Utvärdering av TSH provtagning hos

patienter med diffusa symptom på

Gottsunda vårdcentral

Författare: Shahriar Ghandi, ST-läkare,

Gottsunda vårdcentral, Uppsala.

E post: shahriar.ghandi@yahoo.com

Handledare: Gudmundur H. Jörgensen, Distriktsläkare,

Knivsta vårdcentral Uppsala.

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning……………………………………………………………………….3

Introduktion……………………………………………………………………………..5

Syfte.............................................................................................6

Material och metod.....................................................................7

Studie population

Retrospektiv utvärdering

Prospektiv utvärdering

Etiska överväganden....................................................................8

Resultat........................................................................................9

Antal av TSH provtagningar och kostnader samt prevalensen av sköldkörtelsjukdomar

på Gottsunda vårdcentral under 5 år (2011-2015)

Utredning av TSH provresultat hos 100 patienter som besökte Gottsunda vårdcentral

på grund av diffusa symtom

Diskussion..................................................................................15

Slutsats.......................................................................................17

Referenser..................................................................................17

3

Sammanfattning

Bakgrund:

Många patienter söker vård på grund av diffusa symtom och oklar sjukdomsbild. Symtomen

kan vara allt från trötthet, viktstörning, håravfall till hjärtklappning, yrsel, ångest och kroniska

smärtor.

Sköldkörtelsjukdom är en typ av sjukdomstillstånd som ofta presenteras med diffus

symtombild. TSH (Thyroideastimulerande hormon) prov är en vanlig analys som läkaren

beställer i ett första steg.

Det är däremot oklart att hur ofta provtagningen leder till att läkaren diagnosticerar en

sköldkörtelsjukdom, speciellt på socialt utsatta vårdcentraler som Gottsunda vårdcentral där

diffus symptombild hos patienter är vanligt.

Syfte:

Syftet med studien är att utvärdera:

A. Prevalensen av sköldkörtelsjukdomar hos patienter listade på Gottsunda vårdcentral.

B. Hur ofta TSH provtagning, vid diffusa symtom på Gottsunda vårdcentral, leder till diagnostik

av en sköldkörtelsjukdom.

Material och metoder:

A: Studiepopulation:

Demografisk information och statistik om patienter listade på Gottsunda vårdcentral samt

befolkningen i Gottsunda området inhämtades från Uppsala kommun.

B: Retrospektiv undersökning:

Bedömning av prevalensen av sköldkörtelsjukdomar hos patienter listade på Gottsunda

vårdcentral med hjälp av IT-avdelning för primärvård i Uppsala för statistik över alla med

diagnosen sköldkörtelsjukdom (ICD-10: E00-E07) åren 2011-2015.

C: Prospektiv undersökning:

Information har inhämtats via ett hundra studiespecifika frågeformulär som har delats ut till

läkarna på Gottsunda vårdcentral, när det har beslutats att utreda patienter med TSH prov.

4

Frågeformulären innehåller frågor om diverse symtom som tankemässigt skulle kunna

relateras till sköldkörtelsjukdomar samt resultatet från TSH provet och eventuellt diagnos.

Resultat:

På vårdcentralen i Gottsunda beställdes 10 645 TSH prov under en femårsperiod (2011-2015)

till en total kostnad på 665 473 kronor.

Året 2015 hade Gottsunda vårdcentral ca 11 400 listade patienter och under det året fick 1.2

% av patienterna diagnos av olika sköldkörtelsjukdomar enligt ICD10, jämfört med 0.3 % i den

svenska populationen. En journalgenomgång visade att hypotyreos var den vanligaste formen

av sköldkörtelsjukdom (88 %), medan hypertyreos och atoxisk struma var mindre vanliga

(ungefär 6 %).

I studien utreddes 100 patienter (77 % kvinnor och 23 % män) som hade besökt Gottsunda

vårdcentral på grund av diffusa symtom och där läkarna beställde TSH prov. Den vanligaste

kontakt orsak var trötthet, därefter stress och ångest samt nedstämdhet.

I 98 patienter av 100 var sköldkörtelsjukdom inte orsaken till den diffusa symptombilden och

enbart 2 % av patienterna hade onormalt TSH resultat vilket i slutändan ledde till behandling

och vidare uppföljning.

