Vadspelardetförrollvardubor?Kapitel3Helastaden–Brytsegregationen

SusanneUrban

nHelastaden–brytsegregationen

2

3

OmForesFores–Forumförreformerochentreprenörskap–ärdengrönaochliberalatankesmedjan.VivillförnyadebatteniSverigemedtropåentreprenörskap,påmänniskorsmöjligheterattsjälvaformasittlivochpåmarknadsmässigalösningarpåsamhälletsutmaningar.Fores fyra programområden är klimat och miljö, migration ochintegration,entreprenörskap och ekonomiska reformer och det digitalasamhället. Varje programhar ett råd med stor akademisk tyngd ochverksamheten leds övergripande av enstyrelse med brettsamhällsengagemang.Vi är en öppen, ideell och oberoende mötesplats där nyfikna samhälls-medborgare,debattörer, entreprenörer,beslutsfattareoch forskningmöts,från Sverige och våromvärld. Vi arrangerar öppna seminarier,rundabordssamtal för särskilt inbjudna ochindividuella möten mellanforskning, policy och näringsliv. Vi leder referensgrupper ochsamordnarnätverk, ordnar egna konferenser och deltar i andras, publicerarböcker,rapporter och policy papers. Vimedverkar i samtal, debatter ochprojektöverhelaSverige,iEUochiövrigavärlden.Somgrönochliberaltankesmedjaförsökervilevasomvilär,medlitenochminskandeklimatpåverkanochmedstorindividuellfrihetförmedarbetareoch andra som ärknutna till oss. Vi söker ständigt nya influenser ochuppmuntrartilldialog–höravdig!

4

5

OmförfattarenSusanneUrbanärdocentochanställdsomuniversitetslektormedsärskildinriktning mot bostads och urbansociologi på Institutet för bostads- ochurbanforskning, Uppsala universitet. Hon skrev en översikt omgrannskapsidéer och planering år 2004, disputerade år 2005 med enavhandling om framväxten av storstadspolitik och har sedan dess forskatbland annat om grannskapseffekter, bostadssegregation, skolval,företagandeochsocialmobilitet.

6

OmrapportenochHelastaden

DenhärrapportengesutinomramenförForesprogramförmigrationochintegration.Rapportenärdelvisfinansieradavdenreferensgruppsomfinnskoppladtillprogrammet.Referensgruppenbeståravrepresentanterföretttiotalorganisationerochföretag,somharhaftmöjlighetattträffaförfattarenochlämnasynpunkterochförslag.

För att säkerställa en god vetenskaplig nivå har rapporten lästs ochkommenteratsavdeandraforskarnasomärknutnatillprojektet,samtensakkunnig och anonym extern granskare. Fores har också enforskningsledaresomansvararförrutinerförgranskning.Författarenstårsjälvfördetslutgiltigainnehålletochhararbetatunderfullakademiskfrihet.

Rapportenlanseradesden22februariiStockholm.Rapportengårattladdaner somPDFpå fores.se ochmankan även se lanseringen i efterhandpåForesyoutube-kanal,TankesmedjanFores.

Genom projektetHela staden – bryt segregationen vill Fores bidra till endiskussionomvad somborde göras för attminskaklyftor ochmotarbetaproblem i socioekonomiskt svaga områden. I projektet skriver ett antalforskareutifrånperspektivsomutbildning,stadsplanering,kriminalitetmedmera. I anslutning till lanseringarna av de olika delrapporterna kommerFores att anordna seminarier, rundabordssamtal och möten under 2016.Projektet avslutas genom att texterna sammanställs i en antologi sompresenteraspåenslutkonferens.

Nästa delrapport handlar om utbildning och är skriven av Ek. Dr. inationalekonomiFredrikBergström(WSP)ochOskarAdenfelt(Fores).

Ansvariga förprojektet ärOskarAdenfelt, projektledarepå tankesmedjanForesmigrations-ochintegrationsprogramochAndreasBergström,vicevdpåFores.

HardufrågoromprojektetellerForesmigrations-ochintegrationsprogram?KontaktaprojektledareOskarAdenfeltpåoskar.adenfelt@fores.se.

7

InnehållOmFores......................................................................................................................................3

Omförfattaren...........................................................................................................................5

OmrapportenochHelastaden...........................................................................................6

Innehåll.........................................................................................................................................7

Inledning.......................................................................................................................................8

Anti-segregationspolitik–enkortbakgrund............................................................10

Teorierompåvilketsättgrannarnaärviktiga.........................................................12

Denlokalasocialamiljönpåverkardeboende..................................................13

Etnisksegregationkanvarabraellerdåligt.......................................................13

Empiriskaresultatomgrannarnasbetydelse....................................................14

Avslutning.................................................................................................................................18

