Vadå privatliv?

8/12/2019 Vad privatliv?

1/116

PR STRM

Vad privatliv? Om det framvxande vervakningssamhllet


2/116

5

Pr Strm

Vad privatliv? Om det framvxande vervakningssamhllet


3/116

6 Vad privatliv?

Fr attaren & Sti elsen Den Nya Vl rden www.dnv.seOmslag: Vikman kommunikation, Vllingby

Layout och sttning: Desktop Ateljn AB, Finnerdjaryck: D ryck AB, Bromma, 2013

ISBN 978-91-977488-5-8


4/116

7

Innehll

1. Introduktion........................9

2. Evas mardrm..........................133. Hur kan kartlggningen av Eva ske?......334. Betydelsen av NSA:s spionage............575. Integritetshot som vntar runt hrnet.......656. Var r dog integritets rgan i svensk debatt?..........71

7. Exempel p intrng och datalckor......778. Hur kan man skydda sig?.899. Guide till bombsker sur ning.101Appendix 1: Exempel p skyddande programvaror

och tjnster...107

Appendix 2: Kll rteckning..113


5/116

9

1. Introduktion

Mnniskor lmnar e er sig stndigt kande mngder elek

troniska otspr. ill exempel r vi allt er vardagsapparasom r digitala och uppkopplade, vilket innebr att otspskapas och att vi kan vervakas.

Samtidigt utvecklas i rask takt nya verktyg r att analysede elektroniska otspren och drmed kunna dra slutsatseom hur vi r och hur vi lever vra liv. Det kan rra sig om

relationsanalys, personlighetsanalys, siktsanalys, automatiansiktsigenknning p gator och torg och andra mer eller mindre orwellianska metoder. Det r symboliskt r utvecklingatt det var ett digitalt verktyg avsett r terrorbekmpninsom anvndes av polisen r den olagliga registrering av romsom avsljades nyligen.1

Denna bok inleds med ett scenario, Evas mardrm, som visar hur de elektroniska otspren enkelt kan gra en mniskas liv till en asa om det vill sig illa. Dre er utvecklar p ett antal stt problematiken kring elektroniska otspr ocvervakningssamhllets ramvxt.

rots ivriga rskringar rn de politiska och komme

siella etablissemangen om att vra data r skra mste makonstatera att den digitala vrlden kryllar av datalckor. vern de mest osannolika kllor, ven rn de databaser m

tror r allra mest skyddade. Sdan r verkligheten, och de visar jag exempel p i ett av bokens kapitel.


6/116

10 Vad privatliv?

I ett annat kapitel tar jag upp tankar kring vilka integri-tetshot som nnu inte riktigt har materialiserat sig, men som

lurar runt hrnet. Jag r ocks en diskussion om var r intgritets rgan idag r s lgt prioriterad av mnniskor och d politiska etablissemanget, trots att hotet r vrre n ngonsinNr en olkrkning skulle genom ras p 1980-talet var prtesterna stora. nd var in ormationen som d samlades inett spott i havet jm rt med vad som samlas in idag uta

att (srskilt mnga) mnniskor bryr sig.Avslutningsvis ger jag ett antal tips p tgrder som en vanlig mnniska relativt enkelt kan vidta r att skydda smot intrng, digistalking, I -baserade bedrgerier och an-dra ormer av I -relaterade problem. En lista p skyddand programvaror och tjnster nns ocks.

En bok om vervakningssamhllet som kommer ut hsten2013 hade inte varit komplett om inte den amerikanska av-lyssningsmyndigheten NSA:s massvervakning avhandladeMan kan konstatera att NSA-spionaget skakar I -samhlleti sina grundvalar, en utveckling som vi bara har sett brjanav. Nr retag, myndigheter, politiker och privatpersone

ullt ut har hunnit ta till sig det aktum att det knappt nnsen sladdstump som inte har ron uppstr viktiga problem.Detta behandlas i kapitlet Betydelsen av NSA:s spionage

Sy et med denna bok r att vcka liv i integritets rganAtt enskilda mnniskor att engagera sig, att politiker a prioritera integritets rgan och att retag att respekte

integriteten i sina produkter och tjnster. Allt mste startaunderi rn, i en e er rgan p personlig integritet. Om mnniskor inte uppskattar och kmpar r bevarandet av privatlivets helgd kommer denna snart att vara ett minne blott.


7/116

11

Tidigare skrifter om integritetidigare har jag skrivit nedanstende skri er om personli

integritet och vervakningssamhllet r Den Nya Vl rdSamtliga nns r gratis nedladdning i pd -version p Ingritsombudsmannens sida p www.dnv.se. En del nns or

arande kvar i pappersversion och kan bestllas utan kostna

Storebror p Facebook (2011) Storebror tar fram munkavlen (2009) Integritetens lilla rda (2008) Med storebror i byx ckan (2007) Med storebror i upp nnarverkstan (2006) Med storebror i bakstet (2006)

Ett pd -utdrag ur min bok vervakad rn 2003, som

behandlar amerikansk digital vervakning av andra lndenns gratis tillgngligt p samma sida. iteln r Amerikanavlyssning rn Echelon till Prism.

Video- och podcastintervjuer

P Integritetsombudsmannens sida under www.dnv.se nnsocks ett antal video- och podcastintervjuer om personligintegritet som jag gjort med olika intressanta personer, tilexempel Alexander Bard, Lei GW Persson och Annie L

Pr StrmSeptember 2013

[email protected]


8/116

12 Vad privatliv?


9/116

13

2. Evas mardrmverallt och ingenstans

I takt med att Eva gled ver rn drmmarnas vrld till vket tillstnd kade hennes ngest. Hon kastade en blick pklockradion, som visade 05.12. Det var ort arande mrkmen en snabb handrrelse kunde bekr a att maken lg dalldeles intill. Kurt. Det var egentligen sjlvklart, men gjordhenne nd en aning lugnare.

Fr hundrade gngen gick hon r sitt inre igenom vilkender hon hade. Egentligen tyckte hon det var mrkligt athon ver huvud taget skulle ha ender hon var ju en vanli journalist med ett Svenssonliv. Men e er vad som hade hnmste hon ju ha det.

Eva hade tre ider om vem som kunde ligga bakom deskrmmande mejl hon tt de senaste veckorna. Den rstanken var hennes ex, som hade blivit vldigt aggressiv nhon gjorde slut. Det var visserligen em r sedan, men Ehade en obehaglig knsla nr det gllde honom. Medan de vihop hade han varit vansinnigt svartsjuk det var aktiskt e viktig anledning till att hon lmnade honom. Han hade gng p gng snokat i hennes mobil, och p ngot stt misstnkthon att han hade lyckats ta sig in p hennes Hotmail-kontotrots att hon aldrig lmnat ut lsenordet. Exet var I -kunnigoch jobbade som programmerare p ett stort I - retagNrd.


10/116

14 Vad privatliv?

Fr ett par mnader sedan hade exet hrt av sig till Evaoch ville trffas. Hon hade dragit p svaret av rdsla r a

reta upp honom, men till slut svarat nej. Sedan hade hon intehrt ngot.Nsta tanke gick till den dr hantverkaren som Eva hade

anlitat r att renovera badrummet. Kakla, lgga klinkerstta upp nya skp och montera lckra LED-belysningar. Hanhade inte gjort rdigt detaljerna, trots ihrdigt tjat rn Ev

och dessutom hade hennes bror (som var i byggbranschenupptckt att underlaget var elaktigt ut rt. Jobbet upp ylldinte kraven r vtrum.

Hantverkaren hade skickat aktura, men Eva krvde na-turligtvis att allt skulle xas innan hon betalade. D hade hangtt i taket, brjat skrika i tele on och sagt att han minsann

knde olk som kunde trycka p. Ja, s hade han sagt tryc p. Med ett otckt ton all.Eva hade spontant tt associationer till Hells Angels-

indrivning, men ngra motorcykelkillar hade inte dykt uppDet hade dremot dessa hemska mejl. Men var det verkligetroligt att en vtrumshantverkare hade rmga att dra ign

en sdan lngtgende digital kartlggning av hennes liv?Hennes tredje tanke var nog den otckaste. P redaktionenhade Eva varit huvudansvarig r ett grvande projekt dde underskt korruption och svarta pengar i Stockholmsrestaurangbransch. Den ena trden gav den andra, och e erett tag hade Eva trngt s djupt in i problemet att det brjat

knnas riktigt obehagligt. Hon hade insett att det var stora pengar p spel och drmed mktiga kra er hon utmanadeOch personer som denitivt inte var ngra mys arbrder.

Klockradion visade 05:39 nr Eva steg upp den morgo-nen. Hon hade bara en kvarts resa till jobbet, men hon hade


11/116

15

kommit p att ngesten var som vrst nr hon lg overksami sngen. Lika bra att stiga upp allts.

Eva satte upp det lnga mrkbruna hret i en hstsvanstog p sig sin laxrosa morgonrock, gick ut i kket och yl vattenkokaren. Nr hon tryckte p startknappen tnktehon p att den digitala och trdlst uppkopplade elmtarenskickade ivg in ormation om aktuell el rbrukning s oatt det var tekniskt mjligt r personal p elbolaget att s

hur dags mnniskor i ett visst hushll steg upp p morgonenOch ngra orskare hade visst kunnat anvnda el rbrukninens variation r att analysera vilken lm som visades p teveapparat.

Visst var Eva medveten om att man r klart paranoidom man tnker s. Men sedan hennes helvete brjade had

hon gnat mycket tid t att lsa p om digitala metoder vervakning och snokande, och d kunde man aktiskt intbli annat n paranoid.

Alltihop hade brjat tre veckor och tv dagar tidigarei orm av ett mejl med avsndaren Oculus. I mejlet stod

Skrholmen 18.08, Jenni er 20.34, BBC News 20.43, Bonde gatan 20.57. Oculus

Det var allt. Egentligen var det en mrklig slump att Eva enlste det, mot bakgrund av spamdet, men nu gjorde hondet.

Mejlet hade legat i inboxen nr Eva kom till jobbet pmorgonen, och det var yra saker som gjorde det s specie Kvllen innan hade hon kt tunnelbana till just Skr-

holmen, dr hon stmt mte med sin bror kl 18. Men honhade kommit ram ngot rsenad...


12/116

16 Vad privatliv?

P vgen hem hade hon ringt sin dotter Jenni er, somnumera bodde i USA. Det mste ha varit runt halv nio hon

ringde det samtalet... E er att ha pratat en liten stund med Jenni er hade Evaslsur at med mobilen, och brjat med den engelska nyhetsajten BBC News...

Eva hade kommit hem till lgenheten som lg pBondegatan precis i tid r att hinna se sitt avoritprogram

E erlyst p V3. E erlyst brjar kl 21.00...Creepy r bara rnamnet, hade Eva sagt till Kurt nr honringde rn jobbet och berttade det hela. Sedan dess haddet bara blivit vrre. Mycket vrre. Oculus hrde nmligeav sig varje morgon. S gott som prick klockan 8, och alltimed rapporter om vad Eva hade gjort dagen innan.

Och det stmde. In i minsta detalj.Naturligtvis hade Eva kontaktat polisen. De tog mycketserist p det, och satte Eva i kontakt med en specialist pstalking. Men dr tog det stopp. Polisen kunde inte grangot, sa de, och de hade ingen aning om hur Oculus cksin in ormation.

Vet du att Oculus r latin och betyder ga?, hadestalkingexperten rgat. Det hade Eva inte vetat.Hur kunde polistjejen veta det? Var hon insyltad i en

konspiration? anken hade arit genom huvudet p Eva,innan hon insg att hon mste se upp s hon inte blev tokig p riktigt.

