V i Köping fixar feministfestivals. 6

VÄNSTERHÄNTVänsterpartiet Västmanlands medlemstidning

Nr 1 2016

Landstingsgruppen vill träffa dig s. 12

Fira 1 maj med Ali Esbatis. 16

Möt nya styrelsen s. 4

Ledare Innehåll

2-3 Ledare 4-5 Presentation av DS 6-7 8 mars 8-9 Internationell feministträff

10-11 Samernas kamp 12-13 Landstinget rapporterar

14-15 Feministträff för män

16 Fira 1 maj med V

Vänsterhänt ges ut av Vänsterpartiet Västmanland

Ansvarig utgivare: Birgitta HedblomRedaktör: Tess LundinMedarbetare #1/16: Sofia Telfer, Anders Ericsson, Nidia ÅmanOmslagsfoto: Tess LundinAdress: Vänsterpartiet Västman-land, Slottsgatan 6, 722 11 VästeråsTelefon: 021-13 27 93Hemsida: http://vastmanland.vansterpartiet.se Foto: Sofia Telfer

Först vill jag börja med att tacka för fortsatt förtroende. Jag blev oerhört glad när jag på Distriktsårskon-ferensen i Sala blev omvald som ordförande för Vänsterpartiet Väst-manland. Tillsammans med en mindre och till stor del ny styrelse ser jag fram emot nya uppgifter och utmaningar.

Efter hemkomsten från konferensen blev jag knockad av hög feber. Alltså säng liggande I några dagar. Det gav mig tid till lite tankar och funde-ringar. På oss vänsterpartister i länet. Dom flesta av oss är vad man kallar ”fritidspolitiker”. Det innebär att vi under dagtid förvärvsarbetar, med allt vad det innebär. Kanske jobbar vi 7-16 på fabriken, i butiken eller inom

2

Ledare vården. Sen hem och sköta hem och familj. Laga mat och kanske natta barn. Sedan börjar ”fritiden”. Vi kanske läser mail, nämndhandlingar eller handlingar inför kommunfullmäktige, sätter ihop en dagordning inför nästa styrelsemöte osv. Vart vill jag komma med det här?

Jo, till att dom flesta av oss är just ”fritidspolitiker”. Hur gärna vi än vill så kan det vara svårt att få tiden att räcka till. Därför måste vi hjälpas åt; samarbeta, byta idéer och våga ta hjälp av varandra. Ingen ska behöva dra ett lass man inte mäktar med. Ingen ska behöva gå in i väggen. Ensam är inte stark. Men tillsammans är vi starka. Tillsammans klarar vi allt.

Nyligen var det den 8 mars, internatio-nella kvinnodagen. Då fick jag ett mail från en manlig vän,som gratulerade

mig på kvinnodagen. Det är för mig ingen dag för att fira kvinnor. Det är däremot en dag att uppmärksamma och protestera mot våld, förtryck och orättvisor mot kvinnor. Från hedersvåld och könsstympning till kroppsfixering och duktighetsideal.

En dag att lyfta frågorna som handlar om att kvinnor över hela världen ska ha samma rättigheter och möjligheter som män,en dag att visa att kvinnor får sämre lön och sämre vård än män.

Så till nästa år hoppas jag innerligt att jag slipper få ett ”Grattis alla tjejer”-mail.

3

Presentation av nya DistriktsstyrelsenVi har ställt fyra frågor till alla i distriktsstyrelsen:

1. Vad har du för sysselsättning?2. När gick du med i Vänsterpartiet?3. Varför har du valt att engagera dig i partiet?4. Vilka är dina förhoppningar inför det kommande året?

Birgitta Hedblom, ordförande, Köping 1. Sysselsättning - Frukt och grönt an-svarig på butik.

2. Gick med i partiet 2010

3. Jag har valt att engagera mig för att kunna vara med och påverka till ett mer feministiskt samhälle, där man och kvinna är jämlika.