Slutsatser:

Sköldkörtelsjukdomar är vanliga och ofta relativt enkla att behandla. Det är därför viktigt att

läkare är uppmärksamma över de symtom som kan leda fram till diagnos av dessa sjukdomar.

Däremot visar studien att även vid riktad riskgruppsscreening kommer enbart liten del (1 av

50) av patienterna ha symtom som kan förklaras av sköldkörtelsjukdom och totala kostnaden

per diagnosticerat fall blir hög. Hur TSH kostnaden eller resultatet av en riskgruppsscreening

på en vårdcentral i ett mindre socialt utsatt område ser ut, är dock oklart och skulle kunna

studeras och jämföras.

Gottsunda vårdcentral har högre prevalens av sköldkörtelsjukdomar jämfört med hela landet

(År 2015: 1.2 % journalförd sköldkörtelsjukdoms diagnos på Gottsunda vårdcentral vs 0.3 % i

svenska populationen). Då kan det vara viktigt för en läkare som jobbar på vårdcentraler där

stor del av patienterna kommer från andra länder, att ha lokal kunskap samt vara medvetna

om skillnader i prevalens av olika sjukdomar i olika delar av världen.

5

Introduktion

Många patienter söker vård på grund av diffusa symtom som till exempel: trötthet,

viktförändringar, håravfall, hjärtklappning, sömnsvårigheter, yrsel, ångest,

menstruationsrubbningar samt oro för sjukdom. Ett sjukdomstillstånd som vanligvist kan

presenteras med oklar symtombild är sjukdom i sköldkörteln. Dessa sjukdomar är ofta med i

differentialdiagnostiska överväganden hos läkare när sjukdomsbilden är oklar (1).

Med TSH (Thyroideastimulerande hormon) prov kan läkaren på ett enkelt sätt screena för fel

i skölkörtelsfunktionen. Däremot är det oklart hur ofta provtagningen leder till att läkaren

diagnosticerar en sköldkörtelsjukdom.

Totala prevalensen av sköldkörtelsjukdomar varierar mycket mellan olika länder i världen

(0.71%-4.67%) (2). Tyvärr hittades ingen publicerad prevalensdata över sköldkörtelsjukdomar

i Sverige. Från Socialstyrelsens statistikdatabas, där total mängd olika diagnoser ställda per år

kan hämtas, kunde man däremot få fram att under åren 2011-2015 fick årligen i genomsnitt

0.3% (0.30% - 0.35% per år) av befolkningen i Sverige någon diagnos på sköldkörtelsjukdom

dokumenterad i journal (sjukhus, vårdcentral) (3,4). Den totala prevalensen för

sköldkörtelsjukdomar i Sverige blir däremot högre om man skulle kunna ta in en längre

tidsperiod eller livstidsprevalens.

De flesta patienter på Gottsunda vårdcentral med utländsk bakgrund kommer från

mellanöstern men på grund av krig i flera stora länder i området kan man inte hitta en bra

statistik om sköldkörtelsjukdomar i området under de senaste åren och jämföra med Sverige.

Hela befolkningen i Gottsunda området är 10 022 personer och av dessa har 54% utländsk

bakgrund. De flesta kommer från mellanöstern (5). Detta innebär att patienter som söker vård

på Gottsunda vårdcentral ofta kommer från olika kulturella bakgrunder, med olika vanor och

kan ha sjukdomar som är vanliga i deras hemland men ovanliga i Sverige till exempel genetiska

sjukdomar eller vissa infektioner. Många av patienterna är även påverkade av stress och

traumatiska händelser som de upplevt under sina liv.

Studier har visat att invandrare i Sverige mår sämre både fysiskt och psykiskt än den övriga

befolkningen. Detta gäller speciellt invandrare från krigsdrabbade länder vilka ofta lider av

psykosomatiska sjukdomar (6).

Faktorer som har visat sig kunna påverka invandrarnas hälsa är bland annat: ekonomiska

problem, låg utbildningsnivå, arbetslöshet, låg trygghetskänsla och upplevelse av

diskriminering (7).

6

Hälsofrämjande insatser har ännu inte blivit vanliga i många invandrargrupper i Sverige. Till

exempel uteblir dubbelt så många kvinnor med utomnordisk bakgrund från mammografi

jämfört med svenskfödda kvinnor (8).

