Rapport 2007:18 R

Utvärdering av juris kandidat-utbildningar samt grund- och forskarutbildningar i juridik, rättsvetenskap, handelsrätt och affärsrätt vid svenska universitet och högskolor

Högskoleverket • Luntmakargatan 13 • Box 7851, 103 99 Stockholmtfn 08-563 085 00 • fax 08-563 085 50 • e-post hsv@hsv.se • www.hsv.se

Utvärdering av juris kandidat-utbildningar samt grund- och forskarutbildningar i juridik, rättsvetenskap, handelsrätt och affärsrätt vid svenska universitet och högskolor

Utgiven av Högskoleverket 2007Högskoleverkets rapportserie 2007:18 RISSN 1400-948XInnehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen, Karin Agélii

Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelningTryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, april 2007

Tryckt på miljömärkt papper

Innehåll

Sammanfattning 7

Högskoleverkets beslut 9

Högskoleverkets reflektioner 11

Utgångspunkter och tillvägagångssätt 17

BEDÖMARGRUPPENS RAPPORT 21

Missiv 23

Bakgrund och referensram för bedömningen 25Inledning 25Utvecklingen av juridiken som ämne 25Det moderna samhällets krav på juristen 26Regelverket kring juridiska utbildningar 30

Samlade intryck och generella iakttagelser 37Inledning 37Organisation, ledning och ekonomi 37Grundutbildningen 41Internationella perspektiv 50Betygshets 53Forskarutbildningen 55Jämställdhet och mångfald 61Arbetsmarknadsanknytning 66Dags för en ny yrkesexamen i Sverige? 71

JURIS KANDIDATUTBILDNINGAR SAMT FORSKARUTBILDNINGAR I JURIDIK 77

Göteborgs universitet 79Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i juridik 79Organisation och ledning 79Grundutbildning 80Forskarutbildning 84Rekommendationer 86

Lunds universitet 87Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i juridik 87Organisation och ledning 87Grundutbildning 88Forskarutbildning 92Rekommendationer 95

Stockholms universitet 97Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i rättsvetenskap 97Organisation och ledning 97Grundutbildning 98Forskarutbildning 102Rekommendationer 104

Umeå universitet 107Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i rättsvetenskap 107Organisation och ledning 107Grundutbildning 108Forskarutbildning 111Rekommendationer 114

Uppsala universitet 115Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i juridik 115Organisation och ledning 115Grundutbildning 116Forskarutbildning 120Rekommendationer 123

LOKALA PROGRAM SAMT FORSKARUTBILDNING I HANDELSRÄTT,

AFFÄRSRÄTT OCH RÄTTSVETENSKAP 125

Högskolan i Jönköping 127Affärsrättsligt program med internationell inriktning och forskarutbildning i juridik 127Organisation och ledning 127Grundutbildning 128Forskarutbildning 132Rekommendationer 134

Linköpings universitet 135Affärsjuridiskt program, affärsjuridiskt program med Europainriktning och forskarutbildning i affärsrätt 135Organisation och ledning 135Grundutbildning 136Forskarutbildning 140Rekommendationer 142

Luleå tekniska universitet 145Rättsvetarprogrammet och forskarutbildning i rättsvetenskap 145Organisation och ledning 145Grundutbildning 146Forskarutbildning 149Rekommendationer 152

Örebro universitet 153Rättsvetenskapligt program med internationell inriktning och forskarutbildning i rättsvetenskap 153Organisation och ledning 153Grundutbildning 154Forskarutbildning 157Rekommendationer 159

ÖVRIGA GRUND- OCH FORSKARUTBILDNINGAR I JURIDIK,

HANDELSRÄTT OCH RÄTTSVETENSKAP 161

Handelshögskolan i Stockholm 163Forskarutbildning i juridik 163Organisation och ledning 163Forskarutbildning 164Rekommendationer 167

Karlstads universitet 169Grundutbildning i rättsvetenskap 169Organisation och ledning 169Grundutbildning 170Rekommendationer 173

Lunds universitet 175Grund- och forskarutbildning i handelsrätt 175Organisation och ledning 175Grundutbildning 176Forskarutbildning 178Rekommendationer 181

Mälardalens högskola 183Grundutbildning i handelsrätt 183Organisation och ledning 183Grundutbildning 184Rekommendationer 187

Uppsala universitet 189Grundutbildning i handelsrätt 189Organisation och ledning 189Grundutbildning 189Rekommendationer 193

�

Sammanfattning

Denna rapport redovisar resultatet av den kvalitetsgranskning av juridisk grund- och forskarutbildning som Högskoleverket genomförde 2006. För uppdraget har Högskoleverket anlitat en extern bedömargrupp bestående av sakkunniga från universitet och högskolor, offentlig sektor samt näringsliv i Sverige, Finland och Danmark. Högskoleverket utvärderade för åtta år sedan (1999) vissa av de utbildningar som ingår i 2006 års granskning, varför den delvis är en uppföljande utvärdering.

På grundutbildningsnivån har bedömargruppen granskat fem yrkesutbild-ningar (vid Göteborgs, Lunds, Stockholms, Umeå samt Uppsala universitet) som leder till juris kandidatexamen samt nio utbildningar som leder till en generell examen i handelsrätt, affärsrätt eller rättsvetenskap (vid Högskolan i Jönköping, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Mälardalens högskola, Luleå tekniska universitet, Uppsala universitet samt Örebro universitet).

Därtill har tio olika forskarutbildningar som leder till juris doktorsexamen eller filosofie doktorsexamen utvärderats (vid Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Jönköping, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå uni-versitet, Uppsala universitet samt Örebro universitet).

Högskoleverket har beslutat att ifrågasätta examensrätten för kandidat-examen i handelsrätt vid Mälardalens högskola. Högskoleverket finner även anledning att ifrågasätta Linköpings universitets förutsättningar att bedriva forskarutbildning i affärsrätt samt Örebro universitets förutsättningar att be-driva forskarutbildning i rättsvetenskap. De tre lärosätena har ett år på sig att visa hur de åtgärdat de brister som påtalas varefter Högskoleverket tar slutlig ställning i frågan.

Det är uppseendeväckande att flera av de generella svagheter i grundutbild-ningen som påtalades i Högskoleverkets tidigare utvärdering finns kvar även i denna utvärdering. Till exempel dras juris kandidatutbildningarna fortfarande med långa studietider, dålig arbetslivsanknytning och betygshets bland stu-denterna. För att avhjälpa dessa problem föreslår bedömargruppen att reger-ingen inrättar ytterligare en juridisk yrkesexamen med tydlig inriktning mot näringslivets behov av företrädesvis affärs- och handelsrättslig kompetens.

Liksom i den förra utvärderingen framhålls också att antalet disputerade och forskningsaktiva lärare är lågt på flera ställen samt att lärarna har svårig-heter att hinna med nödvändig kompetensutveckling inom tjänsten. Detta gör att utbildningsanordnarna har högst olika förutsättningar att tillhandahålla utbildning som vilar på vetenskaplig grund. Bruket att låta studenter skriva uppsats i grupp samt att handledaren deltar i betygsättning av uppsatser kri-tiseras vidare av bedömargruppen.

�

Bedömargruppen konstaterar att insikterna om och arbetet för jämställdhet har förbättrats vid de utbildningsanordnare som utvärderades 1999. Arbetet för att uppmärksamma och ge utrymme för genusaspekten i de juridiskt in-riktade utbildningarna måste ändå fortsätta att utvecklas. Detsamma gäller mångfaldsaspekten.

Att de internationella perspektiven i de juridiska utbildningarna var svaga konstaterades redan i den tidigare utvärderingen. Möjligheterna, intresset och stödet för lärare och studenter att delta i utbytesverksamhet med utländska lärosäten varierar fortfarande stort liksom utbudet av kurser med föreläsningar och litteratur på engelska. Bedömargruppen påpekar att ämnets nationella fo-kus kan behöva kompletteras med fler komparativa inslag.

Då de juridiska forskarutbildningarna inte har granskats av Högskolever-ket tidigare kan jämförelser med tidigare utvärderingsresultat inte göras. Be-dömargruppen konstaterar att rättsvetenskap är ett litet forskningsområde inom vilket det har vuxit upp många små forskarutbildningsmiljöer de senaste tio åren. Den kritik som bedömargruppen ger angående forskarutbildningen knyter framförallt an till detta. Små forskarutbildningsmiljöer blir lätt slutna och de forskarstuderande riskerar att bli alltför isolerade och beroende av sina handledare. Bedömargruppen rekommenderar därför alla forskarutbildnings-anordnare som inte redan gör det att tilldela samtliga doktorander minst två handledare. Bedömargruppen föreslår också att en nationell forskarskola inom det juridiska området inrättas.

�

Högskoleverkets beslut

Rektorer vid berörda lärosätenUtvärderingsavdelningen

Karin Agélii

2007-04-11

Reg. nr. 643-3359-05

Utvärdering av yrkesutbildning till juris kandidatexamen samt grund- och forskarutbildning i juridik och rättsvetenskap, handelsrätt och affärsrätt

Juris kandidatexamen och forskarutbildning i juridik

Högskoleverket finner att utbildningar till juris kandidatexamen vid Göte-borgs, Lunds, Stockholms, Umeå samt Uppsala universitet uppfyller kvalitets-kraven för yrkesexamina. Dessa lärosäten samt Handelshögskolan i Stockholm uppfyller även kvalitetskraven för forskarutbildning i juridik.

Rättsvetenskap

Högskoleverket finner att grundutbildningen i rättsvetenskap vid Karlstads och Örebro universitet och grund- och forskarutbildningen i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning.

Handelsrätt

Högskoleverket finner att Uppsala universitet uppfyller kvalitetskraven för grundutbildning i handelsrätt samt att Högskolan i Jönköping och Lunds universitet uppfyller kvalitetskraven för grund- och forskarutbildning i han-delsrätt.

Affärsrätt

Högskoleverket finner slutligen att Linköpings universitet uppfyller kvalitetskraven för grundutbildning affärsrätt.

Högskoleverket ser ingen anledning att ifrågasätta examensrätten för ovan-stående utbildningar. En uppföljning av utvärderingen kommer att genom-föras inom tre år.

Ifrågasättanden av examensrätter

Högskoleverket finner anledning att ifrågasätta examensrätten för kandidat-examen i handelsrätt vid Mälardalens högskola. Forskningsanknytningen i ut-bildningen är otillräcklig då ingen av de fyra lärarna är forskningsaktiv, endast en är disputerad och det finns lite tid för lärarna att kompetensutveckla sig.

10

Högskoleverket finner också anledning att ifrågasätta Örebro universitets förutsättningar för att bedriva forskarutbildning i rättsvetenskap samt förut-sättningarna för Linköpings universitet att bedriva forskarutbildning i affärs-rätt. De båda forskarutbildningarna är alltför små och isolerade och erbjuder inte en tillfredställande kritisk och kreativ miljö för doktoranderna. I övrigt hänvisas till bedömargruppens värderingar och rekommendationer för res-pektive utbildning.

Mälardalens högskola, Örebro universitet och Linköpings universitet an-modas att senast den 15 april 2008 inkomma till Högskoleverket med en re-dogörelse för hur man åtgärdat de påtalade bristerna. Därefter kommer Hög-skoleverket att överväga om det finns anledning att återkalla examensrätten i handelsrätt vid Mälardalens högskola eller att tillskriva regeringen i frågan om Linköpings och Örebro universitets förutsättningar att bedriva sina res-pektive forskarutbildningar.

Beslut i dettta ärende har fattats av universitetskansler Sigbrit Franke ef-ter föredragning av projektansvarig Karin Agélii och utredaren Eva Åström i närvaro av avdelningschef Clas-Uno Frykholm och utvärderingsexpert Ragn-hild Nitzler.

Sigbrit Franke Karin Agélii

Kopia till: Utbildningsdepartementet samt ledamöter i bedömargruppen

11

Högskoleverkets reflektioner

Högskoleverket vill inledningsvis tacka bedömargruppen för ett väl genom-fört arbete. Vi vill särskilt tacka bedömargruppens ordförande professor Boel Flodgren för ett omsorgsfullt och engagerat arbete med att samordna och för-fatta bedömargruppens gemensamma omdömen. Det är också värdefullt att bedömargruppen har redogjort för sin egen värdegrund och referensram.

Bedömargruppens rapport utgör en god analys av de juridiskt inriktade grund- och forskarutbildningarna i Sverige så som de var precis innan den förändrade examens- och utbildningsstrukturen och den förnyade examens-ordningen för juridisk yrkesutbildning1 trädde i kraft.

Betygshets och låg genomströmning – ett svårlöst problem

Trots den goda kvaliteten överlag i de juridiska utbildningarna är det tydligt att flera av de svagheter i grundutbildningen som ändå kan konstateras är desamma som i den utvärdering som Högskoleverket genomförde för åtta år sedan.2 Nu som då är det många som söker till de juridiska utbildningarna. Särskilt populära är de utbildningar som leder till en yrkesexamen och det rå-der hård konkurrens om platserna på alla juris kandidatutbildningar i Sverige. Tyvärr fortsätter konkurrensen om höga betyg snarare än samverkan att prägla studenternas situation också under studietiden. Umeå universitet är enligt bedömargruppen det enda lärosäte som något lyckats dämpa juris kandidat-studenternas betygshets, tentamensfixering och låga genomströmning/långa studietid. Detta visar att problemen kan motverkas på lärosätesnivå trots att grunden till problemen till stora delar ligger utanför de enskilda utbildnings-anordnarnas påverkansfält.

Den fokus på domargärning och advokatkarriär som den gamla examens-ordningen för juridisk yrkesutbildning hade samt konkurrensen om tingsno-tarietjänster utgör de primära orsakerna till betygshetsen, vilket påpekades redan i den förra utvärderingen. Problemen inkluderar också Domstolsverkets motvilja att förändra sitt betygsbaserade urvalsinstrument till tingsnotariean-ställningar.

Som ett resultat av Bolognaprocessen har regeringen nu förändrat examens-ordningen för den juridiska yrkesexamen. Den har då också givits en margi-nellt vidare inriktning i enlighet med Högskoleverkets tidigare rekommen-dationer.

I den förra utvärderingen föreslog Högskoleverket också att regeringen skulle ta initiativ till en översyn av antagningen till notarietjänstgöringen, med

1. Fr.o.m. den 1 januari 2007 byter juris kandidatexamen namn till juristexamen. En ny exa-mensordning med förändrat innehåll gäller också.

2. Högskoleverket tidigare utvärdering presenteras i rapporten Rätt juristutbildning? Högsko-leverkets rapportserie 2000:1 R.

12

syfte att undanröja dess negativa verkan på juristutbildningen. Något sådant initiativ har inte tagits och de små ändringar i antagningssystemet som Dom-stolsverket ändå har gjort efter den förra bedömargruppens kritik har, efter vad Högskoleverket kan se, inte haft någon större betydelse för betygshetsen.

Den generella oviljan hos arbetsgivare att värdesätta och acceptera sökande med andra meriter än juris kandidatexamen (med tingsmeritering) vid rekry-tering till tjänster inom det juridiska området bidrar också till betygshets och långa studietider. Högskoleverket kan liksom bedömargruppen konstatera att de marknadsföringsinsatser för de alternativa lokala juristutbildningsprogram-men som lärosätena säger sig ha genomfört sedan den förra utvärderingen, ännu inte har haft någon märkbar effekt på arbetsgivarnas preferenser vid re-krytering av personal. Detta bör föranleda analys och förnyade ansträngningar från lärosätenas sida.

Populär yrkesexamen med dålig arbetslivsanpassning

I en undersökning3 som Högskoleverket genomförde år 2006 på uppdrag av regeringen framkommer att olika typer av arbetsgivare generellt sett är skep-tiska till de lokala juridiska programmens innehåll och form men är positiva till motsvarande på juris kandidatutbildningarna. Trots juris kandidatutbild-ningarnas fokus på ämnen som är relevanta främst för rättsväsendet anser arbetsgivarna att juris kandidatstudenterna har kompetens att möta en bred arbetsmarknad. I rapporten framgår också att många av de studenter som går något av de lokala juristprogrammen som leder till en kandidat- eller magis-terexamen i handelsrätt, rättsvetenskap eller affärsrätt, upplever en befogad oro för att arbetsgivare väljer bort dem i en framtida arbetsansökningsprocess.

Att den juridiska yrkesexamen inte är anpassad efter de krav och den efter-frågan, företrädesvis på handels- och affärsrättslig kompetens, som finns på dagens arbetsmarknad samt att arbetsgivarna hellre anställer juris kandidater än studenter som gått ett lokalt juridiskt program, leder enligt bedömargrup-pen till ett slöseri med resurser både ur de enskilda studenternas och ur ett samhälleligt perspektiv. Att regeringen inrättar ytterligare en juridisk yrkes-examen med tydligare kopplingar till näringslivet kan enligt bedömargruppen vara en lösning på problemet.

Sedan den förra utvärderingen har de flesta juridiska utbildningar – både yrkesprogram och andra – genomfört en och ibland flera undersökningar av vart studenterna tar vägen efter examen. Högskoleverket efterlyser dock den regelbundenhet och den systematik som behövs för att utbildningarna ska kunna använda sig av dessa undersökningar på ett ändamålsenligt sätt. Prob-lemet är inte specifikt för de juridiska utbildningarna utan gäller inom många utbildningsområden. I en skrivelse som Högskoleverket sände till regeringen

3. Undersökningen presenteras i rapporten Jurister – utbildning och arbetsmarknad, Högskole-verkets rapportserie 2006:4 R.

13

i februari 2006 4 föreslås därför att lärosätena får i uppdrag att följa upp sina studenter vid vissa tidpunkter.

Forskningsanknytningen ställer likvärdigheten på sin spets

Bedömargruppen knyter i sin rapport samman kvalitetskriteriet forsknings-anknytning med andelen disputerade och forskningsaktiva lärare. De kon-staterar att förutsättningarna för olika utbildningsanordnare att åstadkomma forskningsanknytning skiljer sig markant åt eftersom antalet disputerade lä-rare varierar rejält mellan utbildningsanordnarna. Vid vissa av de grundutbild-ningar vars identitet och existensberättigande främst ligger i att ge servicekur-ser till olika program, förekommer ringa eller ingen forskningsaktivitet alls hos de undervisande lärarna. Högskoleverkets ifrågasättande av Mälardalens högskolas rätt att utfärda kandidatexamen i handelsrätt baserar sig främst på att ämnet har för få disputerade lärare och för svag forskningsanknytning.

De olikartade förutsättningarna för utbildningsanordnare att åstadkomma forskningsanknytning ställer enligt bedömargruppen frågan om utbildning-arnas likvärdighet på sin spets. Då skilda förutsättningar för forskningsan-knytning har varit ett ständigt återkommande tema i Högskoleverkets ämnes- och programutvärderingar genomförde verket 2006 en fördjupningsstudie om forskningsanknytning. I studien5 presenteras ett antal förslag till hur forsk-ningsanknytningen kan stärkas och hur studenter på ett mer konkret sätt kan ta del av forskningens resultat och arbetssätt under sin utbildning. För utbild-ningsanordnare inom juridikområdet som saknar eller har lite forskningsak-tivitet vid sin institution/enhet kan dessa förslag vara värdefulla.

Tydliga krav på ökad internationalisering

IHH vid Högskolan i Jönköping och juridiska institutionen vid Stockholms universitet har enligt bedömargruppen lyckats bra med internationaliseringen av sina utbildningsmiljöer. Ser man enbart till studentmobiliteten visar en ny undersökning från Högskoleverket6 att juridik- och samhällsvetarstudenterna ligger i topp när det gäller procentantal studenter som läst vid ett utländskt lärosäte och/eller har erhållit en utländsk examen. Med fokus på innehållet i de granskade utbildningarnas kurser och litteratur etcetera anser bedömar-gruppen ändå, precis som den tidigare bedömargruppen, att det finns brister beträffande de internationella perspektiven inom utbildningsområdet. Hög-skoleverket vill uppmärksamma berörda lärosäten på att de internationella perspektiven är lika viktiga att beakta på utbildningar organiserade som pro-gram, som på andra juridiskt inriktade utbildningar.

4. Skrivelse till regeringen från Högskoleverkets styrelse Angående uppföljning av tidigare stu-denter. Reg.nr. 69-570-06.

5. Studien redovisas i rapporten Utbildning på vetenskaplig grund – röster från fältet, Högsko-leverkets rapportserie 2006:46 R.

6. Studentmobilitet – högskolestudenters internationella rörlighet, Högskoleverkets rapportserie 2007:09 R.

14

Fortsatt arbete för bättre examination och återkoppling

Just nu, våren 2007, pågår ett hårt arbete för att skapa progression i ämnesstu-dierna och för att förtydliga kursplaner och koppla dem till preciserade läran-demål samt för att förbättra och skapa mer genomtänkta examinationsformer. Detta pedagogiska förändringsarbete sker inom alla delar av den svenska högre utbildningen med anledning av den nya Bolognaanpassade utbildnings- och examensstrukturen. De utbildningar som i utvärderingen hålls fram som goda exempel när det gäller pedagogik är juris kandidatutbildningarna vid Umeå och Uppsala universitet. Den förnyade juridikutbildningsmiljö som är under utveckling vid Göteborgs universitet förefaller också intressant och genom-tänkt ur ett pedagogiskt perspektiv.

Att göra oppositionsförfarande till en regel vid kandidat- och magisterupp-satser, att handledaren inte ska delta i betygsättningen av uppsatserna samt nationella konferenser och workshops för att lärare inom det juridiska området ska lära av varandra när det gäller examination och återkoppling, är generella rekommendationer från bedömargruppen.

Den rapport om pedagogisk utveckling vid svenska universitet och högsko-lor som Högskoleverket publicerade i december 20067 visade att de satsningar på pedagogisk utveckling som gjorts mellan år 2000 och 2005 på nationell nivå och lärosätesnivå har givit resultat i form av ökad kontakt mellan ämnen samt ökat intresse för pedagogiska frågor. Högskoleverket vill här också på-minna om möjligheten att ansöka om den kvalitetsutmärkelse som från och med år 2007 kommer att delas ut årligen till en eller flera framstående utbild-ningsmiljöer i Sverige.

Nationell juridisk forskarskola efterfrågas

De juridiska forskarutbildningarna har inte granskats av Högskoleverket tidi-gare och jämförelser med tidigare utvärderingsresultat kan därför inte göras. De brister som bedömargruppen påtalar generellt inom de granskade forskar-utbildningsmiljöerna kan främst hänföras till den kritiska och kreativa miljön samt till frågor rörande handledning. Vissa av de forskarutbildningsmiljöer som bedömargruppen har granskat innefattar färre än fem aktiva doktorander. Isolation och torftiga influenser, små möjligheter till meningsutbyte med fors-kare och andra doktorander som förstår och intresserar sig för samma forsk-ningsproblem och ett vanskligt beroende av handledaren är överhängande risker i dessa miljöer. Detta är de huvudsakliga anledningarna till att Hög-skoleverket ifrågasätter Linköpings samt Örebro universitets förutsättningar att bedriva forskarutbildning i affärsrätt respektive rättsvetenskap.

Det juridiska områdets komplexitet och indelningen i många olika inrikt-ningar gör att doktorander inom specifika avhandlingsområden lätt kan bli isolerade även inom ramen för större forskarutbildningsmiljöer. Ett sätt att motverka riskerna är att doktoranderna tilldelas biträdande handledare, gärna

7. Lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling, Högskoleverkets rapportserie 2006:54 R.

15

från ett annat lärosäte. Doktorander som antagits efter första januari 2007 ska enligt högskoleförordningen ha en huvudhandledare och minst en biträdande handledare och bedömargruppen föreslår konsekvent att alla forskarutbild-ningar (som inte redan gör så) ska tilldela biträdande handledare också till forskarstuderande som antagits innan 2007.

I syfte att motverka isolation och optimera resurser genom ökad samver-kan mellan de juridiska forskarutbildningsmiljöerna i Sverige, rekommenderar bedömargruppen att en nationell juridisk forskarskola inrättas. Högskolever-ket framhåller ofta det positiva med nationella forskarskolor och understöd-jer starkt framtida inrättanden av sådana både inom det juridiska och andra utbildningsområden. En nationell forskarskola skulle även kunna motverka problemet med att antalet kurspoäng skiljer sig så mycket åt mellan de olika forskarutbildningarna.

Doktorandernas inflytande, rättssäkerhet och sociala skyddsnät bör stärkas

Doktorandernas möjligheter att utöva inflytande inom sina utbildnings- och forskningsmiljöer tas också upp, om än marginellt, i denna utvärdering. Det-samma gäller rättssäkerheten samt de ekonomiska och sociala skyddsnäten för forskarstuderande. Särskilt markant och viktigt att beakta blir detta för de enskilda utbildningsanordnarna och Högskoleverket vill särskilt understryka vikten av att Handelshögskolan i Stockholm beaktar bedömargruppens re-kommendationer till lärosätet angående detta. Behovet av en ”standardför-säkring” för alla doktorander påtalades 2006 av Högskoleverket i samband med ett regeringsuppdrag att kartlägga stipendier som studiefinansiering av forskarutbildning. 8

8. Kartläggning av stipendier som studiefinansiering i forskarutbildning. Rapport 2006: 44.

1�

Utgångspunkter och tillvägagångssätt

Utgångspunkter

Högskoleverket har sedan 2001 regeringens uppdrag att utvärdera all grund- och forskarutbildning som leder till generella examina och yrkesexamina en-ligt högskoleförordningens examensbilaga. Utvärderingarnas huvudsakliga syfte är att• bidra till utbildningarnas och utbildningsanordnarnas egen kvalitetsut-

veckling • granska om utbildningarna svarar mot mål och bestämmelser i högskole-

lagen och högskoleförordningen• ge information om utbildningarna till studenter, beslutsfattare och andra

intressenter.

Den generella utvärderingsmodell som Högskoleverket tillämpar baseras på kollegial bedömning. Utvärderingsprocessen omfattar en självvärdering som utbildningsanordnaren genomför med hjälp av anvisningar framtagna av Högskoleverket. En grupp sakkunniga (bedömargruppen)9, anlitade av Högskoleverket i samråd med företrädare för de utbildningar som utvärderas, granskar sedan självvärderingsrapporterna och gör platsbesök hos berörda ut-bildningsanordnare. Bedömare som kan betraktas som jäviga i förhållande till en utbildning deltar inte i platsbesök på, eller i diskussioner om, den aktuella utbildningen. De sakkunnigas kvalitetsutlåtanden publiceras i en utvärde-ringsrapport som även innefattar beslut från Högskoleverket om eventuella ifrågasättanden av examensrätter10 inom området.

Företrädare för de granskade utbildningarna inbjuds slutligen av Högsko-leverket till en återföringskonferens tre till fem månader efter rapportpublika-tion, och efter tre år följer Högskoleverket upp utvärderingen.

År 1999 genomförde Högskolverket en utvärdering av de utbildningar som leder till en juris kandidatexamen samt vissa av de utbildningar som leder till

9. De bedömare som anlitas ska vara sakkunniga inom det utbildningsområde som utvärde-ras och ska kompetensmässigt täcka de granskade utbildningarnas inriktning. Förutom lärare och forskare verksamma vid högskolor och universitet ingår vanligen även så kall-lade avnämare från offentlig sektor och näringsliv i bedömargruppen. I gruppen ska också ingå internationell expertis samt minst en student och en doktorand. Dessa ska vara aktiva i grund- och forskarutbildning inom utvärderingsområdet.

10. Vid ett ifrågasättande får lärosätet ett år på sig att redovisa hur man avser att åtgärda de brister som påpekas.

1�

generell examen i rättsvetenskap, handelsrätt och affärsrätt11. 2006 års utvär-dering följer upp12 den tidigare utvärderingens rekommendationer.

Avgränsningar

Högskoleverkets utvärderingsuppdrag innefattar granskning av examensord-ningens yrkesutbildningar samt av grundläggande högskoleutbildning som leder till en generell examen på kandidat- och magisternivå, med undantag av magisterexamen med ämnesbredd. I uppdraget ingår även att granska all forskarutbildning. Granskning av forskning ingår inte i Högskoleverkets upp-drag.

Kontaktpersoner för berörda lärosäten och institutioner framförde under ett så kallat upptaktsmöte i oktober 2005 att flera av de magisterutbildningar med ämnesdjup som existerar inom utvärderingsområdet kommer att avvecklas i samband med Bolognaprocessens fortskridande och ersättas av nya master-utbildningar. Avdelningschefen för utvärderingsavdelningen och projektan-svarig fattade därför beslut om att ett antal magisterutbildningar vid Lunds, Stockholms och Uppsala universitet inte ska ingå i granskningen.

Juris kandidatutbildningen vid Örebro universitet utvärderas inte heller ef-tersom den granskades 2005 av Högskolverket i samband med att universitetet ansökte om och fick rätt att ge denna examen.

Högskoleverkets handläggare och bedömargrupp

Karin Agélii har varit projektledare för utvärderingen samt huvudansvarig för utvärderingen av grund- och forskarutbildning vid de fem institutioner som inte berördes av utvärderingen år 1999. Eva Åström har varit huvudansvarig för utvärdering och uppföljning av grund- och forskarutbildning vid de nio institutioner som berördes av utvärderingen år 1999.

Följande personer har ingått i den bedömargrupp som genomfört utvärde-ringen av de juridiska utbildningarna 2006:• Professor Boel Flodgren, Lunds universitet. Bedömargruppens ordförande

samt sakkunnig i handelsrätt.• Professor Jan Andersson, Universitetet i Bergen.13 Biträdande ordförande

samt sakkunnig i civilrätt, särskilt kommersiell rätt.

11. 1999 års utvärderingsresultat presenteras i rapporten Rätt juristutbildning? <http://web2.hsv.se/publikationer/rapporter/2000/0001R.pdf>. I samband med utvärderingen kom även den förberedande arbetsrapporten Visioner och verklighet (finns ej digitalt men kan tillhan-dahållas av Högskoleverket i pappersversion).

12. Uppföljningen har bland annat inneburit att de institutioner och utbildningar som gran-skades 1999 har utgått från andra anvisningar för självvärdering än övriga utbildningar. Uppföljningen har även inneburit att bedömargruppen särskilt har granskat vissa kvalitets-aspekter som den tidigare utvärderingen rekommenderade en uppföljning av, t.ex. betygs-hets, genomströmning och studietid, jämställdhet, lärarnas kompetens samt utbildningar-nas yrkesanknytning och internationalisering.

13. Numera professor i civilrätt vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

1�

• Docent Thomas Bull, Uppsala universitet. Sakkunnig i offentlig rätt (till-kom i augusti 2006)

• Professor Hannu Honka, Åbo Akademi. Sakkunnig i internationell han-delsrätt.

• Elif Härkönen, Göteborgs universitet. Forskarstuderande juridik.• Regeringsråd Anna-Karin Lundin, Regeringsrätten. Avnämare från den

offentliga sektorn.• Linda Olofsson, Luleå tekniska universitet. Grundutbildningsstudent

rättsvetenskap.• Adam Panzer, Stockholms universitet. Grundutbildningsstudent juris

kandidatprogram.• Vice vd Knud Pontoppidan, A.P. Møller – Mærsk. Avnämare från den

privata sektorn.• Richard Sannerholm, Örebro universitet. Forskarstuderande rättsveten-

skap (tillkom i augusti 2006).• Senior Vice President Eva Thorin, Swedbank. Avnämare från den privata

sektorn.

BEDÖMARGRUPPENS RAPPORT

23

Missiv

Till Högskoleverket Missivbrev 2007-04-11 Reg.nr 643-3309-05

Högskoleverket initierade våren 2006 en utvärdering av grund- och forskar-utbildning inom det juridiska utbildningsområdet vid svenska universitet och högskolor. För bedömning anlitades följande personer:• professor Boel Flodgren (ordförande)• professor Jan Andersson • docent Thomas Bull • professor Hannu Honka• forskarstuderande Elif Härkönen • regeringsråd Anna-Karin Lundin• studerande Linda Olofsson • studerande Adam Panzer • vice vd Knud Pontoppidan• forskarstuderande Richard Sannerholm • senior vice president Eva Thorin.

Som utgångspunkt för vår bedömning har vi haft Högskoleverkets kvalitets-aspekter som är en tolkning av högskolelagen och högskoleförordningen samt den ämnesområdesspecifika referensram som presenteras i vår rapport. Un-derlag för bedömningen har vi fått genom institutionernas självvärderingar och genom platsbesök. Vid platsbesöken har samtal förts med ämnesmiljöns ledning, lärare, forskare, studenter samt på lärosäten med forskarutbildning dessutom med handledare och forskarstuderande. Vi överlämnar härmed vår rapport till Högskoleverket.

Lund i april 2007För bedömargruppen Boel Flodgren ordförande

25

Bakgrund och referensram för bedömningen

InledningDen bedömning som här följer är en uppföljning av de rekommendationer som framfördes i Högskoleverkets utvärdering av juristutbildningar år 1999 (Högskoleverkets rapport 2000:1 R, Rätt juristutbildning?). Förutom att dessa rekommendationer styrt vårt arbete har vi också beaktat gällande regelverk (framförallt högskolelagen, högskoleförordningen och examensordningen). Vi har också i viss utsträckning tagit fasta på av lärosätena själva lokalt uppställda mål. Med utgångspunkt i dessa rekommendationer, regler och måldokument samt de självvärderingar, som lärosätena utarbetat inför våra platsbesök, har vi valt ut vissa frågor och kvalitetsaspekter, vilka tillsammans bildat den re-ferensram inom vilken vi gjort våra bedömningar. När det gäller frågor om de olika juristutbildningarnas anpassning till arbetsmarknadens behov har vi också haft nytta av Högskoleverkets rapport 2006:4 R, Jurister – utbildning och arbetsmarknad.

Till skillnad från vad som gällde för bedömargruppen 1999 har vårt uppdrag omfattat inte bara grundutbildningen utan även forskarutbildningen.

Redan här bör sägas att bedömargruppens arbete sammanföll i tiden med en period av viktig förändring av regelverket för de utbildningar, som vi skulle utvärdera. Den s.k. Bolognaprocessen, som avser strukturen och progressio-nen på hela universitetsutbildningen i Sverige, innebär avsevärda förändringar i högskoleförordningen och i examensordningen, med ikraftträdande den 1 januari 2007 och den 1 juli 2007. Det innebar att de miljöer bedömargruppen mötte ute på lärosätena var starkt präglade av förändringsperspektiv och för-ändringsarbete. För undvikande av missförstånd är det viktigt att framhålla att bedömargruppens arbete avser det regelverk som gällde under 2006.

I denna rapport används oftast ordet högskola som en gemensam benäm-ning på universitet och högskola.

Utvecklingen av juridiken som ämne Som universitetsämne är juridiken lika gammal som universiteten. Genom tillkomsten under medeltiden av universiteten bland annat i Bologna och Pa-ris skapades successivt ett utbildat juristskrå, som togs i furstarnas tjänst men som också med sin juridiska kunskap hävdade nya revolutionerande idéer om att furstarnas maktutövning inte skulle ske genom krig, utan fredligt med rätten som vapen. Den europeiska utbildning, framför allt i romersk rätt, som studenterna på den tiden tillägnade sig, hade en djup förankring i den kristna teologin och förmedlades i stor utsträckning genom den kanoniska

26

rätten. Detta gällde också i Sverige vid vårt första universitet, Uppsala, som grundats 1477. Under 1600-talet kom den europeiska ”judiciella revolutionen” till Sverige. Efterhand professionaliserades domstolsväsendet med akademiskt utbildade jurister. Stormakten Sverige administrerades av en växande central-administration och behovet av jurister – och därmed också av juristutbildning – ökade. Utöver Uppsala tillkom i det växande svenska stormaktsväldet fyra nya juridiska fakulteter (Åbo, Dorpat, Greifswald och Lund).

Att tillgodose behovet av domare och offentliga tjänstemän har alltid varit ett centralt mål för juristutbildningen. Jurister, som inte stod i statsmaktens tjänst, exempelvis juristkonsulter och advokater, förekom visserligen redan under senmedeltiden, men det moderna advokatväsendet växte fram som ett resultat av det liberala 1800-talets rättssyn. 1700-talet innebar, generellt sett, en lågkonjunktur för juristutbildningen. Inrättandet av vår första juristexa-men, examen juridicum, 1749 var ett första försök att genomföra en kun-skapskontroll, som domstolarna kunde godta. Bristen på tillförlitlighet i detta kontrollsystem medförde att hovrätterna långt in på 1800-talet examinerade de jurister, som önskade börja sin karriär som auskultanter där. Först genom en examensstadga 1813 höjdes kvaliteten på juristutbildningen samtidigt som examinationskraven höjdes.

När den moderna utbildningen till juris kandidat etablerades i mitten av 1800-talet var det fortfarande framförallt den offentliga uppgiften som stod i centrum, dvs. rättsväsendets behov. Detta gällde också när 1904 års examens-stadga antogs, även om föreställningen om juristrollen som fristående från makten och om juristen som den enskilde medborgarens beskyddare hade sin högkonjunktur decennierna kring sekelskiftet 1900.

Den moderna välfärdsstatens jurister anknöt i hög grad till en traditionell ämbetsmannakultur, och välfärdsstatens regleringspolitik skapade en omfat-tande byråkrati som krävde utbildade jurister. Genom 1978 års utbildningsre-form kom nya juridiska kunskapsområden, t.ex. arbetsrätt, socialrätt och rätts-sociologi in i juristutbildningen. Vidare kom erfarenheterna från världskrigen under förra århundradet att starkt bidra till den idégrund som i ett växande antal länder i dag tar sig uttryck i mänskliga rättighetskataloger och hävdan-det av rättsstatsidealet (”the rule of law”).

Det moderna samhällets krav på juristenJuristen som rättsstatens företrädare

Dagens samhälle kännetecknas av en hög grad av ”juridifiering”, dvs. de flesta företeelser och aktiviteter i samhället omges och styrs av regler. Alla viktiga beslut som fattas och åtgärder som vidtas i arbetslivet har juridiska eller rätts-liga implikationer. Många människor har i dag arbetsuppgifter som innehål-ler viktiga rättsliga aspekter och som vid felaktig hantering kan få allvarliga rättsliga konsekvenser. Vare sig det handlar om att sälja hushållsmaskiner el-ler fastigheter, besluta om socialt bistånd, bevilja patent eller krediter, anställa

2�

någon, exportera järnmalm, ge råd i skattefrågor eller att döma, åtala eller för-svara någon i domstol, innebär arbetsuppgiften att man tolkar och tillämpar samhällets normsystem. Ett ansvarsfullt hanterande av normer och regler på alla nivåer i samhället handlar i en djupare mening om att samhällets norm-system vidareförs och förstärks och att den demokratiska rättsstatens grund-läggande värden värnas.