8

InledningSålängestäderharbyggtshardetfunnitsfunderingaromhurstäderbyggsbäst.Ärdetbramedgatormedhöggenomströmningellerskagårdarvaramera skyddade? Trivs människor bäst om grannarna är lika, eller skamänniskoravolikakategorierblandas?Ärdetviktigtattdetfinnsenlokalpolitisktengageraddiskussionkringolikafrågoribostadsområdet,ellerärdetbättreomdeflestaäröverensochdelarsammavärderingar?Sverige är känt som ett land med stor vikt på omfördelningspolitik ochrelativtlågainkomstskillnader.1Påsenaretidhardockinkomstskillnadernaökatkraftigt.Dendisponiblainkomstenförsamtligainkomstgrupperökadeunderperioden1995–2013,ökningenvardockavsevärtstörreidehögstainkomstgrupperna jämförtmedde lägsta.Sedan1995ökadeandelenmedlåg ekonomisk standard, (en inkomst under 60 procent avmedianinkomsten),frånrunt8procentavbefolkningeniSverigetillrunt14procent.2Ökande inkomstskillnader i befolkningen ger även avtryck i ökandeskillnader mellan bostadsområden. I områden där en stor andel ärhöginkomsttagare kommer medelinkomsterna att öka kraftigare än iområden där den största andelen är låginkomsttagare, och områdenmedstörreandelarlåginkomsttagarekommermedelinkomsternaattsjunka.Ökningenavdenekonomiskasegregationenkanalltsåskeutanomflyttning.StudieravstorstäderiSverigevisarattenstordelavdeökadeskillnadernamellan medelinkomster i olika bostadsområden förklaras av ökandeinkomstskillnader,detvillsägaattden inteberorpåattmänniskor flyttarellerfårnyapreferenser.3Segregationkanävenskelängsandradimensioner,det kan handla om olika demografiska aspekter; såsom koncentration avensamstående,barnfamiljerelleräldre.Medetnisksegregationmenasoftastatt andelen av befolkningen somär föddutomlands varierarmellan olikabostadsområden.Detkanocksåavsefördelningefterandrakategoriseringart.ex. baserat på eget eller föräldrars födelseland, ”ras”, etnicitet, språk,religion eller grund för bosättning. Den etniska segregationen har varitrelativt konstant under perioden 1990–2010. Däremot har sambandetmellan etnisk segregation och inkomstsegregation ökat, vilket innebär att

1Esping-Andersson1990

2OECD2015

3Socialstyrelsen2010;HedmanochAndersson2016;Scarpa2016,Scarpa2015a

9

betydligtflerområdenbådeharlågandelinrikesfödda(”svenskglesa”)ochsamtidigtkanklassassomekonomisktutsattajämförtmedtidigare.4Det här kapitlet kommer att diskutera vilka effekterna av segregation är,ellermerspecifiktomdetfinnsnågragrannskapseffekter.Förstgesenkortbakgrundgällandesvenskanti-segregationspolitik,ochdärefterpresenterasvilkaproblemsomkoncentrationavlåginkomsttagare,arbetslösaoch/ellerutlandsfödda,förväntasledatill,ochvadforskningensägeromdesåkalladegrannskapseffekterna.Delspresenterasvilkaolikateorierdetfinns,ochdelsvilka belägg forskningen har funnit för dessa teorier. Avslutningsvisdiskuteras slutsatser som har bäring på utveckling av lokalaområdespolitiskaåtgärder.

4HedmanochAndersson2016,34;Scarpa2015b

10

Anti-segregationspolitik–enkortbakgrundUnder1950–60taletoroademansigförfolkshälsaochrevbostäderochhelakvarteravhygieniskaskäl.Detråddeextrembostadsbrist.Fattigaboddepåinnergårdar,varinneboendeellerhadehusrum,pigkammareellerliknande,hosdemervälbärgade,vilketgjordeattsegregationenvarlåg(d.v.s.attdetfannsenblandningavolikainkomstgrupperibostadsområden).Somärvälkäntsattesdärefterdetsåkallademiljonprogrammetigång.Under1965-74byggdesdrygtenmiljonnyabostäder.Månganyabostadsområdenbestodenbart av nya bostäder där tidigare trångbodda med lägre inkomsteräntligen kunde få bo modernt. Det gjorde också att den geografiskauppdelningenavbostäder förpersonermedolika inkomsterökade,dådemedlägreinkomsterintelängreboddeinneboendehosdenmervälbärgadedelenavbefolkningen.Denyabostadsområdensomhademesthyreshus ihöga flervåningshus har kommit att få beteckningenmiljonprogramsområden (trots att de flesta bostäder som byggdes underperiodenvartrevåningslamellhusochentredjedelvarsmåhus).Tillgångenpå flerabostäder, inklusive större tillgångpå egnahem, tillsammansmedinflation och förmånliga skatteregler för bostadslån påverkadesegregationenytterligareettsnäppdådetblevsynnerligenlönsamtattköpaegethus. Idesåkallademiljonprogrammenblevdettillochmedsvårtatthyra ut alla lägenheter. Nyinvandrade invånare flyttade ofta in i de nyabostadsområdena.5Redaninnanmiljonprogrammetvaravslutatbörjadeendiskussionomvadsom kallades för ”problemområden”, ”invandrartäta bostads-områden”,”utsattabostadsområden”etcetera.6Skilda statligt initierade strategiermot segregation har dominerat i olikaperioder. Efter miljonprogrammet, och den kritik som det fick, rådde enövertygelseomattdetskabyggasmedmervariation.Ispårenavoronförvad koncentration av utlandsfödda till storstäderna skulle kunna leda till