Med ökad invandring till Sverige, en ökning om 9,6 % 2014 jämfört med 2013 (9), kommer det

till och med vara aktuellt för fler vårdcentraler att sätta vård av invandrare i större fokus.

På vårdcentraler liknande Gottsunda vårdcentral (högt antal invandrare) är det vanligt att

patienter söker vård på grund av diffusa och diverse symtom, till exempel: trötthet, kroniska

smärtor, yrsel, ångest, oro, sömnstörningar, nedstämdhet, depression och viktförändringar

(10).

Gottsunda vårdcentral har cirka 11 400 listade personer (11,12). Det finns många patienter

som söker vårdcentralen på grund av diffusa och oklara symtom, då läkaren beställer TSH prov

för patienterna i ett första steg. Det är däremot oklart hur ofta provtagningen leder till att

läkaren diagnosticerar en sköldkörtelsjukdom, speciellt på socialt utsätta vårdcentraler som

Gottsunda VC där diffus symptombild är vanlig.

Syfte

Syftet med denna studie är att utvärdera:

A. Prevalensen av sköldkörtelsjukdomar hos patienter listade på Gottsunda vårdcentral.

B. Hur ofta TSH provtagning på Gottsunda vårdcentral, vid diffusa symtom, leder till diagnostik

av en sköldkörtelsjukdom.

7

Material och metoder

A. Studiepopulation:

Demografisk information om patienter listade på Gottsunda vårdcentral och befolkningen i

Gottsunda området inhämtades från Uppsala kommun (5).

Gottsunda Vårdcentral

Gottsunda vårdcentral har ca 11 400 listade personer och de flesta bor i Gottsunda området

men ibland kommer personer från andra områden till exempel Sunnersta (11).

Befolkningen i Gottsunda området

Hela befolkningen som bor i området är 10 022 personer och 4612 (46 %) av dem har svensk

bakgrund och 5410 (54 %) har utländsk bakgrund. Av dessa kommer flest från Asien (59 %)

och Afrika (16 %) medan resten kommer från andra länder (25 %).

Området har en ung befolkning och 88 % av befolkningen är under 64 år (tabell1).

Tabell 1. Antal och andel av befolkningen per åldersgrupp

Ålder Antal Andel av befolkningen

0-18 2593 26 %

19-39 3210 32 %

40-64 3041 30 %

>64 1178 12 %

B. Retrospektiv utvärdering av prevalensen av sköldkörtelsjukdomar

och TSH provtagning på Gottsunda VC.

Alla patienter listade på Gottsunda vårdcentral, som under fem år (2011 – 2015) som har fått

diagnosen E00–E07 enligt ICD10, journalfört i Cosmic (både i primärvård och sjukhus)

inkluderades i studien. Vidare analys utfördes med hjälp av en journalgenomgång vilken typ

av sköldkörtelsjukdom som diagnosticerats samt data om kön och åldern. Antal TSH

provtagningar och medföljande kostnad, under samma femårsperiod, analyserades. Detta

8

enligt information och statistik från IT-avdelningen för primärvård i Uppsala och Gottsunda

vårdcentral.

C. Prospektiv utvärdering av samband mellan diffusa symtom och

avvikande TSH prov på Gottsunda vårdcentral.

Information och data inhämtades via ett studiespecifikt frågeformulär som delades ut till

läkarna på Gottsunda vårdcentral. Frågeformulären innehöll frågor om kön, ålder, etniskt

ursprung, sysselsättning, bakomliggande sjukdomar och diverse symtom som tankemässigt

skulle kunna relateras till sköldkörtelsstörningar samt provresultat och eventuellt fastställd

diagnos.

Totalt 100 patienter som besökte vårdcentralen på grund av diffusa symtom, där läkarna

bestämde sig att utreda vidare via TSH provtagning, inkluderades i studien. Patienterna kunde

vara utan känd sköldkörtelsjukdom eller ha en känd sköldkörtelsjukdom men att läkaren

bedömde att de diffusa symtomen kunde vara på grund av en ojusterad behandling. Patienter

som besökte vårdcentralen på grund av årlig behandlingskontroll av deras kända

sköldkörtelsjukdom, inkluderades därför inte.

