Vändpunkter och förändringsprocesser hos

ungaKarleby 15 Augusti

Forskningsområden:

Ungdomar och vändpunktsprocesser15-20 år

• Val av livsstil 1998– unga i tvångsvård• Steget 2001 –unga i öppenvård• YAR 2003-2007 unga kriminella• Vilja 2007 - unga i marginalen/arbetslösa• Game time BBK 2008 unga i förebyggande

verksamhet (basket)• Spektrum 2010- unga med diagnos/familjer NPS,

AD/HD

Kunskap om långsiktiga förändringsprocesser och verksamma sociala insatser

PhD Stig-Arne Berglund socionom-, polisutbildningen UmeåStig-Arne.Berglund@socw.umu.se

" Det professionella bemötandets personliga karaktär"

- om det som sker mellan raderna i undervisning

….om tonfall, handlag och relationseffekter

….om förväntningseffekter, självuppfyllande profetior och vändpunkter

Den sociala pedagogikens själ och hjärta inställning att leta efter det som står emot, härdar, stärker, inspirerar, förebygger och

förändrar problematiska livssituationer för den unge……….

……..helst innan de uppstått!

De sociala sammanhangens betydelse Har vi en övertro på människors kognitiva

förmåga? Undervärderar vi människors emotionella

förmåga och drivkraft? Underskattar vi de social sammanhangens

betydelse?

Relations- och förväntningseffekters stora betydelse i professionellt människoarbete

Det Socialpedagogiska uppdraget är att:

…lita på förändringsviljan när inte mycket tyder på att den finns

Dvs tro på någon som kanske inte ens tror på sig själv. Dvs att inspirera och inge hopp när det ser mörkt ut

(M.A. Hubble, B.L. Duncan, S.D. Miller: The Heart & Soul of Change)

Vad bestämmer utfall av behandling?

Resiliens behöver:

närhet/distans och framtidshopp- en förutsättning för att något skall hända!

Upplevelsen av inspirationen och närheten är avgörande för att bemötande och pedagogiska

metoder ska vara verksamma

Känslomässig uppmärksamhet

Uppmärksammad Sedd Bekräftad Respekterad Lyssnad på Räknad med…

Rönnestad (2008) relationell förståelse, empati, positiv bekräftelse, Duncan, Miller (2000) terapeutisk allians

Människor i beroendeställning och i sårbara livssituationer behöver i särskilt hög grad bli sedda och lyssnade på!

(Känslomässig uppmärksamhet)

…och hitta sin plats…

Känsla av sammanhang

Jmf Aaron Antonovsky KASAM, begripa, hantera och se mening

Upplevelsen av att duga och passa in är en förutsättning för

både hälsa och sjuklighet De som upplever sig minst sjuka klarar sig

bäst!

planering Vändpunkter och

vändpunktsprocesser – bakgrund och begrepp

Tre mellan teman: Den individuella identiteten Dumsnål ekonomi Diagnostikens högkonjuktur

Vad i det professionella bemötandet befrämjar resiliens?

Resilience - återfjädringskompetensbra resultat trots risk och dåliga odds

Rutter (2000)Werner, Smith (2002)

Resiliens i vardagsformat

Spontanläkning och skyddsänglar Vändpunkter, korsvägar, statuspassager

och nyckelövergångar i livet

Resilenceforskning/sociala insatser Kompensation/alternativ till det man upplever problematiskt Skydd för att tappa ansiktet/falla igenom Utmaning att gå vidare i utvecklingenHelmen Borge 2005

Vändpunkter och vändpunktsprocesser

Förväntningseffekter och självuppfyllande profetior

Vändpunktsprocesser (Helen Fuchs Ebaugh)

1. Tvivlar, funderingar, ältar…2. Söker alternativ, inspiration3. Skapar en eller flera vändpunkter 4. Långsiktig process, utvecklar

självbilder, livsstilar som markerar att något hänt

Poängen med en vändpunktsberättelse är en ny

början:Strukturera identiteten, skapa en hanterlig metafor, en story, ett bra skälGöra sig själv begriplig utåt och inåtUtveckla självbilder som markerar förändring

… en efterhandskonstruktion, ett symboliskt slut som markerar en ny början

Vändpunktsberättelser skapar förväntningseffekter och

självuppfyllande profetior:

Speciella situationer och händelserSpeciella människor och relationer/förnamnÖkande medvetenhet och mognad. Kommer till skott, får ändan ur..Olika typer av personliga vinster, social uppmärksamhet och framtidsutsikter om att skapa ett bättre liv

Någon form av slutsats Det är människor och sociala

sammanhang som har avgörande betydelse för hur problematiska problem ska bli

Vägar ut ur problem liknar vägar in i

Tema 1Vad har vi att förvänta oss

av problem hos unga?