För att på ett ansvarsfullt sätt kunna använda regler i arbetslivet och rätt kunna utöva rättigheter och fullgöra skyldigheter mellan individer, organi-sationer och stater krävs juridisk kunskap av olika slag och på olika nivåer. Det innebär att det finns krav på juridisk kunskap inom långt fler yrken än de som är direkt hänförliga till rättsväsendet (dit främst räknas domare, ad-vokater och åklagare). Det är en mycket viktig uppgift för universitet och högskolor – inte minst ur ett rättsstatsperspektiv – att utforma, dimensionera och bedriva det juridiska ämnet på ett högkvalitativt sätt. Det är också vik-tigt att de juridiska högskoleutbildningarna tar i beaktande och ger utryck för de förändringar som sker i dagens samhälle, exempelvis ifråga om etnisk och kulturell mångfald och ökad globalisering. Studenter och forskarstuderande måste få de kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett professionellt och ansvarsfullt sätt kunna leva upp till de krav som det moderna ”juridifie-rade” samhället ställer.

Arbetsmarknadens krav

Allmänt

Kopplingen idag mellan juristutbildningarna och arbetsmarknaden har nyli-gen belysts i en rapport från Högskoleverket14. Enligt denna är dagens arbets-marknadssituation bra sedd ur ett arbetsgivarperspektiv, och arbetsgivarna framstår som nöjda med de juris kandidater som i dag utexamineras. Utbu-det är gott och betygssystemet tillsammans med notarietjänstgöringen utgör en för många arbetsgivare bra urvalsgrund. De arbetsgivare som kräver juris kandidatexamen och även notarietjänstgöring blir tillgodosedda. Även arbets-givare som inte ställer juris kandidatexamen eller notarietjänstgöring som krav använder ofta dessa verktyg i sin urvalsprocess. Det finns även arbetsgivare som är skeptiska till juris kandidatutbildningen och uppfattar den som kon-servativ, stelbent och alltför fokuserad på rättsväsendet.15

Studenterna på de utbildningar som leder till generella examina gav i rap-porten uttryck för tillfredsställelse med utbildningen, men oroade sig för möj-ligheten att få arbete efter examen. De var helt enkelt oroliga för hur ar-betsgivarna ser på deras utbildning. Jämfört med juris kandidatutbildningen uppfattade de att deras egen utbildning fortfarande är relativt okänd för många arbetsgivare.16

14. Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R Jurister – utbildning och arbetsmarknad.

15. Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R Jurister – utbildning och arbetsmarknad, s 23.

16. A. a. s. 27.

2�

Generellt efterlyste de studenter, som intervjuades i rapporten, mera prak-tiska inslag och praktik i utbildningen och mera färdighetsträning, t.ex. om att förhandla och att skriva avtal. Studenterna på juris kandidatprogrammet efterlyste moment som innebär att man får träna på rollerna i domstolspro-cessen.

Domstolsväsendet

En viktig, tongivande avnämare, framför allt för juris kandidater, är domstols-väsendet. Bedömargruppen har sökt klarlägga de huvudsakliga krav som gäller för domaryrket, för att söka förstå hur de påverkar utbildningarna. De samlade kunskaper, färdigheter, egenskaper, värderingar och attityder som krävs för do-maryrket kan inte komma till stånd enbart genom en universitetsutbildning. Det är emellertid viktigt att söka klarlägga vad som är universitetets uppgift i fråga om att förmedla och utveckla de kunskaper, färdigheter m.m, som en god domare bör ha. Den första frågan blir därför om juris kandidatutbild-ningen ger de kunskaper och färdigheter som man kan anse att universitetet kan ha till uppgift att förmedla som en god förberedelse för domaryrket.

En kort sammanfattning av kraven som gäller för en god domare ser ut un-gefär så här. Domaren bör ha ganska goda kunskaper i centrala rättsområden. Dit hör numera delar av europarätten, vilket kräver vissa språkkunskaper och en internationell utblick17. Domaren måste ha synnerligen goda kunskaper i juridisk metod. Vidare måste domaren vara en mycket god skribent och också vara skicklig i muntlig framställning. Allt detta hör till det grundläggande hantverket. Domaren måste också vara mycket väl orienterad i samhället. Han eller hon ska veta hur samhället fungerar politiskt och under vilka olika förhållanden människor lever. Domaren måste vara nyfiken och ständigt vilja ta till sig nya kunskaper i samhällsfrågor i vid mening. Vidare måste domaren känna ansvar för att värna den enskildes rättssäkerhet samt ha förståelse för domstolarnas roll som värnare av rättsstaten. En självklarhet är att domaren ska dela de grundläggande värden som den demokratiska rättsstaten står för.

Det som här hänförts till det grundläggande hantverket är universiteten i stort sett skickliga på att förmedla. På många håll visar dock lärosätena brister i studenternas muntliga och skriftliga färdighetsträning. Brister i skrivfärdig-het konstaterar man lätt genom att läsa uppsatser och svar på tentamensfrå-gor. Bedömargruppen har också träffat studenter som efterlyst mer träning i dessa hänseenden. Här finns det anledning att önska mer av universiteten. Vid våra olika besök på lärosätena har det inte heller framkommit att univer-siteten bidrar till att studenterna på juris kandidatprogrammen lär sig särskilt mycket om samhällsfrågor i stort. Man får snarast uppfattningen att pressen på studenterna är så stor att de ofta inte får en rimlig chans att göra så mycket annat än att studera juridik i ordets snävaste mening. I vad mån frågor som gäller domstolarnas roll och den enskildes rättssäkerhet diskuteras i juristut-bildningen har inte kommit fram under utvärderingen. Detta borde dock ingå

17. Jfr 1 kap. 5 § andra stycket högskolelagen.

2�

i den grundläggande juristutbildningen. Det är oklart om universiteten med-vetet verkar för att medvetandegöra studenterna i värderingsfrågor och för att få dem att förstå att domaryrket kräver en med den demokratiska rättsstaten överensstämmande värdegrund.

Advokatyrket

I fråga om förberedelsen för advokatyrket, som är det yrke många juris kan-didater kommer att ägna sig åt, har vi underhand förhört oss om uppfatt-ningen hos Sveriges advokatsamfund, hos en av de större affärsjuridiska advo-katbyråerna och hos advokatbyråer med humanjuridisk inriktning. Det har då framkommit att tillfredsställelsen med juris kandidatutbildningen av i dag är tämligen god. Advokatsamfundet efterlyser dock mindre av ”domarper-spektiv” och mera av ett ”advokatperspektiv”, bl.a. på grund av att det i dag är väsentligt fler som anställs på advokatbyråer än som blir domare. Man har också önskemål om bättre träning i juridisk metod och i muntlig och skriftlig framställning. Advokatsamfundet ser kritiskt på den betygshets som råder på juris kandidatutbildningarna och efterlyser ett ändrat betygssystem, som ger en nyanserad bild av studieresultaten. De stora affärsjuridiska advokatbyråerna är stora avnämare av juris kandidatutbildningen, och vad dessa byråer anser om dagens juristutbildningar är därför av intresse i sig själv men också av den anledningen att en övervägande del av de studenter bedömargruppen träffade ville bli just affärsjurister. Detta gällde, såvitt vi uppfattade det, såväl studen-terna på juris kandidatutbildningarna som studenterna på de utbildningar som leder till generella examina.

Det är bedömargruppens intryck att de stora affärsjuridiska advokatbyrå-erna ställer höga, eller mycket höga, krav på kompetens hos personer som de anställer. Detta leder till att endast en mindre del av de utexaminerade juris-terna kommer i fråga för anställning hos dessa arbetsgivare. De stora affärsju-ridiska advokatbyråerna upplever att det är betydligt svårare i dag än för tio år sedan att hitta tillräckligt många jurister som motsvarar deras krav. Detta kan bero på att utbudet av juris kandidater har varit i stor sett oförändrat de senaste tio åren, medan efterfrågan från dessa byråer fördubblats eller tredubb-lats under motsvarande tid. Vad gäller kompetensen hos dem som anställs har bedömargruppen inte funnit något större missnöje hos de representanter för advokatbyråer som vi underhand talat med, även om vi uppfattat en önskan om att utbildningen borde ge utrymme för större möjlighet för den enskilda studenten till fördjupning och därmed profilering inom särskilda områden.

Bedömargruppen har också underhand förhört sig om uppfattningen hos advokater som har en humanjuridisk inriktning (familjerätt, brottmål och liknande ärenden, som innebär att man företräder enskilda människor sna-rare än juridiska personer och att man ofta uppträder i domstol). Det fram-går, såvitt bedömargruppen kunnat utröna, att representanter för dessa byråer är nöjda med de teoretiska kunskaper som juris kandidatutbildningen (till-sammans med notarietjänstgöringen) ger, exempelvis för förmågan att göra

30

rättsutredningar. Däremot efterlyser advokatbyråerna mer av träning under utbildningen i hur man faktiskt processar, t.ex. i fråga om hur man gör en sakframställning, förhör vittnen, slutpläderar m.m. I juridiskt arbete där pro-cessandet är en viktig del, finns det som vi förstår endast utrymme för studen-ter som gått juris kandidatprogrammet och som dessutom därefter genomgått notarietjänstgöring.

Andra behov på arbetsmarknaden?

Juris kandidatutbildningen har en dominerande ställning på juristmarknaden, i såväl omfattningen (cirka 1 000 utexamineras varje år), som historisk bak-grund och prestige. De nya utbildningar, som började uppstå på 1980-talet och som ger en generell examen i rättsvetenskap, affärsjuridik eller handelsrätt har sin bakgrund i uppfattningen att arbetsmarknaden har behov av jurister med annan kompetens än den som den traditionella juris kandidatutbildningen ger. Siktet är här oftast inställt mot näringslivets behov av affärsjuridisk kom-petens. De utbildningar som leder till en generell examen har hittills inte rönt någon egentlig efterfrågan från advokatbyråer. Detta beror säkerligen på att det krävs att man är juris kandidat för att kunna få notarietjänstgöring, bli advokat och sedermera delägare i ett advokataktiebolag (advokatbyrå). Advo-katsamfundet har framhållit betydelsen av att studenterna på de nyare utbild-ningarna får en tydlig information om vart utbildningarna leder, dvs. att de inte ger behörighet till arbete som domare eller advokat. Detta är en av flera angelägna frågor som måste lösas för att de utbildningar som leder till en ge-nerell examen ska få det erkännande och den efterfrågan på arbetsmarknaden, som de säkert på många sätt förtjänar. Bedömargruppen tar senare i denna rapport upp frågan om en ändring i examensordningen för att ge en starkare yrkesidentitet och högre prestige till dessa utbildningar.

Regelverket kring juridiska utbildningarJuridiska grundutbildningar i Sverige i dag är av två slag. Dels finns yrkes-examen juris kandidatexamen, som funnits i mer än 150 år, dels finns jurist-utbildningar som leder till generell examen, dvs. kandidatexamen eller magis-terexamen i rättsvetenskap, affärsjuridik eller handelsrätt, vilka vuxit fram sedan 1980-talet. Varje år tar cirka 1 000 studenter juris kandidatexamen och inemot 400 studenter en generell examen i rättsvetenskap, affärsjuridik eller handelsrätt.

De här aktuella utbildningarna ges vid såväl statliga universitet och högsko-lor som vid s.k. enskilda utbildningsanordnare. De statliga universiteten och högskolorna är myndigheter och ska följa högskolelagen och högskoleförord-ningen. Enskilda utbildningsanordnare med examensrätter omfattas i princip inte av dessa bestämmelser. Deras verksamhet regleras istället genom lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Av denna lag framgår dock att deras utbildning ska uppfylla de krav som uppställs på utbildning i 1 kap.

31

högskolelagen. För varje examen som de enskilda utbildningsanordnarna har tillstånd att utfärda ska dessutom utbildningen uppfylla de särskilda förord-ningskrav som gäller för just denna examen. De enskilda utbildningsanord-narna och staten kan därutöver ha ingått särskilda avtal som reglerar bland annat vissa ekonomiska och andra villkor. De enskilda utbildningsanordnare som var aktuella i denna utvärdering var Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping.

Generella krav

Enligt 1 kap. 9 § högskolelagen ska den grundläggande högskoleutbildningen ge studenterna• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det området som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå• följa kunskapsutvecklingen, och • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper på området.

Juris kandidatexamen

Utöver de generella krav som gäller för all grundläggande högskoleutbildning, enligt 1 kap 9 § högskolelagen, anges i examensordningen, som är en bilaga till högskoleförordningen, vilka specifika kunskaper och färdigheter studenten ska ha tillägnat sig för att få avlägga juris kandidatexamen efter fullgjorda kurs-fordringar om sammanlagt 180 poäng.18 Där föreskrivs att studenten ska ha ”förvärvat sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst inom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt och internationell rätt som behövs för att kunna komma i fråga för anställning som domare och verksamhet som advokat”. Vidare ska studenten bl.a. ha ”fått insikt i sådana ämnesområden, t.ex. rättshistoria, allmän rättslära och ekonomi, som kan vara av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna”.19

18. 1993:100, bil. 2 s. 16.

19. I Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R Jurister – utbildning och arbetsmarknad, s. 12, kan man läsa följande om bakgrunden till juris kandidatutbildningen (JK-utbildningen): ”När den moderna utbildningen till juris kandidat etablerades vid 1800-talets mitt stod rättsväsen-dets intressen i fokus. Samhället behövde åklagare, domare och advokater som förenade ett ve-tenskapligt tänkande med praktisk skicklighet. Rättsväsendets behov av jurister ligger bakom examensordningsskrivningar – som i sin tur styr JK-utbildningarna.”

32

Generella examina20

Den generella examen kandidatexamen uppnås enligt högskoleförordningen efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudäm-net krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån med godkänt resultat. Studen-ten ska också ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng inom huvudämnet. De allmänna målen i 1 kap 9 § högskoleförord-ningen samt respektive högskolas egna mål ska vara uppnådda.

För att få den generella examen magisterexamen med ämnesdjup krävs upp-nådda kursfordringar om minst 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 80-poängsnivån med godkänt resultat samt ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 20 poäng eller två självständiga arbeten om var-dera 10 poäng, samtliga inom huvudämnet. De allmänna målen i 1 kap 9 § högskoleförordningen samt av respektive högskola lokalt fastställda mål ska vara uppnådda.

Generell examen i form av magisterexamen med ämnesbredd kan avläggas av den som har en examen om minst 120 poäng eller har motsvarande utländsk examen och som fullgjort kursfordringar om minst 40 poäng med viss inrikt-ning som bestämts av respektive högskola. Ett självständigt arbete (examensar-bete) om minst 10 poäng inom ramen för kursfordringarna ska vara fullgjort. Vidare ska de allmänna mål som anges i 1 kap 9 § högskoleförordningen och de lokala mål som beslutats av respektive högskola vara uppnådda. Magister-examen med ämnesbredd ingår inte i Högskoleverkets utvärderingsuppdrag och någon sådan utbildning har bedömargruppen således inte bedömt.

Generella examina utformade som lokala program

Ett lärosäte kan inrätta lokala program inom ramen för reglerna om generella examina. Utbildningen ges då en särskild, sammanhållen struktur med plats-garanti för studenten genom programmet. Sådana program finns vid Hög-skolan i Jönköping (affärsrättsliga programmet med internationell inriktning, 180 eller 200 poäng), vid Linköpings universitet (affärsjuridiska programmet, 160 poäng, samt affärsjuridiska programmet med Europainriktning, 180 po-äng, eller i en äldre variant 160 poäng), vid Luleå tekniska universitet (rätts-vetenskapliga programmet, 120 eller 160 poäng) och vid Örebro universitet (rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning, 120 eller 160 poäng).21

Genom att hålla samman kurserna inom en program-ram kan man ut-veckla teman och sammanhang och se till att studenten inte utsätts för över-

20. I Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R Jurister – utbildning och arbetsmarknad, s. 12, finns följande passus om tankarna bakom tillkomsten av dessa utbildningar: ”I bakgrunden till dessa nyare utbildningar fanns uppfattningen att arbetsmarknaden hade behov av jurister med annan kompetens än den som de traditionella JK-utbildningarna bidrog med. Tanken var att skapa alternativ till den traditionella juris kandidatutbildningen, framförallt med siktet in-ställt mot näringslivets behov av affärsjuridisk kompetens.”

21. Bedömargruppen uppfattar att med ”internationell inriktning” avses i Örebro snarast ”folkrättslig inriktning”.

33

lappande kurser eller går miste om väsentliga moment. Programformen kan också förväntas främja samarbete mellan de lärare som är engagerade i pro-grammet. Vissa av dessa program har juris kandidatutbildningar som främsta konkurrent och ser sig själva som tydliga alternativ till juris kandidatutbild-ningen. I Jönköping låter man exempelvis studenterna (i likhet med vad som gäller på juris kandidatprogrammet) skriva en 20-poängsuppsats (istället för, som är brukligt vid generella examina, två uppsatser om vardera 10 poäng). Man tänker sig att studenterna, när de kommer ut, av tänkbara arbetsgivare jämförs med juris kandidater och att det då underlättar jämförelsen om båda utbildningarna innehåller en 20-poängsuppsats. 22

Lokalt uppställda mål

I examensordningen anges, såväl för juris kandidatexamen som för generella examina, att även ”de mål som respektive högskola bestämmer” ska var upp-fyllda för godkänd examen. Sådana lokala mål för utbildningen kan vara mer eller mindre omfattande. De kan emellertid oftast ses som en nedbrytning av högskolelagens, högskoleförordningens och examensordningens mål till en mera konkret nivå och det är därför svårt att säga om de egentligen tillför några ytterligare mål eller kvalitetsaspekter, vars uppfyllande bedömargruppen har till uppgift att utvärdera. Någon systematisk utvärdering av måluppfyllel-sen för lokalt uppställda mål har inte varit möjlig för oss att göra. Likväl vill vi här lyfta fram exempel på sådana lokalt formulerade mål, som inte minst kan tjäna som vägledning ifråga om olika utbildningars lokala profil. Även om juris kandidatutbildningarna ofta diskuteras ”i klump” ska man vara medveten om att lärosätenas utbildningar skiljer sig åt både vad gäller profil och pedagogiskt upplägg. Utbildningar som leder till generella examina visar i flera fall också upp egna profiler i avsikt att öka sin konkurrenskraft och bli mer anpassade till speciella behov i arbetslivet.

Som exempel på allmänt formulerade mål, som snarast utgör ett förtydli-gande av examensordningen och därför inte tillför några kvalitetsaspekter som påverkar vår utvärdering, kan man se formuleringar från det rättsvetenskap-liga programmet vid Luleå tekniska universitet, som säger att utbildningen ska ge ”sådana teoretiska kunskaper och färdigheter som behövs för att studenten skall, inom vald inriktning, kunna utföra kvalificerat juridiskt arbete i såväl of-fentlig som privat anställning, samt förmåga att tillämpa vetenskapliga metoder på juridiska problemställningar… samt förmåga till helhetssyn på rättsordning och samhällsutveckling”.

Liknande gäller för vissa formuleringar i utbildningsplanen för juris kandi-datprogrammet i Lund. Där ska ”(j)uristutbildningen … ge de kunskaper och färdigheter som krävs för arbete med frågor som rör rättsordningen och rättstil-lämpningen” och utbildningen ska också ”ge en god överblick över rättssystemet och sådana teoretiska kunskaper och färdigheter som erfordras för yrken för vilka juris kandidatexamen är ett kompetenskrav samt kunskaper om rättssystemet i

22. S. 12 i Jönköpings högskolas självvärdering.

34

ett internationellt perspektiv”. Mer specifikt formulerade mål uppkommer i samma utbildningsplan när dessa formuleringar bryts ned i strecksatser, där det bl.a. heter att utbildningen ska utformas så att den ” främjar studenternas personliga utveckling, ger förståelse för den framtida juristrollen, uppmuntrar till självständigt och kritiskt tänkande samt ger goda färdigheter i kommunikation och användning av informationsteknologi” liksom att den ska ge ”insikter i yr-kesetiska problem” och ”uppmärksamma genusaspekter”.

I Umeå har man i utbildningsplanen för juris kandidatprogrammet under rubriken Programspecifika mål utöver examensordningens mål också angivit att ”(u)tbildningen ger de teoretiska kunskaper och färdigheter som fordras i så-dana yrken för vilka juridisk utbildning är ett behörighetskrav, som t.ex. domare, åklagare och advokat” samt vidare att ”(p)rogrammets utbildning är också en god grund för juridiskt och annat kvalificerat arbete inom offentlig förvaltning, orga-nisationer, banker, försäkringsbolag och inom privata företag”.

Regelverket för forskarutbildning

Enligt 8 kapitlet högskoleförordningen leder forskarutbildning till doktorsexa-men eller licentiatexamen. Utbildningen ska omfatta 160 poäng för doktors-examen och 80 poäng för licentiatexamen. Forskarutbildning får anordnas av universiteten. En högskola som inte är universitet får anordna forskarutbild-ning inom de vetenskapsområden som finns vid högskolan. Universitetet eller högskolan ska se till att den som avser att börja forskarutbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs. Ett särskilt krav är att universitetets eller högskolans antagningsordning ska finnas tillgänglig. Med antagningsordning avses då de regler för forskarutbildning som universitetet eller högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas.

Fakultetsnämnden ska inom sitt ansvarsområde fastställa i vilka ämnen forskarutbildning ska anordnas. Fakultetsnämnden har det övergripande an-svaret för forskarutbildningens kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurser och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden ska också ha allmän tillsyn över forskarutbildningen. För varje ämne där forskarutbildning anordnas ska det finnas en allmän studie-plan, som fakultetsnämnden fastställer. I varje allmän studieplan för forskar-utbildning inom ett ämne ska anges:• det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den

litteratur som är obligatorisk inom ämnet• den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen• de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörig-

het som gäller för att antas till utbildningen (särskild behörighet)• de föreskrifter om urval som gäller vid antagning till utbildningen• de prov som ingår i utbildningen• i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med

licentiatexamen.

35

Härutöver ska det för varje doktorand upprättas en individuell studieplan. Denna ska fastställas av fakultetsnämnden efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska inne-hålla en tidsplan för doktorandens forskarutbildning, en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och fakultetsnämnden har under utbildningsti-den samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Den individuella studieplanen ska följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varje år. Vid uppföljningen ska doktorand och handledare informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskri-der. Fakultetsnämnden kan då, eller när det annars krävs, göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det.

För varje doktorand ska fakultetsnämnden utse en eller flera handledare. Om flera handledare utses, ska en av dem utses till huvudhandledare. Dokto-randen har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 160 poäng. En doktorand som begär det har rätt att byta handledare. Ett universitet eller en högskola som anordnar forskarut-bildning ska, som framgått, även anordna utbildning av handledare. Enligt de nya bestämmelser i högskoleförordningen som trädde i kraft i januari 2007, ska fakultetsnämnden utse minst två handledare till varje doktorand. En av handledarna ska utses till huvudhandledare.

En högskola ska på förslag av fakultetsnämnden besluta om beteckningen på den doktorsexamen och licentiatexamen som högskolan utfärdar.

För doktorsexamen fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i forskarutbildningen, dels har fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) godkänd. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats munt-ligen vid en offentlig disputation. Författandet av avhandlingen ska motsvara studier om minst 80 poäng.

För licentiatexamen fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i den delen av utbildningen, dels har fått en vetenskaplig upp-sats godkänd som motsvarar studier om minst 40 poäng.

3�

Samlade intryck och generella iakttagelser

InledningI bedömargruppen har vi upplevt vårt arbete som mycket stimulerande. Våra platsbesök har varit välordnade och vi har haft glädjen att möta engagerade och motiverade lärare, forskare, studenter, doktorander och ledningsansvariga. Lärosätenas självvärderingar har i allmänhet varit väl genomarbetade och till stor hjälp i vårt arbete. Vårt generella intryck är att de juridiska utbildning-arna, med ett fåtal undantag, håller god kvalitet i många avseenden. Vi kan också konstatera att studenterna har höga förväntningar på sina utbildningar, som de uppfattar som en väg till ett intressant yrkesliv.

Det är emellertid tankeväckande att konstatera att Högskoleverkets förra utvärdering, som ägde rum 1999, tycks ha lett till så få förändringar. Det am-bitiösa arbete som den dåvarande bedömargruppen utförde verkar inte ha ta-gits till vara i någon större utsträckning. På påfallande många punkter finner vi, åtta år senare, anledning att ge i stort sett samma generella och lärosätes-specifika rekommendationer som den tidigare bedömargruppen. Ett viktigt syfte med Högskoleverkets utvärderingar är att bidra till utbildningarnas och utbildningsanordnarnas egen kvalitetsutveckling. Det är ledningens ansvar att initiera och följa upp kvalitetsutvecklingsarbetet.

Organisation, ledning och ekonomiOlika organisatoriska villkor

I fråga om högskolans organisation och ledning finns övergripande regler i högskolelag och högskoleförordning, men när det gäller den nivå som vår ut-värdering avser, nämligen institutionsnivån eller motsvarande, avgör det en-skilda lärosätet själv hur verksamheten ska vara organiserad.

De större miljöer som vi besökte – juris kandidatutbildningarna i Göte-borg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala – kännetecknas av en etablerad organisationsstruktur och där hörde vi inte talas om några planer på större förändringar av de organisatoriska förutsättningarna. I Umeå är juris kandi-datutbildningen en del av den samhällsvetenskapliga fakulteten. Detta kan vara en bidragande orsak till den orientering mot offentlig sektor som bedö-margruppen fann.

I Göteborg är juris kandidatutbildningen inordnad i Handelshögskolan, som är en fakultet inom Göteborgs universitet. Denna placering har inte med-fört någon särskild profil i förhållande till övriga juris kandidatutbildningar, som alla hör till juridiska fakulteter.

Vid flertalet av de övriga juridiska miljöer som vi besökte, och som vi här kallar för de mindre miljöerna, pågick omorganisationer eller hade omorgani-

3�

sationer nyligen genomförts. Dessa miljöer var ofta placerade vid institutioner eller motsvarande där flera, inte alltid varandra närliggande, ämnen samsades under en och samma ledning. Inställningen till dessa organisatoriska villkor varierade bland de juridiska utbildningarnas företrädare. Vid exempelvis Karl-stads universitet skedde en stor omorganisation i januari 2006 som innebar att tidigare institutioner ersattes med avdelningar. Där bildar ämnet rättsve-tenskap nu en avdelning tillsammans med ämnet psykologi, under ledning av en avdelningschef. De ledningsansvariga och lärare som vi träffade var i grunden positiva till den nya lösningen och såg utvecklingsmöjligheter för rättsvetenskapen i denna organisation. Ett viktigt skäl för att vilja ”bo ihop” med psykologiämnet var att detta ämne, liksom rättsvetenskap, hade förhål-landevis god ekonomi. Vid Linköpings universitet ingår avdelningen för rätt och rättsfilosofi i den ekonomiska institutionen, som organisatoriskt sorterar under filosofisk fakultetsnämnd. Inom institutionen har en s.k. forsknings-miljö inrättats, till vilken forskningsanslagen till flera ämnen, bland annat affärsrätt, allokerats. Mot denna förändring fanns ett starkt motstånd från avdelningens ledning och övriga ämnesföreträdare.

Det juridiska ämnets framgång beror delvis på de organisatoriska villkor som erbjuds. Ledningen på flera lärosäten hade – med åberopande av eko-nomiska och liknande överordnade skäl – gjort en dygd av nödvändigheten och gett juristutbildningarna en organisatorisk inplacering som i första hand är lämplig ur lärosätets överordnade perspektiv. Juristutbildningarnas behov verkar inte alltid ha ställts i centrum. Man kan ha olika uppfattningar om det kloka i en sådan ordning.

Ledningens betydelse är central

På svenska universitet har ledningsfrågorna uppmärksammats allt mer under de senaste decennierna, och olika reformer i ledningsstrukturen har ägt rum på central nivå och fakultetsnivå i och med införandet av mål- och resultat-styrning inom staten.

En framgångsrik juristutbildning förutsätter institutionsgemensamma vi-sioner och policyer samt ett sammanhållet utvecklings-, uppföljnings- och kvalitetssäkringsarbete. I det sammanhanget har ledningen avgörande bety-delse. Det handlar då både om hur ledningen är organiserad och om förmågan att leda hos de personer som anförtrotts ledningsansvar. En viktig förutsätt-ning i allt ledningsarbete är att det finns samsyn kring gemensamma mål och visioner på olika ledningsnivåer och bland medarbetarna.

Vid de mindre miljöerna fann vi ofta en skör ledningsstruktur. I t.ex. Öre-bro, Linköping, Jönköping och vid Mälardalens högskola bestod ledningen antingen av någon enstaka person, som ibland satte alltför stark personlig prägel på verksamheten, eller föreföll ledarskapet splittrat. Vid Luleå tekniska universitetet hade universitetets starka tekniska framtoning och prioriteringen av de tekniska ämnena på centrala nivå lett till att det blivit svårt för det rätts-vetenskapliga ämnet att profilera sig och hävda sig. Vid den juridiska insti-

3�

tutionen i Umeå fann bedömargruppen en välfungerande organisation och ledningsstruktur, även om den samtidigt framstod som personberoende. Juri-diska fakulteten i Uppsala verkade ha en tydlig, engagerad och välfungerande ledning med goda relationer till universitetets övergripande administrativa nivå. Där fann vi också ett flertal policyer och måldokument som utgjorde styrinstrument för verksamheten, och ett aktivt och sammanhållet strategiskt arbete med kvalitetsutveckling och pedagogisk utveckling. Även juris kandi-datutbildningen i Göteborg föreföll ha en ambitiös ledning. Men här uppfat-tade bedömargruppen att institutionen i viktiga avseenden hade svårt att ar-beta efter en konsekvent linje och mot gemensamma mål.

Vid den juridiska fakulteten i Lund beskrevs ledningen som ”pluralistisk” och vid fakulteten i Stockholm som ”decentraliserad”. Vid dessa fakulteter uppfattade bedömargruppen ämnets ledning som otydlig. Här ges stort ut-rymme för individer och grupper att utforma verksamheten efter eget huvud. Decentralisering och utrymme för självbestämmande är enligt bedömargrup-pen positivt i vissa avseenden. Men även om mycket fungerar bra vid dessa fakulteter skulle de juridiska utbildningarna kunna fungera ännu bättre om verksamheten genomsyrades av gemensamma visioner och policyer och ett sammanhållet utvecklings-, uppföljnings- och kvalitetssäkringsarbete. De pe-dagogiska svagheter som vi kunnat identifiera inom grundutbildningen vid juridiska institutionen i Lund, och de allvarliga problem som undersökningar visat på inom forskarutbildningen, ser vi som tecken på att utvecklingsinsat-ser och uppföljning av verksamheten varit otillräckliga. I Stockholm saknade bedömargruppen bland annat en sammanhållande, institutionsövergripande strategi för hur den mycket stora gruppen timarvoderade lärare skulle inord-nas i utbildningen. En rekommendation om arbete för bättre kontakt mellan lärarna i syfte att skapa större förståelse för utbildningens helhet gavs redan 1999 av den förra bedömargruppen.

Även i flera av de mindre miljöerna saknade vi klara strategier och mål, som var förankrade bland medarbetare och studenter.

Med tydligt kommunicerade visioner, mål och strategier och en tydlig led-ningsstruktur blir ansvarsfördelningen mellan olika aktörer klarare. Man kan då undvika att lärarna och forskarna arbetar med framtidsvisioner som fakul-tetsledningen inte delar, och vars förverkligande fakultetsledningen därmed sannolikt inte kommer att medverka till. Vid vissa lärosäten fick vi ett tydligt intryck att mål och visioner ibland skilde sig åt mellan ledningen på institu-tionsnivå och den närmast överordnade nivån, som vanligtvis är fakultetsni-vån. Vid exempelvis den handelsrättsliga institutionen i Uppsala föreföll upp-fattningarna gå isär om målen för verksamheten. Där sade sig lärarna önska forskarutbildning i ämnet, medan fakultetsledningen inte såg detta som ett omedelbart mål. Vid Linköpings universitet uppfattade vi ledningen för av-delningen för rätt och rättsfilosofi som alltför isolerad från den övriga institu-tionen och från universitetet som helhet. Ledningen för fakulteten såg också detta problem. I Jönköping var vårt intryck att ledningen för den internatio-

40

nella handelshögskolan (IHH), där handelsrätten ingår, inte gett utbildningen någon uttalad roll i den verksamhetsstrategi som gäller t.o.m. 2015 och som bland annat inkluderar profilering mot entreprenörskap.

Sambandet mellan kvalitetsutveckling och ekonomi

Enligt 1 kap 4 § 1 st. högskolelagen ska de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Det ingår inte i bedö-margruppens uppdrag att ha någon bestämd mening om hur de ekonomiska villkoren på de olika lärosätena påverkar kvaliteten i utbildningarna. De eko-nomiska ramarna har dock en reell effekt på utformningen och genomföran-det av utbildningarna från ett kvalitetsperspektiv som inte bör ignoreras vid en utvärdering av detta slag.

Det nuvarande systemet för att generera intäkter i den svenska högskolan medger inom vissa gränser att man själv kan öka intäktsströmmarna (bättre genomströmning, mer externa intäkter genom mera framgångsrika forsk-ningsanslagsansökningar, uppdragsutbildningar m.m.). För detta krävs dock långsiktiga strategier och ett systematiskt arbete i bred enighet mellan med-arbetarna. Bedömargruppen förordar att sådana strategier införs och/eller ut-vecklas.

När det gäller hur resurserna används inom utbildningen kan konstateras att det vid många lärosäten anförs att vissa typer av undervisning – främst s.k. storföreläsningar – väljs för att de är billigare än andra. Vårt intryck är dock inte helt entydigt eftersom lärosäten av liknande storlek och med jämförbara ekonomiska ramar har valt att organisera sin undervisning på helt olika sätt. Vid vissa lärosäten dominerar ”billiga” undervisningsformer, medan det vid andra förekommer betydande inslag av ”dyrare” former såsom seminarier och undervisning i smågrupper. Det tycks således som att de ekonomiska ramarna inte behöver vara så starkt styrande för valet av undervisningsformer som ib-land anförs från enskilda lärare, studenter och ledningsansvariga. Något enkelt samband mellan ”billiga” undervisningsformer och god ekonomi tycks inte heller finnas, något som möjligen kan förklaras av att dyrare undervisningsfor-mer påverkar genomströmningen positivt och därmed stärker ekonomin.

Bedömargruppen rekommenderar att lärosätena aktivt förenar kvalitetsut-veckling med ekonomisk styrning så att kvalitetsarbetet i utbildningarna inte blir lidande i strävan att uppnå ekonomisk effektivitet.

Rekommendationer

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Lärosätena bör utreda de ekonomiska konsekvenserna av olika sätt att ut-

forma och genomföra de juridiska utbildningarna, t.ex. hur olika pedago-giska lösningar påverkar genomströmning och prestationsgrad.

• Strategier för pedagogisk utveckling bör utarbetas bland annat med ut-gångspunkt i resultaten av utredningar enligt ovan.

41

• Skapa en tydlig ledningsstruktur och arbeta målmedvetet med strategiska frågor, förankring och uppföljning där så inte sker i dag.

• Gör kvalitetsarbetet till en integrerad del i arbetet med att uppnå ekono-misk effektivitet.

GrundutbildningenOlika juridiska utbildningar

Juris kandidatexamen

Utbildningen till juris kandidatexamen ges i dag vid sex svenska lärosäten: vid Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Utbildningen i Örebro inrättades 2005 och ingår inte i denna utvärdering. Juris kandidatutbildningen innehåller på samliga universitet en obligatorisk del bestående framförallt av civilrätt, straffrätt och processrätt samt en frivillig del, där studenten kan välja mellan olika specialkurser. Juris kandidatutbildningen har alltid varit – som det heter i högskoleförordningen – en yrkesexamen, dvs. en utbildning som är inriktad på ett visst yrke eller vissa yrken, framförallt domaryrket och advo-katyrket.

Generella examina

För juridiska utbildningar som leder till generella examina gäller inte något obligatorium annat än att kurserna ska leda till den fördjupning som följer av examensordningens krav. 23

Lärosäten som erbjuder generella examina i rättsvetenskap och handels-rätt utan att erbjuda utbildningen i programform, kan likväl erbjuda profiler i form av utmejslade fördjupningsalternativ som studenten kan välja mellan. Vid Uppsala universitets handelsrättsliga institution erbjuds tre profiler: före-tag och företagandet, offentlig rätt och förvaltningsrätt samt skatterätt. Vid institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet kan studenten välja mellan fyra profiler: en skatterättslig, en arbetsrättslig, en profil med inriktning på bolagsrätt och revision samt slutligen en mera renodlad civilrättslig profil.24 Som ytterligare exempel kan nämnas Karlstads universitet, där utbildningen i rättsvetenskap upp till kandidatnivå25 har fem olika ”huvudinriktningar”, nämligen arbetsrätt, beskattningsrätt, handelsrätt, marknadsrätt och offentlig rätt, med beskattningsrätt som det alternativ som personellt och vetenskap-

23. Detta nivåsystem försvinner den 1 juli 2007 och ersätts av ett nytt nivåsystem enligt den s.k. Bologna-modellen.

24. Den mera renodlade civilrättsliga profilen kallas officiellt för Handel och marknad.

25. Sedan bedömargruppens besök har Karlstads universitet tilldelats rätten att utfärda magis-terexamen med ämnesdjup i rättsvetenskap.

42

ligt har den ”största kraften”.26 Vid Mälardalens högskola erbjuds inte någon särskild inriktning.27

Grundutbildning till magisternivå i juridik (handelsrätt) med möjlighet att fortsätta till forskarutbildning och avlägga doktorsexamen i handelsrätt finns vid Lunds universitet. Grundutbildning till magisternivå (i handelsrätt) men utan möjlighet att fortsätta till forskarutbildning finns vid Uppsala universi-tet. Vid Karlstads universitet och Mälardalens högskola ges grundutbildning upp till kandidatnivån i rättsvetenskap respektive handelsrätt, och här finns inte någon möjlighet att gå vidare till forskarutbildning.

Lokala program

Som ovan framgått kan lärosäten som ger generella examina inrätta lokala program i form av juristutbildning och detta har också skett vid Högskolan i Jönköping (affärsrättsliga programmet med internationell inriktning, med examensämnet handelsrätt), Linköpings universitet (affärsjuridiskt program samt affärsjuridiskt program med Europainriktning, med examensämnet af-färsrätt), vid Luleå tekniska universitet (rättsvetarprogrammet, med examens-ämnet rättsvetenskap) och vid Örebro universitet (rättsvetenskapligt program med internationell inriktning, med examensämnet rättsvetenskap).

Generella examina som inrättats som lokala program innehåller både obli-gatoriska och valfria kurser. Det är inte alltid klart hur obligatoriet stämmer överens med utbildningens mål. Dessutom kan benämningarna på program-men vara förvirrande och inte alltid helt i överensstämmelse med utbildning-ens innehåll. Vi återkommer i avsnittet om arbetslivsanknytning till betydel-sen av klargörande information till studenterna.

