VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR · VA-utbyggnadsplan för Eslövs kommun 6 3 VA-översikt i samband med...

VA-utbyggnadsplan för Eslövs kommun

1

VA-UTBYGGNADSPLAN

FÖR

ESLÖVS KOMMUN

Antagen av

Kommunfullmäktige

2015-05-25


2

Innehåll

1 Inledning .............................................................................................................................. 3

2 Bedömningsgrunder för VA-utbyggnad inom Eslövs kommun ................................................ 4

3 VA-översikt i samband med VA-utbyggnadsplan ................................................................... 6

4 VA-utbyggnadsområden ....................................................................................................... 8

5 Konsekvensbeskrivning ...................................................................................................... 10

5.1 Miljökonsekvenser ..................................................................................................................... 10

5.2 Ekonomiska konsekvenser ....................................................................................................... 10

5.3 Sociala konsekvenser ................................................................................................................. 11

5.4 Konsekvenser för kommunorganisationen............................................................................ 11

5.4.1 Områden för VA-utbyggnad ........................................................................................... 12

5.4.2 Utredningsområden .......................................................................................................... 14

5.4.3 Områden som inte bedöms omfattas av utbyggnad eller utredning .......................... 14

5.4.4 Kommunikation ................................................................................................................ 14

5.4.5 Uppföljning och revidering av VA-utbyggnadsplanen ................................................ 15

5.4.6 Behov av samlad VA-planering ....................................................................................... 16

6 Förutsättningar för VA-utbyggnadsplanen........................................................................... 17

6.1 Förutsättningar inom kommunen ........................................................................................... 17

6.2 Kommunal vatten- och avloppshantering ............................................................................. 18

6.3 Enskild vatten- och avloppshantering .................................................................................... 20

6.4 Myndighetskrav och gällande lagstiftning .............................................................................. 21

7 Om Projekt VA-utbyggnadsplan .......................................................................................... 23

Bilaga: VA-översikt, med redovisning av granskade områden


3

1 Inledning

Eslövs kommun och VA SYD har sedan augusti 2013 gemensamt arbetat med att ta fram en VA-

utbyggnadsplan för kommunen. VA-utbyggnadsplanen är framtagen för att tydliggöra

kommunens ansvar att ordna VA-försörjning enligt 6§ i Lagen om allmänna vattentjänster:

Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster

6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller

avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en

allmän va- anläggning.

VA-utbyggnadsplanen innehåller bedömningsgrunder som ska tillämpas för att avgöra om

kommunalt VA-ansvar enligt 6 § i Lagen om allmänna vattentjänster föreligger för en viss

bebyggelse (nuvarande eller tillkommande).

VA-utbyggnadsplanen pekar ut ett antal områden där det bedöms föreligga kommunalt ansvar

enligt 6§ LAV. Några områden behöver utredas vidare innan en bedömning kan göras, och för

andra områden behöver områdets framtida utveckling bevakas. Det finns alltså ett fortsatt behov

av att arbeta med VA-utbyggnadsfrågor och VA-utbyggnadsplanen behöver revideras med jämna

mellanrum.

VA-utbyggnadsplanen har också en viktig funktion i att tydliggöra för kommuninvånarna

(nuvarande och tillkommande) hur vatten och avlopp ska hanteras i olika delar av kommunen.

Kommunikationsfrågorna är en viktig del av det fortsatta arbetet med genomförande och

uppföljning av VA-utbyggnadsplanen.

VA-utbyggnadsplanen omfattar:

Bedömningsgrunder för VA-utbyggnadsområden.

VA-utbyggnadsområden med tidplan för utbyggnad under perioden 2015-2025.

Konsekvensbeskrivning.

Behov av fortsatt arbete och uppföljning.

En VA-översikt som beskriver förutsättningarna för VA-försörjningen för glesare

bebyggelse utanför tätorterna i Eslövs kommun.

Förutsättningarna inom kommunen avseende vatten- och avloppsfrågor i allmänhet.


4

2 Bedömningsgrunder för VA-utbyggnad inom Eslövs kommun

Följande bedömningsgrunder ska tillämpas för att avgöra om kommunalt VA-ansvar enligt 6 § i

Lagen om allmänna vattentjänster föreligger för en viss bebyggelse (nuvarande eller

tillkommande).

Tre kriterier (rekvisit) ska vara uppfyllda för att LAV6§ ska vara tillämplig:

1. Det ska vara en större bebyggelsekoncentration (befintlig bostadsbebyggelse och

eventuella framtida tillkommande bostäder)

2. Det ska finnas behov ur hälsoskyddssynpunkt eller ur miljösynpunkt

3. Det ska finnas behov av att vattenförsörjning och/eller avlopp ordnas i ett större

sammanhang.

Om samtliga tre kriterier uppfylls så gäller kommunal skyldighet att ordna någon/några eller

samtliga av vattentjänsterna; dricksvatten, spillvatten eller dagvatten.

Bedömning av om kriterierna uppfylls ska ske sammanvägt utifrån följande:

Antalet nuvarande bostadsfastigheter, och eventuellt planerade bostadsfastigheter, bör

vara fler än 20 st.

Bostadsfastigheterna ska ligga samlat, vara angränsande till varandra, och avståndet

mellan dem bör inte överstiga 100 m. Tät bebyggelse och små fastigheter försvårar att

anordna enskilda avloppslösningar, och ökar risken för påverkan på enskilda

dricksvattenbrunnar.

Hänsyn ska tas till om det föreligger efterfrågan på fler bostäder inom området och/eller

om området är planlagt för ytterligare bostadsbebyggelse.

