en anmälan om misstanke om överträdelse av uppförandekoden eller annat regelbrott finns, utan vidare efterverkningar. Uppförandekoden innehåller sju gyllene principer som bland annat handlar om att rättigheter respekteras, lagar följs, arbete för minskad negativ påverkan av miljö och människors hälsa samt att företaget lyssnar på sina intressenter. (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007). Green Cargo Green Cargo vill skapa en ur alla avseenden attraktiv arbetsplats för sina medarbetare, då de utgör en strategisk resurs för företaget. För att kunna leverera effektiv hållbar logistik vill Green Cargo säkerställa att rätt kompetens och motivation finns. Arbetsmiljöpolicyn ska enligt Green Cargo ”drivas så att arbetsskador och ohälsa förebyggs och sjukfrånvaro minskar” och ”utvecklas i samverkan med de anställda, så att arbetet upplevs som meningsfullt och stimulerande” samt ”anpassas till den anställdes förutsättningar och behov av utveckling samt verksamhetens krav”. (Green Cargo Års- och hållbarhetsredovisning 2007 s. 48) Vattenfall En av Vattenfalls ambitioner är att vara ”The Employer of Choice”, alltså ett företaget som människor vill arbeta på. Företagets Code of Conduct vill främja medarbetarnas engagemang och även attrahera potentiella medarbetare. I nuläget är det många arbetare som står inför pensionen, vilket innebär att konkurrensen om kompetent personal ökar samtidigt som intresset för teknologi sjunker bland de unga. Därför är det särskilt viktigt att kunna behålla de medarbetare som arbetar inom organisationen, varför Vattenfall försöker främja utveckling, karriärmöjligheter och en inspirerande atmosfär. Dessutom är trots allt ersättningen en viktig del av arbetet. Lönerna inom Vattenfall är marknadsanpassade i respektive land men är också kopplade till individuell prestation enligt Vattenfall´s Strategic Human Resource Plan. Sammanfattningsvis handlar Vattenfalls Code of Conduct om att attrahera och behålla kompetent personal, aktivt arbeta med människorna som resurser, främja utveckling och ingjuta engagemang. (Vattenfall Corporate Social Responsibility Report 2007) SAS Samtliga medarbetare i SAS-koncernen har fått ta del av företagets Code of Conduct. Reglerna är en självklarhet och absolut krav. Det finns regler och strukturer för hur misstanke om överträdelse av koden rapporteras och hanteras för att understryka dess betydelse. Chefer och ledare har en nyckelroll vad gäller implementering och uppföljning av koden. 2007 års uppföljning visar att samtliga enheter har infört koden och att inga rapporteringar om överträdelser eller avvikelser har gjorts (SAS koncernens årsredovisning & hållbarhetsredovisning 2007). Uppförandekoden innehåller riktlinjer och regler om relationerna mellan medarbetarna, andra affärsrelationer och relationen till omvärlden. Det handlar om förtroende, ansvar och tillit. Samtliga medarbetare är skyldiga att förstå och kunna uppförandekoden och överträdelser kan leda till disciplinära åtgärder, däribland uppsägning. Alla har rätt och plikt att rapportera överträdelser, så kallad whistle blowing. (Ibid) Enligt koden ska SAS medarbetare alltid fokusera på kunden. Förhållningssättet mellan personal och kund ska präglas av kvalitet, respekt och dialog såsom att prioritera säkerhet, punktlighet och att kunna leva upp till servicelöften Medarbetarna är den mest värdefulla resursen för SAS, enligt koden. Nyckelord inom personalpolitiken är tillit, förändring,

33

möjligheter och ansvar. Vad gäller ledarskapet inom företaget ska ledarstilen vara konsekvent, rak och pålitlig. (Ibid) Uppförandekoden beskriver även att SAS vill främja en kultur som bygger på engagemang och intresse för miljöarbetet och förväntar att samtliga medarbetare tar miljöhänsyn i det dagliga arbetet (Code of Conduct – Etiska regler och riktlinjer för SAS-koncernen). Analys Trelleborg, Vattenfall och SAS är de av våra analysobjekt som har en uttalad Code of Conduct eller uppförandekod. Trelleborgs uppförandekod återfinns på organisationens intranät medan SAS har en offentlig Code of Conduct som går att finna på deras hemsida. Vattenfall beskriver sin Code of Conduct i hållbarhetsrapporten. Green Cargo beskriver ingen uppförandekod men har däremot en arbetsmiljöpolicy som i stora drag beskriver vad de anställda har rätt till och hur de ska förhålla sig till arbetet. Att ha ett särskilt dokument med förhållningsregler tror vi kan ha sina fördelar. Alla medarbetare får på så sätt klart för sig vad som gäller och har också möjlighet att säga ifrån om det är något som är som det ska. Om denna kod verkligen används och engagerar medarbetarna är sedan en helt annan fråga.