Vad styr prioriteringar, val av insatser?

Kunskap, ekonomi eller….?

(Världen förändras och vi med den)

Ökad individualisering

Mer utdragen ungdomstid Större erfarenhet och vana att själv välja och bestämma! Värderingar förändras ex till auktoriteter, life-scripts i tiden Relationer, livsstilar och tillhörigheter allt viktigare för självbild

och identitet Kränkningsobservanta/känsliga. Mer blir personligt tolkat. Man litar mer på intryck och relationer än fakta och normer

Generation C: projektledare i sitt eget liv

Individualister som sätter relationer främst. Engagerade, kreativa, medvetna och byter parti, åsikt, engagemang fritt och oftaDrivs av sina intressen, vill maximerar alla möjligheter. 80-talistkvinnorna är våra nya makthavare(Connected, Committed, Complexity, Community, Creativity)

Misslyckanden blir inte ett sätt att lära sig utan ett bevis på att man är

oduglig och misslyckad

Gunnel Jakobsson ”på tröskeln till vuxenvärlden”

Nya svårigheter - med att vara projektledare i sitt eget liv

Maten och kroppen Trånad efter tillhörighet Kränkningskänslighet

Relationer, tillhörighet och livsstilsval

Kriminalitet och våld är i huvudsak ett kulturella inlärda sätt att konstruera manlig identitet i problematiska uppväxtmiljöer

Sometimes I feel so weak I just want to explode…

(Bruce Springsteen - Promised land) jmf M Kimmel ”Guyland”

Tema 2:Om dumsnålhet i det stora……det föds varje år ca 100 000 barn…

Mellan 9-11 % av dem kommer att leva i ett livslångt utanförskap eller i

marginaliserade livsstilar

Samhällskostnad Narkotikamissbrukare ca 2milj/år

(bara krim 540 000/år)

Alkoholist ca 900 000/år

Psykisk ohälsa/depression ca 500 000/år

De flesta kostnaderna har toppar vid 20-30 år

Exemplet Leksand, 7 år, 800 barn, 30 träffar, 2500 kr/st, Familjecentrum,

föräldrastöd, nätverksbyggande

Statistiskt 102 barn kommer att gå till marginaliserade livsstilar

2-3 Narkomaner8 Alkoholister4 Psyk svår40 Psyk lätt24 Långtidsjuka24 Långarbetslösa

Välfärdskostnader för 102 marg. individer:

39 miljoner/år835 miljoner i ett

livsperspektiv+ 874 miljoner i

produktionsförlust

Kostnad totalt 1700 miljoner

Dvs i snitt 17 miljoner

Vidgat samhällsekonomiskt perspektiv

Priset för marginalisering/utanförskap är stort!

Vilka är alternativkostnaderna?Satsa på lönsamma sociala

investeringar!

Ungdomar på glid

Har vi råd att låta bli?Utslagningsprocessen accelererar kolossalt från 17/18

år. Vi ska vara speciellt rädda om unga människor då de

ger mest tillbaka på insatsenSkolan, skolan, skolan…man är fortfarande kvar!

Det är alltid lönsamt med förebyggande och aldrig för sent för behandlande insatser

Tema 3:Makten att definiera problem

och sjukdomar

Vad styr prioriteringar, val av insatser?

Kunskap, ekonomi eller….?

AD/HD i nytt ljus Thomas LjungbergDiagnosens makt Hallerstedt (red)

http://urplay.se/157779 Cecilia Wålstedt Ungdomar med ADHDhttp://urplay.se/162001 Tobias Edbom Självkänsla och ADHD-symptomhttp://www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U Ken Robinson ADHD epidemihttp://www.ted.com/talks/ken_robinson_says_schools_kill_creativity.html

Ungdomar i olika problematiska situationer: Aktiva, okoncentrerade och

impulsiva

Snabb fakta ger: Idag den vanligaste diagnosen för pojkar Antalet Diagnoser med Aspberger, AD/HD har

fördubblats på 6 år – tydligt hos ensamståendeföräldrar +54%, försörjningsstöd +135%

Medicinering med amfetaminliknande prep ökat 300% sen 2006 . 2006-123 kg läkemedel, 2010-500kg

40 000 svenska äter amfetaminliknande medicin idag

Vanliga förklaringar är: Ärftlighet, hjärnskada, generMen också för lite motion, sömn, kost, bakterier,

trasiga gener, bekämpningsmedel, hjärnskador, förlossningsskador, för tidigt födda

Vad gör barn med det som görs med dem?