Om Eva istllet hade ha ngon e er sig som skuggadehenne p gammaldags vis s hade det varit otckt nog, mend mycket bttre. En gubbe i trenchcoat och hatt som stroch vntar under gatlyktan var nd ngot ptagligt, ngotman kunde se, ngot man kunde skydda sig mot. Men det


13/116

17

som drabbat Eva var av en annan art hennes skugga vaverallt och ingenstans.

Magen vrkte av oro medan hon hllde kokande vattenver den bl keramikmuggen med en pse Darjeeling-te. Ho var ocks ltt illamende. Eva tittade p sitt armbandsur att se hur lng tid det var kvar till klockan 8. Hennes liv hadnumera en daglig kulmen vid det klockslaget en nervsltande, vidrig kulmen som successivt brt ned henne.

Fr s kndes det. Eva hll p att g under.Samtidigt som Eva slog sig ned vid kksbordet hllde eannan person, p en annan plats, upp en kopp hett kaffe. Den personen bar en vinrd trja av eece. Kaffekoppen placerdes p ett enkelt bord i ett litet rum som var ganska dunkele ersom en tjock mrkbrun gardin var rdragen.

Eva hllde en skvtt mjlk i tekoppen och tog en rstklunk av sitt te, vilket numera var det enda hon konsumerad p morgnarna. Frr hade hon alltid tit tre skivor rostad Pgens jtte ranska med ost, helst Havarti, men sedan hennein erno brjat hade matlusten rsvunnit. Alldeles srsk p morgonen. Och Havarti-ost ville hon nog aldrig mer ta

e er att Oculus i en rapport ppekat att hon kpte sdan.Hur kunde han veta det? Vad visste han mer? Frgangnagde sig allt djupare in i henne.

Inget ont som inte har ngot gott med sig Eva hade gtned tre kilo p dessa veckor. Men den hr bantningsmetoden ville hon inte ens att hennes vrsta ende skulle drabbas av

Fiende, dr dk ordet upp igen. Vem kunde det vara? Evslog bort tanken.Hon tog nnu en klunk te.Eva drog laddarsladden ur sin iPad och satte igng den

Knappade in dn, varp webblsaren yllde i resten oc


14/116

18 Vad privatliv?

strax hade hon Dagens Nyheters startsida ram r sig. Hoklickade p en artikel om skuldkrisen i Europa och unde

rade p om den skulle komma med i Oculus nsta rapportrn hennes liv.Eva hade blivit vldigt restriktiv med vilka artiklar hon

lste, och inte bara det, utan ver huvud taget med vad hongjorde i den digitala vrlden. Vilka hon ringde och messade vilken musik hon lyssnade p i Spoti y, vilken lm hon stre

made p kvllen, och s vidare. Hon tnkte in r varje klicoch varje digital handling p vilket intryck det kunde ge ochur det eventuellt skulle kunna misstolkas, rvrngas elleanvndas mot henne. Skuldkrisen borde vl vara rtt harmlatt lsa om?

En kvll, ngra dagar e er att helvetet brjat, hade Eva som

en del av sin research om stalkingen googlat storebror ser dmetoder. Dagen e er stod det storebror ser dig metoder,kl 17:13 i Oculus mejl. Och s var det en vidrig leende smley e ert. Det var enda gngen Oculus visat prov p humoeller ver huvud taget ngon slags knslorrelse. Sedan dehade Eva anvnt DuckDuckGo instllt r Google men

hon visste inte om det gjorde ngon skillnad.Eva gick ram till nstret, drog undan den skira ljusbgardinen och tittade ned p gatan ngot hon gjorde o anu rtiden. Naturligtvis helt rgves. Inte en enda gng hahon sett ngon trenchcoat rsedd snok med hatt st och rkaunder lyktstolpen, eller ver huvud taget ngon som skilde u

sig rn alla stressade Svenssons. Hennes mardrmsskugga digital en digistalker. Men det hade nd blivit rutin att sesig omkring, titta ver axeln, hlla koll r numera var Eotrygg dygnet runt.


15/116

19

Samtidigt som Eva noga drog r gardinen igen klickad personen med vinrd trja igng en applikation p sin dato

En stor ruta som sg ut som ngon slags kontrollpanel dkupp p skrmen. Det rykte ur kaffekoppen.Fr Eva kndes det som en evighet innan hon hrde att

Kurt brjade vakna till liv. Hon gick mot sovrummet, menmtte sin man p vgen och de slog sig ned tillsammans vkksbordet.

Vad du ser blek ut, sa Kurt.Hon suckade. Har du hrt av den dr skerhetsrman?Ja. Det gav inget.Vad sa de d?De skulle kunna g igenom vra apparater, och det kosta

skjortan r det rsta, men det r bara lokala grejer de k

hitta.Lokala?Ja, spr i sjlva apparaterna?Och?Nn verkar ju samla in data p andra stllen, och dr ha

rman ingen be ogenhet.

Eva suckade igen. Kurt ortsatte:Och rresten verkar de inte nt vidare pigga p att h privatpersoner som kunder ver huvudtaget.

Eva satte armbgarna p bordet och begravde ansikteti handatorna. Hennes ngertoppar masserade nervst destngda gonen. Kurt yttade stolen nrmare och la armen

runt henne. S satt de, under tystnad, en lng stund. Mankunde hra den mekaniska klockan i kks nstret ticka de var arvegods rn Kurts armor. Frn den predigitala tide

Eva ly e p huvudet. ur att han inte har brjat r lja dig i alla all, sa h


16/116

20 Vad privatliv?

Kurt nickade. anken hade slagit honom, och han insgatt det kunde varit vrre. Mycket vrre.

Och det kunde det ort arande bli.Hittills hade Oculus bara intresserat sig r Eva. Inte Kurt, och inte r Jenni er.

Eva reste sig upp.Jag gr tidigt, sa hon. Kan lika grna sitta p jobbet.Kurt tnkte att hon sg gammal ut. Sliten. Du borde

ringa lkaren, sa han.Den trium en vill jag inte han ska .Kurt visste inte vad han skulle sga, s han rblev tys

Men han hade i alla all lyckats s ett tanke r hos Eva, ohon grubblade lnge p mjligheten att g till lkaren. Kanskbli sjukskriven. Eller ngestdmpande medicin. Men, ins

hon, d skulle Oculus negativ in ormation om henne sitt arkiv.Arkiv var det ord som makarna hade brjat anvnda

om Oculus data. Vad ska han gra med arkivet, tror du?rgade Eva.Kurt underade i ngra sekunder.

Frr eller senare r vi vl veta.Det gick en ilning genom magen p Eva. Pltsligt kndedet som om hon skulle krkas, men det gick ver.

Kurt hade lmnat tvtt i torkrummet kvllen innan, ochEva kilade ned r att hmta den. Nr hon hll ram nyckekortet mot lsaren r att lsa upp tvttstugan kastade hon en

blick p sitt armbandsur, och noterade tiden 06.37. Det varr att kunna kontrollera Oculus klockslag, om detta skulledyka upp i hans nsta mejl.

Eva packade ihop de saker hon skulle ha med till jobbetBland annat boken Healingkoden: sex minuter r att lka


17/116

21

orsaken till dina problem, som skulle tillbaka till bibliotekeHon underade p att linda in boken i aluminium olie, me

tanke p vad hon lst om att en rmling med en antenn und jackan kunde lsa av bibliotekets lilla radiochip i boken ohan kom tillrckligt nra. Metall skrmar av radiovgor. Evkom dock ram till att boken inte var tillrckligt knslig att motivera omaket, och rresten kndes det osannolikt aOculus skulle stta sig intill henne p tunnelbanan.

Det tog runt em minuter att g till stationen. Eva vndsig om era gnger under promenaden dit, men sg ingeonormalt. Solen sken och det var ljumt i lu en, men dedo ade avgaser. Nr Eva hll ram sitt kollektivtrakkorsprren tnkte hon n en gng mrker han detta?.

Hon var inte sker p om Oculus hade tillgng till kol

lektivtrakens data om nr och var mnniskor anvnder sinAccesskort. Mnga gnger hade han lmnat in ormatioom hennes geograska uppehllsort i sina mejl, men det voklart om dessa baserade sig p kortavlsning i tunnelbanoch bussar eller avlsning av mobilens position. Eller ngannat. En gng hade Oculus kommenterat en bil rd som

Eva gjort s att hon tt intrycket att han hade tillgng tibiltullarnas databas. Nu hade Eva stngt av den dr appesom registrerade var hon be ann sig och delade in ormationmed hennes vnner.

Samtidigt som Eva gick in i tunnelbanan tog personen i dedunkla rummet en klunk av det svarta kaffet, och greppad

sedan musen. Markren gled lngsamt ram ver bildskrmstannade till en kort stund vid knappen Hear surroundingsr att sedan glida vidare till Website monitoring. Dr ho

rade markren i ngra sekunder, tvekande, r att sedan r


18/116

22 Vad privatliv?

sig till rack location. Man hrde ett klick, och e er ngrsekunder dk det upp en karta upp med en bl prick i mitten

Nr tunnelbanans strlkastare syntes i tunneln tnkte Evaatt det nog var s hr sjlvmordskandidater knde sig. De sto p perrongen och tittade in i tunneln och tnkte att livet rett helvete. Vntande. vekande. Eva ryste till.

get nrmade sig i hg art och hon tog instinktivt ettsteg bakt. Ngra suicidala tankar hade hon inte, s lngthade det inte gtt. Dock hade hon brjat undera p vad somligger bakom mnniskors sjlvmord, och hon hade tt en n

rstelse r dem som tar steget.Ont krut rgs inte s ltt, hade Evas armor ha

vana att sga, sdr lite skmtsamt. alesttet kndes just n vldigt relevant r Eva. Hon mste hrda ut.

S ltt rgs inte ont krut! tnkte hon och steg in i tun-nelbanevagnen. Farmor var en lyckans ost som ck leva siliv i det predigitala samhllet. Inga elektroniska otspr. IngOculus.

Eva hll ram sitt passerkort r att komma in i tidningshuset, och tnkte den dr tanken igen. Noterar han detta?

Nr hissen gick uppt verkade rilarna i magen ha bestmt sig r att hlla yguppvisning. Hon brjade andah igt och knde sig yr. Nr hissdrrarna gick upp strtadehon ut, missade att besvara hlsningen rn Linus p marknadsavdelningen och sprang till sitt rum. Bara r att hinnstta sig ned innan hon svimmade.

Morgnarna var mardrmmar numera, e ersom hela hen-nes kropp asade r 8-slaget.

Nr Eva suttit p sin stol ngon minut kndes det litebttre. Inte med magen, den var ett upprrt in erno, men


19/116

23

svimningstendensen hade gtt ver. Hon stngde det nstehon tidigare vrkt upp r att riktig lu .

Pltsligt stod Linus rn marknadsavdelningen i drrenHans ljusgula lugg och klarbl trja ck henne att tnka pserieguren 91:an Karlsson.

Hur r det med dig, Eva?, rgade Linus. Frnvaron leende och sttet han sa det p vittnade om att det inte varngon artighets ras.

En kort sekund vervgde Eva att tala ut.Jor, det r bra, hrde hon sig sjlv sga, och insg ahon n en gng tackat nej till ett potentiellt std. Det var pslutet mnga som p olika stt hade rgat henne hur det vaMen hon orkade inte sitta och bertta r sina arbetskamrateoch knna sig dum och misslyckad.

Linus tvekade en sekund, drog sedan ett lite krystat leendver sina lppar och rsvann.Eva kom att tnka p det dr reportaget rn rskola

som hon hade lovat redaktionssekreteraren. Han hade p-mint henne tv gnger, och den andra gngen anade hon enterhllen irritation i hans rst. Skrp dig Eva, du sitter lst

tnkte hon. Problemet var bara att ngesten lg som en vlt ver hela hennes existens, och bde arbetskapacitet ockreativitet var nere p ett minimum.

