Välfärdsredovisning 2015 webb

Välfärdsredovisning 2015Folkhälsopolitiska rådet

FörordFakta om individer som aggregeras till en nivå som omfattar hela eller delar av kommunen kan visa på stora skillnader mellan kom-munens olika delar men också hur det är ställt i vår kommun när vi jämför oss med andra. Detta gäller inte minst arbetet med att redovisa välfärden ur ett folkhälsopolitiskt perspektiv.

Det innebär att vi har ett underlag för gemensamma insatser utan att för den del stigmatisera någon.

Hans Rosling har med sina fakta om välfärden visat vad folk-hälsan betyder i ett internationellt sammanhang för världens utveckling och därmed kommit många sanningar på skam. Vi har inte samma ambition men tror att vår redovisning av välfärden i kommunen skall leda till gemensamma insatser som visar på att den gängse uppfattningen i många fall är felaktig och att den kan förändras.

I arbetet med välfärdsredovisningen har Folkhälsopolitiska rådet identifierat flera utmaningar. Två av dessa utmaningar har rådet sett som särskilt angelägna för att minska skillnader i hälsa. Den första handlar om att vi vill verka för att skapa förutsättningar för att människor ska ha egen försörjning. Den andra handlar om vikten av att skapa förutsättningar för positiva möten mellan människor. I grunden handlar det om hur vi integrerar men kan-ske framför allt inkluderar människor i vårt samhälle.

Lars Björneld

Ordförande i Folkhälsopolitiska rådet

InnehållsförteckningI N N E H Å L L S -

F Ö R T E C K N I N G

Om välfärdsredovisningen 6

Varför välfärdsredovisning? 6

Jämlik hälsa för en social hållbarhet 8

Jämlikhet i hälsa 8Social hållbarhet 8Folkhälsa och samhällsekonomi 9

Folkhälsa nationellt, regionalt och lokalt 10

Folkhälsa nationellt 10Folkhälsa regionalt 10Folkhälsoarbete i Lysekil 11

Bakgrundsindikatorer 12

Befolkning 12Familjer 14Bostadsbestånd 14Näringsgrenar 15Pendling 16Medellivslängd 16

Jämlika och jämställda livsvillkor 18

Jämställdhet 18Inkomstskillnader 18Föräldrapenning 20Könsfördelning i beslutande organ 20Valdeltagande 21Trygghet 22

Trygga och goda uppväxtvillkor 24

Barnfattigdom 24Personaltäthet förskolan 25Behörighet till gymnasiet 25Betyg i idrott och hälsa 27Fritidsgårdsverksamhet 28Föreningsstöd 28Fritidsanläggningar 29Barn och ungdomskultur 29Ensamkommande barn 29

InnehållsförteckningI N N E H Å L L S -

F Ö R T E C K N I N G

Livslångt lärande 30

Utbildningsnivå 30Övergång från gymnasieskola till högskola 30Vuxenutbildning 31Studieförbund 32Biblioteksverksamhet 33

Ökat arbetsdeltagande 34

Sysselsättning 34Arbetslöshet 34Sjukpenningtalet 36Ekonomiskt bistånd 36Arbetsskador 38

Åldrande med livskvalitet 40

Äldres hälsa 40Upplevd trygghet/välbefinnande brukarenkät 40Medlemmar i pensionärsorganisationer 41Fallolyckor 42Läkemedelsanvändning 65-84 år 42

Goda levnadsvanor 44

Uppskattat hälsotillstånd 44Övervikt och fetma 44Fysisk aktivitet 46Fysisk aktivitet på recept 46Hjärtinfarkt 47Tandhälsa 48Aborter 49Amning 50Barnvaccination 50Läkemedelsförskrivning 51Psykisk ohälsa 52Självmord/suicid 53Tobak 53Alkohol 55Narkotika 57

1 Välfärdsredovisning• VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

O M VÄ L FÄ R D S -R E D O V I S N I N G E N

Om välfärdsredovisningen

Varför välfärdsredovisning?

Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärds-redovisningen är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget- och planeringsprocessen.

Genom att utgå från lokala data kan prioriteringar, beslut och insatser ta hänsyn till behov och utsatta grupper i befolkningen. De utvalda nyck-eltalen beskriver viktiga faktorer för folkhälsan, hälsans bestämningsfak-torer, och är sådana som på olika sätt är påverkbara, inte minst genom politiska beslut.

Hälsans bestämningsfaktorer källa: Dahlgren och Whitehead (1991)

Den statistik som pre senteras är i första hand från offentliga källor och den senast tillgängliga. Vidare bidrar förvaltningar och verksamheter med betydelsefullt underlag till redovisningen.

För Lysekils kommuns del kan välfärdsredovisningen sägas vara ett kartläggningsverktyg som bistår med stöd i arbetet med att ta fram mål och prioriteringar men det kan också vara en informationskälla för andra aktörer i samhället.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Välfärdsredovisning 2

O M VÄ L F Ä R D S -R E D O V I S N I N G E N

Det är inte enbart presentationen av statistik och fakta som gör att vi kan fatta bra beslut om mål och prioriteringar. Vi behöver också analysera statistik och fakta gemensamt över förvaltningsgränser, och gärna ihop med fler aktörer, för att få en förståelse för hur varje aktör kan påverka. Det krävs ett systematiskt processintriktat arbete för att gå från kartlägg-ning till att fatta beslut om mål och strategier och vidare till att faktiskt genomföra interventioner som leder till att hälsan förbättras. Slutligen är uppföljning en förutsättning för att veta om det vi gjort faktiskt lett till någon förbättring.

Välfärdsredovisningens huvuddel är indelad i sex kapitel som utgår från Västra Götalandsregiones sex utmaningar för främjande och förebyggan-de folkhälsoarbete i Västra Götalandsregionen. Dessa sex utmaningar ger tillsammans en bred beskrivning av befolkningens hälsa och livsvillkor.

Genomgående i redovisningen beskrivs förhållandena i Lysekils kommun som helhet och även när det står Lysekil som avses hela kommunen.

ATT FUNDERA ÖVER

Hur använder ni välfärdsredo-visningen i er verksamhet el-ler era politiska diskussioner?

KARTLÄGGA HÄLSOLÄGET

MÅLTydliga/mätbara

STRATEGIERFör att nå målen

GENOMFÖRASamverkans

processer

UPPFÖLJNING

J Ä M L I K H Ä L S A F Ö R E N S O C I A L H Å L L B A R H E T

Jämlik hälsa för en social hållbarhetBefolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre hälsa under de senaste decennierna. Trots detta finns stora sociala skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället och dessa skillnader har i vissa avseenden också ökat. Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för god hälsa på lika vill-kor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrup-per som har den sämsta hälsan särskilt uppmärksam-mas.

Jämlikhet i hälsa

Ett hälsofrämjande arbete syftar till att påverka de faktorer som bidrar till en positiv och jämlik hälsoutveckling för befolkningen. Den samlade kunskapen säger oss att de ekonomiska förutsättningarna har stor på-verkan. Ju högre inkomst en individ har desto bättre är hälsan.

Utbildning och hälsa är också tydligt sammankopplade. Dels hänger det ihop med ekonomiska förutsättningar - en längre utbildning ger dig vanligtvis bättre ekonomiska villkor - men även med förutsättningar som att kunna göra val av olika slag. Forskningen visar att även inkomstsprid-ningen har betydelse. I samhällen med liten spridning har befolkningen överlag bättre hälsa än i sådana med stora inkomstskillnader.

Även om biologiska och genetiska faktorer spelar in i hur hälsan utveck-las för en individ, så är det ändå de samhälleliga faktorerna som påverkar mest. Effektiva åtgärder, som främjar folkhälsa, kan därför få avgörande betydelse både för individen och för hela samhället. När skillnader mins-kar tjänar alla på detta oavsett inkomst och position i samhället. Detta beror delvis på att samhällets gemensamma resurser kan användas till annat än att åtgärda negativa effekter av stora skillnader i livsvillkor.

Social hållbarhet

Social hållbarhet knyter an till det mer övergripande begreppet hållbar utveckling som i Brundtlandkommissionen definieras som ”En utveck-ling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande ge-nerationers möjligheter att tillfredställa sina behov”. Hållbar utveckling består av tre delar; den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. Dessa delar är ömsesidigt beroende av varandra och för att uppnå social hållbarhet krävs en god miljö och ekonomiska förutsättningar. En definition av social hållbarhet är att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov tillgodoses. Dessa mänskliga behov är nära förknippade med människors livsvillkor och hälsa.

3 Jämlik hälsa för en social hållbarhet • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

I välfärdsredovisningen är ambitionen att, i den mån det går, redovisa en bild av skillnader i hälsa i syfte att stärka social hållbarhet. Det handlar om skillnaderna mellan könen, mellan olika grupper men också geografiskt i staden. Geografiska uppdelningar förekommer i princip inte i Lysekils kommuns välfärdsredovisning idag. I en liten kommun som Lysekil är det inte problemfritt att presentera data geografiskt. Då befolkningsgrup-perna i geografiskt uppdelade områden skulle bli förhållandevis små blir statistikunderlagen mer osäkra. Det finns också en risk i att man uppfattar en geografisk uppdelning som stigmatiserande. Därför krävs det att in-tentionen med en geografisk uppdelning diskuteras mer ingående både på politisk nivå som ledningsnivå. Faktum kvarstår dock; med kunskap om skillnader i hälsa och livsvillkor kan man underlätta för planering av ett mer hållbart samhälle där människor trivs och mår gott.

Folkhälsa och samhällsekonomi

Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor per år. Hälften av kostnaderna är en följd av förlorad produktion relaterad till sjukfrånvaro och för tidig död. En fjärdedel är kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering. Res-terande fjärdedel är knutet till bland annat räddningstjänst och krimi-nalvård. Investeringar i åtgärder för bättre folkhälsa skapar samhälls-ekonomiska kostnader i nutid medan vinsterna kommer på lång sikt. Offentliga sektorns fokusering på styrning och uppföljning för kortare tidsperioder, som budgetår och mandatperioder, innebär svårighe-ter för finansiering av förebyggande arbete. Vinsterna kommer långt senare och ofta inte i form av intäkter utan som uteblivna kostnader. Det förebyggande arbetet skapar med andra ord en kostnadspuckel som sedan övergår till en vinst i form av en friskare och mer produktiv befolkning (Folkhälsopolitisk rapport 2010).

Att prioritera social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa har visat sig vara kostnadseffektivt och ett sätt att hushålla med samhällets resur-ser. Det bidrar dessutom till en ökad social sammanhållning, trygghet och delaktighet hos invånarna.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 J ä m l i k h ä l s a f ö r e n s o c i a l h å l l b a r h e t 4

J Ä M L I K H Ä L S A F Ö R E N S O C I A L H Å L L B A R H E T

ATT FUNDERA ÖVER

Förebyggande insatser kostar pengar idag men ger lägre utgifter i framtiden. När kommuner investerar i tidiga förebyggande åtgärder är det ofta andra samhällsaktörer som får minskade kostnader.Hur hanterar vi det?