Det planerade antalet patienter var 100 stycken. Flera läkare på Gottsunda vårdcentral hjälpte

till med datainsamlingen och fyllde i frågeformulären på konsekutiva patienter som sökte med

diffusa symtom och har utredatts med TSH prov. Data samlades in av läkarna från första besök

fram till utredningen slutförd och provsvar fanns.

Projektet har genomförts under en femveckorsperiod i april-juli 2017, tre veckor till

datainsamling och två veckor för analys av kvalitativa data.

Etiska överväganden

Forskningsprojektet är ett kvalitetsarbete på den egna vårdcentralens patienter och godkänd

av primärvårdsledningen samt verksamhetschefen på Gottsunda vårdcentral.

Alla data avidentifierades och hanterades enligt gällande sekretesslagar och patienter går inte

att identifiera i den färdiga studien.

9

Resultat

A. Antal TSH provtagningar, kostnader samt prevalensen av

sköldkörtelsjukdomar på Gottsunda vårdcentral under 5 årsperioden

2011-2015.

Totalt beställdes 10 645 TSH prov under den aktuella 5års perioden (2011-2015) på Gottsunda

vårdcentral och den totala kostnaden var 665 473 kronor (tabell 2).

Tabell 2. Antal och kostnad för TSH provtagning per år i Gottsunda vårdcentral

År Antal av TSH prov Kostnad

2011 2020 121 200 kr

2012 2033 121 980 kr

2013 2131 131 056 kr

2014 2462 155 106 kr

2015 1999 136 131 kr

Total: 10 645 665 473 kr

Antalet av TSH provtagningar per år i jämförelse med antalet patienter som får en

sköldkörtelsjukdomsdiagnos i respektive år tyder på att en stor del av provtagningarna var på

grund av utredning av diffusa symtom medan bara en mindre andel var på grund av

behandlingskontroll (tabell 3).

Tabell 3. Antal patienter diagnosticerade med sköldkörtelsjukdomar (E00-E07)

på Gottsunda vårdcentral 2011-2015

År Antal TSH

prov Antal patienter med journalförd

sköldkörtelsjukdoms diagnos Kvinnor Män

2011 2020 165 146 19

2012 2033 165 136 29

2013 2131 159 134 25

2014 2462 173 134 27

2015 1999 139 118 21

10

Året 2015 hade Gottsunda vårdcentral ca 11 400 listade patienter och enligt IT-avdelning för

primärvård i Uppsala fick 139 patienter diagnoskoden E00-E07 journalfört i Cosmic (Ny eller

äldre diagnos, både i primärvård och slutenvård). Prevalensen av olika sköldkörtelsjukdomar

på Gottsunda vårdcentral var därför 1.2 % i året 2015, jämfört med 0.3% i hela Sverige samma

år. Denna prevalens siffra skulle bli högre om man tog in en längre tidsperiod. Under hela

tidsperioden 2011-2015 (5 år) fick totalt 448 patienter E00-E07 diagnos journalförd, vilket ger

oss en femårsprevalens på ungefär 3.9 % på Gottsunda vårdcentral. Jämförbara 5 års data för

hela Sverige var inte tillgängligt.

Det visade sig vara svårt att få en klar bild över vilka subgrupper av sköldkörtelsjukdomar

patienterna diagnosticerades med, detta då diagnoskoden E07 (andra sjukdomar i sköldkörtel)

användes ofta. Därför utfördes en journalgenomgång för alla patienter med diagnoskod E00-

E07 under året 2015.

Denna visade att av totalt 139 patienter, hade 122 (88 %) patienter hypotyreos, 8 (6 %) hade

hypertyreos, 8 (6%) atoxisk struma och en patient hade okänd diagnos på grund av skyddad

identitet (Diagram 1).

Diagram 1. Prevalens av olika sköldkörtelsjukdomar under 2015

B. Utredning av TSH provtagning hos 100 patienter som besökte Gottsunda

vårdcentral på grund av diffusa symtom

Totalt inkluderades 100 patienter (77 % kvinnor, 23 % män), listade på Gottsunda vårdcentral,

vilka besökte vårdcentralen på grund av diffusa symtom och där läkarna bestämde att utreda

för sköldkörtelsproblem med hjälp av TSH prov. Tabell 4 - 6 visar demografin (ålder, etnicitet

och sysselsättning) av de 100 inkluderade patienter.