Men hon visste hur arbetsmarknaden sg ut r journalister, s hon insg att hon mste skrpa sig. Hon och Kurt had ju stora ln p lgenheten, och marginalerna var minimala

Det hgg till i magen av oro.Eva tnkte p sin kompis sa, som hon lrt knna p Journalisthgskolan. sa hade kt ut rn en konkurrerandtidning i en av branschens mnga neddragningar. Hon hadesedan letat jobb hela dagarna, men det var som att leta ox


20/116

24 Vad privatliv?

p en roslagsklippa. Hon kunde inte ens xa ngot rilansuppdrag, trots att hon var bde duktig och uppskattad. Nyligen

hade Eva lst p Facebook att sa tagit ett stdjobb.Lyckans ost! Ja, precis den tanken g genom Evas huvud. Hon hade

varit verlycklig om hon kunnat byta liv med sa.Nr klockan var em ver tta, och Eva tog tag i muse

r att tmma sin e-post, var hon s nervs att den svettig

handen skakade. Magen var ett hav i storm och hon andadesttvis.E er en massa spam dk det upp, mejlet rn Oculus, oc

Eva stlsatte sig. Lngsamt, lngsamt rde hon musen moden vidriga raden. Hon var kallsvettig. Det var som en golgatavandring. ill slut kunde hon inte skjuta upp det lngre

utan dubbelklickade snabbt p rubriken.Den hr gngen var det ingen text i mejlet, utan bara enbilagd l. Den hade namnet klicka- hr.mp3. Eva dubbelklickade.

Det tog ngra sekunder, och sedan brjade det brusa svagom datorns hgtalare. Strax hrdes en avlgsen mansrst som

lite otydligt sa Hur r det med dig, Eva?. E er ytterligarngra sekunder svarade en kvinna med starkare rst Jordet r bra.

Eva satt som rstenad. Det hr var ju hennes dialog meLinus tio minuter tidigare!

Yrseln kom ver henne igen, och det kndes som om hon

skulle svimma. Eva g upp rn stolen och la sig p golvr att inte alla omkull och sl sig. ngesten var vldsam ohon andades sande, ja hon hyperventilerade. Det brjadesticka i hnder och tter som om de hade somnat. Yrseln


21/116

25

blev allt vrre. Jag hller p att d, tnkte hon. Jag knner deIn arkt. Det mste vara en in arkt.

Eva skrek p hjlp. Sedan knde hon hur kra en att roparsvann. Rsten ungerade inte. Det gav panikknslor. Hosade vldsamt medan omvrlden rsvann i dimmor.

Hennes nsta upplevelse var att ngon hll en tratt veransiktet p henne, och tv personer i grnt bjde sig nedver henne. Andas normalt, hrde hon en lugn och trygg

manlig rst sga. Eva kunde inte rra p armar och ben, och d verkade vara ulla av tusen nlar. Andas normalt. Hon blmedveten om att hon aktiskt sade och tvingade sig sjatt lja uppmaningen. Den ena grnkldda stllde sig uppBra ansikts rg, hrde hon honom sga. Eva koncentrerasig p andningen: Andas in vnta lite andas ut. Inte

ort. Andas in vnta lite andas ut.Vrlden brjade lngsamt tervnda. Eva tittade sig omkring och upptckte att halva redaktionen stod i hennes rumoch sg ut som om de var p begravning. Allas blickar var rtade p henne. Det kndes konstigt att se sina arbetskamrateunderi rn. Fia hade en maska p strumpbyxorna inne unde

kjolen, noterade Eva, och pltsligt kndes hela situationen vldigt pinsam. Med stor mda inledde hon rsk att sttsig upp. Hon ville upp, upp, upp.

Ambulanspersonalen tog henne med till sjukhuset, menutan blljus, r hon knde sig nstan lika stark som vanlioch kunde till och med sjlv knppa spnnet p brens blte

E er att ha tillbringat halva dagen med att genomg diversunderskningar, inklusive skiktrntgen av huvudet r atupptcka eventuella tecken p stroke, ck hon komma in tilen lkare r besked.


22/116

26 Vad privatliv?

De ula landstingspersiennerna i nstret var neddragnmen vinklade ppna, och Eva kisade i motljuset.

Det r inget el p dig, sa doktorn, en ltt verviktigkvinna i vre medelldern med vit rock och en rdaktig page risyr. Fysiskt.

Det dr sista ordet tog som en pil. Eva rstod naturligtvi vad lkaren insinuerade, och hon tittade ned.

Vitrocken satte huvudet p sned, tittade underligt p Eva

och rgade:Hur mr du EGEN LIGEN?Hon visste inte vad hon skulle sga, hon bara satt dr och

tittade p doktorn. S, pltsligt, slppte alla hmningar. Evabrjade grta vldsamt. Kroppen skakade och trarna dadeLkaren hll om henne, lite ta att, men det hjlpte inte. Ev

grt bara nnu mer.Och hon kunde inte sluta.E er en stund tog lkaren upp den trdlsa tele onen ur

ckan och ringde ett samtal, och snart kom en skterska meden sng. Eva ck en gul landstingslt ver sig och rulladeivg. Hennes grt brjade avta, och snart upphrde den de

anns ingen kra kvar. Istllet brjade hon tnka, men det vaknappast ngot steg ramt.Skterskan svngde med sngen rn en korridor in i nst

d Eva rkade se en vervakningskamera p vggen. Snabdrog hon upp lten ver ansiktet. Hon var rdd r Oculus

Eva hamnade i ett enkelrum, och knappt hade hon blivit

lmnad ensam rrn hon somnade. Och dr sov hon i ertimmar. Nr hon till slut vaknade var Kurts ansikte det rsthon sg. Han log stort mot henne.

lskling, hur r det med dig?


23/116

27

Eva log svagt. Jotack, sa hon. Bttre nu. Vet inte vasom hnde.

Kurt tog Evas hand. Vi ska ta oss igenom det hr, tillsammans, sa han. Det ska vi!. Eva kramade hans hand hrt olog stort.

En skterska kom in i rummet, och hon sken upp nr honsg att Eva hade vaknat. Vad bra, d ber jag doktorn kommstrax, sa skterskan och gick.

Den hr gngen var det en annan lkare, en mager man 60-rsldern med ett jovialiskt stt.Han satte sig intill sngen p en rund sjukhuspall av blan

metall med hl i.Det r inget el p dig, egentligen, sa han till Eva. D

r utarbetad helt enkelt. Jag rekommenderar en riktigt lng

och hrlig semester!.Lkaren erbjd Eva att stanna en natt p sjukhuset, mene er att ha kon ererat med Kurt tackade hon nej. Eva satte slngsamt upp i sngen. Kurt erbjd sig att stdja henne, mehon klarade sig sjlv sa hon. De gick mot sjukhusentrn meavsikt att ta en av de taxibilar som vntade utan r.

Nr paret kommit in i bakstet sg Kurt lite konstig ut.Du Eva..., brjade han. Aningen spnd berttade han sr henne att medan hon sov hade han ringt che redaktre

p tidningen dr hon jobbade och skllt ut honom. Ja, Kuranvnde de orden. Han hade anklagat tidningen r att cyniskt spela med en anstllds liv och hlsa bara r att

en bra story, utan att ens stlla upp med hjlp nr det gicksnett. Che redaktren hade tagit det p stort allvar. Samtaleslutade med att ett mte bokades in med Eva, Kurt och cheredaktren klockan 16 samma dag. D skulle det ven nnaen teknisk expert rn ett I -skerhets retag nrvarande


24/116

28 Vad privatliv?

tidningen skulle bekosta en utredning r att g till bottenmed digistalkingen.

Eva blev lttad av att hra detta, samtidigt som hon inte visste hur hon skulle orka med mtet. Men e er att hon ochKurt suttit ett par timmar p ett riktigt nt ca , dr de tnapoleonbakelser och drmde om olika semesterml, kndehon sig mogen att ta tjuren vid hornen.

Ngra minuter e er klockan yra visades Eva och Kur

in i tidningens styrelserum. Che redaktren satt redan drtillsammans med tv andra mn, alla tre gravallvarliga. En ade oknda mnnen, en ovanligt lng lintott i 30-rsldern,gick genast ram till Eva och tecknade t henne att lmnver mobilen. Ngot rvnad gav hon den till honom, varpmannen tog bort baksidan och plockade ut batteriet. Eva ck

tillbaka delarna.Det visade sig att lintotten var teknisk expert rn ettretag specialiserat p det som kallas computer orensi

allts att nna spr e er brottslighet i digitala system. Denandra, en mogen gentleman i brun blazer, var privatdetektiv

Ja, just det, privatdetektiv. Eva och Kurt tittade p varandra

och log i smyg nr de hrde denna titel. I deras restllning vrld anns den yrkeskren bara p lm.idningens che redaktr var riktigt spak. Han var r ra

ver vad som hnt Eva och lovade all hjlp, bde med detekniska utredningen och Evas hlsotillstnd. Kanske varhan rdd r att Eva skulle g till acket eller p annat s

orsaka skandal.Lintotten rgade ut Eva om hennes anvndning av I -resurser, medan deckaren rgade ut henne om hennes relation till olika mnniskor som hon hade ha kontakt med.


25/116

29

Han stllde ocks rgor om Kurts bekantskapskrets. Bdmn gjorde anteckningar.

Nr mtet nrmade sig sitt slut bad den tekniska expertenatt med sig Evas dator och mobiltele on. Fr analys labbet, sa han. Eva lt blicken g mellan experten och Ku vilket che redaktren uppenbarligen sg.

Nu tar du tv veckor tjnstledigt med ull ln, sa hamed pondus och log. Var nu offline och off-the-radar et

tag. Det behver du.ven om Eva rst var ltt r rad ver tanken p att i vara elektroniskt nbar insg hon ganska snabbt, e er mil pverkan rn Kurt, att hennes che hade rtt. En stor r var r vrigt att hon garanterat inte skulle drabbas av ngmejl rn Oculus s lnge hon var offlline.

ven deckaren ck med sig material nr de skildes t. hans all var det en lng lista med namn och akta om pernerna. Det var en stor del av bde Evas och Kurts vnkretoch slkt, inklusive en del personer de inte hade ha ngokontakt med p ett decennium.

Vi grejar det hr!, sa den tekniska experten nr han

skakade hand med Eva. Deckaren log och nickade instmmande. illsammans med deras sjlvskra utstrlning ingauttalandet Eva ett visst lugn.

Kurt lyckades ordna en veckas semester rn sitt jobe er att ha berttat om Evas kollaps, och redan dagen e ereste paret ivg p en sista-minuten-resa till Kreta. Faktum

att Kurt ljde Evas exempel avseende digital rnvaro, olmnade dator, iPad och mobil hemma. Hans che knorradmen Kurt var obeveklig. Han och Eva var allts kommunkationsmssigt ryttade tillbaka till 1980-talet och e eden initiala abstinensen visade det sig att de lskade det! D


26/116

30 Vad privatliv?

blev inte strda ideligen, som de var vana vid, utan kunderdjupa sig i sin relation och njuta av mat, vin, vgor oc

vind. Hand i hand gick de lngs strnder och genom smbyar, som var helt underbara med undantag r de undernrd vildkatterna. Bda tv var djurvnner och det skar i sjlen ase hur dessa djur led.

P den emte dagen lg det ett meddelande till Eva i hotelets reception. Ring mig, stod det bara, ljt av ett namn so

Eva knde igen som deckarens. Det var som ett telegram masett i gamla lmer, tnkte Eva det attades bara ordet stopNaturligtvis var hon nervs s hon skakade. Kurt ljd

med Eva in p hotellets kontor, dr de ck lna en sdan dgammaldags tele on som sitter ast i vggen med en sladSvart.

