VARFÖR SAMVERKA [ N ]?
-
Upload
revelin-nunan -
Category
Documents
-
view
30 -
download
4
description
Transcript of VARFÖR SAMVERKA [ N ]?
VARFÖR SAMVERKA[N]?
Disposition
Samverkansuppdragets utveckling – uppdragsgivare och externa intressenters krav och förväntningar på svenska lärosäten
Vad innebär uppdraget
Södertörns högskolas mål och strategier för uppdraget
Är vi på rätt väg – problemområden och utvecklingspotential
Högskolelagen 1 kap. 2§ Ny ordalydelse 1 juli 2009
I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med detomgivande samhället och informera om sin verksamhetsamt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Lag (2009:45).
Från information och kunskapsförmedling till samverkan och samproduktion av kunskap – utveckling och nulägesbeskrivning
Informationsplikt och enkelriktad kunskapsförmedling
1940-talet Folkbildning för allmänheten betonades.
1970-talet
• Externa ledamöter i lärosätenas styrelser tillsätts.
• Krav på lärosätena att verka för spridning av forskning och utvecklingsarbete.
1980-talet Lärosätenas omvärldsnytta ska öka.
1990-talet Lärosätenas verksamheten ska ha direkt samhällsrelevans. Kunskapsutbytet mellan lärosätena och näringslivet betonades.
Löntagarfonderna omvandlas till forskningsstiftelser med s.k. strategiska forskningsresurser.
Vissa lärosäten får holdingbolag som skulle utveckla forsknings-resultat till kommersiella tillämpningar
Teknikbrostiftelserna inrättas.
Högskolelagen ändras 1997 till att föreskriva att lärosätena skall samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.
Lärosätenas ska skapa förutsättningar för nyttiggörande av kunskap
Fortbildning och vidareutbildning
Lärosätena fick i uppdrag att stärka demokratiutvecklingen
Högskolebiblioteken fick en betydelsefull roll
Breddad rekrytering utgör en del av uppgiften
Under 2000-talet tillkommer nya uppgifter
Dubbelriktad kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte –synliggörande och nyttiggörande av kunskap
Forskning och utbildning ska bedrivas på sådant sätt att man tillsammans med det omgivande samhället utvecklar kunskaper och former för att dra nytta av forskningen.
Betoning på att samverkan ska ske med hela det omgivande samhället. Inte något exklusivt för näringslivet.
Små och medelstora företag är en fortsatt viktig målgrupp.
Samverkansuppdraget ska omfatta grundutbildningen
• Utbildningsutbudet och innehållet ska svara mot arbetsmarknadens efterfrågan.
• Vikten av att studenternas kontakter med det omgivande samhället ska öka betonas.
Samverkansuppdraget ska ingå som en naturlig del av forskarutbildningen.
Lärosätena ska utveckla interaktiva former för samverkan.
Lärosätena ses som en viktig motor för regional utveckling.
Flexibla studieformer för det livslånga lärandet ska utvecklas.
Vikten av att erbjuda uppdragsutbildning till yrkesverksamma betonas.
VINNOVA inrättas i syfte främja hållbar tillväxt och stödja behovsmotiverad forskning.
Starkt fokus på tillväxt från mitten av 2000-talet
Kunskapsintensiva företag är i behov av ny kunskap för att kunna växa.
Möjligheter till externfinansierad forskarutbildning ska öka nyttoaspekten och samhällets behov.
Betonas att lärosätet bör bidra till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning.
Lärosätenas drivkrafter för kommersialisering måste förbättras.
Åtta s.k. innovationskontor inrättas 2010
Entreprenörskap ska genomsyra hela det nationella utbildningssystemet från grundskola till högskola:
• Lärosätena ska främja studenternas entreprenöriella förmåga och stärka deras kunskap om företagandets villkor.
Högskoleverket har delat in samverkansuppdraget i tre huvudprocesser:
1. Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/ forskningskommunikation
Mål: samverkan för demokratiutveckling
2. Medverkan i kunskaps- och innovationssystemet för att ge stöd till start av bolag och kunskapsöverföring till befintliga verksamheter.
Mål: samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
3. Utformning av utbildningar för att möta arbetsmarknadens efterfrågan och att ge studenterna möjlighet till omvärldskontakter under sin utbildningstid.
Mål: samverkan för bättre utbildning
Samverkan innebär
dubbelriktad kunskapsöverföring,
ömsesidigt lärande och
gemensamt erfarenhetsutbyte
Samverkan bidrar i omvärlden till bildning och livslångt lärande
bättre och ökad kvalitet i befintliga verksamheter
ökad konkurrenskraft och affärsnytta för befintliga verksamheter
nya produkter, tjänster, processer nya verksamheter
främjar rekrytering av kompetenta medarbetare med rätt färdigheter och förmågor
Samverkan bidrar för lärosätena till
Ökad kompetens att samarbeta med företag, myndigheter och organisationer
Ökad insikt och bättre kunskap om externa aktörers behov
av forskning och förutsättningar
Nya pedagogiska verktyg för kunskapsöverföring
Nya arbetssätt i undervisningen
Vidgade perspektiv på den egna verksamheten
Ökad kompetens inom det egna forskningsområdet
Effekter av ökad samverkan för lärosätet
Stärkt koppling mellan teori och praktik
Nya utvecklings- eller forskningsprojekt
Nya uppdragsutbildningar
Förbättrad pedagogik
Mer kontakter mellan studenter och företag, myndigheter och organisationer
Stärkt attraktionskraft
Mer externfinansiering – nytt kvalitetsmått
SH:s tre inriktningsmål för samverkan 2006-2009
Att utveckla och fördjupa högskolans omvärldskontakter för en arbetslivsrelaterad utbildning
Att bidra till livslångt lärande och kompetensutveckling i omvärlden
Att utvecklas som medaktör i kunskaps- och innovationssystemet
ÄR VI PÅ RÄTT VÄG –
Gör vi rätt saker?
Gör vi saker rätt?
Vad vill vi?
Med vem/vilka ska vi samverka?
När ska vi samverka?
Hur ska vi samverka?