4.5.4 Nyckeltal Trelleborg I Trelleborgs hållbarhetsredovisning finns mot slutet ett avsnitt som heter ”CR-Prestanda – Affärsområden”. Här redovisas nyckeltal för de fyra affärsområdena (Engineered Systems, Automotive, Sealing Solutions och Wheel Systems). De nyckeltal som finns med är följande:

• Energiförbrukning • Vattenförbrukning • VOC-utsläpp1 • Avfall • CO2-utsläpp • Miljö- och arbetsmiljörelaterade investeringar • Olycksfall • Viktiga händelser

(Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007). Green Cargo Green Cargos Års- och hållbarhetsrapport redovisar företagets vision gällande socialt hållbart och miljömässigt hållbart och i anslutning till detta även uppnådda kvantifierade resultat: Säkerhet

• Trafiksäkerhetsindex, järnväg • Trafiksäkerhetsindex, vägtrafik • Olyckskostnader järnväg,

Medarbetare • Medelantal årsman • Andel medarbetare som deltagit i minst en arbetsplatsträff • Medarbetardialogen – Ledarskapsindex

1 VOC Volatile Organic Compunds utgörs i rapporten av klorfria och klorerade lösningsmedel. VOC-utsläpp bidrar till lokal atmosfärisk miljöpåverkan, inklusive bildandet av marknära ozon (Trelleborg Corporate Social Responsibilityredovisning 2007).

34

• Medarbetardialogen – Medarbetarindex • Sjukfrånvaro

Samhälle • Antal genomförda direkta aktiviteter • Green Cargo Volontär, antal timmar

Miljö • Miljöprestanda, gram CO2/tonkm, el- och dieseltåg • Miljöprestanda, gram CO2/tonkm, lastbil • Elförbrukning kw/m2 (avser lager) • Antal utfärdade Green Cargo Klimatintyg • Miljövärde från kunddialog • Miljöimage, index från medarbetardialog

(Green Cargo Års- och hållbarhetsredovisning 2007)

Vattenfall Vattenfalls hållbarhetsrapport visar inledningsvis några nyckeltal:

• CO2-utsläpp per producerad enhet • CO2-utsläpp, Sverige • CO2-utsläpp, Danmark • CO2-utsläpp, Finland • CO2-utsläpp, Tyskland • CO2-utsläpp, Polen

(Vattenfall Corporate Social Responsibility Report 2007) SAS SAS inleder sin hållbarhetsredovisning med ett antal hållbarhetsrelaterade nyckeltal:

• Medelantal anställda • Varav män/kvinnor, % • Sjukfrånvaro, % • Utsläpp av koldioxid (CO2) 1000 ton • Utsläpp av kvävedioxid (NOx), 1000 ton • Kg koldioxid (CO2)/RPK 2 • Total bränsleförbrukning, 1000 ton • Vattenförbrukning, 1000 m3 • Energiförbrukning, mark, GWh • Osorterat avfall, 1000 ton • Externa miljörelaterade avgifter, MSEK • Antal passagerare, 1000

(SAS koncernens Årsredovisning & Hållbarhetsredovisning 2007).

Analys Det är tydligt att det finns vissa svårigheter när det gäller att jämföra olika hållbarhetsrapporter. De fyra företagen redovisar helt olika nyckeltal. Visserligen verkar de inom olika branscher, vilket säkerligen gör skillnaderna särskilt stora. Trelleborg redovisar nästan uteslutande miljörelaterade nyckeltal och så även Vattenfall som enbart fokuserar på 2 Betalda passagerarkilometer

35

koldioxidutsläpp i olika länder. Green Cargo och SAS har något fler nyckeltal men även de fokuserar på miljö men tar också upp medarbetarrelaterade mätningar och säkerhet. Vi tror att det är svårt att få en hållbarhetsredovisning att bli lika jämförbar som en finansiell redovisning eftersom olika företag berör olika områden. Men hållbarhetsrapporter är fortfarande relativt nytt och kommer troligtvis att bli vanligare och mer standardiserade i framtiden.