Diagnoser kan ge förutsättningar för adekvata hjälpinsatser och förståelse

Diagnoser kan ge väsentliga förändringar av lifescript och självbild

Förväntningseffekter är starka krafter, både plus och minus

Andreas, 22 år Man begriper nu vad de gjorde med

en… de gömde en. När de andra hade matte fick jag lägga pussel eller något annat meningslöst… Det är först nu man begriper… hur efter och utanför man blivit!

…så gick det till när jag blev sär…..

Diagnosens funktion och process

Det finns sociala förlopp som innefattar många aktörer t ex patienter, läkare, behandlingsverksamheter, arbetsgivare, sjukförsäkringssystem etc

Diagnosernas namn öppnar vissa dörrar men stänger andra. De speglar koder, värderingar, hotbilder och erbjuder personen en bekräftelse på upplevda svårigheter och en sjukdomsberättelse som förklarar och ger regi(jmf life-script)

Diagnoser och sjukdomsberättelser erbjuder

alternativa identiteter och karriärer

Diagnosens makt Hallerstedt, AH/DH i nytt ljus Thomas Ljungberg

Det neuropsykiatriska paradigmet

Skada eller funktionsstörning på hjärnan

Ärftlighet 80%/skada 20 Ökad aktivitet i dopaminbalansen

….Ifrågasätts Ärftlighet = sårbarhet? Inget vetenskapligt stöd för

skadetesen Hur kan det komma sig att

psykosociala omständigheter slår igenom? (det är ju bara dem man mätt)

Hur kan man förklara stressfaktorer som sekundära då de utslagsgivande?

Ljungbergs stress/sårbarhetsmodell

AD/HD – stress-sårbarhetsmodell

En samverkan mellan en mångfald av riskfaktorer, inkluderande biologiska/organiska och psykosociala orsaksfaktorer

Speciella svårigheter Agerar annorlunda Svårt att förstå hur

andra tänker Svårigheter att

kommunicera

Svårt att hantera samarbete och förändringar

Provocerande asocial Omvärldens syn på

autism, diagnoser, funktionsnedsättning, handikapp

Speciella talanger är bra på arbete som

kräver fokus på detaljer

bra på tänka självständigt och påverkas inte av grupptryck

arbetar bra själv, kan motivera och driva sig själv till att jobba

är mycket fokuserad och slutar inte förrän uppgiften är löst

Perfektionism t ex i bokföring

Bra problemlösare

Varje människa har rätt till 100% arbete utifrån sin förmåga

Vi har ett ansvar för hur vi bemöter människor med svårigheter På samhälls-, grupp- och individnivå

… de professionella som gett mig hjälp på vägen är några personer som vågade visa

vem de var….

De sociala relationernas betydelse

Människor som lyssnade, begrep, brydde sig, såg en, trodde på en, fanns tillhands, fick en att tänka efter, skjutsade, sa ifrån drog en gräns, visade på alternativ, respekterade, stimulerade, hjälpte och var snäll…

Avslutningsvis…är jag smittad av gott läkkött…

Livet är så vist inrättat att ingen på allvar kan hjälpa någon utan att hjälpa sig själv

Tack för migNi får gärna höra av er på:

stig-arne.berglund@socw.umu.se

De sociala sammanhangens betydelse: AD/HD Edbom (nov -09) 8-21 år

Barn som inte blir bemötta utifrån sin mognad utvecklar problem t ex AD/HD

Miljön avgör om stress/risk/sårbarheten kommer till uttryck

”Känsla av sammanhang”, relationer och goda sociala system är avgörande för resiliens

AD/HD-symptomen halveras för de som lyckas skapa ”känsla av sammanhang”

Salutogen (hälsobefrämjande) ram

Hjälpa dem till ”känsla av sammanhang”:

Begripa det som händer - Är det nåt fel på mig? Hur undvika skambeläggning och offerkänslor. –finns styrka och stolthet?

Hantera besvikelser, svårigheter - Klarar inte skolan? Familjen? – finns lösningar, kompetenser, personer som kan hjälpa till?

Se mening - Vad ska det bli av mig? – finns långa och korta mål? Personlig tillfredställelse och sociala band? Något att vara rädd om och längta efter?