Undervisningsformer

Kritiskt tänkande

Enligt högskolelagen 1 kap. 9 § 1 st. (i dess lydelse t.o.m. 2006-12-31) ska den grundläggande högskoleutbildningen ge studenterna:• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Juriststudenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar består av många olika delar. Förmågan att lösa ett juridiskt problem är ett viktigt mål med den juridiska metodträningen. Syftet är att studenterna ska lära sig att söka, tolka, förstå och tillämpa det juridiska källmaterialet. Väl utvecklade färdigheter i juridisk metod är emellertid inte tillräckligt för att generera självständighet och ett kritiskt förhållningssätt. Det är också viktigt att studenterna tränas i att förhålla sig självständigt till rättskällorna. Själv-

26. Karlstads universitets självvärdering s. 10.

27. Mälardalens högskolas självvärdering s. 8.

43

ständighet i förhållande till det juridiska källmaterialet visar sig i studenter-nas förmåga att problematisera, reflektera, analysera, argumentera och skapa syntes, istället för att enbart återberätta något som redan sagts.

Valet av litteratur, undervisningsformer och examinationssätt är centrala för stimulansen till kritiskt tänkande. Det kritiska tänkandet måste därför göras relevant både i undervisnings- och i examinationssammanhang.

Storföreläsningar och seminarier vanligast

Undervisningen inom landets juristutbildningar ges huvudsakligen i form av storföreläsningar och seminarier. Storföreläsningarna sker i grupper om upp till hundratalet studenter. Seminarier genomförs i mindre grupper och avser att bereda utrymme för diskussion. Utöver föreläsningar och seminarier före-kommer även praktiska moment.

Fördelen med storföreläsningar är att det är en billig undervisningsform, något som ett flertal institutioner framhåller mot bakgrund av begränsade budgetanslag.

Ett generellt problem med den undervisning som ges är att utrymmet för kritisk analys och diskussion förefaller begränsat. Lärare som vi mötte pekade på att det är svårt att få studenterna att intressera sig för kunskapsstoff som inte kommer på tentan, medan studenterna å sin sida ansåg att många semi-narier saknar utrymme för diskussion och mer liknar övningstillfällen inför tentamen. Denna problematik verkade vara mest utbredd inom juris kandi-datutbildningarna. En möjlig förklaring är den betygshets som förekommer inom grundutbildningen, och som vi återkommer till nedan.

Praktiska inslag utgörs exempelvis av rättegångsspel, PM-skrivande, stu-diebesök och möjlighet att kombinera examensarbete med praktik. Dessa moment är vanligtvis mycket uppskattade av både studenter och lärare. På vissa lärosäten har praktiska moment sedan länge inarbetats i undervisningen, medan de på andra håll endast förekommer sporadiskt. Studenterna uttrycker generellt en önskan om fler praktiska moment, men ekonomin framhålls ofta som ett hinder mot att införa praktiska inslag i samtliga kurser. Bedömargrup-pen anser att praktiska inslag som integreras väl i utbildningen är positivt.

Samtliga utbildningar erbjuder valbara kurser inom ramen för grundut-bildningen. Av dessa kan vissa läsas utomlands. Fördelarna med valfrihet är många. Bland annat kan studenterna i viss mån bestämma själva över hur de vill utforma sin utbildning. Möjligheterna till vetenskaplig anknytning vid bland annat examensarbete ökar också. Bedömargruppen vill på förekommen anledning betona vikten av att planerade kurser också genomförs.

Vid några lärosäten förs en utvecklad pedagogisk diskussion. Studenterna verkar inte alltid medvetna om detta. Bedömargruppen finner det av yttersta vikt att lärarkollegiet har kunskap om, och intresse för, hur studenter lär och hur undervisning kan utformas för att på olika vis underlätta inlärning. Grup-pen tar inte ställning till vilka pedagogiska modeller som är lämpligast, utan anser att det viktigaste är att det finns en pedagogisk medvetenhet och ett

44

aktivt pedagogiskt utvecklingsarbete, som även inkluderar studenter och ex-terna lärare.

Examination

Bedömargruppen har, för att få en bild av hur examinationen vid juridiska utbildningar går till, begärt in ett urval examensarbeten28 och tentamina med vidhängande svar och rättningskommentarer, och analyserat dessa. Utgångs-punkten för analysen har varit att examinationen är en del av utbildningen och att den är styrande för undervisning och inlärning.

Det underlag som bedömargruppen haft tillgång till är alltför litet och splittrat för att kunna underbygga generella slutsatser om förhållandena vid något särskilt lärosäte eller inom någon enskild kurs. Diskussionen i detta av-snitt kretsar därför kring vissa teman och frågeställningar som vi anser vara av vikt för alla som förmedlar rättsvetenskaplig utbildning, och som bör kunna vara vägledande för institutionernas fortsatta utvecklingsarbete.

Syfte och former för examination

En grundläggande fråga som måste ställas i varje diskussion om examination är vad denna syftar till. Syftet med examinationen är i sin tur kopplat till syf-tet med utbildningen, eftersom examinationen ska visa att studenten har till-godogjort sig dennas innehåll.

Den vanligaste formen för examination är s.k. salsskrivningar där studen-terna under fyra till fem timmar förväntas svara på ett begränsat antal frågor med en begränsad tillgång till vägledande material.

Enligt bedömargruppens mening bör olika former för examination provas även fortsättningsvis, och kanske i högre grad än i dag, inte minst för att stu-denternas förmåga på så sätt kan prövas på ett mera allsidigt sätt. Dessutom kan stress och press på studenterna i viss mån lindras om examinationen innefattar fler moment än en mycket omfattande och helt avgörande skrift-lig tentamen. Kombinationer av t.ex. skriftliga och muntliga uppgifter, med längre eller kortare tid till förfogande och med mer eller mindre styrning, kan komma i fråga. Det är vanligt att tentamina rättas anonymt och bedömar-gruppen anser att det är eftersträvansvärt att så sker överallt.

Vid genomgången av examensarbeten har bedömargruppen noterat att det förekommer att handledare och examinator är samma person. En sådan ordning kan försvåra en objektiv bedömning av examensarbetena och kan därmed äventyra examinationens legitimitet. Enligt vår mening bör därför inte samma person vara både handledare och examinator för uppsatsarbeten. Handledaren bör överhuvudtaget inte delta i examinationen. Det förekom-mer också att examensarbeten skrivs av två eller fler personer tillsammans. Vi vill i det sammanhanget framhålla att betygsättning av studenter är myndig-hetsutövning. Detta innebär att den som sätter betyg måste kunna urskilja de

28. I begreppet examensarbete inkluderas även det som vid vissa lärosäten kallas för C- och D- uppsatser eller kandidat- och magisteruppsatser.

45

individuella prestationerna. Flera lärosäten kan strama upp sin hantering av uppsatsskrivande i detta avseende.

Examination med analytiskt djup

När studenter (och yrkesverksamma jurister) svarar på en juridisk frågeställ-ning bör de självständigt kunna greppa den juridiska problematiken, syste-matisera tillgängligt rättskällematerial samt analysera problemet. Svaret bör innefatta nyanserade och värderande ställningstaganden i icke-triviala tolk-ningsfrågor. Lösningarna i ”gällande rätt” bör sättas in i sitt sammanhang för att ge utrymme för en kritisk diskussion. Kunskaper om grundläggande begrepp förutsätts och det materiella innehållet i den rättsliga regleringen på rättsområdet ifråga ska förmedlas.

För att uppnå dessa mål vid uppsatsskrivande bör handledaren sträva efter avgränsade problemställningar, för att förhindra att examensarbeten endast blir beskrivningar av stora rättsområden utan något analytiskt djup eller re-flektion.

När det gäller tentamen måste relativt generöst med tid ges till besvaran-det av varje enskild fråga. Kunskapsfrågor som endast kräver att en viss lag-text återges, eller frågor som kan besvaras genom hänvisning till en enskild bestämmelse, visar inte i någon högre grad på självständighet, analysförmåga eller systemtänkande.

I det material som vi samlat in dominerar en typ av tentamensfrågor där studenten ställs inför ett scenario och ombeds att lösa det i uppgiften ingå-ende rättsliga problemet. Denna sorts frågeställning tränar och mäter flera centrala förmågor som en utbildning i juridik ska ge. Inte desto mindre finns kunskaper och förmågor som är svåra att mäta med sådana frågor. Rättspoli-tiska resonemang faller lätt utanför ramen vid lösningen av konkreta problem. Självständig diskussion av litteratur och rättsfall är inte heller alltid av större betydelse för att besvara sådana frågor.

Bedömargruppens generella slutsats är att examinationsformer och innehål-let i examinationen bör ses över. Ett utbyte av erfarenheter inom och mellan olika högskolor kan vara sätt att komma längre än i dag på detta område.

Material vid examination

Det kan också diskuteras vilket material som studenterna ska ha tillgång till vid examinationen. Här finns flera tänkbara alternativ, från inget material alls utom papper och penna, till full tillgång till bibliotek m.m.

Bedömargruppen vill peka på att ju mer material studenterna har tillgång till, desto högre krav kan ställas på det sakliga innehållet i deras svar. Detta gäller även om det är skillnad på kursernas nivå och på deras storlek. Vi me-nar att lärosätena i förekommande fall bör överväga om och i så fall hur man kan förändra reglerna för tillåtet material vid examinationen, i syfte att göra det möjligt att ställa mer avancerade och krävande frågor. Här finns ett lätt åtgärdat hinder för en mer kvalificerad examination.

46

Återkoppling vid examination

Examinationen är ett test av mottagna kunskaper, och studenterna kan inte fullt ut tillgodogöra sig de lärdomar en examination innefattar om de inte ges återkoppling. En genomtänkt och konsekvent genomförd återkoppling ger studenterna möjlighet att identifiera sina starka och svaga sidor samt åtgärda de senare. Återkopplingen innebär att de examinerande lärarna tydliggör sina kvalitetskriterier på ett sätt som är positivt för såväl studenternas möjlighe-ter att förutse vad som krävs som för den interna pedagogiska utvecklingen. Återkoppling kan ske muntligt eller skriftligt, individuellt eller i grupp. Det centrala är att det sker. Vår granskning har visat på högst varierande rutiner på detta område.

Ett sätt att uppnå kraven på återkoppling för uppsatsarbeten är att införa opposition. I och med oppositionen ges studenten respons på sin prestation, samtidigt som opponenten tränas i att granska och ge återkoppling på andras vetenskapliga arbeten. Viktigt att påpeka är att oppositionen inte endast bör vara en studentledd aktivitet, utan att även examinator ska närvara vid op-positionstillfället.

Praktiker i undervisningen

Som ett komplement till den undervisning som ges av de tillsvidareanställda lärarna undervisar även praktiker vid de flesta utbildningar. Vid flera av de granskade utbildningarna sköts en relativt stor del av undervisningen av prak-tiker, t.ex. i Jönköping och inom juris kandidatutbildningen i Lund. Vid juris kandidatutbildningen i Stockholm anlitades 378 timarvoderade lärare under vårterminen 2006. Dessa utförde drygt 30 procent av undervisningen. Bedö-margruppens intryck är att en stor del av dessa timarvoderade lärare är prak-tiker.

På de flesta lärosäten uppfattas praktikerinslaget som en styrka och något som ger studenterna viktiga insikter i juridikens tillämpning. Generellt sett är praktikerinslagen mycket uppskattade av studenterna, men dessa framhåller också att praktikernas undervisning ofta är sämre integrerad i utbildningen och i enskilda kurser än vad som är fallet med de tillsvidareanställda lärarnas undervisning.

Bedömargruppen vill framhålla att praktikerinslagen måste vara berikande för studenterna och inte utgöra fragmentariska delmoment utan pedagogisk grund. Varje lärosäte som avser att använda praktiker i undervisningen bör ha klargjort om dessa endast ska förekomma i mindre omfattning för att bi-dra med perspektiv på juridiken eller om praktikerna ska ansvara för en större del av undervisningen. I det senare fallet blir behovet av integration viktigare och det bör då även ställas högre krav på praktikernas pedagogiska färdighe-ter. Vid exempelvis juris kandidatutbildningen i Uppsala har man medvetet minskat inslagen av praktiker till förmån för tillsvidareanställda och veten-skapligt skolade lärare.

4�

Forskningsanknytning

Enligt högskolelagen ska staten som huvudman anordna högskolor för utbild-ning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfa-renhet (högskolelagen 1 kap. 2 §). Vidare ska verksamheten bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (högskolelagen 1 kap. 3 §). Inom det område utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskap-lig nivå (högskolelagen 1 kap. 9 § 2 st. i dess lydelse under 2006). Med dessa regler formulerar lagstiftaren kraven på det som brukar kallas utbildningens forskningsanknytning.

Disputerade och forskningsaktiva lärare

Att lärarna är forskarutbildade och forskningsaktiva är kanske den viktigaste förutsättningen för att undervisningen ska kunna bli forskningsanknuten. En riktlinje när Högskoleverket beviljar en högskola examensrätt i ett specifikt ämne är t.ex. att det finns två tillsvidareanställda disputerade lärare inom äm-net. Syftet är att säkerställa kontinuitet och forskningsanknytning i undervis-ningen. Även doktorander som undervisar inom sitt forskningsområde bidrar till att öka forskningsanknytningen.

När det gäller de juridiska utbildningarna återfinns majoriteten av de dis-puterade, tillsvidareanställda lärarna och doktoranderna vid de lärosäten som erbjuder juris kandidatexamen: • I Stockholm finns 51 disputerade lärare (varav 29 professorer).• I Uppsala 43 (varav 17 professorer).• I Lund 28 (varav 11 professorer).• I Göteborg 21 (varav 10 professorer).• I Umeå 17 (varav 4 professorer).

I vilken utsträckning som dessa lärare undervisar inom juris kandidatutbild-ningen har inte gått att få fram.

I Umeå görs en medveten och berömvärd satsning på kompetenshöjning för adjunkterna, som erbjuds 66 procent nedsättning i tjänsten för forskar-studier. Denna adjunktslösning har hittills lett till att fyra adjunkter dispu-terat. Även i Luleå satsas interna medel på kompetenshöjning av lärarkåren, i och med att en adjunkt har getts möjligheter att forska inom ramen för sin adjunktsanställning.

Möjligheterna till forskning och annan kompetensutveckling förefaller sär-skilt beroende av extern finansiering vid de lärosäten som examinerar juris kandidatstudenter, med undantag för Umeå. Vid de lärosäten som erbjuder andra juridiska utbildningar förefaller lärarna generellt ha ett större utrymme för forskning och kompetensutveckling inom ramen för sin anställning.

I Linköping, Luleå, Örebro, Karlstad och i Lund (handelsrätten) finns fler forskningsaktiva än disputerade lärare, medan det motsatta förhållandet kan iakttas vid övriga lärosäten. Utrymmet för forskning och övrig kompetensut-

4�

veckling uppfattas på många håll som svårt att utnyttja då undervisning och administration i praktiken tar i stort sett all lärarnas tid i anspråk.

Skillnader i forskningsanknytning

När det gäller kvalitetskriteriet forskningsanknytning anser bedömargruppen att det är viktigt att ställa frågan huruvida den juridiska utbildningen i Sve-rige i dag kan anses nationellt likvärdig. Forskningsanknytning är ett avgö-rande kvalitetskriterium, och lärarens egen forskarutbildning och forskning är grundläggande förutsättningar för att denna forskningsanknytning ska vara möjlig att åstadkomma. I dag finns vid vissa lärosäten en hög andel dispute-rade lärare medan flertalet lärare på andra håll enbart har grundexamen och inte ägnar sig åt forskning överhuvudtaget. Detta ställer frågan om likvärdig utbildning på sin spets; skillnaden är markant mellan olika lärosäten i förut-sättningarna för forskningsanknytning.

Forskningsanknytning i innehåll och pedagogik

Forskningsanknytningen innebär olika saker på olika nivåer i utbildningen och en successiv ökning av forskningsanknytningen bör ske under utbildning-ens gång. En sådan ökning uppnås genom att studenten utsätts för allt större krav på ett självständigt, analytiskt arbetssätt och successivt tränas i att arbeta med allt större mängd information och alltmer komplexa problem. Både för-medling av forskningsresultat och av forskningsmetod är viktiga delar av en forskningsanknuten utbildning. Denna förmedling underlättas när undervis-ningen bedrivs av disputerade och forskningsaktiva lärare, särskilt när lärarna ges möjlighet att undervisa inom sina forskningsområden och i mindre grup-per, där det i allmänhet ges större utrymme för diskussion. Lärare bör i största möjliga omfattning diskutera aktuell forskning med studenterna och söka göra dessa medvetna om betydelsen av vetenskaplig metod som det främsta sättet att nå fram till tillförlitlig kunskap.

Även utbildningens uppläggning och genomförande påverkar forsknings-anknytningen. När undervisning och examination innebär att studenterna tränas i att problematisera och i att tänka kritiskt och självständigt kan grund-utbildningen sägas leva upp till kravet på forskningsanknytning. Vetenskap-lighet skapas också genom att man etablerar disputationsliknande processer som undervisningsform.29 Vid flertalet lärosäten genomförs ingen opposition på examensarbetet eller uppsatsen, och därmed saknas ett centralt element för att träna studenterna i ett vetenskapligt arbetssätt.

En annan sida av forskningsanknytningen har att göra med de olika profi-leringsalternativ som finns på utbildningsorterna. Profilering uppfattar vi som positivt. Samtidigt har vi sett exempel på att vissa lärares forskningsinriktning får betydande genomslag i grundutbildningsutbudet trots att det saknas, eller

29. Informationen hämtat från Utbildning på vetenskaplig grund – röster från fältet, Högskole-verkets rapportserie 2006:46 R s. 23–25. Primärkällan är Forskningsanknytning genom dis-putation (1991) av Stefan Björklund.

50

i stort sett saknas, studentunderlag eller intresse från studenternas sida. Vi har även på flera orter noterat ett stort intresse bland studenterna för t.ex. affärs-juridik, ett ämne som studenterna uppfattade som gångbart på arbetsmark-naden, utan att detta intresse verkar ha fått gehör hos lärarna, t.ex. i form av specialkurser i central civilrätt eller andra kommersiellrättsligt inriktade kur-ser. När det gäller utbudet av specialkurser på grundutbildningen anser vi att utbildningsanordnarna måste sträva efter att nå balans mellan studenternas intresse och den kompetens som rimligen kommer att vara efterfrågad när stu-denterna kommer ut i arbetslivet. En mix av ”efterfrågestyrda” och ”utbuds-styrda” kurser bör således finnas.

Rekommendationer

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Praktikinslag bör ingå och integreras väl i de juridiska utbildningarna.• Den undervisning som ges av timarvoderade lärare och praktiker behöver

integreras väl i utbildningarna.• Samma person bör inte vara både handledare och examinator för exa-

mensarbeten. Handledaren bör överhuvudtaget inte delta i examinatio-nen.

• Samförfattade examensarbeten bör undvikas. Vid samförfattade examens-arbeten ska de individuella prestationerna gå att särskilja.

• Opposition på examensarbetena bör genomföras konsekvent.• Examinationsformer och innehållet i examinationen behöver utvecklas

och varieras. • Återkoppling på examinationsuppgifter och öviga studentarbeten bör ges

konsekvent.• Skälen till den generellt låga genomströmningen inom de juridiska ut-

bildningarna bör utredas så att problemet kan åtgärdas. Detta är ett led-ningsansvar.

Internationella perspektiv30 Behov av genomtänkt internationellt arbete

Den förra utvärderingen tog upp internationalisering som en särskild kvali-tetsaspekt. I dag är frågan om internationalisering ännu viktigare. Enligt 1 kap 5 § 2 st. högskolelagen bör högskolorna i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Internationaliseringens närmare innehåll framgår inte av bestämmelsen. En precisering är nödvändig vid en kvalitativ utvärdering av de juridiska fakulteterna och juridiska enhe-terna vid de svenska lärosätena. Inte minst utvecklingen inom och Sveriges medlemskap i Europeiska unionen gör det nödvändigt att ställa upp krav på

30. Forskarutbildningens internationalisering berörs närmare i rapportens avsnitt om forskar-utbildning.

51

internationella perspektiv utöver vad som sägs i högskolelagen. Främjandet av förståelsen för internationella förhållanden kan ske på olika sätt och bedömar-gruppen har tagit fasta på följande.

Internationell handel och andra internationella aktiviteter har pågått en lång tid, men aldrig tidigare har globaliseringen varit så påfallande och under så stark utveckling som nu. Att det finns olika meningar om önskvärdheten i denna utveckling ändrar inte det faktum att studenter i juridik i dag måste tillägna sig relativt omfattande kunskap om olika internationella företeelser och deras återspegling i juridiken och hur man löser internationella, rättsliga frågor. Globaliseringen måste synas i den juridiska utbildningen. Det bör fin-nas en plan och en struktur för kursutbudet, vare sig kurserna anordnas på svenska eller på något främmande språk, för att säkerställa att internationella perspektiv beaktas. Detsamma gäller forskarutbildningen.

Åtgärder för att främja rörligheten

Till internationella perspektiv hör att studieprestationer avlagda utomlands tillgodoräknas generöst så att utlandsvistelser för studier främjas. Även an-nat gränsöverskridande samarbete mellan juridiska enheter på olika univer-sitet bör skapas och upprätthållas. Härigenom uppstår en fast struktur för internationella kontakter. Sådana kontakter, främjar inte bara studenternas möjligheter att söka sig utomlands för studier, utan ger också möjligheter för svenska lärare att undervisa vid ett utländskt universitet, liksom för utländska lärare att komma till Sverige och därmed för svenska studenter att få ta del av undervisning förmedlad av lärare från utländska universitet. De utländska studenter som överväger att börja studera eller som redan studerar i Sverige behöver information och vägledning för studier i Sverige.

Även Bolognaprocessen syftar till att öka studenternas internationella rör-lighet. Detta syfte kan förverkligas genom anordnande av engelskspråkiga kurser och masterprogram med internationella perspektiv. Utöver Bologna-utvecklingen är det internationella utbytet bland studenter också viktigt, och utbildningsanordnarna bör erbjuda enskilda kurser som är attraktiva också för internationella studenter. På liknande sätt är internationellt utbyte under forskarutbildningen ett allt viktigare inslag som bör inkluderas i utbildningen på ett genomtänkt sätt. Vid vissa lärosäten är det vanligt att studenter, lärare och forskarstuderande vistas kortare eller längre tid vid ett utländskt lärosäte. Andra lärosäten kan bli bättre på detta. Strategier för att främja den interna-tionella rörligheten hos studenter, forskarstuderande, lärare och forskare är nödvändiga. Det bör inte vara slumpen eller endast förekomsten av personliga kontakter som avgör hur omfattande och djupa ett lärosätes internationella kontakter och utbytesverksamheten på olika ämnesområden är.

Komparativa perspektiv

Internationell jurisdiktion och myndighetsbehörighet, verkställighet av domar och förvaltningsbeslut i internationell miljö samt lagval är viktiga formella

52

frågor. Lagvalet kan leda till beaktandet av främmande rätt och därmed är det relevant att de studerande i grundutbildningen får undervisning i och för-ståelse för olika rättsordningar, särskilt världens stora rättsordningar som haft omfattande inflytande utöver nationella gränser. Betydelsen av utländsk rätt begränsas inte till det sagda. Frågan uppstår ofta i vilken omfattning utländsk rätt, om alls, påverkar eller ska påverka tillämpningen av svensk rätt. Särskilt markant är frågan vid tillämpning av konventionsstyrd lagstiftning.

Givetvis är det inte möjligt att genomgående införa sådana internationella perspektiv i alla kurser, men kvalitetsarbetet ska beakta ovan nämnda värde-ringar i tillämpliga delar. Komparativ rätt samt diskussion om betydelsen av utländsk rätt och internationell rätt i tvister och andra ärenden av internatio-nell natur är i dag nödvändiga beståndsdelar i en god juristutbildning. De stu-derande ska även ges övning i praktisk internationell rättskällesökning. Dessa färdigheter är viktiga i arbetslivet, men övning redan under studietiden skapar förutsättningar för studenten att effektivt kunna studera utomlands.

I lärosätenas självvärderingsrapporter har internationella perspektiv i grund-utbildningen förklarats. Bedömargruppen har vid samtliga platsbesök ställt ett antal kompletterande frågor om åtgärder som vidtagits eller planeras. Be-dömargruppen kan konstatera att det finns olika och varierande arrangemang för beaktande av de ovan nämnda internationella perspektiven. I vissa enhe-ter har man ett sunt underlag för tillfredsställande av åtminstone vissa av de ovan nämnda perspektiven, medan vissa andra enheter närmast verkar ha upplevt det som en formalitet att beakta de olika internationella perspektiven. En särskild brist är att kursutbudet på engelska i vissa enheter är snävt och att kursutbudet och kurslitteraturen i den vanliga grundutbildningen inte i tillräcklig grad omfattar de internationella perspektiv som ovan har omtalats. Vid de mindre enheterna borde bristerna kunna avhjälpas genom samarbete med andra enheter i Sverige.

Lärosätena synes inte ha en allmän, i detalj utarbetad strategi för beak-tandet av internationella perspektiv. Planeringen är ofta något sporadisk och ostrukturerad.

Rekommendationer

Bedömargruppen anser att Bolognaprocessen på sikt kommer att nödvändig-göra ändringar och förbättringar när det gäller internationellt utbyte, men utöver detta bör de juridiska utbildningsanordnarna seriöst gå in för att anta strategier som beaktar de ovan nämnda perspektiven som en helhet och i vil-ken det förutsätts hög kvalitet.

En täckande och detaljerad strategi bör, där så inte skett, skapas för förverk-ligande av en genomgripande internationalisering av utbildningen. Bedömar-gruppen har följande rekommendationer om riktlinjer i strategin: • Studenters och forskarutbildades internationella rörlighet ska främjas

både genom ett eget kursutbud för utländska studenter och genom ett ge-neröst tillgodoräknande av prestationer avlagda vid utländska universitet.

53

• Masterkurser (Bologna-master) med examen som syfte bör skapas.• I kursutbudet ska ingå enskilda kurser på engelska med materialrättsligt

internationella inslag.• I kursutbudet ska ingå komparativa inslag om andra rättssystem såsom

redan rekommenderades i 1999 års utvärdering.• I kursutbudet ska på ett ändamålsenligt sätt inarbetas en diskussion om

den utländska rättens och den internationella rättens betydelse vid tolk-ningen av svensk rätt och en diskussion om rollen av internationell rätt i sig.

• System för tillgodoräknande av kurser avlagda vid utländska universitet ska upprättas

• Samarbete med utländska universitet ska i möjligaste mån institutionali-seras.

• Internationellt forskar- och lärarutbyte bör främjas.

BetygshetsVid den tidigare utvärderingen av juristutbildningarna konstaterade bedö-margruppen att studenterna på juris kandidatprogrammen kände en stark be-tygshets. Studenterna kände sig otillräckliga, och bedömargruppen såg en risk att betygshetsen kunde inverka menligt på såväl studier som hälsa, och även kunde medverka till många avhopp från studierna. Också i Högskoleverkets rapport Jurister – utbildning och arbetsmarknad31 noterades existensen och de negativa konsekvenserna av betygshetsen inom juris kandidatprogrammen.

I denna utvärdering kan vi konstatera att betygshetsen i allt väsentligt fort-farande finns kvar på juris kandidatprogrammen, om än något mindre uttalad i Umeå än på andra ställen. Vid våra platsbesök vittnade studenterna med ef-tertryck om detta. I exempelvis Stockholm sade studenterna att man på grund av betygshetsen inte uppmanas till ifrågasättande i undervisningen: ”här finns inte mycket till kritisk hållning”. Liknande uttalanden gavs från flera håll.

Liksom i förra utvärderingen har vi funnit att den hets och stress som stu-denterna på juris kandidatutbildningen upplever inte tycks ha någon mot-svarighet bland studenterna på de juristutbildningar som leder till generella examina.

Tentamensfixering och långa studietider

Betygshetsen beskrivs av både lärare och studenter som en avgörande orsak till tentamensfixeringen inom juris kandidatutbildningarna. Därmed innebär den också ett hinder mot kvalitetsutveckling, samarbete mellan studenterna liksom mot utvecklingen av självständigt och kritiskt tänkande studenter.

Betygshetsen leder också till en för samhället och den enskilde kostsam och olycklig förlängning av studietiden. I exempelvis självvärderingen från

31. Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R.

54

Göteborg uttrycks detta på följande sätt: ”Vi har märkt en tendens att alltfler studenter väljer att läsa extra fördjupningskurser. Detta beror antagligen på att Domstolsverkets tingsnotarieberäkning numera förutsätter minst ett års extra stu-dier för att erhålla notarietjänstgöring på någon av de större orterna.”32

Vid våra platsbesök vittnade lärarna generellt om hur svårt det var att intres-sera studenterna för annat än tentamensrelevant kunskapsstoff och enligt nu rådande system på juris kandidatutbildningarna blir uppfattningen om ”den gode juristen” lika med den som lyckas svara bäst på tentamensfrågorna.

För att inte sätta ytterligare press på de redan stressade studenterna, före-kommer det att lärarna undviker att ställa frågor och begära muntliga svar under lektionerna. Därmed kan studenterna glida igenom utbildningen i stort sett utan att ”öppna munnen”, och den skriftliga tentamen blir på så sätt ännu mer betydelsefull. Lärosätena upplever sig fångade i ett system, vars villkor bestäms av faktorer de inte kan påverka.

Notarietjänstgöring

Orsaken till betygshetsen står enligt en samstämmig uppfattning att finna i Domstolsverkets system för antagning till notarietjänstgöring, ett system som fortfarande bygger på juris kandidatbetygen som i praktiken enda urvals-grund. Högskoleverket ansåg i den förra utvärderingen att regeringen borde ta initiativ till en översyn av antagningen till notarietjänstgöringen och dess sam-band med juristutbildningen. Någon sådan översyn har inte ägt rum. Dock har Domstolsverket diskuterat Högskoleverkets förslag i rapporten Idéskiss till Notarietjänstgöringens innehåll.33

Domstolsverket har gjort marginella ändringar i antagningssystemet efter den kritik som den förra bedömargruppen riktade mot systemet. Det säger sig självt att – med den ”domstolsverksanpassning” som sedan länge gäller för juris kandidatutbildningen, både i examensordningens utformning och i den service i anställningsprocessen som betygssystemet innebär för Domstolsver-ket – det inte finns något incitament för Domstolsverket att medverka till att göra förhållandena för studenterna under studietiden mera drägliga. Vi har under utvärderingens gång varit i kontakt med Domstolsverket i frågan om urvalet av notarier och kan konstatera att Domstolsverket uppskattar dagens graderade betygssystem.

I allmänhet verkar lärosätena göra det man anser sig kunna göra för att minska den stress som fokuseringen på notarietjänstgöring innebär. Alumn-undersökningar genomförs på de flesta håll och studenterna informeras om att det finns en arbetsmarknad även för jurister som inte genomgått notarie-tjänstgöring. Men detta räcker uppenbarligen inte.

32. S. 12. i självvärderingen.

33. Domstolsverkets rapport 2003:5.

55

Betygssystemet

Den stress som juris kandidatstudenterna upplever orsakas i huvudsak av det system som gäller för urval till notarietjänstgöring, och detta baseras i sin tur på förekomsten av graderade betyg inom utbildningen.

I bedömargruppen har vi diskuterat om det skulle vara bättre att införa ett system utan graderade betyg, dvs. med endast betygen underkänt eller godkänt, inom utbildningen. Vår slutsats är att ett sådant betygssystem förmodligen skulle leda till en bättre utbildning, mindre inriktad än dagens på sådan kun-skap som är enkel att mäta i skriftliga prov. Samtidigt menar vi att system utan graderade betyg medför en betydande risk att ovidkommande faktorer kommer att spela in vid anställning av nyutexaminerade och urval till nota-rietjänstgöring; man kan påminna om uttrycket ”betygen är arbetarbarnens bästa vän”. Även om betyg inte alltid mäter den kunskap eller de förmågor som är mest viktigt, kan de i någon mening betraktas som ganska rättvisa, eller opartiska, urvalsinstrument.

Rekommendationer

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Ansvariga instanser måste se betygshetsen som det allvarliga problem för

juris kandidatutbildningen och det hälsoproblem för studenterna som den utgör. Ansträngningarna för att komma till rätta med problemet måste öka. I detta ligger också att betygssystemet kan behöva ändras.

Forskarutbildningen Rekrytering och antagning

Bedömargruppen har noterat att vid de juridiska forskarutbildningarna råder det en kraftig dominans av doktorander som grundutbildats vid det egna läro-sätet. Det förefaller som om forskarutbildningen inom juridik och rättsveten-skap inte präglas av någon högre grad av mobilitet redan på antagningsstadiet. Förklaringen till detta varierar. Inte minst betyder kontakter mellan presumtiv handledare och den sökande mycket för möjligheten att få en plats.

Bedömargruppen vill framhålla den fördel i form av breddade vetenskap-liga perspektiv som byten av lärosäte under olika stadier av utbildningen kan innebära. En ”rak” forskarkarriär från student till doktorand och sedan färdig forskare vid ett och samma lärosäte medför risk för teoretisk och/eller meto-dologisk ensidighet. Detta är inte bara en nackdel för den enskilda forskaren, utan även för den rättsvetenskapliga forskningen i Sverige på lite längre sikt. Rekrytering av personer från andra lärosäten är ett sätt att minimera sådana risker. Vistelse vid andra universitet under kortare och längre tid liksom aktivt deltagande i nationella och internationella forskningsnätverk inom det egna området är andra sätt. Bedömargruppen vill understryka att det är viktigt att

56

lärosätena inte lämnar det helt i doktorandens och handledarens händer att ta initiativ till sådana breddningar av forskningsbasen.

Ett övergripande intryck är att det är ovanligt att rekryteringsarbetet be-drivs strategiskt och målinriktat. Istället har faktorer som den tillfälliga till-gången på intresserade studenter i ”rätt” fas av sin utbildning betydelse för vilka satsningar som görs. Undantag finns och då mest i de små miljöerna, där man menar sig inte kunna ge en fullgod forskarutbildning om inte en viss koncentration till vissa ämnen eller teman görs.

Själva antagningsförfarandet går till på olika sätt vid de olika lärosätena. Beredning i ett eller flera steg är vanligt, liksom att handledaryttranden och material som den sökande tidigare skrivit vägs in i bedömningen. Hur mycket av det tilltänkta forskningsprojektet som är formulerat varierar betydligt. Det förefaller som om antagningsprövningen i hög grad vilar på sökandens tidigare meriter, men det förekommer att avhandlingsprojektets utformning vad gäller frågeställning, avgränsning, relevans och nyhetsvärde tillmäts betydelse.

Hur olika faktorer viktas vid antagningen synes inte alltid vara klart för sö-kanden till forskarutbildningen. Inte heller är det alltid klart vilken betydelse det har att en sökande till forskarutbildningen redan har en handledare som åtagit sig att medverka ifall ansökningen skulle leda till antagning. Bedömar-gruppen vill betona vikten av att ansökningsförfarandet sker i former och i enlighet med kriterier som inger förtroende samt att förfarandet möjliggör god insyn från alla berörda parter. Generellt sett anser bedömargruppen att antagningsprocedurerna bör stärkas på dessa punkter.

Kurspoäng – antal och innehåll

Bedömargruppen har kunnat notera att det finns en stor skillnad mellan de olika forskarutbildningarna vad gäller kurspoäng under doktorandtiden. Det vanligaste torde vara att lärosätena har 30–40 poäng fördelade på ett antal obligatoriska kurser om ca 20 poäng och andra aktiviteter såsom rena läskurser jämte deltagande i seminarieserier som anses omfatta ett visst antal poäng upp till den bestämda omfattningen. Spannet är dock stort och så mycket som 80 poäng kan vara avsatt till kurser vid vissa lärosäten, samtidigt som så få poäng som 10 eller 20 poäng kan förekomma på andra håll. Bedömargruppen vill göra lärosätena uppmärksamma på denna uppenbara skillnad i omfattningen av kurser och kurspoäng under avhandlingsarbetet, inte minst för att säkra att forskarutbildningen i rättsvetenskap håller en nivå som är någorlunda lik-värdig nationellt sett.

Bedömargruppens intryck är att en del av de kurser som forskarstuderande vid vissa lärosäten får poäng för är sådant som man vid andra lärosäten för-utsätter att forskarstuderande läser på egen hand utan att formellt ange mate-rialet som en kurs. Skillnaderna kan således i viss mån vara ytliga. Inte desto mindre är det noterbart att doktorander kan ha allt mellan två år och tre och ett halvt år för att i realiteten skriva sin avhandling, något som rimligen på-verkar vilka resultat som kan förväntas av doktoranden. Vi anser att en viss

5�

samordning av kurspoängens omfattning och innehåll skulle vara till fördel för såväl forskarutbildningen i stort som för de enskilda forskarstuderande. Även det förhållandet att de forskarutbildade konkurrerar på en gemensam arbetsmarknad talar för en viss samordning av utbildningens kursdel. I sam-manhanget bör det understrykas att ett av forskarutbildningens mål är att ge en allmän rättsvetenskaplig bas och ämnesmässigt bredd att stå på inför fort-satt självständigt forskande. En omfattning på 30–40 kurspoäng torde ur det perspektivet vara att föredra.

Finansiering av forskarutbildning

De flesta doktoranderna erbjuds fakultetsfinansierade eller externt finansie-rade doktorandanställningar, men vid vissa lärosäten förekommer även an-dra finansieringsformer. Det finns en medvetenhet vid lärosätena om det ef-tersträvansvärda i att endast erbjuda en trygg anställningsform till blivande doktorander. Tyvärr finns det ekonomiska aspekter som gör att man vid flera lärosäten även använder sig av andra finansieringsformer där doktoranden helt eller delvis saknar ett socialt trygghetssystem. Bedömargruppen anser att andra finansieringsformer såsom stipendiefinansiering ska användas ytterst restriktivt, i princip endast när det föreskrivs av donatorer, externa finansiärer eller om det finns andra särskilda omständigheter, såsom att doktoranden för-brukat sin ordinarie finansiering. Det är viktigt att stipendier och liknande, i den utsträckning de alls används, inte fungerar som ett sätt att kringgå hög-skolelagstiftningens krav på trygga anställningsformer och att lärosätena tar ett långsiktigt ansvar för att doktorander med olika finansieringsformer har likvärdiga anställningsförhållanden.

Handledarskap

Forskarutbildningen för den enskilda forskarstuderanden är på de flesta lä-rosätena i hög grad beroende av den personliga relationen mellan handledare och doktorand. Formaliserade bestämmelser om handledarskapet kan bidra till en forskarutbildning där doktoranderna inte är helt beroende av sina hand-ledare. Genom formaliserade yttre kontrollmekanismer ökar möjligheterna för doktoranderna att få samma möjligheter att utveckla sin forskning. Forskar-utbildningen blir i och med en formalisering inte så personberoende och om tillfälle finns för lärosätena att gripa in tidigare i doktorand- och handledar-relationer som inte fungerar tillfredsställande kan doktoranderna få en tryg-gare arbetssituation.

Ett sätt att formalisera relationen mellan doktorand och handledare är t.ex. att utse biträdande handledare, vilket de flesta lärosäten redan tillämpar och vilket bedömargruppen ser positivt på. För doktorander som påbörjar sin ut-bildning efter den 1 juli 2007 är detta numera ett krav enligt högskoleförord-ningen. Bedömargruppen ser även positivt på utvecklingen av handledarkur-ser på flera lärosäten, där handledare får stöd och kunskap för att utvecklas i

5�

sin roll som handledare. Handledarkurser är även ett redskap för att uppnå en någorlunda likvärdig nivå på forskarutbildningen nationellt.