4. Tror väldigt mycket på sammansättning-en av den nya styrelsen. Både nya och ”gamla” styrelsemedlemmar. En bra mix av folk och en mindre och tajtare styrelse.

Christine Bagger, ledamot, Skinn-skatteberg

1. Sjukpensionär samt har ett litet

småbruk

2. Gick med i partiet 2011

3. Jag kände att det var det enda rätta att engagera sig då man inte kommer långt med att bara sitta på Facebook och skri-va. Man måste ut i levande livet och möta folk.

4. Svår fråga men jag vill försöka stärka banden mellan partiföreningarna i länet.

Pia Boiardt, leda-mot, Fagersta

1. Gymnasielärare

2. 2005

3. Jag vill vara med och påverka samhällsutvecklingen för jämlik-het, jämställdhet, miljömedvetna val; ett socioekonomiskt hållbart samhälle.

4. Göra partiet starkt internt genom bätt-re nätverkande mellan våra olika partiför-eningar, och att vi utåt ses som ett tro-värdigt parti inom många politiska frågor. Att vår politik blir tydlig för allmänheten.

Nidia Åman, leda-mot, Västerås

1. Jag jobbar som boendestödjare.

2. Jag gick med i partiet år 2000

3. Jag vill påverka samhället och världen eftersom vi behöver vara aktiva för att motverka de ökande klyftorna i samhäl-let. Vad gäller globalt handlar det om att motverka klimatförändringar och värna kvinnors rättigheter.

4. Jag kan bidra med min erfarenhet och stödja de nya förmågorna samt att vara en del av mångfalden i partiet.

4

Presentation av nya Distriktsstyrelsen

Annica Lindholm, ledamot, Hallsta-hammar

1. Aktiv pensionär

2. Inträde år 1975 mycket på grund av

kärnkraftsfrågan som då var högaktuell samt jäm-ställdhetsfrågor. 3. Klasskillnaderna fortfarande stora och den ”lilla människan röst” viktig! Jäm-ställdheten på väg men mycket kvar att göra. Miljöperspektivet hur kan vi mer påverka det? 4. Att styrelsen utvecklas tillsammans med hela länet på ett ömsesidigt sätt som inger förtroende och därmed ”bygger” partiet vidare.

Åsa Forss, ersätta-re, Sala

1. Jag är häst/stall-skötare i ett inack-

orderingsstall med ungefär 30 hästar.

2. Gick med i Ung Väster på slutet av 1980-talet och i Vänsterpartiet i mitten av 1990-talet.

3. Jag har valt att engagera mig för att jag blev less på att se hur Sverige kom-mer längre och längre in på en väg som gör mig arg och rädd. Jag kunde inte sitta hemma och bara se på.

4. För min egen del ser jag fram emot att lära mig massor om hur det går till i en distriktsstyrelse. För styrelsens del hopp-as att vi kommer att kunna hjälpa till att öka samarbetet mellan kommunerna i vårt distrikt - det tror jag skulle kunna inspirera och skapa massor av bra idéer att arbeta med under 2016.

Helen Lindblom, er-sättare, Köping

1. CNC-operatör på Sandvik i Köping/ arbetssökande ef-

tersom företaget stänger 2017.

2. Jag gick med i partiet 2014.

3. Det var dags för mig att börja engage-ra mig. Klasskillnaderna och orättvisorna ökar i samhället, främlingsfientligheten ökar, jämlikheten och solidariteten mins-kar. Jag vill vara med och skapa ett bättre samhälle där alla människor är lika mycket värda och ingen hamnar utanför.

4. Jag hoppas jag får lära mig mycket nytt i distriktsstyrelsen. Jag hoppas att styrel-sen kan bli ett bra och aktivt team, där det händer mycket.