5Danermark,1984:4;Bråmå2006;GrundströmochMolina2016

6Ristilammi,1994

11

inrättadeskommunplaceringaravflyktingar(densåkallandeHela-Sverige-strategin,skarpastlagstiftning1985-1994).7,8

Parallelltharolikatyperavlokalaåtgärderimplementeratsiområdensomhar höga andelar arbetssökande, sjukskrivna, låga utbildningsnivåer, ochhöga andelar utlandsfödda (det sistnämnda ofta presenterat som ettproblemisig).Exempelpåmeromfattandeåtgärder,medstatligfinansiering,somihuvudsakinriktadespåatt”lyfta”områdensomansågshaproblemärBlommanpengarna (som först kallades för ”insatser till invandrartätaområden”, 1996-1999), Nationella exempel (1998) ochStorstadssatsningen/urbanutvecklingspolitik(meststatligapengarsatsadeunder 1999-2005). Det finns även större program på regional nivå, samtolikaprojektfinansieradegenomEU-bidragochkommunalasatsningar.9

7Ipraktikenpågickstrateginåren1987till1991ochdåplacerades90%avdenyanländaasylsökandei

förvaldakommuner.Närdefickuppehållstillståndtillätsdebosättasigfritt.Enhögandelavdesomutplaceratsvaldeattflyttanärdefickmöjlighet,vilketgjordeattdengeografiskaspridningavflyktingarsomstrateginhadeföravsiktattuppnåenbartblevmarginell.

8Andersson,2003

9Iminavhandling(Urban2005)redogörjagförhurproblemet”etniskboendesegregation”har

framställtsochförändratsövertid.

12

TeorierompåvilketsättgrannarnaärviktigaDet finns flera anledningar till att befolkningssammansättningen ibostadsområdenvarierar:invånarnabosättersigiolikaområdenpågrundav att de har olika inkomst, behov och preferenser, har olika tillgång tillinformationomledigabostäder,blirdiskrimineradeavfastighetsägareochbostadsförmedlare 10 , mäklare och banker 11 , och att bostadsköer oftastbaseraspåkötidvilketgenerelltsettinnebärattnyanländaochnyinflyttadekommersistikön.Individerstillgångarmenävenpolitiskabeslut,juridiskaoch institutionella regler och system, direkt eller indirekt statistiskdiskrimineringavolikaaktörer,ochandraförhållandengörattpersonermedvissa egenskaper och resurser i större utsträckning samlas i vissabostadsområden, medan personer med andra egenskaper och resursersamlasiandrabostadsområden.Kvalitetenpåmiljö,serviceochområdensstatuskanskiljaavsevärtåtmellanolikatyperavbostadsområden.Skillnadernailokalafaktorersomkvalitetpåskola, tillgång till kommunikationer, kvalitet på socialtjänst, tillgång tillfritidsaktiviteter, kan påverka livschanser för de boende. Förutominstitutionellaskillnadermellanområdenkandetfinnasskillnadervadgälleravståndtillarbets-ochföretagsmöjligheter.Med grannskapseffekter menas alltså att personer som bor i ett visstbostadsområde blir påverkade av varandra, och inte att alla i ettbostadsområdeblirpåverkadepåsammasättavlokalaförhållandensomt.ex.kommunal service, avstånd till arbetsplatser, rykte, föroreningar,kommunikationer.Iföljandeavsnittredovisasnågraavdehypotesersomharframställtsomhurindivider som bor i ett bostadsområde påverkads av den socialamiljön ibostadsområdet, med fokus på effekter på invånarnas utbildning ocharbetsmarknadskarriär.Hypotesernadiskuterasochifrågasättshärpådenlogiskanivån,forskningomsomempirisktprövarhypotesernaredovisasinästaavsnitt.

10AhmedochHammarstedt2008

11Aalbers2007a;Aalbers2007b

13

Denlokalasocialamiljönpåverkardeboende

Effekter av de sociala relationerna i bostadsområdet, kontakten medgrannarna, viktiga förebilder eller en lokalt utvecklad kultur kan geytterligareeffekterfördesomboriområdet.Enligthypoteseromdenlokalasocialamiljöns effekter fungerarde socialanätverkenpåolika sätt i olikabostadsområden, vilket innebär att invånare har olika tillgång till viktigaresurserberoendepå vardebor. En teori är att lokal sammanhållning ärviktigtförattökakänslanavtillitochsocialkontroll,vilketgörattbarnkanväxauppientryggmiljöochattvuxnaharmöjlighetattdeltaidemokratiskadiskussioner, känna tillhörighetochha inflytande.Putnamärden främstaförespråkarenfördettaperspektiv.12Enannanaspektpåbetydelsenavdensocialamiljönäratttillgångtillsocialanätverk är viktiga för att få viktig information om lediga arbeten, omföretagsmöjligheter,menävenförattpåverkainvånarnassocialakoderochattdetkanutvecklasolikalokalakulturer.Boendetansesdåpåverkatillgångtillviktiganätverk,socialtochkulturelltkapitalvilketblandannatpåverkarmöjligheternapåarbetsmarknaden.13