Ett yttre mätinstrument som kan bidra till en mer transparent och öppen forskarutbildning är de individuella studieplanerna. Bedömargruppen har ty-värr kunnat konstatera att användandet av de individuella studieplanerna inte gör dem till de effektiva styrinstrument för forskarutbildningen som de borde kunna vara. Inte sällan tycks det hos såväl handledare som forskarstuderande vara oklart vad syftet med studieplanerna är. Mot bakgrund av denna inställ-ning kan själva ordningen med individuella studieplaner ifrågasättas.

Om användningen av de individuella studieplanerna kan förankras i den praktiska verksamheten menar bedömargruppen efter en samlad bedömning att fördelarna med ett system med studieplaner överväger. Två funktioner kan lyftas fram, nämligen möjligheten att använda planerna för att förebygga och åtgärda brister i kommunikationen mellan forskarstuderande och handledare, och möjligheten för det ansvariga forskningsorganet att konkret följa i vilken mån en enskild forskarstuderande lever upp till de krav utbildningen stället. På motsvarande sätt kan studieplanen fungera för den enskilda doktoranden om denne finner brister i hur universitetet, institutionen och handledaren le-ver upp till ställda krav.

Forskarutbildningsmiljön – kritisk massa

En övergripande iakttagelse som bedömargruppen har gjort är att rättsveten-skap i grund och botten är ett litet forskningsområde. Till bilden hör också att det under den senaste tioårsperioden vuxit upp ett relativt sett stort antal min-dre institutioner eller avdelningar respektive enheter vid vilka bedrivs rättsve-tenskaplig forskning. På många av dessa platser finns inte mer än en handfull aktiva doktorander. Även på de största institutionerna – ofta knutna till de juridiska fakulteterna – är det sällan mer än ett trettiotal personer som rent faktiskt bedriver forskarstudier i någorlunda stor omfattning. En forskarstude-rande kan ha få eller inga kollegor i sin fysiska närhet på just sitt ämnesområde. På vissa platser har detta hanterats genom att man bedriver forskarutbildning inom ett eller ett fåtal juridiska discipliner (t.ex. miljörätt eller skatterätt) för att kunna samla kraft och kompetens på det området.

Bedömargruppen ser flera svårigheter och brister med den rättsvetenskap-liga forskarutbildningens nuvarande uppbyggnad. Utgångspunkten härvidlag är att en forskarstuderande behöver en närmiljö som inkluderar andra forskare på området för att kunna skaffa sig en teoretisk, metodologisk och analytisk bas att bygga sin egen forskning på. Genom kontakter med andra forskare får doktoranden möjlighet att delta i det vetenskapliga samtalet. Ju mer den enskilda doktoranden ges möjlighet att byta erfarenheter med andra, desto bättre. Resor till andra lärosäten för kortare eller längre forskningsvistelse och deltagande i nationella och internationella konferenser eller kurser utgör vidare viktiga sätt att skaffa sig externa impulser på.

5�

Doktoranderna har, enligt de uppgifter som framkommit vid platsbesöken, vanligtvis relativt goda möjligheter att resa på kortare eller längre forsknings-resor, men tycks inte göra detta i särskilt hög grad. Bedömargruppen är väl medveten om att många faktorer kan påverka att de möjligheter som finns inte utnyttjas fullt ut, såsom familjesituationer och arbetsbelastning vid insti-tutionen. Inte desto mindre vore det välkommet om fler forskarstuderande i praktiken kom att utnyttja de formella möjligheterna till resor och att institu-tionerna mer aktivt uppmuntrade eller t.o.m. krävde detta. Bedömargruppen menar att i en alltmer internationaliserad värld bör i vart fall en kortare eller helst en längre utlandsvistelse ingå som ett normalt inslag i utbildningen. Här kan institutionerna ta ett större ansvar, så att inte denna fråga helt lämnas till handledare och/eller doktorand. En genomtänkt strategi för hur institutionen genom sitt internationella nätverk ska hjälpa doktorander bör således finnas.

Många rättsvetenskapliga ämnen har en aktiv eller t.o.m. mycket aktiv nordisk och/eller internationell forskningsmiljö med återkommande utbyte, konferenser m.m. Denna tjänar som en utmärkt bas för sådana erfarenhe-ter som nämnts. Bedömargruppen har intrycket att denna verksamhet är väl fungerande och starkt bidragande till de forskarstuderandes akademiska ut-veckling och professionella identitetsbyggande. Här bör dock påpekas att si-tuationen inte ser likadan ut på alla områden, och att det även på de områden med mycket aktiva internationella forskarnätverk är så att ansvaret för att den internationella forskningsmiljön utnyttjas i allt för hög grad ligger hos hand-ledare och doktorand. En sådan ordning kan kritiseras såsom alltför person-beroende för att leva upp till de krav som bör ställas på en forskarutbildning som siktar på att leverera forskning av internationellt godtagbar standard.

Situationen med små miljöer kan ses som problematisk också utifrån ett mer allmänt perspektiv. Att vara forskare i rättsvetenskap bör innefatta att känna till metoder och perspektiv utanför det egna ämnet. Kontakter med forskare från andra ämnen är viktiga både för att bygga den egna forskaridentiteten (det som särskiljer) och för att se vad som utgör det specifikt rättsvetenskap-liga (det som förenar). Ämnesnätverken tjänar huvudsakligen det förra syftet. Bedömargruppen ser det som viktigt att det inte utvecklas slutna vetenskap-liga miljöer där influenser utifrån inte förekommer eller t.o.m. motarbetas. Litenheten i forskarmiljön utgör i och för sig en risk för detta, oavsett goda intentioner från alla involverade. Nödvändig specialisering måste bedrivas på ett sådant sätt att såväl bredd som djup åstadkoms och alltid med den grund-läggande vetenskapliga öppenheten som ledstjärna.

För att säkra den rättsvetenskapliga forskningens bredd och sakliga kvalitet på sikt kan det behövas ett mer samlat, nationellt grepp. Bedömargruppen an-ser att det inte vore onaturligt för Högskoleverket att, som nationellt ansvarig kvalitetsmyndighet, initiera en sådan process. En väg att gå vore att överväga om en nationell forskarskola kunde organiseras på ett sådant sätt att dokto-randernas institutionella anknytning – som är viktig på många sätt – inte försvagas, men som ändå stärker möjligheterna till att uppnå en kritisk massa

60

inom forskning i olika rättsvetenskapliga discipliner. Återkommande semina-rier, kurser och/eller föreläsningar kunde vara en form där antingen t.ex. alla doktorander i ett ämne eller alla nyantagna doktorander erbjuds (uppmanas) delta i aktiviteter som kan vara av allmänt intresse. Alternativen utesluter för övrigt inte varandra.

Avhandlingens omfång

En sista generell iakttagelse som gjorts gäller frågan om en doktorsavhandlings omfång. De flesta institutioner säger sig tillämpa en riktlinje eller princip som innebär att doktorsavhandlingar bör omfatta ca 300 sidor text, vilket även rekommenderats av en institutionsgemensam arbetsgrupp. Bedömargruppen har dock noterat att det i praktiken tycks vara svårt att leva upp till denna ambition, och att även nyare avhandlingar inte sällan överskrider denna re-kommendation. Ett bestående intryck är att många doktorander upplever det som säkrare att skriva en mera omfattande avhandling än en kortare sådan inom det rekommenderade sidantalet. Även från handledarhåll har intrycket varit att omfattande avhandlingar visserligen inte eftersträvas, men inte heller är något som är särskilt negativt.

Riktlinjen om 300 sidor är inte något självändamål, utan syftar till att hjälpa doktorander och handledare till att hålla sig till frågeställningar och metodologiska grepp som kan genomföras inom utsatt tid, dvs. 48 finansie-rade fulltidsmånader. Till detta syfte kommer att rättsvetenskaplig forskning bör ges en utformning som gör den tillgänglig för avnämarna. Mycket om-fattande studier med i hög grad deskriptiv inriktning är inte optimala ur den synpunkten. Bedömargruppen menar att det är viktigt att institutionerna arbetar aktivt för att på olika sätt se till att rekommendationen om 300 sidor text respekteras. Den forskarstuderande jämför sig av naturliga skäl med äldre avhandlingar. Flera av dessa äldre avhandlingar är mycket omfångsrika. Insti-tutioner och äldre forskare bör på olika sätt arbeta med att ge doktoranderna insikten att kvalitén inte sitter i antalet sidor, och att det inte är nödvändigt att jämföra sitt arbete med sådana verk. En koncis, väl genomarbetad och ana-lytisk avhandling är vad som bör eftersträvas och premieras.

Rekommendationer

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Rekryteringen till forskarutbildningen bör breddas, bland annat genom

att en större andel studenter från andra grundutbildningar än lärosätenas egna antas.

• En transparent antagningsprocess, som även innebär att doktoranderna antas under konkurrens, bör eftersträvas.

• Viss samordning av forskarutbildningens kurspoäng bör eftersträvas na-tionellt.

• Relationen mellan handledare och doktorand bör formaliseras och profes-sionaliseras.

61

• Individuella studieplaner bör användas systematiskt som styr- och plane-ringsunderlag.

• Internationellt utbyte och deltagande i internationellt forskningsutbyte bör uppmuntras aktivt.

• Högskoleverket bör ta initiativ till en utredning om inrättandet av en na-tionell forskarskola i juridik.

• Doktorsavhandlingarnas omfång bör begränsas.

Jämställdhet och mångfaldOlika perspektiv för kritisk analys

Kritisk analys och kritiska bedömningar kräver förmågan att anlägga olika perspektiv i förhållande till källmaterialet. Genusperspektiv och mångfalds-perspektiv bör därför, enligt högskolelagen, utgöra ett minimikrav för olika kritiska perspektiv som en student ska ha tillgodogjort sig under grundut-bildningen.

Förutom olika perspektiv som element i det kritiska tänkandet bör studen-ten lära sig att iaktta ett kritiskt förhållningssätt till det egna tänkandet samt till de maktstrukturer och föreställningar som dominerar i samhället. Utan olika perspektiv är det omöjligt att ifrågasätta rådande strukturer, normer, föreställningar och tankesätt. En del studenter har till bedömargruppen gett uttryck för att vissa lärare ser genusperspektivet som något nödvändigt ont och dessutom juridiskt irrelevant.

Perspektiv i den tidigare utvärderingen

En viktig kvalitetsaspekt i Högskoleverkets förra utvärdering av juridikut-bildningar var jämställdhet och genusperspektiv. I den förra utvärderingen granskades främst fördelningen mellan kvinnor och män bland studenter och personal, och vad som görs för att främja jämställdhet. Utvärderingen gran-skade också om litteratur och exempel anpassats till en syn på samhället ”där kvinnor t.ex. inte alltid är assistenter och sekreterare utan även innehar högre befattningar”. Vidare fokuserade den förra utvärderingen förekomsten av lit-teratur och exempel med genusperspektiv, och i vad mån genusperspektiv togs upp i examination.

I denna del mynnade 1999 års utvärdering ut i tre rekommendationspunk-ter. De två första var gemensamma för alla granskade utbildningar och hand-lade om att de skulle fortsätta arbeta för en jämnare könsfördelning bland institutions- och fakultetsledningar samt i de högre lärartjänsterna. De skulle även föra in beteendevetenskapliga moment i utbildningen för att belysa bland annat frågor om konsekvenserna av våld mot kvinnor och män. Juris kandi-datutbildningarna rekommenderades vidare att fortsätta utvecklingsarbetet att föra in genusperspektiv i utbildningen medan de övriga utbildningarna (de lokala juridiska programmen) rekommenderades att föra in mer genus-perspektiv i utbildningen.

62

Den nuvarande bedömargruppen tar i det följande upp jämställdhet och mångfald ur två olika perspektiv. Det ena gäller jämställdhet och mångfald bland studenterna och lärare. Det andra gäller jämställdhets- och mång-faldsperspektiv i undervisningen.

Breddad rekrytering till högskolan

Jämställdhet

I högskolelagen föreskrivs att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Av dem som börjar studera vid högskolor är en majoritet kvinnor. Andelen män och kvinnor varierar mellan olika program och olika ämnen. På juristprogrammen är andelen kvinnor om-kring 60 procent och andelen män 40 procent. Liknande förhållande gäller för de flesta av de ämnen som denna utvärdering avser. Även bland de forskarstu-derande är kvinnorna i majoritet. Det råder bland de flesta lärosäten en balans mellan kvinnor och män i grundutbildningen och forskarutbildningen.

Bedömargruppen har vid platsbesöken upplevt en medvetenhet om jäm-ställdhetsaspekter vid rekrytering till forskarutbildningen även om målen inte alltid kunnat uppnås.

Etnisk mångfald

Det finns en lägre grad av medvetenhet hos utbildningsanordnarna om mång-faldsaspekten vid rekrytering till grund- och forskarutbildning. Högskolorna har till uppgift att aktivt främja och bredda rekryteringen till högre utbild-ning.34 Högsta domstolen (HD) har nyligen prövat om det vid olika meriter är tillåtet med så kallad stark positiv särbehandling meritering vid antagning till högskolan i syfte att främja social och etnisk mångfald. Med stark positiv särbehandling menar vi här att företräde ges till sökande med sämre meriter. HD fann emellertid att detta inte är tillåtet.35

När det gäller etnisk mångfald finns statistiska uppgifter för rekryteringen till all grundutbildning och forskarutbildning 2004/2005. Av 25-åringar med svensk bakgrund hade 44 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande siffra för personer med utländsk bakgrund var 32 procent.36 Siffrorna varierar dock inom olika invandrargrupper. De med iransk bakgrund var t.ex. väl represen-terade i högskolan liksom de med bakgrund i Finland, Polen och Bosnien-Hercegovina. Däremot var övergången låg för andra invandrargrupper, t.ex. gick endast 10 procent av de somaliska ungdomarna vidare till högskolestu-dier.37 Sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och andelen högsko-

34. 1 kap. 5 § högskolelagen.

35. Dom den 21 december 2006, mål nr. 400-06.

36. Statistiska centralbyrån UF 19 SM 0601. Med personer med utländsk bakgrund avses per-soner med två utrikes födda föräldrar och personer som själva är födda utomlands.

37. Statistiska centralbyrån UF 19 SM 0601 s. 2, 3 och 15.

63

lestuderande är dock starkare än sambandet mellan föräldrarnas födelseland och andelen högskolestuderande.38

Det finns också stora skillnader i valet av studieinriktning och studieort. Stockholms universitet och Mälardalens högskola har betydligt fler studenter med invandrarbakgrund medan Luleå tekniska universitet, Karlstads univer-sitet, Umeå universitet och Linköpings universitet har färre än genomsnittet.39 På vissa yrkesexamensprogram är andelen med utländsk bakgrund hög. Detta gäller t.ex. specialistsjuksköterskeexamen, tandläkarexamen, apotekarexamen, tandhygienistexamen och tandteknikerexamen där andelen är mellan 34 och 72 procent. När det gäller de stora yrkesexamensprogrammen är förhållan-dena helt andra. Andelen med invandrarbakgrund i programmen för t.ex. lärarexamen, civilingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen, socionomexamen och läkarexamen är mellan 11 och 17 procent. I juris kandidatprogrammen var andelen cirka 13 procent år 2004/05.40 För forskarutbildningen i rättsvetenskap och juridik påbörjade 24 personer forskarutbildning läsåret 2004/05 varav 3 personer hade utländsk bakgrund.41

Det finns ingen jämförbar statistik om etnisk bakgrund som specifikt gäller studenterna vid de institutioner som denna utvärdering avser. Vid vissa läro-säten har man dock försökt kartlägga mångfalden på de juridiska utbildning-arna. Vid Göteborgs universitet t.ex. görs varje år en enkät bland de studenter som börjar juristutbildningen. År 2005 uppgav 10 procent att en av deras för-äldrar eller båda hade vuxit upp utomlands. Vidare uppgav 3 procent att de själva vuxit upp utomlands. I andra fall grundas bedömningarna om mångfald på personliga iakttagelser. Vid bedömargruppens besök har ämnesföreträdare i något fall, t.ex. i Stockholm, sagt att man har intrycket att andelen studen-ter med utomnordisk bakgrund är stort medan studenter och företrädare för utbildningen t.ex. i Umeå har haft intrycket att andelen studenter med utom-nordisk bakgrund är få. Vid flera platsbesök har man haft inställningen att det kan vara känsligt att kartlägga studenternas etniska bakgrund och ytterst känsligt att fråga om studenternas sociala bakgrund.

Andelen utlandsfödda med en påbörjad eller avslutad juristutbildning bör även beredas möjligheter till att komplettera sina kunskaper utan att genomgå en hel svensk juristutbildning. Den verksamhet som bedrivs vid Göteborgs universitet att anordna kompletterande utbildning för personer med utländsk juristexamen är ett steg i rätt riktning.42

38. Prop. 2001/02:15 s. 31.

39. Statistiska centralbyrån UF 19 SM 0601 s. 73-80.

40. Statistiska centralbyrån UF 19 SM 0601 s. 63 ff.

41. Statistiska centralbyrån UF 19 SM 0601 s. 70.

42. Första antagningen i Göteborg skedde år 2005. Även Stockholms universitet avser att på-börja sådan kompletterande utbildning s. 264 prop. 2006/07:1 utgiftsområde 16.

64

Social mångfald

I fråga om social bakgrund visar statistiken också på stora skillnader mellan olika utbildningar. I Göteborgs ovan nämnda enkätundersökning uppgav 33,3 procent av studenterna att de växt upp i arbetarhem medan 45 procent uppgav att de växt upp i tjänstemanna- eller högre tjänstemannahem.43 Statistiken från Göteborg stämmer väl överens med förhållandena inom juris kandidat-utbildningen i övrigt. Juris kandidatprogrammet är ett program med låg andel personer med arbetarbakgrund. Cirka 70 procent av studenterna har föräldrar med eftergymnasial utbildning, vilket är dubbelt så hög andel som i befolk-ningen i övrigt. Det är ett fåtal program som har en lägre andel personer med arbetarbakgrund, bl.a. läkar- och arkitektutbildningen. För juristutbildningen gäller dessutom att andelen med arbetarbakgrund har fallit tillbaka efter en blygsam ökning och ligger nu på ungefär samma andel som 1993/94.44

Målsättningen med införandet av regeln i 1 kap. 5 § högskolelagen om att högskolorna aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan är att studentpopulationen i ökad utsträckning ska spegla befolkningens samman-sättning i stort. Regeringen uttalade i lagstiftningsärendet att ökad mångfald kunde förväntas medföra högre kvalitet och ökad kreativitet i verksamheten. Den var också angelägen av rättviseskäl, exempelvis för att ge likvärdiga möj-ligheter till utbildning oberoende av bakgrund. En ökad mångfald skulle också vara till gagn för utbildningsväsendet och avnämarna på arbetsmarkna-den. Regeringen framhöll också att social och kulturell blandning i högskolan bidrar till mångkulturell och mångsocial förståelse och minskar etniska fördo-mar och klassfördomar. Detta är av intresse inte minst med tanke på studen-ters fortsatta liv och karriärer. En ökad social och etnisk mångfald förstärker dessutom högskolans legitimitet i samhället.45

När det gäller juristutbildningar finns det enligt bedömargruppen anled-ning att också framhålla att många av studenterna kommer att vara verk-samma i sådana sektorer av samhället där det är särskilt viktigt med etnisk och kulturell mångfald. Inom rättsväsendet kan bristen på mångfald allvarligt påverka kvaliteten på verksamheten. Ett annat problem är att den bristande mångfalden inom rättsväsendet förstärker klyftorna mellan olika grupper i samhället och även kan hota legitimiteten hos rättsväsendet. Vid riksdagsbe-handlingen av regeln i 1 kap. 5 § högskolelagen uttalade utbildningsutskot-tet att utskottet betraktade detta som viktiga kvalitetsvinster, som inte kunde uppnås utan aktiva insatser från högskolorna själva.46 De ämnen som denna granskning avser är alltså sådana där det är särskilt viktigt med ett aktivt mångfaldsarbete.

43. Cirka 20 procent hade växt upp i företagarhem och 2,5 procent i jordbrukarhem.

44. Högskoleverkets rapportserie 2006:26 R Universitet och högskolor Högskoleverkets årsrap-port s. 34–35.

45. Prop. 2001/02:15 s. 37 f.46. Bet. 2001/02:UbU s. 12.

65

Vid vissa av de utbildningar som granskats i denna utvärdering bedriver man över huvud taget inget arbete för att öka mångfalden. På andra håll sker det, men knappast i någon större utsträckning. Någon utvärdering tycks inte ske av det arbete som görs. På några ställen är det studenterna själva som är engagerade i frågan och de förefaller göra mycket goda insatser. Enligt bedö-margruppen är det angeläget att institutionerna inleder ett systematiskt och aktivt mångfaldsarbete och att detta arbete ges en hög prioritet. Studenter-nas medverkan är givetvis oerhört viktig, men ansvaret för verksamheten ska inte ligga på dem. Ett aktivt mångfaldsarbete kan innebära att man försöker bredda rekryteringen till utbildningen t.ex. genom att besöka gymnasieskolor och grundskolor i områden där få studenter går vidare till juristutbildning. I den mån organiserad uppsökande verksamhet i mångfaldsfrämjande syfte sker, som t.ex. vid juridiska fakulteten i Lund, ligger ansvaret på studenterna. Bedömargruppen anser inte att detta är acceptabelt. Ansvaret för ett aktivt mångfaldsarbete ska ligga på ledningen för de juridiska utbildningarna. Be-dömargruppen anser vidare att det är självklart att lärosätena inte endast ska bedriva aktivt mångfaldsarbete när särskilda medel tilldelas för ändamålet utan att mångfaldsarbetet ska integreras i den ordinarie verksamheten.

Jämställdhet och mångfald bland lärarna

Männen är i klar majoritet bland lärarna i svensk högre utbildning och detta gäller i synnerhet bland professorerna.47 Kvinnorna är i tydlig majoritet i ad-junktgruppen. Allmänt sett finns det en medvetenhet om detta vid de insti-tutioner som berörts av vår utvärdering och det uttalade målet är på de flesta ställena att få till stånd en jämn könsfördelning även bland adjunkterna. Be-dömargruppen anser att det är viktigt att strävanden att uppnå detta mål fortsätter.

En aspekt av mångfald som bedömargruppen inte har noterat på något lä-rosäte är hänsyn till mångfaldsaspekter vid rekrytering till forskarutbildning och lärartjänster. En mångfald av olika livserfarenheter och kulturell och so-cial bakgrund är viktig för att forskningen inte enbart ska blir en homogen vetenskap utan några nya infallsvinklar. En mer etniskt och socialt heterogen lärargrupp torde även erbjuda positiva förebilder för studenter med annan etnisk eller social bakgrund och på ett naturligt sätt öka medvetenheten om mångfaldsperspektiv i undervisningen.

Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i undervisningen

Såväl högskolelagen som lagen om likabehandling av studenter kräver att hög-skolan bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för alla studenter. Det finns även specifika bestämmelser för det juridiska områ-

47. Av Högskoleverkets rapportserie 2006:2 R Forskarutbildning och forskarkarriär framgår att andelen kvinnor som går vidare från doktor till professor är lägre än andelen män – kvin-nor avlänkas. Rapporten innehåller dock ingen separat redovisning av förhållandena inom ämnet juridik.

66

det. I examensordningen föreskrivs att studenten för att få juris kandidatexa-men ska ha förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser och förvärvat kunskaper om hur fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män.

På vissa håll har man arbetat med genusfrågor i utbildningen. En del lärare har genomgått utbildning och vid några lärosäten tycks genusaspekter ha beaktats vid val och utformning av utbildningsmaterial och tentamensuppgifter. Uppen-barligen har dock ambitionsnivån varierat mellan olika platser. Ibland har studenterna varit pådrivande och från studenthåll har också framförts kritik för att genusinslagen fått för litet utrymme eller bara haft kosmetisk karaktär. För bedömargruppen har det varit svårt att bilda sig någon uppfattning om hur konsekvent arbetet har varit. Någon systematisk utvärdering tycks inte ha förekommit annat än vid något eller några ställen.

Det är endast på några få ställen man har redovisat att man i undervisningen beaktar mångfaldsfrågor. Enligt bedömargruppens uppfattning är detta en brist. Det finns givetvis stora möjligheter att utforma undervisningen så att förståelsen för vikten av etisk och kulturell mångfald betonas. Det är viktigt att detta görs och att det sker på ett sådant sätt som medger en utvärdering.

Rekommendationer

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Strävandena att uppnå en jämn könsfördelning bland lärarna bör fort-

sätta.• Ett systematiskt och aktivt mångfaldsarbete för breddad rekrytering bör

inledas och ges en hög prioritet.• Arbetet med genusfrågor i undervisningen bör bedrivas mer systematiskt.• Frågor om etnisk och kulturell mångfald bör belysas i undervisningen.

Arbetsmarknadsanknytning Allmänna uppgifter48

Det finns i dag cirka 27 000 yrkesverksamma jurister. De senaste åren har knappt 1 000 juris kandidater utexaminerats årligen. Antalet generella ex-amina (kandidat eller magister) i handelsrätt, affärsrätt eller rättsvetenskap (kandidat eller magister) uppgick år 2004/05 till 375. Antagningssiffrorna till de juridiska utbildningarna talar för att examinationen kommer att ligga på ungefär samma nivå den närmaste framtiden.

De 27 000 yrkesverksamma juristerna arbetar inom följande verksamheter: rättsväsendet (5 000), annan statlig förvaltning (6 000), kommunal förvalt-

48. Uppgifterna i detta avsnitt kommer från Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R Jurister – utbildning och arbetsmarknad, statistiska uppgifter på Högskoleverkets webbplats, <www.hsv.se>, Jusek:s publikation Arbetsmarknaden för jurister, 2005, Domstolsverkets verksam-hetsberättelse för år 2006 <www.dv.se>, Åklagarmyndighetens webbplats <www.aklagare.se> och brev från Domstolsverket.

6�

ning (1 500), advokatbyråer, juridiska byråer (6 000), bank- och försäkringsvä-sende (2 000), organisationer (1 000) och annan privat sektor (5 000).

Knappt hälften arbetar inom yrken som formellt kräver en juris kandidat-examen. För vissa yrken krävs juris kandidatexamen och notarietjänstgöring. Detta gäller bl.a. yrkena som domare, åklagare och kronofogde. Notarietjänst-göringen pågår vanligen i två år. För närvarande anställs årligen 350–400 no-tarier och det totala antalet notarier är omkring 750.

Antalet domare är omkring 1 600 och antalet åklagare knappt 800. Ad-vokater är en annan yrkeskategori där det krävs juris kandidatutbildning. Det finns cirka 4 300 advokater och cirka 1 200 biträdande jurister, för vilka samma utbildningskrav gäller. De flesta har genomgått notarietjänstgöring, men andelen som har gjort det sjunker.

Jurister är också verksamma i arbeten som inte förutsätter juridisk utbild-ning. De har t.ex. ekonomiska arbetsuppgifter, utredningsarbete, personalad-ministrativa uppgifter. Inom dessa arbetsfält konkurrerar de med andra aka-demiker, främst ekonomer, personalvetare och andra samhällsvetare.

Jurister med forskarutbildning arbetar främst som lärare och forskare vid högskolorna. Majoriteten av de kvinnliga juristerna arbetar inom offentlig sektor (52 procent), medan de flesta männen arbetar inom privat sektor (63 procent).

Exempel på arbetsplatser i den offentliga sektorn utanför rättsväsendet är riksdagen, regeringskansliet, statliga myndigheter, länsstyrelser och Försäk-ringskassan. Exempel på arbetsplatser inom den privata sektorn är – förutom advokatbyråer – försäkringsbolag, banker, finansbolag, revisionsbyråer, orga-nisationer, industri- och handelsföretag.Av de årligen antagna notarierna kommer endast ett mindre antal att fortsätta på domarbanan. Av de cirka 1 000 studenter som varje år utexamineras med en examen som har sin huvudsakliga inriktning på domaryrket är det i verklig-heten en mycket liten andel som kommer att arbeta inom detta yrke. Till ad-vokatyrket anställs varje år uppskattningsvis mellan 200 och 300 personer.

Lärosätenas uppföljningar av utexaminerade studenter

Alla de institutioner som utvärderingen avser har, med ett par undantag, gjort uppföljningar av de utexaminerade studenternas arbete efter examen. Un-dersökningar görs med olika regelbundenhet och med olika ambitionsnivå, t.ex. när det gäller frågornas utformning och svarsfrekvens. De har redovisats olika ingående. Några lärosäten har till bedömargruppen lämnat över sina undersökningar, medan andra redovisat dem i korthet eller bara angivit att de gjorts. Den förra utvärderingen ledde bl.a. till att Högskoleverket föror-dade att lärosätena i ökad utsträckning skulle genomföra undersökningar om vilka anställningar och vilken slags arbeten studenterna får. Bedömargruppen konstaterar att situationen förbättrats. Den är dock långt ifrån bra. På många håll är kvaliteten fortfarande sådan att resultatet av undersökningarna knap-past kan läggas till grund för några beslut om innehållet i utbildningen eller

6�

utbildningens omfattning. Bedömargruppen rekommenderar utbildningsan-ordnarna att fortsätta och förbättra sitt arbete med uppföljning av utexami-nerade studenter. De lärosäten som ännu inte samordnar utformningen och genomförandet av sådana utvärderingar bör göra detta.

Utbildningarnas kontakter med myndigheter och näringsliv

I alla granskade utbildningar förekommer kontakter med näringsliv och myn-digheter på olika sätt. Ett exempel är att det finns en extern ledamot i fakul-tetsstyrelsen49. Ett annat är ett s.k. marknadsråd bestående av praktiker som ska ha en rådgivande funktion i bl.a. frågor som rör utbildningsutveckling50. I alla utbildningar ingår också moment som innebär att studenterna kommer i direkt kontakt med praktisk juridisk verksamhet. Studiebesök vid domstolar är ett exempel.

Vid de flesta juris kandidatutbildningar finns det möjlighet att kombinera examensarbetet med praktik. Andra typer av praktik förekommer också t.ex. arbetsplatsanknutet utredningsarbete (10 poäng)51 och fördjupningskurser med praktik.52 Exempel på praktik vid lokala juridiska program är verksam-hetsförlagda studier (10 eller 20 poäng)53 och praktik vid revisionsbyrå i kom-bination med uppsatsarbete.54

Andra exempel på kontakter med praktiker är system med fadderföretag55 och med mentorer56. På alla lärosäten anlitas praktiker som föreläsare. Syftet anges ibland vara att studenterna ska få kontakter med praktiker, ibland att nedbringa kostnaderna för undervisningen. Andra kontakter sker i form av arbetsmarknadsdagar57 och liknande. För arrangemang av det slaget förefaller ibland studenterna själva vara ansvariga.

Juridik på grundutbildningsnivå är ett sådant ämne där det måste finnas en koppling till praktisk verksamhet. Utvärderingen visar att det gör det och att många olika intressanta modeller förekommer, vilket givetvis är mycket positivt. Det är dock svårt att få någon uppfattning om kvaliteten i prakti-kerinslagen. Huruvida omfattningen är den optimala är inte heller lätt att bedöma. Ett annat problem är att praktikerinslagen inte alltid är integrerade i den teoretiska utbildningen på ett sådant sätt att det blir ett växelspel mel-lan teori och praktik.

Bedömargruppen vill betona vikten av att praktikerinslagen håller en hög kvalitet. Bedömargruppen anser vidare att praktikerinslagen bör kunna bli

49. Lunds universitet.

50. Vid Internationella handelshögskolan i Jönköping.

51. Lunds universitet.

52. Uppsala universitet.

53. Örebro universitet.

54. Internationella handelshögskolan i Jönköping.

55. Linköpings universitet.

56. Internationella handelshögskolan i Jönköping.

57. Lunds universitet.

6�

ännu mer värdefulla för studenterna om lärosätena arbetar mer strategiskt och metodiskt med planeringen och utvärderingen av dem. Bedömargruppen an-ser också att det är viktigt att lärosätena tar på sig det grundläggande ansvaret för de praktiska inslagen i utbildningen.

Marknadsföringen av de lokala programmen

Vid den förra utvärderingen rekommenderades de lärosäten som då bedrev juridisk utbildning som ledde till generella examina att marknadsföra sin ut-bildning gentemot arbetsgivare.58 Praktikerinslag i utbildningen och andra kontakter av det slag som nämnts i föregående avsnitt är inte bara till nytta som inslag i undervisningen, utan även som ett led i marknadsföringen av de utexaminerade studenterna.

Detta är dock inte tillräckligt. Det finns fortfarande, efter cirka 20 år, en stor okunskap om de juridiska utbildningar som leder till en generell examen och vilka kvalifikationer de studenter får som har gått igenom dessa utbild-ningar. Fortfarande finns det en tendens hos arbetsmarknaden att föredra dem med en juris kandidatexamen före dem med en generell examen i han-delsrätt, affärsrätt eller rättsvetenskap. Detta gäller även arbeten för vilka de mer näringslivsinriktade generella examina är bättre anpassade.59

Tanken med de lokala juristutbildningar, som började växa fram på 1980-talet, var att skapa alternativ till den traditionella juristutbildningen, framför allt med siktet inställt mot näringslivets behov av affärsjuridisk kompetens”.60 Dessa utbildningar har således varit igång under ett antal år och de studenter vi träffade var överlag nöjda med sitt utbildningsval. Arbetsmarknaden fram-står dock som mera osäker för dessa studenter än för studenter med juris kan-didatexamen, inte minst på grund av att den senare är mer känd hos blivande arbetsgivare.61 Okunskapen hos arbetsgivare om de andra juristutbildningarna kombineras i vissa fall med en viss skepsis.62 ”Studenter från de nya utbildning-arna har en fördel av att vara mer näringslivsanpassade men är trots allt tämligen okända på en arbetsmarknad som är mycket konservativ”.63 Bedömargruppen har fått intrycket att detta fortfarande gäller, även om man vid vissa lärosäten anser att man lyckats skapa både kännedom om och efterfrågan på det slags juristutbildning man bedriver. Ibland fick vi intrycket att det mera handlade om kännedom inom en lokal arbetsmarknad kring lärosätet. Så är exempel-vis fallet i Karlstad. Där har institutionen genom praktikplatsförmedling för studenter på C-nivån och genom att uppsatsämnen ofta väljs i samråd med företag eller offentliga förvaltningar skapat kännedom om och intresse hos det

58. Lärosätena i Jönköping, Linköping, Luleå, Örebro.

59. Högskoleverkets rapportserie 2006:28 R Arbetsmarknad och högskoleutbildning 2006, s. 88.

60. Citat från rapporten s. 12.

61. S. 27 och s. 29.

62. S. 30.

63. Citat från rapporten s. 30.

�0

omkringliggande arbetslivet för utbildningen. Detta är naturligtvis bra, men inte tillräckligt sett ur ett större perspektiv.

Det råder ingen tvekan om att det i dagens svenska arbetsliv finns behov av det slags kompetens som dessa utbildningar leder till. Arbetsgivarna efter-frågar dock, ofta av gammal vana ”hela” juris kandidater, även när de i själva skulle kunna få sina behov bättre täckta av en annan slags jurist, nämligen en som hade en ämnesövergripande kompetens, t.ex. inom juridik och ekonomi. Det är alltså lätt att konstatera att de nya juristutbildningarna hittills inte haft den framgång man kunnat förvänta sig. Det finns säkert flera orsaker till detta. En kan vara att de helt enkelt saknar den tydlighet och det erkän-nande som en yrkesexamen medför. Den omläggning av examensstrukturen för generella examina som Bolognaprocessen innebär, löser inte detta problem utan kan tvärtom förvärra det genom att man i framtiden inte kan garantera den enskilde studenten ett fortlöpande ”utbildningskontrakt” upp till och med s.k. avancerad nivå, dvs. fem års sammanhängande studier.

Adekvata benämningar behövs

De fyra lokala juridiska program64 som inrättades i början av 1990-talet har alla tillkommit utifrån en vision om att skapa en alternativ juristutbildning. Genom de lokala programmens struktur, med sammanhållen programram, kan man utveckla teman och inriktning, vilket de personer som skapade dessa program försökte förverkliga vid tiden för etableringen. Programmen har och har haft lite olika inriktning under de år de funnits såsom skatterätt, folkrätt och miljörätt. Trots detta har benämningarna på programmen aldrig tydligt beskrivit dessa inriktningar eller ändrats när inriktningar har ändrats.

Programmens benämningar, t.ex. ”rättsvetenskapliga programmet” i Luleå och ”rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning” i Örebro, ger varken studenter eller arbetsgivare en klar bild av vad programmen inne-håller. Att rättsvetarstudenterna från Luleå kan ha specialkunskap inom miljö- och naturresursrätt framgår inte av benämningen av programmet. Inte heller framgår det i Örebros fall att lärosätets rättsvetarstudenter har en folkrättslig inriktning. I Jönköping, där man har haft en skatterättslig profil, kallas pro-grammet ”affärsrättsligt program med internationell inriktning”.

Som student och även arbetsgivare är en tydlig deklarering av utbildning-ars inriktning av vikt och intresse, framför allt då examinerade studenter kan komma att konkurrera om jobb med dem som har den etablerade yrkesexa-

64. De lokala programmen finns vid:

• Högskolan i Jönköping (affärsrättsliga programmet med internationell inriktning, 180 eller 200 p),

• Linköpings universitet (affärsjuridiska programmet, 160 p, samt affärsjuridiska pro-grammet med Europainriktning, 180 p, eller i en äldre variant 160 p),

• Luleå tekniska universitet (rättsvetenskapliga programmet, 120 eller 160 p.),

• Örebro universitet (rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning, 120 eller 160 p.)

�1

men. Att i samband med en jobbansökan behöva marknadsföra sin utbildning är inte ett ansvar en student ska behöva ta.

Ledningen vid de lärosäten som tillhandahåller de lokala programmen har ett ansvar för att den vision och den tanke som ligger bakom de lokala juri-diska programmen förverkligas på ett tydligt sätt och att benämningen och marknadsföringen av dessa program överensstämmer med det innehåll som studenter och arbetsgivare kan förvänta sig. I dag upplevs programmens in-riktningar många gånger mer påverkade av befintliga lärares kompetens och forskningsintresse och i mindre utsträckning drivna utifrån en övergripande tanke eller vision.

Det finns alltså anledning även för denna bedömargrupp att rekommendera lärosätena att förbättra marknadsföringen av juridiska utbildningar som inte leder till juris kandidatexamen. Denna marknadsföring bör ske även utanför respektive lärosätes närområde.

Ansvaret för att sprida kännedom om de lokala juristprogrammen ska enligt bedömargruppen vara lärosätenas. De kan med fördel involvera studenterna i detta arbete, men inte överlåta ansvaret på dem.