5 Folkhälsa nationellt, regionalt och lokalt • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

Folkhälsa nationellt, regionalt och lokalt

Folkhälsa nationellt

Utvecklingen av hälsan i befolkningen är centralt för en hållbar samhälls-utveckling och för människors välbefinnande. Ytterst handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva. Förutsättningarna för en god hälsa påver-kas av livsvillkoren, exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas också av den omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och till-bringar vår fritid samt av individernas egna val och levnadsvanor.

Sveriges riksdag har antagit ett nationellt folkhälsomål. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet natio-nellt, regionalt och lokalt.

1 Delaktighet och inflytande i samhället2 Ekonomiska och sociala förutsättningar3 Barns och ungas uppväxtvillkor4 Hälsa i arbetslivet5 Miljöer och produkter6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård7 Skydd mot smittspridning8 Sexualitet och reproduktiv hälsa9 Fysisk aktivitet10 Matvanor och livsmedel11 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel.

Folkhälsa regionalt

Västra Götalandsregionen har tagit fram en folkhälsopolitisk policy som en vägledning för det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet i Västra Götaland. Policyn har sin grund i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i det övergripande nationella folkhälsomålet som nämns ovan.

I policyn identifieras sex utmaningar som grundar sig på regionala och lokala förhållanden som påverkar människors livsvillkor.

• Jämlika och jämställda livsvillkor• Trygga och goda uppväxtvillkor• Livslångt lärande• Ökat arbetsdeltagande• Åldrande med livskvalitet• Goda levnadsvanor

FAKTARUTA

HÄLSA är en resurs i varda-gen

Hälsa skapas där människor tillbringar sitt vardagsliv, där de utbildas, arbetar, leker och lever.

F O L K H Ä L S A N A T I O N E L L T,

R E G I O N A L T O C H L O K A L T

FAKTARUTA

Folkhälsa är ett mål för samhället. Folkhälsa handlar om befolkningens hälsoläge, hälsans utveckling och fördel-ningen av hälsa mellan olika grupper och områden i kom-munen/samhället.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 Fo l k h ä l s o a r b e t e n a t i o n e l l t , r e g i o n a l t o c h l o k a l t 6

De sex utmaningarna i policyn är avgörande i arbetet för en jämlik och jämställd hälsa i Västra Götaland. De är beroende av och förstärker varandra.

Folkhälsoarbete i Lysekil

I Lysekils kommun, liksom övriga kommuner i Fyrbodal, finns ett folkhälsopolitiskt råd. Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet. I rådet ingår politiker från samtliga kommunala nämn-der samt Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Rådet sammanträder minst fyra gånger per år och har också i uppdrag att bevaka folkhälso-läget i kommunen.

Genom kommunens mål- och kvalitetsarbete ska folkhälsomål integre-ras som en del i kommunens ordinarie arbete. Folkhälsoarbetet berör alla kommunens verksamheter på olika sätt. I rådet följs sedan resultatet av arbetet upp.

Grunden i samarbetet mellan Lysekils kommun och Norra hälso- och sjukvårdsnämnden är ett samverkansavtal om gemensamma folkhälso-insatser. Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samar-betet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft.

Det är inte bara kommunens och regionens verksamheter som be-driver folkhälsoarbete. Även ideella organisationer och myndigheter är viktiga aktörer. Därför sker samverkan kontinuerligt så att kom-munen, tillsammans med andra aktörer, kan skapa processer för att förbättra folkhälsan i Lysekils kommun.

Folkhälsoarbetet följs årligen upp i folkhälsopolitiska rådet samt i Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.

I arbetsprocesserna kring folkhälsoarbetet är en folkhälsostrateg anställd.

F O L K H Ä L S A N A T I O N E L L T,

R E G I O N A L T O C H L O K A L T

FAKTARUTA

Forskningslitteraturen pekar ut tre olika strategier som effek-tiva i arbetet med att minska skillnaderna i hälsa:

> Universella insatser - pro-portionell universalism

> Selektiva insatser

> Indikerade insatser

BakgrundsindikatorerMed bakgrundsfakta om demografiska skillnader mellan grup-per i befolkningen kan ojämlikheter tydligare urskiljas. Därför presenteras här fakta bland annat om ålders- och könsfördelning, befolkningsantal, befolkning med utländsk bakgrund samt medel-livslängd.

Befolkning

Under 2015 flyttade 920 personer till Lysekil och 686 personer flyttade från Lysekil vilket innebär ett postivt flyttnetto på +234 personer. Det var således inflyttningar som bidrog till att folkmängden ökade.

Folkmängden i Lysekils kommun var den 31 december 2015 14 464 in-vånare vilket är en ökning med 165 personer sedan föregående år. Under 2015 föddes 108 barn och 175 personer avled under året.

Ökningen 2015 avser framför allt flyttningar till Lysekils kommun från kom-muner inom länet, drygt 500 inflyttade, men även utrikes inflyttningar ökade under 2015.

Diagrammen nedan visar befolkningsförändringar i antal.

7 Bakgrundsindikatorer • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

0

100

200

300

400

500

600

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Inflyttning Lysekils kommun 2000-2015

inflyttningar från kommunerinom länet

inflyttningar från övriga län

utrikes inflyttningar

Källa: SCB. Offentlig statistik. Befolkningsstatistik 2015.

B A K G R U N D S -I N D I K A T O R E R

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Befolkningsförändringar i Lysekils kommun 2005-2015

Inflyttade

Utflyttade

Födda

Döda

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Bakgrundsindikatorer 8


0-14 år15%

15-24 år10%

25-44 år19%

45-64 år28%

65 -28%

Lysekils kommuns befolkning - andel (%) i olika åldrar 2015

0-14 år

15-24 år

25-44 år

45-64 år

65 -


Lysekils kommun har en äldre befolkning jämfört med riket och medelål-dern är 46,7 år jämfört med snittet för riket som är 41 år. Kvinnorna och männen är ungefär lika många och andelen invånare, uppdelat i tioårsklas-ser, är störst i åldrarna 65-74 år.

Lysekils kommun hade vid årsskiftet en lägre andel utrikesfödda (12,2%) jämfört med riket (17%). Andel med utländsk bakgrund var i Lysekil också lägre (13,2%) jämfört med riket (21,5%).

Med utländsk bakgrund menas utrikes födda och födda i Sverige men båda föräldrarna födda utomlands. De senaste tre åren har andelen utrikesfödda ökat med drygt en procent i Lysekil. Flest kommer från Norge men de tre största utomnordiska grupperna i Lysekil kommer från Syrien, Polen och Somalia.


0 2 4 6 8 10 12 14

Norden

Europa (utom Norden)

Afrika

Nord och sydamerika

Asien

Total andel utrikesfödda

Andel (%) utrikesfödda i Lysekils kommun 2015


Familjer

Både gifta, sammanboende och ensamstående föräldrar räknas som fa-miljer. Barnen ska vara högst 17 år.

Majoriteten av familjerna i Lysekil, 82 procent, har inte barn. Näst vanligast är familjer med ett eller två barn. Antalet familjer med barn har generellt minskat under en tioårsperiod. Det är endast familjer med fyra barn eller fler som inte har minskat under denna tidsperiod.

75 procent av barnen i Lysekil lever med gifta eller sammanboende föräld-rar. 24 procent av barnen har ensamstående föräldrar. Vanligast är ensam-stående mödrar.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Antal familjer i Lysekil efter antal barn

1 barn 2 barn 3 barn 4 barn

Källa: Folkhälsomyndigheten Folkhälsodata

Land Andel % Antal

Norge 1,5 229

Syrien 1,5 225

Polen 0,8 119

Somalia 0,7 105

Sydamerika 0,5 79

Bosnien och Hercegovina 0,5 74

Finland 0,5 71


Bostadsbestånd

En stads bostadsstruktur kan hjälpa till att visa på olika välfärdsfaktorer så som trångboddhet och otrygghet. I Lysekils kommun utgör småhus (55%) den största andelen bostäder, medan andelen flerbostadshus uppgår till cirka 40%. Utöver denna data tillkommer fritidshus som inte ingår i statis-tiken då denna enbart avser boende för mantalsförd befolkning.


VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Bakgrundsindikatorer 1 0


Källa: SCB

Näringsgrenar

Arbetsmarknaden i Lysekils kommun domineras av tillverkning och ut-vinningsnäringar följt av offentlig sektor (Lysekils kommun och Västra Götalandsregionen). För kvinnor är vård- och omsorgssektorn domine-rande följt av utbildningssektorn. För männen är tillverknings- och utvin-ningsnäringen överlägset dominerande följt av byggverksamhet.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Totalt Kvinnor Män

Vanligaste näringsgrenarna i Lysekils kommun 2013Andel (%) sysselsatta inom olika näringsgrenar

Tillverkning och utvinning

Vård och omsorg

Utbildning

Byggverksamhet

Företagstjänster

Handel

Hotell och restaurang

Källa: SCB

En blandad bostadsstruktur ger ökade förutsättningar för en blandad be-folkning i området och kan i ett längre perspektiv motverka segregation.

55%40%

2%3%

BOSTADSBESTÅND - ANDEL (%) AV OLIKA BOSTADSTYPER I LYSEKILS KOMMUN 2014

småhus

flerbostadshus

övriga hus

specialbostäder


Medellivslängd

Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva befolkningens hälsa. Den kan betraktas som en summering av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Man beräknar medellivslängd utifrån den återstående livslängden vid födseln.

Under en lång tid har utvecklingen varit att vi lever allt längre. Det beror främst på att vi lyckats eliminera, eller i alla fall minska, olika dödsorsaker. Under senare decennier är det minskad dödlighet från hjärt- och kärl-sjukdomar, främst hjärtinfarkt och stroke som har bidragit mest till ökad medellivslängd.

Medellivslängden fortsätter öka i riket, men skillnaderna mellan olika grupper går fortfarande tydligt att se. Personer med kort utbildning har sämre hälsa och dödligheten är mer än dubbelt så hög bland personer med kort utbildning än bland personer med längre utbildning. Kvinnor lever längre än män, som generellt sett har högre dödlighet än kvinnor. I åldern 35-64 år är dock utbildning snarare än kön avgörande för livsläng-den: män med lång utbildning har betydligt lägre dödlighet än kvinnor med kort utbildning.


Pendling

Antalet förvärvsarbetande som pendlar, både till och från Lysekils kom-mun, för att arbeta tycks ha ökat något över tid. I synnerhet inpendlingen. Det vanligaste är dock fortfarande att man bor och arbetar i Lysekils kom-mun.