Behov ur hälsoskyddssynpunkt anses föreligga om enskilda dricksvattenbrunnar har eller

misstänks ha problem med kvalitet eller kvantitet. Riskerna för föroreningsspridning från

enskilda avloppsanläggningar är högst i områden med genomsläppliga jordarter.

Behov ur miljösynpunkt bedöms utifrån hur avloppsutsläppen belastar recipienten; ett

större antal boende inom ett visst område medför större påverkan, särskilt om befintliga

enskilda avloppsanläggningar har bristfällig rening. Vid bedömning beaktas recipientens

känslighet, samt dess kemiska och ekologiska status, särskilt avseende övergödning

och/eller bakterieutsläpp. Hänsyn tas även till avståndet till recipienten. Ett längre

avstånd kan medföra mindre risk för påverkan genom utspädning, utläckage, upptag,

fastläggning eller fördröjning.

Bostadsfastigheter som ligger i direkt anslutning till befintliga verksamhetsområden ska

införlivas i dessa.


5

Bedömningen resulterar i att ett område placeras i någon av nedanstående kategorier:

VA-utbyggnadsområde

Om ett område bedöms uppfylla de tre kriterierna så att LAV6§ gäller så föreligger kommunal

skyldighet att ordna en eller flera vattentjänster. Områden som bedöms vara LAV6§-områden

föreslås som kommande utbyggnadsområden.

Utredningsområde

Om underlag saknas eller är bristfälligt behöver området utredas vidare för att kunna göra en

tillräckligt bra bedömning.

Uppföljningsområde

Områden som idag inte bedöms som aktuella för VA-utbyggnad men som ändå innehåller ett

antal bostadsfastigheter behöver följas upp. Vid återkommande revidering av VA-

utbyggnadsplanen ska bebyggelseutvecklingen följas upp, samt eventuell ny kunskap om miljö-

och hälsoskyddssituationen i området värderas enligt bedömningsgrunderna för VA-

utbyggnadsområden.

Övriga områden

För de områden inom kommunen som inte omfattas av verksamhetsområde eller utbyggnad

enligt VA-utbyggnadsplanen gäller även fortsättningsvis att vattenförsörjning och

avloppsvattenrening måste lösas i av fastighetsägarna själva.


6

3 VA-översikt i samband med VA-utbyggnadsplan Avsnitt 3 och 4 är en sammanfattning av den VA-översikt som ligger till grund för bedömning av

de olika områdena. VA-översikten redovisas som bilaga till VA-utbyggnadsplanen.

Kommunöversikt

Arbetet med VA-översikten inleddes med en överblick över hela kommunen för att identifiera

områden utanför tätorterna med samlingar av bostadshus. Även de områden som Länsstyrelsen

pekat ut och prioriterat inkluderades.

Översiktskarta, inventerade områden


7

Inventerade områden

Från ett första urval på ca 50 identifierade områden valdes ca 30 inventeringsområden ut som

kartlades i detalj avseende:

Nuvarande bebyggelse- och befolkningssituation.

Nuvarande VA-förhållanden:

o Dricksvattenförsörjning (typ av brunnar, eventuella kvalitets- eller

kvantitetsproblem).

o Avloppsförsörjning (typer av avloppsanläggningar, vilken ålder och standard, om

utsläppskrav uppfylls, vilken recipient tar emot avloppsvattnet).

o Avstånd till anslutningspunkt till kommunalt dricksvattennät och/eller

avloppsnät.

Naturgivna förutsättningar såsom topografi, geologi, grundvattenförekomster och

ytvattenrecipienter och dessas status/miljökvalitet, samt förekomst av

skyddsvärda/hotade arter.

Framtid: Hur många bostadsfastigheter det kan komma att finnas i området. Om det är,

eller förväntas det bli, efterfrågan på bostäder. Vilka planförutsättningar som gäller.

Granskade områden

Av dessa ca 30 områden valdes ett antal områden ut för mer detaljerad granskning. Som

avgränsning valdes inledningsvis områden från inventeringen med fler än 20 bostadsfastigheter

(nuvarande och inplanerade). Motivet till gränsen 20 bostadsfastigheter är förarbetena till LAV,

där det talas om 20-30 fastigheter som vägledning till när det kan vara aktuellt att lösa

vattentjänster i ett större sammanhang. De granskade områdena omfattar även områden som

Länsstyrelsen pekat ut och/eller prioriterat. Under arbetets gång tillkom ytterligare områden, med

färre bostadsfastigheter, men där behov av vattentjänster behövde utredas.


8

4 VA-utbyggnadsområden Åtta områden bedöms för närvarande omfattas av kommunalt ansvar enligt LAV 6§. Detaljerad

beskrivning av respektive område med motivering till bedömning av områdena finns i bilagan

VA-översikt.

Översiktskarta, VA-utbyggnadsområden

Kort beskrivning av de åtta VA-utbyggnadsområdena:

Billinge Norra – norra delen av Billinge är verksamhetsområde för spillvatten, men kommer

anslutas även till dricksvatten.

Aspakull – område i västra delen av Billinge i direkt anslutning till befintligt verksamhetsområde.

Ansluts för spill- och dricksvatten.


9

Hasslebro – bebyggelse i både Eslövs och Höörs kommun, ca 45 boende. Området ligger i

direkt anslutning till Rönne å och flertalet av avloppsanläggningarna har bristfällig rening.

Bosarps Jär – bebyggelse längs grusåsen Bosarps Jär, med ca 50 boende. Jordartsförhållandena

och avloppsanläggningarnas status medför risk för förorening av dricksvattnet inom området.

Berga/Kastberga – område öster om Eslöv, längs väg 17, med ett 50-tal boende, antalet

förväntas öka. Ligger nära befintligt verksamhetsområde.

Berga/nr3-vägen – område öster om Eslöv med ett 100-tal boende, antalet förväntas öka.