Lars Lithammer, ledamot, Västerås

Reijo Tarkka, ersättare, Hallstahammar

5

V i Köping styrde upp 8 mars i förväg för att hjälpa kvinnojour

V:s politik mot våld mot kvinnor

• Handlingsplan mot sexuellt våld. Vän-sterpartiet till stärka det förebyggande arbetet och att det psykosociala stödet för de som blivit utsatta för sexuellt våld. Där-för kräver vi att regeringen tar initiativ till att skapa handlingsplaner mot våldtäkt och sexuellt våld med kartläggning av vilka områden som behöver förbättras och för-slag på konkreta åtgärder.

• Bryt med destruktiva maskulinitetsnor-mer. Våldsbeteende är inte biologiskt betingat eller ärftligt. Våld mot kvinnor bygger på maktstrukturer och viljan att underordna och kontrollera. Förtrycket är socialt skapat av oss människor och därför också möjligt att förändra.

• Haverikommission. Vänsterpartiet har under flera års tid lagt förslag till riksda-gen om att tillsätta en haverikommission som ska se över varje fall där en kvinna mördats eller misshandlats till döds av en närstående man. En liknande lagstiftning infördes 2007 när det gäller barn som dö-dats av närstå ende.

• Stärk kvinnojourerna. Genom kvinnors ideella arbete i kvinnojourer kan brottsof-fer få relevant hjälp trots att samhällets insatser ibland brister. I årets statsbudget finns pengar avsatta för att kunna ge kvin-nojourerna stabilare och mer långsiktig finansiering. Det är ett resultat av Vänster-partiets krav på och förhandlingar med regeringen.

• Näthat och nätombudsman. Hat och hot finns i samhällets alla miljöer, även på in-ternet. Näthatet som till stor del drabbar kvinnor, har under de senaste åren brett ut sig och blivit alltmer vanligt. Vänsterpar-tiet föreslår därför att det ska inrättas en nätombudsman (NätO).

6

– Vi vill uppmärksamma interna-tionella kvinnodagen genom att arrangera en typ av förfest, men vi vill också betona allvaret i ojämställdhet så vi tänkte att vi skulle hjälpa den lokala kvinnojouren eftersom de gör bra och viktigt arbete, säger Håkan Eklund, en av arrangörerna av femi-nistiska festivalen. Under festivalen uppträdde bland andra Västerås feministiska kör som sjöng kampsånger, Kerstin Kobran Poeten Serénus med Spoken Word och punk- och proggbandet Halva mänskligheten.

Tusentals kvinnor och barn söker skydd hos kvinnojourer varje år, men många av dem avvisas också på grund av brist på utrymme. Bostads-brist och ekonomisk ojämlikhet mellan könen förstärker kvinnors utsatthet för mäns våld. Att se hur olika sakområden hänger ihop med varandra är därför en förutsättning för att kunna lyckas föra en feminis-tisk politik.

En av fem kvinnor i Sverige har, vid något tillfälle, utsatts för allvarligt sexuellt våld. Det gör att behovet av resurser hos kvinnojourer är stort. När V i Köping skulle anordna en fe-ministfestival bestämde de sig snabbt för att samla in pengar till den lokala kvinnojouren.

V i Västerås bjöd på bio, dans & musik”Martha och Niki” lockade feminister till Elektra på 8 mars. Filmen handlar om kvinnornas kärlek till dansen och varandra; om deras utmaningar och förhoppningar om framtiden.

Efter filmen höll systrarna Rechael Kambugu och Diana Kambugu i en dansworkshop. I Jungle Fever utmanas en att dansa samtidigt som en vågar vara sig själv.

Kvällen avslutades med sångerskan Tina Wilhelmsson. 2015 fick hon Västerås stads kulturstipendie med motiveringen att hon ”använder visor och ett engagerande scenspråk som medel för att skapa ett mer jämlikt samhälle”.

Del av Västerås femi-nistiska kör som tog ton under festivalen.

Internationell feministträff med kvinnonätverket

8

Berättelserna skiljde sig åt mellan de olika världsdelar-na och länderna , men den röda tråden var patriarkatets, kapi-talismens och nyliberalismens grepp om kvinnors situation.