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

Antal förvärvsarbetande som pendlar/bor och arbetar i Lysekils kommun

Inpendlar

Utpendlar

Bor och arbetar i Lysekilskommun

Källa: SCB

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Bakgrundsindikatorer 1 2

Källa: Folkhälsomyndigheten. Kommunala basfakta

74

76

78

80

82

84

1993-2002 2002-2006 2006-2010 2010-2014

Medellivslängd Lysekil

Kvinnor Lysekil

Kvinnor riket

Män Lysekil

Män riket


ATT FUNDERA ÖVER

Medellivslängden stiger och det blir allt fler äldre i befolk-ningen.Hur ser vi till att lägga mer liv till åren och inte enbart år till livet?

2010-2014 var medellivslängden i Lysekils kommun 84,8 år för kvinnor och 79,5 år för män. Gapet mellan män och kvinnors medellivslängd i Lysekil har ökat något då kvinnors medellivslängd ökat medan männens stagnerat.

Sedan början av 2000-talet har den förväntade medellivslängden bland både kvinnor och män stigit med omkring två år.

En ökad livslängd betyder emellertid inte per automatik också ökad hälsa och frånvaro av sjukdomar. I Sverige ser man att den mindre allvarliga ohäl-san ökat de senaste 20 åren, samtidigt som också livslängden ökat.

13 Jämlika och jämställda livsvillkor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

Jämställdhet

Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter bland annat en jämn för-delning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt obero-ende, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. Där är vi inte idag. Därför är det viktigt att Lysekils kommuns arbete främjar en utveckling mot ett jämställt Lysekil. Det är i vardagen som jämställdhet skapas - eller ojämställdhet vidmakthålls.

Det är svårt att mäta jämställdhet i siffror men de faktorer vi tittar på här i välfärdsredovisningen kan ge oss en fingervisning om var Lysekils kommuns jämställdhet befinner sig.

Jämlika och jämställda livsvillkor

Inkomstskillnader

De ekonomiska resurserna är både ett mått på social position och en tydlig bestämningsfaktor för hälsan. Det är väl kartlagt och har stöd i forskningen att det finns ett starkt samband mellan låg inkomst och då-lig hälsa för både individer, grupper och länder.

Inkomstspridningen i en befolkning är därför av intresse, eftersom den har betydelse för hälsoutvecklingen och skillnaderna i hälsa. Ju större in-komstspridning desto sämre hälsa för alla oberoende av inkomst. Sam-tidigt visar vissa forskningsresultat att rimliga inkomstskillnader kan vara något positivt, medan oskäliga, strukturella och framför allt stora inkomstskillnader kan leda till social nedbrytning och sämre hälsa i sam-hället.

Medelinkomsten i Lysekils kommun är något lägre jämfört med riket vilket gäller för så väl kvinnor som män. Skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster i Lysekil har sedan år 2000 ökat. Männen tjänade i snitt cirka 85 Tkr mer än kvinnorna år 2014. Motsvarande skillnad i medelin-komst år 2000 var 67 Tkr.

Det är också betydligt färre kvinnor i Lysekils kommun jämfört med ri-ket som är höginkomsttagare medan andelen män i Lysekil med höga inkomster är något högre jämfört med riket. Det är också fler kvinnor i Lysekil som har låga inkomster jämfört med riket medan det är färre män jämfört med riket som har låga inkomster.

1

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Jämlika och jämställda livsvillkor 1 4

ATT FUNDERA ÖVER

Varför är det viktigt att vi ar-betar för ökad jämställdhet?

Källa: SCB Offentlig statistik

Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata

0

50

100

150

200

250

300

350

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Medelinkomst kvinnor och män i Lysekil, Tkr

Lysekil män

Lysekil kvinnor

riket män

riket kvinnor

Det faktum att kvinnor generellt har en högre utbildningsnivå än män men ändå tjänar avsevärt mindre är inte långsiktigt gynnsam för jäm-ställdheten. Bakgrunden till dessa skillnader i Lysekil är troligen att kvin-nor är överrepresenterade i offentliga sektorn och männen dominerar i de gynnsammaste anställningarna inom flera sektorer. Den offentliga sektorn är ofta starkt kvinnodominerad men en tydlig generell tendens är att antalet kvinnor minskar ju högre upp man kommer i hierarkin.

En låg lönenivå kan innebära att du inte klarar dina löpande utgifter. Omkring fyra procent av invånarna har någon gång under året (2014) erhållit ekonomiskt bistånd. Ensamstående med barn har oftast de tuffaste villkoren.

0

10

20

30

40

50

Lysekil riket Lysekil riket

kvinnor män

Andel (%) kvinnor och män med höga och låga inkomster Lysekil 2013

Höga inkomster

Låga inkomster


Föräldrapenning

Föräldrapenningen har till syfte att möjliggöra för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete och studier med familjeliv.

Skillnaden mellan mäns och kvinnors uttag av föräldrapenningen fortsätter att minska, men den är ändå fortfarande stor. De traditio-nella könsrollerna, där kvinnan tar ansvaret för hemmet och barnupp-fostran befästs inom denna samhällstruktur.

Lysekil har över tid följt rikets trend avseende uttag av föräldrapen-ning och männens uttag ökar sakta.

Källa: Försäkringskassan

Könsfördelning i beslutande organ

Ett av målen i den svenska jämställdhetspolitiken är att fördelningen av makt och inflytande i samhället ska vara jämn mellan kvinnor och män. Båda könen ska vara representerade inom samtliga samhällsom-råden och på alla beslutsnivåer. En jämn könsbalans inom de politiska beslutsorganen är en viktig demokratisk princip. Man brukar tala om att könsfördelningen bör vara inom jämställda ramar, det vill säga minst 40 respektive 60 procent av vardera kön.

I Lysekils beslutande organ, nämnder och styrelser, varierar könsfördel-ningen. I kommunfullmäktige är 40 procent av politikerna kvinnor och 60 procent är män. I kommunstyrelsen är 36 procent kvinnor och av dessa är enbart en ordinarie ledamot medan övriga sju kvinnliga politiker är ersät-tare. Socialnämnden domineras av kvinnor, medan utbildningsnämnden har en mer jämn fördelning mellan könen. Byggnadsnämnden domineras av män.

Även de kommunala bolagens styrelser har en högre representation av män med undantag från Havets hus styrelse där könsfördelningen är jämn.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Fördelning av föräldrapenningAndel (%) uttagna nettodagar

Lysekil män

Riket män

Lysekil kvinnor

Riket kvinnor

ATT FUNDERA ÖVER

Hur kan Lysekils kommun skapa förutsättningar för jämställt föräldraskap?

ATT FUNDERA ÖVER

Hur påverkar en ojämn köns-fördelning i beslutande organ demokratin i ett samhälle?

Källa: Valmyndigheten

ATT FUNDERA ÖVER

Vad får det för konsekvenser för demokratin att så få i Bansviksområdet röstar?

Vad kan Lysekils kommun göra för att locka fler till valur-nan nästa val?

Valdeltagande

Valdeltagandet är centralt för att ge de valda politikerna ett starkt mandat som folkets företrädare och även för att medborgarna ska vara delaktiga i olika samhällsfrågor och inte ställas utanför. Låg delaktighet i allmänna val kopplas samman med sämre självskattad hälsa och är därför en viktig indikator för folkhälsoarbetet.

Vad som inte framgår av den här statistiken är andra typer av politiskt deltagande, som demonstrationer och protester med mera. Det är också en form av aktivt demokratiskt deltagande, vilket inte mäts statistiskt.

Valdeltagandet i Lysekil var vid det senaste riksdagsvalet (2014) högre än vid föregående val (2010) och uppgick till 85,2 procent. Till kommunfullmäk-tige var dock deltagandet något lägre, där röstade 83,1 och till landstinget röstade 81,7. Dock ökade även dessa siffror sedan valet 2010.

Högst valdeltagande i så väl riksdags-, landstings-, som kommunval hade valdistriktet Lysekil Slätten och lägst valdeltagande hade Lysekil Bansvik.

Ett högt antal förstagångsväljare kan vittna om goda kunskaper i demokrati och visar ett starkt stöd för demokrativärden. Man har sett att lättillgänglig information via webben och möjlighet till förtidsröstning påverkat valdel-tagandet positivt bland förstagångsväljarna. 5,5 procent av de röstande i Lysekil var förstagångsväljare jämfört med 6,2 procent i riket.


ATT FUNDERA ÖVER

Finns det grupper i befolk-ningen som i mindre utsträck-ning än andra röstar eller lägger medborgarförslag/skriver inlägg?

Hur arbetar vi för att nå dessa grupper?

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

Brastad landsbygd

Brastad tätort

Bro

Lyse

Lysekil Bansvik

Lysekil centrum

Lysekil Dalskogen

Lysekil kyrkvik

Lysekil Slätten

Skaftö

Valdeltagande per valdistrikt i riksdagsvalet 2014Andel (%) röstande av röstberättigade

Trygghet

Trygghet och säkerhet är centrala värden för vår livskvalitet. Därför är det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet viktigt. De flesta brott som drabbar människor begås i deras närmiljö. Det är också där som de omständigheter som orsakar brottsligheten återfinns. Därför måste också åtgärder mot denna typ av brottslighet utgå från den lokala nivån. Den avgörande förutsättningen för ett effektivt brottsförebyggande arbete är att det finns ett lokalt engagemang och en lokal vilja att agera.

I nationella folkhälsoenkäten 2015 uppgav fler kvinnor i Lysekil, jämfört med tidigare år, att de var rädda att gå ut ensam. Även andelen män i Lyse-kil som uppger att de är rädda för att gå ut ensam har ökat något. Detta ger en signal på att man upplever sig mer otrygg än tidigare.

När det gäller brottsstatistik är det svårt att säga hur stora mörkertalen är och hur många brottsoffer och förövare det finns. Bland anmälningarna döljer sig också ofta samma brottsoffer som utsätts för upprepade brott av samma förövare.

Män och kvinnor utsätts för brott mot enskild person i ungefär lika stor ut-sträckning men de utsätts för olika typer av brott. Det är oftast män som uppger att de utsatts för misshandel och personrån, medan det oftast är kvinnor som rapporterar att de utsatts för hot, sexualbrott och trakasserier.

Vi tittar på siffrorna för skadegörelse eftersom polisen menar att det kan ses som en temperaturmätare på hur samhället mår. Skadegörelse är ett första varningstecken att ha koll på för att tidigt förhindra tyngre kriminalitet. An-talet anmälda skadegörelsebrott i Lysekil har inte ökat sedan föregående år. Vanligaste typen av skadegörelse är på motorfordon.

Vanligaste brottstyperna i Lysekil är stöld, snatteri och inbrott. Även här är stöld och inbrott i motorfordon vanligast. Antalet anmälda våldsbrott är oförändrat medan man kan se en ökning av antaltet anmälda trafik-brott. Denna ökningen beror till stor del på polisens riktade arbete under 2015 mot just denna typ av brott.