Vill du att jag ringer t dig?, rgade Kurt. Eva, usysselsatt med att bita p naglarna, nickade.Jag gr ut, sa hon.r du sker?Ja jag vntar dr ute, sa hon och gick.Kurt tog luren och slog numret.

Nr han knappt tio minuter senare kom ut i lobbyn annhan Eva sitta i en av tljerna med ett glas whisky i handeHon sg ut som om hon vntade p ett ddsbud. Kurt gick

ram under tystnad, slog sig ned intill henne och tittadehenne i gonen.

Det r lst, sa han hgtidligt.

Eva andades h igt. r det lst? Vem var det?Kurt drog p det innan han till slut sa: Anna.Eva hll p att spilla ut sin whisky p den vita klnningen

Var det Anna???, sa hon hgt.Ja Anna.


27/116

31

Hon tittade ned i sitt glas med en blandning av rvninoch lttnad ver ansiktet. Anna var Kurts re detta ru. V

serligen visste Eva att Anna varit svartsjuk p henne nr hoblivit ihop med Kurt, men det var era r sedan. Och d hadKurt och Anna redan separerat. Eva hade inte kunnat drmmaom att taggen satt s djupt och att mnskan uppenbarligen var psykiskt sjuk.

Spren ledde till henne, deckaren kte dit och hon er-

knde p en gng. r vldigt nger ull nu. Du r bestmom du vill polisanmla eller inte. Deckaren sger att han intror att Anna ngonsin stller till med problem igen.

Eva bara stirrade ram r sig. Herregud, sa hon, oortsatte stirra. Sedan svepte hon resten av whiskyn.Eva satte ned glaset p det lilla so ordet och tittade p

Kurt. Men hur ck hon reda p allt om mig?, rgade hoDet var en spionprogramvara p din mobil. Allt kom rden. S det dr andra vi pratade om, biltullar och tunnelbanoch bredbandsbolag och snt, det var aldrig inblandat.

Allt bara snurrade r Eva. Hon tittade ned. nk att det var Anna! De hade ju aktiskt setts p en est ngra mna

tidigare. D hade de till och med pratat en stund, och Annahade verkat ganska normal.Pltsligt ly e Eva blicken och tittade intensivt p Kurt

Nu kommer jag ihg. Hon bad att lna min mobil hennes hade laddat ur. Och s var hon borta en stund...

A-ha, sa Kurt, hgt och utdraget, och sg ut som om ha

hade unnit Ljuset.Det blev ingen polisanmlan, r Eva tyckte att Anna psykiska ohlsa var straff nog. Och det kom aldrig mer ngmejl rn Oculus. Det mesta tergick till vardagen r Eoch Kurt.


28/116

32 Vad privatliv?

Men p en punkt blev det aldrig som rr. Paret kunde integlmma hur underbart det varit att benna sig off-the-radar,

s ortsttningsvis blev det varje r en veckas semester uten enda elektronisk pryl i bagaget!

EfterordI det hr scenariot hade Eva bara en vanlig Svensson e er sInte en teknisk expert, inte en insider anstlld vid ngon stordatabas, inte ngon rn den organiserade brottsligheten memycket pengar och stora resurser. nd blev hon s vervakaoch avkldd som hon blev. Hade Evas digistalker varit en annan person mera kunnig, mktig eller vlplacerad hadeden personen kunnat ram nnu mer detaljer om Eva ochennes liv. Hur det skulle kunna g till, och hur datalckorhar gtt till i verkligheten, beskrivs i de ljande kapitlenDr nns ocks tips p hur man skyddar sig. Fr vrigt, omdu vill se kra en i spionprogramvaror r mobiltele onekan du till exempel ta dig en titt p produkterna FlexiSpy 2 och Mobile Spy 3. Fr vrigt avsljades det i september 2013

att den amerikanska avlyssningsmyndigheten NSA har enbakdrr in i de esta mobiltele oner, bland annat iPhone ochAndroid-baserade tele oner.4

Nsta kapitel har viss karaktr av lista, e ersom jag dgr igenom vilka elektroniska otspr som uppstr och vaDre er kommer era kapitel som r av resonerande karakt


29/116

33

3. Hur kan kartlggningenav Eva ske?

Det beskrivna scenariot Evas mardrm r tekniskt mjligredan idag. Det hade som sagt kunnat bli mycket vrre omEvas stalker till exempel hade varit en hackare eller en anst vid ett retag eller en myndighet med en stor databas.

I detta kapitel listas ett antal exempel p elektroniska ospr i vardagen och hur/var de uppstr. Jag har valt att organsera ramstllningen e er typ av in ormation istllet r eapparat/teknologi, e ersom det ju r in ormationsslaget somavgr hur en mnniska kan pverkas. Ngra kllor till data dock generella och kan ge mnga typer av in ormation, och att undvika upprepningar nmns dessa inledningsvis separa

Se ven avsnittet Ngra special all sist i detta kapitel, vdessa av generell karaktr.

Generella kllorSpionprogram. Den som lyckats in ett spionprogram i enmnniskas dator eller mobiltele on har mjlighet att kommt allt. Alla ler kan lsas, e-post och chatt kan lsas, sur akan vervakas och s vidare (gller det en mobiltele on kven geogrask position vervakas). Dr r kan i stort sett atyper av in ormation som behandlas i detta kapitel inhmta


30/116

34 Vad privatliv?

av den som kontrollerar spionprogrammet. Ett sdant kan tilloch med avlyssna rummet och titta in i det (om webbkamera

nns). Internetleverantren/teleoperatren. Av tekniska skl kaninternetleverantren se vilka sajter deras kunder besker och vad de gr p sajterna, vilket i rlngningen ger mjlighatt inhmta mnga av de in ormationsslag som nmns i dett

kapitel. Om man ansluter till en webbplats med https- proto-kollet (istllet r http) r rbindelsen dock krypterad, vilkmed r att internetleverantren bara kan se vilken sajt sombesks och inte vad som utrttas dr. Internetleverantrenhar ocks tekniska rutsttningar att lsa e-post och chatt vilket exempelvis avsljar vnkretsen men ocks mycket ann

Trdlsa ntverk. Om du kopplar upp dig mot ngon annanstrdlsa ntverk, exempelvis i ett kpcentrum eller en restaurang, r ntverksgaren samma tekniska rutsttningar avlyssning som ovan beskrivs r internetleverantren. Omntverket inte r krypterat kan dessutom andra personer som

benner sig i nrheten av ntverket ta del av vad du gr ocheventuellt, om de vill, styra om trak som inte r krypteradDen som kopplar upp sig har ocks lmnat i rn sig det geograska otspret jag var hr.

Var du bef inner digEn modern mnniska lmnar p mnga stt e er sig elektroniska otspr som rjer hennes geograska position, alltslatitud och longitud p jordklotet. En del kllor lmnar kon-tinuerlig positionsin ormation, andra bara vid passage av vis


31/116

35

datainsamlingspunkter eller i vissa situationer. Hr ljer eantal kllor till geograska data om mnniskor:

Mobiltele onen. Mobiler kan p era stt anvndas av obe-hriga r att kartlgga mnniskors geograska positiooch ryttningar. Bland annat har de esta mobiler GPSmottagare, men ven andra positioneringsmjligheter nns

Teleoperatrer . Ett mobilnt skulle inte ungera om inte tele-operatrerna varje sekund knde till var varje mobil bennesig. Samtal och datatrak ska ju kopplas via den nrmastantennmasten. Genom att samtidigt knna av en mobilssignalstyrka rn era master kan teleoperatren ramnoggrannare geogrask position n bara vilken mast som

nrmast (detta kallas triangulering).Enligt EU:s datalagringsdirektiv mste teleoperatrernalngtidslagra vissa data om sina kunder, bland annat mobiltele oners geograska position nr de anvnds.

Appar . De esta mnniskor har mngder av appar instal-

lerade p sin mobil, och dlig koll p vad dessa gr. En dappar snder ver geogrask position till appens utgivare vanligen baserat p den inbyggda GPS-mottagaren. Detta sk visserligen godknnas av mobilens gare d appen installermen mnga gr sdant slentrianmssigt. Dessutom har de vid upprepade till llen visat sig att appar inte sllan lck

och gr saker de inte skulle gra. Ett special all av apparspionprogram med ett sdant kan den som kontrollerar programmet lja tele ongarens rrelser.


32/116

36 Vad privatliv?

Kollektivtra ik. Kollektivtra ik retagen lagrar vanligenin ormation om plats, tidpunkt och kortets nummer varje

gng ett resekort anvnds r att pbrja en resa. Man ka vara anonym, men mnga vljer att registrera namn och personnummer r att rlustgaranti och andra rdelar. Iresekortets har laddats med hjlp av ett betal- eller kreditkornns en identierande koppling ven om kortgaren interegistrerar sitt namn. Vid brottsutredningar har polisen mj-

lighet att ut data rn kollektivtrakens register ver res Biltullar . Varje gng en bil passerar en av Stockholms ellerGteborgs sammanlagt 54 biltullar lagras in ormation omregistreringsnummer, klockslag och vilken plats det handlaom. I en rapport5 har rakverket skrivit om anvndning av

data rn biltullarna r identiering av unika ordon analys av resmnster och restider. Regeringen har beslutaatt polisen i vissa all ska tillgng till data rn biltulla

r brottsutredningar.6 Motsvarigheter till biltullar nns vid vissa broar.

Restidssystem. I Stockholm, Gteborg och Malm nns sys-tem med automatisk inlsning av bilars registreringsnummersy e att mta restider. Dessa kallas restidssystem.7 Kamerornasitter o a vid viktiga gatukorsningar och trakknutpunkter,allts vid andra platser n biltullarna.

Biltjnster . Det rekommer kommersiella digitala tjnsterr bilister som bygger p att bilens geograska positio(GPS-baserad) ver rs till tjnste retaget.


33/116

37

GPS-baserad vgskatt . P era hll rekommer det, eller harrekommit, debatt om in rande av GPS-baserad vgska

Det innebr att ordonsgaren beskattas e er var och humycket han/hon kr. Myndigheterna r allts tillgng tilden in ormationen. Detta har bland annat diskuterats i Ne-derlnderna8 och den amerikanska delstaten Oregon.9

vervaknings rskring . Utomlands rekommer bil rsk-

ringar som bygger p att bilens geograska position (GPSbaserad), hastighet och klockslag ver rs till rskrinbolaget via mobiltele onntet. I Sverige har Folksam Datainspektionens acceptans r att introducera en sdan

rskring.10 Sy et r att kunna erbjuda kunderna rrligarskringspremier (att betala e er tagen risk).

Bilnavigatorer. De GPS-navigatorer som sitter i allt er bilarlagrar genom rda resor dr apparaten har anvnts.

Fartkameror . Sveriges 1077 ast monterade artkameror haidag inte automatisk inlsning av nummerpltar p alla pass

rande ordon (vilket skulle innebra registrering av geogra position). Dock rapporterade media 2011 om underingarn polisens sida p att in ra just detta.11 I Storbritannien

nns ett mycket om attande system av kameror i stder oclngs landsvgar som automatiskt lser in alla passerandbilars nummerpltar och lagrar in ormationen i tv r.

Inkp. Varje gng ett konto- eller lojalitetskort anvnds i enbutik, restaurang, ett parkeringshus eller p annat stlle hainnehavaren lmnat i rn sig sitt digitala otspr, vilket innbr geogrask positionering.


34/116

38 Vad privatliv?

Bankomater . Samma sak gller anvndning av bankomater.

