Vad menar vi med begreppet behov?

Sida 2

Hälso- och sjukvårdslagen

God hälsa - vård på lika villkor för hela befolkningen.

Största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.

Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård

Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa.

Sida 3

Etiska plattformen

MänniskovärdesprincipenAlla människor har lika värde, oavsett personliga egenskaper, samhällsställning, bakgrund eller annat. Detta värde ger rätt till vård på lika villkor.

Behovs- och solidaritetsprincipenDen som har det största behovet av vård går alltid före kraven på tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet. Den som är sjukast går först.

KostnadseffektivitetsprincipenAv likvärdiga behandlingar väljs den som kostar minst och som bedöms ekonomiskt klokast i längden.

Sida 4

Nationella prioriteringsordningen

Prioriteringsgrupp 1: Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Lindrande vård i livets slutskede samt vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande.

Prioriteringsgrupp 2: Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering m m enligt hälso- och sjukvårdslagens definition.

Prioriteringsgrupp 3: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar.

Prioriteringsgrupp 4: Vård av andra skäl än sjukdom och skada.

Sida 5

God Vård

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård

Säker vård

Patientfokuserad vård

Jämlik vård

Effektiv vård

Vård i rimlig tid

Sida 6

Många tolkningar av behov….

– Befolkningens förväntningar, önskningar eller synpunkter?

– Behov av hälso- och sjukvård med utgångspunkt från professionens bedömning?

– Patienters/brukares och befolkningens efterfrågan?

– Vårdens utbud?

– Den vård som producerats och konsumerats av patienter?

Sida 7

Nätverkens definition av behov är

Behov på strategisk befolkningsnivå – Uttryckt i behov av hälsa

Sida 8

Viktiga områden att fördjupa sig i

Möjliga områden att samverka kring:

– Äldres hälsa?

– Komplexa tillstånd, multipla problem?

– Psykisk ohälsa?

– Livsstilsrelaterad hälsa?

– Barn och ungas hälsa?

– Fler….?

Sida 9

Identifiera behoven hos befolkningen

Hur många är de? Vilka är de? Hur lever de? Vad gör de? Hur mår de? Vad vill de ha?

– Demografi; ålder och kön.

– Levnadsvillkor; inkomstnivå, bostadsförhållanden, social och fysisk miljö.

– Livsstil; Tobak, droger, kost och motion.

– Sjukdomsbörda ur ett befolkningsperspektiv (dödlighet, funktions- och livskvalitetsbrister)

– Vilka sjukdomar orsakar sjukdomsbördan

– Hur uppkommer dessa sjukdomar och vilka faktorer påverkar att de uppkommer?

Vilka faktorer i omvärlden påverkar behoven?

Sida 10

Liss behovsmodell

Hälsa

Optimalt hälsotillstånd

Önskvärt hälsotillstånd(mål)

Hälsogap (behov)

Aktuellt hälsotillstånd

Ohälsa

Sida 11

Att identifiera och åtgärda

1. Aktuellt hälsotillstånd

2. Önskvärt hälsotillstånd (mål)

4. Åtgärd ?

5. Hur

6. Av vem

3. Hälsogap (behov)

Sida 12

Från hälsobeskrivning till behovsanalys

Vilka mål ska sättas? Vilka metoder finns det för att nå målen? Vad kostar det? Vilka resurser finns?

– Identifiering av hälsogap (behov).

– Formulering av önskvärt hälsoläge/mål.

– Bedömning av åtgärder/resurser som behövs för att åtgärda hälsogapet.

– Prioritering mellan områden och åtgärder.

– Bedömning av effekter/minskade hälsogap (hälsoekonomi).

Sida 13

Uppföljning

Uppföljning av politiskt fattade beslut om

– Inriktning

På lång sikt

– Minskade hälsogap.

– Effekter på folkhälsan

Och på kort sikt

– Medicinska resultat.

– Patienttillfredsställelse

– Upplevd hälsa

– Synpunkter på vården