Källa: BRÅ

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2011 2012 2013 2014 2015

Antal anmälda skadegörelsebrott i Lysekil

På motorfordon

Genom brand (även påmotorfordon)

Mot stat, kommun ochlandsting

Klotter

Annan skadegörelse

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2011 2012 2013 2014 2015

Antal anmälda våldsbrott, trafikbrott och stölder i Lysekil

Våldsbrott Trafikbrott Stöld-, rån- och häleribrott

Källa: Nationella Folkhälsoenkäten - hälsa på lika villkor

ATT FUNDERA ÖVER

Hur kan vi på olika sätt bidra till att befolkningen känner sig mer trygg?

Vilka har ansvaret?


0102030405060708090

100

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

2007 2011 2015

Andel (%) som anger att de är rädda för att gå ut ensam i Lysekil och Västra Götaland

Lysekil

Västra Götaland

Trygga och goda uppväxt-villkor

19 Trygga och goda uppväxtvillkor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

2Barnfattigdom

Staten och kommunen ska sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I Sverige innebär, som tur är, barnfattigdom mycket sällan att barn behöver svälta eller frysa av eko-nomiska skäl. Det handlar snarare om att inte ha samma möjligheter som majoriteten av barnen i Sverige har. Det är problematiskt nog.

Barn som växer upp under svåra ekonomiska förhållanden riskerar att drabbas av ohälsa, socialt utanförskap samt påverkas av den stress som föräldrarna lever under. Tryggheten och god uppväxt baseras såklart inte enbart på familjens ekonomiska tillstånd men det är en indikation på vilka möjligheter barnet och föräldrarna har i samhället. Andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard är en indikator som visar på absolut ekonomisk utsatthet. Måttet visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.

Familjer som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianin-komsten i befolkningen totalt. Medianinkomsten år 2014 för samtliga i Lysekil (män och kvinnor) var 240 Tkr.

I Lysekils kommun är andelen barn i familjer med lång inkomststandard ungefär lika stor som i resten av riket, cirka 12 procent. Dock finns stora skillnader finns mellan barn med svensk och barn med utländsk bak-grund.

Andelen svenska barn i barnfattigdom har successivt minskat i både riket och i Lysekil sedan början av 2000-talet medan andelen barn med ut-ländsk bakgrund i barnfattigdom ökat i Lysekil.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

2003 2005 2007 2009 2011 2013

Andel (%) barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Utländsk bakgrund Lysekil

Utländsk bakgrund riket

Svensk bakgrund Lysekil

Svensk bakgrund riket

Totalt Lysekil

Totalt riket

Personaltäthet förskolan

Förskolan ska lägga grunden för den första delen av det lärande som fortsätter resten av livet. Förskolan har även en viktig roll när det gäller att främja en positiv psykisk utveckling hos barn och att förebygga och fånga upp problem i ett tidigt skede. Därför är det viktigt att personal finns som både har kompetensen och möjligheten att följa barnen individuellt på förskolan.

Personaltätheten på Lysekils kommuns förskolor har över tid varierat. Mellan åren 2008 och 2013 var personaltätheten lägre jämfört med riket. 2014 gick det i genomsnitt 5,3 barn per personal i Lysekils förskolor vilket är jämförbart med riket.

Lysekils kommun har över tid också haft en högre andel högskoleut-bildad personal inom förskolan än genomsnittet för riket. 57 procent av personalen i Lysekils kommuns förskolor (både enskilda och kom-munala) hade 2014 förskolelärarexamen. Motsvarande siffra för riket var samma år 43 procent.

Källa: Skolverket

4

4,5

5

5,5

6

6,5

7

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Personaltäthet, antal barn per årsarbetare

Lysekil

riket

Behörighet till gymnasiet

Satsningar på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn. De unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan har sämre möjlig-heter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet.

Betyg är det vanligaste sättet att mäta kunskap, även om all kunskap som barn och unga i våra skolor har inte går att mäta och redovisa som resultat.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Trygga och goda uppväxtvillkor 2 0

ATT FUNDERA ÖVER

Hur arbetar vi för att barn ska ha jämlika förutsättningar under sin uppväxt?


Andel (%) flickor och pojkar i åk 9 som är behöriga till gymnasieprogram. Källa: Skolverket

Från och med 2011 ställs krav på godkänt i fler ämnen än tidigare för att bli behörig till gymnaiseskolan. Godkända betyg krävs i matematik, engelska svenska eller svenska som andraspråk. Därutöver behöver man godkända betyg i ytterligare fem ämnen för att bli behörig till ett yrkesförberedande program. För att bli behörig till högskoleförberedande program krävs god-kända betyg i ytterligare fyra ämnen, totalt nio ämnen utöver basämnena. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar för högskolestudier.

Lysekil har över tid, med undantag från 2008, haft en högre andel elever behöriga till gymnasiet jämfört med riket. 2013 låg Lysekil på samma an-del som riket totalt sett och därefter har det varit färre elever jämfört med riket som var behöriga till ett gymnasieprogram. Det är framför allt bland pojkarna som trenden varit nedåtgående de senaste tre åren.

I Lysekils kommun finns endast en 7-9 skola vilket innebär att alla elever i Lysekil går på en och samma skola och på så vis blir även spridningen mel-lan olika socioekonomiska grupper i Lysekil stor.

Diagrammen nedan visar andelen flickor och pojkar i procent som var be-höriga till ett nationellt gymnasieprogram.

70

75

80

85

90

95

100

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Behörighet gymnasiet flickor åk 9

Lysekil riket

70

75

80

85

90

95

100

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Behörighet gymnasiet pojkar åk 9

Lysekil riket

ATT FUNDERA ÖVER

Vilka aktörer i samhället, förutom skolan, har ett ansvar i arbetet för att nå målet om att alla barn ska klara skolan?

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • T r y g g a o c h g o d a u p p v ä x t v i l l k o r 2 2

75

80

85

90

95

100

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Andel elever med godkänt i idrott och hälsa åk 9

flickor pojkar

Betyg i idrott och hälsa

Ämnet idrott och hälsa ska bidra till ökad förståelse för betydelsen av fysisk aktivitet och sambandet med välbefinnande och hälsa. Färdighe-ter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa.

I Lysekil kan man skönja en negativ trend avseende betyg i ämnet idrott och hälsa över tid. Även om betygsresultaten varierar en del, inte minst bland flickor, så tycks resultaten sjunka bland pojkar.

Det finns också krav på simkunnighet för elever i årskurs sex. Detta följs i dag upp på varje skolenhet men intentionen är att även denna ska följas upp övergripande då simkunnighet krävs att få godkänt i ämnet idrott och hälsa, både i årskurs sex men också under högstadietiden.

För Lysekils kommun, som ligger omsluten av vatten, är detta särskilt viktigt.

Andel (%) flickor och pojkar med godkänt i idrott och hälsa i åk 9Källa: Skolverket


Fritidsgårdsverksamhet

En positiv fritid med goda möjligheter till hälsa, social träning och kreativitet är betydelsefullt. Det kan vara särskilt viktigt för barn och ungdomar med begränsade möjligheter. Fritiden är också arena för lärande i olika former och ett komplement till övrig utbildning.

Fritidsgårdsverksamhet finns i tre av kommunens stadsdelar. I centrala Lysekil finns Borgen, som är den största verksamheten, och i Brastad finns Brastad fritidsgård i anslutning till skolan. Vidare har Lysekils kommun ett avtal med Skaftö folkets hus om att bedriva aktiviteter för barn i mellan-stadieåldern.

Brastad fritidsgård, som tidigare varit välbesökt, är i dag inte lika välbesökt. För både Brastad och Lysekil (och även Skaftö) har verksamheten framför allt lockat barn i mellanstadieåldern.

Under 2015 registrerades 6136 besökare på Borgen uppdelat på 112 tillfäl-len. Det ger ett besökssnitt på 55 besökare per tillfälle. Även om majorite-ten varit mellanstadieelever så har antalet högstadie- och gymnasieelever ökat.

När det gäller mellanstadieelever så är könsfördelningen något mer jämn än i de äldre åldrarna där pojkarna dominerar något.

Fritidsgården i Lysekil är en viktig mötesplats för integration och persona-len ser en generell ökning av invandrargrupper.

I april genomfördes även en UKM-festival på fritidsgården Borgen i Lysekil. UKM står för ”Ung kultur möts”. En ung arrangörsgrupp arrangerade festi-valen tillsammans med fritidsgårdens personal. Under 2015 har fritidsgår-den Borgen också kunnat göra ytterligare satsningar på musik med hjälp av medel från Folkhälsopolitiska rådet. Bland annat har man köpt in instru-ment och mixerbord för att unga ska kunna syssla mer med musik.

Föreningsstöd

Föreningsstöd har som uppdrag att stödja och utveckla ett brett fören-ingsliv, i första hand för barn och ungdomar i åldrarna 7-25 år.

2015 fick 22 föreningar i Lysekil föreningsbidrag. Det har skett en liten minskning över tid. Till exempel så var det 26 föreningar som fick bidrag 2010.

Antalet ungdomsföreningar som söker kommunalt föreningsbidrag har halverats de senaste tio åren. 2005 noterades omkring 13 000 förenings-sammankomster och 2014 noterades lite drygt 7000 sammankomster.

Minskningen beror dels på mindre barnkullar men också på att färre barn och unga lockas av idrottsföreningar.

ATT FUNDERA ÖVER

Hur kan vi från kommunens sida stötta de utmaningar som föreningslivet har?

ATT FUNDERA ÖVER

Vilka mål och förväntningar finns på fritidsgårdsverksam-heten?

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Trygga och goda uppväxtvillkor 2 4

Barn och ungdomskultur

Kultur är ett viktigt inslag i barn och ungas vardag. Alla barn ska ges möjlighet till kultur och i detta arbete är skolan en viktig arena då den når alla barn och ungdomar. För att vara en liten kommun har Lysekil haft ett rikt utbud av barn- och ungdomskultur under 2014-2015. Barn från förskolan och upp till gymnasieålder liksom särskolan har bland annat erbjudits teater- och dansföreställningar.

Ett viktigt kulturinslag har också varit ”Skapande skola” där barn under 2014-2015 bland annat fått skapa konstverk tillsammans med konst-närer. ”Skapande skola” innehåller även inslag som ”minidansprojekt”, filmskapande och författarbesök.

Vid sidan av barn och ungdomskulturarbetet i skolan har även lovaktivite-ter erbjudits liksom riktat arbete i Badhusbergsområdet.

Fritidsanläggningar

I Lysekils kommun finns 16 kommunala anläggningar för idrott samt idrottshallar i anslutning till skolorna. Därutöver finns 8 föreningsdriv-na anläggningar ute i våra kommundelar med varierande verksamhet.