Hypotyreos Hypertyreos Atoxic struma Okänd

11

Tabell 4. Andel patienter delad per åldersgrupp

Ålder Andel patienter

0-20 6 %

21-40 43 %

41-60 30 %

>60 21 %

Tabell 5. Etniskt ursprung

Ursprung Andel patienter

Sverige 33 %

Övriga länder i Europa 8 %

Afrika 7 %

Mellanöstern 48 %

Annat 4 %

Tabell 6. Sysselsättning

Sysselsättning Andel patienter

Arbete 53 %

Studier 17 %

Pensionerad 16 %

Arbetslös 10 %

Sjukskriven 4 %

Totalt 32 % av patienterna hade ingen bakomliggande sjukdom och 68 % hade en eller flera

olika sjukdomar i botten (diagram 2).

12

Diagram 2. Pågående hälsoproblem hos de 100 patienter som var inkluderade i

studien

Totalt 81 % av patienterna hade ingen hereditet för sköldkörtelsjukdomar medan 19 % hade

en eller flera nära släktingar med sköldkörtelsjukdomar. Totalt 55 % av patienterna har utretts tidigare för sköldkörtelsjukdomar (42 % under senaste

2 år innan besöket och 13 % mer än 2 år innan besöket).

Totalt 91 % av patienterna hade ingen pågående sköldkörtelsjukdom medan 9 % av dem hade

en aktuell sköldkörtelsjukdom och pågående behandling men blev inkluderade i studien

eftersom läkaren tyckte att patientens symtom kunde vara orsakade av en eventuell

ojusterad behandling och därför behövde utredas med nytt TSH prov.

De presenterande symtomen hos de 100 inkluderade patienterna i studien sammanfattas i

diagram 3 och tabell 7. Flera patienter hade några olika symtom som kontaktorsak. Vanligaste

kontakt orsaken var trötthet, därefter stress och ångest samt nedstämdhet.

26

16 159 9

2

16

0

5

10

15

20

25

30A

NTA

L P

ATI

ENTE

R

PÅGÅENDE HÄLSOPROBLEM

13

Diagram 3. Presenterande symptom hos de 100 patienter som var inkluderade i

studien

Tabell 7. Tidslängd av presenterande symtom eller hälsoproblem

Symtom period Andel patienter

Mindre än en månad 11 %

1-3 månader 28 %

3-6 månader 15 %

6-12 månader 20 %

Mer än ett år 26 %

Läkarna undersökte patienterna och resultatet av kroppsundersökningarna visade några

kliniska fynd (diagram 4).

66

31 2924 24 21 21 20 20 17 16 16 15 15

9

AN

TAL

PA

TIEN

TER

SYMTOM

14

Diagram 4. Kliniska fynd i läkarundersökningen på de 100 patienter som blev

inkluderade i studien (vissa patienter kan ha flera kliniska fynd)

Resultatet av TSH proverna från de 100 inkluderade patienterna visade att 89 % hade helt

normalt TSH (provresultat mellan 0.4-4.0 mE/L ) 7 % hade TSH värde mer än normalt och 4 %

mindre än normalt.

Av de 11 patienterna som hade avvikande TSH bedömdes det av läkare att den lindriga

avvikelsen inte var av klinisk betydelse hos 7 patienter (TSH värde väldigt nära referensvärdet).

Av återstående 4 patienter fick en patient remiss till endokrinmottagningen för vidare

utredning och behandling för hypertyreos medan tre patienter planerades för uppföljning och

ny provtagning. Av dessa tre hade två normalt TSH efter två månader och en fick diagnosen

hypotyreos. Sammanfattningsvis behövde därför 98 % av patienterna ingen annan åtgärd eller

vidare utredning och deras symtombild kunde inte förklaras av sköldkörtelsjukdom eller

avvikande TSH.

9 98 8

7

32

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10A

NTA

L P

ATI

ENTE

R

KLINISKA FYND

15

Diskussion

I denna studie beskrivs patientdemografin på Gottsunda vårdcentral, prevalensen av olika

sköldkörtelsjukdomar undersöktes och en utvärdering gjordes på hur bra TSH prov är på att

förklara diffus symptombild i en ofta socialt utsatt patientgrupp.