Passerkort och digitala nycklar . Varje gng ett kort anvnds somnyckel lagras passagen, och drmed innehavarens geogras position vid det aktuella klockslaget. Inpasseringssystem mycket vanliga p arbetsplatser, men brjar rekomma vei bostadshus och krvs d o a ven r tkomst till biutrymmen ssom tvttstuga och vindskontor. Datainspektionens

granskning har visat att era bostads retag och bostadsrttreningar brister i sin behandling av de personuppgi er souppstr i de digitala lsens loggler.12

Andra kort . S snart ett personligt kort anvnds r ngonslags digital avlsning kan man utg i rn att geogrask

otspr uppstr. Ett exempel ur mngden r de system r alna cyklar som nns i vissa stder, till exempel StockholCity Bikes.

Facebook. Den stora sociala sajten Facebook driver om attandekartlggning av vad deras medlemmar gr med sin dator ell

mobil. En analys har visat att anvndarens geograska postion r en av de saker som e er rgas mest, och dr r anvsom underlag r riktad annonsering.13 En grov geogrask positionering gr att gra via internet, utan anvndning avGPS-data eller inblandning av ngon mobiltele on.

Positioneringstjnster . Den som ansluter sig till en positio-neringstjnst r att andra ska kunna se var man benner si(och vice versa) blir naturligtvis positionerad. Exempel psdana tjnster r Google Latitude och den svenska tjnstenLociLoci.


35/116

39

Beskta sajterE ersom mnga slutsatser kan dras om en mnniska baser

p vilka sajter hon ver tid brukar beska r sdan in omation knslig. Vissa sajtbesk kan vara av mycket knslkaraktr. In ormation om mnniskors sur ande nns lagra p mnga stllen och skulle kunna lcka p olika stt. H

ljer de viktigaste (utver de generella som redan nmnts

Appar . Det nns mnga appar som rapporterar till sin utgivare vilka webbplatser som besks med den aktuella mobiltelonen.

Facebook. Den som klickar p lnkar till webbplatser ini rnFacebook lmnar e er sig in ormation om det i Facebook

databas. ven om man r utloggad sprar Facebook i viss ustrckning sur andet nrmare bestmt registreras besk pde sajter som p ngot stt r kopplade till Facebook (exem pelvis genom att ha en gilla-knapp). Enligt den amerikansktidskri en Business Insider har Facebook mer n 200 metod

r att spra vad Facebook- anvndarna gr p internet (oc

d avses sur ande som sker utan r Facebook).14

En kvinnasom anvnde sin rtt att begra registerutdrag om sig sjlrn Facebook ck en rapport p 880 sidor.15

Twitter . S lnge man r inloggad p witter registreras allbesk som grs p sajter som har en weet-knapp (en knap

r att skriva witter-inlgg).Google. Den som sur ar med Googles webblsare Chrome ocr inloggad hos Google lmnar e er sig hela sin surfistorikhos Google. Ett annat exempel: I brjan av 2012 avsljad


36/116

40 Vad privatliv?

tidningen Wall Street Journal16att Google och en del andraannonserings retag hade sidosatt de integritetsinstllninga

som mnniskor gjort p sina iPhones, i sy et att spra derasur ande. Detta stadkoms genom en programvarukod somlurade webblsaren Sa ari. Google kan ocks vervaka suraktivitet via Google Analytics, en tjnst som mnga sajtgaanvnder r att statistik om hur beskarna rr sig p sajte

Annonsntverk. De stora ntverk som placerar ut annonser pen mngd olika webbplatser registrerar mnniskors sur andmed hjlp av exempelvis cookies. Drmed bygger de upp eallt strre knnedom om varje sur ares intressen och vanongot som anvnds r att kunna visa personligt anpassadannonser. Metodiken kallas behavioral targeting. I de est

all har annonsntverken rn brjan inte knnedom ommnniskors identitet, bara anonyma proler, men den ano-nymiteten r ganska brcklig. Exempelvis gr besk p sociasajter o a att det blir mjligt att stta namn p prolerna. Nyateknologier som supercookies och digital ngerprinting gdet svrt r anvndarna att stta stopp r annonsntverken

sprning, det rcker inte lngre att radera cookies.17

Webbplatserna sjlva. Det nns mnga knep r gare till webbplatser att lgga samman tv och tv r att knnedom vilka som besker deras sajt. Webblsare lmnar o a esig ett ngeravtryck som r unikt. Du kan testa uniciteten

hos din egen webblsare med hjlp av en tjnst som tillhandahlls av medborgarrttsorganisationen Electronic FrontierFoundation.18


37/116

41

E-post, sms och ringandeIn ormation om vem man ringer, mejlar och sms:ar avslj

rsts vilka vnner man har, men den kan avslja mycket mn s. Det kan exempelvis rra sig om sjukdomar, politisk pre erenser och andra sikter. Innehllet i meddelandena sg

rsts nnu mer. Denna typ av in ormation kan nnas hodessa aktrer (utver de tidigare nmnda generella):

Globala internet retag . Internationella jttar som Google,Yahoo, Microso t, Apple och Facebook har naturligtvitillgng till sina kunders e-postmeddelanden, sms-substitudirektmeddelanden liksom andra meddelanden som de hanterar, vad n de kallas.

Arbetsgivare. Sjlvklart har arbetsgivare mjlighet att ta delav e-post som gr till och rn sina anstlldas konton. D

har ocks teknisk mjlighet att ta del av privat e-post somanstllda skickar eller tar emot via exempelvis Gmail ellHotmail, om det sker rn arbetsgivarens dator.

Skype. Vilken tillgng har Skype till sina kunders ringandeoch sndande av meddelanden? Kan de till exempel avlysssamtalen? Frgan vcktes i brjan av 2013 av 45 medborgarttsgrupper, som i ett brev till Skypes gare Microso begbesked.19 Klart r i alla all att vissa lnkar som Skype-anvdare skriver i sina chattmeddelanden ver rs till Microso20

E er Edward Snowdens avsljanden mste man utg rn aNSA har tillgng till Skype-konversationer (liksom till demesta p ntet).


38/116

42 Vad privatliv?

Vad mnniskor kperDet r knappast knsligt om det kommer ut att en mnniska

kpt en pse potatis, men det nns mnga andra inkp somkan vara av knslig karaktr. Hr ljer exempel p hur in omation om inkp samlas in, lagras och skulle kunna avlyssna

Sur ande. Den som skaffar sig tillgng till en mnniskassur ande r ocks knnedom om vilka varor hon kper

e-butiker. Se avsnittet Beskta sajter ovan. Bonuskort i butiker . Den som drar sitt bonuskort i kassan gerbutikskedjan mjlighet att spara identierad in ormation ominkpen i databasen.

Kortbetalning . ven om det r ett steg omstndligare harbutiken teknisk mjlighet att koppla ett inkp till en viss person om personen betalar med kort, ven om ngot bo-nuskort inte dras.

E-handel . Kper man p ntet r det nrmast en sjlvklarhet

att e-butiken lagrar in ormation om dina inkp. De lagrar vanligtvis ocks data om vilka varor du har tittat p, samt vrigt vad du har gjort p deras sajt.

Kort retag . Kort retagen har rsts tillgng till in ormationom varje gng kortet anvnds: Inkpsstlle, tidpunkt och

belopp. Dock inte exakt vad som kptes. Handlar man i enstormarknad kan kort retaget dra eller inga slutsatser o vad man kpt, men handlar man i en specialbutik r situatio-nen en annan. Den som handlat i Asiatiska matmarknadenhar rmodligen kpt asiatisk mat.


39/116

43

Facebook. Ett samarbete med datainsamlare ger Facebook till-gng till viss in ormation om mnniskors inkp, inte bara p

webben utan ven inkp gjorda i ysiska butiker (tminstogller detta i USA).21

Vad mnniskor lserEn mnniskas lsande av artiklar, tidskri er och bcker kaibland sga vldigt mycket om henne. Det kan rra sig om

sikter, vrderingar, intressen och planer. Hr ljer exemp p hur elektroniska otspr om mnniskors lsande kauppst.

Sur ande. En mnniskas sur ande sger o ast mycket om vahan eller hon lser (se Beskta sajter).

Facebook. Facebook har som nmnts ett stort intresse av in-ormation om vad anvndarna lser. De lagrar data om vilk

lnkar deras anvndare klickar p. Mer om detta nner du min skri Storebror p Facebook, som nns kostnads ritillgnglig p ntet som pd .

Bokldor . Kper man en viss bok i en ysisk bokhandel elleinternetbokhandel, och gr det p ett identierande stt, lm-nar man naturligtvis otspr e er sig. Den in ormationen gatt det kan betraktas som sannolikt att du lser den aktuellaboken (men det kan rsts vara en present).

E-bcker . Den som lser e-bcker p en srskild e-boksplattalper risken att utstta sig r snokande. Det nns mnglsplattor och de ungerar olika, men i varierande utstrckning rekommer bde registrering av vilka bokskningar


40/116

44 Vad privatliv?

anvndare gr och vilka bcker han/hon verkligen lser. I edel all registreras till och med vilka understrykningar lsar

gr under lsningen. Mnga e-boksrelaterade retag delamed sig av insamlade data till andra retag. Den amerikansmedborgarrttsorganisationen Electronic Frontier Founda-tion har gjort en ambitis sammanstllning av hur nyknade olika lsplattorna r.22

Biblioteksln. Bibliotek lagrar naturligtvis mnniskors ln isina datasystem. Via hackning eller korrupt personal skullden in ormationen kunna hamna i ortta hnder.

Radioetiketter . Mnga bibliotek har numera satt radioetiket-ter (RFID) i sina bcker. Under vissa omstndigheter kan de

vara mjligt r en tekniskt avancerad person att med hjlav en antenn lsa av radioetiketterna (om han eller hon lyckakomma nra, exempelvis p bussen) och drmed in ormtion om vilka biblioteksbcker en annan person har i sin vska. Det kan till och med rcka med en mobiltele on att gra en obehrig avlsning av RFID-chip.23 Dock krvs i

de esta all tillgng ven till bibliotekets databas, dr bokenummer matchas mot dess titel.

Musiklyssnande och tevetittandeFrr hade ingen annan mnniska ngon aning om vilken

musik du tyckte om, i alla all inte e er att du hade stoppaned den nyinkpta LP-skivan i psen i affren. P samma s var tevetittandet av helt privat karaktr. Nr bde musik ochteve nu har digitaliserats r situationen en annan. Hr lje


41/116

45

ett antal aktrer/metoder som skulle kunna sprida knnedomom ditt musiklyssnande och tevetittande.

Spoti y. Om du anvnder Spoti y r att lyssna p musik hade naturligtvis data om dina spellistor och val av ltar/artiste

Facebook. Om du anvnder bde Spoti y och Facebook in-ormeras dina Facebook-vnner om vilka ltar du lyssnar p

svida inte den unktionen stngs av. D har dock Faceboosjlva nd tillgng till ditt musikval.

iTunes. Kper du musik rn Apples tjnst i unes har natur-ligtvis Apple tillgng till ditt val av ltar/artister.

Teve: I mnga all kan leverantren av tevekanaler via digtalboxen se exakt vilka teveprogram man tittar p i ett visshushll vid en viss tidpunkt.

Streamad lm. Fretag som streamar lm till hushll kan hamjlighet att se vilka program/ lmer ett visst hushll titta

p. Elmtare. v orskare kunde i ett orskningsprojekt anvndmtdata rn en elmtare r att analysera vilken lm so visades p en teveapparat.24 Det hela bygger p att en teveap- parats momentana el rbrukning beror p hur ljus bild som

visas, och ljushetens variation som unktion av tiden r unr varje lm.