Anläggningarna är en viktig social träffpunkt ute i vår kommun och betyder mycket framför allt för våra barn och ungdomar i kommunen.

Under 2016 kommer Lysekilsbostäder anlägga en multisportarena med liten konstgräsplan samt möjligheter till skateboardåkning i Badhus-bergsområdet. Ett syfte med detta har varit att avlasta Kronbergsplanen, konstgräsplanen som ligger i anslutning till Gullmarsskolan. Denna har blivit en viktig spontanidrottsplats parallellt med att idrottsföreningarna använder den för barn- och ungdomsverksamhet.

Ensamkommande barn

Den 1 januari 2014 trädde en lagändring i kraft som ger migrationsver-ket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ordna boende för ensamkommande barn. Under 2015 var det ett hårt tryck på kommunen att ordna boenden men man har lyckats väl med detta.

Under perioden 2012-2015 har fem boenden för ensamkommande barn/ungdomar startats i Lysekils kommun. Varje boende har mellan sju och 16 platser. Idag (mars 2016) finns totalt 94 ungdomar i asyl eller med perma-nent uppehållstillstånd i Lysekils kommun. Det är framför allt ensamkom-mande pojkar i åldern 15-17 år.

Avtalet inför 2016 innebär att Lysekils kommun ska kunna erbjuda 77 platser varav 65 för ensamkommande och 12 för barn med permanent uppehållstillstånd. Det ställer därför krav på att skapa både ytterligare boenden, förutsättningar för att lyckas i skolan men också integrations-främjande aktiviteter av olika slag.

25 Livslångt lärande • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

Livslångt lärande3Utbildningsnivå

Utbildning är en indikator på socioekonomiska förhållanden och kan på-verka hälsan genom flera mekanismer. Längre utbildning innebär ofta ex-empelvis färre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mer makt över den egna livssituationen. Utbildningsbakgrund är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjlighe-terna att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador.

Den största skillnaden i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgym-nasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Föräldrars utbildningsnivå har även betydelse för barnens skolresultat och därigenom deras förutsättningar för en god hälsa.

Andelen med eftergymnasial utbildning är lägre i Lysekil jämfört med riket men det finns också stora skillnader mellan kvinnors och mäns utbildnings-nivå. Dessa skillnader är större i Lysekil. Kvinnors utbildningsnivå har också ökat betydligt snabbare än männens.

Övergång från gymnasieskola till högskola

I Lysekils kommun har andelen som vidareutbildar sig inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, jämfört med andra turism- och besöksnä-ringskommuner, varit högre. Tidvis har andelen som vidareutbildat sig varit högre i Lysekil än riket. En utmaning som ofta diskuteras är att attra-hera utbildade att återvända till Lysekils kommun då många efter avslutad högskoleutbildning inte flyttar tillbaka.

Källa: SCB

05

101520253035404550

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Utbildningsnivå - andel (%) 25-74 år med eftergymnasial utbildning

Lysekil kvinnor

riket kvinnor

Lysekil män

riket män

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Livslångt lärande 2 6

ATT FUNDERA ÖVER

Hur påverkas samhället av att skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå har ökat?

0

10

20

30

40

50

60

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Övergång till högskolan inom tre år efter avslutad utbildning i gymnasiet. Andel elever folkbokförda i

kommunen.

Lysekil

Turism- ochbesöksnäringskommuner

Riket totalt

Källa: Skolverket

Vuxenutbildning

Vuxenutbildning är en viktig förutsättning för att ge människor möjlighet att vidareutbilda sig även i vuxen ålder.

Vuxenutbildningen omfattar gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare (SFI). Dessa verksamheter är obligatoriska för kommunen att erbjuda. Under 2015 hade vuxenutbildningen i Lysekils kommun i snitt 120 elever på heltid. Antalet elever på SFI har ökat de tre senaste åren.

2013 2014 2015

Antal heltidsstuderande totalt på vuxenutbildningen

i.u i.u 120

Antal elever på SFI (snitt över året)

85 100 123

Källa: Utbildningsförvaltningen i Lysekils kommun

Den andra delen av vuxenutbildningen är externfinansierad det vill säga att intäkterna som skall täcka kostnaderna för dessa utbildningar kommer från de som beställer utbildningen. Lysekils vuxenutbildning har under året bl a genomfört utbildningar inom Yrkeshögskola (YH) som är en högsko-leutbildning med yrkesinriktning. Hösten 2014 startade Campus Väst en yrkeshögskoleutbildning inom fisk- och skaldjursodling. Under 2015 har 32 elever genomfört utbildningen. Uppdragsutbildning sker utifrån efter-frågan från kommunen och näringslivet. Under 2015 har utbildningar inom framförallt vård- och tekniksektorn anordnats.

27 Livslångt lärande • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

Studieförbund

Folkbildning med Studieförbunden som arrangörer är ett viktigt komple-ment till den traditionella skolan. Studieförbunden erbjuder både utbild-ning i form av studiecirklar men bidrar också till annan gruppverksamhet och medverkar i olika typer av arrangemang, inte minst kulturarrange-mang.

Det största studieförbundet i Lysekils kommun är Studieförbundet ABF men det finns flera aktiva studieförbund i Lysekil.

Nedan presenteras enbart antalet unika deltagare i studieförbundens cir-kelverksamhet men studieförbunden bidrar till mer lärande än så och når en stor andel av kommunens befolkning.

Källa: Västra Götalands bildningsförbund

Prioriterade områden på vuxenutbildningen i Lysekils kommun har un-der 2015 varit att anpassa utbudet utifrån behov, individualisera vuxen-utbildningen genom att erbjuda distans- och kvällskurser samt att stärka vägledningsfunktionen. Campus väst har även samverkan med andra för-valtningar, Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet för att matcha utbildningar efter arbetsmarknadsbehov.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

ABF

Studiefrämjandet

Studieförbundet Vuxenskolan

NBV

Medborgarskolan

Sensus

Antal unika deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet 2015

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Livslångt lärande 2 8

Biblioteksverksamhet

Biblioteken i Lysekil är mycket välbesökta, och då främst stadsbiblioteket i centrala Lysekil, med både fysiska besök men även digitala besök på hemsidan.

Biblioteken i Lysekil är också viktiga mötesplatser i samhället och i bistår som arena för en mängd olika aktiviteter. Bland annat har man under 2015 arrangerat språkcaféer som en viktig integrationsaktivitet. Man har ett brett samarbete med ideella aktörer och erbjuder i samarbete med dessa bland annat släktforskning och olika typer av utställningar och föredrag.

Det har skett en ökning av besökande sedan föregående år och antalet ut-lån har ökat stadigt de två senaste åren.

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

90000

2013 2014 2015

Antal besök och utlån på Lysekils bibliotek

Antal besök stadsbibliotek

Antal utlån

Utlån e-böcker

Källa: Utbildningsförvaltningen i Lysekils kommun

29 Ökat arbetsdeltagande • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

Ökat arbetsdeltagande4 Sysselsättning

Förvärvsarbete är en viktig faktor för individens ekonomiska situation. Ställningen på arbetsmarknaden är betydelsefull för människors möjlighet till integration, delaktighet och identitet. Arbetslöshet medför därför inte bara ekonomiska begränsningar utan också en förlust av det sociala stöd som en gemenskap på arbetsplatsen innebär. Forskning visar att arbetslösa har sämre psykisk hälsa än förvärvsarbetare.

Förvärvsfrekvens är ett tal som anger den andel av befolkningen som för-värvsarbetar.

Förvärvsfrekvensen, för både män och kvinnor i Lysekils kommun, är hö-gre än rikets genomsnitt. Detta hänger ihop med att kommunen, jämfört med riket, haft en förhållandevis låg arbetslöshet.

Arbetslöshet

Den öppna arbetslösheten var lägre i Lysekil jämfört med riket i decem-ber 2015. Även ungdomsarbetslösheten var lägre i Lysekil jämfört med riket 2015. Lysekil har de senaste tio åren haft en lägre total arbetslöshet jämfört med riket. Även ungdomsarbetslösheten har varit lägre de se-naste åren. Det är fler män än kvinnor bland de unga som är arbetslösa. Liknande tendenser finns även i gruppen 16-64 år de senaste åren.

Även om den totala arbetslösheten i Lysekil är lägre jämfört med riket är andelen arbetslösa utrikesfödda högre och har även ökat mellan 2014 och 2015.

Källa: SCB

56

58

60

62

64

66

68

70

72

74

76

78

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Andel (%) förvärvsarbetande i åldrarna 16-64 år

Lysekil kvinnor

riket kvinnor

Lysekil män

riket män

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Ökat arbetsdeltagande 3 0

Källa: Arbetsförmedlingen

0

5

10

15

20

25

1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

Andel (%) arbetslösa 1997-2015 Arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet i Lysekil och riket

Lysekil 16-64 år

riket 16-64 år

Lysekil ungdomar 18-24 år

riket ungdomar 18-24 år

0

5

10

15

20

25

2005 2007 2009 2011 2013 2015

Andel (%) arbetslösa ungdomar 16-24 år

Lysekil kvinnor

Lysekil män

riket kvinnor

riket män

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Arbetslöshet Arbetslösa iprogram

Arbetslöshet Arbetslösa iprogram

Arbetslöshet Arbetslös iprogram

Samtliga 16-64 år Ungdomar 18-24 år Utrikesfödda

Andel (%) abetslösa och arbetslösa i program 2015

Lysekil

Riket


Sjukpenningtalet

Sjukpenningtalet anger antal utbetalda dagar per år med sjuk-penning och arbetsskadesjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år, exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Sjukpenningtalet har successivt ökat i hela landet sedan 2011, då det va-rit mycket låga sjukskrivningstal under ett par år.

Enligt Försäkringskassans sjukfallskartläggning, som görs på Fyrbodals-nivå, är psykiska diagnoser vanligast och står också för den största ök-ningen av sjukskrivningarna.

Ekonomiskt bistånd

Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för per-soner som har tillfälliga ekonomiska problem. Stödet ska garantera att man får en skälig levnadsnivå, men ska också utformas så att man kan klara sig själv i fortsättningen, det vill säga stärka den enskilde att leva ett självständigt liv.

Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd omfattar dels ett scha-blonbelopp (riksnormen), dels ett bidrag till skäliga kostnader för vissa utgifter som finns uppräknade i socialtjänstlagen. Bidragets storlek va-rierar efter behov och vad kommunen anser vara skäliga kostnader. Även äldreförsörjningsstöd ingår.

Enligt socialtjänsten IFO har en kommun som är ”välbeställd” en större andel ensamstående män med försörjningsstöd.

I Lysekil har det totala antalet hushåll med ekonomiskt bistånd minskat sedan början av 1990-talet. Det är också viktigt att tillägga att antalet in-vånare minskat under samma period.