Etnisksegregationkanvarabraellerdåligt

Ytterligareaspektersomdiskuterashandlarmerspecifiktomeffektersomkoncentration av utlandsfödda förväntas leda till. Det finns positivaförväntningar, t.ex. att klustring av personer som ingår i samma etniskanätverk får tillgång till etnisktkapitalochkanhjälpavarandramedviktiginformationomarbeteochföretagandesamtomhurolikasystemfungerarförutlandsfödda,ochattfungerasombasföraktivtpolitisktdeltagande.14Negativa farhågor innefattar främst att brist på infödda ska leda tillsvårigheter att lära sig svenska samt brist på nätverk, men även attmångkulturella lokalsamhällen kan leda till social disorganisation, d.v.s.konflikterochbristpåsammanhållningochsocialkontrollsomriskerarattblandannatledatillökadkriminalitet.15

12Putnam1995

13Granovetter1973ochWilson1987

14Borjas1992

15SampsonochGroves1989;KubrinochWeitzer2003

14

Empiriskaresultatomgrannarnasbetydelse

Ettvanligtangreppssättförattstuderagrannskapseffekterärattundersökahurolikautfallvarierarmellanbostadsområdenochförsökakontrolleraförindividuellabakgrundsfaktorer.Pådetsättetvillmanskiljapåeffektersomenbart kan förklaras av att personer med liknande egenskaper samlas isamma bostadsområden (t ex om arbetslösheten är hög i ett område pågrundavattmångasaknarrelevantutbildningochintepågrundavattdeharblivitpåverkadeavvarandra), från sådanaeffekter somberorpådensocialamiljön.Närmanharkontrolleratfördetsomkallassorteringåterstårdetenvariationsomkanberopådenlokalasocialamiljön.Detärsvårtattskiljadeneffektenfrånsorteringsfaktorersomintehargåttattkontrolleraföroch från lokala faktorer somharmedbostadsområdet (som t.ex. lokalservice, kommunikation, arbetsplatser, miljö, samt områdets rykte ochstigmatisering)attgöra.Studier om sambandet mellan ungas utbildningskarriärer och derasuppväxtområde visar att grannskap med låga inkomster och högarbetslöshetverkargelägreutbildningfördesombordär,jämförtmedomde skullebonågonannanstans.16Ävenkoncentrationavutlandsföddaharfunnits ha samband med utbildningsnivå, på så sätt att större andellandsmänibostadskommunengerlägreutbildningsnivå,meningeneffektpåinkomster.17Studierharävenfunnitboendeiområdenmedlågainkomsterochhögandelarbetslöshetharenökadriskattsjälvabliarbetslösa,18attsannolikhetenattvarasysselsattochinkomstenfrånarbetesamvarierarnegativtmedandelenutrikesföddagrannar,19ochattdensomboriettbostadsområdemedhögandelsomharförsörjningsstödharökadriskattsjälvfådet.20Andrastudiervisar iställetpåmycketsmåeller icke-signifikantasambandmellanbostadsområdeochindividuellautfallnärdetgällerskillnadermellanungapersonerfrånbostadsområdenmedhögaresurser,jämförtmeddefrånbostadsområden med låga resurser, på sannolikheten att själv fåförsörjningsstödochdetegnadeltagandepåarbetsmarknaden.21