42/116

46 Vad privatliv?

Umgnge och vnkretsVilka vnner man har och vilka man i vrigt umgs med

in ormation av mycket privat karaktr. Hr ljer ett antastt p vilka den in ormationen idag lagras digitalt elleroch skulle kunna avlyssnas (utver de inledningsvis nmndgenerella stten):

Mobilen. En mobiltele on r en guldgruva r den som r

intresserad av att kartlgga en persons vnkrets och umgngAdressbok och loggen ver tidigare kontakter via tele on, smeller e-post utgr mycket goda kllor. Via elaka eller lckandappar, liksom via spionprogramvaror, kan in ormationenkomma i ortta hnder. Fr ngra r sedan lyckades ett skerhets retag i USA bygga ett s kallat Bluetooth-gevr so

kunde avlsa en mobiltele ons adressbok p 1.600 meteravstnd (utan spionprogram eller app).25

Avlyssning av dator.Via spionprogramvaror eller anvndningav icke-krypterade trdlsa ntverk kan obehriga komma adressbok och annan detaljerad in ormation om umgnge

och vnkrets.Sociala ntverk, srskilt Facebook, har in ormation om sinaanvndare som mjliggr en mycket lngtgende kartlggning av deras umgnge och vnkrets.

Trakdatalagring . Det av EU beslutade Datalagringsdirek-tivet innebr att teleoperatrer/ internetleverantrer lggsatt lagra s kallade trakdata rn sina kunders trak, vilkinkluderar in ormation om vilka personer som har ha kon


43/116

47

takt via tele on, e-post eller sms. Detta utgr ett mycket bunderlag r vnkretskartlggning.

Webbmejl . Globala internet retag ssom Google, Microsooch Yahoo har mjlighet att kartlgga sina anvndares umgnge om dessa anvnder retagens respektive e-posttjn

sikter och vrderingarGenom att lja en mnniskas digitala liv gr det o a att dslutsatser om hennes sikter och vrderingar. Det kan blanannat ske p dessa vis:

Via sur ande. Valet av sajter sger o a mycket om vilka sikteoch vrderingar en mnniska har. Se Beskta sajter.

Via lsande. Digitalt lsande kan ske p annat stt n genomatt sur a, och r mnga gnger avsljande r mnnisksikter och vrderingar. Se Vad mnniskor lser ovan.

Via Facebook. Mnga mnniskor lter sina sikter och vrde-ringar tydligt avspeglas i sin aktivitet p Facebook och andsociala ntverk. Det handlar inte bara om vad de skriver i sistatusuppdateringar, utan ven vilka grupper de r med i, vade gillar, vilka vnner de har och vilka lnkar de klickar

Via Google. Internetgiganten Google har ver tid stora mjlig-heter att sammanstlla en detaljerad prol ver de anvndarsom har era av retagets tjnster och dessutom hller sinloggade hos Google. Skningar, sur ande, mejlande til

rn Gmail (bde innehll och mottagare/avsndare) och


44/116

48 Vad privatliv?

anvndning av Facebook-konkurrenten Google+ hr tillde aktiviteter som kan ligga till grund r sdan prolerin

som sannolikt ger in ormation om sikter och vrderingar. Jer av Googles tjnster en person anvnder desto strre bliretagets proleringsmjligheter.

KontokortsnummerI USA har det visat sig att kortnummer och annan in ormation p kreditkort i vissa all kan stjlas trdlst med hjlp en mobiltele on. Det gller kort som har berrings ri kommunikation. Medie retaget CBC News bevisade vren 201att en sdan in ormationsstld r mjlig, r den som kommnra offret, genom att anvnda en mobiltele on med NFC(Near Field Communiation) och en kostnads ri app. Stldentog unge r en sekund att genom ra.26 Kortnummer kannaturligtvis ven stjlas p mera traditionella vis, exempelv via bedrgliga webbplatser och ntske.

Hlsa och sjukdomarIn ormation om hlsa och sjukdomar r o ast av knsligkaraktr. Sdan in ormation nns eller kan nnas tillgngli p ett antal stllen. Hr ljer exempel p var och hur in ormtionen skulle kunna komma ut (utver de generella kllorna)

Patientjournaler . Sjukvrdens journaler r numera digitala,och tyvrr lmnar skerhetstnkande och integritetsskydden hel del i vrigt att nska. Allt er polisanmls r datintrng skrev exempelvis tidningen Vrd okus i april 201


45/116

49

och sy ar d p vrdpersonals obehriga lsande av patien journaler.27

Sur ande. Via mnniskors sur ande nns o a mjligheter attdra slutsatser om deras hlsa och sjukdomar, eller tminstongra intelligenta antaganden om detta. Se Beskta sajterovan.

Sociala medier. Mnga mnniskor skriver sjlvmant omsina sjukdomar och hlsoproblem p Facebook och andrasociala medier. Medlemskap i Facebook-grupper om visshlsotillstnd kan ocks vara avsljande, liksom gillandehlso- eller sjukdomsrelaterade reteelser. Den helhetsbidetta ger kan gra det sannolikt att en viss person har ett vis

hlsotillstnd.Trakdata. Att exempelvis ringa eller skicka e-post till en psykoterapeut eller hjrtklinik resulterar i elektroniska otspsom kan ligga till grund r antagandet att personen i rga h vissa typer av hlsoproblem. I en underskning som gjorde

yskland 2008 sger 52 procent av de intervjuade att de meanledning av trakdatalagringen hos tele/internet retagrmodligen inte skulle anvnda telekommunikation

kontakter med drogavvnjningsrdgivare, psykoterapeuterrelationsrdgivare och liknande.28

Google. Ett retag som Google har som nmnts stora mjligheter att sammanstlla en prol ver de anvndare som haera av retagets tjnster och dessutom hller sig inloggahos Google. I denna kan sannolikt hlsoin ormation ing.


46/116

50 Vad privatliv?

Lyssna och titta in i bostaden

Dator . Med hjlp av ett spionprogram kan den inbyggdamikro on och kamera (webcam) som mnga datorer har an vndas av en obehrig r att lyssna och titta in i rummet ddatorn str. Det gller s lnge den r p och har internetuppkoppling. I maj 2013 talades en nlndsk man r att h

otogra erat unga kvinnor med den inbyggda webbkamera

i deras datorer, e er att ha installerat spionprogramvaror, skallade Remote Administration ools, p deras datorer.29 idningen Hu vudstadsbladet skriver: Ratting har bliv

mnnens och pojkarnas nya olagliga hobby p ntet. De tittar p unga kvinnor genom deras webbkameror, samlar inlttkldda bilder och spelar dem spratt.

Mobil . En mobiltele on som rsetts med en spionprogram vara kan som nmnts anvndas av en obehrig r att avlyssinte bara tele onsamtal utan ven rummet dr tele onenbenner sig.

Teveapparat . Samsungs sljer en serie teveapparater vid namnSmart Hub som har inbyggd kamera och mikro on. r 201hittades en svaghet som gjorde det mjligt r hackare ataktivera dessa och drmed lyssna/titta in i rummet.30 Ett antal

retag har eller planerar teveapparater och digitalboxar meinbyggd kamera, bland annat Intel.31 De amerikanska kabel-

teve retagen Verizon och Comcast har patentskt varsinteknologi som bygger p att mnniskor observeras ramteven med hjlp av en digitalbox innehllande kamera, mikro on och sensorer.32


47/116

51

Dataspel . Microso s nya (2013) spelkonsol Xbox One harmikro on, mrkerseende kamera och internetuppkoppling

Rent tekniskt r det drmed mjligt r Microso att tittaoch lyssna in i de bostder dr apparaten str ven nr deinte anvnds ( rutsatt att sladdarna inte dras ut).33 Och kanMicroso titta s kan rmodligen NSA...

Biltjnst . Vissa bilar har en digital tjnst med internetupp-

koppling, navigering och mjlighet att hjlp rn en centVolvo On Call r ett sdant system. I USA har polisen vidminst ett till lle rmtt retaget bakom den typen av btjnst att aktivera bilens inbyggda mikro on s att de resandkunde avlyssnas. Det skedde p distans, utan ingrepp i bilen34

El rbrukning . Genom att kontinuerligt registrera el r-brukningen hos ett hushll gr det att notera vilka elektriskaapparater som anvnds, e ersom varje apparat har sitt unikelektriska ngeravtryck. ekniken kallas Residential PowLine Surveillance.35

Andra digitala apparater . Explosionen av antalet digitalaapparater i bostder ger stora tekniska mjligheter att ver vaka vad mnniskor gr hemma, ngot som bland annat hauppmrksammats som en stor mjlighet av den amerikanskunderrttelsetjnsten CIA.36

Utskrifter och fotokopiorMan skulle kunna tro att utskri er rn skrivare och kopiogjorda i kopieringsmaskiner r anonyma, men s r o a int

allet. Ett antal skrivarmodeller och kopiatorer r rsedd


48/116

52 Vad privatliv?

med en halvhemlig teknologi som rser varje utskri /kopimed en kod, osynlig r blotta gat, som innehller in orm

tion om bland annat apparatens serienummer och datum/klockslag r utskri en.37 Detta mjliggr i en del all spr-ning av ett papper till en viss mnniska, eller tminstone tilett hushll eller en arbetsplats.

Ngra specialfallP grund av sin speciella karaktr av att vara mer eller mindallom attande har jag brutit ut ngra vervakningsinstanseoch in ormationskllor ur ovanstende genomgng. Dessskulle annars terkomma under samtliga ovan rekommandrubriker.

FRA . Frsvarets Radioanstalt har teknisk mjlighet att idetalj g igenom all data- och tele ontrak som passeralandets grnser. Detta ger, rent principiellt, mjlighet att tadel av mnga av mnniskors innersta hemligheter (srskilt kombination med programvaror r exempelvis mnsterigen

knning). Myndighetens digitala vervakning r omgrdadav ett detaljerat regelverk med mnga restriktioner. FRA haexempelvis inte tilltelse att anvnda sig av in ormation souppstr i Sverige, skickas utomlands r bearbetning (exempelvis hos en utlndsk internetbaserad tjnst) och sedanskickas tillbaka till Sverige. Den positivt sinnade utgr i r

att FRA ljer regelverket, men det saknas inte indikatione p motsatsen.38

NSA . Den amerikanska myndigheten r global avlyssningNational Security Agency, svvar som en osynlig ande ve


49/116

53

allt som har med digital integritet att gra. De har som bekanmycket stora mjligheter att avlyssna och vervaka digit

kommunikation, internettjnster, databaser med mera, ochde har knckt (eller skaffat sig bakdrrar till) viktiga kryptringprodukter och krypteringsprotokoll.

Allt detta underlttas av det aktum att de esta program varor och I -tjnster som anvnds ver hela vrlden r aamerikanskt ursprung. Bland annat underlttas skapandet av

bakdrrar (hemliga ingngar). Begreppet bakdrrar anvndo ast i samband med programvaror, men ven hrdvara kaha bakdrrar. Dr r r det av betydelse att ocks en hel dhrdvara (som routrar, mobiltele oner och datorer) r avamerikanskt ursprung. P de amerikanska myndigheter somhanterar hemlig in ormation r inte datorer av det kinesis

mrket Lenovo anvndas, e ersom de anses kunna ha bakdrar inbyggda i sjlva hrdvaran.39 Den misstnksamme kantolka detta som en varning om att amerikanerna kanske sjlvbygger in bakdrrar i sin egen hrdvara.

Kasserade apparater . Mnga mnniskor kasserar datorer, mo-

biltele oner och andra digitala apparater utan att genom en ordentlig datarensning. Det rcker inte med att raderamaterialet p vanligt stt, en srskilt raderingsprogramvarmste anvndas. En dator eller mobiltele on som har anvnunder en tid r en veritabel guldgruva r en nyken obehrom den inte rensats p ett adekvat stt.40 Observera att ven

skrivare/kopiatorer av mera avancerad modell o a innehller en hrddisk som kan ha kvar utskrivet/kopierat material

Om appar . Appar r en stor risk aktor nr det gller datas-kerhet p mobiltele oner. Appar kan innehlla virus, spion


50/116

54 Vad privatliv?

program och andra slags elak kod. Det r vanligt att appaver r data rn mobilen till den som ligger bakom appe

I december 2010 gjorde den amerikanska tidningen WallStreet Journal en underskning av 101 appar r att se vilksom ver rde in ormation rn tele onen till annonsrDet visade sig att 56 av apparna ver rde mobilens unikID-nummer, 47 ver rde tele onens geograska positiooch 5 ver rde anvndarens lder, kn och andra personlig

data (som tele onnummer och kontaktlista).41

teridentif ering och mnsterigenknningMnga gnger av rdas integritetsanhngares oro in r insaling av detaljerade personliga data med att de anonymiserainnan de lagras. De tillhrande identiteterna tas allts bort.Detta skydd av den personliga integriteten r dock inte alltids starkt, e ersom det ibland r mjligt att teridentiera personerna bakom in ormationen.