Ligger nära befintligt verksamhetsområde.

Arup/Kungabacken – område öster om Löberöd, med ett 100-tal boende. Merparten av

fastigheterna har inte fullgod rening av avloppsvatten.

Högseröd – område kring Högseröds kyrka med ett 40-tal boende. Genomkorsas av Bråån, som

tar emot bristfälligt renat avloppsvatten från fastigheterna.


10

5 Konsekvensbeskrivning

5.1 Miljökonsekvenser Utbyggnad av kommunalt VA innebär att små, enskilda avloppsanläggningar, med dålig

reningskapacitet tas ur bruk. Istället renas avloppsvatten i större kommunala avloppsreningsverk

med högre reningseffekt och med kontinuerlig tillsyn och kontroll. Detta medför minskade

utsläpp av näringsämnen vilket bidrar till att recipienterna ges bättre förutsättningar att uppnå

god ekologisk status, framför allt avseende övergödning. Risken för lokal förorening av

grundvatten minskar också. Anslutna hushåll kommer att få en säkrare dricksvattenförsörjning

med kommunalt vatten. Kvalitetskraven på kommunalt vatten är högre än för enskilda

dricksvattentäkter, och omfattar också regelbunden kontroll av dricksvattenkvaliteten.

5.2 Ekonomiska konsekvenser För närvarande kan de framtida anläggningsavgifterna för föreslagna VA-utbyggnadsområden

inte anges. En översyn av VA-taxan för Eslövs kommun pågår och inom ramen för det arbetet

kommer kostnader för föreslagna VA- utbyggnadsområden att vägas in.

När en kommun erbjuder tjänster inom den kommunala verksamheten ska

självkostnadsprincipen råda. Detta innebär att brukarna inte ska betala mer än vad som krävs för

att täcka kostnaderna för verksamheten. En kommuns VA-taxa bygger på samma principer. Att

betala avgifter enligt en VA-taxa är tvingande om man har sin fastighet inom ett

verksamhetsområde, eftersom bedömningen har gjorts att behov finns. Av detta skäl får endast

kostnader som är nödvändiga läggas till beräkningsunderlaget för VA-taxan.

När det ska byggas ut ledningar till ett nytt verksamhetsområde så täcks kostnaderna för det

lokala nätet i det nya området normalt av taxans anläggningsavgifter, dvs engångsavgifter som

betalas när förbindelsepunkt har upprättats för fastigheten. Vilken täckningsgrad (relationen

mellan kostnader och intäkter för ett område) som normalt ska gälla för en genomsnittlig VA-

utbyggnad i kommunen beslutas av kommunfullmäktige. Det är tillåtet att ha anläggningsavgifter

satta med målet att ge upp till 100 % kostnadstäckning för nya lokala ledningsnät, samt dessutom

ett visst överskott för att till exempel ge ett visst bidrag till överföringsledningar mellan områden.

Nivån (2014) på anläggningsavgifter i Eslövs kommun har bra kostnadstäckning för nuvarande

typ av exploateringsområden (huvudsakligen tätortsnära och i jungfrulig mark). När hänsyn tas till

de utbyggnader av VA på landsbygden som denna plan kommer att generera (i redan bebyggd

miljö och huvudsakligen ej tätortsnära) försämras täckningsgraden. Detta betyder att

utbyggnaden ger upphov till underfinansiering, vilket i sin tur då belastar brukningsavgiften för

VA-kollektivet. Nivån på anläggningsavgiften kommer därför föreslås höjas till januari 2016.

Om kostnaden för att förse ett område med en eller flera vattentjänster avviker beaktansvärt från

kostnaden att förse andra fastigheter i verksamhetsområdet med dessa vattentjänster ska

kommunen utreda varför området skiljer sig från övrig utbyggnad. Visar det sig att nedanstående

två kriterier är uppfyllda så ska kommunen ta ut särtaxa för de fastigheter som berörs.

1. Kostnaderna ska avvika beaktansvärt i jämförelse med andra områden. 2. Avvikelsen ska bero på särförhållanden kopplat till området.


11

Det räcker alltså inte att enbart kostnaderna avviker för att krav på särtaxa ska finnas, utan

avvikelsen måste bero på unika fysiska, topografiska eller andra speciella omständigheter

kopplade till området som ska anläggas.

Vad som anses som särskilda omständigheter eller särförhållanden skiljer sig från kommun till

kommun. I en kommun med största delen åkermark kan berg vara ett särförhållande och i en

kommun med största delen berg, kan åkermark vara ett särförhållande. Därför måste de fysiska

förutsättningarna och omständigheterna utredas i varje specifikt fall. För att veta om en kostnad

avviker beaktansvärt ska en jämförelse göras med vad som kan anses vara den normala

kostnadsnivån i kommunen. Dessutom kan en eventuell särtaxa endast ha den kostnadstäckning

som normaltaxan har. Det innebär att om kommunens normaltaxa genererar 80 %

kostnadstäckning vid normal utbyggnad, så kan särtaxan endast täcka 80 % av kostnaderna i

särtaxeområdet.

I nuläget är det är svårt att se några unika fysiska, topografiska eller andra speciella

omständigheter i de föreslagna utbyggnadsområdena i Eslövs kommun, vilket innebär att någon

särtaxa inte kommer att föreslås i detta skede.

VA-utbyggnaden kommer att innebära kostnader för den enskilda fastighetsägaren. Att

uppgradera eller anlägga en enskild avloppsanläggning så att den uppfyller gällande krav medför

också kostnader. Enskilda avloppsanläggningar har begränsad livslängd och återkommande

driftkostnader för att säkerställa anläggningens reningsfunktion.