Strävanden efter rättvisa och jämlikhet i Europa kan se annorlunda ut än på andra konti-nenter, men vi har en gemensam nämnare som är kvinnors un-derordning och utsatthet.

Kvinnors kamp i Sverige kan handla om rätt till arbete, rätt till heltid, mäns våld mot kvinnor och lika lön för lika arbete. På andra håll i världen är grundläg-gande behov, som till exempel tillgång till vatten eller strävan efter fred, i fokus. De multinatio-nella gruvföretagen är till exempel ett stort problem i Sydamerika och Centralamerika eftersom de i sin jakt efter maximal vinst för-stör naturen och hotar själva livet för invånarna och hela ekosyste-met. I den kampen har kvinnor en ledande ställning. Samma kamp mot gruvföretag förs också av sa-miska kvinnor i Skandinavien.

Oavsett kontinent och problem så spelar kvinnors roll som ledare en mycket stor roll. När kvin-nor inte har en plats vid bordet förstärks kvinnoförtrycket i ett samhälle. Kampen måste då föras

och stärkas utanför de formel-la beslutsfattande strukturerna.

Det finns ljuspunkter och hopp om en bättre framtid om vi agerar till-sammans. Ett gott exempel på det hittar vi i norra Syrien. Sedan fem år tillbaka har där bildats tre själv-styrande autonoma regioner med

samlingsnamnet Rojava. Området bebos av flera olika folkgrupper som har gått samman och påbörjat en demokratisk process som utgår från folket. Det har man gjort ge-nom att fastställa en stadga som innehåller uppemot hundra artiklar som är rättesnören i processen.

Själva stadgan kallas Rojava, och dess yttersta syfte är frihet, demokrati, enhet, mångfald och jämställda villkor åt alla. Ge-mensam huvudstad för de tre regionerna är Kobane, där det parallellt har uppstått en kvinno-revolution, vilket har lett till att trettio procent av stadens ledande

råd är kvinnor. Det pågår ett demo-kratibygge i syfte att uppnå ökad jämlikhet mellan könen i Kobane.

När IS försökte inta staden, or-ganiserade sig kvinnorna till en väpnad kamp för att skydda sig själva. I alla tre regionerna på-går utbildning för kvinnor i syfte att de ska kunna nå beslutsfat-tande positioner i samhället.

De tre regionerna har flera yttre fiender. Värst är Assads regerings-armé som med stöd av Ryssland har bombat den egna befolk-ningen, samt IS som försökt att invadera området samtidigt som Turkiet inte har lyft ett finger för att hjälpa till, trots att området ligger vid den turkiska gränsen.

Under pågående krig har tusentals kvinnor mördats och våldtagits, tusentals barn har förlorat sina mänskliga rättigheter och flera miljoner människor är på flykt.

Det som jag upplevde som beund-ransvärt under feministkonferensen var att alla berättelser innehöll en gnista av hopp, och genom ak-tioner har framgång uppnåtts.

Nidia ÅmanDistrikts-ledamot Vänsterpartiet

Västmanland

I slutet av januari åkte Västmanlands kvinnonätverk till Stockholms internationella feministforum. Forumets syfte var att belysa och in-spirera hur det går att förändra genom aktivism. Detta gjordes ge-nom att deltagarna fick ta del av kvinnors berättelser om aktioner från fyra kontinenter i form av föredrag och diskussioner.

”Det finns ljuspunkter och hopp om en bättre framtid om vi agerar tillsammans. Ett gott exempel på det hittar vi i norra Syrien.”

Vad tycker du om konferensen?

Malin Larsson

– Den känns intressant och aktuell. Det är viktigt att få ett internatio-nellt perspektiv

på dagens problematik utifrån politik och makt. Allt från förtryck, korruption eller könsstympning till fredsproces-ser och fackliga organisationer.