16Andersson2004;AnderssonochSubramanian2006;Bergsten2010

17Grönqvist2006

18Urban2009;Bergsten2010

19AldénochHammarstedt2016

20Mood2010

21Brännström2004;Sundlöf2008;Brännström2012

15

Galster,Andersson,MusterdochKauppinenmenävenHedmanochGalster,22hävdaratttidigarestudierinteanvänträttmetodförattmätaeffektenochde finner tydliga signifikanta positiva samband mellan inkomsten igrannskapetochdeboendesindividuellainkomsterefterkontrollförblandannatutbildning.Effekternaverkardockintevaralinjäraochvarierarmellankönochstatuspåarbetsmarknaden.Galster,AnderssonochMusterd23finnertvåbrytpunkter.Närandelenlåginkomsttagareibostadsområdetöverstiger20samt40procent,synssignifikantapositivaeffekterpåframtidainkomsterhosmän.Tammaru,Strömgren,VanHamochDanzerd24visardäremot(ienstudiepåinvandrademän)attskildaförhållandenmellanolikabostadsområdeninteförklararsegregationpåarbetsmarknaden.Deviktigastefaktorernaförattförklara arbetsplatssegregation beror istället på ekonomisk sektor ochstorlekpåstaden.Störrestäderharoftarestarkareetniskboendesegregation,samtidigtsomdetär lättareförnyanländaattfå jobbidestörrestäderna.Kontaktersomknytsiandradomänersåsomarbetsplatserochskolorkanvaraviktigareändesomskapas ibostadsområdet.25Andrastudierhävdarattskolanärviktigareängrannskapetförattförklaraskillnaderilivschanserförungdomarsomväxeruppiolikabostadsområdent.ex.26Flerastudierharfunnitpositivaeffekteravattbotillsammansmedlandsmän.Edinmedflerafinnerstödföratthögreandelavlandsmänibostadsområdetförbättrar arbetsmarknadsutfall (för lågutbildade). 27 Även Andersson,Musterd ochGalster28visar att särskilt invandrademän tjänar på att bo ibostadsområdenmedhögreandelinvånaresomharsammafödelseland,ochoftastävenmedhögreandelutlandsföddaiallmänhet.Detolkardettasomatthögnivåavarbetslöshetblandutlandsföddaintedirektorsakasavetniskboendesegregation.ÄvenenstudieavUrban29visadeattskillnadenmellanetnisksammansättningavbostadsområdenförsvannvidkontrollförsocio-ekonomisksammansättning.

22Galster,Andersson,MusterdochKauppinen2008;HedmanochGalster2013

23Galster,AnderssonochMusterd2015

24Tammaru,Strömgren,VanHamochDanzerd2016

25Kwan2013

26Brännström2008;Sykes2012.

27Edin,FredrikssonochÅslund2013

28Andersson,MusterdochGalster2013

29Urban2009

16

I introduktionen till ett temanummer om betydelsen av den socialasammansättningen i grannskapet30står det att det definitivt finns studiersomvisarattlåginkomsttagaresekonomiskamöjligheterskadasavattboiområden med koncentrerad ”disadvantage”. Som underlag för dettapåstående ges bland annat två studier i temanumret. 31 Båda använder,liksom de ovan nämnda studierna, statistiska metoder som analyserarvariationiutfalletmellanolikatyperavgrannskap.Temanumretrefererardockäventillartiklarsomkraftfulltargumenteraremotgrannskapseffekter.

VärtattnämnasidethärsammanhangetärUSA:somfattandeprogramsomkallasMovingtoopportunity,därinvånareifattigabostadsområdengenomlottningblirerbjudnaattflyttatillbostadsområdenmedhögreinkomstochutbildningsnivåer. Trots att detta program erbjuder goda möjligheter attkontrollera för sortering och därmed att mäta grannskapseffekter, kanstudier inte styrka några grannskapseffekter alls för vuxnas position påarbetsmarknaden,alternativtvisardeenbartsmåellerobefintligaeffekterpå ungas utbildning. 32 Chetty, Hendren och Katz 33 har dock kunnatundersökade långsiktiga effekterna för barn somdeltagit i projektet, ochfinnerpositivaeffekterpåinkomstochutbildningsnivåerförbarnsomdeltogiprojektetochfickbostadibättrebostadsområdeföre13årsålder.Sammanfattningsvis finns det ett flertal empiriska studier som stödjersamtliga av ovanstående presenterade hypoteser,men också studier somavvisar förekomsten av grannskapseffekter som kan förklaras med denlokala socialamiljön. När vi talar om effekter i dessa studier är det dockeffekteristatistiskmening,vilketintenödvändigtvisärsammasaksomattdenena (befolkningssammansättningen i dethär fallet) verkligenorsakardetandra(t.ex. inkomst,utbildning).Detärsvårtattvisaomskillnadernamellangenomsnittetavolika typeravutfallmellanolikabostadsområdenberorpåvariationav individuellabakgrundsfaktorersomstudieninteharkunnatkontrollera för,den lokalasocialamiljön,ellerpåandraskillnadermellan grannskapen såsom skillnad mellan tillgång till service ocharbetstillfällen, eller stigmatisering avbostadsområdet.Det är fortfarandeomöjligtattdranågraslutsatserangåendevilkaavdeolikamekanismerna(lokalainstitutionellavillkor,socialanätverk,lokalkultur,sammanhållning,