5.3 Sociala konsekvenser VA-utbyggnadsplanen gör det tydligt för kommuninvånarna vad som gäller för vatten och avlopp

i olika delar av kommunen; om ett område är planerat för att få kommunalt VA eller området

även framledes bedöms kunna försörjas med enskilda vatten- och avloppsanläggningar.

I de områden där kommunalt VA byggs ut kommer fastighetsägarna inte behöva ha egen

vattenbrunn och enskild avloppsreningsanläggning. Den enskilde behöver då inte längre ta egna

vattenprover för att vara säker på att ha ett dricksvatten av god kvalitet och behöver inte heller

ansvara för att ha tillräcklig rening av sitt avloppsvatten.

För ett område kan VA-utbyggnaden medföra att områdets attraktionskraft ökar och gör det mer

attraktivt att bo i området, vilket i förlängningen också kan bidra till utveckling av området ur

andra aspekter.

5.4 Konsekvenser för kommunorganisationen VA-utbyggnadsplanen medför en rad konsekvenser för kommunorganisationen. VA SYD

ansvarar för genomförande av den faktiska utbyggnaden och nya verksamhetsområden behöver

fastställas av kommunfullmäktige. Miljö och Samhällsbyggnadsförvaltningen behöver väga in

planerad utbyggnad vid handläggning av ärenden om ny- och ombyggnad, och vid tillsyn på, och

tillstånd för, enskilda avloppsanläggningar. VA-utbyggnadsplanen hänger även i hög grad

samman med kommunens översiktliga planering. En fortlöpande dialog mellan olika funktioner


12

är en förutsättning för en effektiv handläggning för alla berörda – inte minst för de

kommunmedborgare som berörs.

5.4.1 Områden för VA-utbyggnad

De föreslagna VA-utbyggnadsområdena innebär ett omfattande arbete med projektering och

utbyggnad av ledningsnätet.

I de områden där det finns en kommunal skyldighet att inrätta verksamhetsområde för spillvatten

men inte för dricksvatten, kommer ett ledningsnät för dricksvatten ändå att byggas ut. Även om

det konstaterats att det inte finns något behov av allmänt vatten idag, kan behovet komma att

uppstå i framtiden. Det skulle vara betydligt dyrare att gräva upp gatan en gång till för att lägga

ner dricksvattenledningar i efterhand. Vid samförläggning består kostnaden för dricksvattennätet

i princip uteslutande av materialkostnader.

5.4.1.1 Tidplan

Den översiktliga tidplanen för utbyggnad av föreslagna områden är att det kan genomföras under

en 10-årsperid; 2015-2025.

Område Prio Åtgärd Tidplan

Arup/Kungabacken 1 Verksamhetsområde för

vatten och spillvatten

2021

Aspakull - Verksamhetsområde för


2015-2016

Berga/Kastberga 1 Verksamhetsområde för


2019

Berga/nr3-vägen 1 Verksamhetsområde för


2018

Billinge Norra - Verksamhetsområde för

vatten

2016-2017

Bosarps Jär 2 Verksamhetsområde för


2023

Hasslebro 1 Verksamhetsområde för


2020*

Högseröd 1 Verksamhetsområde för


2022

*Inom VA SYD pågår just nu ett större projekt där spillvattnet från Billinge och Stockamöllan ska överföras till avloppsreningsverket i Stehag. Stockamöllan, Billinge och eventuellt Röstånga ska förses med dricksvatten från Stehag. För närvarande (okt 2014) planeras dessa överföringsledningar inte passera Hasslebro, men om detta skulle ändras kan Hasslebro eventuellt anslutas tidigare än ovan angivet.

Kommentarer till tidplanen

Aspakull och Billinge Norra anses tillhöra samma större sammanhang som Billinge och ska

därför införlivas i samma verksamhetsområde. Någon separat prioritetsbedömning har inte gjorts

för områdena. Detta är mindre omfattande utbyggnadsprojekt, förhållandevis enkla att

genomföra.


13

För områdena Berga/nr3-vägen och Berga/Kastberga kommer utredning och projektering att

kräva längre tid. Beroende på vilken teknisk lösning som blir aktuell så kan områdena komma att

slås samman till ett gemensamt större projekt.

Arup/Kungabacken och Högseröd kommer troligtvis att anslutas till Löberöds

avloppsreningsverk. Reningsverket har idag inte kapacitet att ta emot detta spillvatten. En plan

håller på att tas fram inom VA SYD, både för hur reningsverket ska hantera tillkommande

belastning inom befintligt verksamhetsområde och från utbyggnadsområdena. Genomförandet av

planen beräknas ta tid.

5.4.1.2 I väntan på utbyggnad

Det behövs tydliga riktlinjer vad som gäller enskilda avloppsanläggningar i de områden som ligger

sent i tidplanen.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har tillsynsansvar för enskilda avloppsanläggningar vilket

innebär att ställa krav på tillräckligt bra rening av avloppsvatten. I och med att ett område är ett

föreslaget VA-utbyggnadsområde så innebär det dock att enskilda avloppslösningar är mindre

lämpliga, vilket kan försvåra för fastighetsägare att uppfylla krav på rening.

Kommande tillsynsplan för miljöbalkstillsynen föreslås innehålla följande riktlinjer:

I ett föreslaget VA-utbyggnadsområde, där utbyggnad beräknas ske inom en

femårsperiod, ställs inga åtgärdskrav på befintliga avloppsanläggningar, om det inte finns

särskilda omständigheter som motiverar krav i det enskilda fallet.