Lärosätena bör också informera och marknadsföra forskarutbildning och doktorsexamina gentemot arbetsmarknaden och vice versa. Majoriteten av de forskarutbildade stannar i dag vid högskolorna, vilket är ofrånkomligt med det lilla antal som det är fråga om. Trots det anser bedömargruppen att det finns anledning att framhålla att arbetsmarknaden i övrigt kan ha stor nytta av de forskarutbildade juristerna. Arbetsuppgifter som främst är aktuella är kvalificerat utredningsarbete i t.ex. riksdagen, Regeringskansliet, myndighe-ter, organisationer och advokatbyråer.

Rekommendationer

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Lärosätena bör förbättra och samordna arbetet med uppföljning av utexa-

minerade studenter.• Utbildningsanordnarna bör förbättra integrationen mellan teoretiska och

praktiska inslag i utbildningarna.• Informationen om och marknadsföringen av de juridiska utbildningar

som leder till generella examina samt av juridisk forskarutbildning bör förbättras.

• De lokala programmen bör ges rättvisande och adekvata benämningar.

Dags för en ny yrkesexamen i Sverige?Vi har tidigare beskrivit hur synen på juristens roll ändrats och hur dagens samhälle kännetecknas av en hög grad av ”juridifiering”. Kvalificerade juri-diska kunskaper efterfrågas på allt fler områden och behoven har blivit allt-mer mångfacetterade. Allt talar för att detta kommer att gälla även i fram-tiden. Den fråga som måste diskuteras är om de juristutbildningar som ges i

�2

dag verkligen tillgodoser de nya behov som finns. Juris kandidatutbildningen har en stark ställning som en bra och efterfrågad utbildning, men den räcker knappast till för att tillgodose de behov som finns i dagens arbetsliv av juridisk kunskap, ofta i kombination med annan ämneskunskap.

I Högskoleverkets tidigare utvärdering av juridiska utbildningar identifie-rades ett behov hos arbetsmarknaden av personer med kvalificerade juridiska kunskaper i kombination med andra ämnen, t.ex. ekonomi. Även vi har fun-nit att det finns ett sådant behov, vilket inte kan tillgodoses inom ramen för juris kandidatutbildningen. Många studenter löser detta problem genom att avlägga dubbla examina, dvs. en juris kandidatexamen och en ekonomexamen eller en filosofie kandidat- eller magisterexamen med kompletterande ämnen, ofta i ekonomi (och ofta genom att som det heter ”skriva över” kurser från juris kandidatprogrammet för tillgodoräknande inom den andra examen).

Detta måste ses som ett uttryck för att examenssystemet inte är i harmoni med vad studenterna bedömer som en bra, konkurrenskraftig examen på da-gens arbetsmarknad. Att avlägga dubbla examina kan också innebära ett dåligt resursutnyttjande, både ur den enskildes och ur det allmännas perspektiv.

Bedömargruppen i Högskoleverkets tidigare utvärdering lade stor vikt vid utbildningarnas yrkesrelevans. De konstaterade att det fanns en obalans mel-lan det antal personer som tar en juris kandidatexamen inriktad mot rättsvä-sendet och det antal personer som får notarietjänst och som sedan fortsätter som domare eller åklagare. Bedömargruppen ansåg att regeringen borde införa en bredare målsättning för juris kandidatexamen i examensordningen än den snävt domstolsinriktade.65

En ny examensordning har nyligen trätt i kraft, men den innebär inte någon breddning utöver de klassiska juristyrkena.66 Trots att en så liten del av alla utbildade jurister blir domare fortsätter domaryrket således att sätta en stark prägel på juris kandidatutbildningarna. Vi kan i dag konstatera att flera juris kandidatutbildningar visserligen har formulerat den egna utbildningsplanens målbeskrivningar bredare än examensordningens. Trots detta är juris kandi-datutbildningarna fortfarande inriktade på traditionellt juridiskt arbete inom rättsväsendet. Vid våra platsbesök framgick att det framför allt är universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm som låter rättsväsendets behov, och då sär-skilt domaryrket, styra uppläggningen av juris kandidatutbildningen, medan detta är mindre uttalat vid universitetet i Göteborg och ännu mindre i Umeå. I Lund sade en lärare direkt att ”Vi utbildar domare”, något som visade sig vara okänt för de lundastudenter vi talade med; de ville till övervägande del bli af-

65. A. a. s. 9.

66. I här aktuellt hänseende innehåller den antagna men ännu icke ikraftträdda examensord-ningen följande: ”För juristexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är ett behörighetskrav samt inom an-nan yrkesverksamhet inom det juridiska området som förutsätter sådan kunskap och för-måga.” (SFS 2006:1053, bil. p. 3).

�3

färsjurister. Stockholmsstudenterna uttryckte uppfattningen att lärarna hade domaryrket i fokus när de lade upp juris kandidatutbildningen.

Förslag från Linköping och existerande dansk examen

Under 2006 har det från Linköpings universitet utarbetats en ansökan om inrättandet av en ny juridisk yrkesexamen (affärsjuristexamen, 300 högskole-poäng) vid sidan av juristexamen. Linköpings universitets affärsjuridiska pro-gram avses få större stadga och tyngd genom inrättandet av den föreslagna nya yrkesexamen. Enligt det pm från Linköpings universitet, som bedömar-gruppen tagit del av, är skillnaderna mellan den av Linköpings universitet fö-reslagna affärsjuridiska yrkesexamen och juristexamen (enligt den examens-ordning som gäller från och med 1 jan 2007) så stora att det är omöjligt att genomföra en affärsjuridisk utbildning inom ramen för en juristexamen. En-ligt samma pm är det också stora olägenheter förenade med att genomföra en affärsrättslig yrkesutbildning inom ramen för de nya regler för kandidat- och masterutbildning som införs under 2007 som ett resultat av Bolognaproces-sen.67 I pm:et görs även jämförelser med liknande affärsjuridiska utbildningar i utlandet (i Tyskland, Frankrike, Spanien och Storbritannien).

Som blivande arbetsgivare till studenter med den föreslagna utbildningen anges banker, försäkringsbolag, revisionsbyråer, advokatbyråer, fastighetsför-valtande bolag, myndigheter m.fl. Arbetsmarknaden för studenter med en af-färsjuridisk utbildning är enligt utredningar som gjorts vid Linköpings uni-versitet mycket bred, och arbetslösheten bland dem som avlagt affärsjuridisk examen från Linköpings universitet anges som mycket liten.

”I grova drag svarar det privata näringslivet för 50 procent av affärsjuristernas ar-betsmarknad, statliga myndigheter för 35 procent och kommuner och landsting för 15 procent. En tiondel av affärsjuristerna har en utländsk arbetsgivare.” 68

I Danmark finns sedan cirka 20 år en utbildning som heter cand. merc. (jur.) och som i längd och ”anseende” motsvarar en juris kandidatutbildning. Den utbildar till ”erhvervsjurist”, dvs. vad som på svenska skulle kallas företagsju-rist eller affärsjurist. Utbildningen består av en treårig ”mellemuddannelse”, HA(jur), och en tvåårig påbyggnad till vad som i Danmark heter kandidat-nivån, cand.merc. (jur.). I utbildningen integreras juridik och ekonomi, ar-betsrätt och personaladministration m.m. och betoningen på internationella frågor är stor. Vi har i bedömargruppen inte ansett det falla inom vår uppgift att närmare undersöka innehållet i den danska utbildningen utan har nöjt oss med att underhand inhämta information från Finn Kjerulff Hansen, som är studievägledare vid Handelshögskolan i Köpenhamn (CBS):

67. Enligt PM:et går det inte att ge en treårig utbildning på grundnivå utan garantier för att den studerande får fortsätta sina studier på avancerad nivå som leder till en med professi-onsutbildningarna likvärdig konkurrenskraft. Se PM:et 2006-12-03, s. 10.Se PM:et 2006-12-03, s. 10.

68. Citat från s. 8 i det aktuella pm:et 2006-12-03.

�4

”Siden de første cand.merc.(jur.)’ere (CMJ) forlod eksamensbordet i 1990 er erh-vervslivets respekt for denne gruppe kun blevet øget. Det kan delvist hænge sammen med, at erhvervslivet sad med ved bordet, da uddannelsen blev udviklet i 1985 som et i alt 5-årigt studieforløb bestående af en treårig HA(jur.) fulgt af en 2-årig cand.merc.(jur.).

Hensigten med uddannelsen var ikke at udbyde en konkurrent til den traditio-nelle cand.jur.-uddannelse (der findes ingen civilretsfag mv.), men at uddanne en profil, der især kunne fungere som konfliktforebygger på både det danske og inter-nationale marked. Altså en person, der ved så meget om markedsret, kontraktret, skatteret mv., at virksomheden ikke kommer i klemme enten ved etableringen på det pågældende marked eller siden hen og som kan tænke juraen ind i økonomien og omvendt.

Arbejdsløsheden har altid været lav, også selvom der ny er uddannet mere end 1000 CMJ’ere siden 1990. Dimittenderne har bredt sig ud over stort set alle brancher i virksomheder fra godt 5 ansatte til mange tusind ansatte. Alle store eksportvirksom-heder har mindst én CMJ ansat. Flest findes inden for shipping, medico, medier,Flest findes inden for shipping, medico, medier, advokatbranchen (sic!), search & selection/recruiting, offentlig administration samt consulting. Temmelig mange har nået lederposter, hvilket ikke mindst skyldes denTemmelig mange har nået lederposter, hvilket ikke mindst skyldes den stærke faglighed, de fik med fra studiet.”

Den danska cand.merc. jur.-utbildningen har varit betydligt mera framgångs-rik än motsvarande svenska utbildningar. Det råder ingen tvekan om att det i dagens svenska arbetsliv finns behov av den slags kompetens som de alternativa juristutbildningarna ger. En generell examen på kandidat- eller magisternivå har emellertid inte samma tydliga identitet och erkännande som en juris kan-didatexamen i sin egenskap av yrkesexamen. Därmed framstår de generella examina för många som mindre konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.69

Eftersom tidigare rekommendationer att bredda den svenska juris kandidat-utbildningen inte lett till någon förbättring föreslår bedömargruppen att man i Sverige inför ytterligare en juridisk yrkesexamen. Syftet med utbildningen ska vara att tillgodose de behov, som i Danmark tillgodoses av cand.merc.jur.-exa-men. En sådan utbildning skulle kunna ges en stark internationell profil och innehålla en kombination av juridik och ekonomi med inriktning på arbete i näringslivet. En yrkesexamen i juridik med ett sådant innehåll skulle kunna bidra till att tillgodose ett angeläget kompetensbehov i arbetslivet.

Sammanfattningsvis är det bedömargruppens uppfattning att vi i Sverige borde skapa en ny yrkesexamen i stil med, men kanske inte nödvändigtvis identisk med, den som Linköpings universitet föreslår. Det handlar om en yr-kesexamen som skulle tillgodose de behov som den danska cand. merc. jur.- ex-

69 I självvärderingen från Örebro universitet uttrycks detta exempelvis på följande sätt (s. 21): ”Arbetsmarknaden har en konservativ syn vid värderingen av högskoleutbildning och synes misstänksam mot examina som inte är traditionell jur. kand.”

�5

amen tillgodoser. En sådan utbildning skulle kunna ges en stark internationell profil och innehålla en kombination av juridik och ekonomi med inriktning på arbete i näringslivet. Existensen av en sådan yrkesexamen skulle förmodligen också medföra minskad betygshets på juris kandidatutbildningen, eftersom det då skulle finnas fler konkurrenskraftiga yrkesutbildningar att välja mel-lan för de blivande studenterna. Detta skulle kunna medföra ökad kvalitet också för juris kandidatutbildningen i förhållande till de krav som ställs av de avnämare som den i första hand är inriktad mot, d.v.s. rättsväsende och advokatbyråer. Förmodligen skulle en sådan yrkesexamen också medföra en minskning av antalet studenter, som idag tillbringar lång tid vid universitet och högskolor för att erhålla dubbla examina.

Rekommendationer

Bedömargruppen rekommenderar Högskoleverket att inleda arbete i syfte att skapa en ny konkurrenskraftig yrkesexamen i enlighet med vad bedömar-gruppen sagt ovan.

JURIS KANDIDATUTBILDNINGAR SAMT FORSKARUTBILDNINGAR I

JURIDIK

��

Göteborgs universitet

Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i juridikTillsvidareanställda lärare vt 2006: 9 kv., 22 män70 Varav professorer: 3 kv., 7 män Varav docenter: 3 män Varav övriga disputerade: 2 kv., 6 män71 Varav icke disputerade: 4 kv., 6 män72

Juris kandidatutbildning 2005, hst/hpr73: 876/578Examinerade examensarbeten år 2005: 102Examina år 2005: 63 kv., 41 mänGenomströmning74: 56 procent

Antal aktiva75 doktorander vt 2006: 8 kv., 7 män

Antal doktorsexamina 2004–2006: 2 kv., 1 män

Organisation och ledningI Göteborg erbjuds grund- och forskarutbildning i juridik vid Handelshög-skolans juridiska institution.76 Verksamheten leds av institutionsstyrelsen och en utbildningsnämnd som ansvarar för grundutbildningen, en forskningsnämnd med ansvar för forskarutbildningen, och sedan år 2004 en samhällsdialog-nämnd som hanterar den externa verksamheten, inklusive alumnverksam-het och uppdragsutbildning. Samma år inrättades det pedagogiska utskottet (PUT), underställt utbildningsnämnden, med uppgift att svara för program-mets inre sammanhang och progression, genusperspektiv och pedagogisk ut-veckling.

Enligt institutionsledningen innebär uppdelningen på tre nämnder att ar-betet kan fokuseras och att den verksamhet som äger rum inom ramen för den tredje uppgiften – den externa verksamheten – synliggörs på ett annat sätt än tidigare.

Grundutbildningens ekonomi framstod under platsbesöket som tillfreds-ställande. Sedan år 1999 har intäkterna från extern uppdragsutbildning, i för-sta hand inom Göteborgs universitet, ökat med 347 procent.

70. Dessutom tillkom 13 timarvoderade lärare under vårterminen 2006. Dessa stod tillsam-mans för 111 undervisningstimmar inom grundutbildningen.

71. Dessutom tillkommer en manlig, vikarierande lektor.

72. Dessutom tillkommer en manlig projektassistent.

73. Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.

74. Genomströmning: Procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen 2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.

75. Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.

76. Handelshögskolan är en fakultet inom Göteborgs universitet.

�0

Under senare år har flera nya forskningscentrum etablerats vid institutio-nen. Detta är en utveckling som institutionsledningen uppmuntrat. Med starka forskningsmiljöer stärks förutsättningarna för att få externa forsknings-anslag och därigenom för att kunna expandera forskarutbildningen. I och med samhällsdialognämnden markeras att detta utåtriktade arbete ska betraktas som institutionsgemensam verksamhet, och inte som privata initiativ eller företag.

Bedömargruppen uppfattar samhällsdialognämnden som en intressant lös-ning för att hantera balansgången mellan å ena sidan institutionens beroende av externa medel och å andra sidan behovet av att värna forskningens och forskarutbildningens oberoende.

Under platsbesöket uppfattade bedömargruppen institutionens ledning och anställda som förändringsbenägna och innovativa, och de organisatoriska för-utsättningarna som goda. Grund- och forskarutbildning har omdanats under senare år. Samtidigt verkar inte utvecklingsarbetet ha skett helt systematiskt och strategiskt. I den följande texten ges exempel från både grund- och fors-karutbildning på den brist på systematik som vi uppmärksammat.

GrundutbildningLokal inriktning

Trots att juris kandidatutbildningen är placerad vid Göteborgs universitets handelshögskola är utbildningen inte mer inriktad mot ekonomi eller kom-mersiell rätt än vid andra universitet och därmed utnyttjas inte förutsättning-arna fullt ut. Framför allt inom fakulteten finns emellertid idéer om att inrätta fakultetsgemensamma masterkurser som en del i Bolognaprocessen. Dessa pla-ner kan innebära att åtminstone vissa av de avslutande delarna av programmet i framtiden kommer att ges en tydligare ekonomisk inriktning. Det kommer dock även i framtiden att finnas renodlade juridiska fördjupningsalternativ.

Studenterna

Av handelshögskolans totalt ca 4 000 helårsstudenter hör ca 800 hemma på juridiska institutionen. Varje år antas ca 160 nya studenter till juris kandidat-programmet. Antagningspoängen har ökat under senare år. Lärarna uppfattar studentgruppen i Göteborg som mer heterogen än vid andra juris kandidat-utbildningar.

Av de studenter som antogs till programmet hösten 2000 hade drygt 56 procent tagit ut examen vårterminen 2006. Genomströmningen har enligt fakultetsledningen minskat under senare år. Försämringen förklaras bland an-nat av en större programomläggning.

Studentföreningen kallas Juridiska föreningen (JF). Denna har, enligt de studenter som medverkade vid platsbesöket, gott stöd av lärare och ledning inom institutionen. Studenter och doktorander är representerade i utbild-

�1

ningsnämnden, forskningsnämnden, institutionsstyrelsen och samhällsdia-lognämnden.

Lärarna och deras arbetsvillkor

Sedan utvärderingen år 1999 har antalet tillsvidareanställda lärare ökat från 22 till 31. Framför allt professorerna har blivit fler – en ökning från tre till tio. Könsfördelningen är sned. Av de disputerade lärarna är 76 procent män.

Lärarnas arbetstid räknas enbart i klocktimmar, inga omräkningstal före-kommer. En heltidstjänst innebär 1 750 timmar, oavsett lärarkategori. Samma villkor gäller för doktoranderna. En fastställd tjänstgöringsschablon tillämpas för samtliga tillsvidareanställda, där utrymme för undervisning, forskning, kompetensutveckling, samhällsdialog och ”andra uppgifter” fastställts.77 Scha-blonen anpassas individuellt, t.ex. kan mediala och andra externa kontakter läggas in i tjänsten.

I adjunkternas anställningar ingår inte egen forskning. Majoriteten av de disputerade lärarna kan även i praktiken utnyttja de 500 timmar forsknings-utrymme som schablonen stipulerar för en heltidsanställning.

Av de tillsvidareanställda lärarna har fyra genomgått högskolepedagogisk utbildning.

Grundutbildningens struktur och genomförande

I juris kandidatprogrammet ingår 120 poäng obligatoriska kurser78, 40 poäng fördjupningskurser och 20 poäng tillämpade studier (examensarbete). Några större, framtida förändringar av programmets uppläggning är inte tänkta att äga rum. Som ett led i Bolognaanpassningen planerar dock institutionen att erbjuda studenterna att ta ut en grundexamen efter tre år, samtidigt som man inom Handelshögskolan arbetar för att skapa ämnesintegrerade masterutbild-ningar.

Sedan år 2004 inleds programmet med en omarbetad första termin, under vilken praktikinslag och grupparbeten varvas och alternativa examinations-former provas, såsom muntliga presentationer, rättegångsspel, pm och oppo-

77. Doktorand: 300 timmar undervisning; 1 350 timmar forskning/utveckling; 100 timmar an-dra uppgifter. Adjunkt: 1 200 timmar undervisning; 300 timmar kompetensutveckling; 150 timmar sam-hällsdialog; 100 timmar andra uppgifter. Lektor: 900 timmar undervisning; 300 timmar forskning/utveckling; 200 timmar kompe-tensutveckling; 200 timmar samhällsdialog; 150 timmar andra uppgifter. Professor: 600 timmar undervisning; 500 timmar forskning/utveckling; 150 timmar kom-petensutveckling; 300 timmar samhällsdialog; 200 timmar andra uppgifter.

78. Termin 1: Juridisk introduktionstermin, 20 p. Termin 2: Civilrätt I, 20 p. Termin 3: Teoritermin med familje-, social- och miljörätt, 20 p. Termin 4: Straff- och processrätt, 20 p. Termin 5: Internationell rätt, 10 p.; Civilrätt II, 20 p. (fortsätter termin 6) Termin 6: Civilrätt II, 20 p. (påbörjad föregående termin); skatterätt med redovisning, 10 p.

�2

sitioner. Syftet med terminens uppläggning är att ge de nya studenterna en bred inblick i det juridiska verksamhetsfältet, samtidigt som det finns en pe-dagogisk ambition att ge studenterna goda verktyg att klara av sina fortsatta universitetsstudier.

Detta sätt att lägga upp den första programterminen uppfattar bedömar-gruppen som pedagogiskt nydanande på ett positivt sätt. På det här sättet ges studenterna en god introduktion till sina fortsatta juridikstudier.

Under platsbesöket framstod samtidigt framför allt steget mellan den första terminen och andra terminens mer traditionella juridiska studier som stort; möjligen alltför stort. Genomströmningen inom programmet har försämrats under senare år och både lärare och studenter antydde att många av avhop-pen sker tidigt.79 Bedömargruppens intryck är att de förkunskaper och den studieteknik som studenterna får med sig från den första terminen inte i alla avseenden matchar de krav som ställs senare under programmet. Detta pro-blem föreföll ledning och lärare vara medvetna om.

Bedömargruppen konstaterar även att de flesta kontakterna med arbets-marknaden äger rum under termin 1, som en del av introduktionen till juri-dikstudierna. Ytterligare praktik förekommer knappast. Det innebär att stu-denterna har begränsade möjligheter att praktisera sina juridikkunskaper inom ramen för sin utbildning, eller att finna förankring på arbetsmarknaden.

Skriftliga moment ingår i samtliga kurser. Under platsbesöket menade stu-denterna att utrymmet för muntlig framställning och kritisk analys är mer begränsat, även om variationen mellan olika kurser och terminer är stor. I självvärderingen påpekas att lärarna i dag ägnar sig i större utsträckning än tidigare åt studentrelaterade uppgifter och att medvetna ansträngningar gjorts för att variera kursernas uppläggning.

Bedömargruppen konstaterar att programgemensamma strategier för hur kritisk analys och muntlig framställning ska införlivas i utbildningen verkar saknas.

Examinationen inom programmet beskrivs som varierad, även under andra terminer än den första. Tjugopoängstentamina förekommer inte. De mindre tiopoängstentamina kombineras med skriftliga arbeten och övriga examina-tionsuppgifter, och etappvis examination förekommer. Betygshetsen beskrivs som densamma här som på de flesta andra håll där juris kandidatutbildning ges.

Programmets termin 7–9 är organiserade i sju fördjupningsspår, dvs. re-kommenderade studievägar. Dessa är kopplade till fakultetens och institutio-nens olika forskningsinstitut och därigenom knutna till den forskning som bedrivs. Att på så sätt nyttiggöra instituten även inom grundutbildningen framstår som ett konstruktivt sätt att ta tillvara tillgängliga resurser, menar bedömargruppen.

79. Enligt självvärderingen tenderar även examensarbetet eller de tillämpade studierna att dra ut på tiden, vilket påverkar genomströmningen.

�3

Fördjupningsspåren är inte tvingande, utan studenterna kan välja fritt mel-lan de drygt 20 fördjupningskurser som erbjuds.80

Examensarbetena motsvarar 20 poäng och kan skrivas parvis. Opposition förekommer inte, och handledare och examinator är samma person. Över-huvudtaget verkar få riktlinjer finnas för examensarbetets genomförande. Ett reformeringsarbete har påbörjats under 2006.

Bedömargruppen anser att oppositionen utgör en central del i studenternas vetenskapliga skolning. För att den individuella prestationen ska gå att säker-ställa menar vi att examensarbetena bör vara enskilda arbeten. Vi menar också att handledare och examinator bör vara olika personer för att granskningen av examensarbetena ska bli så bred som möjligt.

Internationellt utbyte och internationella inslag

Handelshögskolan står för ca 65 procent av universitetets internationella stu-dentutbytesverksamhet. Dock är siffrorna lite lägre bland juristerna, vilket enligt prodekanus möjligen kan bero på betygshetsen. Under 2005 och 2006 studerade sammanlagt 59 Göteborgsstudenter utomlands inom ramen för in-stitutionens och Handelshögskolans utbytesavtal. Till dessa tillkommer ett antal studenter som reste på egen hand eller via avtal slutits centralt inom universitetet. Under perioden läste 39 utländska studenter vid institutionen i Göteborg.

Två av programmets fördjupningsspår är helt på engelska. Ett av dessa läser juristerna tillsammans med studenter från Chalmers. Även i andra fördjup-ningskurser ingår kursmaterial på engelska. Enligt studenterna förekommer engelsk litteratur knappast alls under programmets tre första år.

Utvärderingar och uppföljningar

Kursvärderingar genomförs konsekvent och varje år följs alla upp i utbild-ningsnämnden. Då åläggs kursansvarig – oavsett om kursen kritiserats under året eller inte – att redovisa planer på förbättringar. I de nya kursvärderings-mallar som håller på att införas ingår även frågor om studenternas psykoso-ciala miljö.

Varje månad genomförs en månadsenkät bland programmets studenter och en årlig programvärderingsenkät skickas till samtliga som tagit ut examen. Större uppföljning av vissa årskullar har gjorts under 1996, 1999, 2002 och 2004.

En alumnförening för jurister startade under läsåret 2004/2005. Inom Han-delshögskolan finns sedan en längre tid tillbaka en gemensam alumnförening för ekonomer och jurister.

Den grundliga alumnuppföljningen och det väl genomtänkta kursvärde-ringsystemet framstår som föredömliga, anser bedömargruppen.

80. De sju fördjupningsspåren är: strategisk hantering av intellektuellt kapital för jurister; affärs-juridik; skatte- och bolagsrätt; miljörätt; social styrning; internationell rätt; processrätt.

�4

ForskarutbildningLokal inriktning

Forskarutbildningen inrättades formellt år 1996. Innan dess disputerade insti-tutionens doktorander vid andra universitet, i t.ex. Lund eller Uppsala.

Tidigare hade forskarutbildningen en inriktning mot handelsrätt. Senare års ansträngningar har medfört ökad bredd både inom utbildnings- och forsk-ningskompetensen. Enligt studieplanen omfattar forskarutbildningen 25 olika ämnen. Detta är i första hand en formell formulering, avsedd att skapa prak-tiska möjligheter till undervisning i olika ämnen om och när handledare och intresserade doktorander finns.

De flesta av doktoranderna ingår i tvärvetenskapliga miljöer kopplade till institutionens olika centrumbildningar och en strategisk diskussion förs i det här sammanhanget kring dimensionen tvärvetenskap kontra ämnesspeciali-sering.

Doktorander

Av de totalt 15 doktoranderna är alla utom två antagna under 2000-talet. Fa-kultetsfinansierade doktorandanställningar utlyses formellt. När anställningar senast utlystes, år 2004, sökte 20 och antogs 6 doktorander. Vid externt finan-sierade anställningar, dvs. de flesta anställningarna, är det vanligt att dokto-randerna handplockas.

Enligt bedömargruppens mening är det angeläget att finna transparenta antagningsformer som innebär att doktoranderna antas under konkurrens.

Ungefär hälften av doktoranderna rekryteras externt. Detta är enligt bedö-margruppens erfarenhet en jämförelsevis hög andel.

Omräknat i heltidsanställningar finansierades under 2005 sex anställningar via externa medel och fyra via fakultetsmedel. I praktiken består de flesta doktorandernas löner av olika kombinationer av externa medel, grundutbild-ningsmedel och fakultetsmedel. Egna medel och utbildningsbidrag förekom-mer inte. Det händer att doktorander antas utan att fyra års finansiering är säkerställd.

Doktoranderna är representerade i forskningsnämnden, samhällsdialog-nämnden och institutionsstyrelsen. Institutionsgemensamma doktorandmö-ten äger rum en gång i månaden.

Forskarutbildningens struktur och genomförande

Kurskraven omfattar 40 poäng. Den obligatoriska 20-poängskursen i rättsve-tenskaplig metod och teori består av fyra delar: introduktionskurs i vetenskapste-ori och rättsvetenskap, uppläggningsseminarium, seminarieserie samt Marstrands-seminariet.81 Till denna tillkommer valfria kurser eller deltagande i seminarier och konferenser motsvarande ytterligare 20 poäng. Dessa senare poäng skaffar

81. Marstrandsseminariet genomförs varje år under tre dagar i augusti. För innehållet svarar en senior forskare och en doktorand. Till seminariet bjuds en internationellt erkänd gäst in.

�5

doktoranderna i allmänhet vid andra institutioner. Doktoranderna deltar även i institutionens högre seminarium i rättsvetenskap.

Bedömargruppens intryck är att de obligatoriska momenten utgör en god vetenskaplig bas för doktorandernas avhandlingsarbete.

Institutionstjänstgöringen ska omfatta 20 procent av doktorandanställ-ningen. Detta fungerar dock inte alltid, menade både lärare och doktorander under platsbesöket. För många är undervisningen mer tidskrävande än så. Bedömargruppen intryck är att även om doktoranderna i allmänhet kom-penseras i efterhand då institutionstjänstgöringen blivit alltför omfattande, innebär bristen på fungerande riktlinjer att deras studiesituation blir onödigt tung och svårplanerad.

Nio av institutionens disputerade lärare är verksamma som handledare och tre av dessa har genomgått handledarutbildning. Under platsbesöket beskrev doktoranderna handledningen som utpräglat individuell, generella avstäm-ningstider eller avstämningstillfällen för avhandlingsarbetet saknas till exem-pel. Ett slutseminarium genomförs dock innan disputation. I enlighet med institutionens riktlinjer har samtliga doktorander biträdande handledare.

De individuella studieplanerna fungerar enligt doktoranderna som plane-ringsunderlag och årliga avstämningar sker i forskningsnämnden.

Ambitionen inom institutionen är att avhandlingarna inte ska vara längre än ca 300 sidor.

Genom denna begränsning av omfånget markeras att avhandlingarna inte ska vara ett livsverk, samtidigt som förutsättningar skapas för att doktoran-derna ska kunna slutföra sina studier inom stipulerade tidsramar. Detta är enligt bedömargruppen positivt.

Doktorandernas genomsnittliga nettostudietid fram till examen är 4,53 år.

Samverkan och internationalisering

De flesta doktoranderna är knutna till nätverk och centrumbildningar som är ämnesmässigt kopplade till de egna avhandlingarna. Under 2005 och 2006 har samtliga deltagit i internationella konferenser, seminarier eller nätverks-möten. Doktoranderna har inte någon fastställd budget för andra expenser till exempel resor och konferenser. Sådant finansieras via stipendier eller via interna anslag som beviljas av forskningsnämnden.

Enligt självvärderingen är det upp till varje doktorand att själv genomdriva längre utlandsvistelser. Under de senaste två åren har två av doktoranderna studerat eller forskat utomlands i en månad eller längre.

Under platsbesöket menade fakultetsledningen att internationalisering bör vara nästa steg i den utvecklingsprocess som forskarutbildningen befinner sig i. Bedömargruppen instämmer i att studier och forskning utomlands bör upp-muntras mer systematiskt.

Utvärderingar och uppföljningar

Någon systematisk utvärdering av forskarutbildningen har inte skett.

�6

RekommendationerGrundutbildning

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Grundutbildningens olika terminer och terminskurser behöver samord-

nas bättre.• Inslagen av muntlig färdighetsträning och kritisk analys bör stärkas gene-

rellt.• Möjligheterna till praktik under programmets senare terminer bör utökas.• Opposition på examensarbetena bör införas.• Examensarbeten bör skrivas enskilt.• Handledare och examinator för examensarbetena bör inte vara samma

person.• Den sneda könsfördelningen bland lärarna bör uppmärksammas vid ny-

anställningar.

Forskarutbildning

Bedömargruppen rekommenderar följande:• En mer transparent och konsekvent antagningsprocess bör införas.• Doktorandernas institutionstjänstgöring bör konsekvent begränsas i en-

lighet med rekommendationer i högskoleförordningen.• Institutionsgemensamma riktlinjer som främjar doktorandernas utlands-

studier bör utvecklas.

��

Lunds universitet

Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i juridik

Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 10 kv., 21 män82

Varav professorer: 2 kv., 9 män83

Varav docenter: 5 kv., 5 män84

Varav övriga disputerade: 2 kv., 5 män85

Varav icke disputerade: 1 kv., 1 män86

Juris kandidatutbildning 2005, hst/hpr87: 1218/1198Examinerade examensarbeten år 2005: 238Examina år 2005: 153 kv., 91 mänGenomströmning88: 55 procent

Antal aktiva89 doktorander vt 2006: 14 kv., 15 män90

Antal doktorsexamina 2004–2006: 3 kv., 14 män

Organisation och ledningJuridiska fakulteten består av en institution, den juridiska, med ett gemen-samt ledningsorgan: juridiska fakultetsstyrelsen. En ny delegationsordning och arbetsordning antogs av fakultetsstyrelsen under vintern 2006. Enligt denna har juridiska fakultetsstyrelsen ansvar för fakultetsövergripande frå-gor och frågor av principiell karaktär. Forskningsnämnden är beredande organ till fakultetsstyrelsen i frågor som har med forskarutbildningen att göra och verkställer styrelsens beslut, och utbildningsnämnden har motsvarande ansvar för grundutbildningen.

Under början av 2000-talet använde juridiska institutionen myndighets-kapitalet för särskilda kvalitetssatsningar, vilket medförde ekonomiskt un-derskott. När myndighetskapitalets nivå inte längre tillät detta innebar det,

82. Den undervisning som utfördes av timarvoderade lärare under år 2005 motsvarade ca 6,5 heltidsanställda lärare, dvs. 2 777 undervisningstimmar. I budgeten för år 2006 beräknas de timanställda lärarna (gästlärare, praktiker, studentlärare) stå för undervisning motsva-rande tio heltidstjänster, eller 4 390 undervisningstimmar. De tillsvidareanställda lärarna beräknas utföra 9 300 undervisningstimmar.

83. Dessutom tillkommer en adjungerad professor, 20 procent.

84. Dessutom tillkommer en man som är anställd som forskarassistent.

85. Dessutom tillkommer sju vikarierande lektorer samt sex projektanställda forskare.

86. Dessutom tillkommer en ”inlånad” hovrättsassessor.

87. Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.

88. Genomströmning: procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen 2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.

89. Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.

90. Dessutom tillkommer ytterligare sju doktorander – en man och sex kvinnor – med en akti-vitetsgrad lägre än 50 procent vårterminen 2006.

��

enligt fakultetsledningen, en stramare budget för grundutbildningen. Under platsbesöket beskrevs även forskarutbildningens ekonomi som ansträngd. Fa-kultetsanslaget har under perioden 2003–2005 ökat med 2,2 procent, vilket i praktiken inneburit en urholkning av resurserna eftersom kostnaderna ökat betydligt mer. Tillgången till externa medel beskrivs som begränsad. Under 2006 har institutionen t.ex. inga EU-anslag.

Sättet att leda institutionen och fakulteten beskrevs under platsbesöket som ”pluralistiskt”, med självständiga lärarlag inom var och en av grundutbildning-ens terminer, med en individuellt upplagd forskarutbildning och med stort utrymme för individer och grupper att utforma verksamheten i linje med fa-kultetens övergripande mål och strukturer.

Bedömargruppen inser att det här sättet att leda verksamheten ger utrymme för individuell utveckling, individuell meritering och individuella initiativ bland de anställda. Men individuellt självbestämmande förutsätter samtidigt, enligt gruppens mening, institutionsgemensamma visioner och ett samman-hållet utvecklings- och uppföljningsarbete. De pedagogiska svagheter som vi kunnat identifiera inom grundutbildningen och de allvarliga problem som åtminstone två undersökningar visat på inom forskarutbildningen, och som beskrivs och analyseras i den fortsatta texten, ser vi som tecken på att ledning, utvecklingsinsatser och uppföljning av verksamheten varit otillräcklig.

GrundutbildningLokal inriktning

Av utbildningsplanen framgår att juris kandidatutbildningen i Lund särskilt ska beakta de rättsliga konsekvenserna av det svenska medlemskapet i den Europeiska unionen, främja kontakt med andra vetenskapsområden, ge goda färdigheter i kommunikation och användning av informationsteknologi, samt uppmärksamma rättsliga genusaspekter.

Studenterna

Utbildningsuppdraget inom grundutbildningen har minskat från 1 580 helårs-studenter år 2000 till 1 453 helårsstudenter år 2005. Under samma period har antalet förstahandssökande per plats ökat från 4,85 till 7,9 och antagningspo-ängen har höjts. Under 2004 antogs och registrerades ca 350 nya studenter. Ett år senare var siffran drygt 250. Antagning sker både höst- och vårtermin. De studenter som antas har enligt självvärderingen i allmänhet mycket goda förkunskaper.

Av de 166 studenter som antogs till programmet höstterminen 2000 hade 91, dvs. ca 55 procent, fått ut examen t.o.m. vårterminen 2006. Under platsbesöket framhöll lärarna betygshetsen som en förklaring till varför genomströmningen inte är högre. Studenterna uppgavs skjuta upp sina tentor och läsa flera kurser samtidigt för att höja betygen och meritera sig. Även de avhopp som sker un-der de första terminerna påverkar genomströmningstalen.

��

Studenterna är representerade i fakultetens samtliga nämnder och arbets-grupper.

Lärarna och deras arbetsvillkor

Antalet tillsvidareanställda lärare har minskat sedan 1999. Lektorerna är un-gefär lika många – 19 under hösten 2005 – men antalet professorer har mins-kat från 14 till 11. Den ökning av antalet lärare som fakulteten ställt som mål för perioden 2002–2006 har alltså inte åstadkommits och under platsbesöket framstod lärarnas arbetsbelastning som stor. De nyrekryteringar som planeras under 2006 och 2007, en professor och 2–4 lektorer, beskrevs som nödvändiga för att minska sårbarheten inom några av ämnena och för att minska stressen bland lärarna.

Könsfördelningen bland de tillsvidareanställda lärarna är sned. Endast en tredjedel är kvinnor.

Tillgången på nydisputerade forskare som kan anställas som vikarier anses vara god. Yrkesverksamma och andra externa gästföreläsare – studentlärare och lärare från institutionen för handelsrätt – beskrivs i självvärderingen som viktiga kompletterande lärarresurser. Även om studenterna markerade att de uppskattar de timanställda lärarna, framhöll de samtidigt att programmets femte termin, med många timanställda och nyanställda lärare i nuläget är rö-rig och osammanhängande.

Under platsbesöket framkom att det inte finns en institutionsövergripande strategi för hur den stora gruppen timarvoderade lärare ska inordnas i utbild-ningen och detta är, enligt bedömargruppens mening, en brist.

För en lektor som inte har externa forskningsmedel är det årliga under-visningsuttaget, inklusive examination, ungefär 400 undervisningstimmar (omräkningsfaktor 3). Administrativa uppdrag som prefekt m.m. påverkar undervisningsuttaget. De tillsvidareanställda lektorernas möjligheter till egen forskning beror på om de har externa medel eller inte. Fem av lektorerna hade forskningsmedel hösten 2005 och forskningsvolymen varierar stort mellan olika ämnen.

Av de totalt 31 tillsvidareanställda lärarna är det sex som inte genomgått högskolepedagogisk utbildning.