30GalsterochFriedrich2015

31Galster,AnderssonochMusterd2015,ochLucero2015

32SeöversiktavstudieriGalsterochFriedrichs2015

33Chetty,HendrenochKatz2016

17

förebilder,stigmatisering,etc.)somgerstörsteffektpåindividersmöjlighetattetablerasigpåarbetsmarknadenochförderasinkomst.34Ett fåtal nyare studier har undersökt ifall det finns empiriskt stöd för demekanismersomansesgegrannskapseffekter.Devisarattinvånaressocialanätverk inte är avgränsat till grannskapet, och att lokala nätverk även isocialt utsatta områden istället kan innehålla viktiga kontakter tillarbetsmarknaden.35Miltenburg36visar ienstudie iHollandatt sambandetmellan grannskapets socio-ekonomiska förhållanden och dess invånaresinkomster inte påverkas av mängden sociala relationer och kontakter igrannskapet.Hypotesen att det skulle vara tillgång till offentlig service som gör attlivschanserserutattbliolikaberoendepåvarmanbor,fårintehellerstödenligtenstudieiStorbritannien.37Flera av de hypoteser (begränsade sociala nätverk, bristande tillgång påservice) somanges för att förklara skilda utfall av varmanbor har alltsåosäkertstödiforskningen.Ävenomskillnaderkvarstårefterdetatthänsyntagits till individuella bakgrundsfaktorer så är det svårt att visa vad deåterståendeskillnaderberorpå.Forskarnastårinförutmaningenattkunnapröva de olika hypoteserna om vilka mekanismer som är betydelsefullaytterligare.Förattkunnagöradettakrävsförmodligentillgångtillempiriomsociala relationer och lokala kulturella processer som vi inte kan finna iregisterdata.Förattkunnadragenerellaslutsatserkrävsmedandraordtillexempelstudiersomsamlarinunderlagutöverderegistreradedataregistersomredanfinns,därsocialanätverkochdessmekanismerkantydliggöras.

34EdlingochRydgren2012;Galster,AnderssonochMusterd2015

35KlinthällochUrban2016,seävenstudierblaiTysklandavDreverochHoffmeister2008

36Miltenburg2015

37Bailey,Besemer,BramleyochLivingstone2015

18

Avslutning

Sammanfattningsvisfinnsettantalteorieromattkoncentrationavboendemedproblemkommerattledatillytterligareproblem.Detfinnsävenenheldel forskning som bekräftar att det finns ett samband mellanbefolkningssammansättning och individers inkomster, status påarbetsmarknaden och utbildning, som inte förklaras av individuellabakgrundsfaktorer.Samtidigtfinnsannanforskningsomvisarpåmotsatsen.Det finns inte mycket underlag för att styrka de hypoteser om vilkamekanismersomförväntasorsakagrannskapseffekterna.Eftersomvidels inteärhelt säkrapåattdensocialamiljön igrannskapetpåverkarindividuellamöjligheterpåarbetsmarknadenochutbildning,ochdels inte kan styrka orsakerna, blir det svårt att föreslå åtgärder för attminskaskillnaderilivschansersomberorpåvarmanbor.Jagserframförallttreanledningartillattavrådafrånlokaltinriktadeprojektsomsyftartillattminskaboendesegregation,fattigdomochtillattmänniskoravolikasocialochetniskbakgrundskalärakännavarandra.Denförstaanledningenär,somnämntsovan,attforskningenintegertydligtstödförattdetfinnsstarkanegativagrannskapseffekter.Utvärderingaravlokala utvecklingsprojekt har inte heller kunnat visa att lokaltutvecklingsarbete minskar fattigdom och ökar integration mellanmänniskor.38Denandraanledningenhandlarom försökattminskakoncentrationenavolikakategoriertillvissabostadsområdengenomlokalutveckling.Detfinnsett antal studier som visar att det är svårt att påverka lokalbefolkningssammansättninggenomlokalautvecklingsprojekt.Främstberordet på ut- och inflyttning.39Ihärdigt arbetemed att förbättra ett områdesrykte kämpar dessutom imotvindmot dramatiska reportage, notiser ochtidningsrubriker i dags- och kvällspress som återkommande förknipparvissa bostadsområden med sociala problem. Om andelen avlåginkomsttagare,arbetssökande,ochpersonersomsaknaregenförsörjningochärberoendeavförsörjningsstödetc.totaltsettinteförändraskommer

38SeexempelvisSOU2005:029Storstadirörelse.Kunskapsöversiktöverutvärderingarav

storstadspolitikenslokalautvecklingsavtal.SlutbetänkandeavUtredningenomutvärderingavlokalautvecklingsavtal.

39Christensen2015

19

samma andel att behöva ha någonstans att bo. Det innebär att även omområdenmedsämstryktenochmestlättillgängligabostäderkanklättrauppettstegistadensstatusskalagenombefolkningsförändring,kommerandraområdenattkunnataderasplats.Därmedriskerarenojämlikfördelningavpersoner med olika tillgångar, och status på arbetsmarknaden, mellanstadens olika grannskap att bestå, även om lokal områdesutveckling i ettbostadsområdeskullelyckasändrapåsinbefolkningssammansättning.Entredjeochfrämstaanledningärattdeområdesbaseradeinsatsernasomhartillsyfteatt”lyfta”bostadsområdetsamtidigtpekarutområdetsomettproblemområdesombehöverförändras.Dettautpekanderiskerarattgörameraskadaänvaddenlokalainsatsennågonsinkantänkasbidramed.Tillgång till välfärd, social service, försörjning, bra kvalitet på skolor,mångfaldochmöjlighettilllokaltinflytandeärgenerellabehovsomfinnshoshela befolkningen. I de bostadsområden där det finns brister behövs detutvecklas,menlikatillgångtillvälfärd,möjlighetattkunnaförsörjasigochmöjliggörandet av möten mellan personer med olika social och etniskbakgrundäralldelesförviktigtförattavgränsastilldebostadsområdendärarbetslöshetenärhögochsocialaproblemärstora.

