VEDELDAD PIZZA ̶ PROBLEMATISKT UR MILJÖ- OCH … · År 2015 uppskattades mer än 45 procent av...

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

VEDELDAD PIZZA ̶ PROBLEMATISKT UR MILJÖ- OCH HÄLSOPERSPEKTIV? Fallstudie om hur vedeldade pizzerior påverkar luftkvaliteten och boenden i närområdet i Göteborgs Stad

Jakob Bondesson

Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig masterexamen med huvudområdet miljövetenskap 2018, 120 hp. Avancerad nivå

I

Abstract

Burning wood can have effects on people’s health. Particles and pollution from wood smoke can

cause sickness in airways as well as in the heart and vascular system. Wood smoke can also disturb

the home environment. Gothenburg city’s Environmental Department has in recent years received

a number of complaints regarding wood burning stoves in pizzerias. A letter to the editor in the

newspaper Göteborgs-Posten in 2018 has also pointed out the problems that wood burning stoves

in pizzerias can create. In Kungsbacka there has also been a complaint for such a pizzeria that has

taken large amounts of resources.

In this study a combination of air quality measurements and surveys have been used to give the city

of Gothenburg’s Environmental Department a better idea of the current situation and possible issues

related to such pizzerias in Gothenburg. The purpose of the study is to investigate whether current

routines are sufficient. The air quality measurements have been done during a two-week period at

six different locations, both indoors and outdoors in the vicinity of pizzerias in Gothenburg that

have wood burning stoves. Two additional air quality measurements have been done in an area

lacking such pizzerias in order to be able to have a comparison. The surveys were sent out to nearby

residents in the same areas that the air quality measures were done in order to find out how these

residents experience possible disturbances from the pizzeria. The weather conditions were also

taken into consideration during the measurement period to determine whether the direction and

speed of the wind had an effect on the measured levels.

The results indicate that pizzerias with wood burning stoves in Gothenburg are not a significant

problem that the city’s Environmental Department needs to prioritize. This conclusion is supported

by the survey study as well as the air quality measurements, even though there were some localized

variations. The measured air pollution levels have not been seen to have detrimental effects on

overall health and are in relation to previous studies far under levels that can be harmful to a

person’s health. The indoor air pollution levels have proven to be higher than the outdoor levels,

which can largely be explained by other pollution sources (e.g. solvents and furnishing) emitting

the substances in the indoor environment. The substances benzene and 1,3-butadiene have however

been found in a significantly higher concentration indoors than the control, which could indicate

that wood burning stoves emit these gases. The results from the survey show that many of the

respondents while experiencing the smoke do not find it to be a nuisance. Only 8 % of the

respondents state that the smoke affects their health. The results also show that there is no

immediate need for the city’s Environmental Department to change its processes, but that it may

be wise to keep in mind the results for future work.

Keywords: wood burning pizzeria, small scale combustion, health effects from wood combustion,

passive diffusion measurements, volatile organic compounds, air pollution

II

Sammanfattning

Vedeldning kan ha effekter på människors hälsa. Partiklar och föroreningar från vedrök kan orsaka

sjukdomar i luftvägar samt i hjärta och kärl. Vedrök kan också vara en störning i bostadsmiljön.

Miljöförvaltningen i Göteborg har på grund av detta de senaste åren mottagit ett antal klagomål på

vedeldade pizzerior. En insändare i Göteborgs-Posten har också påpekat vilka problem vedeldade

pizzerior kan ge. I Kungsbacka har det även funnits ett klagomålsärende på en vedeldad pizzeria

som tagit stora resurser i anspråk.

I denna studie har en kombination av luftmätningar och enkäter använts för att ge

miljöförvaltningen en bättre bild av eventuell problematik med vedeldade pizzerior i Göteborg.

Detta för att undersöka om dagens rutiner är tillräckliga. Luftmätningarna har gjorts under två

veckor på sex platser både utomhus och inomhus i närheten av vedeldade pizzerior i Göteborg. För

att få en jämförelse mellan halter har ytterligare två luftmätningar gjorts i ett område utan vedeldade

pizzerior. Enkätundersökningen skickades ut till närboende i samma område som luftmätningarna

gjordes för att undersöka hur närboende upplever eventuell störning från pizzerian.

Väderförhållanden har också tagits i beaktning under mätperioden för att se om vindriktning och

vindhastighet hade påverkan på halterna.

Resultaten visar att vedeldade pizzerior i Göteborg inte är ett omfattande problem som

miljöförvaltningen behöver prioritera. Denna slutsats stöds av både enkätundersökningen och

luftmätningarna, även om det kan finnas lokala variationer. De uppmätta luftföroreningarna har

inte visat sig vara hälsoskadliga och är i förhållande till tidigare studier långt under nivåer som kan

vara hälsoskadliga. Inomhushalterna har visat sig vara högre än utomhushalterna, vilket till stor del

kan förklaras av att det kan ha funnits andra källor (exempelvis lösningsmedel och inredning) som

emitterar ämnena inomhus. Dock har ämnena bensen och 1,3-butadien förekommit i signifikant

högre halter än kontrollpunkten inomhus, vilket kan tyda på att ett bidrag till halterna av dessa gaser

kommer från vedeldning. Resultaten från enkätundersökningen visar att många av de svarande

upplever röken, dock inte som en olägenhet. Endast 8 % av de svarande i enkäten anser att det

påverkar deras hälsa. Resultaten visar också att miljöförvaltningen inte drastiskt behöver ändra sin

handläggning, däremot kan resultaten ge vägledning för framtida handläggning.

Nyckelord: vedeldad pizzeria, småskalig vedeldning, hälsoeffekter av vedeldning, passiv

diffusionsmätning, klagomålshandläggning, flyktiga organiska föreningar, luftföroreningar

III

Förord

Detta examensarbete har gjorts i samarbete med miljöförvaltningen i Göteborgs Stad under

hösten 2018 och är sista delen på den tvååriga masterutbildningen i miljö- och hälsoskydd

på Göteborgs universitet. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och spänner över en

termins heltidsstudier.

Inledningsvis vill jag passa på att tacka Anna Ryberg Henriksson, dåvarande enhetschef

vid hälsoskyddsenheten på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad, som gav mig möjlighet att

utföra mitt examensarbete i samarbete med miljöförvaltningen. Jag vill också tacka

miljöinspektör Sanela Rosenhall för handledning och intressanta möten under arbetets

gång. Därutöver vill jag även tacka avdelningschef Jennica Kjällstrand för feedback under

uppsatsens gång. Ett ytterligare tack vill jag rikta till Matilda Sjöholm, miljöutredare vid

Stadsmiljö på miljöförvaltningen i Göteborg, som gett mig tillgång till väderdata. Jag vill

också rikta ett stort tack till alla vid hälsoskyddsenheten på miljöförvaltningen för ett gott

samarbete. Tack också till de privatpersoner som var vänliga att låta mig göra luftmätningar

i deras inomhusmiljöer.

Jag vill även ge ett varmt tack till familj och vänner för alla styrkeord och peppande under

arbetets gång. Dessutom har jag en fantastisk sambo som fått ta hand om mig mer än vanligt

under denna hösten. Utan er skulle uppsatsen inte kunna ros i hamn.

Avslutningsvis vill jag även rikta ett stort tack till Annika Potter på IVL Svenska

Miljöinstitutet för luftanalyser och hjälp genom uppsatsarbetet. Och sist, men inte minst,

ett stort tack till professor Håkan Pleijel för alla goda råd, vägledning och som gjort

luftmätningarna möjliga att genomföra.

IV

Innehållsförteckning

1. Inledning ......................................................................................................................... 1

1.1 Syfte och frågeställningar .......................................................................................... 3

1.2 Avgränsningar ............................................................................................................ 3

2. Bakgrund ........................................................................................................................ 4

2.1 Vedeldade pizzerior i Göteborg ................................................................................. 4

2.2 Miljöförvaltningen och deras roll .............................................................................. 4

2.3 Miljöförvaltningens handläggningsrutiner vid klagomål .......................................... 7

2.4 Klagomål på vedeldade pizzerior i Göteborg .......................................................... 10

2.5 Klagomålsärendet i Kungsbacka ............................................................................. 10

2.6 Tidigare studier ........................................................................................................ 12

3. Luftföroreningar från vedeldning och dess hälsoeffekter........................................ 14

4. Metod ............................................................................................................................ 16

4.1 Luftmätningar .......................................................................................................... 16

4.2 Diffusionsprovtagning ............................................................................................. 17

4.3 Valda mätplatser ...................................................................................................... 18

4.3.1 Mätplats 1: Bögatan 47 .................................................................................... 19

4.3.2 Mätplats 2: Chapmans torg 2 ........................................................................... 20

4.3.3 Mätplats 3: Danagatan 1 .................................................................................. 20

4.3.4 Mätplats 4: Prinsgatan 7 .................................................................................. 21

4.3.5 Mätplats 5: Södra vägen 69 .............................................................................. 21

4.3.6 Mätplats 6: Viktoriagatan 26 ............................................................................ 21

4.3.7 Kontrollmätningar: Kronhusgatan 2 och Femmanhuset .................................. 22

4.4 Enkätundersökning .................................................................................................. 22

5. Data ............................................................................................................................... 23

5.1 Luftdata .................................................................................................................... 23

5.2 Väderdata ................................................................................................................. 23

6. Resultat ......................................................................................................................... 24

6.1 Luftmätningar .......................................................................................................... 24

6.1.1 Halter för alla ämnen och platser..................................................................... 24

6.1.1.1 Utomhusmätningar ........................................................................................ 24

6.1.1.2 Inomhusmätningar......................................................................................... 27

6.2 Väderförhållande ..................................................................................................... 32

6.2.1 Vindförhållanden .............................................................................................. 32

6.3 Enkätundersökning .................................................................................................. 33

6.3.1 Deskriptiv statistik ............................................................................................ 33

6.3.2 Röklukt och hälsa .............................................................................................. 34

V

6.3.3 Mätplatser ......................................................................................................... 35

6.3.2.1 Bögatan 47 ................................................................................................... 35

6.3.2.2 Chapmans torg 2 ........................................................................................... 35

6.3.2.3 Danagatan 1 ................................................................................................. 35

6.3.2.4 Prinsgatan 7 ................................................................................................. 35

6.3.2.5 Södra vägen 69 ............................................................................................. 35

6.3.2.6 Viktoriagatan 26 ........................................................................................... 36

7. Diskussion ..................................................................................................................... 37

8. Slutsatser ....................................................................................................................... 44

9. Vidare studier ............................................................................................................... 45

10. Källförteckning .......................................................................................................... 46

11. Bilagor ......................................................................................................................... 53

11.1 Enkät till närboende ............................................................................................... 53

11.2 Insändare Göteborgs-Posten 2018-06-16 ............................................................... 55

12. Appendix ..................................................................................................................... 56

1

1. Inledning

Ved anses vara människans första energikälla. Enda sedan människan kunde kontrollera

och hantera elden har hon kunnat använda den för uppvärmning och matlagning. Ved är

fortsatt en viktig källa för dessa ändamål. Omkring 6 % av det globala energiutbudet utgörs

idag av ved av något slag och mer än två miljarder människor är beroende av ved för

uppvärmning och matlagning, framför allt i utvecklingsländer (FAO, 2017; Gordon et al.,

2014).

I Sverige var vedeldning det dominerande uppvärmningssättet av hus tills för lite mindre

än 100 år sedan då det blev ersatt med främst fossila bränslen (Kjällstrand, 2002). I dag har

de fossila bränslena i sin tur i stor utsträckning blivit ersatta på grund av en ökad

miljömedvetenhet då dessa bränslen ger upphov till klimatförändringar (IPCC, 2014). Det

vanligaste uppvärmningssättet i Sverige idag är fjärrvärme, som står för cirka 90 procent

av uppvärmningen i flerbostadshus. För småhus är det idag främst el (47 %) och biobränsle

(32 %) som står för uppvärmningen (Energimyndigheten, 2017).

Trots att vedeldning i Sverige inte är det dominerande uppvärmningssättet är det många

hushåll i Sverige som eldar med syftet att öka trivseln. I Göteborg finns det exempelvis

många tusen eldstäder installerade (Göteborgs Stad, u.å.). Även om detta antal

förhållandevis är mindre än hur det historiskt har varit, finns det fortfarande problem

relaterat till vedeldning.

Globalt har vedeldning pekats ut som en av de största källorna av partiklar i atmosfären

som kan ha stora effekter på luft, klimat och människors hälsa (Vicente & Alves, 2018).

År 2015 uppskattades mer än 45 procent av alla småpartiklar, PM2,5, komma från småskalig

vedeldning i Europa. På platser där vedeldning är dominerande kan luftföroreningarna nå

samma nivåer som trafikutsläpp på de värsta vägarna under rusningstrafiken (ibid.). I

Sverige är vedeldning en av de största källorna till luftföroreningar och det har beräknats

att omkring 1000 personer dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar knutet till

vedeldning (Naturvårdsverket, 2018). Sot och partiklar från vedeldning sprids också i

Arktisomårdet, vilket bidrar till en snabbare issmältning, även om det i sig är ett

förnyelsebart bränsle (ibid.).

2

Källorna till vedrök i svenska städer har i och med den tekniska utvecklingen således blivit

färre, men det finns andra källor i den urbana miljön där vedrök kontinuerligt uppkommer.

En sådan källa är vedeldade pizzaugnar. Traditionellt sett har pizzan bakats i vedeldade

ugnar och den pizza som sägs vara ursprunget av pizzor, den napolitanska pizzan, måste

vara tillagad i vedeldad ugn för att bli kallad en äkta napolitansk pizza (OED, 2005; SR,

2016).

Att den äkta napolitanska pizzan just ska vara vedeldad har lett till lokala miljöproblem i

Italien. Staden San Vitaliano i utkanten av Neapel i Italien förbjöd 2015 temporärt pizzerior

att baka i vedugn såvida ägaren inte installerade ett specialfilter för att minska

luftföroreningarna. Bakgrunden till detta var att pizzeriorna till stor del stod för

luftföroreningarna i staden (BBC, 2015).

Vedlukten och röken från restauranger med vedeldad pizzaugn har även bidragit till

missnöje och problematik på lokal nivå i Sverige och inte minst Göteborg. Den 16 juni

2018 publicerades en anonym insändare i Göteborgs-Posten (se bilaga i avsnitt 11.2 ) där

avsändaren klagade på vedeldade pizzaugnar i Göteborg och såg det som ett problem för

både hälsa och den närliggande miljön. Avsändaren klagade på att grannarna fick märkbara

irritationer i ögon och luftvägar av röken från pizzaugnarna, men också att det kom sot från

pizzeriorna som påverkade både inredning och balkonger i närheten till pizzeriorna.

Avsändaren menade också i insändaren att miljöförvaltningen inte gör något åt saken och

undrade varför det inte ställs mer krav på verksamhetsutövaren.

Miljöförvaltningen i Göteborg har dessutom de senaste åren fått in klagomål på vedeldade

pizzaugnar där boenden klagat på bland annat dålig luft. I Kungsbacka har det också pågått

ett uppmärksammat klagomålsärende avseende en vedeldad pizzaugn som tagit stora

resurser i anspråk för inblandade parter. Ärendet har bland annat prövats i mark- och

miljööverdomstolen dom (den 20 november 2014) i mål nr. M 11676-13.

Trots att vedeldning inte förekommer på samma sätt som det historiskt har gjort i Sverige

verkar det finnas problem med verksamheter som använder sig av vedeldning. Men hur

stort är egentligen problemet i Göteborg och är det risk för hälsan att bo i närheten av

restaurangerna eller handlar det enbart om lukt?