4.5.5 Redovisningsprinciper Trelleborg Trelleborgs hållbarhetsredovisning är anpassad efter GRI:s riktlinjer. Nyckeltalen i rapporten utgår ifrån GRI:s indikatorsprotokoll. Trelleborg egenutvärderar sitt CR-arbete gentemot GRI:s riktlinjer, version G3. Trelleborg värderar sig själv ligga på nivå B+, vilket bestyrks av oberoende extern granskning. Detta är en förbättring jämfört med föregående år då tillämpningsnivå C ansågs stämma överens med Trelleborgs hållbarhetsredovisning. (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007). Informationen till rapporten har samlats in från produktionsanläggningarna i koncernen enligt Trelleborgs standarder för CR-rapportering. Varje anläggningschef har ansvar för kvalitetssäkringen av de olika parametrarna. Koncernens miljö- och HR-stab gör ytterligare en kvalitetssäkring då de jämför data med föregående år och andra anläggningar samt kontrollerar med hjälp av stickprov. (Ibid) Trelleborg är även medlem i FN-initiativet Global Compact och arbetar därmed efter deras tio principer där hållbarhetsrapporten utgör den så kallade Communication on Progress som berättar om framstegen inom detta område. (Ibid) Green Cargo Green Cargos hållbarhetsredovisning är som tidigare nämnts en del av förvaltningsberättelsen. Särskilda redovisningsprinciper eller riktlinjer för hållbarhetsrapportering nämns inte i rapporten. Vattenfall För att kunna mäta resultat i sitt CSR-arbete och uppnå hög grad av transparens och internationell jämförbarhet, följer Vattenfall GRI:s riktlinjer (G3) i sin hållbarhetsredovisning. 2007 års hållbarhetsrapport är Vattenfalls femte upplaga som följer dessa riktlinjer och företaget ligger nu på nivå A, det vill säga den högsta nivån. Vattenfalls hållbarhetsredovisning följer bland annat GRI:s rekommendationer när det gäller uppdelning av miljömässiga, sociala och ekonomiska resultat, samt val av nyckeltal inom dessa områden. (Vattenfall Corporate Social Responsibility Report 2007) Vid rapportens slut finns GRI:s index över rekommenderat innehåll i hållbarhetsrapporter, där Vattenfall visar vad som finns med i den tryckta rapporten och hänvisar utöver det till sin hemsida för resterande information. Även Global Compacts 10 principer finns med och hänvisningar till eget material som relaterar till dessa. (Ibid) SAS Group Hållbarhetsrapporten är upprättad efter SAS koncernens redovisningsprinciper för hållbarhetsredovisning. Dessa principer bygger på GRI:s riktlinjer, väsentliga delar av Global Compacts principer och Deloittes checklista för upprättande och utvärderande av information om miljö, etik, socialt ansvar och bolagsstyrning. De miljörelaterade och sociala

36

resultatindikatorerna utvecklas ständigt och en koppling mellan finansiella resultat eftersträvas. Koncernen tillämpar likartade miljörelaterade och sociala indikatorer för alla enheter med undantag för vissa nationella avvikelser för sociala data. På GRI:s nivåskala är SAS Group värderade till nivå A+, som alltså är den allra högsta nivån. Analys Samtliga analysföretag går efter GRI:s riktlinjer även om alla inte går in på hur de tillämpas. GRI finns till för att vägleda och verka som en kvalitetssäkring för företagens hållbarhetsredovisning. GRI ger en mängd förslag till vad som är lämpligt att redovisa, vilket betyder att företag kan välja fritt vad de vill redovisa från denna meny av förslag. Att ett företag följer GRI:s riktlinjer behöver alltså inte betyda så mycket i vår mening. Ett företag kan använda sig av en mycket liten del av rekommendationerna och ändå säga sig utgå ifrån dem. Som förklaras i referensramen är det numera möjligt att utvärdera vilken nivå företagen ligger på vad gäller GRI:s riktlinjer. Detta är något flera av våra analysföretag använder sig av, vilket kan ge en bättre bild av hur

4.5.6 Oberoende bestyrkande Trelleborg Trelleborg har en tredjepartsgranskare som är en kvalitetssäkring och ett steg till ständig förbättring av Trelleborgs CR-redovisning. Granskningen utförs av Öhrlings PricewaterhouseCoopers som också är de som har bekräftat Trelleborgs tillämpningsnivå enligt GRI:s riktlinjer. Mot slutet av hållbarhetsrapporten finns en bestyrkanderapport, där det bekräftas att hållbarhetsredovisningen väsentligt är upprättad enligt angivna kriterier. (Trelleborg Corporate Responsibility redovisning 2007). Bestyrkanderapporten intygar genom Olov Karlsson, auktoriserad revisor och Lars-Olle Larsson, specialistledamot FAR SRS, att Trelleborgs prestandaindikatorer blivit översiktligt granskade. De indikatorer som blivit granskade är utsläpp av koldioxid, utsläpp av flyktiga organiska ämnen, avfallsmängd, arbetsolyckor, utbildningstimmar per anställd och miljö och arbetsmiljörelaterade investeringar. Granskningen omfattar bland annat samtal med ansvariga för insamlad information, genomgång av beräknings- och redovisningsprinciper, besök på enheter, stickprov samt avstämning mot GRI:s riktlinjer. (Ibid) Green Cargo Green Cargos Års- och hållbarhetsredovisning är granskad av Deloitte i sin helhet, men hållbarhetsredovisningen är inte särskilt kommenterad. (Green Cargo Års- och hållbarhetsredovisning 2007) Vattenfall Bestyrkanderapporten är inte kommenterad i Vattenfalls hållbarhetsrapport. SAS Group Den oberoende granskningen av SAS Group:s hållbarhetsrapport 2007 är utförd av Deloitte och bekräftas av en bestyrkanderapport. Såväl kvalitativ som kvantitativ information har granskats och undersökningen omfattar bland annat samtal med ledningen om betydande händelser under året och om risker inom hållbarhetsområdet. Granskningen omfattar också genomgång, prövning och tillämpning av koncernens hållbarhetsprinciper, intervjuer och stickprov på olika enheter inom koncernen, genomgång om huruvida lagar efterföljs samt kontroll av att innehållet i hållbarhetsredovisningen inte strider mot information i koncernens