Grundutbildningens struktur och genomförande

År 2001 fastställdes en ny utbildningsplan för juris kandidatutbildningen. Då strukturerades utbildningen i sex grundterminer och tre fördjupningster-miner.91 Syftet var att åstadkomma en tydligare progression och reell ämnes-

91. Termin 1: stats- och förvaltningsrätt med juridisk introduktion, 20 poäng Termin 2: allmän förmögenhetsrätt, 20 poäng Termin 3: civilrätt, den sociala dimensionen jämte mark- och miljörätt, 20 poäng Termin 4: associations- och finansrätt, den ekonomiska dimensionen, 20 poäng Termin 5: straff- och processrätt, 20 poäng Termin 6: internationell rätt, rättshistoria och allmän rättslära, 20 poäng Termin 7, 8 och 9: fördjupningskurser och examensarbete

�0

mässig fördjupning inom något av rättsområdena. Ämnesmässig fördjupning betonas vidare genom att det numera krävs minst 20 poäng kurser med ämne-sanknytning innan studenterna tillåts påbörja sina examensarbeten. Även ett antal profileringsalternativ92erbjuds, vilka innebär 40 kurspoäng och 20 poäng examensarbete inom ett rättsområde.

Riktlinjer för examensarbetet och bedömningen av detta har utarbetats av utbildningsnämnden. Bland annat har obligatoriska seminarier, inklusive ett avslutande seminarium med opposition, införts. Nästan alla uppsatser skrivs som enskilda arbeten och handledaren fungerar i allmänhet även som exa-minator.

Bedömargruppen anser att handledare och examinator bör vara olika per-soner för att granskningen av examensarbetena på så sätt ska bli så bred som möjligt.

Framförallt profileringsalternativen, men även kraven på ämnesfördjupning inför uppsatsskrivandet, innebär goda förutsättningar för vetenskapligt djup i studenternas examensarbeten, menar bedömargruppen. Under platsbesöket berömde studenterna de olika fördjupningsblocken och den undervisning som äger rum inom dessa. Att examensarbetena i Lund verkar vara av god veten-skaplig kvalitet bekräftas i bedömargruppens analys av examensarbeten inom landets juridiska utbildningar.

Programmets struktur, med grundutbildning i tre år och därefter ett för-djupningsblock, har stora likheter med den nya, Bolognaanpassade examens-ordningen. Inför läsåret 08/09 är avsikten att en obligatorisk kandidatuppsats motsvarande 10 p/15 hp ska införas som avslutning på grundutbildningen, för att på så sätt ge möjlighet till en frivillig kandidatexamen i rättsvetenskap. Höstterminen 2007 startar tre tvååriga, engelskspråkiga masterprogram. Dis-kussioner har förts om att inrätta en generell masterexamen.

Institutionens ekonomi och de stora studerandegrupperna beskrevs under platsbesöket som avgörande förutsättningar för utbildningens utformning.

Framför allt under de första terminerna är storföreläsningar vanliga. På så sätt hanterar lärarna de stora studentgrupperna. Ungefär tre fjärdedelar av undervisningen utgörs av föreläsningar, resten i huvudsak av seminarier. I seminariegrupperna ingår 50–60 studenter. Senare i utbildningen ökar an-delen seminarier. Under platsbesöket beskrev studenterna seminarierna som övningstillfällen inför tentorna, inte diskussionstillfällen. De menade att kri-tisk analys knappast alls förkommer under utbildningens sex första terminer. ”Detta är en torr utbildning, med mycket paragrafrabbling.”

92. Profileringsalternativ under 2006 är: offentlig rätt och förvaltningsrätt; miljörätt; förmö-genhetsrätt; sociala dimensionen; ekonomiska dimensionen; rättsskipningen – straff- och processrätt; EG-rätt; internationell rätt; mänskliga rättigheter och humanitär rätt; mänsk-liga rättigheter och intellektuell äganderätt; mänskliga rättigheter och grundläggande rät-tigheter i arbetslivet; rättskulturer.

�1

Bedömargruppen noterar att institutionsgemensamma strategier verkar sak-nas för hur kritisk analys och muntlig framställning ska införlivas i utbild-ningen.

Terminskurserna avslutas i allmänhet med en skriftlig, 20-poängs tenta-men.93 Denna kompletteras i fler kurser med mindre examinationsuppgifter, men enligt fakultetens företrädare har man ”inte råd” med skrivuppgifter och tillhörande respons på alla terminer.

I texten ovan ges flera exempel på hur billiga pedagogiska lösningar moti-verats av institutionens ansträngda ekonomi under senare år. Samtidigt fick inte bedömargruppen intrycket att institutionen tagit ett samlat grepp över det pedagogiska utvecklingsarbetet.

På fördjupningsnivån examineras kurserna vanligtvis genom hemtentamen, uppsatser eller andra individuellt utformade uppgifter.

I utbildningen ingår en veckas praktik och inom ett av profileringsalternati-ven har en tiopoängskurs i arbetsplatsanknutet utredningsarbete utvecklats. Ut-över de timanställda praktiker som deltar i undervisningen, är praktikveckan och den valbara kursen den enda direktkontakt med arbetsmarknaden som studenterna får under utbildningen.

Bedömargruppen uppfattar studenternas möjligheter att praktisera sina ju-ridikkunskaper inom ramen för sin utbildning, och samtidigt finna förankring på arbetsmarknaden, som alltför begränsade.

I arbetet med att öka inslagen av genusrelaterade frågor har studentkåren Juridiska föreningen varit pådrivande. Genusrelaterade problemställningar tas enligt självvärderingen upp under varje grundtermin. Biblioteket har satsat särskilt på inköp av litteratur inom feministisk teori och med genusperspek-tiv på juridiken, och det har lagts större fokus på att öka andelen kvinnliga författare till kurslitteratur.

Internationellt utbyte och internationella inslag

Antalet studenter som studerar utomlands har minskat från drygt 150 under år 1998 till ca 90 år 2005.

Ungefär lika många utländska gäststudenter kommer till Lund. Dessa kunde under 2005 välja mellan 15 engelskspråkiga kurser. Inom ett av profile-ringsalternativen sker ett samarbete med Köpenhamns universitet, ett samar-bete som bland annat innefattar parallella kurser och blandade studentgrup-per. Merparten av kurserna i fakultetens engelskspråkiga magisterprogram är öppna även för programstudenterna.

I utbildningen ingår en tiopoängs obligatorisk kurs i internationell rätt. In-stitutionen betonar att samtliga fördjupningskurser inom EU-området ges på engelska samt att internationella inslag finns, i större eller mindre omfattning, på flertalet grund- och fördjupningskurser.

93 Terminerna 1, 2, 4 och 5 avslutas med 20-poängstentamen, terminerna 3 och 6 examineras vardera med hjälp av två skriftliga tentamina.

�2

Ett SIDA-finansierat utvecklingsprojekt i Vietnam, Strenghtening of legal education in Vietnam, engagerar sedan 2004 flera av institutionens lärare.

Utvärderingar och uppföljningar

Resultaten från kursvärderingarna sammanställs inte skriftligen. Återkoppling till studenterna sker varje termin vid de s.k. ämneskonferenserna där kursfö-reståndare, kurssekreterare och tre studentrepresentanter deltar.

Bedömargruppen konstaterar att enligt högskoleförordningen ska resulta-ten från kursvärderingar sammanställas och studenterna informeras om re-sultaten och eventuella beslut om åtgärder som orsakas av kursvärderingarna. Det nya kursutvecklingssystem som håller på att utvecklas och som tar sin ut-gångspunkt i studenternas lärande – och på så sätt ansluter till de nya kurspla-ner som utarbetas som ett led i anpassningen till den nya examensordningen – uppfattar vi som en möjlighet till förstärkning av institutionens kursvärde-ringsverksamhet.

En utvärdering av utbildningens fördjupningsnivå genomfördes år 2004/05. Fakulteten deltar även i SCB:s undersökningar av studenter tre år efter examen med en undersökning speciellt inriktad på juridikstudenterna. Nästa under-sökning genomförs under 2006.94

Arbetsmarknadsdagar anordnas av den juridiska studerandeföreningen. Dessa uppges i allmänhet vara välbesökta.

ForskarutbildningLokal inriktning

Forskarutbildningen genomgick under 1990-talet en omfattande reformering och den befinner sig under år 2006 i en förnyad förändringsprocess. En ny studieplan beräknas träda i kraft vintern 2007.

Under platsbesöket framkom att forskarutbildningen fått stark kritik både i en intern undersökning bland institutionens doktorander som genomfördes år 2005, och i en extern utvärdering från 2004. I flera kursvärderingar har även fakultetens forskarkurser kritiserats. Att institutionen nu reformerar utbild-ningen uppfattar bedömargruppen som tvunget. De förändringar av antag-ningsprocess, kursutbud, seminarieverksamhet och handledning som disku-teras framstår samtliga som angelägna.

Det sätt som förändringarna genomförs på, delvis på initiativ av doktoran-derna och med doktoranderna involverade i själva förändringsprocessen, är positivt.

94 Tidigare undersökningar visar att ungefär 70 procent av studenterna finner arbete inom offentlig sektor, i första hand inom domstolsväsendet och övriga statliga institutioner och myndigheter. Övriga arbetar inom det privata näringslivet.

�3

Doktorander

Doktorandanställningar utannonseras i regel två gånger per år. Ansökning-arna skickas till en antagningsberedning som är öppen för samtliga dispute-rade lärare, och beredningens förslag sänds till fakultetens forskningsnämnd för beslut. Ansökan om antagning med annan finansiering än studiestöd kan lämnas utan föregående utlysning.

Antagningen till forskarutbildningen ses över under år 2006. Enligt bedö-margruppens mening är det angeläget att finna transparenta antagningsformer som innebär att doktoranderna antas under konkurrens.

I allmänhet antas varje år två doktorander med interna medel, samt ytterli-gare några med externa medel. År 2005 sökte 17 personer och av dessa antogs sju. Enligt fakulteten behövs 5–8 nya doktorander per år för att forskarutbild-ningen ska fungera väl. Den nuvarande doktorandgruppen uppfattar man som alltför liten. De flesta doktoranderna har läst sin grundutbildning vid Lunds universitet.

Forskarutbildningen finansieras i huvudsak genom fakultetsanslag. Totalt var 29 doktorander med en aktivitetsgrad över 50 procent registrerade höst-terminen 2005. Av de 21 doktorander som hade anställning var 13 helt finan-sierade via fakultetsanslaget och åtta helt eller delvis via externa medel. Övriga var finansierade t.ex. genom anställning vid annat lärosäte eller stipendier.

Nettostudietiden för doktoranderna har minskat sedan början av 1990-talet och var under perioden 2003–2005 nere på 11,2 terminer.

Doktoranderna är representerade i fakultetsstyrelsen och i forskningsnämn-den är tre av nio ledamöter doktorander.

Forskarutbildningens struktur och genomförande

I översynen av forskarutbildningen diskuteras bland annat kursutbudet och seminarieverksamheten.

Av forskarutbildningens 160 poäng utgörs 20 av kurspoäng. Kursutbudet utgörs huvudsakligen av allmänna forskarkurser inom fakulteten – i form av seminarier, individuella föreläsningar och individuella läskurser.

Vissa seminarier anordnas vid fakulteten, exempelvis Pufendorfseminarierna under perioden 2005–2007, som behandlar allmänna rättsvetenskapliga frå-gor. Under fakultetens öppna prolongationsseminarier, presenterar varje dokto-rand årligen sitt arbete inför övriga doktorander och seniora forskare. Dessa se-minarier är obligatoriska, poänggivande och fungerar bland annat som grund för beslut om förlängning av doktorandens anställning. Ett slutseminarium genomförs innan disputation.

Vid sidan av fakultetens seminarier har doktoranderna byggt upp en egen, ämnesövergripande seminarieserie.

En idé som diskuteras under som en del av 2006 års förändringsarbete är att skapa en ämnesövergripande vetenskaplig miljö inom fakulteten, inom vilken ett antal poänggivande kurser och seminarier ska kunna erbjudas. I det här

�4

sammanhanget omprövas även nuvarande former för prolongationsseminari-erna och slutseminarierna.

Detta är idéer som bedömargruppen ansluter sig till. På så sätt kan kritisk massa uppstå inom forskarutbildningen samtidigt som förutsättningar för äm-nesövergripande samverkan skapas.

Handledningen är en annan del som ses över. Handledningsresursen utgörs av 22 handledarkompetenta forskare, varav 18 engageras som handledare under vårterminen 2006. Fem av doktoranderna har externa huvud- eller biträdande handledare. Tre fjärdedelar av fakultetens lärare har genomgått handledarut-bildning. Den undersökning bland doktoranderna som genomfördes år 2005 visade att relationen mellan doktorand och handledare ofta är problematisk. Den beskrivs som alltför individuellt upplagd, otydlig och otillräcklig, med bl.a. alltför lite fokus på teori- och metodfrågor och alltför få handledningstill-fällen. Under den pågående översynen ingår att finna vägar att professionalisera handledningen. Det är inte självklart att doktoranderna tilldelas biträdande handledare; visst motstånd har förekommit.

Detta är enligt bedömargruppens mening inte acceptabelt. Enligt högsko-leförordningen i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 2007 ska samtliga doktorander som antas tilldelas minst två handledare, varav en utses till huvudhandledare. Denna regel bör, menar vi, omfatta samtliga doktorander.

De flesta avhandlingarna är mer omfattande är 300 sidor. Under platsbe-söket var doktorander och lärare tveksamma till en generell begränsning av sidantalet.

Bedömargruppen anser att det är viktigt att avhandlingarnas frågeställ-ningar och därmed även omfång begränsas, dels för att minska doktoran-dernas studietid, dels för att markera att avhandlingen ska vara ett gesällprov – inte ett livsverk.

En majoritet av doktoranderna väljer att undervisa inom grundutbild-ningen, för det mesta ca 20 procent av heltid. Pedagogisk utbildning räknas antingen som en del av institutionstjänstgöringen eller som poäng inom fors-karutbildningen.

Den individuella studieplanen har enligt lärarna hittills varit ett ganska ”statiskt” dokument. Efter omdaningen av forskarutbildningen är det me-ningen att studieplanen mer påtagligt ska fungera som ett instrument i fakul-tetens tillsyn av forskarutbildningen.

Samverkan och internationalisering

Varje doktorand disponerar 12 000 kr. årligen för resor, deltagande i konfe-renser etc. I den individuella studieplanen förbinder sig fakulteten att se till att doktoranden får tillfälle att bedriva avhandlingsarbete utomlands under en längre sammanhängande period. Majoriteten ordnar också fram pengar och tillbringar delar av sin utbildning utomlands. Tiden utomlands varierar mellan ett par dagar upp till sex månader. Inom ramen för ett SIDA-finan-sierat samarbete med Hanoi Law University och Ho Chi Minh City College

�5

of Law har fakulteten antagit två vietnamesiska doktorander som genomgått sin utbildning i Lund.

Ett par av fakultetens forskarkurser har arrangerats i samarbete med andra nordiska universitet.

Doktorandernas medverkan i externa nätverk bestäms i hög grad av respek-tive handledares kontakter och engagemang.

Utvärderingar och uppföljningar

En extern utvärdering av forskarutbildningen genomfördes år 2004. Dok-torandrådet genomförde en undersökning bland institutionens doktorander år 2005.

Flera av forskarutbildningskurserna utvärderas.

RekommendationerBedömargruppens generella intryck är att utvecklings- och uppföljningsarbe-tet vid både grund- och forskarutbildning behöver systematiseras, institutio-naliseras och därmed stärkas. Detta är ett ansvar som vilar på både fakultets- och institutionsledning.

Grundutbildningen

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Grundutbildningens olika terminer och terminskurser behöver samord-

nas bättre.• Inslagen av muntlig framställning och kritisk analys bör stärkas i under-

visningen.• Möjligheterna till praktik bör stärkas.• Vid examensarbete bör handledare och examinator inte vara samma per-

son.• De timarvoderade lärarna behöver integreras på ett systematiskt sätt i un-

dervisningen. I det arbetet bör utbildningens femte termin prioriteras.• Kursvärderingarna bör sammanställas och resultaten systematiskt åter-

föras tills studenterna. Kursvärderingarna bör användas som kvalitetsut-vecklingsinstrument.

• Den sneda könsfördelningen bland lärarna bör uppmärksammas vid ny-anställningar.

Forskarutbildningen

• Bedömargruppen rekommenderar följande: De åtgärder som diskuteras i fakultetens reformering av forskarutbildningen bör fullföljas:– en transparent och konsekvent antagningsprocess bör införas – fler obligatoriska kurspoäng bör övervägas– den ämnesbaserade seminarieverksamheten bör utökas och systematise-

ras

�6

– riktlinjer för en tydligare och mer strukturerad doktorand- och handle-darrelation bör utvecklas

– de individuella studieplanerna bör användas systematiskt som styr- och planeringsunderlag.

Dessutom rekommenderar bedömargruppen:• Samtliga doktorander bör tilldelas biträdande handledare.• De förändringar som genomförs inom ramen för reformeringen av fors-

karutbildningen behöver följas upp systematiskt.• Strategier för att begränsa avhandlingarnas omfång bör utvecklas.

��

Stockholms universitet

Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i rättsvetenskap

Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 17 kv., 39 män95

Varav professorer: 8 kv., 21 män96

Varav docenter: 2 kv., 4 mänVarav övriga disputerade: 5 kv., 11 män97

Varav icke disputerade: 2 kv., 3 män98

Juris kandidatutbildning 2005, hst/hpr99: 2102/1879Examinerade examensarbeten år 2005: 332Examina år 2005: 231 kv., 135 mänGenomströmning100: 38 procent

Antal aktiva101 doktorander vt 2006: 25 kv., 24 män102

Doktorsexamina 2004–2006: 10 kv., 10 män

Organisation och ledning Den juridiska institutionen motsvarar universitetets juridiska fakultet. An-svaret för juris kandidatutbildningen och forskarutbildningen delas mellan institutionen och fakulteten. Fakulteten har delegerat delar av beslutsrätten i operativa frågor om forskarutbildningen till forskningsutskottet och om grund-utbildningen till utbildningsutskottet.

Institutionens och fakultetens organisation, i princip densamma som vid utvärderingen år 1999, karaktäriseras av ledning och anställda som ”decentra-liserad”. Avsikten är att befogenheter ska fördelas på ett större antal personer och organ samt att så många som möjligt ska involveras i den interna besluts-processen. Utrymmet för individuella initiativ beskrevs under platsbesöket som stort.

Decentralisering och stort utrymme för självbestämmande kan, menar be-dömargruppen, vara positivt i vissa avseenden. Det påverkar dock verksam-heten även negativt och gruppens generella intryck är att detta är ett problem som ledningen inte har beaktat tillräckligt. Gemensamma strategier för ut-

95. Under vårterminen 2006 tillkom dessutom 378 timarvoderade lärare. Dessa svarade för 31 procent av undervisningen i grundkurserna och för 40 procent i specialkurserna.

96. Dessutom tillkommer en adjungerad professor.

97. Dessutom tillkommer två forskare som inte medverkar i undervisningen, samt tre dispute-rade gästlärare.

98. Dessutom tillkommer två icke disputerade gästlärare (advokater).

99. Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.

100. Genomströmning: Procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen 2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.

101. Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.

102. Dessutom tillkommer tre doktorander med en aktivitetsgrad lägre än 50 procent.

��

veckling och uppföljning verkar sällsynta. Exempel på områden där en sådan systematik saknas ges i den följande texten.

Bedömargruppen inser givetvis att avsaknaden av metodiskt utvecklings- och uppföljningsarbete inte per definition leder till utbildning av sämre kva-litet. Avsaknaden innebär dock en brist på transparens som gör det svårt att värdera kvaliteten och uttala sig om verksamhetens utvecklingspotential. Lik-nande svårigheter bör rimligtvis studerande (nuvarande och presumtiva), an-ställda och ledning ha.

Efter att de ekonomiska resurserna till både grund- och forskarutbildningen urholkats under en rad år har, enligt självvärderingen, anslaget till grundut-bildningen förstärkts inför 2007. Inom forskarutbildningen uppges den ne-gativa utvecklingen fortsätta. Här är dessutom tillgången till externa medel begränsad.

GrundutbildningLokal inriktning

Juristlinjen vid Stockholms universitet reformerades i början på 1990-talet och nya mål angavs. I den nya utbildningsplanen betonas betydelsen av praktiska färdigheter, samt att studenten ska förberedas för varje form av arbete med frågor som rör samhällets rättsordning, och kunna förstå hur rättsbildningen fungerar – alltså vara i stånd att betrakta rätten i en samhällelig kontext.

Studenterna

Sedan år 2000 har antagningen till juris kandidatutbildningen minskat från 600 studenter till ca 500 studenter år 2006. I och med den ökade konkurren-sen om studieplatser har studenternas medelbetyg från gymnasieskolan höjts. Inför hösten 2006 och våren 2007 har emellertid utbildningsuppdraget utö-kats och volymen beräknas öka igen.

Av de 283 studenter som antogs till juris kandidatprogrammet höstterminen 2000 hade 107 stycken, dvs. ca 38 procent, tagit examen vårterminen 2006. Det innebär att genomströmningen i Stockholm är markant lägre än inom landets övriga juris kandidatutbildningar.

Studenterna är via linjerådet representerade i utbildningsutskottet, fakul-tetsnämnden och institutionsstyrelsen.

Lärarna och deras arbetsvillkor

Antalet professorer har ökat och den formella kompetensnivån i lärargruppen har på så sätt höjts sedan den tidigare utvärderingen. Våren 2006 är ungefär 50 procent av de tillsvidareanställda lärarna professorer, dvs. 29 stycken. Tidigare fanns 22 professorer. Könsfördelningen bland de tillsvidareanställda lärarna är sned. Endast 30 procent är kvinnor.

��

Vid institutionen finns 56 tillsvidareanställa lärare och ungefär 450 tim-lärare, dvs. externa föreläsare från domstolar, organisationer, advokatbyråer och offentlig förvaltning som enligt fakultetsledningen anlitas bland annat för att garantera undervisningen när lektorat inte kan tillsättas, och för att bi-dra till utbildningens yrkeslivsanknytning. Timlärarna utför 30–40 procent av undervisningen inom grundutbildningen. Ansvaret för övrig undervisning delas mellan de tillsvidareanställda lärarna och institutionens doktorander. De senare står, enligt självvärderingen, för en ”betydande del” av undervis-ningen.103

Bedömargruppen uppfattar timlärarna som en resurs. Föreläsningar av yrkesverksamma illustrerar bredden i juristernas arbetsmarknad och ger in-blickar i juristernas praktiska yrkesutövning. Samtidigt ställs höga krav på integreringen av de externa föreläsarna, när en pedagogiskt och innehållsligt sammanhållen utbildning ska skapas med flera hundra lärare involverade. De studenter som bedömargruppen mötte uppskattade sina externa föreläsare, men ansåg inte att de var lika väl förankrade i undervisningen som övriga lärare.

Under platsbesöket framkom att det inte finns en institutionsövergripande strategi för hur den stora gruppen timlärare ska inordnas i utbildningen. Be-hovet av att integrera de timanställda lärarnas undervisning i utbildningen betonades dessutom redan i den tidigare utvärderingen från 1999. Att få eller inga förbättringar verkar ha ägt rum i detta avseende finner bedömargruppen anmärkningsvärt.

Lektorer och adjunkter utför ungefär 350 undervisningstimmar per år, be-fordrade professorer har 250 undervisningstimmar och ”stolsprofessorer” 140 timmar (utom de som utnämndes före 1999, som har 116 undervisningstim-mar i tjänsten per år). Lärarnas forskningsutrymme framstår som begränsat. Både i självvärderingen och under platsbesöket beskrevs extern finansiering som den enda realistiska möjligheten för både lektorer och befordrade profes-sorer att genomföra större forskningsprojekt. Fakultetsledningen framhöll att med minskad forskningsvolym hotas kvaliteten inom både grund- och fors-karutbildning.

Enligt lärarna ges istället stimulans och friutrymme via de nio institut som finns knutna till olika lärare på institutionen. Instituten inrättas efter pröv-ning i fakultetsnämnden och inom ramen för dessa anordnas föreläsningar, seminarier och symposier.

Instituten framstår som viktiga arenor för kontakterna med omvärlden. Under platsbesöket markerade både institutionsledning och lärare att verk-samheten har mycket svag anknytning till grund- och forskarutbildning, även om det förekommer att konferenser vid forskarutbildningen anordnas inom ramen för instituten. Detta uppfattar bedömargruppen som misshushållning med goda resurser.

103. I varje doktorandanställning som finansieras med fakultetsanslag, dvs. 21 stycken vårtermi-nen 2006, ingår 80 undervisningstimmar per år.

100

Samtliga lärare vid Stockholms universitet ska enligt centralt beslut ge-nomgå högskolepedagogisk utbildning eller kunna styrka att man har mot-svarande kunskaper. Drygt ett tiotal av de tillsvidareanställda lärarna har gått sådan utbildning.

Grundutbildningens struktur och genomförande

Juris kandidatutbildningen omfattar 180 poäng: obligatoriska kurser om 140 poäng104 och specialkurser om sammanlagt 40 poäng. Det finns ca 50 speci-alkurser varav studenterna kan välja mellan ca 25 per termin. Några kurser ges varje termin.

Utbildningens övergripande innehåll och uppläggning har bara förändrats marginellt sedan år 1999. En utmaning som enligt både lärare och självvärde-ring kvarstår sedan tidigare är att bättre integrera de olika ämnena och termin-skurserna. Detta arbete har påbörjats inom ramen för Bolognaanpassningen av utbildningen. Lärandemål och betygskriterier utformas under 2006 och 2007 och initiativ tas för att öka integreringen mellan kurserna och även för att samordna pedagogik och examinationsformer.

Undervisningen inom grundutbildningen utgörs till ungefär 40 procent av föreläsningar och till 60 procent av seminarier och workshopar. Semina-riegrupperna är relativt stora inom de obligatoriska kurserna. Här ingår mel-lan 30 och 45 studenter. Gruppstorleken ger inte optimala förutsättningar för undervisningen, menade lärarna under platsbesöket, och enligt studenterna fungerar många seminarier i praktiken som mindre föreläsningar, med en lä-rare som talar och studenter som tiger och lyssnar.

Enligt självvärderingen har utbildningen tillförts fler praktiska moment jämfört med tidigare, och under platsbesöket menade institutionsledningen att inslagen av problemlösning ökat. Bedömargruppens intryck är dock att ut-rymmet för studentaktivitet, problematiserande och kritiska diskussioner samt muntlig och annan färdighetsträning är alltför begränsat, även om gruppen uppfattar att variationen är stor mellan olika lärare och kurser, framför allt mellan de obligatoriska kurserna och specialkurserna – där antalet studenter

104. Termin 1: juridisk introduktionskurs, 10 poäng, rättsteknik, 2 poäng, civilrätt 1, (familjerätt och arbetsrätt), 8 poäng. Termin 2: statsrätt, (omfattar även offentlig organisation), 8 poäng, folkrätt, 4 poäng, Eu-roparätt, 4 poäng, rättsinformatik, 4 poäng. Termin 3: civilrätt 2 (avtalsrätt, obligationsrätt, sakrätt, beträffande lös egendom, ford-ringsrätt och skadeståndsrätt) 15 poäng, civilrätt 3 (immaterialrätt och marknadsrätt), 5 poäng. Termin 4: civilrätt 4, (fastighetsrätt, sakrätt beträffande fast egendom och entreprenadrätt), 8 poäng, straffrätt, 12 poäng. Termin 5: processrätt, 13 poäng, företagsekonomi, 3 poäng, associationsrätt, 4 poäng. Termin 6: skatterätt, 10 poäng, förvaltningsrätt, 10 poäng. Termin 7: rättshistoria, 6 poäng, nationalekonomi, 4 poäng, internationell privaträtt, 3 po-äng, allmän rättslära, 7 poäng.

101

i allmänhet är jämförelsevis litet.105 Att betygshets och konkurrens minskar utrymmet för kritik och ifrågasättande var både lärare och studenter överens om.

Skriftlig tentamen dominerar som examinationsform och inom institutio-nen används numera tre olika tentamensmodeller: tentamen helt utan hjälp-medel, tentamen med lagbok samt tentamen med lagbok, anteckningar och all fastställd kurslitteratur. Utvecklingen går i riktning mot fler skriftliga in-lämningsuppgifter och muntliga redovisningar.

Under senare år har det blivit allt mer populärt att kombinera examensar-betet med praktik. Av totalt 332 examensarbeten som godkändes år 2005 ge-nomfördes 85, ungefär 25 procent, vid praktikperioder.

Examensarbetet omfattar 10 eller 20 poäng, Om examensarbete ges med praktikinslag ska hela kursen omfatta 20 poäng, varav uppsatsen ska omfatta 10–15 poäng. Arbetsformerna för examensarbetet varierar från ämne till ämne. För det mesta ansvarar dock samma person för både handledning och exami-nation av respektive uppsats, och i normalfallet förekommer ingen opposition. Samförfattade uppsatser är ovanliga. I den mån sådana förekommer måste de individuella prestationerna kunna särskiljas.

Bedömargruppen anser att oppositionen utgör en central del i studenternas vetenskapliga skolning. Vi menar också att handledare och examinator bör vara olika personer för att granskningen av examensarbetena ska bli så bred som möjligt.

Internationellt utbyte och internationella inslag

Internationaliseringen av utbildningen beskrivs i självvärderingen som mer på-taglig i dag än den var 1999. År 2005 svarar juridiska fakulteten för 35 procent av universitetets in- och utresande studenter inom olika bilaterala avtal.106 De flesta av institutionens utresande studenter studerar i Europa. Institutionens fem magisterprogram erbjuds på engelska och lockar i huvudsak studerande från utlandet; av 186 studenter under 2005 var 172 utländska. På så sätt skapas, menar institutionen, en internationell miljö.

Det är även bedömargruppens intryck att institutionens studentutbytes-verksamhet är väl utvecklad.

Kurslitteraturen är i huvudsak på svenska och under platsbesöket beskrev studenterna de komparativa inslagen som få.

Utvärderingar och uppföljningar

Kursvärderingar genomförs i alla grundkurser. En ny utvärderingsmodell in-fördes för ett par år sedan som bland annat innebär att utvärdering av under-visning och examination sker vid skilda tillfällen samt att utvärderingen av

105. I de obligatoriska kurserna ges studenterna i genomsnitt 7,2 lärarledda timmar per vecka, och i specialkurserna 5,7.

106. Inom fakulteten finns ca 12,5 procent av universitetets helårsstudenter.

102

undervisningen består av två delar: en standardiserad och maskinellt läsbar och en som utgörs av studenternas fria kommentarer.

Programutvärderingar har genomförts, men inte systematiskt.Arbetsmarknadsundersökningar genomförs regelbundet, senast år 2002 och

2004.

ForskarutbildningLokal inriktning

Forskarutbildningen bedrivs formellt i rättsvetenskap och samlar doktoran-der från 14 olika ämnen. Enligt självvärderingen har utbildningen ingen ut-talad profil. Bredden på forskarutbildningsnivå beskrivs som en förutsättning för att den vetenskapliga anknytningen ska kunna upprätthållas inom hela grundutbildningen.

Doktorander

År 2005 tog institutionen emot 20 ansökningar till forskarutbildningen och antog 5 doktorander. Under platsbesöket beskrev såväl lärare som doktorander antagningsprocessen som strikt formell. Det är även bedömargruppens intryck att antagningen fungerar väl.

Normalt antas varje år 2–4 doktorander med intern finansiering från fa-kulteten, samt ytterligare ett antal med extern finansiering. Av institutionens 49 aktiva doktorander våren 2006 var 21 finansierade via fakultetsmedel och 6 med hjälp av externa medel. Övriga studerade på ”egen tid”. 28 av dokto-randerna hade doktorandanställningar. Av de doktorander som antogs under perioden 2004–2006 hade tolv läst sin grundutbildning vid Stockholms uni-versitet, medan sju rekryterades ”externt”.

Doktorandernas genomsnittliga studietid har minskat under senare år och är nu nere på 6–8 år. Varje år äger 4–8 disputationer rum.

Doktoranderna är representerade i forskningsutskottet, fakultetsnämnden och institutionsstyrelsen samt har närvaro- och yttranderätt i utbildningsut-skottet.

Forskarutbildningens struktur och genomförande

En 10-poängs kurs i rättsvetenskaplig teoribildning och juridisk metod är obli-gatorisk i forskarutbildningen. Flera av doktoranderna läser ytterligare kurser. Variationen mellan olika ämnesområden är stor; inom vissa ämnesområden kan doktoranderna ha svårt att finna relevanta kurser. Under platsbesöket be-skrev doktoranderna den obligatoriska kursen som informativ, men så bred att den riskerar att bli intetsägande. Man efterlyste fler kurser.

Även bedömargruppen uppfattar forskarutbildningens kursinslag som i kvantitativt avseende alltför begränsat.

103

Seminarieverksamheten varierar mellan olika ämnen. Få institutionalise-rade seminarieserier finns. Ämnesbaserade seminarier genomförs i första hand på initiativ från enskilda lärare eller doktorander. Bristen på seminarier är en fråga som diskuterats i doktorandrådet.

Som på övriga juridiska institutioner står arbetet med avhandlingen i fokus. Varje doktorand ska minst tre gånger under utbildningens gång presentera sitt arbete vid interna seminarier med handledare och doktorander. Även här varierar förutsättningarna mellan olika ämnen. Det är inte alltid möjligt för doktoranden att finna forskare inom den egna fakulteten med rätt kompetens och följaktligen genomförs inte alltid alla tre seminarier.

Samtliga avhandlingar utformas som monografier och de omfattar i ge-nomsnitt 475 sidor, trots att fakultetens riktlinje är 300 sidor. Dessutom ten-derar avhandlingarna att öka i omfång. Under platsbesöket beskrev fakultets- och institutionsledningarna de omfångsrika avhandlingarna som något av ett gissel, medan handledare och doktorander verkade mer ambivalenta.

Bedömargruppen anser att det är viktigt att avhandlingarnas frågeställ-ningar och därmed även omfång begränsas, dels för att minska doktorander-nas studietid, dels för att markera att avhandlingen ska vara ett gesällprov, och inte ett livsverk.

Av institutionens lärare fungerar 27 som handledare. Dessutom tillkommer 4 externa handledare. Tio av doktoranderna har biträdande handledare.

Enligt högskoleförordningen i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 2007 ska samt-liga doktorander som antas tilldelas minst två handledare, varav en utses till huvudhandledare. Denna regel bör, menar bedömargruppen, omfatta samt-liga doktorander.

Hösten 2003 genomgick 14 lärare och forskare handledarutbildning. En ny omgång planeras till hösten 2007.

Av självvärderingen och under platsbesöket framgick att de individuella studieplanerna inte används systematiskt som styr- och planeringsinstrument. Enligt doktoranderna har dessa hittills inte fyllt någon funktion alls, även om nya uppföljningsrutiner införts under senare år.

Normalt utgör institutionstjänstgöringen motsvarande ca 20 procent av doktorandernas anställning.

Bedömargruppens sammantagna intryck är att forskarutbildningen har vissa brister. Med endast tio obligatoriska kurspoäng och en svag seminarie-verksamhet är det svårt att urskilja utbildningens egentliga innehåll. Utbild-ningen verkar dessutom lida brist på struktur och formella riktlinjer.

I självvärderingen och under platsbesöket diskuterades om fler obligatoriska moment borde införas. Detta skulle enligt bedömargruppen kunna vara ett sätt att ge utbildningen stadga och struktur.

104

Samverkan och internationalisering

Forskarutbildningens obligatoriska kurs avslutas med ett studiebesök vid ett utländskt universitet.107 Längre och mer aktiva utbyten är betydligt mer ovan-liga, även om både lärare och doktorander beskriver tillgången till medel som mycket god. Varje doktorand tilldelas totalt 100 000 ”fiktiva kronor” att an-vända till resor, konferenser, litteratur o.d. Under de senaste två åren har ”minst fem” av de nästan 50 aktiva doktoranderna vistats utomlands mellan två veckor upp till sex månader. Vistelserna har ingått i respektive doktorands forskningsarbete.

I självvärderingen beskrivs samarbetet mellan de svenska institutionerna vid forskarutbildningen som omfattande. Mycket av nätverksarbete och sam-verkan med andra forskare inom och utom Sverige etableras på individuell nivå.

Utvärderingar och uppföljningar

Systematiskt kvalitetsarbete förekommer, enligt självvärderingen, sällan inom forskarutbildningen. Vid forskarutbildningen följs dock kvinnliga forskares karriärvägar upp, och vid en årlig forskardag diskuteras forskarutbildningen av handledare och doktorander tillsammans.

RekommendationerBedömargruppen rekommenderar följande:• Utvecklings- och uppföljningsarbete vid juris kandidatutbildningen behö-

ver systematiseras, institutionaliseras och därmed stärkas. Detta är ett an-svar som vilar på både fakultets- och institutionsledning.

• Den resurs som instituten innebär bör nyttiggöras på ett mer systematiskt sätt i institutionens utbildningar.

Grundutbildningen

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Orsakerna till den låga genomströmningen bör utredas.• Grundutbildningens olika terminer och terminskurser behöver samord-

nas ytterligare.• Inslagen av muntlig färdighetsträning och kritisk analys bör stärkas.• Opposition på examensarbetena bör införas generellt.• Handledare och examinator för examensarbetena bör inte vara samma

person.• Timlärarna behöver integreras på ett systematiskt sätt i undervisningen,

eller minskas i antal.

107. Resan betalas av en forskningsstiftelse och ingår egentligen inte som ett led i respektive doktorands forskningsarbete.

105

• Den sneda könsfördelningen bland lärarna bör uppmärksammas vid ny-anställningar.

Forskarutbildningen

Bedömargruppen rekommenderar följande:• De individuella studieplanerna bör användas systematiskt som styr- och

planeringsunderlag. • Handledarens ansvar för att avgränsa och effektivisera avhandlingsarbetet

bör fastställas.• Fler obligatoriska kurspoäng bör övervägas. • Seminarieverksamheten bör utökas och systematiseras.• Samtliga doktorander bör tilldelas biträdande handledare.

10�

Umeå universitet

Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i rättsvetenskap

Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 23 kv., 15 män108

Varav professorer: 2 kv., 2 mänVarav docenter: 3 mänVarav övriga disputerade: 8 kv., 2 mänVarav icke disputerade: 13 kv., 8 män109

Juris kandidatutbildning 2005, hst/hpr110: 336/317Examinerade examensarbeten år 2005: 59Examina år 2005: 36 kv., 24 mänGenomströmning111: 65 procent

Antal aktiva112 doktorander vt 2006: 11 kv., 4 mänAntal doktorsexamina 2004–2006: 2 kv., 1 män

Organisation och ledningJuridiska institutionen hör till universitetets samhällsvetenskapliga fakultet. Enligt fakultetsledningen är det här en institution som under senare år haft ”god medvind och positiv utveckling”. Verksamheten expanderar, antalet un-dervisningstimmar inom juris kandidatprogrammet har t.ex. ökat under peri-oden 1999–2005 från 2 800 till ca 3 700, och institutionen räknar med fortsatt expansion. Räknat i helårsstudieplatser står juris kandidatutbildningen för 41 procent av institutionens verksamhet.113

Ekonomin beskrevs under platsbesöket som mycket god. Ersättningen till grundutbildningen har, räknat per helårsstudieplatser, ökat med 30 procent se-dan år 1999. Även forskarutbildningens ekonomiska förutsättningar framstår som gynnsamma. Förutom fakultetsanslaget har institutionen intäkter från uppdragsutbildning, framför allt från polisutbildningen, samt från Kempe-stiftelserna, FAS, VR och Brottsofferfonden. Utvecklingsprojekt i Vietnam och Laos har genererat betydande anslag.

