Värdeprogram för Masthusen

VÄRDEPROGRAM FÖR

MASTHUSEN

2011.06.21Stadsbyggnadskontoret

2011.06.21 VÄRDEPROGRAM FÖR MASTHUSEN 2

INNEHÅLL

INLEDNING sid 04 KÄRNA sid 06 VISION sid 08 VÄRDEN sid 10 VÄRDEPLAN sid 12

STRATEGIER - STRÅK sid 14 STRATEGIER - PLATSER sid 16 STRATEGIER - BEBYGGELSER sid 18

STRATEGISKA PROJEKT sid 22 UPPFÖLJNING sid 24

MEDVERKANDEBeställare:Christer Larsson, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret

Samordningsgrupp:Kerstin Åkerwall, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret, (ordförande)Ingemar Gråhamn, Malmö stad, StadsbyggnadskontoretUlrika Signal, Malmö stad, StadsbyggnadskontoretGunnar Ericsson, Malmö stad, GatukontoretPer-Arne Nilsson, Malmö stad, MiljöförvaltningenSven Orefelt, DiligentiaMats Wermel, DiligentiaAndreas Ivarsson, Diligentia

Delprojektledare:Kristina Nilsson, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret

Projektgrupp:Kristina Nilsson, Malmö stad, StadsbyggnadskontoretGesa Hildebrand, Malmö stad, StadsbyggnadskontoretSven Orefelt, DiligentiaJohan Norén, Kanozi ArkitekterDaniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter

DOKUMENT, ILLUSTRATIONER OCH VISUALISERING: KANOZI ARKITEKTER AB


Diagonalen- multistråket i Masthusen


Planprogram 2008

BAKGRUNDMasthusen är ett ca 100 000 kvm stort område i mitten av Västra Hamnen i Malmö. Området ska omvandlas från industriområde till tät stadsmiljö med boende, kontor, verksamheter och service. Områdets placering ger unika förutsättningar för en innerstadsbebyggelse och Masthusen blir en länk mellan de yttre delarna av Västra Hamnen och den gamla staden. Det plan-eras för ca 1 200 lgh och 50 000 kvm verksamheter, inklusive handel, samt åtta förskoleavdelningar. E-talet för hela området blir ca 1,6.

Fastighetsägaren Diligentia har sedan i mitten på 2000-talet arbetat tillsam-mans med Malmö stad med planeringen av området. Under år 2007 arranger-ades ett parallellt uppdrag mellan fyra arkitektkontor och efter det har Kanozi arkitekter arbetat vidare med strukturen för området. Ett planprogram togs fram år 2008 och en detaljplan för lokalgator togs fram år 2010.

Under år 2010 påbörjades rivning av ett antal industrihallar på sammanlagt 45 000 kvm. På platsen har det tidigare funnits varvsindustri, bilfabrik och senast mässhallar. Idag fi nns endast ett kontorshus, Ica Maxi-huset samt en skolbyggnad, Vittraskolan, friskola F-9, väster om Västra Varvsgatan kvar. Kontorshuset (Glashuset) är på 11 000 kvm och Ica maxi-huset på 14 000 kvm i två plan, varav 7 000 kvm används för handel. Vittraskolans byggnad är på 2 500 kvm.

Området är den första stadsdelen i Sverige som kommer att certifi eras en-ligt Breeam Communities. Certifi ering avseende hållbarhet av områden har utarbetats i England av BRE Global Ltd. Det är en oberoende tredjepartscer-tifi ering baserad på en etablerad metod som bedömer miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter ur ett hållbarhetsperspektiv. Certifi eringen sker inom åtta olika aspekter.

SYFTESyftet med “Värdeprogram för Masthusen” är att uppnå samsyn mellan staden och Diligentia avseende utformning av Masthusen, att skapa en gemensam helhetsbild och vision samt att förenkla efterföljande planarbete. En arbets-modell för värdebaserad planering har använts. Modellen är utvecklad för att i stadsutvecklingsprojekt sortera och förtydliga hierarkin i både planering och utbyggnadsprocess.Värdeprogrammet anger inriktningen för Masthusen, säkerställer kvalitet och hållbarhet som ger fl exibilitet över tid.