37

övriga årsredovisning. Revisorerna slår slutligen fast att inga omständigheter kommit fram som tyder på att SAS koncernens hållbarhetsredovisning 2007 inte har följt angivna kriterier. Analys Samtliga analysföretag har låtit ett oberoende organ granska och bestyrka deras respektive hållbarhetsredovisning. Marie Norrgårdh, revisor, såväl som Kjell Legernaes, konsult, framhåller att det är en fördel att bestyrka sin redovisning då det ger en kvalitetssäkring som ökar trovärdigheten. De säger också båda två att många företag saknar bestyrkande från tredje part. Vi anser att alla företag som utfärdar en hållbarhetsrapport borde få den granskad och bestyrkt på grund av förhöjd trovärdighet. Särskilt som varje företag har möjlighet att välja vad rapporten ska innehålla och har stor frihet vad gäller utformning. Granskningen innebär att företag inte kan skriva saker som de inte kan leva upp till då detta kontrolleras och uppmärksammas av det oberoende organ.

4.6 Vad tycker konsumenter?

För att få en uppfattning om konsumenters syn på ansvarstagande har vi som tidigare nämnts genomfört en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 100 personer, varav 61 personer återkom med svar. Svaren visar att majoriteten handlar ekologiska varor. 42 av 61 personer svarade ”ja” på frågan om de handlar ekologiska varor. Det är dock inte lika vanligt bland respondenterna att handla varor märkta med Fair Trade. 27 personer av 61 svarade ”ja” på frågan om de handlar Fair Trade-produkter. En del tillade även en kommentar om att de inte visste att denna märkning existerade. Vi har även frågat Jonas Johansson som är mejeriansvarig på ICA Maxi i Kalmar om han upplever att efterfrågan är stor på ekologiska mejerivaror. Han anser efterfrågan vara stor och att intresset har ökat, speciellt de senaste fem åren. Det finns dock ett problem i framställningen av ekologiska mejerivaror, då till exempel Arla, som är en av de stora mejeriproducenterna, inte har kapacitet att leverera så mycket som efterfrågas. De allra flesta respondenterna i enkätundersökningen anser att företag har ett stort ansvar gentemot miljön. I en av frågorna ber vi respondenterna ange på en skala från 1 till 5 hur stort ansvar företag anses ha. De flesta svarar då ”5” vilket är den högsta nivån på skalan som alltså betyder att företag anses ha ett stort ansvar gentemot miljön. Ingen angav ”1” eller ”2” och endast ett fåtal svarade ”3” eller ”4”. På frågan om företag har ett socialt ansvar, till exempel att värna om mänskliga rättigheter ser svarsförhållandena liknande ut. Hälften av respondenterna anger att de bojkottat ett företag på grund av företagets värderingar. 44 personer svarar att de undviker vissa produkter och tjänster på grund av dess inverkan på miljö och omgivning. Analys Undersökningen visar att det är många konsumenter som tänker på miljön och mänskliga rättigheter. Vi var vid formulerandet av frågorna medvetna om att de första två frågorna kan tyckas svåra att svara på eftersom det bara är möjligt att svar ”ja” eller ”nej”. Detta fick vi även erfara vid insamlandet då många skriver förklaringar och tillägg såsom ”ja ibland” eller ”jag letar inte efter ekologiska produkter men undviker dem inte heller. Frågan ger inget