13 procent av kvinnorna och 11 procent av männen angav i nationella folkhälsoenkäten 2015 att de hade svårt att klara löpande utgifter.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Lysekil kvinnor riket kvinnor Lysekil män riket män

Sjukpenningtalet Lysekil och riket 2013-2015

2013

2014

2015

Källa: Försäkringskassan

ATT FUNDERA ÖVER

Vilka möjligheter har kom-munen att påverka hälsan i arbetslivet hos befolkningen i stort och inte enbart den egna personalens hälsa?

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Ökat arbetsdeltagande 3 2

0

50

100

150

200

250

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Antal familjer med ekonomiskt bistånd efter hushåll 2000-2014

Ensamstående man utanbarn

Ensamstående man medbarn

Ensamstående kvinna utanbarn

Ensamstående kvinna medbarn

Sammanboende par utanbarn

Sammanboende par medbarn

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

Ekonomiskt bistånd, antal biståndshushåll Lysekil

Källa: Socialstyrelsen

Källa: Nationella folkhälsoenkäten

Trenden regionalt verkar vara att färre upplever svårigheter att klara lö-pande utgifter. Denna trend tycks inte Lysekil följa. Dock ligger Lysekil på samma nivåer som regionen 2015. De största utmaningarna för Lysekils kommun den närmaste tiden är, enligt IFO, att få ut våra nyanlända i sys-selsättning.

0

5

10

15

20

25

30

2007 2011 2015

Andel (%) som uppger att de har svårighet att klara löpande utgifter

Lysekil kvinnor

Lysekil män

Västra Götaland kvinnor

Västra Götaland män

Arbetsskador

Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidande som följd.

Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar och är miljöbetingade hälsoproblem. Den vanligaste orsaken till anmälda ar-betsskador, långvarig sjukskrivning och förtidspension är ergonomiska belastningsfaktorer. Arbetssjukdomar är vanligast i åldersgruppen 55-64 år medan arbetsskador och arbetsplatsolyckor är mer jämnt fördelat över åldersgrupper.

Antal anmälda arbetsskador har minskat sedan början av 2000-talet vil-ket är särskilt påtagligt för männen i Lysekil.

Dödlighet i skador och förgiftningar är vanligast i åldersgruppen 65 år och uppåt.

Det finns också stora könsskillnader i dödlighet av skador och förgift-ningar. Fler män än kvinnor avlider till följd av skador och förgiftningar vilket gäller för alla åldersgrupper utom de yngsta 0-14 år där inga köns-skillnader syns.


Källa: Folkhälsomyndigheten

0

5

10

15

20

25

30

2004 2006 2008 2010 2012 2014

Antal anmälda arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande 20-64 år

Lysekil kvinnor

Lysekil män

riket kvinnor

riket män

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Ö k a t a r b e t s d e l t a g a n d e 3 4


012345678

Dödlighet på grund av skador och förgiftningar, medelvärde i antal per 10 000 invånare 0 år och

uppåt

Lysekil kvinnor

Lysekil män

riket kvinnor

riket män

Åldrande med livskvalitetÄldres hälsa

Möjligheten att påverka äldres hälsa är stor. Levnadsvanor som man har genom livet påverkar åldrandet mer än i andra åldersgrupper. Häl-sofärmjande och förebyggande insatser genom hela livet, även upp i höga åldrar, har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer.

Det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att man som äldre ska må bra. Dessa områden är hörnpelarna för ett gott åldrande. De är:

• Social gemenskap

• Delaktighet/meningsfullhet, känna sig behövd

• Fysik aktivitet

• Bra matvanor

Inom gruppen äldre påverkas det sociala deltagandet av faktorer som utländsk bakgrund, socioekonomi och funktionsförmåga.

Det finns två viktiga dimensioner av tillgänglighet, den fysiska och den ekonomiska. Den fysiska tillgängligheten handlar om att alla ska kunna ta del av samhällsinformation och samhällsservice oav-sett till exempel funktionsnedsättning eller språksvårigheter. Den ekonomiska tillgängligheten regleras främst på nationell nivå, via pensionssystemet. På regional och lokal nivå ligger utmaningen i att skapa förutsättningar för att människor inte ska exkluderas av privatekonomiska skäl.

Andelen 65 år och äldre i befolkningen förväntas öka i hela regionen från 2015 - 2030. I Norra hälso- och sjukvårdsnämnden, vilket motsvarar Fyr-BoDals kommuner, väntas en ökning från 23 till 25 procent vilket omfat-tar omkring 10 000 personer.

Upplevd trygghet/välbefinnande brukarenkät

I takt med ökad ålder minskar tillgången till mötesplatser och nära sociala relationer. Funktionsförmågan minskar och kräver en när-miljö som upplevs trygg och säker.

Omkring 4-5 procent av de äldre över 65 bor i särskilt boende och omkring 7-9 procent har hemtjänst i ordinärt boende.

Omkring 20 procent av de äldre inom äldreomsorg eller hemtjänst uppgav att de besväras av ensamhet. Detta är en något högre andel jämfört med snittet för rikets kommuner.

5

35 Åldrande med livskvalitet • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Å l d r a n d e m e d l i v s k v a l i t e t 3 6

Källa: Kolada

Medlemmar i pensionärsorganisationer

I Lysekil finns flera pensionärsorganisationer som bedriver akti-viteter för målgruppen 65 år och uppåt. I december 2014 hade pensionärsföreningarna i Lysekils kommun totalt 2308 medlemmar. De lokala pensionärsorganisationerna är viktiga för både möjlighet till social samvaro och de arrangerar också aktiviteter i utbildnings-syfte, resor och friskvårdsaktiviteter.

I takt med att andelen äldre blir allt fler kan man ana att både med-lemsskapet i föreningarna ökar men också att betydelsen av fören-ingarna blir större.

0

100

200

300

400

500

600

700

Lysekils PRO SPFGullmaren

(Lysekil)

SKPF Brastad PRO BrodalensPRO

Skaftö PRO SPFKaprifolen

(Skaftö)

Antal medlemmar i pensionärsföreningarna 31/12 2014

Källa: Lysekils kommun

05

101520253035404550

2012 2013 2014

Andel (%) inom äldreomsorg eller hemtjänst som uppger att de besväras av ensamhet

Lysekil

Alla kommuner

ATT FUNDERA ÖVER

Hur möter vi utmaningen om en åldrande befolkning kopplat till en god livskvalitet på äldre dagar?

37 Åldrande med livskvalitet • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

Fallolyckor

Fallskador är ett betydande samhällsproblem och en källa till lidande för de som drabbas. Många människor har genom ålder eller sjukdomstill-stånd en ökad risk för fallskada. 1 av 20 individer som är 65 år och äldre uppsöker varje år sjukhus för vård efter en fallskada. Motsvarande siffra för de som är 80 år och äldre är 1 av 10.

Förebyggande insatser kan göra att färre äldre skadar sig genom fall. Ge-nom att följa utvecklingen av bland annat fallolyckor och höftledsfrakturer kan effekten av det lokala förebyggande arbetet mätas.

Antalet personer per 1000 invånare över 65 med fall-diagnoser var lägre i Lysekil jämfört med regionen både 2014 och 2015. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män fortfarande av fallskador.

Källa: Västra Götalandsregionen, koncernavdelning för data och analys

0

10

20

30

40

50

60

70

2013 2014 2015

Antal personer per 1000 invånare 65 år och äldre med falldiagnoser

Lysekil kvinnor

Lysekil män

Västra Götalandkvinnor


Läkemedelsanvändning 65-84 år

Äldre människor löper särskilt hög risk att drabbas av vårdskador på grund av olämplig och/eller felaktig läkemedelshantering. I Sverige får personer över åttio år mellan fem och sex läkemedel per dygn. Det är inte ovanligt att patienter i denna åldersgrupp ordineras tio eller fler läkemedel.

En blandning av olika läkemedelskombinationer kan ge svåra biverkningar. Äldre människor är mer känsliga för effekter och biverkningar på grund av att kroppens förmåga att omsätta läkemedel försämras samtidigt som or-ganens känslighet för läkemedel ökar med stigande ålder.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Åldrande med livskvalitet 3 8

Andel personer 75 år och äldre i Lysekil med tio läkemedel eller fler var både 2012 och 2014 förhållandevis hög.

Lugnande läkemedel och sömnmedel är en läkemedelsgrupp som kan öka risk för till exempel fall. För Lysekils del är det framför allt de äldsta perso-nerna, 85 år och uppåt, som får dessa läkemedel och här är det också fler jämfört med regionen och norra hälso- och sjukvårdsnämnden.

Det finns dock många läkemedelsgrupper som kan ge biverkningar som påverkar hälsan.

Andel 75 år och äldre med 10 eller fler läkeme-del

2012 2014

Lysekil 26 27

Alla kommuner 18 20

Källa: Kolada

Källa: Västra Götalandsregionen

0,0

20 000,0

40 000,0

60 000,0

80 000,0

100 000,0

120 000,0

Kvinna 65-74 kvinna 74-85 kvinna 85- man 65-74 man 75-84 man 85-

Läkemedelsanvändning - sömnmedel och lugnande medel. Daglig dygnsdos per 1000 invånare.

VGR

HSN Norra

Lysekil

39 Goda levnadsvanor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

6 Goda levnadsvanor

Uppskattat hälsotillstånd

Frågan om uppskattat hälsotillstånd hänger ihop med levnadsvanor som fysisk aktivitet och kost, vilka du ofta själv kan påverka. Men häl-sotillstånd handlar också om den mentala hälsan och hur du har det till exempel på ditt arbete eller med sociala nätverk. Dessa faktorer kan vara svårare att påverka. Du kan också drabbas av sjukdom eller ha en funktionsnedsättning vilket också påverkar ditt hälsotillstånd.

Vid senaste nationella folkhälsoenkäten uppskattade 65 procent av kvinnorna och 77 procent av männen i Lysekil sin hälsa som bra. Ande-len skiljer sig inte nämnvärt från regionen i stort. Det som är värt att följa är utvecklingen, att skillnaderna mellan kvinnor och män ökat.

Övervikt och fetma

Nära hälften av alla svenskar har i dag fetma eller övervikt. Mellan 2004-2013 har andelen personer med fetma ökat från 11-14 procent. Övervikt är generellt vanligare bland män än kvinnor medan andelen kvinnor och män med fetma på nationell nivå är ungefär lika stor.

Lysekil har en lika hög andel invånare med övervikt som genomsnittet i Västra Götalandsregionen men en något högre andel med fetma. Det är små variationer över tid men andelen män med övervikt och fetma är generellt sett högre än andelen kvinnor med övervikt och fetma.