Flera spännande diskussionen trädde fram i forumet ”kvinnor mot fundamenta-lism”. De djupgående diskussionerna gav en känsla för aktivisternas vardag. Vil-ka problem och politiska motgångar en kvinnlig aktivist kan möta. Hur kvinnorna i panelen arbetar för att nå lösningar eller delmål på vägen. Exempelvis hur politi-ker ska återfå trovärdighet i Afghanistan.

Ett annat intressant exempel var projekt Ciudad Mujer, ett kvinnocenter i El Sal-vador. Centret hjälper och stödjer kvinnor i deras livssituation. Utbildning, juridisk hjälp, läkare och psykologer är exempel på den kostnadsfria hjälp kvinnorna får.

Tess Lundin

– Den är fängs-lande! Jag tror på devisen ”gräv där du står”, men för att göra det på ett bra sätt i solidaritet

med kvinnor världen över så krävs även förståelse för hur olika frågor och platser påverkar varandra. Konferensen har lyck-ats utmärkt med att sätta ljus på globala processer med hjälp av lokala berättelser.

”Världen är en, ingen kontinent kan läm-na den andra. Världen är en, det kan inte Europa ställa sig utanför. Vi bör omfam-na varandra”, sa Ndeye Khady Ndiaye, kvinno rättskämpe från Senegal. Det var en viktig kritik att ta med sig som svensk, tycker jag. Hur Sverige och EU reagerar mot flyk-tingkrisen är fullkomligt oförsvarbart och bryter mot deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Det gör mig illamående att vi har en regering som påstår sig vara feminis-tisk, men som samtidigt arbetar aktivt för en inhuman flyktingpolitik.

Helen Lindblom

– Det är alltid kul att åka iväg på större arrangemang som t ex fe-ministkonferensen. Det socialistiska forumet förra hösten var också kul. På sådana arrangemang får man chansen att höra vad andra har för erfarenheter, och jag tycker att man lär sig väldigt mycket. Efter en konferens kommer jag hem med nya kunskaper, tankar och idéer, och med ny energi, som jag förhoppnings-

vis kan dela med mig av till andra. Ju mer jag lär mig, desto lättare blir det dessutom att argumentera mot höger-politiken och för en socialistisk och feministisk politik.

9

Samer kämpar för ett hållbart Sverige

– Det ligger som en död hand över området. Marie Persson, representant i Sametinget för Landspartiet Svenska samer, beskriver ett gruvtillstånd som delades ut av svenska staten och som förstör hennes samhälles land, försörjning och kultur. Trots den stora påverkan dessa gruvindustrier har på samernas liv så har de själva inte något att säga till om angående tillstånden.

Marie reser runt i Sverige för att prata om samernas utmaningar och den här gången deltar hon i ett seminarium på

den internationella kvinnokonferensen i Stockholm. Hon delar scenen med Blanca Chancoso; aktivist och urfolks-kvinna från Ecuador.

– Vi [samer] har mer gemensamt med ursprungsbefolkningar i hela världen än med svenskar i allmänhet, säger Marie.

Hon förklarar att anledningen till det är att deras värden och leverne ofta är likartade. De har en stark respekt för moder jord och lever ett liv där de är i mycket beroende av den omkringlig-gande naturliga miljön.

FN har bekräftat att urfolk har rätt att besluta om gruvindustrier ska få till-gång till deras land eller inte. Norge har nyligen tecknat ILO-konventionen 169 som ger samer rätt till verkligt självbe-stämmande i landet.

Vänsterpartiet motionerade 2014 om att  utöka det samiska självstyret i

Av Tess Lundin

Vänsterpartiet motionerade 2014 om utökade rättigheter för samer i Sverige, men förslaget fick avslag i riksdagen förra året. På internationella feministkonferensen berättar Marie Persson från Sametinget vilka utmaningar samerna ställs inför när svenska staten dikterar deras villkor.