38

utrymme till nyansering, varför vi heller inte kan dra alltför klara slutsatser om hur efterfrågan på ekologiska och Fair Trade-produkter ser ut. Däremot visar enkäten tendenser på att det trots allt är vanligt att handla ekologiskt då över hälften svarar ”ja” på första frågan. Majoriteten av respondenterna är som sagt personer mellan 20 och 30 år men även äldre och yngre personer har svarat. Vi ser ingen tydlig relation mellan ålder och benägenhet att handla ekologiskt dock. Ej heller inkomst verkar var en avgörande faktor. Många är studenter utan större inkomst och väljer ändå att handla vissa varor ur ett ekologiskt sortiment. Vi tror inte att det är den dryga extra kronan som avgör köpet av till exempel en liter ekologisk eller vanlig mjölk. Majoriteten tycker att företag har ett stort ansvar gentemot dessa aspekter. Nästan alla svarar ”5”, alltså att företag har stort ansvar gentemot miljön. Detta visar att många konsumenter tycker att det har betydelse hur företag agerar även utöver uppfyllandet av verksamhetssyftet. Det som är intressant är att många av dem som själva inte handlar ekologiska och rättvisemärkta produkter tycker att företag bör ta stort ansvar. Visserligen har företag ofta betydligt större inverkan på miljö och omgivning men alla kan dra sitt strå till stacken. Det är däremot lätt att lägga över problem på andra och friskriva sig själv från ansvar. De sista två frågorna visar om än ännu tydligare på att det spelar roll hur företag agerar. Att hälften av respondenterna bojkottat företag på grund av deras handlande är ett bevis på detta. Att bojkotta är ett aktivt ställningstagande som i större skala kan få stor påverkan på företaget i fråga, vilket i längden kan resultera i förbättringar i samhället. Fler än hälften undviker också vissa produkter och tjänster på grund av dess åverkan, vilket är ytterligare ett exempel på att företags agerande har betydelse för konsumenterna. Något som bör tas i beaktning är att vi uppnådde en svarsfrekvens på 61 %, vilket betyder att ett fyrtiotal personer avstod från att lämna in ett svar. Det är möjligt att det är de ”duktigaste” personerna som gladeligen svarar, medan de som tänker mindre på miljö och samhällsfrågor hellre låter bli. Hur sanningsenliga svaren som kom in är kan också diskuteras även om respondenterna utlovas att vara anonyma.

39

5. Diskussion

är presenteras ett antal diskussionsfrågor som behandlar CSR och hållbar utveckling i ett vidare perspektiv. H

5.1 Lätt att göra rätt?

Enligt vår enkät är det många konsumenter som vill värna om miljö och sociala förhållanden. Många tänker på vad de handlar och väljer gärna ekologiska alternativ framför varor som saknar märkningar av denna sort. Det är också många som uppger att de undviker att köpa vissa produkter på grund av att de skadar omvärlden på olika sätt. De som svarat nej på frågan om de handlar ekologiska varor tillägger ofta en skamsen kommentar om att de ”vet att de borde” och så vidare. Det finns dock en problematik på detta område. Det är inte alltid lätt att göra rätt som konsument. Om det är för miljöns skull, för att det ser bra ut, för att ”alla andra” gör det eller för att det känns bra att göra rätt har mindre betydelse i sammanhanget. Vi har lärt oss att ekologiska varor är bra. Märkningar som KRAV, Svanen, Fair Trade och Bra miljöval är produkter som anses vara bra av olika anledningar. Vi har lärt oss att bojkotta företag som utnyttjar barnarbete och den eftertänksamme väljer hellre tomater från Sverige än tomater som har transporterats ändå ifrån Peru. Det uppmuntras att köpa årstidsenliga frukter och grönsaker för minsta möjliga utsläpp vid transporter. Det finns affärer som upplyser om utsläpp för varje produkt för att kunden ska kunna välja bort varor som orsakat miljöförstöring. Vad händer då när exempelvis grönsaker ständigt väljs bort och bojkottas för att de fraktats från Afrika och orsakat stora utsläpp? Låt säga att dessa grönsaker utgör en stor del av ett lands export och därmed levebröd och kanske enda inkomst för många familjer. Är det fortfarande rätt att välja bort denna vara då? Att välja tomater från Sverige framför tomater odlade i Spanien kan anses vara ett smart drag ur miljösynpunkt rent spontant. Men vid närmare eftertanke gynnas de spanska tomaterna av klimatet medan de svenska behöver hjälp på traven för att kunna växa med hjälp av växthus och liknande. Den energi som går åt för att få ett passande klimat för tomater kanske i själva verket orsakar mer miljöförstöring än transporten från ett annat land? Vi kan känna en viss uppgivenhet gentemot alla dessa val. Ett val som gör gott i ett sammanhang kan skada i ett annat. Det kan kännas som att det inte spelar någon roll vilka val som görs eftersom hur man än gör så blir det fel.