Vid behov av nyanläggning av enskild avloppsanläggning i ett föreslaget VA-

utbyggnadsområde, där utbyggnad beräknas ske inom en femårsperiod, är

utgångspunkten att i första hand rekommendera sökanden att avvakta tills den

kommunala lösningen finns på plats. Om ny anläggning ändå ska tillåtas är en

förutsättning att det inte ska medföra ytterligare risk för olägenheter i området eller

belastning på recipienten, och tillstånd ska tidsbegränsas.

I föreslaget VA-utbyggnadsområde, där utbyggnad beräknas ske inom 5-10 år, är det

motiverat att ställa krav på tillräcklig rening i väntan på kommunal lösning. Bedömning

ska dock ske i varje enskilt fall baserat på belastning och eventuell befintlig anläggnings

reningseffekt och förutsättningarna på platsen. Vid nyanläggning ska tillstånd

tidsbegränsas, och valet av avloppslösning får inte medföra oacceptabel risk för

olägenheter i området eller belastning på recipienten.

Det är viktigt att informera fastighetsägare/sökande om kommande VA-utbyggnad. När

verksamhetsområde inrättas så följer en skyldighet att betala anslutningsavgift. Krav kan komma

att ställas på anslutning till den allmänna spillvattenanläggningen.

Ofta initieras frågan om vatten och avlopp i samband med förfrågningar om förhandsbesked,

anmälan eller bygglov. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens riktlinjer för tillsyn och tillstånd i

väntan på kommunalt vatten och avlopp bör då ligga till grund för bedömning av ärenden enligt

Plan- och bygglagen.


14

5.4.2 Utredningsområden

För de områden där underlaget för bedömning är otillräckligt behövs ytterligare utredning, inför

kommande revidering av VA-utbyggnadsplanen.

Kort beskrivning av de fem utredningsområdena:

”Kungshult närliggande” – ett antal bostadsfastigheter som ligger i anslutning till befintligt verksamhetsområde. Utredning om behov av eventuell utökning av verksamhetsområdet.

Stehags Kyrkby – ett 30-tal personer bor i området kring Stehags kyrka. Uppgifter indikerar problem med dricksvattenföroreningar inom området. Eventuellt behov av kommunal dricksvattenförsörjning behöver utredas.

Öslöv – befintligt verksamhetsområde för spillvatten. Behov av även kommunalt dricksvatten behöver utredas.

Östra Strö - befintligt verksamhetsområde för spillvatten. Behov av även kommunalt dricksvatten behöver utredas.

Västra Strö – tre fastigheter i anslutning till verksamhetsområde, avgränsade av Saxån, kostnad-/nyttoanalys för anslutning respektive enskilda anläggningar behöver göras.

Detaljerad beskrivning av respektive område med motivering till bedömning av områdena finns i

bilagan VA-översikt.

5.4.3 Områden som inte bedöms omfattas av utbyggnad eller utredning

Uppföljningsområdena ska kontinuerligt följas upp för att kunna bedöma behov av att styra

områdenas utveckling. Ökar bostadsbebyggelsen kan behov av allmänt VA uppstå, och med

utbyggnad av allmänt VA kan även intresset av bosätta sig i området öka, vilket kan få betydelse

för kommunens övergripande planering. Detaljerad beskrivning av granskade områden med

motivering till bedömning finns i bilagan VA-översikt.

Fastighetsägare inom områden som inte bedöms komma att omfattas av utbyggnad av

kommunalt vatten och avlopp har även fortsättningsvis ansvar att ordna en tillfredställande

rening av sitt avloppsvatten och tillsynsmyndigheten ska säkerställa att detta sker. Inom

kommunen finns ett stort antal enskilda avloppsanläggningar och tillsynsresurserna behöver

riktas in där de ger störst miljönytta. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, som har

tillsynsansvar för enskilda avloppsanläggningar, behöver precisera i sin tillsynsplan hur tillsynen

på enskilda avloppsanläggningar ska genomföras.

5.4.4 Kommunikation

En kommunikationsplan ska tas fram inför VA-utbyggnad i de utpekade områdena. Det är viktigt

att berörda fastighetsägare tidigt får inblick i planerna för området. Frågan om kommande

kostnader vid inrättande av verksamhetsområde måste också lyftas upp.


15

Det ska även vara tydligt för enskilda fastighetsägare vad som gäller i väntan på kommunalt VA

och vad som gäller för fastigheter som inte kommer anslutas.

5.4.5 Uppföljning och revidering av VA-utbyggnadsplanen

När VA-utbyggnadsplanen är fastställd så ska den implementeras och för att säkerställa

genomförandet så är uppföljning av planen en viktig del. Eftersom förutsättningarna för VA-

utbyggnadsplanen sannolikt förändras över tid så finns det även ett tydligt behov av

återkommande översyn och revidering av planen.

För att säkerställa planens genomförande behöver kommunorganisationen avsätta resurser för

uppföljning och revidering. Ett av syftena med projektet att ta fram VA-utbyggnadsplanen var att

stärka samverkan mellan olika funktioner inom kommunen, såsom fysisk planering, bygglov,

miljö och VA SYD. För en fortsatt god samverkan föreslås att en permanent VA-

planeringsgrupp skapas. Denna grupp kommer då vara insatt i frågeställningarna kring allmänt

och enskilt VA, kan svara för uppföljning av planen och genomförande av utredningar. Gruppen

kan även ges ansvar att se till att en kommunikationsplan tas fram och att informationsinsatser

genomförs.