20

ReferenserAalbers,M.B.(2007a):Whattypesofneighborhoodsareredlined?JournalofHousingandtheBuiltEnvironment,22(2):177-198Aalbers,M.B.(2007b):Place-basedandrace-basedexclusionfrommortgageloans:EvidencefromthreecitiesintheNetherlands.JournalofUrbanAffairs,29(1):1-29.AhmedM.A.ochM.Hammarstedt(2008):Discriminationintherentalhousingmarket:afieldexperimentontheInternet.JournalofUrbanEconomics64(2):362-372.Aldén,L.ochM.Hammarstedt(2016):Boendemedkonsekvens–enESO-rapportometniskboendesegregationocharbetsmarknad.RapporttillExpertgruppenförstudierioffentligekonomi2016:1.Andersson,E.(2004):Fromvalleyofsadnesstohillofhappiness:Thesignificanceofsurroundingsforsocioeconomiccareer.UrbanStudies,41(3):641–659.Andersson,E.andS.V.Subramanian(2006):ExplorationsofneighborhoodandeducationaloutcomesforyoungSwedes.UrbanStudies,43(11):2013–2025.Andersson,R.(2003):SettlementdispersalofimmigrantsandrefugeesinEurope:Policyandoutcomes.RiimWorkingpaper,No.03-08.Andersson,R.,S.Musterd,G.Galster(2014):Neighbourhoodethniccompositionandemploymenteffectsonimmigrantincomes.JournalofEthnicandMigrationStudies,40(2014):710–736.Bailey,N.,K.Besemer,G.BramleyochM.Livingstone(2015):Howneighborhoodsocialmixshapesaccesstoresourcesfromsocialnetworksandfromservices.Housingstudies,30(2):295-314.Bergsten,Z.(2010):Bättreframtidsutsikter?Blandadebostadsområdenochgrannskapseffekter:Enanalysavvisionerocheffekteravblandatboende.Uppsala:Uppsalauniversitet.

21

Borjas,J.G.(1982):Ethniccapitalandintergenerationalmobility.Thequarterlyjournalofeconomics107(1):123-150.Brännström, L. och Y. Rojas (2012): Rethinking the Long-TermConsequencesofGrowingUp inaDisadvantagedNeighbourhood:LessonsfromSweden.HousingStudies,27(6):729-747.Brännström,L.(2004):Poorplaces,poorprospects?CounterfactualmodelsofneighbourhoodeffectsonsocialexclusioninStockholm,Sweden.UrbanStudies,41(13):2515–2537Brännström,L.(2012):Neighbourhoodeffectsonyoungpeople'sfuturelivingconditions:LongitudinalfindingsfromSweden.InternationalJournalofSocialWelfare,21(4):325–337Bråmå,Å.(2006):Studiesinthedynamicsofresidentialsegregation.Kulturgeografiskainstitutionen,UppsalauniversitetDanermark,B.(1984):BoendesegregationensutvecklingiSverigeunderefterkrigstiden.DsBO1984:4.Stockholm:Bostadsdepartementet.Drever,A.ochO.Hoffmeister(2008):Immigrantsandsocialnetworksinajobscarceenvironment:thecaseofGermany.InternationalMigrationReview,42(2):425-448.EdinP-A.,P.Fredriksson,O.Åslund(2003):EthnicEnclavesandtheEconomicSuccessofImmigrants–EvidencefromaNaturalExperiment.QuarterlyJournalofEconomics,118(1):329-357.Edling,C.ochJ.Rydgren(2012):Neigbourhoodandfriendship.Compositioninadolescence.SageOpen.October-december2012:1-10.Esping-Andersen,G.(1990):ThreeWorldsofWelfareCapitalism.Cambridge,UK:Polity.Press.GalsterG.(2012):TheMechanism(s)ofNeighbourhoodEffects:Theory,Evidence,andPolicyImplications.INeighbourhoodEffectResearch:NewPerspectives,vanHam,M.,D.Manley,L.Simpson,N.Bailey&D.Maclennan(red.),Dordrecht:Springer.