3

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att ge miljöförvaltningen i Göteborg, med hjälp av luft-

och enkätundersökningar, en ökad kunskap och större underlag kring hur stort problem

vedeldade pizzaugnar i Göteborgs Stad är ur ett olägenhets- och hälsoperspektiv. Detta för

att ge en tydligare bild om nuvarande handläggningsrutiner på miljöförvaltningen är

tillräckliga.

Frågeställningarna som detta examensarbete ämnar besvara är följande:

1. Hur omfattande är problemet med vedeldade pizzaugnar i Göteborg sett ur miljö- och

hälsosynpunkt?

2. Hur ser miljöförvaltningens rutiner kring vedeldning ut och kan det finnas anledning att

ändra rutiner, förebyggande arbete och handläggning av klagomål på vedeldade

pizzaugnar?

3. Hur skiljer sig upplevd störning med rök från vedeldade pizzaugnar gentemot den

uppmätta luftkvaliteten i närområdet till vedeldad pizzaugn inomhus och utomhus?

1.2 Avgränsningar

Geografiskt har examensarbetet avgränsats till vedeldade pizzerior i Göteborgs Stad.

Endast vedeldade pizzerior har tagits med i studien. Tillredning av annat livsmedel över

eld, exempelvis med kolgrillar, har således uteslutits. Luftmätningarna har under hösten

2018 haft en exponeringstid på cirka två veckor. De ämnen som valts för luftanalyser är

1,3-butadien, bensen, etylbensen, n-hexan, n-pentan, toluen, m+p-xylen och o-xylen. Även

uppskattningar för ämnena isopren, n-heptan, n-oktan och n-nonan har tagits med i studien.

En motivering varför ämnena valts görs i metodavsnittet om luftmätningar (4.1).

4

2. Bakgrund

Avsnittet inleds med en kort beskrivning över vedeldade pizzerior i Göteborg. Därefter ges

en inblick i miljöförvaltningens i Göteborg arbete och klagomålshantering. Avsnittet

avslutas med att beskriva klagomålsärendet i Kungsbacka och vilka tidigare studier som

gjorts inom området.

2.1 Vedeldade pizzerior i Göteborg

I Göteborgs Stad finns det idag cirka 15 pizzerior med vedeldad pizzaugn (se figur 1).

Bland dessa finns restaurangkedjan Cyrano som serverar vedeldade pizzor som sitt

huvudkoncept då de menar att det ger pizzan en annan karaktär och smak. Restaurangerna

återfinns på totalt 16 ställen i Sverige, varav åtta stycken är belägna i Göteborgs Stad. Det

är bara i Göteborg som Cyrano har fler än en restaurang. Den första restaurangen öppnade

1996 på Prinsgatan i Göteborg (Cyrano, 2015). Ugnarna i restaurangerna är murade och är

ofta specialbyggda på plats i restaurangerna för ändamålet (Almerud et al., 2014).

Figur 1. Översikt vedeldade pizzerior i Göteborg1.

2.2 Miljöförvaltningen och deras roll

Miljöförvaltningen i Göteborg är en kommunal förvaltning belägen i stadsdelen Majorna i

Göteborg med cirka 150 anställda och består i huvudsak av fem avdelningar. Dessa är HR-

avdelningen, verksamhetsstödet, miljötillsyn, livsmedelskontroll och stadsmiljö (se figur

2). Miljöförvaltningen i Göteborg har i uppdrag att genomföra de politiska beslut som tas

1 Information om att restaurangen har vedeldad ugn har tagits från hemsidor, platsbesök, miljöförvaltningen

eller personlig kontakt. Kartan är gjord i Google Maps.

5

av Miljö- och klimatnämnden. Uppdragen är bland annat att fatta beslut som är i enlighet

med den lagstiftning som finns inom miljö- och hälsoskyddsområdet. De lagar som

miljöförvaltningen framför allt har i uppdrag att följa är bland annat miljöbalken (Miljöbalk

(1998:808) (MB) och livsmedelslagen (Göteborgs Stad, u.å.a).

Figur 2. Miljöförvaltningens organisation (Göteborgs Stad, u.å.b).

En stor del av det dagliga arbetet för miljöförvaltningens handläggare är att utöva tillsyn

för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. Dessa verksamheter har typiskt sätt

klassificerats utifrån hur farliga de är ur miljöhänseende. Klassificeringen görs i

miljöprövningsförordningen (MPF) och verksamheterna delas in i A, B och C-

verksamheter. Vem som utövar tillsynen skiljer sig beroende på vilken klassificering

verksamheten har. A-verksamheter är de största verksamheterna och behöver tillstånd från

mark-och miljööverdomstolen för bedriva verksamheten. B-verksamheter behöver tillstånd

för att starta verksamheten och tillståndet söks hos länsstyrelsen. Tillsynen av dessa

verksamheter sköts också av länsstyrelsen om inte denna gett den kommunala nämnden

med ansvar för miljöfrågor i uppdrag att utöva tillsynen på dessa verksamheter. Kommunen

har tillsynsansvaret för C-verksamheter och anmälan om att starta en sådan typ av

verksamhet sker till kommunen (Michanek & Zetterberg, 2017).

Det finns också verksamheter som inte tillhör någon av kategorierna och behöver således

inte någon anmälan eller tillstånd för att bedriva verksamheten. Den kommunala nämnden

har dock ett tillsynsansvar över verksamheterna. Dessa brukar benämnas U-verksamheter.

Det som dock ska poängteras här är att trots avsaknaden av anmälnings- och tillståndsplikt

ska dessa verksamheter ändå följa miljöbalkens regler (såsom egenkontroll) (Michanek &

Zetterberg, 2017). I 2 kap. 3 § MB anges att alla som bedriver verksamhet är skyldiga att

utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller

6

hindra att verksamheter medför olägenhet för människors hälsa. Miljöförvaltningen ska

också göra en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § MB. Där framgår att kraven i 2 kap. 3

§ MB ska gälla i den utsträckning det inte kan anses vara orimligt att uppfylla dem. Vid

bedömning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärderna jämfört med kostnader för

åtgärderna.

I Göteborg är det Stadsbyggnadskontoret (SBK) som ger tillstånd om en verksamhet får ha

vedeldad pizzaugn då de har ansvar för brandskydd och hur skorstenar ska dras. Därför ska

en anmälan göras till SBK och verksamheten måste även invänta startbesked innan

installation. Miljöförvaltningen har möjlighet att yttra sig på de remisser som SBK kan

skicka till miljöförvaltningen i de fall där en ny verksamhet ska etableras sig (Göteborgs

Stad, u.å.c).

I miljöförvaltningens uppdrag ingår också handläggning av klagomålsärenden.

Klagomålen kan bland annat komma in från personer som upplever störningar i deras

boendemiljö. Dessa typer av klagomål definieras enligt 9 kap. 3 § MB som ”en störning

som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte

är ringa eller helt tillfällig”. Exempel på dessa störningar kan vara buller, mögel, störande

lukter och vedeldning (Michanek & Zetterberg, 2017). Definitionen säger således att det

inte behöver vara en störning som riskerar att skada hälsan, utan att det kan vara en störning

som enbart påverkar välbefinnandet. Störningsbedömningen ska också utgå från vad

människor i allmänhet anser vara en olägenhet och inte en enskild persons reaktion i det

enskilda fallet. Dock ska en ökad hänsyn till känsligare personer, exempelvis allergiker,

tas (ibid.). Ett exempel Michanek och Zetterberg (2017) belyser vad som inte räknas som

en olägenhet är att det normalt inte är tillräckligt att endast en person blir infekterad av

badvatten, medan resterande badande inte drabbas.

Om det inkommer ett klagomål till miljöförvaltningen på störande lukt utanför bostaden

såsom från grillning och vedeldning är det fastighetsägaren som ansvarar för att utreda

störningen. Det miljöförvaltningen utreder vid eventuella klagomål på störande lukter är

sådana lukter som tar sig in i bostaden. Miljöförvaltningen gör då en subjektiv bedömning

vid en eller flera inspektioner och om miljöförvaltningen anser att det är en oacceptabel

störning kan det ställas krav på åtgärder, begränsningar eller förbud. Miljöförvaltningens

roll innefattar inte att handlägga röklukt från grannar som exempelvis röker på balkongen

eller lukt som inte räknas till boendemiljön såsom källare och förråd. Om lukten kommer

7

in när klagande har öppet fönster handlägger heller inte miljöförvaltningen detta

(Göteborgs Stad, u.å.d).

I Göteborg finns idag inga lokala föreskrifter om vedeldning och det finns därför inte något

generellt förbud (Lokala föreskrifter om miljöfarlig verksamhet för miljöfarlig verksamhet

och hälsoskydd för Göteborgs kommun, 2009). Däremot har miljöförvaltningen möjlighet

att, med stöd av förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,

meddela föreskrifter om "tillfälligt förbud mot småskalig eldning med vissa fasta bränslen

inom särskilt angivna områden". Miljöförvaltningen arbetar idag endast med inkomna

klagomål när det gäller vedeldade pizzerior och har därför ingen förebyggande tillsyn.

Vid inkomna klagomål på vedeldning utreder miljöförvaltningen om det är en fråga om

olägenhet för människors hälsa. Om miljöförvaltningen bedömer att det är en olägenhet

enligt miljöbalkens definition kan de som eldar få ett föreläggande att vidta

försiktighetsåtgärder eller förbud. För att störningen ska bedömas som en olägenhet ska

den vara av en viss styrka eller omfattning. Miljöförvaltningen ställer aldrig krav på

specifika åtgärder, utan det viktiga är att problemet som orsakar olägenheten blir löst.

2.3 Miljöförvaltningens handläggningsrutiner vid klagomål

I detta avsnitt kommer miljöförvaltningens handledningsrutiner beskrivas i generella,

sammanfattande drag. I figur 3 beskrivs alla steg i rutinen, dock kommer vissa delar av

denna att uteslutas i denna beskrivning. Det finns ärenden som miljöförvaltningen får in

som är speciella således inte följer denna rutin. Rutinerna är utformade för

miljöförvaltningen i Göteborg och har hämtats från förvaltningens interna dokumentbank.

Miljöförvaltningen får vanligtvis in klagomål via telefon, e-post, besök eller via ett

webbformulär på Göteborgs Stads webbplats, www.goteborg.se. Därefter fördelas det till

en handläggare som gör en bedömning om klagomålet kräver vidare utredning eller om det

kan avvisas med eller utan beslut. Om det kräver vidare utredning är det första steget att

kontakta fastighetsägaren (FÄ) eller verksamhetsutövaren (VU).

8

Figur 3. Schematisk bild över klagomålshanteringen på miljöförvaltningen i Göteborg.

Vanligtvis har FÄ/VU två veckor att besvara de inkomna klagomålen. Om svaret är att de

utfört en utredning eller åtgärd och det visar sig att det inte är en risk för olägenhet så ska

klagande kontaktas. Om klagande är nöjd avslutas ärendet. Om klagande inte är nöjd men

att det inte finns en risk för olägenhet för människors hälsa skriver miljöförvaltningen ett

beslut som den klagande har möjlighet att överklaga. Det kan också vara så att en

utredning/åtgärd ska göras av FÄ/VU och då ska klagande kontaktas av miljöförvaltningen

för eventuella synpunkter. I detta fall kan en risk för olägenhet föreligga.

Miljöförvaltningen kan då avvakta utredningen/åtgärden eller göra en inspektion beroende

på vad FÄ/VU svarar.

Om svaret från FÄ/VU är att en utredning eller åtgärd har gjorts eller att den inte kommer

att göras så ska klagande informeras. I detta fall kan inte miljöförvaltningen bedöma om

en olägenhet föreligger. I ett sådant fall ska klagande kontaktas och om störningen finns

kvar så ska en inspektion av miljöförvaltningen göras.

Det finns också de fall där FÄ/VU inte har svarat inom utsatt tid. Rutinen för detta är att ta

kontakt med klagande igen och höra om störningen kvarstår. Om störningen inte kvarstår

9

kan ärendet avslutas. Om störningen kvarstår ska miljöförvaltningen göra en inspektion,

men kan också begära in en störningsdagbok. Syftet med en störningsdagbok är att

miljöförvaltningen ska se hur ofta och när en störning inträffar. Därefter bedömer

miljöförvaltningen om det finns en risk för olägenhet och om en inspektion behöver göras.

Vid anonyma klagomål utreder miljöförvaltningen om det finns tillräckligt med uppgifter

för en utredning. Om någon person säger sig ha besvär med inomhusmiljön och vill vara

anonym, blir det svårt för miljöförvaltningen att gå vidare med en utredning eftersom det

bland annat krävs kontaktuppgifter för att veta var problemen finns.

Om det visar sig efter inspektion från miljöförvaltningen eller utredningar som FÄ/VU har

gjort att det kan föreligga risk för olägenhet kan miljöförvaltningen i nästa steg underrätta

inför ett föreläggande eller förbud. Om svaret från FÄ/VU är att de kommer att göra det

som miljöförvaltningen kommit fram till och har tydlig tids- och åtgärdsplan kan beslut om

åtgärder eller förbud avvaktas med att skickas ut. Om inga nya uppgifter inkommit från

FÄ/VU ska dessa föreläggas eller förbjudas. Detta kan även förenas med vite.

Miljöförvaltningen ska sedan fakturera FÄ/VU om det efter utredningar eller inspektioner

framkommit att det finns en konstaterad risk för olägenhet för människors hälsa. Det kan

också vara de fall där FÄ/VU har gjort utredningar, men som inte är tillräckliga för en

bedömning i ärendet. Om FÄ/VU kan visa att de har utrett ärendet och det inte finns en

risk för olägenhet för människors hälsa avslutas ärendet utan fakturering. Klagomålen kan

alltså både finansieras med skatteintäkter och genom fakturering. Det är också på detta sätt

aldrig klagande som behöver stå för notan vid ett konstaterat klagomål (Göteborgs Stad,

u.å.e). Detta följer principen om förorenaren betalar (Polluter Pays Principle) som återfinns

i principerna i Riodeklarationen (UNCED, 1992) och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.

MB.

I de fall där beslut har tagits från miljöförvaltningen har parten möjlighet att överklaga.

Beslut som miljöförvaltningen får från överinstanser kan överklagas av den som beslutet

går emot. I detta fall kan alltså miljöförvaltningen överklaga beslut från överinstans, detta

gäller dock inte ärenden som återförvisas till miljöförvaltningen för vidare utredning.

Beslut från mark- och miljööverdomstolen kan heller inte överklagas.

10

2.4 Klagomål på vedeldade pizzerior i Göteborg

Det händer med jämna mellanrum att miljöförvaltningen i Göteborg får in klagomål på

vedeldning i anslutning till vedeldade pizzerior i Göteborg. Under de senaste fem åren har

miljöförvaltningen (enligt miljöförvaltningens ärendehanteringssystem) mottagit omkring

tio klagomål på vedeldade pizzerior, varav några av dessa klagomål är riktade mot samma

verksamhet. Några av dessa klagomål är också pågående när detta examensarbete skrivs.

Vissa av klagomålen som miljöförvaltningen har fått in handlade inte om upplevd störning

i bostadsmiljön utan en störning utomhus. I detta avsnitt beskrivs några av de

klagomålsärenden som miljöförvaltningen har handlagt. Det beskrivs inte var klagomålen

varit i utan endast hur miljöförvaltningen handlagt dessa.

Under 2017 fick miljöförvaltningen in ett klagomål på en vedeldad pizzeria från en anonym

klagande där klagande ansåg att det ”regnar” sot på bilar på grund av röken från pizzerian.