INLEDNING

Masthusen 2008

Masthusen idag 2011

Rivningsarbeten 2010


Existerande byggnad

Ny byggnad

VÄSTRA HAMNEN

Strukturplan framtida utbyggnadStadsbyggnadskontoret jan 2011

Park

Plats

Gator

0 150m

Kockum Fritid prom

enad

Esplanaden

Esplanaden

Västra Varvsgatan

Stora Varvsgatan

Scaniaparken

Östra varvsgatan

Södra varvsbassängen

Bassängkajen

Nordenskiöldsgatan

Isbergs gata

Dockplatsen

Båghallarna

Stapelbäddsgatan

Barometergatan

Sundspromenaden

Scaniaplatsen

Lilla Varvsgatan

Rodergatan

Varvsparken

Riggaregatan

Flaggskeppsgatan

Signalg.

Ankarparken

Propellerg.

Neptuni-parken

Bagers-plats

A. Lindhsplats

Hovrättstorget

Kranplatsen

Västra Varvsgatan

Ankarg.

Salongsg.

Citadellsvägen

Vimpelg.

Flöjelg.

Riggareg.

Dockgatan

Jungmansg.

Kajpromenad

Hjä lm

are kajen

Jungmansg.

Sjömansg.

Stapelplatsen

Stapelbäddsparken-

Kompassg.

Ankarparken

MalmöHögskola

Mediegymnasiet

MalmöHögskola

Kockumsparken

Dania-parken

Fregattparken

Norra Torget

Södra Torget

Koggparken

N

Väst

ra H

amne

ns

skol

a

TorgKockums

KÄRNA

VISION

STRATEGIER

VÄRDEN

UPPFÖLJNING

STRATEGISKA PROJEKT

Med hjälp av modellen för värdebaserad stadsutveckling görs kontinuerlig åter-koppling till kärnan och visionen genom hela processen.

Exploateringsfakta:

• 1 200 bostäder

• 50 000 kvm verksamheter

• e-tal ca 1,6 för hela området


2BLANDADE FUNKTIONER

Kontorshuset (Glashuset) och IcaMaxi-huset som är det enda som fi nns kvar öster om Västra Varvsgatan efter rivningen av industribyggnaderna utgör utgångspunkt för den nya kvartersstrukturen. Vidare ligger också Vittraskolan väster om Västra Varvsgatan.

Befi ntliga verksamheter kommer att stödja etableringen av den nya stadsdelen. Livsmedelshallen genererar ett kundunderlag som i ett tidigt skede hjälper ytterligare service att etableras. Förutsättningarna för att skapa en blandad stad redan från början är därmed mycket goda.

KÄRNA

1 MITT I VÄSTRA HAMNEN

Ser man Västra Hamnens uppbyggnad som ett schema bekräftas Masthusens centrala läge. Läget gör Masthusen till en viktig pusselbit för att länka samman Västra Hamnens olika delar.

Masthusen ligger ett steg in från Öresund och därmed fi nns förutsättningar att skapa ett mikroklimat som mötesplatser, handel och uteserveringar gynnas av.

Med begreppet Kärna ska det unika med Masthusen defi nieras. Defi nitionen gäller både inom området och hur området förhåller sig till omgivningen och resten av staden. Kärnan ligger sedan till grund för visionen och värden.

Universitets-holmen

Citadells-fogen

VarvsstadenVästra Hamnporten

MASTHUSENBo01

European village Varvsparken

Fullriggaren

Flaggskepparen

DockanStapelbädden


4SAMMANHANG

Stora Varvsgatan, Esplanden och Varvsparken utgör rum med mycket olika karaktärer och de både påverkar och påverkas av Masthusens struktur och folkliv.

En utmaning är att knyta ihop Masthusen med omgivande stadsdelar tvärs gaturummen. En utmaning blir också att utforma de stora gaturummen så att de blir attraktioner och målpunkter i sig själva.

3 ÅTERANVÄNDNING

I och med att marken tidigare har varit bebyggd för in-dustriverksamhet och nu är förberedd för ny bebyggelse fi nns möjlighet att bokstavligen och symboliskt börja på nytt. Här fi nns en stor markbit att utveckla utan att be-höva ställa exploateringen mot exempelvis att ta god odlingsmark i anspråk.