5.2 Lönsamt eller ej?

I debatten om CSR hamnar ofta fokus på lönsamhetsfrågan. Är CSR lönsamt? Vi har gett exempel på några av de studier som har gjorts och även om flera av dem tyder på att det finns ett positivt samband, finns det ingen självklar korrelation mellan CSR och lönsamhet. Det finns till och med studier som stödjer ett motsatt resonemang, att CSR-arbete inte alls skapar mervärde. Hur är då detta möjligt? Egentligen är det inte alls konstigt att olika studier visar

40

olika resultat och att ingen riktigt kan bevisa den ekonomiska fördelen med ansvarstagande. Allt handlar om vad som mäts och hur mätningen går till. Det är oändligt många faktorer som spelar in och påverkar företags resultat, därför är det svårt att urskilja vilken del som beror av just CSR-arbetet. Sambandet kan liknas vid förhållandet mellan marknadsföring och vinst. Reklamkampanjer har knappast en positiv inverkan på resultatet till en början men det finns ingen tvekan om att marknadsföring ofta ger ökad vinst. På många sätt är också CSR en form av marknadsföring då det handlar om att berätta på vilket sätt företag kan tillfredsställa konsumentens behov.

5.3 Vad händer vid ekonomiska problem?

Om det går bra för företag av den anledningen att de arbetar med CSR eller om det i själva verket är de företag som det går bra för som har kapacitet till att arbeta med dessa frågor är svårt att säga. I en fungerande högkonjunktur kan det finnas stort utrymme för aktiviteter som ligger något utanför själva affärsverksamheten, men vad händer när det blir svårare tider och lågkonjunktur? Våra analysföretag har alla till synes ett välutvecklat CSR-arbete, de värnar om miljö och tar ett socialt ansvar gentemot omgivningen. Till följd av finanskrisen som just nu råder (år 2008/2009) har många människor tvingats lämna sina arbetsplatser på grund av företags ekonomiska svårigheter. Vi tvivlar på att företag kan hålla samma nivå på ansvarstagandet i sämre tider. När den egna verksamheten är hotad, måste mer resurser ägnas åt att hålla verksamheten igång. Däremot tror vi att de företag som arbetat med CSR under en längre tid och har integrerat dessa frågor i sin verksamhet inte är lika känsliga för konjunktursvängningar. CSR-begreppet innefattar ett stort område med många skiljda aktiviteter där konjunkturens påverkan också får olika utslag. Att ägna sig åt välgörenhet så som att skänka stora summor till hjälpverksamhet när det egna företaget har ekonomiska svårigheter är troligtvis inte aktuellt. Vi tror däremot att ett företag som till exempel redan har ett miljövänligt arbetssätt inte gör stora förändringar till följd av ekonomiska svårigheter.

41

6. Slutsats

et avslutande kapitlet redogör för de slutsatser som vi har dragit utifrån vår undersökning. Kapitlet avslutas med förslag för vidare forskning. D

6.1 Resultatdiskussion

Syftet med uppsatsen har varit att studera varför och hur företag arbetar med CSR, samt hur detta arbete kan redovisas. Hur arbetar företag med CSR? Det finns många sätt att arbeta med CSR. Begreppet innefattar stora områden och tolkas olika i olika sammanhang. Beroende på bransch ligger fokus på olika aktiviteter inom ansvarstagande. I Sverige finns inte de ekonomiska tillväxtproblem som finns i många andra länder i världen. Ej heller är sociala klyftor och fattigdom ett stort problem i jämförelse med utvecklingsländer. Därför tror vi att miljöfrågor har fått så stort utrymme i svenska företag. De fyra företag som vi har granskat, det vill säga Trelleborg, Green Cargo, Vattenfall och SAS lägger störst vikt vid miljöfrågor. Inom dessa företag arbetar de för att minska miljöpåverkan inom respektive verksamhet. Gemensamt för dessa företag är att de är stora och att deras verksamheter har betydande inverkan på miljön, varför fokus ligger på just miljöfrågor. SAS gröna inflygning, Trelleborgs ISO 14001-certifiering, Green Cargos järnvägslogistik och Vattenfalls nya teknologi för att minska koldioxidutsläppen är några exempel på hur företag kan arbeta med miljöfrågor inom ramen för CSR. Socialt ansvar är ett annat område inom CSR. Det handlar om att värna om mänskliga rättigheter, att inte samarbeta med till exempel leverantörer som inte uppfyller dessa kriterier. Inom det sociala ansvaret hör också de interna målgrupperna såsom medarbetarna. Våra analysföretag beskriver alla i sina hållbarhetsredovisningar medarbetarna som en viktig resurs och försöker därför främja en god arbetsmiljö, genom till exempel kompetensutveckling, öppen dialog, delaktighet, säkra arbetsplatser och uppföljning av medarbetarnas åsikter. Välgörenhet är en del av CSR-arbetet anser vissa. Kjell Legernaes, konsult, anser att företag i första hand bör minska den egna verksamhetens negativa påverkan på omgivningen innan de ägnar sig åt välgörenhet. SAS och Trelleborg är två företag som i vår mening har ett välutvecklat CSR-arbete som också engagerar sig i hjälpverksamhet. De samarbetar båda med Rädda Barnen, vilket är ett sätt att arbeta med välgörenhet. Hur redovisas CSR? CSR-arbete redovisas med fördel i en hållbarhetsrapport. Det finns ingen lag som tvingar privata företag att redovisa sitt ansvarstagande och därmed inga direkta krav på hur en sådan rapport ska vara utformad. Det finns dock internationella riktlinjer som behandlar hållbarhetsredovisning som utfärdas av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). Dessa riktlinjer innefattar en mängd förslag på fokusområden och nyckeltal som företag kan välja fritt ifrån. GRI:s principer och riktlinjer betraktas som god redovisningssed för hållbarhetsredovisning. Från och med år 2009 finns kravet att statliga företag ska utfärda en hållbarhetsrapport i enlighet med GRI:s riktlinjer. GRI rekommenderar att ett oberoende organ granskar och bestyrker företagens hållbarhetsrapporter för en ökad trovärdighet och kvalitetssäkring. Långt ifrån alla