Patientdemografin i Gottsunda området och Gottsunda vårdcentral är olik den på många

andra vårdcentraler i området. Populationen är ung och mer än hälften har en utländsk

bakgrund. En stor del av de patienter som är nyinflyttade kommer från krigsdrabbade länder,

där stress och traumatiska händelser påverkar symtombilden när de söker läkare. Detta

reflekterades i de 100 patienter som inkluderades i studien (77 % hade utländsk bakgrund)

där efter trötthet, psykiska åkommor var ibland de vanligaste presenterande symtom; stress

och ångest (31 %), nedstämdhet (29 %), oro för sjukdom (24 %), sömnsvårigheter (21 %).

Ett resultat från studien var att enbart en liten del (1 av 50) av patienter med diffus symtombild

har symtom som kan förklaras av sköldkörtelsjukdom eller ojusterat sköldkörtelhormon.

Varför det inte blev oftare kan möjligtvis förklaras av några faktorer. Det tycks vara en ”god

praxis” att utesluta sköldkörtelsjukdom hos patienter som kan uppfylla kriterier för olika

psykiatriska diagnoser. Detta kan leda till att läkare beställer TSH mer som en rutin inför att

psykiatrisk diagnos skulle kunna ställas, men inte för att läkaren tror att det handlar om

sköldkörtelsjukdom. Bristande språkförmåga, samt kulturella skillnader i både patientens

förväntningar till läkaren och hur den presenterar sina besvär kan leda till en viss ”klinisk

osäkerhet” hos läkaren som kan leda till att läkaren sätter större vikt på att screena brett i

blodprov utan att egentligen ha stark misstanke att det handlar om en sköldkörtelsjukdom.

Prevalensen av sköldkörtelsjukdomar på Gottsunda vårdcentral var enligt studien 4 gånger

högre än vad som dokumenterats i den svenska populationen. Året 2015 hade 1.2 % av

patienterna i Gottsunda vårdcentral fått sköldkörtelsjukdomsdiagnos journalförd vs 0.3 % i

den svenska populationen. Detta var oförväntat och måste därför diskuteras noggrant. Det är

känt att sköldkörtelsjukdomar är vanliga och att total prevalensen av sköldkörtelsjukdomar i

olika länder i världen är högre (0.71%-4.67%) (2). Det finns stora begränsningar när man

använder sig av journalförda diagnoser under enbart 1 år då många patienter inte besöker en

läkare varje år och när de väl kommer till sin läkare är det ett annat fokus i besöket, varför

diagnosen inte ställs. När vi utredde hur många patienter som hade fått en

sköldkörtelsdiagnos journalförd under femårsperioden (2011-2015) på Gottsunda vårdcentral

fick vi en mycket högre siffra. Totalt hade 3.9 % av patienterna under den tiden fått

sköldkörtelsdiagnos en gång eller oftare. Prevalenssiffran skulle därför bli ännu högre om vi

hade 10 år, 20 år eller livslängdsprevalens för sköldkörtelsjukdomar. Tyvärr fanns inte

tillgänglig 5årsdata för svenska populationen att jämföra med, men om prevalenshöjningen

vara liknande Gottsunda vårdcentral (från 1.2% under 1 år till 3.9% under 5 år) då skulle den

16

ligga runt om 1%. Prevalensen för sköldkörtelsjukdomar i Sverige är däremot oförväntad låg

och stämmer inte riktigt med vad man upplever från den kliniska vardagen. Det är en svaghet

att statistiken hämtas från olika insatser vilket ger utrymme för eventuella systematiska fel.

Statistiken för sköldkörtelsjukdomar i Gottsunda vårdcentral har inhämtats från IT

avdelningen för primärvården i Uppsala men statistiken för sköldkörtelsjukdomar i svenska

populationen inhämtades från Socialstyrelsens statistikdatabas. Det kan därför finnas

skillnader i hur data samlas in och/eller tas ut från dessa två databaser, vilket skulle kunna

förklara den låga prevalensen i Sverige jämfört med Gottsunda vårdcentral.