22

Galster,G.ochJ.Friedrichs(2015):Thedialecticsofneighborhoodsocialmix:editorsintroductiontothespecialissue.Housingstudies30(2):175-191.Galster,G.,R.Andersson,S.Musterd,andT.M.Kauppinen.(2008):Doesneighborhoodincomemixaffectearningsofadults?NewevidencefromSweden.JournalofUrbanEconomics,63(3):858-870.Galster,G.,R.AnderssonochS.Musterd(2015):Aremalesincomesinfluencedbytheincomemixoftheirmaleneighbors?ExplorationsintononlinearandthresholdeffectsinStockholm.Housingstudies30(2):315-343.Granovetter,M.(1973):TheStrengthofWeakTies.AmericanJournalofSociology,78(6):1360-1380.Grundström,K.ochI.Molina(2016):FromFolkhemtolifestylehousinginSweden:segregationandurbanform.1930s–2010s.InternationalJournalofHousingpolicy,16(3):316-336.Grönqvist,H.(2006):Ethnicenclavesandtheattainmentsofimmigrantchildren.EuropeanSociologicalReview,22(4):369–382.Hedman,L.ochG.Galster.(2013):NeighbourhoodIncomeSortingandtheEffectsofNeighbourhoodIncomeMixonIncome:AHolisticEmpiricalExploration.UrbanStudies,50(1):107-127.Hedman,L.ochR.Andersson(2016):EtnisksegregationochinkomstsegregationISverigestiostörstaarbetsmarknadsregioner1990-2010.IMångfaldensdilemman,boendesegregationochområdespolitik,Andersson,R.,B.Bengtsson,ochG.Myrberg(red.),15-38.Malmö:Gleerups.Klinthäll,M.ochS.Urban(2016):Thestrengthofethnicties:Routesintothelabourmarketinspacesofsegregation.UrbanStudies,53(1):3–16.Kubrin,C.E.,ochR.Weitzer(2003):Newdirectionsinsocialdisorganizationtheory.JournalofResearchinCrime&Delinquency,40:374-402.Kwan,M.-P.(2013):Beyondspace(asweknewit):Towardtemporallyintegratedgeographiesofsegregation,health,andaccessibility.AnnalsoftheAssociationofAmericanGeographers,103(5):1078–1086.

23

Miltenburg,E.M.(2015):TheConditionalityofNeighbourhoodEffectsuponSocialNeighbourhoodEmbeddedness:ACriticalExaminationoftheResourcesandSocialisationMechanisms.HousingStudies,30(2):272-294.Mood,C.(2010):NeighborhoodsocialinfluenceandwelfarereceiptinSweden:Apaneldataanalysis.SocialForces,88(3):1331–1356OECD(2015):InItTogether:WhyLessInequalityBenefitsAll.Paris:OECDPublishing.Putnam,R.D.(1995):Bowlingalone:America'sdecliningsocialcapital.Journalofdemocracy,6(1):65-78.Ristilammi,P.-M.(1994):Rosengårdochdensvartapoesin:enstudieavmodernannorlundahet.Symposion,Stockholm.Sampson,R.J.ochW.B.Groves(1989):Communitystructureandcrime:Testingsocialdisorganizationtheory.AmericanJournalofSociology,94:774-802.Sampson,R.J.(2012):GreatAmericanCity:ChicagoandtheEnduringNeighborhoodEffect.UniversityofChicagoPress.Scarpa,S.(2015a):Theimpactofincomeinequalityoneconomicresidentialsegregation:thecaseofMalmö,1991–2010.UrbanStudies,52(5):906-922.Scarpa,S.(2015b):Therescalingofimmigrationandthecreationof‘areasofoutsiderness’inSweden,Sociologica,2:1-23.Scarpa,S.(2016):Lookingbeyondtheneighbourhood:incomeinequalityandresidentialsegregationinSwedishmetropolitanareas,1991-2010.UrbanGeography,37(7):963-984.SOU2005:029Storstadirörelse.Kunskapsöversiktöverutvärderingaravstorstadspolitikenslokalautvecklingsavtal.SlutbetänkandeavUtredningenomutvärderingavlokalautvecklingsavtal.Sundlöf,P.(2008):Segregationochkarriärposition.Enstudieavbostadsomgivningensbetydelseförutbildning,sysselsättningochinkomstblandyngreiStockholmsregionen.Uppsala:Uppsalauniversitet.Socialstyrelsen(2010):Socialrapport2010.Stockholm:Socialstyrelsen.

24

Tammaru,T.M.Strömgren,M.vanHam,A.M.Danzerd(2016):Relationsbetweenresidentialandworkplacesegregationamongnewlyarrivedimmigrantmenandwomen.Cities59,Nov.2016:131-138.Urban,S.(2009):Istheneighbourhoodeffectaneconomicoranimmigrantissue?Astudyoftheimportanceofthechildhoodneighbourhoodforfutureintegrationintothelabourmarket.UrbanStudies,46(3):583–603.Wilson,W.J.(1987):Thetrulydisadvantaged:Theinnercity,theunderclass,andpublicpolicy.Chicago,IL:UniversityofChicagoPress.

25

26

27

28

29

30

31

OmForesFores–Forumförreformerochentreprenörskap–ärdengrönaochliberalatankesmedjan.VivillförnyadebatteniSverigemedtropåentreprenörskap,påmänniskorsmöjligheterattsjälvaformasittlivochpåmarknadsmässigalösningarpåsamhälletsutmaningar.Viärenöppen,ideellochoberoendemötesplatsdärnyfiknasamhällsmedborgare,debattörer,entreprenörer,beslutsfattareochforskningmöts,frånSverigeochvåromvärld.