Miljöförvaltningen avslutade ärendet eftersom detta inte bedöms vara en olägenhet för

människors hälsa eller miljön. Det framgick också från den klagande att det ofta luktar

starkt från restaurangen, men då klagande ville vara anonym kunde miljöförvaltningen inte

gå vidare i ärendet eftersom det fattas information om lukten var i klagandes inomhusmiljö

eller om det var ute på gatan.

Miljöförvaltningen fick också in ett klagomål 2015 på en vedeldad pizzeria. Den klagande

framförde att de inte kunde ha fönstren öppna på grund av röklukten. Miljöförvaltningen

fick in en störningsdagbok där den klagande noterade när olägenheten förelåg.

Miljöförvaltningen avslutade ärendet eftersom klagande endast hade problem när fönstren

var öppna. Miljöförvaltningen ansåg därför detta som en tillfällig störning då klagande

kunde välja att stänga fönstren.

2.5 Klagomålsärendet i Kungsbacka

Nämnden för Miljö- och Hälsoskydd i Kungsbacka kommun, motsvarande

miljöförvaltningen i Göteborg, har haft ett långdraget klagomålsärende avseende en

vedeldad pizzaugn. I detta avsnitt följer en sammanfattande genomgång om ärendet.

År 2010 fick en pizzeria tillstånd att elda med ved i Kungsbacka. Pizzerian låg i ett område

där skorstenen var lägre än omgivande byggnader. Det dröjde inte länge innan de första

klagomålen från närboende kom in på verksamheten. Klagande hävdade att röken kom in

i ventilationssystemet och ledde till huvudvärk, yrsel och illamående (SVT, 2017;

11

Henricson, 2014, 7 januari). Kommunen utredde frågan och kom fram till att problemet

inte krävde någon vidare åtgärd. Kommunen utredde också ärendet med hjälp av

luftmätningar gjorda av Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) 2013

(Almerud, 2013) hos bland annat boenden. Utredningen kom fram till att lufthalterna inte

var hälsoskadliga för friska personer (se avsnitt 2.6). Klagande överklagade därefter

kommunens beslut till nästa instans, länsstyrelsen. Där fick klagande rätt och länsstyrelsen

återförvisade ärendet till kommunen för fortsatt utredning med bland annat

försiktighetsåtgärder (Länsstyrelsen Hallands län, beslut (den 28 oktober 2013) i ärende

505-3427-13).

Länsstyrelsen menade i sin motivering att det är en daglig olägenhet eftersom det eldas från

klockan 10-22 varje dag, året om, med undantag för julafton. Länsstyrelsen ansåg att

röklukten och en rädsla bland boenden för negativa hälsoeffekter, utgör en olägenhet för

människors hälsa enligt miljöbalkens definition som inte kan anses som ringa eller helt

tillfällig. De skriver vidare i motiveringen att pizzaugnen är likvärdig med en öppen spis

och släpper ut samma rökgaser och partiklar. Slutligen ansåg också länsstyrelsen i sin

motivering att många av boendena var pensionärer och har känsligare hälsa och därför

skulle ärendet återförvisas till kommunen för vidare utredning. (Länsstyrelsen Hallands

län, beslut (den 28 oktober 2013) i ärende 505-3427-13).

Kommunen överklagade därefter beslutet till mark- och miljödomstolen som vidare avslog

överklagandet och fann inte något skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Kommunen

överklagade därefter ärendet ännu en gång till den sista instansen, mark- och

miljööverdomstolen för ett avgörande.

Mark- och miljööverdomstolen gjorde dock samma bedömning som mark- och

miljödomstolen och avslog överklagandet i slutet av 2014. Mark- och miljööverdomstolen

menade bland annat att ”lukt kan i sig vara en olägenhet i miljöbalkens mening om den är

påtaglig och ofta eller ständigt förekommande” och det konstateras också att de utsläpp

som kommer från restaurangen är sådana att det är en fråga om en miljöfarlig verksamhet

och ska vidta nödvändiga försiktighetsmått. Den medicinska utredning som kommunen

låtit göra och som visat att störningen inte är direkt hälsoskadlig ändrar inte heller mark-

och miljööverdomstolens bedömning (Mark- och miljööverdomstolen, dom (den 20

november 2014) i mål nr. M 11676-13.

12

Under början av 2015 kom ett nytt beslut från kommunen som då beslutade att pizzerian

bara fick använda vedungen under vissa timmar fredag till söndag (SVT, 2017). Resterande

tid skulle uppvärmningen ske med gasol eller el och beslutet innefattade också en

beskrivning av hur vedeldningen skulle ske och vilken ved som skulle användas (Nyvall,

2017, 27 januari). SVT (2017) intervjuade pizzerians ägare efter kommunens beslut och

ägaren menade att deras koncept och varumärke är att tillaga pizzorna i vedugn och var

därför besviken på beslutet. Försiktighetsåtgärderna överklagades igen av både pizzerian

och den klagande. Den klagande ville ha ett totalt förbud för vedeldning i pizzerian.

Det senaste som hänt i målet är att Länsstyrelsen i Västra Götaland avslog överklagandet,

vilket också mark- och miljödomstolen gjorde. Målet överklagades igen, men fick därefter

inget prövningstillstånd i mark- och miljööverdomstolen och de beslut med

försiktighetsmått som kommunen tog 2015 ligger därför fast.

2.6 Tidigare studier

Litteratursökningen visar att det gjorts en hel del forskning kring vedeldning och

luftföroreningar kopplat till denna. I många fall har forskningen mestadels handlat om

luftföroreningar från vedeldning vid uppvärmning av hus, även om Kumar et al. (2016)

berör problematiken med vedeldade pizzerior i megastaden São Paulo. Dock menar Kumar

et al. (2016) samtidigt att för lite forskning gjorts i förhållande till hur stora mängder ved

som förbränns i pizzeriorna i staden.

I avsnitt 3 görs också en genomgång av vilken forskning som gjorts på området. Dock har

det via denna sammanfattande litteratursökning valts två studier som är särskilt relevanta

för detta examensarbete då de undersöker luftföroreningar knutet till enbart vedeldade

pizzaugnar.

Som nämndes tidigare i detta avsnitt anlitade miljö- och hälsoskyddsenheten i Kungsbacka

VMC för att göra ett miljömedicinskt yttrande kring klagomålsärendet i Kungsbacka

(Almerud, 2013). Luftmätningarna utfördes i tre av lägenheterna där boenden upplevde sig

vara störda av röken samt på klagandes balkonger. Några luftmätningar gjordes även i ett

närliggande kontor. Totalt gjorde studien åtta mätningar av ämnet bensen. Luftmätningarna

gjordes med passiva diffusionsmätare.

13

Resultatet av studien var att bensenhalterna i lägenheterna ungefär var tre gånger så höga

som inomhus hos allmänbefolkningen i Göteborg. Gällande resultaten utomhus visade

också studien att dessa halter var något högre än utanför bostäder i Göteborg år 2006. Det

konstaterades därför att det troligt var vedröken från pizzerian som gav den förhöjda halten.

Trots att halterna av bensen låg över de allmänna nivåerna gjordes bedömningen att de

uppmätta halterna inte kunde innebära någon hälsorisk för friska närboende. Personer som

är känsligare för luftföroreningar kunde dock via tillskottet från pizzerian tänkas få en ökad

risk för sjukdomssymptom enligt yttrandet.

I en ytterligare studie, Exponering för olika luftföroreningar hos anställda och besökare

på restauranger med vedeldade pizzaugnar (Almerud et al., 2014) undersöktes

exponeringen av luftföroreningar för anställda från sju restauranger där pizzor bakas i

vedeldade ugnar. Lufthalterna mättes hos de anställda i restaurangerna med personburna

mätutrustningar, men också i själva restaurangen med olika mätutrustningar. De ämnen

som mättes var bland annat bensen, 1,3-butadien och bens(a)pyren. I studien mättes även

små partiklar, PM2,5. Resultatet visade att de anställdas exponering av ämnena var mycket

låg i jämförelse med de hygieniska gränsvärdena. Studien menade dock att matlagning i

vedugnarna är en betydande källa av små partiklar i inomhusluften, men att ett

restaurangbesök inte leder till ett väsentligt bidrag av luftföroreningar för gäster.

14

3. Luftföroreningar från vedeldning och dess hälsoeffekter

Luftföroreningar från vedrök är en komplex sammansättning av olika ämnen med olika

effekter på miljö och hälsa. Den komplexa sammansättningen är också ett resultat av hur

hög temperatur, vilken typ av träslag som förbränts eller om förbränningen varit

ofullständig (Kjällstrand, 2002).

I huvudsak består dock ved av polymererna cellolusa och lignin, men innehåller också en

rad andra ämnen såsom järn, kalium och kalcium (Simoneit, 2002; McDonald et al., 2006).

Emissioner från vedeldning kan därför vara av många olika typer och innehåller vanligtvis

kolmonoxid, partiklar, kvävedioxid och olika typer av organiska kolväten, däribland

flyktiga organiska ämnen (VOC) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) (McDonald

et al., 2000). Ofullständig förbränning av ved med dålig syretillförsel ger också högre

emissioner av de organiska föroreningarna (Fachinger et al., 2017; Naturvårdsverket,

2009.).

Det är dock inte bara emissioner från vedeldning där ovannämnda luftföroreningar uppstår.

Dessa ämnen uppstår också vanligtvis vid annan förbränning och kan ha andra källor. Ett

exempel är 1,3-butadien och bensen som förekommer i fordonsavgaser, industriutsläpp och

cigarrettrök (Dollard et al., 2001; WHO, 2006).

Mot bakgrunden av komplexiteten i emissioner från vedrök och att samma ämnen kan

bildas vid annan förbränning kan det därför vara svårt att härleda ämnen som markerar

vedeldning. Flera studier har dock visat på att 1,3-butadien, bensen, formaldehyd och

PAHer är några av de potentiellt hälsoskadliga ämnen som finns i vedrök (Hedberg et al.,

2002; Johansson et al., 2004; McDonald et al., 2000). Ett ämne som tydligare markerar

vedeldning är levoglukosan eftersom detta ämne inte uppkommer vid annan förbränning

(Simoneit et al.,1999). Problemet med denna markör är dock att den är beroende av vilka

förbränningsförhållanden som råder och därför kan det vara problematiskt att mäta i högre

temperaturer eftersom det kan förstöra markören (Harrison et al., 2013; Hedberg et al.,

2002).

Många av de nämnda substanserna från vedrök har allvarliga hälsoeffekter och kan orsaka

hjärt- och kärlsjukdomar (Naeher et al., 2007; Naturvårdsverket, 2009.).

Världshälsoorganisationens internationella cancerforskningsinstitut (IARC) klassade 2010

15

också vedrök som troligen cancerframkallande hos människa (grupp 2A) (IARC, 2018).

Bensen och 1,3-butadien har klassats som cancerframkallande (grupp 1A) (ibid.). Nyare

forskning drar också slutsatsen att vedrök också i förlängningen kan leda till en ökad risk

att drabbas av demens (Oudin et al., 2018).

De negativa hälsoeffekterna från vedeldning är som nämnt många. Boman et al. (2003)

menar också att partiklar från vedrök kan vara minst lika skadliga för hälsan som partiklar

från trafikavgaser. Detta är även en slutsats som dras i Swedish Clean Air and Climate

Research Program (SCAC) (2017) som menar att farliga utsläpp av små partiklar (PM2,5)

är lika stora eller större än de som kommer från vägtrafiken. Beräkningar visar att cirka

324 personer dör i förtid i Stockholm, Göteborg och Umeå till följd av luftföroreningar

från vedeldning och motsvarande siffra från fordonsavgaser, bromslitage och

dubbdäcksslitage är 299 personer i samma område (SVT, 2016).

För att ämnen från vedrök ska vara farliga för hälsan behöver de uppmätas över vissa

gränser eller lågrisknivåer under en tidsperiod (se nedan). Halterna behöver således mätas

eftersom bland annat VOC kan luktas av människan i låga koncentrationer, då dessa har en

låg lukttröskel utan att direkt vara farliga (Revah & Morgan-Sagastume, 2005).

De halter av ämnen, som över vissa gränser kan bli hälsoskadliga, som är av intresse i

denna studie är för bensen och 1,3-butadien. Lågrisknivån för bensen har fastställts till 1,3

µg/m3 (Victorin, 1998). Vid en sådan exponering hela livet motsvarar det cirka 1 cancerfall

per 100 000 exponerade personer (ibid.). 1,3-butadien har ett riktvärde för

långtidsexponering mellan intervallet 0,2–1 µg/m3 har och en lågrisknivå på 2,5 µg/m3.

Med lågrisknivån menas att livstidsrisken att få leukemi utifrån denna halt ökar med 1 fall

per 100 000 personer (Finnberg et al., 2004).

Några ämnen som också är relevanta för denna studie är toluen och xylener. Dessa ämnen

bildas vid förbränning och kan också uppstå vid vedeldning, men kan inte kopplas lika

tydligt som bensen och 1,3-butadien och bildas inte i samma mängd vid vedeldning

(Sällsten et al., 2006; Kjällstand & Petersson, 2001). Ämnena återfinns också bland annat

i färger, lacker och lim. De är inte klassade som cancerframkallande, men kan i höga

koncentrationer påverka nervsystemet (Sällsten et al., 2003).

16

4. Metod

I denna studie har en kombination av luftmätningar och enkäter använts som metod.

Luftmätningarna har haft syftet att se nivån på halter av ämnen kopplade till vedeldning

som finns i närboendes inom- och utomhusmiljö. Väderdata och luftdata från Råö har

också använts för vidare analys och har kompletterat luftmätningarna (se avsnitt 5). I detta

avsnitt görs även en beskrivning var mätutrustningen var uppsatt. Syftet med

enkätundersökningen har varit att fånga upp närboendes åsikter och upplevelser kring den

närliggande pizzerians vedeldning för att få en indikation på hur restaurangen påverkar

luftkvaliteten inom- och utomhus.

4.1 Luftmätningar

Sammanlagt har 14 luftmätningar för VOC och kolväten gjorts, varav sex stycken har

genomförts inomhus hos närboende till en vedeldad pizzeria och sex stycken har gjorts

utomhus i närheten till en vedeldad pizzeria. Två av mätningarna har varit

kontrollmätningar både inom- och utomhus och har inte varit i närheten av en pizzeria med

vedeldad ugn under exponeringstiden. I några fall togs även dubbelprover där två likadana

prov sattes upp för att mäta luftkvaliteten (se tabell 1). Detta gjordes för att säkerställa

mätarnas funktion. Vad som bör påpekas är att adresserna i tabell 1 motsvarar den valda

restaurangens adress och inte luftmätarnas placering. I avsnitt 4.3 görs en grundlig

genomgång gällande var luftmätningarna placerades i förhållande till restaurangerna.

Tabell 1. Mätplatser med exponeringstid.