108. Under vårterminen 2006 anlitades 18 timarvoderade lärare eller externa lärare för under-visning inom juris kandidatprogrammets kurser. Deras andel av undervisningen motsva-rade nio procent.

109. Dessutom tillkommer en vikarierande, icke disputerad adjunkt.

110. Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.

111. Genomströmning: procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen 2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.

112. Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.

113. 30 procent av helårsstudieplatserna avser inom andra program och 29 procent fristående kurser. Institutionens ambition är att ansvara för all juridisk undervisning inom universite-tet.

10�

Under år 2004 inrättades en utbildningsnämnd vid institutionen, dvs. ett beredande organ som på delegation från styrelsen handlägger frågor om un-dervisning och pedagogik inom grundutbildningen i juridik, samt ansvarar för det pedagogiska ledarskapet. Vid institutionen finns sedan tidigare en forsk-ningsnämnd som bereder alla forskarutbildnings- och forskningsfrågor inför institutionsstyrelsens beslut.

Bedömargruppen uppfattar institutionen som välfungerande och ledningen som både väl strukturerad och initiativrik. Samtidigt verkar lednings- och utvecklingsfunktionerna vila tungt på en eller ett par nyckelpersoners enga-gemang.

GrundutbildningLokal inriktning

Ett skäl till varför juris kandidatutbildningen inrättades år 1991 vid Umeå uni-versitet var bristen på jurister inom vissa sektorer i norra Sverige. 114

I utbildningsplanen markeras att utbildningen är bred och ger tillträde till en bredare arbetsmarknad än den traditionella juridiska. Bedömargruppens intryck är dock att grundutbildningen har en ämnesmässig inriktning mot offentlig rätt, framför allt på fördjupningsnivån. Denna profilering uppfat-tar vi som en styrka. På så sätt koncentreras resurserna, och relativt starka ämnes- och forskningsmiljöer kan utvecklas. Men med hänsyn tagen till att institutionen erbjuder en juris kandidatutbildning kan en sådan profilering av naturliga skäl inte drivas alltför långt, framför allt för att inte studenternas framtida arbetsmarknad ska begränsas. Den nya kurs i marknadsrätt som pla-neras uppfattar vi som ett steg i rätt riktning.

Studenterna

Antalet nybörjarplatser vid juris kandidatprogrammet har ökat från 60 till 80 mellan åren 1999 och 2005. Det totala antalet studenter har samtidigt ökat från 271 till 380.

Söktrycket beskrivs i självvärderingen som högt och de studenter som an-tas har i regel höga betyg. Ungefär 60 procent är kvinnor och andelen yngre studenter115 ökar. Studentgruppen beskrevs under platsbesöket som homogen, med många studenter från norra Sverige och få med utländsk bakgrund.

Den genomsnittliga studietiden minskar, från 61 månader för den grupp studenter som registrerades inom programmet hösten 1994, till 55,5 månader för dem som startade år 2000. Av de studenter som antogs hösten 2000 hade 65 procent tagit examen i maj 2006.

114. En enkätundersökning genomförd år 2005 visade att efter examen får ungefär två tredjede-lar av programstudenterna anställning inom offentlig sektor i norra Sverige. (Enkät 2005. Juris kandidatexamen i Umeå – och sedan? En enkätundersökning genomförd av juridiska institutionen vid Umeå universitet.)

115. Här avses studenter som är 24 år eller yngre.

10�

Studenterna är representerade i institutionens jämställdhetsgrupp och i kursråd, utbildningsråd, utbildningsnämnd och institutionsstyrelse.

Lärarna och deras arbetssituation

Våren 2006 finns vid institutionen 38 tillsvidareanställda lärare. Av dessa var 23 kvinnor.

Antalet disputerade har ökat. Sedan utvärderingen år 1999 har två nya pro-fessorer tillkommit och antalet lektorer har ökat från 5 till 13. Fortfarande är majoriteten, 21 av de tillsvidareanställda lärarna, inte disputerade. En särskild satsning för adjunkter, den s.k. adjunktslösningen, pågår. Denna har fram till år 2006 omfattat tio adjunkter, varav fyra har disputerat. Inom adjunktslös-ningen erbjuds adjunkterna 66 procents nedsättning i tjänst för forskarstu-dier.

Bedömargruppen anser att en fortsatt satsning på att öka antalet dispute-rade lärare är nödvändig för att säkra den vetenskapliga nivån inom grund-utbildningen och för att det ska vara möjligt att bredda utbildningen ämnes-mässigt.

De tillsvidareanställda lärarna och gästlärarna har i stor utsträckning rekry-terats från offentlig verksamhet: domstolar, åklagarmyndigheter, socialtjänst o.d. Lektorerna och adjunkterna har 400 timmars undervisningsskyldighet, inklusive examination.116 Lektorerna har 20 procents nedsättning i undervis-ningsskyldigheten för forskning och kompetensutveckling, och adjunkterna har 10 procent. Professorernas utrymme för forskning bestäms i samråd med institutionens prefekt. Under 2003 inleddes en särskild satsning på att öka framför allt nydisputerade lärares möjligheter att få externa medel. Satsningen innebar sex månaders nedsättning i tjänst för att arbeta fram forskningsan-sökningar och den pågick fortfarande under år 2006. I februari 2007 hade tre lärare tagit emot forskningsanslag på det här sättet.

Sedan år 1999 har 21 av lärarna och 6 av doktoranderna deltagit i högsko-lepedagogisk utbildning.

Grundutbildningens struktur och genomförande

Programmets övergripande uppläggning har inte ändrats sedan utvärderingen år 1999.117 Av de totalt 180 poängen är 150 obligatoriska och 30 valfria. Antalet valfria kurser har ökat från nio läsåret 1999/2000 till 26 läsåret 2006/2007.

116. Omräkningsfaktor 3, dvs. en undervisningstimme motsvarar tre klocktimmar.

117. Termin 1: introduktion till juridikstudier och juridisk metod, civilrätt, processrätt, statsrätt och EU-rätt, 20 p. Termin 2: civilrätt, 20 p. Termin 3: civilrätt, 20 p. Termin 4: straff- och processrätt, 20 p. Termin 5: skatterätt, bolagsrätt och ekonomi, 20 p. Termin 6: förvaltningsrätt och internationell rätt, 20 p. Termin 7 och 8: allmän rättslära och rättshistoria, 10 p. samt valfria kurser, 30 p. Termin 9: examensarbete, 20 p eller examensarbete med praktik, 20 p.

110

Hur många av dessa som verkligen blir av beror på söktrycket. Under våren 2006 genomfördes 12 av 18 planerade kurser.

Att säkra utbudet av specialkurser är enligt bedömargruppens mening en uppgift som institutionen bör prioritera. När planerade specialkurser ställs in blir det svårt för enskilda studenter att planera sin studiegång, samtidigt som det begränsade utbudet minskar möjligheterna till specialisering.

Sedan flera år tillbaka träffas kursledarna för de obligatoriska kurserna sex gånger per termin för att bland annat vidmakthålla samordningen mellan terminerna.

Under hösten 2006 påbörjas arbetet med att anpassa utbildningen efter den nya examensstrukturen i enlighet med Bolognaprocessen. Arbetet innebär bland annat kurserna nivåindelas och kursmål formuleras i termer av förvän-tade studieresultat. En utbildningsplan som tydliggör progressionen i utbild-ningen arbetas fram.

Undervisningen är problembaserad, med tonvikt lagd på seminarier som förbereds i basgrupper om 4–6 studenter. Arbetssättet innebär att varje un-dervisningsmoment introduceras med en föreläsning. Frågor vid denna före-läsning processas i de olika basgrupperna och diskuteras sedan i gemensamma seminarier. Vanligtvis bildas fyra seminariegrupper per termin. Både i bas-gruppen och under seminarierna antas samtliga studenter komma till tals. Under platsbesöket framhöll lärare och studenter att det problembaserade ar-betssättet stimulerar kritiskt tänkande.

Det är även bedömargruppens intryck att studenternas förmåga till kritisk analys stimuleras, både genom den genomtänkta och konsekvent genomförda pedagogiska modellen, och i och med den starka betoningen av genus- och jämställdhetsperspektiv i utbildningen. Integreringen av genusperspektiv är, enligt bedömargruppens mening, mer konsekvent genomförd i Umeå än vid någon annan juridisk institution i Sverige.

Studenterna framhöll också de gästlärare som undervisar inom programmet som en styrka. Ofta är gästlärarnas föreläsningar kopplade till seminarierna och basgruppernas arbete.

Examinationen sker i huvudsak genom individuell skriftlig tentamen. På vissa kurser kan tentamen kompletteras av andra examinerande inslag, t.ex. in-dividuella skriftliga uppgifter. Under platsbesöket framstod betygshetsen som mindre uttalad i Umeå än vid landets övriga juris kandidatutbildningar.

Sedan hösten 1999 erbjuds studenterna, som alternativ till den tidigare ex-amensarbeteskursen, en kurs som innehåller två månaders oavlönad praktik som grund för uppsatsskrivandet. Praktikplatser finns inom kommuner, dom-stolsväsendet och olika myndigheter, men även vid privata byråer. Ungefär hälften av studenterna väljer praktikalternativet.

Handledningen av examensarbetena sker både i grupp, i ämnesbaserade eller tematiska grupper, och även individuellt. Som en konsekvens av grupp-handledningen, menar lärarna, ökar genomströmningen. Nästan alla uppsat-

111

ser skrivs som enskilda arbeten. Kursansvarig lärare fungerar som examinator och opposition äger alltid rum.

Att institutionen provar nya vägar för att öka genomströmningen är posi-tivt, menar bedömargruppen.

Internationellt utbyte och internationella inslag

Antalet studenter som reser utomlands för att studera har knappast förändrats sedan den tidigare utvärderingen. Ungefär 15 studenter från juris kandidatpro-grammet läser utomlands varje år och ett tjugotal studenter från andra länder deltar i kurser i Umeå. En trend jämfört med tidigare är att fler söker sig till utbytesplatser utanför Europa.

Antalet kurser som ges på engelska har fördubblats från fyra till åtta. Till exempel har de internationella SIDA-finansierade samarbetsprojekten i Viet-nam och Laos resulterat i två nya specialkurser.

De komparativa och övriga internationella inslagen framstår som få och engelsk kurslitteratur kommer in i utbildningen först under den sjätte termi-nen. Att institutionen har tillsatt en arbetsgrupp för att arbeta med internatio-naliseringsfrågor är en åtgärd som framstår som både angelägen och framsynt, menar bedömargruppen.

Utvärderingar och uppföljningar

Kursvärderingar genomförs efter varje kurs. Resultaten sammanställs och vissa sammanställningar läggs ut på Internet. Betygsstatistik sammanställs årligen och fakulteten bidrar med den s.k. samhällsvetarenkäten som riktas till samt-liga som under en viss period läser någon kurs vid fakulteten. En utvärdering av den problembaserade pedagogiken har genomförts av forskare vid univer-sitetets pedagogiska institution.

I utbildningsrådet träffas varje månad studenter, studievägledare och stu-dierektor för samtal om utbildningen.

Sedan 2002 genomförs varje år en enkätundersökning bland de studenter som tagit sin examen under föregående kalenderår. Under 2000 och 2005 ge-nomfördes alumnundersökningar.

Bedömargruppen uppfattar den grundliga uppföljningen av programmets studenter som föredömlig.

ForskarutbildningLokal inriktning

Forskarutbildningen i rättsvetenskap startades år 1979. En stor del av forsk-ningen, och även forskarutbildningen, är organiserad i fem forskningsteman: brottsoffer i rättsväsendet; samspelet mellan privat och offentlig rätt; social väl-färd; rätten och arbetsmarknaden; law and development. Varje tema är avsett att vara inkluderande, och nästan alla doktorander kan passas in i något av

112

dem. Dessutom har institutionen organiserat forskningen i ett genusrättsligt och ett EU-rättsligt seminarium.

I och med tematiseringen bildas sammanhållna, vetenskapliga miljöer. Denna koncentration av resurserna verkar vara ett konstruktivt sätt att skapa kritisk massa i forskning och forskarutbildning, menar bedömargruppen. Samtidigt förstärks intrycket att detta är en utbildningsmiljö med inriktning mot offentlig sektor.

Doktorander

Alla doktorandanställningar utlyses, samtidigt som riktad rekrytering och antagning förekommer för att stödja vissa forskningsteman eller ämnen, ex-empelvis civilrätt och skatterätt.

Enligt bedömargruppens mening är det angeläget att finna transparenta antagningsformer som innebär att doktoranderna antas under konkurrens.

Söktrycket beskrivs som relativt lågt. Våren 2006 antogs tre av sju sökande, och totalt utgjordes då doktorandgruppen av 15 personer. Könsfördelningen är sned i och med att elva av doktoranderna är kvinnor. En doktorand var sam-tidigt antagen vid den nationella genusforskarskolan.118 Sex av doktoranderna kommer inte från universitetets eget juris kandidatprogram.

Samtliga antagna erbjuds doktorandanställning.119 Stipendier och utbild-ningsbidrag förekommer inte. Tio av doktoranderna är helt eller delvis internt finansierade.

De tre doktorander som disputerade 2004 och 2005 arbetade med sina av-handlingar i 96, 120 respektive 180 månader. Samtliga är numera anställda vid institutionen.

Doktoranderna är representerade i institutionens forskningsnämnd, utbild-ningsnämnd och styrelse samt i alla temporära arbetsgrupper.

Forskarutbildningens struktur och genomförande

En ny forskningsorganisation infördes i början på 2000-talet. Denna har inne-burit att kursutbud, handledning och de individuella studieplanerna stramats upp. Samtidigt har volymen på både forskning och forskarutbildning ökat. Av de 15 doktoranderna är 12 antagna på 2000-talet.

Forskarutbildningens 160 poäng fördelas på 40 kurspoäng och 120 avhand-lingspoäng. Två metodkurser à fem poäng är numera obligatoriska. I dessa deltar även doktorander från Luleå tekniska universitet. Vad som räknas in i övriga 30 kurspoäng varierar. Här kan institutionens båda valfria forskar-kurser ingå, 120 tillsammans med kurser från andra lärosäten och pedagogiska kurser. Seminarieverksamhet och skriftliga uppgifter motsvarar 1–3 poäng per termin.

118. Umeå universitet är sedan år 2001 värduniversitet för en nationell genusforskarskola, med Högskolan i Gävle, Högskolan i Kalmar och Mittuniversitetet som partnerhögskolor.

119. Undantag är doktorander som ingår i den s.k. adjunktslösningen, se avsnittet Lärarna.

120. De valfria kurserna heter rättssociologi 5 p. och diskursanalys 5 p.

113

Samtliga doktorander erbjuds att delta i ett eller flera av de fem ämnes-baserade seminarieserier som är knutna till institutionens forskningsteman. Allmänna seminarier äger dessutom rum varannan onsdag, och varje år ge-nomförs Hemavanseminariet i internatform, där doktorandernas avhandlings-arbeten diskuteras tillsammans med internationella och nordiska gäster och ibland även med doktorander från andra lärosäten.

Bedömargruppens intryck är att forskarutbildningskurser och seminarie-verksamhet sammantagna utgör en god vetenskaplig bas för doktorandernas avhandlingsarbete.

Inom det första halvåret på forskarutbildningen genomför doktoranden ett planeringsseminarium där en forskningsplan presenteras, och senare även ett s.k. tvåårsseminarium. Ett slutseminarium äger rum 6–9 månader före den beräknade disputationen. Detta beskrevs av doktoranderna som uppskat-tat och konstruktivt, med deltagande från både doktorander och disputerade lärare. För samtliga tvåårsseminarier och slutseminarier anlitas externa s.k. närläsare.

De individuella studieplanerna granskas av institutionens forskningsnämnd och revideras årligen. Under platsbesöket såg emellertid inte alla doktorander någon självklar nytta med dessa. Att integrera de individuella studieplanerna i avhandlingsprocessen beskrevs av handledarna som en utvecklingsprocess.

Under platsbesöket var samtliga intervjuade positiva till att begränsa av-handlingarnas omfång till höst 300 sidor. Genom denna begränsning marke-ras att avhandlingarna inte ska vara livsverk, samtidigt som förutsättningar skapas för att doktoranderna ska kunna slutföra sina studier inom stipulerade tidsramar. Detta är enligt bedömargruppens mening positivt.

Huvudhandledarna hämtas numera enbart från den egna institutionen, sju av institutionens lärare fungerar under 2006 som handledare och åtta av lä-rarna har genomgått en grundkurs för forskarhandledare. Huvudhandledaren ersätts med 30 lektorstimmar per år och doktorand. Att huvudhandledarna kommer från den egna institutionen beskrivs som en fördel då gemensamma riktlinjer om avhandlingarnas omfattning och användningen av de individu-ella studieplanerna ska genomföras. Samtliga doktorander tilldelas biträdande handledare. Dessa kan anlitas externt.

Handledningen beskrivs som individuellt upplagd.Doktoranderna undervisar mellan 10 och 20 procent av sin anställning.Bedömargruppens sammantagna intryck av forskarutbildningen är positivt.

Institutionen verkar använda tillgängliga resurser på ett strategiskt och kon-struktivt sätt, anpassat efter de lokala förutsättningarna.

Samverkan och internationalisering

Vid institutionen pågår flera internationella projekt och medarbetarna deltar i internationella nätverk, t.ex. Odysseusnätverket, Nordic network for Research in World Trade Law och Network for Research of Transformation and Integra-tion in the Baltic Sea Area.

114

Doktoranderna uppmuntras till utlandsstudier, konferensbesök och till att delta i internationella nätverk. Institutionens goda ekonomi gör att det sällan finns ekonomiska hinder för internationellt utbyte. Alla doktorander som är aktiva under år 2006 har genomfört minst en utlandsvistelse. För majoriteten har det handlat om internationella konferenser och veckolånga kurser. Tre av doktoranderna har studerat eller forskat utomlands under längre perioder – från en månad upp till ett år.

Utvärderingar och uppföljningar

Samtliga kurser utvärderas.

RekommendationerGrundutbildning

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Inslagen av kommersiell rätt behöver stärkas på fördjupningsnivån. • Arbetet med att öka antalet disputerade lärare bör fortsätta.• Utbudet av fördjupningskurser bör säkras och planerade kurser genom-

föras.• En satsning på internationalisering bör genomföras i enlighet bedömar-

gruppens generella rekommendationer.

Forskarutbildning

• Bedömargruppen rekommenderar följande:Den sneda könsfördelningen bland doktoranderna bör uppmärksammas vid nyanställningar.

• En mer transparent och konsekvent antagningsprocess bör införas.• De individuella studieplanerna bör användas systematiskt som styr- och

planeringsunderlag.

115

Uppsala universitet

Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i juridik

Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 19 kv., 28 män121

Varav professorer: 7 kv., 10 mänVarav docenter: 6 kv., 7 mänVarav övriga disputerade: 6 kv, 7 män122

Varav icke disputerade: 4 män

Juris kandidatutbildning 2005, hst/hpr123: 1309/1235Examinerade examensarbeten år 2005: 233Examina år 2005: 133 kv., 86 mänGenomströmning124: 58 procent

Antal aktiva125 doktorander vt 2006: 19 kv., 12 män126

Antal doktorsexamina 2004–2006: 7 kv., 9 män

Organisation och ledning Den juridiska institutionen motsvarar vid Uppsala universitet i huvudsak den juridiska fakulteten, som i sin tur ingår i det humanistisk-samhällsvetenskap-liga vetenskapsområdet, ett av universitetets tre vetenskapsområden. Juridiska fakultetsnämnden är fakultetens högsta gemensamma beslutsorgan och har delegerat delar av sitt ansvar till ett forskningsutskott och ett utbildningsut-skott.

Under platsbesöket beskrevs fakultetens ekonomi som jämförelsevis god. Bedömargruppen uppfattar institutions- och fakultetsledningarna som

välfungerande och tydliga. Ett aktivt och strategiskt arbete med kvalitets-utveckling och pedagogisk utveckling pågår. En mängd utvecklingsinsatser har genomförts, framför allt inom forskarutbildningen, sedan utvärderingen år 1999.

121. Dessutom tillkommer sex gästlärare. Under vårterminen 2006 fanns även 68 timarvode-rade lärare vid institutionen. Dessa stod för ca fyra procent av undervisningen inom grund-utbildningen.

122. Dessutom tillkommer en vikarierande och disputerad lektor.

123. Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.

124. Genomströmning: procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen 2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.

125. Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.

126. Dessutom tillkommer sju doktorander, tre kvinnor och fyra män, med en aktivitetsgrad lägre än 50 procent.

116

GrundutbildningLokal inriktning

Juris kandidatbildningen är, enligt självvärderingen, inriktad mot de traditio-nella juristyrkena advokat, åklagare och domare.

Studenterna

Institutionens uppdrag har ökat under senare år och juris kandidatutbild-ningen omfattade under år 2005 1309 helårsstudieplatser. Varje år antas 300 studenter till programmet. Söktrycket är högt och enligt självvärderingen ten-derar antalet studenter som inleder sina juridikstudier vid andra lärosäten och senare söker sig till Uppsala att öka. Studenterna har i genomsnitt högre betyg än tidigare och beskrivs av lärarna som både kvalificerade och motiverade.

Av de juris kandidatstudenter som antogs, och registrerades vid universite-tet, höstterminen 2000 hade 58 procent tagit ut examen vårterminen 2006.

Ett tvåårigt försök med alternativa urvalsgrunder har genomförts för att öka den etniska mångfalden. Det innebar att sammanlagt 60 nybörjarplatser avsattes år 2003 och 2004 avsattes för sökande med båda föräldrarna utrikes födda. Under projektets gång var andelen nybörjare med båda föräldrarna utrikes födda 18 respektive 22 procent. Vid antagningen år 2006 var motsva-rande andel 10 procent.

Studenterna är representerade i fakultetsnämnden, utbildningsutskottet och i grupper som behandlar frågor om grundutbildningen, exempelvis den arbets-grupp inom fakulteten som går igenom kursrapporterna från olika kurser.

Lärarna och deras arbetsvillkor

Under vårterminen 2006 fanns vid institutionen 47 tillsvidareanställda lärare. Sedan utvärderingen år 1999 har andelen gästlärare medvetet minskats – vå-ren 2006 fanns sex gästlärare, samtidigt som de tillsvidareanställda lärarna är högre meriterade än tidigare. Bland professorerna har andelen kvinnliga pro-fessorer ökat från 13 procent år 1999 till 41 procent år 2005.

Vid beräkning av lärarnas arbetstid tillämpas avräkningsfaktorer som leder till att undervisningstiden i praktiken inte alltid uppgår till de 400 undervis-ningstimmar127 och 43 timmar för examination per år som ingår i lektorernas tjänstgöring. Trots detta beskrevs lärarnas arbetsbelastning som hög både i självvärderingen och under platsbesöket.

Institutionens ”lärostolsprofessorer” använder drygt 70 procent av sin ar-betstid åt forskning. De befordrade professorerna har rätt till 80 undervis-ningstimmar i forskningsnedsättning och docenterna till 40 timmar. Övriga lektorer och adjunkter ges bara nedsättning för forskning om de har externa medel. Institutionens externa forskningsanslag uppgick år 2006 till drygt åtta miljoner kronor.

127. Omräkningsfaktor 3, dvs. varje undervisningstimme motsvaras av tre klocktimmar.

11�

Under platsbesöket påpekade lärosätesledningen att andelen externa medel minskat mer vid den juridiska fakulteten än vid många andra av universitetets fakulteter. Konsekvensen blir att även de högt meriterade lärarna har omfat-tande undervisning inom grundutbildningen. Enligt dekanus är bristen på forskningsmedel delvis ett problem eftersom den innebär att de anställdas kompetens inte kan utnyttjas fullt ut. Samtidigt höjs den vetenskapliga nivån inom grundutbildningen.

Av de tillsvidareanställda lärarna har 37 genomgått högskolepedagogisk utbildning.

Grundutbildningens struktur och genomförande

Utbildningens uppläggning är i princip densamma som år 1999: utbildningen är indelad i två block; nivå 1 med sex terminslånga och obligatoriska kurser128 och nivå 2 med tre terminer rättshistoria och allmän rättslära. Inför läsåret 2006/07 planeras sammanlagt 42 olika fördjupningskurser à 10 eller 20 po-äng.129 Detta är en minskning med tolv kurser jämfört med läsåret innan. Även kurser inom andra ämnen än juridik kan räknas in i juris kandidatexa-men. För tillträde till nivå 2 fordras i princip avklarad nivå 1.

Via bland annat kursföreståndarmöten pågår ett arbete med att stärka ut-bytet mellan terminskurserna. Särskilda satsningar har också genomförts för att skapa ett tydligare samband mellan kursmål, undervisningsmetoder och examinationsformer i kurserna. Fler tvärvetenskapliga kurser än tidigare ges och fler kurser som är öppna för även andra än juridikstudenter.

Inom institutionen räknar man inte med att programmets struktur och innehåll kommer att påverkas i någon större utsträckning av Bolognaproces-sen. Diskussioner pågår under 2007 om inrättandet av ytterligare ett utbild-ningsprogram – treårig kandidatexamen i rättsvetenskap och tvåårig påbygg-nadsexamen eller masterexamen.

Grunddragen i den pedagogiska omläggning av utbildningen som påbör-jades år 1992 kvarstår, dvs. en inriktning mot problembaserat lärande och därigenom studentaktivitet. Studenterna delas från utbildningens början in i basgrupper med 3–5 studenter i varje. I allmänhet inleds olika utbildnings-moment med en introducerande föreläsning, följd av basgruppsarbete. De juridiska frågeställningar som analyseras i basgrupperna diskuteras därefter i seminarier där 4–5 basgrupper samlas. Seminarierna är ofta studentledda och äger normalt rum ett par gånger i veckan. Den mesta undervisningen sker i seminarieform.

128. Terminskurs 1: grundläggande juridisk metod, statsrätt och internationell rätt, 18 poäng. Terminskurs 2: civilrätt, 22 poäng. Terminskurs 3: civilrätt samt arvs- och gåvoskatterätt 18 poäng. Terminskurs 4: straff- och processrätt, 22 poäng. Terminskurs 5: associationsrätt, ekonomi och skatterätt, 18 poäng. Terminskurs 6: förvaltningsrätt och internationell rätt, 22 poäng.

129. Två av kurserna, rättshistoria och allmän rättslära samt comparative legal history and contem-porary jurisprudence, ges vardera vid fyra olika tillfällen under läsåret.

11�

Den genomtänkta och konsekvent genomförda pedagogiska modellen framstår som imponerande och som en av grundutbildningens starkaste si-dor. Det positiva intrycket bekräftades under platsbesöket av studenter, lärare och ledning. Bedömargruppens analys av tentamensfrågor och examensarbe-ten indikerar att kravnivåer och studentprestationer ligger på hög kunskaps-mässig nivå i Uppsala. En möjlig förklaring, menar vi, är den pedagogik som tillämpas.

Dock tenderar seminariegrupperna att bli större och utrymmet för enskilda studenter minskar, varnade studenterna under platsbesöket. Enligt fleras er-farenhet är det framför allt de kvinnliga studenterna som tystnar i de större grupperna. Detta är enligt bedömargruppens mening en varning som bör tas på allvar.

Studenterna anser att bristen på träning i kritiskt tänkande under utbild-ningens tidigare del är en svag sida i utbildningen, skriver institutionen i sin självvärdering, och denna brist bekräftades delvis av studenter och lärare un-der platsbesöket. Förklaringen finner man i betygshetsen. ”Det är horribelt att yttre faktorer kan ha sådan påverkan”, menade institutionsledningen, och kopplade samman betygshets med det snäva urvalet till notarietjänstgöring efter avslutad utbildning.

Bedömargruppen noterar att en institutionsgemensam strategi verkar sak-nas för hur kritisk analys ska införlivas i utbildningen.

En strategi för att hantera stress och hets bland studenterna, som lyftes fram av lärarna, är att examinationen omfattar även andra moment än endast en avslutande salskrivning. De flesta grundkurserna avslutas med heltermin-stentamen. Andra examinationsmoment – PM, hemtentamina och muntliga presentationer – bidrar normalt med 25–30 procent av den totala kurspoängen. Inom fördjupningskurserna utgör tentorna normalt en mindre omfattande del av examinationen än inom kurserna på nivå 1.

De varierade examinationsformerna är enligt bedömargruppens mening en pedagogisk styrka.

Den interna informationen beskrevs av studenterna som rörig och ofullstän-dig, och enligt självvärderingen behöver denna förbättras.

Fler fördjupningskurser än tidigare innehåller praktik på myndigheter, svenska och internationella organisationer, advokatbyråer och företag, och ungefär hälften av studenterna – 144 av 315 studenter under 2006 – skriver examensarbeten med praktik. Detta sker oftast i form av rättsutredningar som genomförs på praktikplatsen. Studenterna ordnar själva praktikplats, men in-stitutionen erbjuder en lista på 350 arbetsgivare i Sverige och utomlands som tar eller har tagit emot praktikanter.

För att avdramatisera examensskrivandet och öka frekvensen slutförda ar-beten bjuder en studievägledare sedan ett par år tillbaka in studenterna till en frågestund om examensarbete. I allmänhet skrivs uppsatserna som enskilda arbeten och de presenteras vid seminarier där de utsätts för opposition. Upp-satshandledaren fungerar även som examinator.

11�

Bedömargruppen anser att handledare och examinator bör vara olika per-soner för att granskningen av examensarbetena ska bli så bred som möjligt.

Internationellt utbyte och internationella inslag

Juridiska institutionen deltar i två internationella masterprogram: Network in Humanitarian Assistance (NOHA) och Masters in Democracy and Human Rights.

Antalet utbytesländer, även utanför EU, har ökat. Studenterna uppfattar utbytesmöjligheterna som goda och företrädare för det humanistiskt-samhälls-vetenskapliga vetenskapsområdet beskrev under platsbesöket den juridiska fa-kulteten som jämförelsevis aktiv när det gäller internationellt studentutbyte. Under perioden höstterminen 2005 – vårterminen 2006 valde nästan 170 ju-ridikstudenter från Uppsala att läsa utomlands, samtidigt som institutionen tog emot drygt 220 studenter från utlandet.

Ett utbyte i pedagogiska frågor äger rum med de juridiska fakulteterna i Bergen, Åbo och Groningen, samt med universitetet i Kaliningrad.

De komparativrättsliga och internationella perspektiven kan enligt självvär-dering och lärare utvecklas ytterligare. Under platsbesöket beskrevs andelen engelskspråkig litteratur i grundkurserna som begränsad.

Utvärderingar och uppföljningar

Utvärderings- och uppföljningsverksamheten inom grundutbildningen fram-står, enligt bedömargruppens mening, som både omfattande och genom-tänkt:

Kursvärderingar genomförs konsekvent. Varje år upprättar kursförestån-darna kursrapporter för respektive terminskurs och fördjupningskurs. Dessa gås igenom av fakultetens utbildningsutskott, som ger återkoppling till kurs-föreståndare, lärarlag, kursråd och studenterna.

Hela juris kandidatutbildningen utvärderades år 2002. Som en konsekvens av den utvärdering som Högskoleverket genomförde

år 1999 genomförs numera alumnundersökningar bland studenterna. År 2005 genomfördes exempelvis en enkätundersökning riktad till alla studenter som tog juris kandidatexamen 2002–2003. Sedan år 2003 hålls en årlig alumndag där studenter, forskare och praktiskt verksamma jurister deltar. En serie med ämnesanknutna alumnseminarier har startat, med deltagande av studenter, forskare och praktiker.

120

ForskarutbildningLokal inriktning

Inom juridiska fakulteten samlas 15 forskarutbildningsämnen130 och under våren 2006 finns doktorander i samliga ämnen. Någon uttalad profil finns inte.

Doktorander

År 2006 tog fakulteten emot 18 ansökningar till två doktorandanställ-ningar.131

Vid antagning sker bedömningen av doktoranderna i de tre ämnespooler där fakultetens professorer och docenter ingår. I poolerna bedöms och rangordnas de doktorander som hör hemma inom respektive ämnesområde. För att kunna bli antagen måste doktoranden först själv ha kontaktat och fått klartecken från en presumtiv handledare. Konsekvensen blir att relativt få doktorander antas med anknytning till andra universitet eller högskolor än Uppsala. Av institu-tionens totalt 38 doktorander under vårterminen 2006 har 7 läst sin grundut-bildning vid annat universitet.

Bedömargruppen anser att den säkring av doktorandernas och doktorand-projektens kvalitet som detta förfaringssätt innebär bör vägas mot dess kon-serverande effekter.

Under våren 2006 var 6 av de 31 doktoranderna stipendiefinansierade, 4 stu-derade ”på egen tid” och övriga hade doktorandanställning. Stipendierna är på 15 000 kronor i månaden, dvs. ca 3 000 kronor högre än nettolönen vid dokto-randanställning. Den extra tilldelningen är avsedd för privata försäkringar.

Andelen internt finansierade doktorander har minskat under senare år, un-der 2006 antogs överhuvudtaget inga sådana. Våren 2006 finansierades totalt 13 doktorander med fakultetsmedel, övriga med externa eller egna medel.132

Doktorandernas nettostudietid har minskat sedan år 2002, då medianstu-dietiden var 68 månader för kvinnor och 79 månader för män. Under 2005 var motsvarande siffror 51 månader respektive 54 månader.

Fakultetens doktorandråd består av fem personer. I princip samtliga ak-tiva doktorander är engagerade i olika förtroendeuppdrag. Doktoranderna är representerade i universitetets doktorandnämnd, stipendienämnden, kultur-vetenskapliga doktorandutskottet,133 fakultetens forskningsutskott, fakultets-nämnden, fakultetens jämställdhetsgrupp samt i rekryteringsgrupperna för lektorer och professorer.

130. Forskarutbildningsämnena är: allmän rättslära; civilrätt; europarätt; finansrätt; folkrätt; företagsrätt; förvaltningsrätt; internationell privaträtt; konstitutionell rätt; medicinsk rätt; miljörätt; offentlig rätt; processrätt; rättshistoria; straffrätt.

131. Anställningarna påbörjas först den 1 januari 2007.

132. Enligt självvärderingen är fakultetens mål att kontinuerligt ha minst 18 fakultetsfinansie-rade doktorander.

133. Kulturvetenskapliga doktorandutskottet är i sin tur representerat i områdesnämnden för samhällsvetenskap och humaniora.

121

Forskarutbildningens struktur och genomförande

Av forskarutbildningens 160 poäng utgörs 30 av kurspoäng och 10 av poäng för deltagande i fakultetens högre seminarier.

Kursdelen utgörs av en obligatorisk introduktionskurs à tio poäng med inriktning mot vetenskapsteori och som tar utgångspunkt i studenternas in-dividuella avhandlingsarbeten, två valbara kompletteringskurser à fem poäng vardera och en litteraturkurs à tio poäng. Introduktionskursen och komplet-teringskurserna förnyades år 2005.

Kurserna ger enligt doktorander och lärare en god allmänvetenskaplig skol-ning, det ”vetenskapliga självförtroende” som man som jurist och praktiker annars kan sakna.

Bedömargruppens intryck av introduktionskursen är positivt och de obli-gatoriska momenten verkar sammantagna utgöra en god vetenskaplig bas för doktorandernas avhandlingsarbete.

Allmänna seminarier ges några gånger per termin och ämnesbaserade se-minarier erbjuds i samtliga ämnen. Intresset för seminarierna har ökat under senare år, enligt doktoranderna möjligen beroende på den nya introduktions-kursen som skapat forum och intresse för vetenskaplig diskussion. Doktoran-derna förväntas presentera en del av sitt arbete minst en gång om året på ett högre seminarium.

Handledningsresursen omfattar 32 docenter och professorer, och ett antal disputerade lärare som kan utses till biträdande handledare. Även forskare vid andra fakulteter och lärosäten anlitas som handledare. Under 2006 hade 25 av doktoranderna biträdande handledare.

Enligt högskoleförordningen i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 2007 ska samt-liga doktorander som antas tilldelas minst två handledare, varav en utses till huvudhandledare. Denna regel bör, menar bedömargruppen, omfatta samt-liga doktorander.

År 2005 genomfördes en skräddarsydd handledarkurs som fick elva del-tagare. Medel är avsatta för att ytterligare handledare ska kunna gå utbild-ningen.

Doktorand och handledare beslutar själva om handledningens upplägg-ning. Det juridiska doktorandrådet har sagt nej till förslag på att strukturera handledningen hårdare än i dag.

Viss struktur ges via doktorandens individuella studieplan. En sådan upp-rättas under de första sex månaderna av forskarutbildningen och följs upp av fakulteten. Formen för, och innehållet i, de individuella studieplanerna för-ändrades under 2004, för att öka översikten över varje individuellt doktorand-projekt. Under platsbesöket beskrev doktoranderna de individuella studiepla-nerna mest som en administrativ belastning.

Till uppföljningen av doktorandernas arbete hör också den s.k. tvåårspröv-ningen, då minst 50 sidor avhandlingstext ska lämnas för kvalitetsgranskning. Granskningen utförs av en forskare i ämnet som inte är doktorandens hand-ledare.

122

Bedömargruppen anser att rutinerna för uppföljning sammantaget ger goda förutsättningar för effektivisering av doktorandernas avhandlingsarbete – för-utsättningar som dock inte verkar begagnas fullt ut: Avhandlingarna skrivs i allmänhet som monografier. Deras omfattning varierar stort och de flesta överskrider väsentligt 300 sidor, som är den omfattning som enligt fakultets-nämndens principbeslut bör gälla. Under platsbesöket föreföll varken handle-dare och doktorander ta beslutet om begränsat sidantal på allvar.

Bedömargruppen anser att det är viktigt att avhandlingarnas frågeställ-ningar och därmed även omfång begränsas, dels för att minska doktoran-dernas studietid, dels för att markera att avhandlingen ska vara ett gesällprov – inte ett livsverk.

Varje doktorand som anställs med fakultetsmedel är skyldig att undervisa fem procent av sin anställningstid. En doktorand som inte är anställd kan undervisa mot särskild ersättning.

Samverkan och internationalisering

Ämnesövergripande samverkan sker mellan juridiska fakulteten och insti-tutionerna för freds- och konfliktforskning, euroasiatiska studier och stats-vetenskap. En gemensam forskarutbildningskurs har utvecklats och hand-ledarutbyte förekommer. Universitetets juridiska och medicinska fakulteter samfinansierar en lärostolsprofessur i medicinsk rätt och en forskarutbild-ningsplats. Arbetslivsinstitutet (ALI) finansierar en professor och tre dokto-rander i arbetsrätt vid fakulteten.