Esplan

aden

Lilla Varvsgatan

Stora Varvsgatan

Västr

a Va

rvsg

atan


VISION

Masthusen är navet som knyter de olika delarna i Västra Hamnen närmare varandra genom att skapa kopplingar och mötesplatser centralt i stadsdelen. Masthusen rör man sig igenom, inte runt om. I Masthusen vill man även stanna upp och vara. Masthusen är hållbart både i betydelsen rikt på urban grönska och i betydelsen hållbart, såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt. Hållbarheten syns i Masthusen.

Masthusen är stad. En stad som är levande 24 timmar om dygnet med ett stadsliv under hela året. Här fi nns både verksamheter och boende och strukturen har en inbyggd fl exibilitet för att tåla skiften mellan olika användning över tid. Masthusen är mötesplats för alla människor i staden. Den goda staden är tillgänglig för alla och därmed hållbar.

MASTHUSEN:DET MULTIFUNKTIONELLA NAVET

Visionen är målet som utvecklingen av området rör sig emot och strävar att uppnå. Med hjälp av begreppet vision ska de kvalitéer och karaktärer som ska prägla Masthusen formuleras.


VÄRDEN - STRÅK, PLATSER OCH BEBYGGELSE

AKTIVA STRÅK

Stråken genom Masthusen främjar rörelser genom området och fångar upp stråk i omgiv-ningen. Stråken är tillgängliga, attraktiva, trygga, alltid mångfunktionella och med tydlig prioritet för fotgängare, deras tempo och skala.

I Masthusen fi nns en variation av publika platser, från mindre och intima platser som en utvidgning av gaturummet till det centrala torget. Läget en bit in från sundet ger möjlighet till att skapa ett bra mikroklimat som bidrar till att göra platserna till attraktiva mötesplatser.

Platserna i Masthusen stödjer stråken och deras kopplande funktion genom att bidra med ytterlig-are möjligheter som lugna sittplatser, urban grön-ska och aktiva mötesplatser. Platserna ligger i sekvenser där man från en plats ser eller anar var nästa ligger.

PÄRLBAND AV PUBLIKA PLATSER

Visionen konkretiseras genom värden som specifi cerar intentioner för och förhållningssätt till den fysiska strukturens tre byggstenar – stråk, platser och bebyggelse. För att skapa en stadsmiljö som kan leva upp till visionen så måste alla tre byggstenarna samspela med och stödja varandra.


Bebyggelsen i Masthusen har en täthet som ger ett fl öde av människor som bidrar till att skapa en socialt och ekonomiskt hållbar stad. Bebyggels-ens skala utgår ifrån människans mått och sinnen och utformningen är varierad för ökad läsbarhet. I varje kvarter fi nns en blandning av funktioner vilket ger ett livfullt publikt rum som aktiveras större delen av dygnet.

Det fi nns en fl exibilitet i strukturen och bebyggels-en som ger möjlighet till olika användningar under olika tidsperioder. Aktiva bottenvåningar stödjer de publika rummen. Bebyggelsens karaktär är urban, fast, robust och förankrad i framtiden.

GOD ARKITEKTUR MED MÄNNISKAN I FOKUS


VÄRDEPLAN

Varvsparken

Esplan

aden

Västra

Ham

nens

kolan

Vittr

asko

lan

Lilla Varvsgatan

Stora Varvsgatan

Västr

a Va

rvsg

atan


Principiella lägen för publik plats t ex pocket park

I huvudsak bostäder samt en förskola med 4 avdelningar

Gröna gaturum

Lokalgator

Diagonalen

Diagonalen; max 14 m takfotshöjd

Stora Varvsgatan; 16-21 m, enstaka uppstickare på 30 m

Esplanaden; 18 m takfotshöjd

Lilla Varvsgatan; 18 m takfotshöjd + 1-2 indragna våningar

Grönyta med bollplan

Torget

Blandad stad i kvartersstruktur:verksamheter och bostäder i alla kvarter; samt parkering (garage + parkeringshus),ev. en publik byggnad, samt 4 avdelningar förskola

Verksamheter i alla bottenvåningar

Befi ntlig bebyggelse


STRATEGIER STRÅK

aSTRÅK SOM RELATERAR TILL VARANDRADiagonalen sträcker sig genom hela området och skall vara uppbyggd som en sekvens av rum som ligger efter varandra med fl era start- och målpunkter och med platsbildningar som stödjer detta. Här rör man sig till fots eller cyklar. Viss leveranstrafi k är tillåten.

