Vardagskompassen - autismpedagogik.se · 2017-02-08 1 Anna Sjölund Autismpedagogik AB...

23
2017-02-08 1 Anna Sjölund Autismpedagogik AB www.autismpedagogik.se Vardagskompassen Kravanpassa och kompensera på individnivå ICF-Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Tillgänglig information- begriplig,hanterbar – Tydliggörande pedagogik ”Det är en lyx att bli förstådd”- Anna PG

Transcript of Vardagskompassen - autismpedagogik.se · 2017-02-08 1 Anna Sjölund Autismpedagogik AB...

2017-02-08

1

Anna Sjölund Autismpedagogik AB

www.autismpedagogik.se

Vardagskompassen

Kravanpassa och kompensera

på individnivå

ICF-Internationell klassifikation

av funktionstillstånd,

funktionshinder och hälsa

Tillgänglig information-

begriplig,hanterbar –

Tydliggörande pedagogik

”Det är en lyx att bli

förstådd”- Anna PG

2017-02-08

2

Att förstå hur personen

förstår

Om jag vill lyckas hjälpa en människa mot ett bestämt mål

måste jag först finna henne där hon är och börja just

där.

Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon

kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än

vad hon gör men först och främst förstå det hon

förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag

kan mer och vet mer

/ Sören Kirkegaard

Första linjens tillgänglighet

Personen själv och dem som finns personnära

2017-02-08

3

Underlag för kartläggning av

ojämna och starka förmågor.

Heltäckande pedagogiskt underlag −

situationsanalys av personens

hela dag.

Kravanpassa och kompensera-LAB Konkreta förslag på anpassningar

och stödåtgärder.

Samlar flera pedagogiska

verktyg i en och samma modell.

Skapar samsyn och gemensam förståelse. Kan

med fördel användas vid ex

SIP.

Utgår från ICF(Internationell

klassifikation av funktionstillstån

d, funktionshinder

och hälsa).

Inspirerad av CPS (Collaborative &

ProactiveSolutions) − utgår från personenssperspektiv.

Användarvänlig och lätt-

överskådlig, lätt att lära och använda. (TP)

WHO:s klassifikations-

system av ICF används

som stöd för att beskriva

hur personer fungerar i

sina vardagliga miljöer

och för att förklara

situationer som inte

fungerar

tillfredsställande.

Varför göra en kartläggning?

För förståelse personens individuella förutsättningar och

behov

För att kunna göra situationsanalyser

För att kunna kravanpassa och kompensera utifrån

personens individuella stöd och funktionsprofil

Underlag vid upprättande av genomförandeplan,

handlingsplan eller vid ansökan om extra resurser

För att kunna planera adekvata stödinsatser för personen.

Skapa gemensam förståelse av personens behov

Glöm aldrig den viktiga kartläggningen!

Identifiera och förankra styrkor!1.

Kartlägg styrkor och

ojämna förmågor.

2017-02-08

4

Identifiera ojämna funktionsförmågor

PC kontra MAC

2017-02-08

5

Svårigheter i ömsesidig social

kommunikation

Att koppla ihop tanke och

tal..

”Om jag skulle konversera så krävde det så mycket energi

att jag behövde sitta stilla vid ett bord och inte

koncentrera mig på något annat samtidigt.

Konversationen innehöll inte bara att koppla ihop sladdarna

mellan tanke och tal och hålla i kopplingen, utan också

att räkna ut när jag skulle tala och när jag skulle tala

igen.

Jag var tvungen att aktivt omtolka det jag hörde så att jag

förstod det och inte skulle verka trög”

/Gunilla Gerland, ”En riktig människa”

Vad?

Var?

När?

Med vem/vilka?

Hur länge?

Hur/hur mycket?

Sedan?

2017-02-08

6

Alt

ern

ati

v o

ch

kom

ple

ttera

nde

kom

munik

ati

on –

AKK

Informationsöverbelastning

” Det är så svårt att leva i

direktsändning utan pausknapp ”

2017-02-08

7

Vad kan personalen tänkas tänka…

Vill ”Stina” egentligen ha vårt stöd?

Varje gång vi frågar vad hon vill ha hjälp

med, svarar hon att hon inte behöver

någon hjälp.

Vad kan ”Stina”tänkas tänka…

När personalen frågar vad jag vill ha hjälp

med, är det så svårt att svara på direkt,

så jag tackar nej- säger att jag inte

behöver någon hjälp, för att det

är lättast!

Svårigheter i att planera och

organisera

2017-02-08

8

Svårigheter med sinnesintryck

och motorik

2017-02-08

9

Intrycksallergi

Hur det kan kännas att leva med

intrycksallergi

2017-02-08

10

Svårigheter med att styra sin

uppmärksamhet

2017-02-08

11

Svårigheter med impulskontroll

och aktivitetsreglering

2017-02-08

12

Svårigheter med

tidsuppfattning

Svårigheter med flexibilitet

2017-02-08

13

Övergångskort

Hamna inte i ”lyxfällan”

- det ska inte vara en lyx för

personen att bli förstådd…

Vardagen kostar för mycket

utan anpassningar…

2017-02-08

14

Stress och stressorer

Identifiera vilka krav som ställs på barnets ojämna förmågor i situationen

Svårt att bearbeta och förstå muntliga instruktioner

Svårt att uttrycka vad han eller hon vill samt att be om

hjälp

Svårt att förstå i vilken ordning något ska göras

Svårt att komma ihåg vad han eller hon ska göra

Svårt att hantera lukter och känselintryck

Svårt att avgöra hur mycket styrka som behövs till en

uppgift

Svårt att vänta, vill att någon ska komma NU

2.Se över vilka krav situationen ställer

på barnets ojämna förmågor.