Källa: Västra Götalandsregionen, nationella folkhälsoenkäten.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2007 2011 2015

Andel (%) som uppger bra eller mycket bra hälsotillstånd

Lysekil kvinnor

Lysekil män



VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Goda levnadsvanor 4 0

När det gäller barn så är uppföljning av viktutvecklingen viktig ur flera perspektiv. Det är både viktigt att följa upp barn med låg vikt och barn med för hög vikt. Låg eller plötsligt avvikande vikt kan bland annat tyda på att barnet har en sjukdom eller att det finns sociala problem. Lika så kan insatser sättas in i tid för barn med övervikt för att förebygga fortsatt viktuppgång under barndomstid och vidare i vuxen ålder.

BVC följer barns viktutveckling fram till barnen är sex år. Efter barnen fyllt sex år följer skolhälsovården viktutvecklingen genom hela skolål-dern.

Andelen tioåringar med övervikt i Lysekils kommun har glädjande nog successivt minskat över tid även om variationerna är små. Andelen tioåringar med fetma varierar mellan fyra och tio procent. Det finns inga skillnader mellan könen då andelen flickor och pojkar med övervikt och fetma varierar över tid.

Källa: Skolhälsovården Lysekil

Källa: Västra Götalandsregionen, nationella folkhälsoenkäten.

ATT FUNDERA ÖVER

Hur skapar vi goda förutsätt-ningar för en aktiv livsstil som främjar en sund viktutveck-ling?

0102030405060708090

Andel (%) tioåringar som ej har övervikt eller fetma

0

10

20

30

40

50

60

70

2007 2011 2015

Andel (%) övervikt inkl. fetma, BMI 25 och högre

Lysekil kvinnor

Lysekil män




Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor som kan användas för att främja hälsa och behandla sjukdomar. Ett effektivt sätt att påverka befolkning-ens hälsa är att öka dess fysiska aktivitet. Dagens människor spenderar en stor del av sin vakna tid stillasittande och utövar fysisk aktivitet mindre än en timme per dag. Omkring 15 procent av Lysekils kom-muns invånare uppger att de har en stillasittande fritid.

När det gäller andelen fysiskt aktiva finns det skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Generellt sett är personer som yrkesarbetar, som har en lång utbildning och som har en god ekonomi mest fysiskt aktiva.

Med regelbunden fysisk aktivitet menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Rekommendationen är 30 minuter för vuxna och 60 minuter för barn dagligen.

Omkring 65 procent av Lysekils kommuns invånare är fysiskt aktivta minst 30 minuter om dagen. Skillnaden mellan kvinnor och män i Lyse-kil är små liksom skillnaderna mellan Lysekil och riket. Andelen fysiskt aktiva verkar inte heller ha förändrats över tid.

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept FaR är en ordination som skrivs ut av en läkare eller annan legitimerad personal som komplement till, eller som ersättning för läkemedel och annan behandling vid olika diagnoser och sjukdomstillstånd. Den primära målgruppen för ordinationen fysisk aktivitet är patienter inom hälso- och sjukvården med sjukdomar där fysisk aktivitet har en påvisad terapeutisk effekt.

Källa: Folkhälsomyndigheten, nationella folkhälsoenkäten.

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

2004-2007 2006-2009 2008-2011 2010-2013 2012-2015

Andel (%) fysiskt aktiva minst 30 min/dag

Lysekil kvinnor

Lysekil män

riket kvinnor

riket män


Mellan 2013 och 2015 minskade antalet utskrivna recept på Lysekils vårdcentraler, från drygt 500 recept till 334.

Vanligast är att FaR skrivs ut till personer från 50 år och uppåt.

0

100

200

300

400

500

600

2013 2014 2015

Antal personer i Lysekils kommun som fått FaR utskrivet


Hjärtinfarkt

Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande ett av de största folkhälso-problemen i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt under de senaste åren. År 2005 utgjorde hjärt- och kärlsjukdomar 42 procent av alla dödsorsaker bland både män och kvinnor i landet. Nästan 90 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka, främst genom ändrad livsstil.

I Lysekils kommun tycks dödligheten i hjärtinfarkt nu minska men har un-der några år varit högre jämfört med riket. Både bland kvinnor och män syns nu en nedåtgående trend men fortfarande ligger dödligheten något över snittet jämfört med riket. Både i riket och i Lysekil är det fler män än kvinnor som avlider av hjärtinfarkt.


0

5

10

15

20

25

30

35

40

Dödlighet i hjärtinfarkt -antal per 10 000 invånare

Lysekil kvinnor

Lysekil män

riket kvinnor

riket män

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Tandhälsa

Under de senaste 25 åren har tandhälsan i Sverige blivit allt bättre. Trots detta kvarstår betydande socioekonomiska skillnader. Därför är det viktigt att följa förändringar av tandhälsan.

Andelen kariesfria 12-åringar har ökat i Lysekil mellan 2007 och 2011. Där-efter tycks en viss minskning skett. Lysekil har dock de senaste åren haft en marginellt högre andel kariesfria 12-åringar jämfört med regionen.

Enligt nationella folkhälsoenkäten uppgav omkring nio procent av de svarande i Lysekil att deras tandhälsa var dålig. Rikets siffror skiljer sig inte nämnvärt från Lysekils. Kvinnor tycks uppge sin tandhälsa som god i högre omfattning än männen.


30%

35%

40%

45%

50%

55%

60%

65%

70%

75%

80%

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Andel (%) kariesfria 12-åringar

Lysekil

Västra Götaland

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • G o d a l e v n a d s v a n o r 4 4

Källa: Folkhälsomyndigheten, nationella folkhälsoenkäten.

Aborter

I Sverige har vi sedan 1975 fri abort. I samband med detta infördes flera åtgärder för att försöka förebygga aborter, bland annat subventionering av preventivmedel. Aborterna i Sverige ökade mellan 2004-2008 men mins-kade under 2009.

För Lysekils del har antalet aborter minskat de senaste åren.

Forskning visar att det finns ett samband mellan upprepade aborter och socioekonomiskt utsatta grupper. Det behövs mer förebyggande arbete när det gäller bland annat upprepade aborter, eftersom varje abortsökan-de kvinna löper högre risk att bli oönskat gravid återigen.

0

5

10

15

20

25

30

2000-2004 2002-2006 2004-2008 2006-2010 2008-2012

Antal aborter per 1000 kvinnor i olika åldersklasser och år

Lysekil 15-19 år

riket 15-19 år

Lysekil 15-44 år

riket 15-44 år


02468

101214161820

Andel (%) som uppger dålig tandhälsa

Lysekil kvinnor

Lysekil män

Riket kvinnor

Riket män


Amning

Den första tiden är bröstmjölk barnets bästa näring och ger ett bra skydd mot infektioner och kan ha betydelse för barnets tillväxt. I Sverige rekommenderas det att alla barn ska få enbart bröstmjölk fram till sex månaders ålder och därefter rekommenderas att bar-nen får bröstmölk som en del av kosten åtminstone upp till ett års ålder. Trots rekommendationer är amningstrenden i Sverige nedåt-gående. Stödet till ammande kvinnor är mycket viktigt. Var fjärde kvinna uppskattas ha problem med amningen och behöver stöd. Det finns många anledningar till varför kvinnor inte ammar och det är viktigt att inte skuldbelägga utan just ge relevant stöd.

Andelen barn som ammas har minskat över tid i så väl Lysekil som riket. Västra Götalandsregionen är den region där amningen minskat mest. I Lysekil är amningsfrekvensen lägre jämfört med både regionen och riket.


Barnvaccination

Idag är all vaccination i Sverige frivillig, men över 90 % av barnen vac-cineras enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Barnvaccinationer har medfört att de så kallade barnsjukdomarna polio, mässling och röda hund med flera har minskat i samhället. MPR-vaccinet är ett vac-cin mot mässling, påssjuka och röda hund.

Vaccinationsfrekvensen har över tid varit högre i Lysekil jämfört med riket men har under några år, 2010, 2013 och 2014, varit lägre jämfört med rikets snitt. Det är visserligen små skillnader men viktigt att följa upp tren-den avseende vaccination. I en liten kommun kan också små avvikelser (enstaka barn som ej vaccineras) göra att variationerna blir större.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

Andel (%) barn 4 månader som ammar helt eller delvis

riket

Lysekil

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • G o d a l e v n a d s v a n o r 4 6


Läkemedelsförskrivning

Det finns många sätt att mäta befolkningens psykiska hälsa/ohälsa. Frågor om självskattad hälsa och välbefinnande syftar till att spegla såväl fysiskt, psykiskt som socialt välbefinnande och kan därför använ-das som ett mått på psykisk hälsa. Frågor om psykiska och somatiska besvär kan användas som mått på psykisk ohälsa.

Genom att titta på förskrivning av läkemedel, framför allt läkemedel som i första hand behandlar psykisk ohälsa, kan man också få en bild av befolkningens hälsa. Det är dock viktigt att poängtera att dessa läkemedel inte enbart skrivs ut på grund av psykiatriska problem och ohälsa utan även till följd av andra omständigheter och diagnoser.

Förskrivningen av lugnande medel som antidepressiva medel är något högre i Lysekil jämfört med Fyrbodal (Norra hälso- och sjukvårds-nämnden) och regionen. Förhöjningen syns både bland män och kvinnor. En orsak till att Lysekil har en högre läkemedelsförskrivning jämfört med Fyrbodal/Norra nämnden är att vi är en av de kommuner med högst andel äldre. Dock finns vissa avvikelser avseende antide-pressiva läkemedel i åldersgrupper under 65 år som är bekymrande och förskrivningen av antidepressiva tycks också ha ökat något mellan 2014 och 2015. Här finns det anledning att titta närmare på hur man skulle kunna arbeta med främjande och förebyggande insatser gent-emot yngre åldersgrupper.

75

80

85

90

95

100

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Andel (%) barn som vaccinerats för MPR (mässling, påssjuka, röda hund)

riket

Lysekil

47 Goda levnadsvanor• VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000

Sömnmedel/lugnande medel 2014

Sömnmedel/lugnande medel 2015

Antidepressiva medel 2014

Antidepressiva medel 2015

Förskrivning av läkemedel. Daglig dygnsdos antidepressiva medel samt sömnmedel /

lugnande medel per 1000 invånare

HSN Norra

Lysekil


Psykisk ohälsa

Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ett lidande, inte bara för den en-skilda individen, utan också för familj och närstående. Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället då allt fler människor upplever sig ha besvär med ängslan, oro, ångest och sömnbesvär. Psykisk ohälsa omfat-tar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till att upp-leva psykiska besvär som stör välbefinnandet i olika grad.

Det finns tydliga könsskillnader avseende psykiskt välbefinnande. Fler kvinnor än män anger nedsatt psykiskt välbefinnande både i Lysekil och riket. Lysekil har, enligt nationella folkhälsoenkäten, inte en högre andel med psykiskt nedsatt välbefinnande men trenden 2015 pekar åt att nå-got fler än tidigare uppger att de inte mår bra psykiskt. Denna trend ver-kar tydligare bland kvinnorna.