Passager är en eventuell rörelse genom kvar-teren. Masthusen bör få en blandning av öppna och slutna kvarter och en del kvarter bör tillåta att man rör sig igenom gårdarna. Den nödvändigt privata zonen skapas då exempelvis med höjd-skillnader. Dessa stråk är utformade för gående enbart.

Lokalgatorna stödjer uppbyggnaden av ett nätverk tillsammans med Diagonalen. Här är cykel- och biltrafi k tillåten, men på de gåendes villkor.

Med strategier menas de arbetsredskap som hjälper till att prioritera i den fortsatta planeringen och utvecklingen av den byggda miljön.Strategierna är till hjälp för att skapa de kvalitéer och karaktärer som är beskrivna i visionen.

Esplan

aden

Esplan

aden

Esplan

aden

Lilla Varvsgatan

Lilla Varvsgatan

Lilla Varvsgatan

Stora Varvsgatan

Västr

a Va

rvsg

atan

Västr

a Va

rvsg

atan

Västr

a Va

rvsg

atan

Stora Varvsgatan

Stora Varvsgatan


bDIAGONALEN • Multifunktionellt stråk, dvs utformning som stödjer en rad olika användningar av stråket: lek, möten, rörelser, urban rekreation • Verksamheter i alla bottenvåningar

• Bebyggelsen har en takfotshöjd på 11-14 m

• Skala och detaljeringsgrad med fokus på fotgängaren

• Blandade funktioner i varje kvarter

• Markbeläggning som stärker diagonalen vid korsningar med andra stråk och platser

• I huvudsak för fotgängare

• Utformas i samråd med Malmö stad så att det kan bli allmän platsmark

cTRYGGA STRÅK• Trygghet överallt, alla stråk har entréer och fönster

• Tydlighet och orienterbarhet

• Belysning för trygghet med fotgängaren i fokus

• Blandade funktioner i varje kvarter

• Gäller alla stråk i Masthusen

dGÅENDE OCH CYKEL I FÖRSTA RUMMET• Cykelparkering hanteras tidigt i planeringen

• Cykling på fotgängares villkor

• Biltrafi k är nedprioriterad men möjlig inom området


STRATEGIER PLATSER

aTORGETFör att Masthusen ska fungera som ett nav och som knut-punkt för Västra Hamnen behövs en öppen, inbjudande och tillgänglig offentlig plats. Här ska fi nnas plats för olika evenemang och möten mellan människor. • Torget ska vara tydligt avgränsat med tydliga väggar

• Torget ska omfatta gator norr och söder om torget: det ska vara tydligt att torgytan omfamnar stråken

• Blandade funktioner runt torget för att befolka det större delen av dygnet

• Flexibel torgyta som möjliggör olika aktiviteter

• Torget ska innehålla urban grönska

• Skalan i bebyggelsen runt torget ska variera mellan 16- 21 m för att stödja rumsligheten men utan att förlora den mänskliga skalan

• Utformas i samråd med Malmö stad så att det kan bli allmän platsmark

Torgytan omfattar även korsande stråk.


cMINDRE PLATSER SOM ÄRURBANT GRÖNA• Platserna integreras i kvartersstrukturen

• Pocket parks, mindre platser som ligger skyddade

• Skalan utgår från människans skala

• Entréer och fönster mot alla platser

• Blandade funktioner vid platserna

• Platserna ska skapas så att de får ett gott mikroklimat som ger attraktiva miljöer för både vinter och sommar Solstudier ska göras vid detaljplanering

• Platserna ska utformas så att de är attraktiva för att mötas, dricka kaffe, titta på himlen/ett träd, leka osv

bBOLLPLAN I PARK• En park som rymmer en bollplan ska integreras i kvartersstrukturen

• Bollplanen ska vara 18x36 m, ska kunna belysas och eventuellt inhägnas samt ha möjlighet till viss parkering i närheten

Småskaliga urbana platser med grönska längs stråken

Blandade funktioner vid platserna


aBYGGNADSHÖJDERGenerell byggnadshöjd 16-21 m, med inslag av lägre be-byggelse med byggnadshöjd 11-14 m vid Diagonalen. Mot Stora Varvsgatan kan enstaka byggnader ha en byggnadshöjd på upp till 30 m, de ska då placeras i nord-sydlig riktning.