Rennäringen är ett starkt argument samer kan använda sig att för att få sina rättigheter respekterade, men för de samer som livnär sig på annat sätt, som Marie och hennes grannar, är det ännu svårare att få gehör.

10

Sverige, lyfta frågor som berör gruv-brytning och en jämställd rennäring, ta fram en vitbok om statens över-grepp mot samer och att regeringen skulle ta nya initiativ för att ratifi-cera ILO 169. Den svenska riksdagen röstade dock nej till samtliga punkter. Alla riksdagspartier, utom Vänsterpar-tiet, var eniga i avslaget.

Trots att samerna har sitt eget parlament i Sverige kan de inte verkställa lagar som är relevanta för deras samhällen. De kallar det en ”dysfunktion ell regering”. Istället är de underkuvade den svenska statens vilja.

– Det är svårt att få våra värderingar erkända, säger Marie.

Hon förtydligar att dessa värden inne-fattar samernas anslutning till naturen, som de är helt beroende av för att överleva, bokstavligt och kulturellt. När långa och tunga gruvtillstånd delas ut till företag belastas samernas vatten, mat, kultur och hälsa hårt.

– Många människor vet förmodligen inte om att Sverige är det ledande gruv-landet i Europa. Vi är en tung aktör och därför har vi ett ansvar att kräva att staten respekterar grundläggande rättigheter, internationella konventioner, deklarationer och ramverk. Men det gör man inte i dag. Sverige tycker om att presentera sig själv som en förebild inom dessa områden, men misslyckas och man får också konstant kritik för detta, säger Marie.

Hon är övertygad om att hållbarhet inte kan uppnås om inte alla berörda människor inkluderas när samhällen byggs. Hon understryker att det samiska folkets kamp för sina rättigheter kommer att gynna resten av landet också.

– När vi kämpar för mark, vatten och hållbar försörj-

ning gynnas alla.

Marie Persson.

11

”Sverige är det ledande gruvlandet i Europa. Vi är en tung aktör och därför har vi ett ansvar att kräva att staten respekterar grund-läggande rättigheter”

Marie Persson

Framgångar blandas med utmaningar för landstingetVästmanlands landsting når resultatmålet för året vilket vi är ensamma om i landet. Vi står dock inför stora utmaningar med en hög kostnadsutveckling och omfattande investeringsbe-hov. Underskottet för Västmanlands sjukhus, primärvården och psykiatrin fortsätter.

En orsak till den höga kostnadsutvecklingen i landstinget är hyrpersonalen som inte bara är dyr, men även skapar mer stress för den fasta personalen och riskerar att försämra patientsäkerheten.

Vi arbetar för att minska beroendet av hyrlä-kare/sköterskor. Västmanland deltar just nu i ett nationellt projekt som går ut på att gemensamt fasa ut hyrläkare inom psykiatrin i hela landet. Vi jobbar också för att ta tillvara personal med vårdkompetens från andra länder för att klara bemanningen.

Regionfrågan har tagit mycket tid i anspråk det senaste året och vi har lyckats se till att de mindre partierna får inflytande i den nya organisationen som införs januari 2017. Nästa fråga är den om storregion som vi som parti har tagit ställning mot då vi tycker att förslaget om sex landsting och regi-oner, är odemokratiskt. Besök gärna vår hemsida vastmanland.vansterpartiet.se och läs uttalandet om storregionsfrågan som distriktsårskonferensen nyligen antog.

Vårt samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet fungerar bra. Arbetet är indelat i olika ansvarsområden där Vänsterpartiet fokuserar på psykiatri, forskning, regional

utveckling och jämställdhetsfrågor.

Inom Vänsterpartiets landstingsgrupp har vi beslutat oss för att utse några profilfrågor att arbeta med inför nästa val. Vi har valt arbetsförhållanden för personal och psykiatri som de viktigaste men naturligtvis kommer vi även att driva andra frågor. Vi har redan börjat träffa fackliga företrädare för olika personalgrupper.