42

hållbarhetsrapporter är bestyrkta, men eftersom företag kan välja fritt hur rapporterna ska utfärdas anser vi att alla företag borde låta hållbarhetsredovisningen granskas av en tredje part. Utformningen av hållbarhetsrapporten skiljer sig åt från företag till företag. En del har denna rapport integrerad med övrig årsredovisning medan andra väljer att ha en separat hållbarhetsrapport. Företag definierar CSR och hållbar utveckling olika, varför redovisningen utformas på olika sätt. Eftersom valfriheten är stor omfattar också rapporterna olika områden. Företag inom branscher som har stor påverkan på miljön fokuserar på miljöfrågor, medan företag som har större påverkan på andra områden troligtvis väljer att inrikta sig på andra frågor. Varför arbetar företag med CSR? CSR är mycket omdebatterat i dagsläget och blir alltmer välkänt i företag. Många artiklar är skrivna på ämnet, kurser hålls om CSR och flera bloggar handlar uteslutande om detta. Stora företag förväntas ta såväl miljömässigt, som socialt och ekonomiskt ansvar. Frågan är om CSR är något som företag arbetar med för att ”alla andra” gör det och för att följa med i dagens trender? Men vi skulle inte vilja avfärda CSR som en modetrend. Vi anser att ansvarstagande bör vara integrerat i verksamheten och inte något som är frikopplat från övriga aktiviteter. CSR ska ses som en tillgång och inte ett måste. Det vanligaste argumentet till varför företag arbetar med CSR är att intressenterna kräver det. Kunder, media, intresseorganisationer, medarbetare och myndigheter är exempel på intressenter som på olika sätt påverkar företag att ta sitt ansvar. Enkätundersökningen visar att många konsumenter anser att företag har stort ansvar gentemot omgivningen då till exempel efterfrågan på ekologiska varor är stort. Lönsamhet är i de allra flesta fall en central fråga hos företag. Sambandet mellan CSR och lönsamhet är inte bevisad men är ändå en utgångspunkt för många företag. Vi tror att den främsta anledningen till varför företag arbetar med ansvarstagande är för att stärka varumärket, att undvika smutskastning i media och att erbjuda de produkter som efterfrågas för att i längden vara ett lönsamt företag. Men det ska inte glömmas att personerna bakom företagen också är individer som påverkas av det som händer i omgivningen, varför ansvarstagande för dem kan kännas viktigt. Diskussionen om varför företag arbetar med CSR är trots allt överflödig. Låt säga att företag enbart engagerar sig i dessa frågor för att tjäna pengar. Ska vi då se dessa företag som egoistiska och hycklare som utnyttjar människors välmening i syfte att tjäna pengar? Vi föredrar att istället se det som en ”win-win situation”, att det är något som gynnar alla parter. Den egentliga anledningen till varför företag tar ansvar är inte det som är väsentligt, utan att de faktiskt gör det.

6.2 Förslag till vidare forskning

Något som skulle kunna vara föremål för vidare forskning är hur CSR-arbetet kommer att förändras med tiden. Det skulle även vara intressant att se vilka konsekvenser lagen som kräver att svenska statliga företag ska utfärda en hållbarhetsrapport kommer att få i framtiden. Kommer det att bli ett krav även för privata företag och hur kommer hållbarhetsredovisningen att utvecklas?