bKVARTERSSTRUKTUR• Bebyggelsen ska i huvudsak utformas som slutna kvarter • Masthusens rutnätsstruktur utgår ifrån de befi ntliga strukturer som fi nns bevarade inom området

• Varje kvarter ska utformas så att det kan delas upp i fl era fastigheter

• Avsikten är huvudsakligen att illustrerade kvarter delas upp i fl era fastigheter

Upp till 30 m takfotshöjd

Mellan 16- 21 m takfotshöjd

Max 14 m takfotshöjd

Esplan

aden

Lilla Varvsgatan

Stora Varvsgatan

Västr

a Va

rvsg

atan

STRATEGIER BEBYGGELSE


cROBUST STRUKTUR MED FLEXIBELT INNEHÅLLDen befi ntliga storskaliga byggnaden öppnar en rad möjligheter för framtida användning och utveckling. • Möjlighet till förskola med generösa friytor på taket

• Möjlighet till anläggning för att tillvarata solenergi

• Möjlighet att på sikt byta ut byggnaden mot annan utrymmeskrävande men offentlig funktion tex idrottsanläggn- ing eller badhus

• Volymen kan delas upp så att två nya kvarter skapas inom kvartersstrukturen

• Tillfälliga användingar av den befi ntliga strukturen uppmuntras, t ex multiidrottsytor, containerkontor etc


eHÅLLBARA BYGGNADER• Generalitet och fl exibilitet: bebyggelsen ska ha en inbyggd generalitet som gör det möjligt att skifta användning över tid. Generaliteten ska fi nnas både vertikalt och horisontellt

• Energibalansering kan kräva högre våningshöjder och tjockare väggar

• Hållbar avfallshantering ska beaktas tidigt i planeringen

dBLANDAD STAD• Hela området ska ha en blandad bebyggelse med mer än en funktion i varje kvarter

• Längs Diagonalen och runt Torget ska blandningen vara 50/50 bostäder och verksamheter

• Överallt ska det vara aktiva bottenvåningar som är fl exibla och tål förändringar över tid


fPUBLIK BYGGNAD• En publik byggnad, exempelvis bibliotek/medborgarkon- tor, kan med fördel placeras inom Masthusen i anslutning till Torget eller Diagonalen

• Samlokalisering av kommersiella och kommunala servicefunktioner stödjer möten i staden

gSERVICE OCH FUNKTIONER• Förskolor med totalt åtta avdelningar (ca 150 barn) ska fi nnas inom området. Områdets behov av förskolor ska tillgodoses inom området. Storlek och kvalitet på friytor studeras i det fortsatta arbetet

• Handel eller annan utåtriktad verskamhet ska fi nnas utmed Diagonalen och runt Torget

• Utrymme för publik anläggning för källsortering bör fi nnas i anslutning till livsmedelshandeln

• Teknisk försörjning såsom transformatorstationer integreras i bebyggelsen

• Cykelparkering för korta, snabba besök, arbetande i området och boende i området ska beaktas tidigt

• Bilparkering under byggnader eller i p-hus med infarter så nära omgivande större gator som möjligt


aBREEAM COMMUNITIES

- spjutspetsprojekt inom hållbarhet

Breeam Communities är ett internationellt certifi eringssystem för hållbart byggande och planerande där man ser till alla aspekter inom hållbarhet, ekologisk, social och ekonomisk håll-barhet bl a. Stor vikt läggs vid samverkan mellan alla de in-blandade parterna så att hållbarhetstankarna och metoderna präglar hela processen.

Masthusen kommer att utvärderas av Breeam Communitites enligt de krav som ställs och hur väl Masthusen lever upp till dessa.

På transportsidan värderar Breeam Communities bl a för-fl yttningsmöjligheter inom området med tonvikt på bilfria alter-nativ och tar hänsyn till hur väl området skapar möjligheter till affärsverksamhet och god service för de boende och arbetande i stadsdelen.

Place Shaping är en bedömningsgrund som Breeam Communities använder sig av där man värderar om området fått en tydlig identitet, d v s är lätt att hitta i för de brukande, samt att denna identitet känns rätt och naturlig i sitt samman-hang. Breeam Communities utvärderar också om planerarna skapat ett livfullt område som känns integrerat med omgivande områden.