Landstingsfrågor tend erar att hamna i skymundan i politiken och det vill vi ändra på. Vänsterpartiet är starkt inom landstinget och vi behöver bli bättre på att lyfta fram

vårt arbete. Därför bjuder vi in oss till alla partiföreningar i distriktet för att prata lands-tingspolitik - gärna kombinerat med någon utåtriktad verksamhet.

Ring eller mejla oss!

Hans Jansson, landstingsråd Tele: 072-153 00 83E-post: hans.jansson@ltv.se

Karin Thorborg, ersättare i landstings-styrelsen. Tele: 076-496 90 23 E-post: karin.emilia.thorborg@ltv.se

Heidi-Maria Wallinder, politisk sekrete-rare. Tele: 021-17 69 89 eller 073-389 82 43 E-post: heidi-maria.wallinder@ltv.se

12

”Vänsterpartiet är starkt inom lands-tinget, men vi behöver bli bättre på att lyfta fram vårt arbete. Därför bju-der vi in oss till alla partiföreningar i distriktet för att prata landstingspo-litik – gärna kombinerat med någon utåtriktad verksamhet.”

Andra nyheter från landstinget

� Vi har lyckats få igenom ambulansdirigering och primärvårdsakut i egen regi. � Vi tar även steg för att föra tillbaka läkemedelsförsörjningen (apoteket) i egen regi

på sjukhuset. � Vi har nyligen antagit ett dokument för vår viljeinriktning inom jämställdhetsom-

rådet. Den ska bli vår plattform att arbeta ifrån resten av mandatperioden och vi kommer att bevaka att den arbetas in i den kommande regionplanen.

� Digitaliseringen har ökat tillgängligheten till vårdinrättningarna. Man kan bland annat läsa sin egen journal på nätet, boka tid och förnya recept.

� Vi står inför stora investeringsbehov. Sjukhusbyggnaderna är gamla och omoder-na och håller inte alltid för miljökraven. En upprustning är nödvändig om vi ska kunna fortsätta operera.

� Kostenheten som ansvarar för maten på sjukhuset har fått flera nationella priser. � Kollektivtrafiken fortsätter att utvecklas och resenärerna är nöjda. � Vi har beslutat om en ny forsknings- och innovationsfond som ska ta tillvara per-

sonalens idéer om förbättringar. � Den senaste medarbetarenkäten visar glädjande nog att landstingets anställda

överlag trivs bättre än tidigare.

13

Hyckleri om lönesänkningarLars Calmfors med flera aviserar att ingångslönerna är för höga. I 25 år har han kämpat för att sänka vanligt folks ingångslöner. Han är dock inte intresserad av att sänka sin egen lön på 167.000:- per månad.

Stefan LundborgVänsterpartiet, Köping

Vänstermän på feministträffNär jag fick höra att Lars Ohly skulle komma till Västerås för att prata feminism, med bara män, blev jag glad. Många gånger har jag känt att jag, eftersom att jag är man och inte kan veta hur det är att vara kvinna, känner att jag har frågor som jag inte alltid törs ventilera.

Det var inte längesedan jag öppnade ögonen för orättvisorna och för en konflikträdd själ är det inte alltid lätt att ställas till svars.

Jag tänkte att i en grupp med bara män kanske jag skulle kunna ge mig in i de debatter där jag annars trivs bäst som flugan på väggen. Och så kändes det! Även om det aldrig blev några hätska diskussioner kände jag ändå att jag fick klarhet i väldigt mycket, speciellt när Lars gjorde historiska kopplingar till alla de problem vi ser idag.

Trots att flera inbjudningar till träffen hade gått ut var vi endast fem män från hela länet som mötte Lars. Det i sig vittnar om att träffar som den här behövs mer än någonsin. Själv-klart fanns det en besvikelse, både i våra och Lars ögon, men samtidigt kände jag att det kunde ge mer till-fälle för diskussion än föreläsning.