Mätplats, adress Uppsatt tid Nertagen tid

Bögatan 47 (U)(N) 2018-10-12 11:30 2018-10-29 09:25

Bögatan 47 (I)** 2018-10-12 12:50 2018-10-29 09:05

Chapmans torg 2 (U) 2018-10-12 15:00 2018-10-29 10:30

Chapmans torg 2 (I) 2018-10-15 11:25 2018-10-29 10:45

Danagatan 1 (U)(N) 2018-10-12 09:25 2018-10-29 12:10

Danagatan 1 (I) 2018-10-12 10:20 2018-10-29 12:02

Södra vägen 69 (U) 2018-10-15 13:05 2018-10-29 09:45

Södra vägen 69 (I)(N) 2018-10-15 13:15 2018-10-29 10:00

Prinsgatan 7 (U)(N) 2018-10-15 10:25 2018-10-29 11:10

Prinsgatan 7 (I) 2018-10-15 10:48 2018-10-29 11:02

Viktoriagatan 26 (U) 2018-10-12 13:37 2018-10-29 14:20

Viktoriagatan 26 (I) 2018-10-15 09:45 2018-10-29 14:20

Kronhusgatan 2C/Femmanhuset* (U)(K) 2018-10-09* 2018-10-29*

Kronhusgatan 2C (I)(K)** 2018-10-12 12:15 2018-10-29 13:50

(I) Inomhusmätning (K) Kontroll (N) Naftalenmätning (U) Utomhusmätning *Nedriven mätare **Dubbelprov

17

Luftmätarna har haft en exponeringstid på två veckor eller något längre då de valda ämnena

kräver detta (Potter, 20182). De flesta av luftmätarna sattes upp fredagen den 12 oktober

2018 och togs ner måndagen den 29 oktober 2018. Detta gav en exponeringstid på cirka 17

dagar. Det fanns också luftmätningar som sattes upp måndagen den 15 oktober 2018 då det

i vissa fall var svårt att komma in i vissa av närboendes inomhusmiljöer samt tänkta

utomhusmiljöer. Dessa fick en sammanlagd exponeringstid på cirka 14 dagar.

4.2 Diffusionsprovtagning

För luftmätningarna användes diffusionsprovtagare för VOC från tillverkaren Markes

International med adsorbent Carbopack X. En diffusionsprovtagare består av ett rostfritt

stålrör fyllt med en adsorbent och en diffusionstillsats (se figur 4). Rörets båda ändar är

förslutna med så kallade Swagelock-kopplingar (1) innan provtagning.

Figur 4. Egen bearbetning från Mowrer et al (1996) av en diffusionsmätare. 1=Swagelock-koppling,

2=Adsorbentrör, 3= Diffusionstillsats

Proverna analyserades av IVL Svenska Miljöinstitutet i Göteborg med hjälp av en

gaskromatograf kopplad till en masspektrometer. Ämnena som analyserades var bensen,

1,3-butadien, men även n-pentan, n-hexan, toluen, etylbensen, m+p-xylen och o-xylen.

Ämnena valdes då dessa går att uppmäta på vald adsorbent, även om alla ämnen inte

indikerar vedeldning. Genom att använda ovan nämnd metod kunde luftmätningarna enbart

2 Annika Potter, IVL Svenska Miljöinstitutet, muntlig kommunikation, 2018-10-05

18

visa hur de genomsnittliga halterna varit under exponeringstiden och kunde således inte

visa hur halterna varierat över dygn eller timvis (Potter, 20183).

Dessutom gjordes uppskattningar på ämnena isopren, n-heptan, n-oktan och n-nonan.

Uppskattningarna har gjorts utifrån liknande ämnen på samma adsorbent och från samma

ämnen på annan adsorbent (Carbopack B). De uppskattade upptagsfaktorerna är, eftersom

de inte är verifierade, mera osäkra. Däremot finns ett direkt samband mellan halterna för

uppskattningsämnena och om de skulle vara felberäknade betyder det att alla är

felberäknade lika mycket (Potter, 20184). Uppskattningarna gjordes eftersom de kunde

uppskattas utifrån ämnena och generera mer data till studien.

För att starta en provtagning ersattes Swagelock-kopplingen i ena änden av

diffusionsprovtagaren med en diffusionstillsats med regnskydd. Swagelock-kopplingen i

andra änden av adsorbentröret ska sitta kvar vid provtagningen. Diffusionstillsatsen träddes

på röret till den bottnade ordentligt. Det är viktigt att den sitter rätt eftersom avståndet

mellan stålnätet i diffusionstillsatsen och adsorbenten påverkar analysresultatet.

Provtagaren med diffusionstillsats sattes sedan upp på lämplig anordning, alternativt kunde

provtagaren hängas upp med clips med diffusionstillsatsen riktad rakt nedåt. För

inomhusmätning användes provtagare med clips och för utomhusmätningarna användes en

böjbar aluminiumprofil med clips för upphängning av provtagaren. Provtagarna sattes upp

på lämpliga platser så att luft kunde passera runt provtagaren (IVL Svenska Miljöinstitutet,

u.å.; Markes International, 2009). Uppsättningstid, datum och plats noterades.

När provtagaren sedan togs ner efter exponeringstiden ersattes diffusionstillsatsen med den

Swagelock-kopplingen som skruvades av när provtagaren skulle apteras. Kopplingen

skruvades på med handkraft (IVL Svenska Miljöinstitutet, u.å.; Markes International,

2009). Rören rullades in i folie och lämnades sedan in för analys på IVL Svenska

Miljöinstitutet. Nedtagningstid och datum noterades.

4.3 Valda mätplatser

I denna studie, som tidigare nämnts, har sex olika platser inomhus och utomhus med en

vedeldad pizzeria valts ut för luftmätningar och enkäter. En kontrollmätning för

luftmätningarna har också gjorts där det inte finns någon vedeldad pizzeria i närheten.

3 Annika Potter, IVL Svenska Miljöinstitutet, muntlig kommunikation, 2018-10-05 4 Ibid.

19

De flesta av de valda restaurangerna ligger centralt i stadsmiljö, omgivna av högre hus,

men några av de valda restaurangerna ligger i flerbostadsområde med lägre hus.

Öppettiderna hos restaurangerna varierar, men de flesta av de valda restaurangerna har

öppet mellan 10 och 22 på vardagar och något längre under helgerna. Alla valda

restauranger har, bortsett från servering av vedeldade pizzor, även servering av á la carte-

meny. Det är dock vedeldade pizzor som dominerar menyerna. Miljöförvaltningen har tagit

emot klagomålsärenden rörande tre av de sex valda restaurangerna. Placeringen av

luftmätningarna inomhus och utomhus har, i den mån det varit möjligt, placerats i samma

väderstreck från restaurangen.

Figur 5. Karta över vedeldade pizzerior i Göteborg. De röda markeringarna med numrering markerar de

valda mätplatserna. De blå markeringarna visar resterande vedeldade pizzerior i Göteborg. De gröna

markeringarna visar kontrollmätningarnas placering. Kartan är gjord i Google Maps.

4.3.1 Mätplats 1: Bögatan 47

Restaurangen är placerad i ett område med flerbostadshus. Husen runt om restaurangen har

i regel som mest tre våningar och restaurangen ligger tillsammans med en affär i anslutning

till ett bostadshus. Restaurangen är något lägre än omgivande hus och skorstenen syns på

taket. Utomhus sattes luftmätaren på en stolpe cirka två meter från marken och cirka 15

meter från restaurangen i nordöstlig riktning som var på restaurangens baksida.

Provtagaren sattes upp på första våningen inomhus. Den sattes upp med hjälp av clips i en

20

gardinstång i ett sovrum på första våningen i ett fönster i anslutande bostadshus som låg i

nordöstlig riktning.

Figur 6. Bild på uppsatt diffusionsprovtagare vid Bögatan.

4.3.2 Mätplats 2: Chapmans torg 2

Restaurangen på denna adress är placerad i ett område med övervägande höga hus runt sju

våningar. Själva restaurangen är dock inte belägen i bottenplan av dessa hus, utan är

belägen i vinkel från ett av de högre husen och är endast ett våningsplan med en synlig

skorstenen. Cirka 100 meter i sydvästlig riktning finns även en annan restaurang som också

gör vedeldade pizzor. Utomhus placerades luftmätaren på en lyktstolpe två meter från

marken i sydöstlig riktning, cirka 15 meter på baksidan av restaurangen. Provtagaren sattes

upp på femte våningen inomhus i en lägenhet. Den sattes upp med hjälp av clips i en gardin

i ett fönster som vetter ut mot restaurangen i nordöstlig riktning, cirka 50 meter från

restaurangen.

4.3.3 Mätplats 3: Danagatan 1

Denna restaurang är placerad i liknande typ av område som restaurangen på mätplats 1. De

omgivande husen är som mest tre våningar och restaurangen ligger i ett flerbostadsområde.

Skorstenen kan därför ses från den förbipasserande. Utomhus placerades luftmätaren på en

lyktstolpe två meter från marken i nordvästlig riktning, cirka 15 meter från restaurangen.

Provtagaren sattes upp på tredje våningen inomhus i en lägenhet. Den sattes upp i en gardin

21

i ett fönster som vetter ut mot restaurangen i samma riktning som luftmätaren utomhus.

Figur 7. Uppsatt diffusionsmätare inomhus vid Danagatan.

4.3.4 Mätplats 4: Prinsgatan 7

Denna restaurang ligger på första plan i ett högt bostadshus i centrala delarna av Göteborg.

De omgivande husen har i regel sex eller fler våningar och skorstenen på taket kan inte ses

för den förbipasserande, däremot kan en se att det går en rökkanal från restaurangen där

röken går ut på utsidan av huset. Utomhus placerades luftmätaren på innergården två meter

upp från marken på ett stuprör, 15 meter från restaurangen i nordvästlig riktning. Inomhus

placerades luftmätaren på sjunde våningen i ett sovrumsfönster, också den i nordvästlig

riktning mot restaurangen. I närheten av denna restaurang omkring 100 meter i nordvästlig

riktning ligger också en annan restaurang som serverar vedeldade pizzerior.

4.3.5 Mätplats 5: Södra vägen 69

Restaurangen på denna adress ligger likt restaurangen på Prinsgatan också på första

våningen i ett högt bostadshus i centrala delarna av Göteborg. Husen runt restaurangen har

i regel 7 våningar eller fler. Skorstenen är svår att se från marken, däremot kan en se

rökkanalen från restaurangen som går vidare upp till taket. Luftmätaren sattes upp på en

stolpe på innergården i nordöstlig riktning, cirka 15 meter från restaurangen. Inomhus

sattes provtagaren upp i ett vardagsrum på sjunde våningen i samma hus som restaurangen

i ett fönster som vetter mot innergården.

4.3.6 Mätplats 6: Viktoriagatan 26

Denna vedeldade restaurang är också belägen i de centrala delarna av Göteborg.

Restaurangen är belägen på första våningen av ett högre bostadshus och husen intill har

22

omkring sex till sju våningar. Skorsten på taket gick inte att se från marken och vid

uppsättning av luftmätarna kunde inte någon rökkanal ses utanpå huset som det gjordes på

mätplats 4 och 5. Placeringen av luftmätaren utomhus var på adressens innergård och

placerades cirka två meter från marken på ett stuprör i sydvästlig riktning, cirka 15 meter

från restaurangen. Inomhus sattes luftmätaren upp i ett fönster som vetter mot innergården

i samma riktning som utomhusmätaren.

4.3.7 Kontrollmätningar: Kronhusgatan 2 och Femmanhuset

För kontrollmätning utomhus sattes en luftmätare upp på en lyktstolpe ut mot en

närliggande park vid Kronhusgatan 2. Placering valdes eftersom det på platsen inte finns

några restauranger med vedeldad ugn, men belägen i de centrala delarna av Göteborg med

tanke på trafiksituation. Denna upptäckes dock efter en vecka vara nedriven och blev ersatt

med en likadan mätare den sista veckan av mätperioden, denna gång hängandes på en

balkong på sjätte våningen i ett bostadshus. Mätningen fick därför bara andra veckans

exponeringstid (22 oktober- 29 oktober). För att få en längre mätperiod kunde även

luftmätningar från Femmanhusets tak, beläget i Nordstan i Göteborg, användas som

ytterligare en kontrollmätning. Medelvärdet på dessa mätningar tillsammans med

luftmätningen i en vecka fick sedan utgöra kontrollmätningen. Detta är förklaringen bakom

exponeringstiden 9 oktober- 29 oktober i tabell 1. Inomhus sattes luftmätaren upp i en

gardin i ett fönster på sjätte våningen på i ett bostadshus på adressen Kronhusgatan 2C.

4.4 Enkätundersökning

En enkätundersökning (se bilaga i avsnitt 11.1) har skickats ut via post till närboende

omkring de valda vedeldade pizzeriorna. Enkäten bestod av 11 frågor, varav sju av frågorna

var kopplade till de vedeldade pizzeriorna. Enkäten gjordes i samarbete med enhetschef

och handledare på miljöförvaltningen. Totalt skickades 90 enkäter ut, varav 15 enkäter

skickades till området runt varje restaurang. Vid urvalet har inte väderstreck eller

våningsplan tagits i beaktande. Ingen enkät skickades ut till boende vid kontrollplatsen,

dock utformades den sista frågan i enkäten som en kontrollfråga där respondenten fick välja

ett nummer mellan 1–5 hur boendemiljön upplevdes med eller utan eventuell störning.

Bifogat med brevet skickades det också ett svarsbrev märkt miljöförvaltningen i Göteborg

för att den svarande skulle skicka in svaren via posten portofritt. Valet av närboende till

restaurang har gjorts med hjälp av webbplatsen www.hitta.se baserat på pizzerians adress.

En jämlik fördelning avseende kön och ålder gjordes också när urvalet togs fram.

23

5. Data

I detta avsnitt presenteras vilken typ av data som används i studien, var den kommer

ifrån och hur den i vissa fall behandlats.

5.1 Luftdata

Majoriteten av de data som använts i studien är primärdata och har insamlats av författaren.

Detta innefattar inom- och utomhusmätningarna med diffusionsprovtagning (se appendix).

Några av halterna är angivna med mindre än (<) för ett specifikt värde, vilket innebär att

mätningen låg under detektionsgränsen för detta ämne. För statistiska beräkningar har dock

dessa värden använts utan tecken.

Data för kontrollmätningen utomhus har delvis gjorts genom egen insamling, men är också

från IVL Svenska Miljöinstitutets mätningar från Femmanhusets tak i Göteborg (se avsnitt

4.3.7).

Lufthalter från icke-urban luftmiljö har inhämtats från IVL Svenska Miljöinstitutets

mätstation Råö på Onsalahalvön som ligger cirka 45 kilometer söderut från Göteborg.

Bakgrundshalter finns för bensen, toluen, n-oktan, etylbensen, m+p-xylen, o-xylen och n-

oktan och har jämförts med resultaten för denna studie. Data (se appendix) som använts är

från oktober 2017 och baseras på ett medelvärde för en vecka.

5.2 Väderdata

Väderdata innefattande vindriktning och vindstyrka har inhämtats från miljöförvaltningen

i Göteborg och enheten för Stadsmiljö för dagarna 12 oktober klockan 09:00 till den 29

oktober klockan 15:00. Väderdata kommer från mätstationen Skansen Lejonet i östra delen

av Göteborg vars mätpunkt är belägen 10 meter över marken.

Datamaterialet från Stadsmiljö bestod av ett medelvärde i vindriktning och vindstyrka

under varje timme mätningarna pågick (sammanlagt 415 timmar). Data över

vindriktningen var angiven i grader (º) där 0º och 360º är nordlig vind, 90º är östlig vind,

180º sydlig vind och 270º är västlig vind. Detta betyder i förlängningen att mellan 0-90º är

det nordöstlig vind (NÖ), mellan 90-180º är det sydöstlig vind (SÖ), mellan 180-270º är

det sydvästlig vind (SV) och mellan 270-360º är det nordvästlig vind (NV). Timvärdena

gjordes sedan om till vindriktningen istället för grader och den mest förekommande

vindriktningen kunde på detta sätt fås fram (se figur 16 i avsnitt 6.2.1).

24

6. Resultat

I detta avsnitt presenteras resultat från luftmätningarna, väderförhållanden och svaren

från enkätundersökningen i figurer och tabeller.