Vi vill i Masthusen skapa en tät struktur då en hög densitet ger möjlighet att dela på etablerad infrastruktur som exempelvis tekniska försörjningssystem, vägar och kollektivtrafi k. Det ger både kostnadseffektiva och smarta lösningar med myllrande allmänna platser och gator. Känslan av att gärna promenera eller cykla istället för att ta bilen ökar om det upplevs tryggt tack vare ett rikt folkliv och att det fi nns mycket runtomkring att fästa blicken på. Arkitekturen är väl genomarbetad och fl öden av människor och trafi k sker på ett självklart och naturligt sätt. Det är viktigt att hit-ta balans mellan fl exibilitet och specialanpassade byggnader för att både möta framtida förändringar men samtidigt attrahera olika typer av verksamheter och människor. Arkitekturen är av mycket hög klass med hållbara material som åldras naturligt och vackert och byggnaderna har en positiv påverkan på både den omgivande miljön och människorna som vistas där.

De strategiska projekten är de mest centrala delarna av processen. Dessa kräver extra fokus tidigt i planarbetet och är avgörande för att visionen för Masthusen skall kunna uppnås.

STRATEGISKA PROJEKTSTRATEGISKA PROJEKT

En variationsrik stadsdel som Masthusen blir levande och dynamisk!


cTORGETFör att Masthusen ska fungera som ett nav och knut-punkt för Västra Hamnen behövs en öppen, inbjudande, tillgänglig offentlig plats. Här ska fi nnas plats för olika evenemang och möten mellan människor.

Det är viktigt att torget tydligt avgränsas av väggar som markerar torgets plats i området och ger en spännande fond till de aktiviteter som tar plats här.

Då torget även är en del av Diagonalens stråk innebär det att det här ska vara en blandad bebyggelse med verksamheter i alla bottenvåningar- gärna verksamheter som har öppet även efter kontorstid, så att Torget befolkas dygnets alla timmar.

Torget ska vara multifunktionellt, d v s det ska stödja olika typer av aktivitet. Det ska även innehålla urban grönska.

bDIAGONALENDiagonalen utgörs av fl era kopplade primära stråk som bildar huvudrörelsen inom och genom Masthusen och bidrar till att koppla området till resten av Västra Hamnen.

Detta är ett intensivt och aktivt stråk med många utåtrik-tade verksamheter i bottenplan men även bostäder vilket ger aktivitet under dygnets alla timmar.

Bebyggelsen är här något lägre för att skapa en intim känsla och verkligen knyta an till den mänskliga skalan. Detaljeringsgraden ska vara hög för att ge ett varierat och spännande uttryck.

Vissa av de platser somm fi nns längs Diagonalen kan med fördel utnyttjas till sk pocket parks, d v s mindre gröna platser som fungerar som gröna lungor i kvartersstrukturen. Därför är det av största vikt att dessa planeras för i tidiga skeden.

För att Diagonalen ska särskilja sig från de andra stråken är det viktigt att den får ett sammanhållet uttryck, exem-pelvis genom en utmärkande markbeläggning.


AKTIVA STRÅK

aStråk som relaterar till varandra

aTorget

bKvartersstruktur

gService och funktioner

bDiagonalen

bBollplan i park

cRobust struktur med fl exibelt innehåll

cTrygga stråk

cMindre platser som är urbant gröna

dBlandad stad

dGående och cykel i första rummet

aByggnadshöjder

fPublik byggnad

eHållbara byggnader

PÄRLBAND AV PUBLIKA PLATSER

GOD ARKITEKTUR MED MÄNNISKAN I FOKUS

ÖVRIGT

UPPFÖLJNINGVärdeprogrammet ska användas som underlag för den fortsatta planeringen och dess intentioner ska ligga till grund för detaljplaner och bygglov. Regelbundna avstämningar av pågående arbeten mot vision och värden ska göras. Den kontinuerliga utvärderingen av projekt bidrar till erfarenhetsåter-föring till Diligentia och Malmö stad. En värdematris för avstämning av strategier och implementering av vision och värden har tagits fram av stadsbyggnadskontoret och ska anpassas till Masthusen. Bilden visar hur en sådan matris kan se ut.

UTVÄRDERINGVÄRDEN

STR

ATE

GIE

R

STRÅK

STR

ÅK

PLATSER

PLA

TSE

R

BEBYGGELSE

BE

BY

GG

ELS

E

Värdeprogram för Masthusen

Documents

Transcript of Värdeprogram för Masthusen