Exempelvis sger Peter Eckersley, som r doktor i datalogoch verksam vid den amerikanska medborgarrttsorganisationen Electronic Frontier Foundation, att det rcker medknnedom om en mnniskas kn, postnummer och delsedag (rtal krvs inte) r att unikt kunna identiera honomeller henne. Generellt r det s att nr era urvalskriterierkombineras blir det o a bara en enda person kvar i den grupsom upp yller alla krav.

Ett exempel: Om en person skulle skaffa en ny och anonymmobiltele on, tillsammans med ett nytt och anonymt SIM-kort, och sedan ortstter att ringa och skicka sms som vanlis r det tekniskt mjligt r teleoperatren att identiera personen via kontaktmnstret. Samkrning med tidigare lagrad


51/116

55

in ormation om identierade kunders kontaktmnster visad att det bara nns en enda person r vilket kontaktmnstre

verensstmmer. Fr arandet kallas mnsterigenknning.Man behver inte ens ringa. Forskare vid MassachusettInstitute o echnology har kommit ram till att mnniskor

ryttningar, s som de kan mtas via deras mobiltele onr s unika att det rcker med yra mtningar (bestende atid och plats) r att identiera en viss mnniska.42

Vid avsljandet av den av skerhetsskl mycket knsligkrleks rbindelsen mellan den dvarande amerikanske CIAche en och yrstjrnige generalen David Petraeus och rtaren Paula Broadwell lyckades FBI knyta komprometterande-postmeddelanden till Broadwell trots att hon vidtagit lngtgende rsiktighetstgrder r att anonymisera sig. Ho

anvnde ett anonymt Gmail- konto, och hon loggade aldrigin p det rn sin bostad eller arbetsplats, utan bara nr ho var anonymt uppkopplad via ett trdlst ntverk p ngot avde hotell hon bodde p. Via Gmail hade FBI tillgng till dIP-nummer som anvnts r att komma t kontot. Dessa gictill ett antal hotell, dock helt utan personlig in ormation. Me

FBI samkrde de aktuella hotellens gstlistor r de dagar inloggning p Gmail hade gjorts, och det var bara ett namsom hela tiden terkom: Paula Broadwell.43


52/116

56 Vad privatliv?


53/116

57

4. Betydelsenav NSA:s spionage

Under 2013 har vrlden skakats av en serie avsljanden omhur lngtgende den amerikanska vervakningen och avlyssningen r. Det handlar om USA:s myndighet r globavlyssning, National Security Agency (NSA), som genom visselblsaren Edward Snowdens rtjnst har avsljats s

en global blcksk vars ron- och gon rsedda tentakltrnger in i de esta av I - samhllets skrymslen och vrr.Mnga kanske tnker att NSA utgr ett hot r terrorister

och grov organiserad brottslighet och det r bra men atvanliga mnniskor knappast berrs. Det r emellertid eav era skl.

Fr det rsta kan man konstatera att det amerikanskaspionaget riktar sig mot en mycket bredare mlgrupp n terrorister och maffiagrupper. Politiker och politiska institutionei mnga lnder str skerligen under amerikansk vervakninliksom retag som r eller kan bli intressanta i ett strre samanhang (genom att vara stora p marknaden eller genom at

ha ngon srskild tillgng, ssom spetsteknologi).Fr den som tnker med ett par stegs ram rhllning det uppenbart att detta strker USA och amerikanska intres-sen, och att det o ast sker p bekostnad av andra lnder ocderas intressen. Om USA exempelvis kan n bttre resulta


54/116

58 Vad privatliv?

i en politisk rhandling med andra lnder p grund av sitspionage s blir ju avtalet smre r de andra lnderna, vilk

i rlngningen drabbar deras medborgare.Om NSA gr dataintrng hos icke-amerikanska retagsom r med och bjuder i stora internationella upphandlingaroch sedan delar med sig av de inhmtade affrshemligheterntill de amerikanska retag som kmpar i samma upphandling s kar naturligtvis sannolikheten r att ngot av d

amerikanska retagen tar hem ordern. Och d drabbas deavlyssnade retagen av ett ekonomiskt bakslag, som i lngningen ortplantar sig i de aktuella lnderna. Det handlaallts om att ver ra sysselsttning och vlstnd rn andlnder till USA. Effekten blir densamma om NSA inhmtarin ormation om icke-amerikanska retags eller orsknin

institutioners spetsteknologi och lmnar ver materialet tillamerikanska retag.Den som tvivlar p att NSA:s dataintrng, spionage och

avlyssning riktar sig mot andra lnders politiska institutio-ner/ledare och andra lnders retag rekommenderas attlsa dokumentet Amerikansk avlyssning rn Echelon ti

Prism. Detta utgrs av tv kapitel ur min bok vervakadsom utkom p Liber rlag men nu r slut p rlaget. Dritt tillgngliga dokumentet nns p Den Nya Vl rden

webbplats under iken Integritetsombudsmannen (du kanocks googla ram det).

E ersom NSA:s verksamhet delvis handlar om ver rin

av vlstnd berr den oss alla. Det blir inte mindre sant avatt effekten inte kan mtas, vilket dremot tyvrr skapar ett pedagogiskt problem. Det r lttare att bortse rn det maninte tydligt kan se och mta.


55/116

59

NSA:s ohemula nykenhet och avsaknad av moral orsakadock ven andra typer av skador. Vad de har gjort r inge

mindre n att angripa I -samhllets sjl. De har rsvaginternationella standarder r kryptering, vertalat eller presat teknik retag att bygga in bakdrrar eller rsvagningi sina krypteringsprogram och andra produkter, rsett gigantiska undervattenskablar med avlyssningsanordningarbyggt avlyssningsgrnssnitt mot de digitala ntverken p

mnga andra platser, och skaffat sig tillgng till innehll somnniskor ver hela vrlden i rtroende har lmnat ver tretag som Facebook och Google.Som ett resultat av detta har nu rtroendet r det mo

derna samhllets digitala in rastruktur till stor del allbort. Det stller till med stora problem r retag, state

och andra. Hur ska databehandling, kommunikation ochdatalagring egentligen g till nr nstan varenda sladdstumkan misstnkas ha ron? Nr man inte ens kan lita p destora vrldsledande leverantrerna av hrdvara, mjukvaroch tjnster? Nr det verkar vara p grnsen till omjligt asnda kondentiell in ormation utan risk r att den snappa

upp av obehriga?Resultatet kan bli kade kostnader r de enskilda retgen och organisationerna, och en bromskloss p all verksamhet som r av knslig natur. I rlngningen kan det leda tilgre tillvxt. Allt gr helt enkelt trgare i en vrld dr mamste misstro den digitala in rastrukturen. I skrivande stun

(september 2013) har vi knappt hunnit se resultaten av dettamen tv exempel har nyligen visat sig.I Frankrike har premirministerkontoret rbjudit mi-

nistrarna att anvnda andra mobiltele oner n oerem, somtillverkas av det ranska retaget Tales, nr de avhandla


56/116

60 Vad privatliv?

kondentiella rgor.44 Reaktionen r naturlig, men sorglig.I rlngningen kan man ana risken r en slags avlyssnin

betingad protektionism, dr sm retag i mnga olika lndetillverkar dliga produkter (eller dliga tjnster) till hga priser. Alla r rlorare p den utvecklingen.

Det andra exemplet kommer rn Brasilien, dr presidenDilma Rousseff rbereder lagsti ning om att utlndska I

retag mste rlgga sina datacentraler till Brasilien om

vill vara verksamma i landet.45

Att p det viset rska skyddasin in ormation genom att hlla den inom landet r en naturlig reaktion. yvrr gr den helt p tvrs mot I -samhlletsjl. Internet och den digitala in rastrukturen blir effektivbara nr grnser ritt kan korsas och geogran helt enkelignoreras. Det r s I ungerar. Lnders och retags ber

tigade strvan e er att undg den amerikanska blckskenriskerar allts att driva ram en utveckling som yttar oss teller tjugo r bakt i tiden, och rsmrar mjligheterna titillvxt och innovation. Detta r en viktig del av den skadasom NSA har rorsakat vrlden.

Nationalism, protektionism och en bromskloss p ekono-

miska aktiviteten r allts reteelser som vi kan komma aha NSA att tacka r.Men det rcker inte med detta. Ytterligare en skada som

NSA rorsakat r att de aktivt har rsmrat skerheten pinternet. De svagheter i krypteringsprotokoll och krypte-ringsprodukter och andra slags bakdrrar som NSA har drivi

ram kan komma att upptckas och utnyttjas av organiserabrottslighet, terrorister och andra ljusskygga grupper. Om ssker har vi verkligen hamnat ur askan i elden.

Det brustna rtroendet r internet och den digitala vrldens vriga in rastruktur kan ocks andra konsekven


57/116

61

n de ovan nmnda. I mnga lnder har man exempelvis dikuterat in randet av s kallad e-rstning (e-demokrati), allt

att rsta via internet. r det e er NSA- skandalen verkligemjligt att skapa det rtroende r de tekniska lsningarsom krvs r att mjliggra detta? Vgar mnniskor exe pelvis lita p att valhemligheten r garanterad vid e- rstnin

Lt oss g till nsta risk med NSA:s vervakning. nkom Edward Snowden istllet r att lmna ut in ormatio

om vervakningssystemen till pressen hade anvnt avlysnad in ormation om mnniskor r att berika sig sjlv? Oman har tillgng till stora delar av vrldens e-post, sur andsms:ande, acebook:ande och liknande har man ocks vdiga mjligheter att gna sig t exempelvis utpressning. Dein ormation som NSA:s olika system kan ta ram skul

ocks kunna anvndas av en omoralisk person r att gexceptionellt goda affrer p brsen (med hjlp av insidein ormation). Uppnningar skulle kunna stjlas och kansksljas. Listan kan nog gras lng. Via bakdrrar r det ockmjligt att rrstyra mnniskors datorer, vilket exempelviskulle kunna anvndas r att stta dit mnniskor r bro

de inte har begtt.Detta aktualiserar rgan hur mnga personer det nnssom kan koppla in sig till blckskens ron och gon. EdwaSnowden kunde det, trots att han hade en relativt lg positionhos NSA:s underentreprenr Booz Allen Hamilton. Enligtnyhetstjnsten ZDnet nns det unge r 1000 personer inom

NSA (inklusive dess underentreprenrer) som liksom EdwarSnowden har behrighet som systemadministratr. EnligtZDnet har dock ven personer som saknar denna behrig-het en strre grupp tillgng till NSA:s hemliga data.46 Ingen siffra anges. Man kan ocks konstatera att det i USA


58/116

62 Vad privatliv?

nns 1,4 miljoner mnniskor med skerhetsklassningen topsecret, vilket r den hgsta klassningen och den som Edwar

Snowden hade.47

Det nns allts vldigt mnga potentiella lckor, och detrcker egentligen med en enda r att orsaka stor skada r mnniskor vars avlyssnade data blir missbrukade. Ngot somkar oron r att Edward Snowden kunde ladda ned ett s stortantal topphemliga dokument utan att systemets inbyggda

varningsklockor ringde. Det tyder p en lg skerhetsniv pen plats dr skerheten borde vara extremt hg.Nsta risk r att NSA:s ramspionerade in ormation ham

nar i ortta hnder genom intrng uti rn; hackerattacker.Den som helt av rdar mjligheten att en myndighet somNSA skulle kunna bli hackad rekommenderas att lsa kapitle

Exempel p intrng och datalckor lngre ram i denna boDet nns en diskussion om huruvida vi i vrlden utan rUSA ska bemta det amerikanska spionaget mot oss medtekniska eller politiska medel. Det senare har rslagits a vissa europeiska politiker, som vill trffa en verenskommelse med amerikanerna om att de ska sluta spionera p oss

Sdana tankar mste av rdas som ljevckande. Kanske rdet sig bara om ett spel r gallerierna, som sy ar till att lugmedborgarna och slut p debatten. ill saken hr att en delnders skerhetstjnster har ngrarna i syltburken tillsam-mans med NSA, som de samarbetar med (dit hr Sverige)Dessa verkar ha en dubbel roll som bde offer och partner.