Ansvar och roller i samband med VA-planering

Fastställa VA-utbyggnadsplan Kommunfullmäktige

Besluta om verksamhetsområden för

vattentjänster enligt LAV

Kommunfullmäktige med underlag från VA

SYD

Anordna och driva allmän VA-anläggning

enligt LAV

VA SYD

Beslut om VA-taxans konstruktion Kommunfullmäktige med underlag från VA

SYD

Beslut om avgiftsnivåer i VA-taxan VA SYD

Översiktlig planering och detaljplanering enligt

PBL

Kommunfullmäktige via Tillväxtavdelningen

Tillsyn och prövning enligt PBL Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden via

Stadsbyggnadsavdelningen

Tillsyn och prövning enligt Miljöbalken Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden via

Miljöavdelningen

Tillväxtavdelningen ansvarar för framtagandet av planer. VA SYD medverkar ofta i detta arbete

och ges även möjlighet att lämna synpunkter genom samråd och granskning. VA SYD får även

kontinuerligt information om inkomna bygglov från Stadsbyggnadsavdelningen. På detta sätt ges

VA SYD möjlighet att under bygglovsprocessen granska fastigheternas VA-installationer och

säkerställa att dessa uppfyller de krav som ställs i gällande ABVA.

För att vattenförsörjning och avloppshantering ska kunna säkerställas är det viktigt att VA SYD

ges en tydlig roll i översiktsplanarbetet. Arbete med VA-planering bör ske parallellt med

framtagandet av kommunens översiktsplan och i den kontinuerliga översiktsplaneprocessen, då


16

dessa processer kan utgöra underlag för varandra. I samband med att översiktsplanen revideras

bör även VA-utbyggnadsplanen ses över. Detta bör ske varje mandatperiod.

5.4.6 Behov av samlad VA-planering

Arbetet med att ta fram en VA-utbyggnadsplan har varit avgränsat till endast frågan om VA-

utbyggnad utanför befintliga verksamhetsområden. Det finns behov av en mer heltäckande och

samlad bild över frågor som rör kommunens nuvarande och framtida VA-försörjning, inom och

utanför verksamhetsområden, i form av en VA-plan. Framtagande av VA-plan bör också i ske

samverkan mellan olika funktioner. Ska ett VA-planeringsarbete genomföras är det viktigt att

tillräckliga resurser kan avsättas för att uppnå ett bra resultat.

En VA-plan kan omfatta:

VA-utbyggnadsplanen.

Förnyelseplan/åtgärdsplan för befintligt ledningsnät.

Tillsynsplan för enskilt avlopp.

Dagvatten och frågor om markvatten. Arbete med att ta fram en dagvattensstrategi för

Eslövs kommun är påbörjat.

Beredskap för klimatförändringar och översvämningar.

Lokal dricksvattenförsörjningsplan.


17

6 Förutsättningar för VA-utbyggnadsplanen

6.1 Förutsättningar inom kommunen Eslövs kommun ligger i centrala Skåne, och har en yta på 422 kvadratkilometer, ytan utgörs till

största delen av åkermark. I de norra delarna av kommunen finns dock en hel del skogsmark.

Trakten kring Billinge karaktäriseras av kuperade, skogsbevuxna högplatåer på ömse sidor om

Rönneås bitvis djupt nedskurna dalgång. Från trakten av Stehag och söderut mot Eslöv och

österut mot Löberöd utbreder sig ett höglänt och tämligen småbrutet slättlandskap. Söder om

Eslöv vidtar successivt allt öppnare och bördigare marker ner mot Kävlingeåns dalgång. Längst

västerut vid Marieholm är det ett mjukt böljande slättlandskap.

Berggrunden i sydvästra delarna av kommunen utgörs av sedimentära bergarter, vilka överlagrats

av ler- och kalkrika moräner. Berggrunden i nordost består huvudsakligen av urberg med inslag

av diabasgångar och kring Ringsjön med inslag av basalt. Urbergsmoränen i kommunens norra

del är ofta sten- och blockrik. Den morän som dominerar kommunens östra del är en blandning

av den lerhaltiga skifferberggrunden och urbergsmaterial med hög halt av sten och grus.

Urbergsmorän och skiffer-urbergsmorän brukar samlas under namnet nordostmorän.

Sydvästmoränen återfinns i kommunens sydvästra del och är snarare ett issjösediment bildad vid

inlandsisens avsmältning.

Eslövs kommun har en befolkning på ca 32 000 människor. I Eslövs tätort bor ca 18 000

personer, och i de övriga större orterna (Billinge, Flyinge, Harlösa, Hurva, Kungshult, Löberöd,

Marieholm, Stehag, Stockamöllan och Örtofta/Väggarp) bor ca 7 800 personer. Utanför de större

orterna bor ca 6200 personer.

Fyra större åar är de huvudsakliga recipienterna för utsläpp av avloppsvatten, åar som också har

stor betydelse för naturmiljön: Rönneå, Saxån och Kävlingeån med dess biflöde Bråån. Inom

kommunen finns även mindre delar av Västra Ringsjön och Vombsjön.

Det europeiska ramdirektivet för vatten (Vattendirektivet) omfattar alla typer av ytvatten (utom

öppet hav) och grundvatten. Målet med Vattendirektivet är att alla ytvatten i EU-länderna skall ha

god ekologisk status och god kemisk status och att alla grundvatten skall ha god kemisk status

och god kvantitativ status.

Samtliga ytvattenförekomster inom Eslövs kommun lider av övergödningsproblematik. Utsläpp

från enskilda avloppsanläggningar är en bidragande orsak. Ingen av ytvattenförekomsterna har

idag God ekologisk status, och om åtgärder inte genomförs så riskerar samtliga att inte kunna nå

God ekologisk status till de mål-år som är uppsatta (2021 respektive 2027) inom ramen med

arbetet med vattendirektivet.

Inom kommunen finns ett antal definierade grundvattenförekomster, samtliga är klassade med

god kvantitativ och kvalitativ status.


18

6.2 Kommunal vatten- och avloppshantering

VA SYD har ca 6300 kommunala anläggningar i form av anslutna företag, verksamheter och

bostäder.