6.1 Luftmätningar

Först görs en presentation av alla resultat både utomhus och inomhus i tabell- och diagram.

Därefter presenteras resultaten av alla ämnen i kvot-diagram mellan inomhus och utomhus.

Uppskattningarna av halter som gjordes för isopren, n-heptan, n-oktan och n-nonan

presenteras efter de uppmätta ämnena i varje delavsnitt och är markerade med en asterisk

(*). Resultaten för utom- och inomhusmätningarna återfinns i sin helhet i appendix liksom

en tabell med deskriptiv statistik över luftmätningarna och diagram över varje halt för varje

ämne inomhus och utomhus. Halterna har mätts eller uppskattats i µg/m3.

6.1.1 Halter för alla ämnen och platser

6.1.1.1 Utomhusmätningar

Som framgår av figur 8 är halterna för de uppmätta utomhusmätningarna högre än de

tillgängliga halter som finns för Råö. Halterna skiljer sig något från plats till plats och det

är väldigt små standardavvikelser, vilket visas i figur 8 respektive tabell 2. Median och

medelvärde är snarlika, vilket tydliggörs i tabell 2. Alla halter av ämnen förutom

etylbensen, n-pentan och toluen är högre i mätningar i närheten till vedeldade pizzerior i

jämförelse med kontrollmätningen, dock med väldigt små marginaler, vilket innebär att

skillnaden inte kan tolkas som signifikant.

25

Tabell 2. Uppmätta halter av utomhusmätningarna samt mätvärden från Råö. Halterna anges i µg/m3. SD=

Standardavvikelse. Min-Max= minsta respektive högsta värdet.

Ämne Median Medel SD Min-Max Kontroll Råö

1,3-butadien 0,03 0,03 0 0,03–0,04 <0,03

Bensen 0,53 0,53 0,12 0,38–0,68 0,47 <0,19

Etylbensen 0,15 0,17 0,04 0,13–0,26 0,16 <0,09

n-hexan 0,2 0,2 0,04 0,15–0,26 0,18

n-pentan 1,01 1,01 0,17 0,76–1,19 1,26

Toluen 1,04 1,05 0,04 0,74–1,43 1,05 <0,19

m+p-xylen 0,56 0,61 0,15 0,45–0,84 0,55 <0,51

o-xylen 0,23 0,24 0,05 0,19–0,33 0,22 <0,13

Figur 8. Valda platser med uppmätta halter utomhus samt kontroll och data från Råö.

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

1,60

µg/m

3

1,3-butadien bensen etylbensen n-hexan n-pentan toluen m+p-xylen o-xylen

26

Tabell 3 nedan visar att halterna för de uppskattade utomhusmätningarna är lägre än de

tillgängliga halter som finns för Råö. Dock kan inte detta helt styrkas eftersom halterna är

uppmätta under detektionsgränsen på Råö. Halterna skiljer sig något från platser till platser

och det är väldigt små standardavvikelser enligt figur 9 respektive tabell 3. Median och

medelvärde är snarlika, vilket kan ses i tabell 3. Alla medelhalter av ämnen förutom

uppskattade är högre än kontrollmätningen enligt tabell 3, dock med väldigt små

marginaler, vilket tolkas som att dessa inte är signifikanta.

Tabell 3. Uppskattade halter av utomhusmätningarna samt mätvärden från Råö. Halterna anges i µg/m3.

SD= Standardavvikelse. Min-Max= minsta respektive högsta värdet.

Ämne Median Medel SD Min-Max Kontroll Råö

Isopren* 0,05 0,05 0,01 0,05–0,07 <0,05

n-heptan* 0,19 0,18 0,06 0,1–0,26 0,18

n-oktan* 0,12 0,12 0,003 0,12–0,13 <0,12 <0,5

n-nonan* 0,04 0,06 0,05 0,03–0,17 0,16 <0,12

Figur 9. Valda platser utomhus med uppskattade halter samt kontroll och data från Råö.

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

µg/m

3

isopren* n-heptan* n-oktan* n-nonan*

27

6.1.1.2 Inomhusmätningar

Halterna för de uppmätta inomhusmätningarna är högre än de uppmätta utomhushalterna

och kan ses nedan i både tabell 4 och figur 10. Figur 10 visar att halterna skiljer sig också

på vissa platser markant från andra och vissa ämnen har extremvärden.

Standardavvikelserna är höga i vissa fall, och i jämförelse med utomhusmätningarna är

dessa betydligt högre i samtliga fall. Median och medelvärde är därför också olika, vilket

framförs i tabell 4. Alla uppmätta halter (förutom medianen på n-pentan) visar dock högre

halter på samtliga ställen inomhus än kontrollmätningen. Detta gäller både för median och

medelvärde som framgår i tabell 4.

Tabell 4. Uppmätta halter av inomhusmätningarna. Halterna anges i µg/m3. SD= Standardavvikelse. Min-

Max= minsta respektive högsta värdet.

Ämne Median Medel SD Min-Max Kontroll

1,3-butadien 0,06 0,06 0,02 0,03–0,1 0,03

Bensen 0,58 0,61 0,14 0,46–0,83 0,38

Etylbensen 0,35 0,68 0,82 0,28–2,53 0,32

n-hexan 0,26 0,49 0,59 0,19–1,68 0,18

n-pentan 1,34 2,89 3,82 1,08–10,66 1,37

Toluen 0,35 0,68 0,82 1,4–2,7 0,32

m+p-xylen 1,32 3 4,31 0,96–11,79 0,94

o-xylen 0,51 1,21 1,78 0,34–4,83 0,45

28

Figur 10. Platser inomhus med uppmätta halter samt kontroll.

Halterna för de uppskattade inomhusmätningarna är högre än de uppmätta utomhushalterna

och framgår både i tabell 5 och figur 11. Halterna skiljer sig också på vissa platser markant

från andra, vilket tydliggörs i figur 11. Standardavvikelserna är höga i vissa fall och i

jämförelse med utomhusmätningarna är dessa betydligt högre i samtliga fall (se tabell 5).

Median och medelvärde är därför också signifikant olika. Alla uppmätta halter visar högre

halter på samtliga ställen inomhus än kontrollmätningen. Detta gäller både för median och

medelvärde förutom medianen på ämnet n-nonan.

Tabell 5. Uppskattade halter av inomhusmätningarna. Halterna anges i µg/m3. SD= Standardavvikelse.

Min-Max= minsta respektive högsta värdet.

Ämne Median Medel SD Min-Max Kontroll

Isopren* 3,15 2,77 1,47 0,95–4,34 1,96

n-heptan* 0,63 0,89 0,79 0,44–2,49 0,26

n-oktan* 0,29 0,45 0,34 0,18–1,07 0,25

n-nonan* 0,27 0,82 1,35 0,14–3,57 0,35

0,00

2,00

4,00

6,00

8,00

10,00

12,00

14,00

µg/m

3


29

Figur 11. Platser inomhus med uppskattade halter samt kontroll.

6.1.2 Diagram med kvoter inomhus/utomhus

För att se om inomhushalterna signifikant varit högre än utomhushalterna har kvoterna

mellan dessa räknats ut. Resultaten av kvoterna mellan inomhus och utomhus är generellt

1 eller över 1, vilket betyder att halterna inomhus signifikant är högre än

utomhusmätningarna för de uppmätta halterna (se figur 12). Även här skiljer det sig mellan

de olika platserna. Kontrollmätningarna visar också samma tendens och liksom de andra

mätningarna visar denna kvot att det finns extremvärden, vilket bättre synliggörs i figur 12.

Figur 13 visar att både medianen och medelvärdet är över 1 (förutom bensen för kontrollen.

Någon förklaring till extremvärden i figur 12 för ett antal halter för ämnen på Bögatan och

Prinsgatan kan inte ges.

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

5,00

Bögatan 47 Chapmans

torg 2

Danagatan 1 Prinsgatan 7 Södra vägen

69

Viktoriagatan

26

Kontroll

µg/m

3


30

Figur 12. Kvot över uppmätta halter inomhus och halter utomhus per plats samt kontroll.

Figur 13. Kvot över uppmätta medel- och medianhalter samt kontroll.

0

5

10

15

20

25

30

Bögatan 47 Chapmans torg

2

Danagatan 1 Prinsgatan 7 Södra Vägen

69

Viktoriagatan

26

Kontroll

kvo

t in

ne/

ute


0

1

2

3

4

5

6

7


kvo

t in

ne/

ute

Medelvärde Median Kontroll

31

För de uppskattade halterna är även kvoterna mellan inomhus och utomhus generellt 1 eller

över 1, vilket betyder att halterna inomhus är signifikant högre än utomhushalterna (se figur

14). Liksom för de uppmätta halterna skiljer det sig markant mellan de olika platserna.

Kontrollmätningarna visar också samma tendens. Även här blir det extremvärden, vilket

bättre synliggörs i figur 14. Extremvärdena är också större än för de uppmätta halterna (se

figur 12) och någon förklaring till dessa halter kan inte ges. Figur 15 visar att både

medianen och medelvärde är över 1 och för de flesta av de uppskattade ämnena är också

de valda platsernas median och medelvärde högre än kvoten av inomhus och

utomhusmätningarna.

Figur 14. Kvot uppskattade halter inomhus och halter utomhus per plats samt kontroll.

Figur 15. Kvot över uppskattade medel- och medianhalter samt kontroll.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Bögatan 47 Chapmans torg

2


69

Viktoriagatan

26

Kontroll

kvo

t in

ne/

ute


0

10

20

30

40

50

60


kvo

t in

ne/

ute

Medelvärde Median Kontroll

32

6.2 Väderförhållande

I detta avsnitt presenteras vilka väderförhållanden det var under mätperioden 12 oktober

till den 29 oktober i Göteborg.

6.2.1 Vindförhållanden

Tabell 6. Deskriptiv statistik vindförhållanden (m/s).

Medelvind 3,2

Min 0,4

Max 10,1

Median 3,1

Standardavvikelse 1,8

Vindförhållandena under perioden var relativt lugna med få extremvärden, vilket kan ses

i tabell 6. Median och medelvärde är snarlika för perioden.

Figur 16. Vindriktning under mätperioden.

Vindriktningen under mätperioden har mestadels av tiden varit sydvästlig vind, däremot

har vindriktningen varit skiftande och skiljer sig inte markant mellan nordöstlig (NÖ),

sydöstlig (SÖ), sydvästlig (SV) och nordvästlig (NV) enligt figur 16. Att nästintill ingen

vind varit nordlig, östlig, sydlig eller västlig beror på att medelvärde av den data som

bearbetats befunnit sig mellan väderstrecken. I avsnitt 5.2 beskrivs hur väderdata

bearbetats.

0

20

40

60

80

100

120

140

N NÖ Ö SÖ S SV V NV

Tim

mar

Väderstreck

33

6.3 Enkätundersökning

I denna del presenteras svaren från enkätstudien. Först presenteras deskriptiv statistik för

hela undersökningen och för varje plats, sedan hur alla respondenterna svarat på frågor

kring deras inom- och utomhusmiljö. Därefter redovisas hur respondenterna svarat när

det kommer till hälsoaspekten. I slutet av avsnittet redovisas mer detaljerat vad

respondenterna svarat på varje mätplats.

6.3.1 Deskriptiv statistik

Tabell 7. Deskriptiv statistik över enkätstudien.

Mätplats Antal

svarande

Svarsfrekvens Antal

kvinnor Antal

män Min

ålder Max

ålder Medelålder

Alla platser 36 42 % 25 11 19 år 90 år 51,5 år

Bögatan 47 5 35 % 3 2 31 år 58 år 43,2 år Chapmans

torg 2 6 42 % 3 1 19 år 90 år 61,6 år

Danagatan 1 5 35 % 3 2 39 år 79 år 55,5 år Prinsgatan 7 6 42 % 5 1 28 år 66 år 44,5 år Södra vägen

69 8 56 % 6 2 28 år 62 år 44,9 år

Viktoriagatan

26 6 42 % 3 3 28 år 72 år 57 år

Totalt skickades 90 enkäter ut, varav 15 stycken per plats. Fyra av enkäterna sändes tillbaka

då adressen av olika anledningar inte stämde. Därför blev det totala antalet enkäter som till

slut skickades ut 86 stycken. Svarsfrekvensen blev 42 % (se tabell 7), vilket är måttligt och

innebär att resultaten inte kan betraktas som generellt giltiga.

Tabell 8. Svar från enkätundersökning avseende upplevelser från vedeldad pizzeria.

JA NEJ VET EJ/EJ SVARAT

Upplevt röklukt utomhus 21 12 2

Upplevt röklukt inomhus 18 16 1

Upplevt annan typ av

störning från pizzerian

16 19 1

Tabell 8 visar att det förhållandevis är många som upplevt röklukt inom- och utomhus.

Dock säger sig få alla vara störda av detta ur ett olägenhetsperspektiv. De flesta av

respondenterna upplever lukten någon gång per månad. Annan typ av störning kan enligt

respondenterna exempelvis vara cigarettrök, sot eller hög musik.

34

De flesta av respondenterna, 17 personer, har bott i lägenheten i mer än 3 år. 14 personer

har bott i lägenheten i 1-3 år. 4 personer har bott i lägenheten mindre än 1 år och person

har inte svarat. På frågan vilken våning respondenterna bor på är det svårt att se några

resultat som skulle vara signifikanta mot upplevd störning.

Den näst sista frågan i enkäten som handlade om en skala 1-5 om inomhusmiljö blev en

liten försämring mellan de som var störda och de som inte var det. Alla respondenterna

som upplevde inomhusmiljön utan störning från pizzerian fick i medelvärde 3,44.

Motsvarande siffra med störning är 2,86.

17 av respondenterna säger att de känt av röklukt både utomhus och inomhus. 7 av dessa

har angivit en skillnad på 2 eller mer i försämring i den näst sista frågan.

6.3.2 Röklukt och hälsa

Figur 17. Venndiagram över respondenters uppfattningar och hälsoproblem kopplat till röklukt från

pizzeria med vedeldad ugn. Gult=respondenter som enbart upplevt lukt utomhus. Blått=respondenter som

enbart upplevt lukt inomhus. Grönt=respondenter som upplevt både lukt inomhus och utomhus. Siffran i

parentes anger hur många av respondenterna som upplevt hälsoproblem kopplat till röken.

Hälsoproblem kopplade till de vedeldade pizzeriorna är det inte många som upplevt. Av de

36 svarande säger sig 3 respondenter att detta är störande ur hälsoperspektiv enligt figur

17. Det handlar bland annat om stickande i ögon och luftvägarna blir täta. 1 svarande säger

också att hen har astma och då blir röken ett värre problem.

35

6.3.3 Mätplatser

6.3.2.1 Bögatan 47

Av de 5 svarande säger sig 4 att de upplevt röklukt inomhus och 1 respondent har inte

upplevt detta. Utomhus har alla respondenter känt av lukten någon gång under det senaste

halvåret.

Medelvärde utan påverkan från pizzerian var 3,4 och med påverkan från pizzerian var

denna siffra 2,8.

6.3.2.2 Chapmans torg 2

På denna mätplats är det 1 respondent som känt av röklukten någon gång inomhus det

senaste halvåret. 5 personer har inte gjort det. Likadana siffror är det för utomhus.


denna siffra 3.

6.3.2.3 Danagatan 1

Av de 5 svarande har 3 respondenter sagt att de känt av röklukten någon gång inomhus

under det senaste halvåret. Utomhus är det samma siffor.


denna siffra 2,8.

6.3.2.4 Prinsgatan 7

Enkätresultaten från denna mätplats när det gäller om respondenterna känt av röklukt

någon gång det senaste halvåret visar att 2 stycken upplevt röklukt, 2 personer säger nej

och 2 personer vet inte.


denna siffra 2,8.