Lars ställde frågan: Är det någon som vet hur det kommunistiska manifestet börjar? En av deltagarna svarade – Det går ett spöke genom Europa… – Just det! utropade Lars, hela manifestet handlar om klasskamp,

men det finns en kamp som aldrig beskrivs – kampen mellan könen.Och där var vi igång. Lars berättade om Grupp 8 och om hur Vänsterpartiet äntligen lyckades få in feminism som

en grundval tillsammans med socialismen under kongressen 1996. Samtidigt berättade han hur det var när han fick upp ögonen för ojämlikheten och hur han började ifråga-sätta sig själv.

Lars Ohly besökte Västerås i februari.

14

”Är vi för jämställdhet är vi för individuell föräldraförsäkring.” Lars Ohly

Vi diskuterade hur feminismen ser ut idag och Lars gjorde hela tiden åter-kopplingar till historien. Någonstans går det upp för oss att feminismen, liksom demokratin, är en fråga som vi måste vinna igen och igen. När vi hör någon som säger ”Men, vi har ju kommit så långt, kan vi inte lugna oss lite!” måste vi poängtera att så inte är fallet. Det spelar ingen roll hur jämställt vårt land är i förhållande till andra länder. Det är fortfarande ojämställt Och så länge det är så måste vi, som vänsterpartister och feminister, ta ton.

En sak som intresserade mig extra mycket är varför de kvinnodomine-rande yrkena är så lågt betalda. Lars menar att när kvinnor började arbeta utanför hemmet var det i första hand för att bidra till hushållskassan. Kvinnans yrke sågs som en bisyssla, en hobby. Det var mentaliteten som lade grunden för de stora löneskillnader vi ser mellan män och kvinnor idag.

Det förde oss vidare in på föräldra-ledigheten där det ojämna uttaget mellan män och kvinnor bidrar till en ojämställd arbetsmarknad med lägre löner för kvinnor. – Är vi för jämställdhet är vi för individuell föräldraförsäkring, säger Lars med eftertryck.

Under slutet av eftermiddagen diskute-rade vi vikten av att inte särskilja könen från att bebisen tar sitt första andetag. Det finns så mycket som antas vara medfött och aldrig ifrågasätts. En del människor i min omgivning menar till

och med att det är genetiskt att hannar i djurriket föredrar leksaksbilar medan honor gillar dockor. Det irriterar mig att folk som jag umgås med verkar tro att det fanns leksaksbilar redan innan den första människan föddes.

Beteenden som vi antar är "naturliga" leder oss vidare in på mäns övergrepp på kvinnor. Redan i unga åldrar blir det så tydligt när en sätter på sig genus-brillorna. ”Han drog mig i håret", säger flickan ”Han är nog bara kär i dig", säger den vuxne. Varför förstår vi inte att vi på det viset romantiserar våld och förmedlar att flickors gränser och kroppar inte

behöver respekteras?

Lars avslutar diskus-sionen med att berätta om hur mycket han tycker om ordspråk. Det går alltid att hitta något bra för en given situation.

Men! Det finns ett ordspråk han hatar; ”Kärlek börjar alltid med bråk”.

Förhoppningen är att den här diskus-sionen och de klarheter vi fick med oss ska ge ringar på vattnet och mod att säga ifrån. Och jag hoppas, nästa gång Lars kommer och hälsar på, att vi kan vara några fler som diskuterar.

Som män och vänsterpart ister måste vi bli bekväma med att agera feministiskt. Hur ska vi annars kunna stå upp för jämställdheten?

15

Anders Ericsson

”Feminismen, liksom demokratin, är en fråga som vi måste vinna igen och igen.”

Vi samlas på Fiskar-torget i Västerås kl 14 söndag 1 maj.

I år är riksdagsleda-moten Ali Esbati huvudtalare.

Fira 1 maj med Vänsterpartiet

2016