Jag skulle vilja avsluta detta avsnitt med att mla upp etriktigt skrckscenario. Det resonemanget vill jag inleda meatt pminna om den legendariska FBI-che en J. Edgar HooveHan var che r den amerikanska ederala polisen FBI ir, rn 1924 till 1972, under tta presidenter. Var r satt ha


59/116

63

s lnge? Jo, alla var rdda r honom e ersom han satt s mycket komprometterande in ormation om i princip all

makthavare. Inte ens presidenter vgade utmana J. Edgar Hoo ver, s han blev kvar p sin post tills han avgick med dden48nk om denne psykopat hade levt idag och varit che

NSA? anken svindlar. Han hade sannolikt kunnat skaffasig tillgng till mycket strre mngder komprometterandein ormation n Hoover gjorde under 1900-talet. Kanske had

J. Edgar Hoover i 2000-talsversion, som che r NSA, i rdolda mer eller mindre kunnat styra hela USA genom hooch utpressning. Vid nrmare e ertanke, skulle det verkligekrvas att han eller hon varche r NSA? Och vid nsta e er-tanke, r det bara USA som han eller hon skulle kunna styra

Man kan rga sig har ens amerikanerna sjlva rst

vilket monster de har skapat?


60/116

64 Vad privatliv?


61/116

65

5. Integritetshotsom vntar runt hrnet

Som om inte de bentliga hoten mot den personliga inte-griteten skulle vara nog kan man konstatera att ett antal nyasdana kan anas runt hrnet. Bakomliggande drivkra er den tekniska, marknadsmssiga och politiska utvecklingenHr ljer ngra reteelser som jag i det sammanhanget sk

vilja sta uppmrksamheten p. Det kontantlsa samhllet . Man har lnge pratat om detkontantlsa samhllet som en tnkbar (n) ramtidsvisionmen nr det nu har brjat dyka upp kontaktlsa butiker knnscenariot inte lngre s avlgset. Om och nr mnnisko

inte lngre kan genom ra vardagliga betalningar med deanonymitet som sedlar och mynt ger s r den personligintegriteten dd. D kan man inte ens kpa en veckotidningeller en dosa snus utan att det registreras i databaser. Vrbetalningar utgr en nrmast total spegelbild av vra liv.

Big data. Big data r in ormation som uppstr i riktigt stordatabaser med riktigt stort underlag. Det kan rra sig omtelebolags data om kundernas trak, stora e-handelssajterdata om vad kunder tittar p och vad de bestller, och biltullars in ormation om passerande ordon. Ett paradexemp


62/116

66 Vad privatliv?

r rsts Googles in ormation om skningar, ett annat Facebook. Genom att samkra olika big data-register,

och/eller anvnda programvaror r mnsterigenknning,kan ovntade och lngtgende integritetshot uppst. kadanvndning och tilltagande kommersialisering av big databetraktas inom I -branschen som en av de s kallade me-gatrenderna. Frskringsbolag, banker, kreditbedmare,skattemyndigheter och rskringskassan hr till dem som

skulle ha mycket att vinna p anvndning av personuppgi esprungna ur big data.

Smarta kameror . Dagens vervakningskameror, som i deesta all r dumma, r enligt mitt rmenande aningevervrderade som integritetshot. Situationen rndras

dock radikalt nr kamerorna blir smarta och kopplas tilldatabaser, en utveckling som redan kommit en bra bit p vgI Sverige har vi redan p vissa hll (bland annat i biltullarnaautomatisk inlsning av bilars nummerpltar, vilket gr attmnniskors ryttningar automatiskt, i masskala, hamnar databaser. Vid horisonten kan man ana ett tnkbart samhlle

dr kameror med automatisk ansiktsigenknning p motsva-rande stt lagrar in ormation i databaser om var mnniskobenner sig.

vervakade bilar. Risken r verhngande att vra resor medbil kommer att vara vervakade och registrerade i ramti

som inte ligger s lngt bort. De ovan nmnda smarta ka-merorna r inte det enda hotet. Ett minst lika stort hot rGPS-baserad vgskatt, rskring och artvervakning abde plats och art kontinuerligt samlas in med GPS-hjlpoch via mobiltele onnten snds ver till myndigheter och


63/116

67

andra aktrer. Ytterligare ett stort hot r de kommersielladigitala tjnster som inom kort kommer att vara en integre

rad och sjlvklar del i nya bilar. Mnga av dem kommer ainnehlla geogrask positionering, vilket tillsammans mebilens mjlighet att snda data via mobiltele onntet skapaett stort integritetshot.

Radioetiketter . S kallade radioetiketter (RFID) brjar stort

genomslag i samhllet. Sdana nns, eller kommer snart annas, p exempelvis kollektivtrakkort, kreditkort, diversinpasseringskort och biblioteksbcker. ester grs med RFIDi klder.49 Det arliga med dessa kretsar r att de r trdls(viket rsts ocks r hela vitsen med dem). Som nmnhar larmrapporter kommit om att bedragare i situationer dr

trngsel rder kan lsa av nummer och andra data p mnniskors kontokort genom att ha en apparat med en liten antennunder jackan.50 Vad hnder om snokar p motsvarande sttkan lsa av vilka bcker personen intill p bussen har i si vska? Eller om butiker stter upp antenner vid ingngen solser av kundernas RFID- rsedda reml? En grupp IB

anstllda har skt patent p en teknologi r att gra det.51

Uppkopplade apparater . Marknadsekonomi och ramvx-ten av allt er internetuppkopplade apparater r en atakombination r den personliga integriteten. Fretagens vldiga (och ullt berttigade) strvan e er kad lnsamh

vilket vanligtvis sker via kad rsljning, skapar oerhrincitament r att samla in detaljer om konsumenter. Det ju lttare att slja om man vet vad kunden r intresserad aNr insamling och lagring av nya slags elektroniska otspblir mjlig genom att vi anvnder er och nya slags apparat


64/116

68 Vad privatliv?

som r internetuppkopplade kan restelsen r retagen bvermktig. Vad kan det vara r apparater? nk badrums

vgen, bilen, kameran, mikrovgsugnen, tvttmaskinen vrmepumpen, teveapparaten...

Kroppsmtning . En reteelse i tillvxt r kroppsmtning, vil-ket utgr en del i det som p engelska kallas quantied sel(egenmtning). Det handlar om att sensorer mter exempelvi

hjrtrytm och blodets syresttning, lagrar in ormationen ramtiden och i mnga all erbjuder mjligheten att dela desociala ntverk. Smnmtning gr till p unge r samma sttdjupet i smnen mts minut r minut, o a kombinerat medsnarkningsdetektor och g-p-toaletten-registrering. ala omintim in ormation! nk om rskringsbolag eller arbetsg

vare r tillgng till sdana kroppsdata? I USA rekommdet redan att anstllda uppmuntras att ladda upp data rnsin egenmtning till arbetsgivarens databas.52

Livsloggning . En annan ramvxande reteelse som r be-slktad med kroppsmtning r livsloggning; att stndigt bra

en kamera som automatiskt tar ett par bilder i minuten ochlagrar dem komplett med geogrask position. En av mngintressanta rgor r hur rttsvsendet pverkas om livslogning blir vanligt. nk om det kommer att anses suspekt attstnga av livsloggningen (du mste ju ha ngot att dlja)Det svenska retaget Memoto hller p att utveckla en liv

loggningskamera med tillhrande lagringstjnst. Alla bilderkomplett med geogrask position, ska lagras p Memotosservrar.53 Kommer NSA att ha ngrarna i den syltburken?


65/116

69

Google Glass. Hr passar det att som ett exempel nmnaGoogle Glass, ett slags glasgon utan glas som projicerar

ormation p gat. Produkten testas nu och ska slppas und2014. Med kamera, mikro on, internetuppkoppling och skallad augmented reality ger Google Glass vldiga mjlighter, inte bara att nstan omrkligt otogra era och lma mniskor. Skulle man lgga till automatisk ansiktsigenknnin vore integritetsmardrmmen total. Kanske kommer man p

sikt att kunna namn och inkomstuppgi om rmlingaman trffar p krogen, hngande som sm skyltar ver deransikten, diskret projicerat av glasgonen mot gat?

Europeisk brottsbekmpning . I ett nytt betnkande, Euro- pardets konvention om I -relaterad brottslighet, kommer

Europardet med ett mycket integritets arligt rslag. ankr att systemoperatrer, allts personal i datacentraler, skakunna tvingas att lmna ut in ormation ur systemen till polisen i hemlighet, utan rtt att avslja detta r sina arbetgivare.54 Hemliga och munkavle rsedda polisspioner alltsDetta r bara ett exempel p integritets- eller rihetshotand

rslag rn de olika europeiska institutionerna. idigare h vi bland annat begvats med det starkt integritetskrnkandDatalagringsdirektivet. Fler, och vrre, rslag kan rvn

Nya terrorattentat . Ett nytt terrorattentat av en magnitud likastor som eller strre n 11 september-attackerna skulle kunn

skapa en politisk situation dr vervakningstgrder av drakonisk karaktr in rs; vervakningstgrder som idag vootnkbara. Och d lever vi nd idag med en vervakning soi sin tur hade varit otnkbar re 11 september-attentaten..


66/116

70 Vad privatliv?

Automated law en orcement.Ett bra begrepp p svenska sak-nas, men det engelska automated law en orcement inneb

en automatisering av polisens arbete: Att programvarorhela tiden gr igenom alla mnniskors elektroniska otsp p stndig jakt e er brott och regelvertrdelser. I vissa utlndska poliskretsar ramstlls detta som ramtidens melodEtt exempel: Den som passerar biltullarna samma tid varjemorgon och kvll trots att vederbrande r sjukskriven kan

misstnkas r usk. NSA . Kommentarer verdiga. Se r vrigt separat kapiteom NSA.


67/116

71

6. Varfr dog integritetsfrgani svensk debatt?

Integritets rgan i svensk politik dog e er FRA-debattenVar r, kan man rga sig? Den digitala revolutionen rul ju vidare, logglerna bara kar i antal och det politiska intreset r att anvnda dem i vervakningssy e tilltar. Digita

otspr uppstr p allt er omrden, samtidigt som de bl

allt djupare och intimare till sin karaktr. Den matematiskanrden skulle kalla det en kvadratisk tillvxt r Storebrornd r rgan dd, tminstone p den stora nationella

scenen. Ingen politiker tar lngre upp saken, n mindre ngo politiskt parti ( rutom Piratpartiet), och inga organiserad protester eller demonstrationer rekommer. Vad kan de

bero p?Fr det rsta mste man konstatera att integritets rgainte baradog e er FRA-debatten, den ddes ocks medFRA-

Vadå privatliv?

Documents

Transcript of Vadå privatliv?