Befintliga verksamhetsområden för kommunalt vatten och avlopp

Tabell över verksamhetsområden inom Eslövs kommun, samt uppgift om vilka vattentjänster

som tillhandahålls; S – spillvatten, V – dricksvatten, D – dagvatten

Billinge Centrala delen S, V, D Harlösa Centrala delen S, V, D

Område i sydvästra delen S, V Område i västra delen S, V

Område i södra delen V Område i södra delen S

Norra delen S Område i östra delen V

Område i norra delen S, V

Stockamöllan Centrala delen S, V, D Område i nordvästra delen S

Norra delen S, V

Hurva Centrala delen S, V, D

Eslövs tätort S, V, D Område i sydvästra delen S, V

Västra Sallerup S, V Kungshult Centrala delen S, V, D

Östra Asmundtorp S, V Områden i norra delen S, V

Gullarp S, V

Löberöd Centrala delen S, V, D

Stabbarp Centrala & västra delen S, V Område i södra delen S, V

Område norr, väster & söder V

Marieholm S, V, D

Västra Strö S, V Reslöv S, V

Öslöv S Stehag S, V, D

Sjöholmen S, V

Flyinge Centrala delen S, V, D

Östra delen S, V Väggarp Centrala delen S, V, D

Områden väster, norr & öster V

Gårdstånga & Getinge S, V, D

Örtofta utom sockerbruksområdet S, V, D

Hammarlunda S, V sockerbruksområdet S, V

Holmby S, V Östra Strö S

Kartor över verksamhetsområdena finns under Kartor på www.eslov.se

http://www.eslov.se/


19

Kommunal avloppsvattenrening

I Eslövs kommun finns för närvarande nio avloppsreningsverk som VA SYD driver. Flera av de

mindre verken är i behov av renovering. Kommunens största avloppsreningsverk är Ellinge

reningsverk strax söder om Eslövs tätort. Verket renar hushållsspillvatten från Eslövs tätort,

Marieholm, Kungshult samt de mindre orterna Gullarp, Östra Asmundtorp, Stabbarp och Västra

Strö. Ellingeverket är stort i förhållande till antalet anslutna personer. Verket är dimensionerat för

330 000 pe (personekvivalenter) främst för att verket tar emot avloppsvatten från Orcla Foods

livsmedelsindustri.

Översikt över kommunala avloppsreningsanläggningar inom Eslövs kommun

Anläggning Anslutna orter Rening Kapacitet Belastning

(2013)

Recipient

Billinge

avloppsrenings

verk

Billinge mekanisk och

biologisk rening

(markbädd med

efterbehandlingsdam

m)

600 pe 429 pe Rönne å

Stockamöllan

avloppsrenings

verk

Stockamöllan SBR-metoden

(satsvis biologisk

rening) med

efterföljande

poleringsdammar


Stehag

avloppsrenings

verk

Stehag

Sjöholmen

mekanisk och

biologisk rening

(bevattning eller

markbäddar med

efterföljande

poleringsdamm)


Löberöd

avloppsrenings

verk

Löberöd mekanisk och

biologisk rening

(biobädd) samt

kemisk rening

genom fällning

1030 pe 861 pe Bråån

Hurva

avloppsrenings

verk

Hurva mekanisk, biologisk

(damm) och kemisk

(fällning)

500 pe 430 pe Bråån

Flyinge

avloppsrenings

verk

Flyinge,

Getinge,

Gårdstånga,

Holmby,

Hammarlunda

mekanisk, biologisk

och kemisk rening

2000 pe 1770 pe Kävlingeån

Örtofta

avloppsrenings

verk

Örtofta

Väggarp

Byggs om till pump-

station för

överföring till Ellinge

Kävlingeån


20

I Öslöv finns en mindre reningsanläggning i form av en öppen markbädd för motsvarande 30 pe.

Avloppsvatten från Harlösa leds till Revinge, och pumpas därifrån till Södra Sandby reningsverk i

Lunds kommun.

Kommunal dricksvattenförsörjning

Merparten av VA-abonnenterna inom Eslövs kommun får vatten från Ringsjöverket. Sydvatten

producerar där dricksvatten som sedan distribueras ut till bland annat VA SYD, som ansvarar för

vidare distribution till abonnenterna. Ringsjöverket får, via tunnel och ledning, råvatten från sjön

Bolmen i Småland. Ringsjön används som reservvattentäkt.

I de södra delarna av kommunen levererar Sydvatten vatten från Vombsjön till VA SYD.

VA SYD har även egen produktion av dricksvatten inom kommunen. Hurva försörjs med

dricksvatten från två djupborrade brunnar. I Stockmöllan och Billinge utnyttjas grävda brunnar.

Det finns fastställda vattenskyddsområden för Hurva, Stockmöllan och Flyinge (vattentäkten är

dock ej längre i drift eftersom Flyinge numera istället försörjs med dricksvatten via ledning från

Södra Sandby). Delar av vattenskyddsområdet för Vombsjön berör Eslövs kommun.

Vattenskyddsområde saknas för Billinge vattentäkt, för reservvattentäkten Ringsjön och för

borrade vattenbrunnar i Eslövs tätort (reservvattentäkten ”Norra vattenverket”).

6.3 Enskild vatten- och avloppshantering Enskilda avloppsanläggningar med bristfällig rening orsakar utsläpp av näringsämnen,

smittoämnen och oönskade kemikalier till yt- eller grundvatten. Utsläpp av näringsämnen bidrar

till övergödning av ytvatten vilket i sin tur kan medföra algblomning, igenväxning och ändrad

biologisk sammansättning. Utsläpp av bakterier och andra smittoämnen kan sprida sjukdomar.