6.3.2.5 Södra vägen 69

På denna mätplats upplevde 5 av de 8 svaranden att de under det senaste halvåret upplevt

röklukt inomhus. Motsvarande siffra utomhus är 7 av de 8 svaranden.

36


denna siffra 3,1.

6.3.2.6 Viktoriagatan 26

Av de svarande säger sig 3 av de 6 svaranden att de under det senaste halvåret upplevt

röklukt från närliggande pizzeria inomhus. 5 av de svarande har upplevt röklukt utomhus,

1 person har inte gjort det.


denna siffra 2,5.

37

7. Diskussion

Syftet med studien har varit att ge miljöförvaltningen i Göteborg en bättre bild av

luftkvaliteten runt vedeldade pizzerior i Göteborg. För att uppnå syftet formulerades

följande frågeställningar:

1. Hur omfattande är problemet med vedeldade pizzaugnar i Göteborg sett ur miljö- och

hälsosynpunkt?

2. Hur ser miljöförvaltningens rutiner kring vedeldning ut och kan det finnas anledning att

ändra rutiner, förebyggande arbete och handläggning av klagomål på vedeldade

pizzaugnar?

3. Hur skiljer sig upplevd störning med rök från vedeldade pizzaugnar gentemot den

uppmätta luftkvaliteten i närområdet till vedeldad pizzaugn inomhus och utomhus?

För att besvara frågeställningarna har luftmätningar och enkätundersökning använts som

metoder. I detta avsnitt diskuteras frågeställningarna, eventuella felkällor och studiens

signifikans.

Resultaten av luftmätningarna visade på att de flesta av ämnena som mättes eller

uppskattades utomhus var något över, liknande eller något under kontrollmätningen.

Därför är det svårt att dra några slutsatser av att de vedeldade pizzeriorna skulle ge upphov

till ytterligare tillskott av föroreningar utomhus då det i de flesta fall handlar om väldigt

små skillnader i halter. Ett exempel som också tydligt visar på detta är luftmätaren på

Chapmans torg där det fanns ytterligare en vedeldad pizzeria i närheten, men inte visade

någon signifikant höjning av de uppmätta ämnena.

Det finns heller inte någon indikation på de ämnen som visat sig vara bättre markörämnen

för vedeldning såsom 1,3-butadien och bensen enligt tidigare studier (Hedberg et al., 2002;

Johansson et al., 2004; McDonald et al., 2000) är högre gällande utomhusmätningarna.

Anledningen till att halterna ibland kunde vara högre på kontrollmätningen är troligen att

många av de valda ämnena också bildas vid annan typ av förbränning och att andra faktorer

såsom läge, vind och var luftmätaren var uppsatt också kan ha påverkat resultatet. Däremot

är alla halter utomhus med mycket stor sannolikhet, högre än vad data från Råö visar då

detektionsgränsen inte uppnåtts för Råö i de flesta fall. Detta bekräftar att det finns en urban

bakgrundshalt i Göteborg som är förhöjd och det bekräftar således också trovärdigheten i

38

denna studie. På de platser där det gjordes dubbelprover uppmättes samma resultat, vilket

gör att det styrker studiens validitet.

Mycket olyckligt blev kontrollmätaren utomhus nedriven ungefär efter en vecka efter att

den apterats. För att inte riskera att den skulle bli nedriven igen sattes denna på en balkong

på en högre höjd och alltså högre än de andra utomhusmätningarna. Det bästa ur

mätsynpunkt skulle dock varit att ha denna på samma höjd som de andra mätningarna

eftersom de var i höjd med direkt exponering för människor och närmare trafiken. Det är

möjligt att den första placeringen skulle gett högre halter av ämnena för kontrollen och på

så vis varit ännu mer lika de uppmätta värdena som resultaten nu visar på. Kjällstrand

(2002) menar exempelvis att sett till människans exponering är det mer troligt att

exponeringen av bensen till stor del kommer från biltrafiken då denna förorening finns där

människor vistas. Luftemissioner från vedeldning kommer ju vanligtvis från högre belägna

skorstenar. Detta kan också vara en intressant tankegång i motsats till all forskning om att

vedeldning skulle vara mer hälsoskadligt än föroreningar från trafiken eftersom utsläppet

sker på olika höjd.

Till skillnad mot de uppmätta och uppskattade halterna utomhus var inomhushalterna

generellt högre och det fanns också extremvärden, vilka inte på samma sätt fanns för

utomhusmätningarna. När kvoten mellan inomhus- och utomhushalterna togs visade detta

att inomhushalterna signifikant var högre än 1, vilket visar på ett förhållande där

inomhushalterna var högre än utomhushalterna. För vissa ämnen blev det stora skillnader,

men median och medelvärde visade ungefär liknande resultat.

Anledningen till varför det varit högre halter av ämnena inomhus kan vara att många av

ämnena har inomhusemissioner och egna källor till föroreningarna från olika produkter och

material (WHO, 2006). Detta är något som tidigare studiers resultat, exempelvis Gustafson

et al. (2007) och det miljömedicinska yttrandet från VMC (Almerud, 2013) också visat.

Toluen och xylen bildas vid förbränning och rökning, men kan också hittas i olika färger,

lacker och lim, vilket kan göra att halterna blir högre inomhus (Sällsten et al., 2003).

Skillnad i ventilation har troligen också haft inverkan.

Kvoten av kontrollmätningarna inomhus och utomhus visade sig också lägre i de flesta fall

i jämförelse med medianen av de uppskattade och uppmätta ämnena. I detta fall skulle det

39

kunna tyda på någon mer yttre faktor, såsom vedeldning, men det kan vara svårt att dra

sådana slutsatser eftersom det inte är stora skillnader i halter. I tabell 4 rör det sig som mest

omkring 0,2 µg/m3 i skillnad mellan kontrollen inomhus och för medianen inomhus för

bensen. Visserligen är det ett ämne som enligt tidigare studier markerat för vedeldning, så

det skulle kunna indikera vedeldning. Likaså gäller det för det andra markörämnet, 1,3-

butadien, som konsekvent också är högre för alla inomhusmätningar till skillnad från

kontrollen.

När det gäller inomhusmätningarna är det även svårt att veta vilka förhållanden som rådde

under tiden mätaren var uppsatt, men även hur yttre faktorer kunde påverka denna. Det

kanske kunde vara så att de hade fönstren öppna, dålig ventilation eller otäta fönster, vilket

skulle kunna påverka mätningen på olika sätt. En störningsdagbok, liknande den som

fördes av boende i studien från VMC (Almerud, 2013) skulle vara intressant att ha gjort

även i denna studie för att jämföra med de uppmätta halterna. Eftersom många av

pizzeriorna också har á la carte så skulle det också kunna vara så att restaurangen har haft

öppet under mätperioden, men inte bara serverat vedeldade pizzor, vilket också kan ha en

påverkan på de uppmätta halterna.

I denna studie har en rad olika kolväten uppmätts och uppskattats, även för ämnen som

tidigare studier inte visat indikera för vedeldning. De ämnen togs med eftersom de kunde

uppmätas på diffusionsprovtagarna, men skulle likväl kunna uteslutas då de inte visat

indikera för vedeldning. Däremot har de kunnat ge data för ämnena inomhus och utomhus

i Göteborg och eftersom de togs med kunde också tidigare studiers resultat bekräftas

(exempelvis att inomhushalterna generellt brukar vara högre än utomhushalterna).

Då vedrök är en komplex sammansättning av olika föroreningar samt att många av de

undersökta ämnena också har andra källor är det svårt att enhälligt säga att ju högre halter

desto mer påverkar den vedeldade pizzaugnen luftkvaliteten. För många av de uppmätta

och uppskattade halterna fanns heller inte några referensstudier, vilket har gjort

utvärderingen svårare. De uppskattade ämnena bör också tas med en viss nypa salt, då

halterna är mer osäkra. Referensstudier som kan kopplas till ämnena i denna studie har bara

hittats för bensen, 1,3-butadien, toluen och xylen. Vilket exakt förhållande (’ratio’) för

ämnen från vedeldning och trafikutsläpp har inte tagits med, även om tidigare studier visat

på högre förekomst av bensen och 1,3-butadien i vedrök och högre halter av toluen och

40

xylen i trafikavgaser. En sådan ’ratio’ skulle varit intressant att ha med eftersom den tydligt

skulle markera förhållandet mellan de olika föroreningarna och kunna indikera på

vedeldning eller utsläpp från trafik. Luftmätningar av levoglukosan skulle eventuellt också

kunna markera vedeldningen bättre och då skulle vi också med större säkerhet kunna

koppla bensen och 1,3-butadien till vedeldning, men där har både tid och pengar varit en

avgörande fråga.

Resultaten av de väderdata som funnits tillgängliga visar på en spridning mellan

väderstrecken samt att medelvinden under perioden varit relativt svag. Detta leder till att

vindriktningen under perioden troligtvis inte påverkat resultaten och luftmätarnas placering

har till vinden sett inte varit avgörande. Däremot ska dock tilläggas att luftdata är inhämtat

från Skansen Lejonet på 10 meters höjd, vilket kan skilja sig markant mot centrala

Göteborg och hur luften sprider sig på lägre höjder och ibland också på innergårdar där

utomhusmätarna var uppsatta på några ställen. Nederbörd är något som heller inte tagits

med i studien. Dock har väderdata gett en tydlig fingervisning för att utesluta eventuella

extremvärden som eventuellt skulle kunna uppkomma vid ett enformigt väderförhållande.

Placeringen av luftmätarna inomhus och utomhus har så långt det varit möjligt gjorts på

liknande tillvägagångssätt. Problemet vid uppsättningen på några av platserna var att

skorstenen inte kunde lokaliseras. Däremot finns inga signifikanta skillnader i halter mellan

de platser utomhus där skorstenen lokaliserats och på de ställen där den inte har kunnat

lokaliseras. Många av de valda restaurangerna är också belägna i höghus och därför når

inte vedröken ner till mätplatsen. När det gäller inomhusmätningarna har det varit svårare

att ha ett liknande tillvägagångssätt eftersom det varit svårt att komma in i önskvärda

lägenheter.

I jämförelse med de riktvärden för hälsorisker som funnits att tillgå är de uppmätta och

uppskattade värdena i denna studie mycket långt under dessa halter. Medelhalterna för

utomhusmätningarna av det cancerogena ämnet bensen i denna studie var 0,53 µg/m3,

vilket är långt under lågrisknivån 1,3 µg/m3. Det miljömedicinska yttrandet från VMC

(Almerud, 2013) uppmätte halter utomhus som var mellan 1,3 och 2,0 µg/m3. När det

kommer till inomhusmätningarna var medelhalterna i denna studie något högre än

utomhushalterna (0,58 µg/m3). Detta kan jämföras med halter mellan 2,0 och 2,4 µg/m3

som uppmättes inomhus i studien från VMC (Almerud, 2013). VMC (Almerud, 2013)

41

gjorde dessutom bedömningen att de uppmätta halterna i den studien inte hade någon effekt

på hälsan. De uppmätta bensenhalterna är också långt under miljökvalitetsnormen 5 µg/m3

enligt Luftkvalitetsförordning (2010:477). Gällande 1,3-butadien ligger inte ens de

uppmätta halterna i denna studie inom intervallet för långtidsexponering (0,2-1 µg/m3) och

bedömningen bör därför vara liknande den för bensen.

Styrkan i denna studie har varit en kombination mellan en kvantitativ metod

(luftmätningarna) och en kvalitativ studie (enkätundersökningen). På detta sätt har både en

subjektiv och en objektiv bild erhållits om hur stora problem det finns med vedeldade

pizzerior. Resultaten skiljer sig inte markant mellan upplevd störning och den uppmätta

störningen. Detta kan också kopplas mot att ämnen från vedeldning kan luktas i små

ofarliga koncentrationer. Enkätundersökningen visar att ungefär hälften av de svarande

upplevt röken inomhus eller utomhus. Frågan var också ställd om de upplevt rök det senaste

halvåret, vilket är högst troligt då de bor nära. Att knappt hälften gjort detta tyder också på

att det är liten påverkan. Det kan också spekuleras om fler skulle svarat om det skulle

upplevas som ett större problem.

När det kommer till upplevd hälsoeffekt anser endast 3 av respondenterna att det upplevs

som en hälsorisk, vilket är en mycket låg siffra. Problemet i dessa fall kan vara väldigt

subjektiva och det kan också bero på vilka lägenheter som fått ta del av undersökningen.

Det kan exempelvis vara lägenheter som ligger precis vid skorstenen eller har dålig

ventilation. Den näst sista frågan i enkätundersökningen fick ett medelvärde utan störning

på 3,44 och 2,86, vilket tyder på en liten störning från de vedeldade pizzeriorna i

medelvärde. Dessutom ska det tilläggas att det är mycket platsspecifikt. Ett exempel är

respondenterna på Chapmans torg som har en motsvarande siffra på 3,1 och 3.

Resultaten av enkätundersökningen ska dock tas med en viss försiktighet då hela

undersökningen har en svarsfrekvens på 42 % och vissa av platserna har en ännu lägre

svarsfrekvens. Resultaten kan därmed betraktas som indikativa. En påminnelse för att få in

mer svar skulle möjligen kunnat ge fler svar, men detta gjordes inte på grund av tidsbrist.

En av frågorna i enkätundersökningen var vilken våning som respondenten bodde på med

syfte att hitta ett samband mellan upplevd vedrök och vilken våning respondenten bodde

på. Av resultaten att döma kan här inte heller dras några konkreta slutsatser eftersom både

42

respondenter på lägre våningar upplevt vedrök liksom de respondenterna på högre

våningsplan. Möjligen kan det vara så att de som bor nära restaurangens lokaler blir

påverkade och även de som är nära skorstenen.

Det är fler kvinnor än män som svarat i enkätstudien. Det finns dock inte några signifikanta

skillnader av upplevd effekt från vedeldade pizzerian mellan könen. Detta gäller även

åldern. Det är helt enkelt för få respondenter för att kunna dra slutsatser av dessa slag.

Enkätundersökningen som gjordes har varit tydlig och bra utformad och frågorna har i de

allra flesta fall tolkats som planerat. Exempelvis har respondenten, om denna inte upplevt

någon störning, valt samma värde på utan störning och med störning i den näst sista frågan.

En aspekt som också varit viktig att få med i enkätundersökningen har också varit

utformningen av frågorna och informationen som skickades med. Undersökningen frågar

exempelvis aldrig ”Hur stort är problemet?” eftersom detta indirekt säger att det är ett

problem och det kanske skulle ha lett till att respondenten uppfattade det som ett problem.

Efter genomgången av miljöförvaltningens rutiner om klagomålshantering dras

slutsatserna att nuvarande rutiner för klagomålshantering är fullt tillräckliga. Detta har

resultaten av både enkätundersökningen samt luftmätningarna visat. Även sett till antalet

inkomna klagomål kan denna slutsats dras. En planerad tillsyn eller införande av lokala

föreskrifter för vedeldade pizzerior är därför inte något som miljöförvaltningen bör lägga

resurser på. Däremot omfattas dessa U-verksamheter av miljöbalkens allmänna

hänsynsregler och viss typ av förebyggande tillsyn skulle därför vara lämpligt. Detta skulle

exempelvis vara stickprov på de olika restaurangerna för att se vilken fukthalt veden har

och kontrollera på vilket sätt verksamheten eldar.