I studien noterades en hög kostnad för TSH provtagningen. Under femårsperioden 2011– 2015

beställdes TSH prov på Gottsunda vårdcentral för total 665 473 SEK (snitt 133 094 SEK per år)

(11,12). Det finns cirka 1000 vårdcentraler i hela Sverige (13) och om man överför kostnaden

från Gottsunda till andra vårdcentraler i Sverige (enbart för att leka med siffror) så kostar TSH

provtagningen på svenska vårdcentraler mer än 100 miljoner kronor per år. Det är viktigt att

notera i det här sammanhanget att TSH provtagning enbart utgör en del av den totala

kostnaden vid utredningar av sköldkörtelsjukdom. I många fall beställs också T4, T3, TRAK och

TPO antikroppar och kostnaden blir därför i slutändan mycket högre. Om kostnaden räknas

som hög eller inte, får man naturligtvis ta i sammanhanget med vad man får för pengarna.

Detta är en svår fråga att svara men i den här studien där man gjorde fokuserad

riskgruppsscreening var det enbart i 1 av 50 patienter där TSH provtagning ledde till diagnos

av sköldkörtelsjukdom eller justering av pågående sköldkörtelhormonsbehandling. Av de 100

patienterna som inkluderades i studien hade 42 % av patienterna utretts tidigare under de

senaste två åren och många av dessa flera gånger (vissa i varje besök till läkare) utan att någon

gång har visat avvikande resultat. Det kan ses som vägledning för läkare att om kliniska bilden

är oförändrat hos patienten och det finns ett relativt nytt normalt TSH prov, då är det mindre

sannolikt att omprövning av TSH prov kommer till med att hjälpa med kliniska beslut.

Resultatet från den här studien är därför ett viktigt inlägg i hela kostnadsdiskussionen.

17

Slutsats

Sköldkörtelsjukdomar är vanliga och ofta relativt enkelt att behandla. Det är därför viktigt att

läkare är uppmärksamma över de symtom som kan leda till diagnos av dessa sjukdomar.

Däremot visar studien att även i fokuserad riskgruppscreening kommer enbart en liten del (1

av 50) ha symtom som kan förklaras av sköldkörtelsjukdom och den totala kostnaden blir hög.

Hur TSH kostnaden eller resultatet av en riskgruppscreening på vårdcentral i ett mindre socialt

utsatt område ser ut, är oklart och skulle kunna studeras vidare och jämföras.

Högre prevalens av sköldkörtelsjukdomar på Gottsunda vårdcentral (År 2015; 1.2 %

journalförd sköldkörtelsjukdoms diagnos vs 0.3 % i den svenska populationen) påpekar också

på att det kan vara viktigt för läkare som jobbar på vårdcentraler där stor del av patienterna

kommer från andra länder, att ha god lokal kunskap och vara medvetna om skillnader i

prevalens av olika sjukdomar i olika delar av världen.

Referenser

1- Fred F.Ferri (2010), Ferri’s Differential Diagnosis, Meryland Heights, Mosby, ISBN 978-0-

323-07699-9.

2- Garmendia Madariaga A, Santos Palacios S, Guillén-Grima F, Galofré JC. The incidence and

prevalence of thyroid dysfunction in Europe: a meta-analysis. J Clin Endocrinol Metab.

2014;99:923–31

3- Socialstyrelsen/ statistikdatabas: Socialstyrelsens statistikdatabas presenterar uppgifter

om hälsa, vårdutnyttjande, socialtjänst och personal inom hälso-och sjukvården, diagnoser i

sluten och öppen vård:.http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas . Tillgänglighet

2017-04-15.

4- Statistiska central byrån: Befolkningsstatistik i sammandrag 1960-2016:

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-

sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--

riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/1960-2016. Tillgänglighet 2017-04-18.

5- Statistiskavdelningen I Uppsala kommun.

6- Läkartidningen 2013-05-21, Ingen integration utan hälsa, 2013;110 CAWH.

7- Socialstyrelsen sos-rapport 2000:3, ISBN 91-7201-429-6, Artikel nr: 2000-03-003.

8- Lagerlund M, Maxwell AE, Bastani R, et al. Sociodemographic predictor of non-attendance

at invitational mammography screening-a population-based register (study Sweden). Cancer

Cause Control.2002;13(1):73-82.

9- www.migrationsinfo.se

18

10- Inges K, Stenberg P. Faktorer som påverkar invandrares hälsa negativt. Borås:Högskolan i

Borås/institutionen för vårdvetenskap;2008.

11- Statistik från Gottsunda vårdcentral.

12- IT-avdelning för primärvård i Uppsala.

13- Läkartidningen 2014-12-15, fler vårdcentraler, men fyra av tio går med underskott,

2014;111:DAAD.