2017-02-08

15

2.Ta reda på

barnets perspektiv av vad som upplevs som svårhanterligt.

Inhämta personens perspektiv

Gör en situationsanalys

• Vilka krav ställs på barnets ojämna förmågor i situationen?

•Vad upplever barnet självt som svårhanterligt i situationen?

•Vilka styrkor och grund har ni identifierat?

• Vilka av barnets styrkor kan ni förankra?

3.Gör en

situationsanalys –var överstiger

kraven i situation elevens funktions-förmåga − var och

när behöver vi kravanpassa och

kompensera?

2017-02-08

16

Varför blir

situationen svår

för Viktor?

2017-02-08

17

Har situationen högre krav än personens

faktiska funktionsförmåga?

Med mindre

ansträngning finns mer

kraft kvar för

utveckling.

-Tina Wiman

2017-02-08

18

Du ska här med stöd av Kalles funktionsminus räkna ut vilka anpassningsplus han behöver

Kalle har följande funktionsminus:Svårt att ställa frågor för att få mer information kommunikation/information)

Svårt att planera och organisera eget arbete (planering/organisation)

Svårt att komma ihåg muntliga instruktioner (arbetsminne)

Svårt att sortera bort bakgrundsljud (sinnesintryck)

Svårt att beräkna hur lång tid uppgifter tar (tidsuppfattning)

Vilka anpassningsplus behöver du använda för att ekvationen ska gå ihop?

Vad behöver du anpassa för att lärandesituationen och lärandemiljön blir tillgänglig för Kalle?

5 funktionsminus + X anpassingsplus = tillgänglig vardag

Låt stå!

Du har nu en samlad bild och förståelse av personens behov av stöd.

Du har nu ett underlag för att fylla i det vi kallar sjökort, vilka du med

fördel kan använda vid systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk

dokumentation.

Detta gör att du får en samlad helhetsbild av vad du/ni som finns runt

personen bör kravanpassa, kompensera och träna samt vilka styrkor du bör

använda dig av för att kunna förankra.

Om du/ni kartlägger och dokumenterar på detta sätt blir det sedan enklare

för alla i personens omgivning att få en gemensam helhetsbild och förståelse

för personen i er verksamhet.

2017-02-08

19

Välj ut en situation

(kobbe) som du vill arbeta

med.

Se över vilka grund och

ankare du har hittat i din

kartläggning.

1.

Beskriv situationen, vad

som händer,

bakomliggande faktorer

och vad det får för

konsekvenser.

Fundera över om det går

att göra några anpassningar

i miljön.

Reflektera också över vilka

krav situationen ställer på

personens ojämna

förmågor.

2.

Fundera också över hur

personen och omgivningen

ser på situationen.

Kan du anpassa ditt

förhållningssätt eller ditt

sätt att kommunicera

utifrån det?

3.

Kravanpassa handlar om

att omgivningen anpassar

sina krav utifrån

personens förmåga.

2017-02-08

20

Se över vilka

kompenserande

hjälpmedel och strategier

som kan vara till hjälp för

personen i den aktuella

situationen.

Skriv n på vilket sätt du

kan ta vara på personens

ankare och förankra.

4.

Fundera på vad som är

viktigast att träna på och

hur man kan bryta ner

träningen i rimliga

moment.

5.

2017-02-08

21

Glappet mellan omgivningens perspektiv/krav och barnets perspektiv/faktiska funktionsförmåga är vad som orsakar vad vi valt att kalla barnets ”läcksäck”.

Det handlar om situationer och miljöer där omgivningens perspektiv/krav ställer högre krav på barnet än han/hon har funktionsförmåga för att kunna hantera.

Det är viktigt att kunna skilja på vad barnet inte kan och vad barnet inte vill. När barnet inte kan måste vi kunna kravanpassa och kompensera.

Sett ur barnets perspektiv ”läcker säcken” ofta under hela dygnet. Detta förhållande mellan krav och förmåga leder till energiläckage som i sin tur orsakar stress och stressreaktioner hos barnen.

2017-02-08

22

Alla behöver en egen tryggsäck!

ResLedaren

Laddas ner gratis från App Store och Google Play.

Läs mer på: www.resledaren.se

2017-02-08

23

”Ett gott och heltäckande underlag för att

hjälpa barn med utvecklingsrelaterade svårigheter –

vare sig de har diagnos eller inte.

Eve Mandre

”Med den här boken kan du som

förälder eller personal underlätta

vardagen….Gunilla Gerland