Utsläpp till grundvatten kan förorena närliggande drickvattentäkter. Utsläpp till ytvatten kan

försämra badvattenkvaliteten.

Enskilt omhändertagande av avloppsvatten

Inom Eslövs kommun finns uppskattningsvis ca 2400 enskilda avloppsanläggningar, varav

uppskattningsvis ca 2000 för närvarande är i bruk. Kommunens miljöavdelning har sedan 1990

arbetat med att inventera och ställa krav på förbättrande åtgärder av bristfälliga

reningsanläggningar. Merparten av de enskilda anläggningarna har sedan dess fortlöpande

åtgärdats. Innan 2006 var den vanligaste typen av reningsanläggning slamavskiljare och

markbädd. I vissa delar av kommunen förekommer även trekammarbrunn och naturlig

infiltration.

2006 kom skärpta krav på rening av avloppsvatten från enskilda avloppsanläggningar. Eftersom

recipienterna inom Eslövs kommun inte uppnår God ekologisk status så har kommunen sedan dess

tillämpat krav på Hög skyddsnivå. Hög skyddsnivå innebär att en avloppsanordning förväntas uppnå

minst 90 % reduktion av BOD7, minst 90 % reduktion av fosfor samt minst 50 % reduktion av


21

kväve. Detta innebär oftast enskilda reningsanläggningar i form av minireningsverk eller

markbäddar kompletterade med efterföljande fosforrening.

Enskild dricksvattenförsörjning

Kommunen har ingen detaljerad kunskap om enskilda fastigheters dricksvattenförsörjning.

Miljöavdelningen har en del uppgifter från utförda provtagningar, men enskilda fastighetsägare

har ingen skyldighet att rapportera in resultat från provtagningar.

Det finns inte heller något samlat register över vilken typ av vattentäkter som är vanligast, men

baserat på de uppgifter som finns är grävda brunnar vanligast, men även djupare, borrade

brunnar förekommer. Baserat på de uppgifter miljöavdelningen har tillgång till så förekommer

problem med kvantitet och kvalitet. I vissa delar av kommunen är höga nitrathalter vanligt enligt

äldre översiktlig utredning.

Inom kommunen finns även ett antal större dricksvattenanläggningar, som försörjer flera

bostadsfastigheter eller har större uttag av vatten för andra ändamål. Dessa provtas regelbundet

och miljöavdelningen arbetar med att bedöma behov av skyddsåtgärder för att säkra långsiktig

god tillgång på dricksvatten av god kvalitet.

6.4 Myndighetskrav och gällande lagstiftning Länsstyrelsen är en viktig aktör i VA-planeringen. Dels som tillsynsmyndighet enligt lagen

(2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV), dels som stöd och samarbetspartner enligt åtgärd

37 i åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen enligt Vattendirektivet: ”Kommunerna behöver, i

samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med

vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god

kvantitativ status.”

Som tillsynsmyndighet startade Länsstyrelsen i Skåne under 2012 det så kallade LAV-projektet:

”Strategisk VA-planering, tillsyn och vägledning avseende enskilda avlopp samt tillsyn enligt 6 §

lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster”. Länsstyrelsen har begärt in uppgifter om allmänt

och enskilt vatten och avlopp i kommunen, samt genomfört ett dialogmöte med kommunen och

VA SYD, för att bedöma vilka områden Länsstyrelsen kan komma att prioritera som aktuella för

krav på utbyggnad enligt 6§ i lagen om allmänna vattentjänster:

Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster

6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett

större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-

anläggning.

6§ i LAV tar alltså inte hänsyn till ekonomiska aspekter vid bedömning av den kommunala

utbyggnadsskyldigheten.


22

Lagstiftning som har stor betydelse för VA-frågor

Ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om

upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område)

Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412)

Miljöbalken (SFS 1998:808)

Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660)

Plan- och bygglagen (SFS 2010:900)

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30)


23

7 Om Projekt VA-utbyggnadsplan Eslövs kommun och VA SYD påbörjade i augusti 2013 arbetet med att ta fram en VA-

utbyggnadsplan för Eslövs kommun. Projektets övergripande syfte var att VA-planeringen inom

Eslövs kommun bidrar till en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning – såväl socialt,

ekonomiskt som miljömässigt.

Projektets mål var att ta fram en VA-utbyggnadsplan för Eslövs kommun som visar vilka

områden i kommunen som behöver allmän VA-försörjning och vilka områden som även

fortsättningsvis kan försörjas med enskilda vatten- och avloppsanläggningar.

Arbetsgruppen har bestått av:

Christian Malmström, VA-ingenjör VA SYD.

Frida Jönsson, VA-ingenjör VA SYD.

Maria Lantz, Miljöinspektör, Eslövs kommun.

Marianne Beckmann, VA SYD (tom april 2014)

Nicklas Holm, Projektledare, Eslövs kommun.

Pia Olsson-Ljungberg, Bygglovsarkitekt Eslövs kommun.

Torsten Helander, Stadsarkitekt, Kommunledningskontoret, Eslövs kommun (projektägare)

Styrgruppen har bestått av:

Ingela Lundqvist, förvaltningschef, Miljö och Samhällsbyggnad, Eslövs kommun

Karin Fernström, VA SYD Ledningsnätsavdelningen, avdelningschef, from juni 2014 ersatt av

Marianne Beckmann, VA SYD

Kurt Strömberg, samhällsplaneringschef, Kommunledningskontoret, Eslövs kommun (tom april

2014).

VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR · VA-utbyggnadsplan för Eslövs kommun 6 3 VA-översikt i samband med...

Documents

Transcript of VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR · VA-utbyggnadsplan för Eslövs kommun 6 3 VA-översikt i samband med...