0

5

10

15

20

25

30

35

40

2004-2007 2006-2009 2008-2011 2010-2013 2012-2015

Andel (%) som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande

Lysekil kvinnor

Lysekil män

riket kvinnor

riket män


Självmord/suicid

Suicid och suicidförsök är ett allvarligt problem i samhället med många som dör eller överlever med skador och men för livet. Självmord kan föra tankarna till mord och kriminella handlingar därför används oftare ordet suicid efter engelskans ”suicide”.

Förekomsten av suicid i så väl kommun, region som riket i helhet mäts genom självmord per 10 000 invånare över en femårsperiod. För små kommuner kan enstaka suicid påverka jämförelsetalen i hög grad vilket är angeläget att poängtera.

Enligt 2009-2013 års statistik för kvinnor i Lysekil 15 år och uppåt (ålders-standardiserat) förekom 0,4 suicid per 10 000 invånare jämfört med rikets 0,7. För männen i Lysekil var motsvarande siffra 1,7 suicid per 10 000 invå-nare jämfört med rikets 1,8 (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata).

Tobak

Sedan 80-talet har mer än 1 miljon svenskar slutat röka. Trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande den enskilda faktor som står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land och orsakar varje år 6600 människors för tidiga död.

Det finns påtagliga skillnader i tobaksvanor mellan personer i olika socio-ekonomiska grupper. Rökning är betydligt vanligare bland låginkomstta-gare och personer med kort utbildning än bland höginkomsttagare och personer med lång utbildning.

Glädjande nog tycks andelen dagligrökare minska både i Lysekil och i ri-ket. Andelen rökande kvinnor har minskat betydligt över tid.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

2004-2007 2006-2009 2008-2011 2010-2013 2012-2015

Andel (%) som uppger att de röker dagligen

Lysekil kvinnor

Lysekil män

Riket kvinnor

Riket män


Andelen elever i årskurs nio som uppgav att de rökte var däremot något högre i Lysekil jämfört med Västra Götaland 2013 medan det var färre gymnasieelever från Lysekil jämfört med regionen som angav att de rök-te.

Andelen rökande flickor i årskurs nio var betydligt högre i början av 2000-talet då omkring 30-40 procent angav att de rökte varje dag eller då och då jämfört med 16 procent 2013. Andelen rökande pojkar har va-rierat mer över tid.

Vid senaste mätningen 2013 minskade andelen elever i Lysekil som upp-gav att de snusade varje eller nästan varje dag. Fyra procent av pojkarna och ingen av flickorna uppgav att de snusade.

Källa: CAN

0 5 10 15 20

Lysekil pojkar

Lysekil flickor

Västra Götaland pojkar

Västra Götaland flickor

Andel (%) som röker årskurs 9, 2013

Röker varje dag/nästan varjedag

Röker sällan (när jag festar/ibland)

0 10 20 30 40

Lysekil

Västra Götaland

Andel (%) som röker, åk 2 gymnasiet, 2013

Röker varje dag/nästan varjedag

Röker sällan (när jag festar/ibland)

ATT FUNDERA ÖVER

Vi har beslutat om rökfri ar-betstid i Lysekils kommun.

Är det relevant att besluta om rökfri skoltid?


FAKTARUTA

Regeringens övergripande mål för området är:

Minskat bruk av alkohol och tobak

Ett samhälle fritt från narkotika och dopning

Minskade skadeverkningar av över-drivet spelande.

Andelen rökande spädbarnsföräldrar har nationellt sett minskat över tid medan det för Lysekils del är mer variationer vilket till stor del beror på att det handlar om förhållandevis få individer. Vid senaste mätningen 2013 rökte nästan tjugo procent av papporna och tio procent av mammorna. Även vid mätning då barnet var 0-4 veckor var det 2013 betydligt fler pappor och mammor i Lysekil som rökte jämfört med riket.

Föräldrar är i regel motiverade att sluta röka i samband med att man vän-tar barn eller får barn. De allra flesta har i dag kunskap om rökningens effekter både direkt och indirekt. Barn är extra känsliga för cigarettrök och det finns i dag mycket forskning som påvisar ökad risk för plötslig spädbarnsdöd, allergier och andra sjukdomsrisker i samband med att för-äldrar röker, både under graviditet och då barnet är litet.


Alkohol

Hög alkoholkonsumtion kopplas till ett sextiotal olika sjukdomar och hälsoproblem.

Riskkonsumtion innebär att regelbundet dricka över en viss mängd al-kohol per vecka. Allt berusningsdrickande innebär riskkonsumtion. Ris-kerna med att bli berusad omfattar inte bara alkoholens direkta fysiska effekter utan också indirekta effekter som till exempel ökad risk för olyck-or, våld och andra skador. Att dricka alkohol regelbundet medför också betydande risk för beroende.

Andelen med riskabla alkoholvanor är något lägre bland kvinnor i Lysekil i jämförelse med riket. Bland männen är det ungefär lika hög andel som rikssnittet.

0

5

10

15

20

25

30

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Andel (%) rökande spädbarnsföräldrar då barnet är 8 månader

Lysekil mamma

Lysekil pappa

riket mamma

riket pappa


Mer än hälften av eleverna i årskurs nio svarar att de druckit alkohol nå-gon gång/senaste året. Bland gymnasieeleverna i årskurs två har omkring 80 procent druckit alkohol. Andelen elever i årskurs nio som druckit alko-hol var 2013 högre i Lysekil jämfört med snittet för Västra Götaland. Fler pojkar än flickor hade druckit alkohol men fler flickor hade den senaste månaden druckit alkohol. Gymnasieeleverna i Lysekil hade 2013 druckit alkohol i samma omfattning som eleverna i Västra Götaland men något fler hade druckit den senaste månaden. För gymnasieeleverna är under-laget för litet för könsuppdelning.

Alkoholkonsumtionen bland unga har minskat över tid både nationellt, regionalt och i Lysekil. Dock verkar minskningen inte gått lika fort i Lysekil och 2013 var det fortfarande en fjärdedel av eleverna i årskurs nio som druckit sig berusade 2-3 gånger i månaden. I Lysekil angav 2013 cirka 14 procent av eleverna i årskurs nio att de varit berusade vid 13 års ålder eller före.

Källa: Folkhälsomyndigheten, nationella folkhälsoenkäten

Källa:CAN drogvaneundersökning 2013

0

5

10

15

20

25

30

2004-2007 2006-2009 2008-2011 2010-2013 2012-2015

Andel (%) med riskabla alkoholvanor

Lysekil kvinnor

Lysekil män

Riket kvinnor

Riket män

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Ja Ja, senaste 12 mån Ja, senaste 30 dgr

Andel (%) som druckit alkohol årskurs 9 2013

Lysekil pojkar

Lysekil flickor

Västra Götaland pojkar

Västra Götaland flickor

ATT FUNDERA ÖVER

Hur skapar vi bra förutsätt-ningar för unga att välja bort alkohol?


I gymnasiets årskurs två var det vanligast att man fick tag på alkohol från en pojk-/flickvän, kompis eller kompisars syskon.

Omkring 20 procent av gymnasieeleverna fick alkohol av föräldrar vilket också var det näst vanligaste sättet att få tag på alkohol.

I årskurs nio var det lika vanligt att man fick tag på alkohol genom ”an-nan vuxen som köpte/sålde ut” som genom pojk-/flickvän, kompis eller kompisars syskon. Tre procent svarade att de fick alkohol av sina föräldrar.

Generellt sett har föräldrar över tid dock blivit mer restriktiva till att köpa ut och bjuda sina ungdomar hemma. Detta gäller för så väl eleverna i årskurs nio som gymnasieeleverna.


Narkotika

Att använda narkotika innebär en hälsorisk på många sätt: såväl medi-cinska som sociala problem kan uppstå och de negativa effekterna kan märkas både akut och först efter en längre tids användning. Eftersom all ickemedicinsk befattning med narkotika är olaglig i Sverige är det också svårt att ge en klar bild av hur utbredd användningen är.

I nationella folkhälsoenkäten 2015 svarade åtta procent att de provat cannabis någon gång och två procent svarade att de testat det senaste året vilket är betydligt lägre andel än i storstadsregioner men samma som snittet för Västra Götalandsregionen.

Tillgången till narkotika, i synnerhet cannabis och spice, är enligt po-lisen hög varför det är angeläget att fortsätta arbeta vidare med drog-förebyggande insatser inte minst gentemot unga. För att förebygga narkotikaanvändande behöver man arbeta på bred front. Det handlar inte enbart om att öka kunskapen om preparaten och dess risker utan också om att arbeta främjande till exempel genom att ge förutsättningar för elever att lyckas i skolan, motverka mobbning, stödja föräldrar och skapa förutsättningar för positiva fritidsaktiviteter.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Ja Ja, senaste 12 mån Ja, senaste 30 dgr

Andel (%) som druckit alkohol årskurs 2 gymnasiet 2013

Lysekil

Västra Götaland



I CAN:s drogvaneundersökning 2013 svarade sju procent av eleverna i årskurs nio och 17 procent av gymnasieelevern i åk två att de provat nar-kotika någon gång vilket motsvarar snittet för Västra Götaland. I Fyrbodal var Lysekil och Tanum de kommuner som hade högst andel elever i års-kurs nio som provat narkotika.

Det är vanligare att pojkar provar narkotika vilket gäller för både Lyse-kil, Västra Götalandsregionen och riket.

Över tid tycks narkotikaanvändandet ha ökat, framför allt bland gymna-sieeleverna i Lysekil. Det i särklass vanligaste narkotikapreparatet som man uppger sig ha testat är cannabis (hasch och marijuana). Även spice uppges. Endast enstaka procent uppger att de använt andra narkotiska preparat så som extacy, amfetamin, kokain och GHB.

Majoriteten av de som provar fortsätter dock inte att använda narkotika regelbundet. Två procent av eleverna i årskurs nio och fyra procent av gymnasieeleverna i årskurs två svarade att de provat den senaste må-naden.

Källa: Per Blanck Drogvaneundersökning Norra Bohuslän 2011. CAN drogvaneundersökning 2013

05

101520253035404550

2003 2007 2009 2011 2013

Andel (%) som provat narkotika åk 9 samt åk 2 gymn

Lysekil åk 9

riket åk 9

Lysekil gymn åk 2

riket gymn åk 2

02468

101214161820

Lysekil åk 9 Västra Götalandåk 9

Lysekil gymn åk2

Västra Götalandgymn åk 2

Andel (%) som provat narkotika åk 9 samt åk 2 gymn, 2013

Ja

Ja, senaste året

Ja, senaste 30 dgr

Besöksadress: Kungsgatan 44-46 | Postadress: 453 80 Lysekil|Telefon: 0523-61 30 00 |Fax: 0523-61 37 12 |www.lysekil.se

Välfärdsredovisning 2015 webb

Documents

Transcript of Välfärdsredovisning 2015 webb