43

Referenser Litteratur Arbnor, Ingeman & Bjerke, Björn (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund: Studentlitteratur. Bryman, Alan & Bell, Emma (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB. Gafström, Maria, Göthberg, Pauline & Windell, Karolina (2008) CSR: Företagsansvar i förändring. Malmö: Liber Larsson, Lars-Olle & Ljungdahl, Fredrik (2008). License To Operate: CSR och hållbarhetsredovisning i praktiken. Stockholm: Ekerlids förlag. May, Steve, Cheney, George & Roper, Juliet (2007). The Debate over Corporate Social Responsibility. New York: Oxford University Press Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur SIS HB 40:2005 (2005). CSR – Socialt ansvarstagande för företag. Stockholm: SIS Förlag AB. ÖhrlingsPricewaterhousecoopers (2008). CSR – från risk till värde. Hässleholm: Studentlitteratur Vetenskapliga artiklar Bauer, Rob, Koedijk, Kees & Otten, Rogér (2005) International evidence on ethical mutual fund performance and investment style. Journal of Banking & Finance, vol. 29:7, ss. 1751-1767 Orlitzky Marc, Schmidt, Frank L & Rynes, Sara L (2003) Corporate Social and Financial Performance: A Meta-Analysis. Organization Studies, vol. 24:3, ss. 403-441 Elektroniska referenser http://ec.europa.eu/enterprise/csr/sme.htm Tillgänglig 2008-11-09 http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6retagens_samh%C3%A4llsansvar Tillgänglig 2008-11-11 http://wbcsd.org/templates/TemplateWBCSD5/layout.asp?MenuID=1 Tillgänglig 2008-11-11

http://www.hm.com/se/fretagsansvar__responsability.nhtml Tillgänglig 2008-11-11 http://www.colorado.edu/studentgroups/libertarians/issues/friedman-soc-resp-business.html Tillgänglig 2008-11-12 http://www.globalreporting.org/ReportingFramework/G3Guidelines/ Tillgänglig 2008-11-13 http://www.halvarsson.se/en/WR/News-and-articles/Articles/2007/Finnish-companies-best-in-Europe-in-communicating-CSR/ Tillgänglig 2008-11-17 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2003:178:0016:0022:SV:PDF Tillgänglig 2008-11-18 http://www.regeringen.se/sb/d/10894/a/109941 Tillgänglig 2008-12-04 http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/522894vatte/index.jsp Tillgänglig 2008-11-27 http://www.greencargo.com/ Tillgänglig 2008-11-27 http://www.trelleborg.com/sv/Koncernen/Om-Trelleborg/ Tillgänglig 2008-11-27 http://www.sasgroup.net/SASGroup/default.asp Tillgänglig 2008-11-27 http://www.swesif.org/ Tillgänglig 2008-11-06 Intervju Kjell Legernaes Stradvise AB 2008-11-21 Marie Norrgårdh Öhrlings PricewaterhouseCoopers. 2008-11-24 Jonas Johansson Ica Maxi, Kalmar 2008-11-05

Bilaga 1 Enkätfrågor Svara "JA" eller "NEJ" efter från 1 och 2 1. Köper du ekologiska varor? 2. Köper du produkter som är märkta Fair Trade? Skriv en siffra mellan 1 och 5 efter följande frågor, där 1 betecknar "Inget ansvar" och 5 betyder "Stort ansvar" 3. Har företag ett ansvar gentemot miljön? 4. Har företag ett socialt ansvar gentemot omvärlden (t.ex. värna om mänskliga rättigheter)? Skriv "JA" eller "NEJ" efter fråga 5 och 6. 5. Har du bojkottat ett företag på grund av deras värderingar kring miljö/socialt ansvarstagande? 6. Undviker du att köpa vissa varor/tjänster på grund av att de är skadliga för miljön?

Bilaga 2 Intervjufrågor Marie Norrgårdh, revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers Vad är dina arbetsuppgifter? Hur arbetar ni med CSR på kontoret i Kalmar? Vilka företag har ni granskat? Vilka företag arbetar med CSR? Varför arbetar företag med CSR? Hur arbetar företag med CSR? Hur redovisas arbetet? Finns det en koppling mellan CSR och lönsamhet?

Bilaga 3 Intervjufrågor Kjell Legernaes, konsult på Stradvise Hur arbetar du? Vad är CSR för dig? Vilka företag arbetar med CSR? Varför arbetar företag med CSR? Finns det en koppling mellan CSR och lönsamhet? Hur arbetar företag med CSR?

Högskolan i Kalmar

Högskolan i Kalmar har mer än 9000 studenter. Här finns utbildning och forskning inom naturvetenskap, teknik, sjöfart, samhällsvetenskap, ekonomi, turism, informatik, pedagogik och metodik, medie-vetenskap, språk och humaniora, lärarutbildning, vårdvetenskap och socialt arbete. Forskningens profilområden är biomedicin/bioteknik, miljövetenskap, marin ekologi, automation, företagsekonomi och informatik, men forskning pågår inom de flesta av Högskolans ämnen. Högskolan har sedan 1999 vetenskapsområde naturvetenskap, vilket ger Högskolan rätt att anta studenter i forskarutbildning och examinera doktorer inom ämnesområdet naturvetenskap.

Handelshögskolan BBS, vid Högskolan i Kalmar

Besöksadress: Kalmar Nyckel, Gröndalsvägen 19

391 82 Kalmar,Tel: +46 (0)480 - 49 71 00

www.bbs.hik.se