Hälsoriskerna för de uppmätta halterna har, som tidigare nämnts, konstaterats stort sett

obefintliga enligt de riktvärden som funnits att tillgå. Vad som inte undersökts är

förekomsten av hälsoskadliga små partiklar från vedeldning där dessa halter kan vara högre

än från trafiken enligt bland annat Boman et al. (2003) och SCAC (2017). Mot bakgrund

av detta är det svårt att dra helt korrekta slutsatser kring hälsoaspekten, eftersom det också

är andra ämnen som inte mätts i studien som kan vara farliga. Denna analys förändrar dock

inte synen på miljöförvaltningens nuvarande rutiner eftersom de luftmätningar och

enkätundersökningen ses som ett tillräckligt underlag.

43

Även om de uppmätta lufthalterna i denna studie inte visat sig vara hälsoskadliga kan

vedrök från pizzeriorna utgöra en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken. Detta

är något som domen från Kungsbacka också fastslagit. Detta är något som är viktigt att

tänka på när generella slutsatser ska dras. Klagomålshanteringen för vedeldade pizzerior i

Göteborg, trots vad denna studie kommit fram till, bör fortsätta eftersom det kan finnas i

framtiden väldigt lokala, platsspecifika problem. Det kan också vara en olägenhet för

människors hälsa där det i vissa fall krävs flera specifika utredningar. Dock kommer det

även i framtiden finnas fall där miljöförvaltningen inte kan göra något eftersom det inte rör

boendemiljön. Ett exempel på detta är när boenden haft fönstren öppna och upplevt röklukt,

eller när det kommit in sot. Om miljöförvaltningen ska ingripa på dessa problem är det upp

till politikerna att besluta om.

Slutligen kan det vara intressant att diskutera tillkomsten av eventuella nya vedeldade

pizzerior. Miljöförvaltningen bör i alla enskilda fall yttra sig när det inkommit en ny

anmälan om vedugn till SBK. I detta fall krävs bättre samverkan mellan SBK och

miljöförvaltningen, vilket jag tror skulle kunna förebygga eventuella problem som kan

uppkomma med de vedeldade pizzeriorna. Dessutom kan det utdragna klagomålet i

Kungsbacka vara till stor hjälp för att inte hamna i liknande situationer i Göteborgsområdet.

Men att problemen skulle bli lika stora som i staden San Vitaliano kan dock med största

sannolikhet avfärdas.

44

8. Slutsatser

Nedan presenteras de viktigaste slutsatserna från studien i punktform.

• Vedeldade pizzerior i Göteborg är inget omfattande problem som

miljöförvaltningen behöver lägga ytterligare resurser på. Detta har konstaterats

genom de förhållandevis få klagomål som kommit in till miljöförvaltningen, antalet

vedeldade pizzerior i Göteborg och resultaten av luftmätningarna och

enkätundersökningen.

• De uppmätta luftföroreningarna har, i jämförelse med de riktvärden för ämnen som

funnits i tidigare studier, inte visat sig hälsoskadliga. Detta gäller för de

cancerframkallande ämnena bensen och 1,3-butadien.

• Inomhushalterna har visat sig vara högre än utomhushalterna, vilket till stor del

troligtvis beror på att det funnits andra källor till ämnena inomhus. Dock har

markörämnena bensen och 1,3-butadien förekommit i signifikant högre halter än

kontrollen inomhus och utomhus, vilket kan tyda på haltbidrag från vedeldning.

• Miljöförvaltningen behöver inte ändra sina rutiner på klagomålshanteringen från

vedeldade pizzerior. Nuvarande klagomålshantering är tillräcklig. Likaså behövs

inga lokala föreskrifter för vedeldning för dessa verksamheter. Förebyggande

arbete såsom en utökad samverkan med SBK och stickprov på verksamheterna

skulle dock kunna vara bra och förhindra eventuella framtida störningar.

• Klagomålshanteringen är också viktig eftersom enkätundersökningen i vissa fall

visat på mycket platsspecifika problem och några generella slutsatser att ge alla

vedeldade pizzerior liknande bedömning skulle vara orimligt.

• Enkätundersökningen och luftmätningarna visar i stort sett liknande resultat. Det

kan finnas lokala variationer, men både de objektiva och subjektiva resultaten visar

på det hela taget att vedeldade pizzerior är ett litet problem.

45

9. Vidare studier

För vidare studier skulle det vara intressant med hjälp av andra mätinstrument mäta

eventuella variationer i luftkvalitet både timvis och veckovis, samt mäta partiklar. Att även

mäta markören levoglukosan skulle kunna ge ett tydligare resultat. Det skulle också vara

intressant att studera en eventuell säsongsvariation av antalet serverade pizzor kopplat till

luftföroreningar. I denna studie har inte några intervjuer gjorts med verksamhetsutövarna.

Detta är något som även skulle kunna göras i vidare studier för att jämföra de olika

restaurangernas tillvägagångsätt och material som används för eldning. Detta för att i nästa

skede undersöka hur det påverkar utgående luftkvalitet.

Det skulle även vara givande att göra en omvärldsbevakning med en kartläggning av hur

andra kommuner arbetar med vedeldade pizzerior och hur det ser ut i andra städer och om

det skiljer sig mot miljöförvaltningens i Göteborg tillvägagångssätt.

46

10. Källförteckning

Offentligt tryck

United Nations Conference on Environment and Development [UNCED] (1992). The

Earth Summit: The United Nations Conference on Environment and Development

(UNCED). London: Graham & Trotman/Martinus Nijhoff.

Miljöbalk (1998:808)

Luftkvalitetsförordning (2010:477)

Lokala föreskrifter om miljöfarlig verksamhet för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

för Göteborgs kommun, 2009

Domar

Mark- och miljööverdomstolen, dom (den 20 november 2014) i mål nr. M 11676-13

Länsstyrelsen Hallands län, beslut (den 28 oktober 2013) i ärende 505-3427-13

Tryckta källor

Almerud, P., Johannesson, S., Runström, G., Bergemalm-Rynell, K., & Strandberg, B.

(2014). Exponering för olika luftföroreningar hos anställda och besökare på restauranger

med vedeldade pizzaugnar. Göteborg: Västra Götalandsregionens Miljömedicinska

Centrum

Almerud, P. (2013). Miljömedicinskt yttrande angående vedeldad pizzeria nära bostäder i

centrala Kungsbacka. Göteborg: Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Boman, B. C., Forsberg, A. B., & Järvholm, B. G. (2003). Adverse health effects from

ambient air pollution in relation to residential wood combustion in modern

society. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 29(4), 251-260.

Dollard, G. J., Dore, C. J., & Jenkin, M. E. (2001). Ambient concentrations of 1, 3-

butadiene in the UK. Chemico-biological interactions, 135, 177-206.

47

Energimyndigheten. (2017). Energistatistik för småhus 2016 (ES 2017:3). Eskilstuna:

Statens energimyndighet

Fachinger, F., Drewnick, F., Gieré, R., & Borrmann, S. (2017). How the user can influence

particulate emissions from residential wood and pellet stoves: Emission factors for

different fuels and burning conditions. Atmospheric Environment, 158, 216-226.

Finnberg, N., Gustavsson, P., Högberg, J., Johansson, G., Sällsten, G., Warholm, M., &

Victorin, K. (2004). Kortfattad riskbedömning av 1,3-butadien (IMM-rapport 1/2004).

Stockholm: Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.

Gordon, S. B., Bruce, N. G., Grigg, J., Hibberd, P. L., Kurmi, O. P., Lam, K. B. H., ... &

Bar-Zeev, N. (2014). Respiratory risks from household air pollution in low and middle

income countries. The Lancet Respiratory Medicine, 2(10), 823-860.

Gustafson, P., Barregard, L., Strandberg, B., & Sällsten, G. (2007). The impact of domestic

wood burning on personal, indoor and outdoor levels of 1, 3-butadiene, benzene,

formaldehyde and acetaldehyde. Journal of Environmental Monitoring, 9(1), 23-32.

Harrison, R. M., Beddows, D. C., Jones, A. M., Calvo, A., Alves, C., & Pio, C. (2013). An

evaluation of some issues regarding the use of aethalometers to measure woodsmoke

concentrations. Atmospheric Environment, 80, 540-548.

Hedberg, E., Kristensson, A., Ohlsson, M., Johansson, C., Johansson, P.A., Swietlicki, E.,

Vesely, V., Wideqvist, U., & Westerholm, R. (2002). Chemical and physical

characterization of emissions from birch wood combustion in a wood stove. Atmospheric

Environment, 36(30): 4823–4837.

Intergovernmental Panel on Climate Change [IPCC]. (2014). Climate Change 2014:

Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment

Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Genéve: Schweiz.

48

Johansson, L.S., Leckner, B., Gustavsson, L., Cooper, D., Tullin, C., & Potter, A. (2004).

Emission characteristics of modern and old-type residential boilers fired with wood logs

and wood pellets. Atmospheric Environment, 38(25): 4183-4195.

Kjällstrand, J. (2002). Phenolic Antioxidants in Wood Smoke. (Doktorsavhandling, serie

1851). Göteborg: Chalmers Reproservice

Kjällstrand, J., & Petersson, G. (2001). Phenols and aromatic hydrocarbons in chimney

emissions from traditional and modern residential wood burning. Environmental

Technology, 22(4), 391-395.

Kumar, P., Andrade, M. D. F., Ynoue, R. Y., Fornaro, A., Dias de Freitas, E., Martins, J.,

... & Morawska, L. (2016). New directions: From biofuels to wood stoves: The modern and

ancient air quality challenges in the megacity of São Paulo. Atmospheric

Environment, 140, 364-369.

Markes International. (2009). Application Note 008: The theory and practice of diffusive

monitoring.

McDonald, J. D., White, R. K., Barr, E. B., Zielinska, B., Chow, J. C., & Grosjean, E.

(2006). Generation and characterization of hardwood smoke inhalation exposure

atmospheres. Aerosol Science and Technology, 40(8), 573-584.

McDonald, J. D., Zielinska, B., Fujita, E. M., Sagebiel, J. C., Chow, J. C., & Watson, J. G.

(2000). Fine particle and gaseous emission rates from residential wood

combustion. Environmental Science & Technology, 34(11), 2080-2091.

Michanek, G., & Zetterberg, C. (2017). Den svenska miljörätten. Uppsala: Iustus Förlag

AB

Mowrer, J., Svanberg, P. A., Potter, A., & Lindskog, A. (1996). Diffusive monitoring of C

6—C 9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121(9), 1295-1300.

49

Naeher, L. P., Brauer, M., Lipsett, M., Zelikoff, J. T., Simpson, C. D., Koenig, J. Q., &

Smith, K. R. (2007). Woodsmoke health effects: a review. Inhalation Toxicology, 19(1),

67-106.

Naturvårdsverket. (2009). Elda rätt. Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med

ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt. Stockholm:

Naturvårdsverket

Oudin, A., Segersson, D., Adolfsson, R., & Forsberg, B. (2018). Association between air

pollution from residential wood burning and dementia incidence in a longitudinal study in

Northern Sweden. PloS one, 13(6), e0198283.

Revah, S., & Morgan-Sagastume, J.M. (2005) Methods of Odor and VOC Control. In:

Shareefdeen Z., Singh A. (eds) Biotechnology for Odor and Air Pollution Control.

Springer, Berlin, Heidelberg

Simoneit, B. R. (2002). Biomass burning—a review of organic tracers for smoke from

incomplete combustion. Applied Geochemistry, 17(3), 129-162.

Simoneit, B. R., Schauer, J. J., Nolte, C. G., Oros, D. R., Elias, V. O., Fraser, M. P., ... &

Cass, G. R. (1999). Levoglucosan, a tracer for cellulose in biomass burning and

atmospheric particles. Atmospheric Environment, 33(2), 173-182.

Swedish Clean Air and Climate Research Program (SCAC). (2017). Forskning för renare

luft- En sammanfattning av resultaten i Naturvårdsverkets forskningsprogram. Stockholm:

Naturvårdsverket

Sällsten G., Gustafson P., Johansson L., Johannesson S., Molnár P., Strandberg B., Tullin

C., & Barregard L. (2006). Experimental wood smoke exposure in humans. Inhalation

Toxicology, 18(11), 855–864

Sällsten, G., Ljungkvist, G., & Barregard, L. (2003). Allmänbefolkningens exponering för

bensen, toluen och xylen- personlig exponering, individrelaterade stationära mätningar

och bakgrundsmätningar i Göteborg. Göteborg: Arbets- och miljömedicin.

50

Vicente, E. D., & Alves, C. A. (2018). An overview of particulate emissions from

residential biomass combustion. Atmospheric Research, 199, 159-185.

Victorin, K. (1998). Risk assessment of carcinogenic air pollutants (IMM- rapport 1/98).

Stockholm: Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.

Världshälsoorganisationen [WHO]. (2006). Air Quality Guidelines for Europe, Global

Update 2005. Köpenhamn: World Health Organization

Digitala källor

British Broadcast Corporation [BBC]. (2015). Italy: Town bans pizza-making over soaring

pollution. Hämtad 2018-11-29 från https://www.bbc.com/news/blogs-news-from-

elsewhere-35161213

Cyrano. (2015). Om Cyrano. Hämtad 2018-10-11 från http://www.cyrano.se/om-cyrano

Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation [FAO]. (2017). Wood Energy.

Hämtad 2018-11-27 från http://www.fao.org/forestry/energy/en/

Göteborgs Stad. (u.å.). Vedeldning. Hämtad 2018-11-27 från

https://goteborg.se/wps/portal/start/bostader-och-boendemiljo/boendemiljo/vedeldning

Göteborgs Stad. (u.å.a). Miljö- och klimatnämndens uppdrag. Hämtad 2018-11-15 från

https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-

organisation/forvaltningar/forvaltningar/miljoforvaltningen/politik/namndens-uppdrag

Göteborgs Stad. (u.å.b). Organisation och ledning. Hämtad 2018-11-15 från

https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-

organisation/forvaltningar/forvaltningar/miljoforvaltningen/organisation-och-ledning

Göteborgs Stad. (u.å.c). Braskamin och eldstad. Hämtad 2018-11-20 från

https://goteborg.se/wps/portal/start/byggande--lantmateri-och-planarbete/bygga-riva-och-

forandra/anmalningspliktiga-arbeten/braskamin-eldstad

https://www.bbc.com/news/blogs-news-from-elsewhere-35161213

https://www.bbc.com/news/blogs-news-from-elsewhere-35161213

http://www.cyrano.se/om-cyrano

http://www.fao.org/forestry/energy/en/

https://goteborg.se/wps/portal/start/bostader-och-boendemiljo/boendemiljo/vedeldning

https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/miljoforvaltningen/politik/namndens-uppdrag

https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/miljoforvaltningen/politik/namndens-uppdrag

https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/miljoforvaltningen/organisation-och-ledning

https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/miljoforvaltningen/organisation-och-ledning

https://goteborg.se/wps/portal/start/byggande--lantmateri-och-planarbete/bygga-riva-och-forandra/anmalningspliktiga-arbeten/braskamin-eldstad

https://goteborg.se/wps/portal/start/byggande--lantmateri-och-planarbete/bygga-riva-och-forandra/anmalningspliktiga-arbeten/braskamin-eldstad

51

Göteborgs Stad. (u.å.d). Störande lukt. Hämtad 2018-12-10 från

https://goteborg.se/wps/portal/start/bostader-och-boendemiljo/boendemiljo/storande-lukt

Göteborgs Stad. (u.å.e). Avgifter för miljötillsyn. Hämtad 2018-12-20 från

https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag/tillstand-och-regler/miljo--och-

halsoskydd/miljotillsyn-och-avgifter

Henricson, L. (2014, 7 januari). Rök från pizzeria överklagas igen. Göteborgs-Posten.

Hämtad 2018-11-21 från http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/r%C3%B6k-

fr%C3%A5n-pizzeria-%C3%B6verklagas-igen-1.426736

International Agency of Research on Cancer [IARC]. (2018). IARC Monographs on the

evaluation of Carcinogenic Risks to Humans. Hämtad 2018-12-27 från

https://monographs.iarc.fr/list-of-classifications-volumes/

IVL Svenska Miljöinstitutet. (u.å.). Diffusionsprovtagning med ATD-provtagare (tenax-

rör). Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet. Hämtad 2018-10-14 från

https://www.ivl.se/download/18.4b1c947d15125e72ddafb0/1449155222090/Diffusionspr

ovtagning%20med%20ATD-provtagare.pdf

Naturvårdsverket. (2018). Elda med ved i kamin, spis och ugn. Hämtad 2018-10-27 från

https://www.naturvardsverket.se/vedeldning

Nyvall, L. (2017, 27 januari). Miljödomstolen besökte kritiserad pizzeria. Kungsbacka-

Posten. Hämtad 2018-10-29 från https://kungsbackaposten.se/nyheter/miljodomstolen-

besokte-kritiserad-pizzeria/

Oxford English Dictionary [OED]. (2005). Pizza. Hämtad 2018-10-12 från

http://www.oed.com/;jsessionid=062985BAA1F46EE74A527547A92F6285?authRejecti

on=true&url=%2Fview%2FEntry%2F144843

Sveriges Radio [SR]. (2016). De är helt besatta av pizza från Neapel. Hämtad 2018-10-01

från https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/784205?programid=950

https://goteborg.se/wps/portal/start/bostader-och-boendemiljo/boendemiljo/storande-lukt

https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag/tillstand-och-regler/miljo--och-halsoskydd/miljotillsyn-och-avgifter

https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag/tillstand-och-regler/miljo--och-halsoskydd/miljotillsyn-och-avgifter

http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/r%C3%B6k-fr%C3%A5n-pizzeria-%C3%B6verklagas-igen-1.426736

http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/r%C3%B6k-fr%C3%A5n-pizzeria-%C3%B6verklagas-igen-1.426736

https://monographs.iarc.fr/list-of-classifications-volumes/

https://www.ivl.se/download/18.4b1c947d15125e72ddafb0/1449155222090/Diffusionsprovtagning%20med%20ATD-provtagare.pdf

https://www.ivl.se/download/18.4b1c947d15125e72ddafb0/1449155222090/Diffusionsprovtagning%20med%20ATD-provtagare.pdf

https://www.naturvardsverket.se/vedeldning

https://kungsbackaposten.se/nyheter/miljodomstolen-besokte-kritiserad-pizzeria/

https://kungsbackaposten.se/nyheter/miljodomstolen-besokte-kritiserad-pizzeria/

http://www.oed.com/;jsessionid=062985BAA1F46EE74A527547A92F6285?authRejection=true&url=%2Fview%2FEntry%2F144843

http://www.oed.com/;jsessionid=062985BAA1F46EE74A527547A92F6285?authRejection=true&url=%2Fview%2FEntry%2F144843

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/784205?programid=950

52

Sveriges Television [SVT]. (2016). Ny studie: Vedrök dödar fler än bilavgaser. Hämtad

2018-11-02 från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/luftfororeningar-fran-mysbrasor-

skordar-liv

Sveriges Television [SVT]. (2017). Pizzarök skapar grannfejd. Hämtad 2018-10-17 från

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/pizzarok-skapar-grannfejd

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/luftfororeningar-fran-mysbrasor-skordar-liv

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/luftfororeningar-fran-mysbrasor-skordar-liv

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/pizzarok-skapar-grannfejd

53

11. Bilagor

11.1 Enkät till närboende

55

11.2 Insändare Göteborgs-Posten 2018-06-16

Rökt på både hälsa och miljö

På flera ställen i Göteborg, bland annat på Viktoriagatan, finns pizzerior där bakverken

framställs i vedeldade ugnar. Veden förbränns långsamt med låg syretillförsel varför det

mesta av veden blir sotflagor och stinkande rök. Avgaserna ger oss grannar påtvungna

luktförnimmelser och märkbara irritationer i bland annat ögon och luftvägar. För att inte

tala om påverkan på personalen som kan få allvarliga skador som yttrar sig senare i

livet.

I detta sammanhang är det närmaste bagatellartat att påpeka att sotflagorna svärtar ned

sängkläder, möbler och mattor via vanliga friskluftventiler i bostäderna, i synnerhet när

fönstren är öppna på sommaren. Nedsmutsningen på våra balkonger ska vi inte tala om.

Miljöförvaltningen känner naturligtvis till problemen men gör inget åt saken. Detta är

förvånande då förvaltningen i andra sammanhang inte silar mygg eller sväljer kameler.

Varför inte ställa krav på rökgasrening eller eldning med gas som skonar miljö och

hälsa?

Miljöförvaltningen har nämligen som uppgift att verka för att göteborgarna har en god

livsmiljö och för att Göteborgssamhällets negativa påverkan på hälsa och miljö blir så

liten som möjligt. Men förvaltningens passivitet på nämnda område förvånar. Den

platsar inte i det i övrigt så föredömliga arbete som förvaltningen bedriver.

Varför?

Svarte Petter

56

12. Appendix

Tabell 9. Lufthalter utomhus. Halterna anges i µg/m3.

Mätplats (utomhus) 1,3-butadien bensen etylbensen n-hexan n-pentan toluen m+p-xylen o-xylen isopren* n-heptan* n-oktan* n-nonan*

Bögatan 47 0,03 0,38 0,13 0,15 0,76 0,74 0,45 0,19 0,05 0,10 0,12 0,03

Chapmans torg 2 0,03 0,42 0,15 0,22 1,19 1,08 0,57 0,23 0,05 0,19 0,12 0,05

Danagatan 1 0,04 0,66 0,23 0,26 1,18 1,43 0,84 0,33 0,07 0,26 0,13 0,17

Prinsgatan 7 0,03 0,48 0,15 0,20 1,03 1,00 0,54 0,21 0,05 0,20 0,12 0,04

Södra vägen 69 0,03 0,57 0,15 0,16 0,89 0,85 0,52 0,22 0,05 0,14 0,12 0,04

Viktoriagatan 26 0,03 0,68 0,20 0,19 0,99 1,20 0,72 0,27 0,05 0,18 0,12 0,06

Kontroll (Kronhusgatan 2C/Femmanhuset 0,03 0,47 0,16 0,18 1,26 1,05 0,55 0,22 0,05 0,18 0,12 0,16

Tabell 10. Lufthalter inomhus. Halterna anges i µg/m3.

Mätplats (inomhus) 1,3-butadien bensen etylbensen n-hexan n-pentan toluen m+p-xylen o-xylen isopren* n-heptan* n-oktan* n-nonan*

Bögatan 47 0,06 0,51 2,53 0,24 1,08 2,05 11,79 4,83 3,55 2,49 0,32 0,53

Chapmans torg 2 0,07 0,51 0,34 0,35 1,46 1,86 1,15 0,47 4,34 0,61 0,62 0,26

Danagatan 1 0,03 0,46 0,40 0,28 1,21 1,82 1,40 0,55 2,76 0,45 0,26 0,28

Prinsgatan 7 0,10 0,83 0,28 1,68 10,66 1,40 0,96 0,34 0,95 0,66 0,24 0,15

Södra vägen 69 0,06 0,64 0,51 0,20 1,77 2,70 1,48 0,68 3,99 0,70 1,07 3,57

Viktoriagatan 26 0,06 0,70 0,35 0,19 1,15 1,75 1,24 0,41 1,04 0,44 0,18 0,14

Kontroll (Kronhusgatan 2C) 0,03 0,38 0,32 0,18 1,37 1,11 0,94 0,45 1,96 0,26 0,25 0,35

57

Figur 18. Uppmätta halter av 1,3-butadien inomhus och utomhus samt kontroll.

Figur 19. Uppmätta av bensen inomhus och utomhus samt kontroll och data från Råö.

Figur 20. Uppmätta halter av etylbensen inomhus och utomhus samt kontroll och data från Råö.

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

1,3

-b

uta

die

n µ

g/m

3

Utomhus Inomhus

00,10,20,30,40,50,60,70,80,9

ben

sen µ

g/m

3

Utomhus Inomhus

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

etylb

ense

n µ

g/m

3

Utomhus Inomhus

58

Figur 21. Uppmätta halter av n-hexan inomhus och utomhus samt kontroll.

Figur 22. Uppmätta halter av n-pentan inomhus och utomhus samt kontroll.

Figur 23. Uppmätta halter av toluen inomhus och utomhus samt kontroll och data från Råö.

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

1,6

1,8

n-h

exan

µg/m

3

Utomhus Inomhus

0

2

4

6

8

10

12

Bögatan 47 Chapmans

torg 2


69

Viktoriagatan

26

Kontroll

n-p

enta

n µ

g/m

3

Utomhus Inomhus

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

tolu

en µ

g/m

3

Utomhus Inomhus

59

Figur 24. Uppmätta halter av m+p-xylen inomhus och utomhus samt kontroll och data från Råö.

Figur 25. Uppmätta halter av o-xylen inomhus och utomhus samt kontroll och data från Råö.

Figur 26. Uppskattade halter av isopren inomhus och utomhus samt kontroll.

0

2

4

6

8

10

12

14

m+

p-x

yle

n µ

g/m

3

Utomhus Inomhus

0

1

2

3

4

5

6

o-x

yle

n µ

g/m

3

Utomhus Inomhus

00,5

11,5

22,5

33,5

44,5

5

iso

pre

n* µ

g/m

3

Utomhus Inomhus

60

Figur 27. Uppskattade halter av n-heptan inomhus och utomhus samt kontroll.

Figur 28. Uppskattade halter av n-oktan inomhus och utomhus samt kontroll och data från Råö.

Figur 29. Uppskattade halter av n-nonan inomhus och utomhus samt kontroll och data från Råö.

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

n-h

epta

n* µ

g/m

3

Utomhus Inomhus

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

n-o

kta

an* µ

g/m

3

Utomhus Inomhus

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

n-n

onan

* µ

g/m

3

Utomhus Inomhus

61

Tabell 11. Deskriptiv statistik lufthalter. Halterna anges i µg/m3.

Mätplats

1,3-butadien bensen etylbensen n-hexan n-pentan toluen m+p-xylen o-xylen isopren* n-heptan* n-oktan* n-nonan*

Utomhus (medel) 0,03 0,53 0,17 0,20 1,01 1,05 0,61 0,24 0,05 0,18 0,12 0,06

Utomhus (median) 0,03 0,53 0,15 0,20 1,01 1,04 0,56 0,23 0,05 0,19 0,12 0,04

Kontroll utomhus <0,03 0,47 0,16 0,18 1,26 1,05 0,55 0,22 <0,05 0,18 <0,12 0,16

Std. utomhus 0,00 0,12 0,04 0,04 0,17 0,04 0,15 0,05 0,01 0,06 0,003 0,05

Inomhus (medel) 0,06 0,61 0,74 0,49 2,89 0,74 3,00 1,21 2,77 0,89 0,45 0,82

Inomhus (median) 0,06 0,58 0,38 0,26 1,34 0,38 1,32 0,51 3,15 0,63 0,29 0,27

Std. inomhus 0,02 0,14 0,88 0,59 3,82 0,88 4,31 1,78 1,47 0,79 0,34 1,35

Kontroll inomhus 0,03 0,38 0,32 0,18 1,37 0,32 0,94 0,45 1,96 0,26 0,25 0,35

Råö <0,19 <0,09 <0,19 <0,51 <0,13 <0,5 <0,12

62

Tabell 12. IVL Svenska Miljöinstitutets veckomätningar med diffusiva provtagare på bakgrundsstation på Onsalahalvön, Råö. Halterna anges i µg/m3.

STARTTID STOPPTID månad BENSEN TOLUEN n-OKTAN

ETYL-

BENSEN

M & P-

XYLEN O-XYLEN n-NONAN

2015-12-28 17:20 2016-01-04 10:50 januari 1,1 0,55 <0.5 <0.09 <0.32 <0.12 <0.12

2016-02-01 14:55 2016-02-08 10:07 februari 0,78 0,38 <0.5 <0.09 0,37 <0.12 <0.12

2016-02-29 12:37 2016-03-07 11:25 mars 0,91 0,39 <0.5 <0.09 0,46 <0.12 <0.12

2016-04-04 14:10 2016-04-11 10:40 april 0,64 0,28 <0.5 <0.09 <0.32 <0.12 <0.12

2016-05-02 17:28 2016-05-09 11:36 maj 0,42 0,26 <0.5 <0.09 <0.32 <0.12 <0.12

2016-05-30 15:05 2016-06-06 12:32 juni 0,31 0,28 <0.5 <0.09 <0.32 <0.12 <0.12

2016-07-11 18:00 2016-07-18 11:30 juli <0.18 <0.20 <0.5 <0.09 <0.32 <0.12 <0.12

2016-08-01 13:20 2016-08-08 08:30 augusti <0.18 0,24 <0.5 <0.09 0,88 <0.12 <0.12

2016-09-05 08:50 2016-09-12 09:46 september <0.18 0,23 <0.5 <0.09 <0.32 <0.12 <0.12

2016-10-03 17:00 2016-10-10 11:28 oktober <0.18 <0.20 <0.5 <0.09 0,67 <0.12 <0.12

2016-11-07 13:00 2016-11-21 13:50 november

2016-12-12 19:32 2016-12-19 15:36 december 0,44 0,33 <0.5 <0.09 <0.32 <0.12 <0.12

2017-01-09 17:00 2017-01-16 10:05 januari 0,58 0,39 <0.50 <0.09 <0.50 <0.13 <0.12

2017-02-06 11:40 2017-02-13 17:10 februari 0,69 0,27 <0.50 <0.09 <0.47 <0.12 <0.12

2017-03-06 20:25 2017-03-13 09:06 mars 0,57 0,27 <0.50 <0.10 <0.53 <0.13 <0.13

2017-04-03 16:45 2017-04-10 13:40 april 0,29 <0.21 <0.50 <0.09 <0.51 <0.12 <0.12

2017-05-01 19:00 2017-05-09 04:57 maj 0,20 <0.19 <0.50 <0.09 <0.47 <0.12 <0.11

2017-06-05 17:55 2017-06-12 22:20 juni <0.18 <0.20 <0.50 <0.09 <0.48 <0.12 <0.12

2017-07-03 09:20 2017-07-10 21:20 juli <0.17 <0.19 <0.50 <0.09 <0.46 <0.11 <0.11

2017-08-14 21:00 2017-08-21 13:17 augusti <0.19 <0.21 <0.50 <0.10 <0.52 <0.13 <0.13

2017-09-18 14:25 2017-09-25 18:00 september 0,19 0,24 <0.50 <0.09 <0.49 <0.12 <0.12

2017-10-02 21:00 2017-10-09 15:50 oktober <0.19 <0.21 <0.50 <0.09 <0.51 <0.13 <0.12

2017-11-06 19:31 2017-11-13 17:27 november 0,29 0,27 <0.50 <0.09 <0.50 <0.12 0,15

2017-12-04 17:16 2017-12-11 16:43 december 0,33 <0.20 <0.50 <0.09 <0.50 <0.12 <0.12

VEDELDAD PIZZA ̶ PROBLEMATISKT UR MILJÖ- OCH … · År 2015 uppskattades mer än 45 procent av...

Documents

Transcript of VEDELDAD PIZZA ̶ PROBLEMATISKT UR MILJÖ- OCH … · År 2015 uppskattades mer än 45 procent av...