Som en av de kompletteringskurser à fem poäng som ingår i forskarutbild-ningen kan doktoranderna läsa en kurs vid utländskt universitet. Denna 5-po-ängskurs kan också sättas samman av flera kortare, internationella kurser.

För att öka doktorandernas tillgång till internationella forskarutbildnings-kurser medverkar fakulteten i europeiska rättsvetenskapliga nätverk, t.ex. Stra-tegic Alliance for Research Faculties in Law (SARFAL). Tillgången till nätverk varierar stort mellan olika ämnen. Under 2006 erbjuder fakulteten en fors-karutbildningskurs i samarbete med de juridiska fakulteterna i Åbo och Gro-ningen. Utländska forskarbesök är enligt självvärderingen vanliga.

Under platsbesöket beskrev doktoranderna sina möjligheter att delta i in-ternationella nätverk och konferenser som goda. Var och en tilldelas 10 000 kronor per år för resor och litteratur och resor uppmuntras från fakulteten. Under 2005 har 34 procent av doktoranderna deltagit i internationellt utbyte och 26 procent i internationella konferenser.

Utvärderingar och uppföljningar

År 2002–2003 utvärderades samtliga forskarutbildningar vid Uppsala uni-versitet. Under 2006 genomfördes en alumnundersökning bland doktorander som disputerat vid juridiska fakulteten under åren 1997–2001.

123

RekommendationerGrundutbildning

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Inslagen av kritisk analys bör stärkas.• Den interna informationen till programmets studenter behöver förbättras.• Handledare och examinator för examensarbetena bör inte vara samma

person.

Forskarutbildning

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Antagningsprocessen bör anpassas så att extern rekrytering underlättas. • De individuella studieplanerna bör användas systematiskt som styr- och

planeringsunderlag.• Handledarens ansvar för att avgränsa och effektivisera avhandlingsarbetet

bör fastställas.• Samtliga doktorander bör tilldelas biträdande handledare• Samverkan med institutionen för handelsrätt vid Uppsala universitet bör

stärkas.

LOKALA PROGRAM SAMT FORSKARUTBILDNING I

HANDELSRÄTT, AFFÄRSRÄTT OCH RÄTTSVETENSKAP

12�

Högskolan i Jönköping

Affärsrättsligt program med internationell inriktning och forskarutbildning i juridik

Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 2 kv., 4 män134

Varav professorer: 1 man135

Varav docenter: 1 manVarav övriga disputerade: 1 kv., 1 man136

Varav icke disputerade: 1 kv., 1 man

Affärsrättsliga programmet 2005, hst/hpr137: 245,61/187,41Examinerade magisteruppsatser år 2005: 41 Examina år 2005: 32 kv., 14 mänGenomströmning138: 57 procentAntal aktiva139 doktorander vt 2006: 6 kv., 4 män

Antal doktorsexamina 2004–2006: 1 kv., 1 man

Organisation och ledningStiftelsen Högskolan i Jönköping äger fyra fristående fackhögskolor: Hälso-högskolan, Högskolan för lärande och kommunikation, Ingenjörshögskolan och Internationella handelshögskolan. Högskolorna är organiserade som ak-tiebolag som vart och ett leds av en styrelse och en vd. Ämnet rättsvetenskap ingår som en av sju sektioner i Internationella handelshögskolan (IHH).140 Vid sektionen bedrivs undervisning inom det affärsrättsliga programmet samt er-bjuds kurser i juridik för studenter inom andra program inom IHH och vid de andra fackhögskolorna vid Högskolan i Jönköping.

Den rättsvetenskapliga sektionen leds av en sektionsansvarig, en program-ansvarig och en forskningsansvarig. Programansvarig upphandlar kurser till det affärsrättsliga programmet från IHH:s olika sektioner. Förutom från den rättsvetenskapliga sektionen sker upphandling även från t.ex. sektionerna för språk och redovisning. Kurs- och programutveckling sker inom sektionen. Beslut om större strategiska förändringar i programmet fattas i grundutbild-ningsrådet, som är högsta beslutande instans när det gäller den grundutbild-ning som erbjuds inom IHH.

134. Dessutom tillkommer 16 timarvoderade lärare. Undervisningskostnaden för dessa uppgick år 2006 till ca 30 procent av totalen (433 000 kr. av 1 421 000 kr.).

135. Dessutom tillkommer tre adjungerade professorer och tre timanställda professorer.

136. Dessutom tillkommer två deltidsanställda disputerade lektorer.

137. Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.

138. Genomströmning: procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen 2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.

139. Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.

140. Övriga sex sektioner inom IHH är: EMM (entrepreneurship, marketing and management); informatik; nationalekonomi; redovisning; språk; statsvetenskap.

12�

Tidigare under 2000-talet var IHH:s ekonomi ansträngd, något som bland annat ledde till att ett par av sektionens lärare fick sluta och till att inga internt finansierade doktorander kunde anställas. Den ekonomiska situationen under år 2006 uppfattas som mer tillfredsställande.

Under platsbesöket beskrevs rättsvetenskapen som viktig av IHH:s ledning, kanske framför allt som komplement till övriga ämnen inom handelshögsko-lan.

Bedömargruppens intryck är att den rättsvetenskapliga utbildningen har en stabil förankring inom IHH. Dock fann vi inte att ämnet var prioriterat. Det ges till exempel ingen uttalad roll i IHH:s generella verksamhetsstrategi för perioden fram till och med år 2015, som inkluderar profilering mot bland annat entreprenörskap.

GrundutbildningLokal inriktning

Det affärsrättsliga programmet med internationell inriktning inrättades 1994. Målet var att utbilda jurister med särskild förståelse för näringslivet. Program-met omfattar 180 eller 200 poäng, varav 120 är obligatoriska. Av dessa utgörs 90 poäng av juridiska kurser, 20 poäng av företagsekonomi och 10 poäng av språkkurser. Programmet har sedan starten haft en klar affärsjuridisk profil. Under 2006 stärks inriktningen mot civilrätt, bland annat genom att kompe-tensen i lärargruppen breddas.

Studenterna

Antalet studieplatser inom programmet har från och med hösten 2006 utökats från 60 till 100, en åtgärd som enligt sektionens ledning är nödvändig för att det ska vara möjligt att skapa önskvärd bredd i kursutbudet. Med bättre eko-nomiska förutsättningar kan också fler lärare och forskare anställas.

Enligt självvärderingen har söktrycket till programmet minskat, samtidigt som betygsnivån bland de sökande höjts. Genomströmningen inom program-met är ca 57 procent.

IHH:s studenter är representerade i nämnder och styrelser via den gemen-samma studentorganisationen JSA. Under platsbesöket menade studenterna att man har stora möjligheter att påverka utbildning och undervisning. Det är även bedömargruppens intryck att utrymmet för studentinflytande är på-fallande gott.

Lärarna och deras arbetsvillkor

Under senare år har flera nya disputerade lärare rekryterats till Jönköping, i första hand som tillsvidareanställda, men även som adjungerade eller på tids-begränsade anställningar. Totalt finns sex tillsvidareanställda lärare. I pro-grammet medverkar även 16 extralärare (praktiserande jurister) som under-

12�

visar och håller i seminarier, och som även har utvecklat t.ex. rättegångsspel som ingår i programmet.

Enligt självvärderingen har lärarresursen utökats sedan den tidigare utvär-deringen. Bedömargruppen konstaterar att denna ökning i första hand utgörs av icke tillsvidareanställda lärare. Inom sektionen förefaller samtidigt finnas strategier för planering och uppföljning, något som gör det möjligt för den heterogena lärargruppen att skapa en innehållsligt och pedagogiskt samman-hållen utbildning.

Bedömargruppen konstaterar vidare att könsfördelningen bland lärarna är anmärkningsvärt ojämn. Av de totalt 14 tillsvidareanställda eller tidsbegränsat anställda lärare som redovisas i självvärderingen är endast två kvinnor.

De tillsvidareanställda disputerade lärarna erbjuds 50 procents forsknings-utrymme i tjänsten. I och med att ett nytt och mer utvecklat ekonomistyr-ningssystem för bland annat beräkning av de anställdas arbetstid införts upp-rätthålls detta utrymme även i praktiken, betonade lärare och sektionsledning under platsbesöket. Det generösa forskningsutrymmet beskrevs som avgö-rande ur rekryteringssynpunkt.

Fyra av de tillsvidareanställda lärarna har genomgått högskolepedagogisk utbildning.

Omräkningsfaktorn vid beräkning av lärarnas arbetstid varierar, beroende vilka krav på föreberedelser som följer med olika arbetsuppgifter.

Grundutbildningens struktur och genomförande

Det affärsrättsliga programmet med internationell inriktning utgörs av ett grundläggande kursblock om 140 poäng och ett magisterblock om ytterli-gare 40 poäng.141 Därefter kan studenterna frivilligt tillbringa ytterligare en

141. Utbildningens uppläggning, antagning höstterminen 2006: Höstterminen 06: avtals- och köprätt med grundläggande rättsmetodik, 10 p; ersättnings- och produktansvarsrätt, 5 p; arbetsrätt, 5 p. Vårterminen 07: affärsredovisning, 5 p; statsrätt 5 p; EC-law, 10 p. Höstterminen 07: ekonomisk familjerätt, 5 p; redovisningens normer och revision, 5 p; finansiella kontrakt, 5 p; externredovisning, 5 p. Vårterminen 08: associationsrätt, 10 p; kredit-, säkerhets- och obeståndsrätt, 10 p. (inkl. in-slag av fastighetsrätt) Höstterminen 08: språk I (eng, ty, fr, sp), 5 p; skatterätt 10 p; språk II (eng, ty, fr, sp), 5 p. Vårterminen 09: förvaltnings- och civilprocessrätt, 10 p; international tax law, 5 p; interna-tional contract law and private international law, 5 p. Höstterminen 09: Utlandstermin omfattande valfria kurser 20 p. De som stannar hemma kan inom juridik välja från ett fast utbud (men är fria att välja icke-juridiska kurser från ett stort utbud): Vårterminen 10: fördjupningstermin inom antingen • tillämpad civilrätt eller • tillämpad skatterätt I terminen ingår även moment av allmän rättslära. Höstterminen 10: magisteruppsats, 20 p. I terminen ingår även moment med allmän rätts-lära. Vårterminen 11: studenter ges en möjlighet att inom programmets ram studera utomlands ytterligare en termin vid något av Internationella Handelshögskolans partneruniversitet.

130

termin142 vid ett utländskt universitet. Under platsbesöket berömde studen-terna integrationen mellan de juridiska och de ekonomiska delarna av utbild-ningen.

Eftersom flera av programmets centrala delar håller på att förändras eller har gjorts om relativt nyligen är helheten svår att värdera, konstaterar bedö-margruppen. De åtgärder som vidtagits för att stärka programmets forsk-ningsanknytning förefaller dock väl valda: En magisteruppsats omfattande 20 poäng infördes år 2003 och samtidigt samordnades och fördjupades meto-dundervisningen. Numera läser studenterna vetenskapsteori och metod un-der samtliga årskurser, med särskilt fokus på vetenskapsteori under terminen närmast innan uppsatsarbetet. Opposition på examensarbetena äger rum vid öppna seminarier.

Bedömargruppen menar att handledare och examinator bör vara olika per-soner för att granskningen av studenternas uppsatser ska bli så bred som möj-ligt. Så är dock inte fallet i Jönköping, utan här fungerar studentens hand-ledare även som examinator. Gruppen menar också, att för att individuella prestationer ska på att säkerställa bör examensarbeten alltid vara enskilda ar-beten. I Jönköping skrivs ungefär hälften av uppsatserna av två studenter till-sammans.

Två studenter per termin erbjuds möjlighet att kombinera uppsatsarbete med praktik vid en revisionsbyrås skatteavdelning i Jönköping.

Bedömargruppen uppfattar studenternas möjligheter att praktisera sina ju-ridikkunskaper inom ramen för sin utbildning, och samtidigt finna förankring på arbetsmarknaden, som alltför begränsade.

Sedan den tidigare utvärderingen har en ny, problembaserad fördjupnings-termin lagts till, där teoretiska och praktiska inslag varvas. Denna genomförs för första gången våren 2007 och kommer då att utgöra programmets åttonde termin.

Andelen lärarledd undervisning uppges ha ökat under senare år. I program-mets kurser är det vanligt med seminarier, som studenterna förbereder med hjälp av arbetsuppgifter som delas ut i förväg. I seminariegrupperna ingår i all-mänhet 20–25 personer. I en del kurser leds seminarierna av externa lärare från t.ex. advokatbyråer, revisionsbyråers skatteavdelningar eller olika domstolar.

Examinationen sker i första hand via skriftliga tentamina, i vissa kurser kombinerade med poänggivande skriftliga uppgifter. Alternativa examina-tionsformer provas, exempelvis s.k. 24-timmarstentamen – hemtentamen i grupp. Tentamensgenomgångar genomförs konsekvent.

En icke poängsatt bildningsstrimma ingår i programmet sedan ungefär tio år tillbaka. Inom ramen för denna behandlas olika teman med anknytning till demokratifrågan. Temat för våren 2006 är genus och jämställdhet. Efter vissa modifieringar under senare år innebär bildningsstrimman att nästan alla studenter delas in i årskursövergripande grupper143 som läser ett antal fack- och

142. En frivillig utlandstermin ingår även i basblocket.

143. Under det sista fördjupningsåret är deltagandet frivilligt.

131

skönlitterära böcker per termin. Tre till fyra föreläsningar genomförs inom terminens tema och momentet avslutas med en större studentdebatt i grupper i slutet på terminen.

Bedömargruppen anser att all obligatorisk undervisning inom grundutbild-ningen bör vara poängsatt.

Under platsbesöket menade studenterna att betygshets knappast förekom-mer inom programmet.

Internationellt utbyte och internationella inslag

Nästan 90 procent av studenterna inom IHH studerar utomlands under minst en termin vid något av handelshögskolans 220 partneruniversitet. Inom det rättsvetenskapliga programmet är siffran något lägre, 70–73 procent av stu-denterna åker utomlands under den sjunde terminen. Ett 15-tal av partneruni-versiteten erbjuder kurser i juridik vid juridisk fakultet, och vid ca 75 av dem är det möjligt att läsa juridik i någon mån, tillsammans med andra relaterade ämnen.

Bedömargruppen konstaterar att det omfattande internationella utbytet är unikt, jämfört med andra svenska utbildningar i juridik, och berömvärt.

Som en del i anpassningen efter Bolognaprocessen förändras programmets uppläggning från och med höstterminen 2007. Från och med då kommer pro-grammet att bestå av tre inledande år som leder fram till en filosofie kandi-datexamen och en tvåårig masterdel som leder till juris masterexamen. Under de avslutande två åren läggs stor vikt vid internationell rätt och studenterna erbjuds möjlighet att läsa minst en termin utomlands vid något av IHH:s partneruniversitet. I den här delen av programmet är de flesta kurserna på engelska.

Sektionens planer på en framtida, internationell masterexamen framstår som offensiva, anser bedömargruppen.

Utvärderingar och uppföljningar

Kursvärderingar genomförs digitalt. Kursvärderingarna sammanställs av kur-sombud som väljs ut bland studenterna och resultaten diskuteras med kurs-ansvarig. Kursombuden ingår, tillsammans med programledare och en lärar-representant, i programrådet som sammanträder flera gånger per termin för att diskutera mer övergripande kvalitetsfrågor.

Studenterna inom IHH följs systematiskt, från det att de startar sin utbild-ning till fem år efter att de tagit examen.

Denna grundliga uppföljning framstår som föredömlig, anser bedömar-gruppen.

Större delen av marknadsföringen av programmet mot presumtiva arbets-givare sköts av studentföreningen och programrådet. Sektionen erbjuder visst stöd. Under 2007 genomförs ett projekt för att knyta ett antal samarbetsföre-tag till programmet, bl.a. i marknadsföringssyfte.

132

ForskarutbildningLokal inriktning

Forskarutbildningen i rättsvetenskap startade år 1998 och är profilerad mot internationell skatterätt. I och med profileringen skapas en sammanhållen, vetenskaplig miljö.

Denna koncentration av resurserna verkar vara ett konstruktivt sätt att skapa kritisk massa i forskarutbildningen, menar bedömargruppen.

Samtidigt är miljön personberoende och därmed sårbar. Den rekrytering av ytterligare en professor, i civilrätt, som skett under 2006 uppfattar vi som en förutsättning för att forskarutbildningen ska kunna utvecklas i ett längre perspektiv.

Doktorander

Vårterminen 2006 fanns tio doktorander inom forskarutbildningen. Av dessa rekryterades sju under perioden 1998–2002. Ytterligare tre har antagits under 2005 och 2006. Ungefär hälften av doktoranderna har rekryterats från den egna grundutbildningen.

Samtliga doktorandanställningar utannonseras. Nyanställningar diskute-ras vid sektionsmöten och beslut om anställning fattas i forskarkollegiet, som består av samtliga disputerade inom IHH.

År 2006 hade sex av doktoranderna intern finansiering, tre var externt fi-nansierade och en studerande på egna medel och egen tid.

De tre doktorander som hittills har disputerat har – räknat i nettostudietid – klarat av sina studier på högst fyra år.

Doktoranderna har rätt att utse representanter till fakultetsnämnden, som är gemensam för hela högskolan, och till IHH:s styrelse. I IHH:s forskarkol-legium har doktoranderna rätt att under en ständig punkt på dagordningen ta upp doktorandrelaterade frågor. Inom IHH finns en ämnesövergripande doktorandförening.

Forskarutbildningens struktur och genomförande

Doktorsavhandlingen motsvarar i Jönköping 140 poäng. Forskarutbildning-ens övriga 20 poäng utgörs av kurser i rättsvetenskap. Sektionen erbjuder få egna forskarkurser, utan doktorandernas studier planeras individuellt och kurserna läser man vid andra svenska och utländska institutioner. Genom ett etablerat nätverkssamarbete kan doktoranderna t.ex. delta i årliga doktorand-kurser som arrangeras av European Association of Tax Law Professors och International Bureau for Fiscal Documentation. Forskarkurser erbjuds även inom ramen för ett dansk-svenskt nätverk som innefattar IHH, Handelshög-skolan i Göteborg, Lunds universitet, handelshögskolorna i Köpenhamn och Århus samt Århus universitet.

De flesta doktoranderna läser motsvarande tio poäng högskolepedagogik, utöver de obligatoriska 20 kurspoäng som ingår i forskarutbildningen.

133

Högre seminarier genomförs i Jönköping 2–5 gånger per termin och dessa är obligatoriska. Även mer allmänna rättsvetenskapliga seminarier förekom-mer.

Under 2006 hade nio av tio doktorander en och samma handledare, dvs. den ende av sektionens lärare som är behörig. I enlighet med sektionens policy har samtliga dessutom minst en extern biträdande handledare.

De internt finansierade doktoranderna undervisar minst 25 procent av sin anställning, vilket gör att forskarutbildningen förlängs till åtminstone 5,8 år. Dessutom ingår fem procents administration i anställningarna. 144 I praktiken förekommer även en hel del övertid. Under platsbesöket ansåg både doktoran-derna och deras handledare att institutionstjänstgöringen tar alltför mycket tid, även om situationen förbättrats något i och med det nya systemet för be-räkning av arbetstid.

Bedömargruppens intryck är att flera av doktoranderna utför alltför mycket institutionstjänstgöring. Det leder till en orimlig arbetsbelastning då avhand-lingen samtidigt ska slutföras inom stipulerade tidsramar.

Några riktlinjer för avhandlingarnas omfattning finns inte. I allmänhet skrivs de på engelska. De avhandlingar som hittills skrivits inom sektioner har varit 400–600 sidor långa.

Bedömargruppen anser att det är viktigt att avhandlingarnas frågeställ-ningar och därmed även omfång begränsas, dels för att minska doktoran-dernas studietid, dels för att markera att avhandlingen ska vara ett gesällprov – inte ett livsverk.

Handledare och biträdande handledare går fortlöpande igenom avhand-lingstexterna. Varje år genomförs en fullständig prövning med ett formellt utlåtande om godkännande. Innan disputationen genomförs ett slutsemina-rium med extern opponent.

Den individuella studieplanen beskrevs under studiebesöket som ett i första hand formellt dokument, utan större praktisk betydelse.

Under platsbesöket menade doktoranderna att forskarutbildningen stag-nerat något under senare år. Bedömargruppens intryck är att forskarutbild-ningen inte prioriteras inom sektionen, att den lider brist på struktur och formella riktlinjer. Här saknas exempelvis fast kursutbud, seminarieverksam-heten förefaller eftersatt och doktoranderna utnyttjas hårt för undervisning inom grundutbildningen. De individuella studieplanerna förefaller inte an-vändas i planeringen av doktorandernas arbete.

Samverkan och internationalisering

Samtliga doktorander deltar fortlöpande i seminarier och konferenser inom och utom landet, främst inom ramen för olika nätverkssamarbeten. Extern samverkan uppmuntras aktivt – både svensk och internationell sådan. Under

144. Externt finansierade doktorander kan enligt självvärderingen teckna avtal som ger möjlig-het till att medverka i undervisningen på motsvarande villkor som gäller för anställda dok-torander.

134

platsbesöket bekräftade doktoranderna att sektionen erbjuder goda möjlighe-ter att studera utomlands. Av de doktorander som under 2006 genomgår fors-karutbildning har de flesta varit utomlands en termin, medan några planerar för sin utlandsvistelse. Tiden utomlands har ägnats åt deltagande i kurser och genomförande av komparativa studier.

I Jönköping görs systematiska ansträngningar för att ge doktoranderna för-utsättningar att följa kunskapsutvecklingen i ämnet i Sverige och utomlands. Detta är, enligt bedömargruppens mening, både nödvändigt och berömvärt som komplettering till den relativt begränsade miljö som doktoranderna er-bjuds i Jönköping.

Utvärderingar och uppföljningar

Forskarutbildningen i sin helhet utvärderas inte. Istället fungerar den årliga uppföljningen av doktorandernas avhandlingsarbeten som utvärdering.

RekommendationerGrundutbildningen

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Den sneda könsfördelningen bland lärarna bör uppmärksammas vid ny-

anställning.• All obligatorisk undervisning bör vara poängsatt.• Handledare och examinator för magisteruppsatserna bör inte vara samma

person.• Examensarbeten bör skrivas enskilt.• Möjligheterna till praktik bör stärkas.

Forskarutbildningen

Bedömargruppen rekommenderar följande:• Doktorandernas institutionstjänstgöring bör konsekvent begränsas i en-

lighet med rekommendationer i högskoleförordningen.• De individuella studieplanerna bör användas systematiskt som styr- och

planeringsunderlag.• Handledarens ansvar för att avgränsa och effektivisera avhandlingsarbetet

bör fastställas.

135

Linköpings universitet

Affärsjuridiskt program, affärsjuridiskt program med Europainriktning och forskarutbildning i affärsrätt

Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 5 kv., 6 män145

Varav professorer: 1 kv.146

Varav docenter: 1 mänVarav övriga disputerade: 1 kv., 1 män147

Varav icke disputerade: 3 kv., 4 män148

Affärsjuridiska programmen149 2005, hst/hpr150: 288/255Examinerade uppsatser år 2005:* Kandidatuppsatser affärsjur. progr., 160 p: –* Kandidatuppsatser affärsjur. progr. Europainr.: 47* Magisteruppsatser, ” ” ” : 35Examina år 2005: 17 kv., 15 mänGenomströmning151: –152

Antal aktiva153 doktorander vt 2006: 1 kv., 1 manAntal doktorsexamina 2004–2006: 2 män

Organisation och ledningInom Linköpings universitet ansvarar avdelningen för rätt och rättsfilosofi för samtliga juridiska kurser som ges inom det affärsjuridiska programmet, det af-färsjuridiska programmet med Europainriktning och för forskarutbildningen i affärsrätt. Avdelningen hör hemma på den ekonomiska institutionen, som är en institution som består av ämnen från såväl teknisk som filosofisk fakul-tet. Personalen är anställd på institutionen, medan programmen är en del av filosofisk fakultet.

De organisatoriska och ekonomiska villkoren skiljer sig mellan grund- och forskarutbildning. Under platsbesöket beskrev avdelningsledningen grundut-

145. Under 2006 fanns vid avdelningen ca 30 timarvoderade lärare. Dessa står för ca fem pro-cent av undervisningen inom grundutbildningen.

146. Dessutom tillkommer tre adjungerade professorer.

147. Dessutom tillkommer en vikarierande disputerad lektor.

148. Dessutom tillkommer två gästlärare.

149. Affärsjuridiska programmet, 160 p; affärsjuridiska programmet med Europainriktning, 180 p; affärsjuridiska programmet med Europainriktning, 160 p.

150. Hst: helårsstudenter, hpr: helårsprestationer.

151. Genomströmning: procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen 2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.

152. Genomströmning redovisas ej för de juridiska programmen i Linköping. Relevanta uppgif-ter går ej att få fram eftersom ett av programmen inrättades år 2004 och det andra gjordes om eller förlängdes samma år.

153. Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.

136

bildningens ekonomi som mycket god och stödet från institutionsledning och fakultet som tillfredsställande. Nya resurser har tillförts under senare år i och med att antalet studieplatser har ökats på programmen. Inom forskarutbild-ningen upplevs de organisatoriska villkoren som sämre och de ekonomiska resurserna som mer begränsade.

Under platsbesöket beskrev både lärare och ledning avdelningen som au-tonom, med lite samarbete med andra ämnen inom den större institutionen och med få externa kontakter, framför allt inom forskarutbildningen. Detta framstod som ett medvetet val. Enligt avdelningens företrädare ”går det inte att lyssna åt alla håll” i arbetet med att profilera utbildningen. Här finns en långsiktig strategi om att säkra de egna idéerna för grund- och forskarutbild-ning och samtidigt säkra ämnets återväxt.

Bedömargruppen anser att ämnets externa kontakter och samverkan be-höver stärkas. Avdelningens kontakter med andra juridiska utbildningar och forskningsmiljöer verkar vara alltför begränsade. Därmed finns inte heller, menar bedömargruppen, förutsättningar för det nytänkande som avdelningen strävar efter. För att kunna fungera som förnyare behöver man ha god kän-nedom om det fält som ska förnyas. Bedömargruppen har svårt att se hur det, med bibehållen kvalitet, är möjligt att etablera en vetenskaplig miljö som fungerar så skild från och oberoende av omvärlden som den rättsvetenskapliga forsknings- och forskarutbildningsmiljön i Linköping förefaller göra.

Inom ramen för grundutbildningen sker universitetsintern samverkan med flera ämnen.

En ny institutionsorganisation infördes den 1 januari 2007.154

GrundutbildningLokal inriktning

Det affärsjuridiska programmet med Europainriktning, med en kombination av juridik, ekonomi och språk, har erbjudits vid Linköpings universitet sedan 1994. I början på 2000-talet minskade söktrycket till programmet och ytter-ligare ett affärsjuridiskt program inrättades 2004, med inriktning enbart mot ekonomi och juridik. Ungefär samtidigt förlängdes det ursprungliga program-met med en termin.155

I både det affärsjuridiska programmet (160 p) och det affärsjuridiska program-met med Europainriktning (180 p) kombineras juridik och ekonomi. I det senare läser studenterna även språk – tyska och franska – kombinerat med tysk och

154. En ny institution, institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) har skapats. Institutionen består till största delen av tekniska ämnen, men omfattar även affärsrätt, fö-retagsekonomi, nationalekonomi och statsvetenskap. Huruvida avdelningen för rätt och rättsvetenskap (och övriga avdelningar) kommer att bibehålla sin ställning som avdelning och resultatenhet i den nya institutionen var i februari 2007 ännu inte bestämt.

155. Studenterna kan välja att ta ut högskoleexamen efter fyra terminer, kandidatexamen efter sex eller magisterexamen med huvudämne affärsrätt efter åtta terminer.

13�

fransk rättskultur. Ambitionen är att utbilda en ”ny jurist” med unik ämnes-mässig kompetens och med ett utforskande arbetssätt ”som arbetar med att definiera och lösa problem, som finner och väger många alternativa lösningar mot varandra och som även väger in ekonomiska spörsmål i dessa övervägan-den”, enligt avdelningens professor. Programmen är tänkta som alternativ till juris kandidatutbildningen.

Bolognaprocessen beräknas inte påverka utbildningarnas struktur och inne-håll nämnvärt. Programmens struktur uppfyller redan kraven på kandidat-uppsats efter de första tre åren och möjlighet till kandidatexamen, samt att den avancerade nivån avslutas med en magisteruppsats. Under 2006 planerar universitetet tillsammans med programmen att ansöka hos regeringen om att inrätta en affärsjuridisk yrkesexamen.

Studenterna

Tillsammans disponerar de affärsjuridiska programmen 80 studieplatser per år, 44 platser på det nyare och kortare programmet och 36 på det längre, Eu-ropainriktade.

Det nyare programmet hade 6,2 förstahandssökande per plats hösttermi-nen 2006, jämfört med det Europainriktade programmets 1,9 respektive 2,7 förstahandssökande.156 Det lägre söktrycket förklaras i självvärderingen med att gymnasieelever i allmänhet har svaga förkunskaper i tyska och franska samt det vikande intresset för högre utbildningar med främmande språkin-slag. Även studenternas betygsgenomsnitt är lägre inom programmet med Europainriktning.

Könsfördelningen bland studenterna sammantaget är jämn, med fler män inom det affärsjuridiska programmet och fler kvinnor i det Europainriktade.

Studenterna utser en årskursrepresentant från varje årskurs och program. Dessa bildar ett programråd som samråder med programansvarig. Inom stu-dentkåren finns en särskild sektion för juridikstuderande.

Lärarna och deras arbetsvillkor

Totalt finns vid avdelningen elva tillsvidareanställda lärare varav fyra är dis-puterade. Lärargruppen har i jämförelse med år 1999 förstärkts med två ad-jungerade professorer, tre tillsvidareanställda lektorer och tre adjunkter. Den rekrytering av ytterligare en professor i affärsrätt som pågick under 2006 av-bröts vid årsskiftet 2006/07.

Gästlärare står för uppskattningsvis fem procent av undervisningen inom programmen.

I lektoraten ingår 400 undervisningstimmar per år. Omräkningsfaktor fyra innebär generöst utrymme för handledning, planering och förberedelser. Sär-skild tid avsätts för utveckling av fördjupningskurser. Lärarnas utrymme för forskning framstår som begränsat. De fakultetsmedel som finns är intecknade

156. Den första siffran avser tysk inriktning på programmet, den andra fransk inriktning.

13�

och avdelningen disponerar under 2006 externa medel motsvarande två halva lektorat. Det lokala avtalet ger 20 procents kompetensutvecklingsutrymme.

Samtliga lärare har genomgått högskolepedagogisk utbildning.

Grundutbildningens struktur och genomförande

Båda programmen är uppdelade i ett basblock om 80 poäng och ett fördjup-ningsblock, som omfattar 80 poäng i det affärsjuridiska programmet och 100 poäng i det Europainriktade.

Programmen har 130 gemensamma kurspoäng och studentgrupperna är blandade. 157 Skillnaden mellan programmen utgörs främst av de kurser i fransk eller tysk kommunikation (språk) och rättslära som ingår i det Euro-painriktade programmet, samt den valbara utlandstermin som erbjuds här under åk 4.

Programmen har en affärsrättslig inriktning. Under platsbesöket berömde studenterna den konsekvent genomförda integrationen mellan juridik- och ekonomiämnena. De menade samtidigt att språkdelarna i det Europainrik-tade programmet inte passades in lika naturligt. Bedömargruppen instämmer i båda dessa bedömningar.

Ett nytt bemanningssystem har införts under senare år som inneburit att lärarnas tjänstgöring koncentrerats till färre rättsområden och att fler lärare än tidigare undervisar i respektive kurs. Lärarnas fördjupningsmöjligheter har därmed stärkts och den lärarledda undervisningen har ökat. Under program-mens första årskurser, med hundratalet studenter i undervisningsgrupperna, är det vanligt med föreläsningar och salstentamina. I takt med att grupperna blir mindre ökar andelen seminarier och alternativa examinationsformer, som ex-empelvis pm och rättsfallsanalyser inriktade mot kritisk analys. Vid tentamen

157. Affärsjuridiskt program: Årskurs 1: rättsteori och rättsteknik 8 p, affärsrätt 12 p, offentlig rätt med EG/EU-rätt 8 p, avtalsrätt med skadestånds- och försäkringsrätt 12 p. • Årskurs 2: immaterialrätt, marknads- och konkurrensrätt 5 p, ägande- och nyttjanderätt till fast egendom 5 p, arbetsrätt 5 p, ekonomisk straffrätt 5 p, redovisning 10 p, associa-tionsrätt med ekonomisk inriktning 10 p. • Årskurs 3: finansiell ekonomi 5 p, finansiell planering 5 p, kredit- och obeståndsrätt 10 p, ekonomisk och juridisk företagsanalys 10 p, kandidatuppsats 10 p. • Årskurs 4: valfria kurser 30 p och magisteruppsats 10 p. Affärsjuridiskt program med Europainriktning: Årskurs 1: rättsteori och rättsteknik 8 p, affärsrätt 12 p, offentlig rätt med EG/EU-rätt 8 p, avtalsrätt med skadestånds- och försäkringsrätt 12 p. • Årskurs 2: immaterialrätt, marknads- och konkurrensrätt 5 p, ägande- och nyttjanderätt till fast egendom 5 p, tysk eller fransk kommunikation och rättskultur I 10 p, redovisning 10 p, associationsrätt med Europainriktning 10 p. • Årskurs 3: finansiell ekonomi 5 p, finansiell planering 5 p, kredit- och obeståndsrätt 10 p, tysk eller fransk kommunikation och rättskultur II 10 p, kandidatuppsats 10 p. • Årskurs 4: utlandstermin 20 p (alternativt tysk eller fransk kommunikation och rättskul-tur III 10 p och valfria kurser 10 p), valfria kurser 20 p. • Årskurs 5: magisteruppsats 10 p, valfria kurser 10 p.

13�

tillämpas i allmänhet tre betygssteg: underkänt, godkänt och väl godkänt.158 Enligt studenterna förekommer knappast någon betygshets.

Bedömargruppen noterar att avdelningsgemensamma strategier verkar sak-nas för hur kritisk analys och muntlig framställning ska införlivas i utbild-ningen. Detta intryck bekräftades under platsbesöket av lärare och studen-ter.

Kandidatuppsatserna samförfattas i allmänhet, medan magisteruppsatserna skrivs som enskilda arbeten. I arbetet med magisteruppsatserna deltar studen-terna i två seminarieserier: en teoretiskt inriktad och en mer direkt inriktad mot själva uppsatsarbetet. De färdiga uppsatserna presenteras vid ett betygs-seminarium som är utformat som en ”minidisputation”. I detta deltar uppsats-författaren, handledaren och ytterligare fyra uppsatsförfattare, varav en fung-erar som opponent och övriga tre som bedömningskollegium. Handledaren fungerar informellt och i praktiken som examinator, medan den kursansvariga läraren har det formella examinationsansvaret.

Bedömargruppen uppfattar magisteruppsatskursen som ambitiös, väl ge-nomtänkt och med tydlig forskningsanknytning. Vi anser dock att handledare och examinator bör vara olika personer för att granskningen av examensarbe-tena ska bli så bred som möjligt. Beträffande kandidatuppsatserna menar vi att för att den individuella prestationen ska gå att säkerställa bör även dessa utformas som enskilda arbeten.

Inom programmen finns kurser som i princip helt drivs av externa lärare, exempelvis juridisk och ekonomisk företagsanalys, 10 p. Under platsbesöket be-skrev studenterna de externa lärarnas medverkan som värdefull. Möjlighet till praktik erbjuds i en 20-poängs och en 10-poängs valbar fördjupningskurs. Under praktiken handleds studenten av handledare från både praktikplats och universitet i enlighet med fastställda rutiner. Kurserna examineras genom en praktikrapport. Ett femtontal studenter har valt praktikkursen sedan starten hösten 2006.

Under årskurs två och tre deltar 2/3 av studenterna i fadderföretagsverk-samhet. Denna syftar bland annat till att ge studenterna praktisk erfarenhet, underlag för examensarbete och kontakter inom näringslivet. Vad verksamhe-ten innebär i praktiken beror mycket på hur aktiva enskilda studenter är. Ett 50-tal fadderföretag finns registrerade.

Internationellt utbyte och internationella inslag

I det affärsjuridiska programmet med Europainriktning ingår sammanlagt 30 poäng tysk eller fransk kommunikation och rättskultur. En frivillig utlands-termin erbjuds i årskurs fyra. Intresset för denna varierar mellan olika årskur-ser. Mellan 50 och 75 procent av studenterna inom det Europainriktade pro-grammet väljer en utlandstermin. Under utbytesterminen reser studenterna i allmänhet till någon av de partneruniversitet som avdelningen slutit avtal med i Frankfurt am Main, Dresden, Rennes eller Strasbourg.

158. Under den första terminen tillämpas endast betygsstegen underkänd och godkänd.

140

Studenter på det kortare programmet kan inte åka utomlands vid program-mets kontakter och partneruniversitet. Om studenterna väljer att åka ordnar de antingen utlandsvistelsen själva eller så söker de via t.ex. Erasmus eller fa-kulteten.

Bedömargruppen uppfattar den systematiska utbytesverksamheten som en styrka inom det Europainriktade programmet. Framför allt möjligheten för studenterna att få dubbel affärsjuristexamen genom att läsa in en fransk mas-terexamen under vistelsen i Rennes är värd att poängtera, samt de förbere-dande språkkurserna i tyska och franska som erbjuds i respektive land och som används av ca 40 procent av studenterna. Att utbytesmöjligheter inte erbjuds studenterna inom det kortare programmet ser vi dock som en brist.

En valbar kurs i EG/EU-rätt erbjuds samt två mer komparativt inriktade fördjupningskurser.159

Under 2006 erbjuds inga kurser i engelska inom programmen.

Utvärderingar och uppföljningar

Kursvärderingar genomförs enligt studenterna regelbundet, både muntligt och skriftligt, och resultaten återrapporteras. Även de muntliga utvärderingarna dokumenteras. Planer finns på ett nytt, webbaserat kursvärderingssystem.

Under år 2001 och 2004 har programmens sju första studentkullar följts upp.

Den grundliga alumnuppföljningen är föredömlig, enligt bedömargrup-pens mening. Även kursvärderingssystemet verkar väl genomtänkt.

ForskarutbildningLokal inriktning

Forskarutbildningen bedrivs i affärsrätt, med betoning på juridiken som nor-mativ vetenskap. Ett pluralistiskt synsätt eftersträvas.

Men miljön är begränsad. Med två doktorander och en handledare har be-dömargruppen svårt att se hur det, mer eller mindre på egen hand, ska vara möjligt att åstadkomma den pluralism som eftersträvas.

Doktorander

Forskarutbildningen startade år 1998. Sedan dess har totalt fem doktorander antagits, fyra år 1998 och en år 2004. Fyra av dem rekryterades från den egna grundutbildningen. Antagningsprocessen är inte formaliserad.

Enligt bedömargruppens mening är det angeläget att finna transparenta antagningsformer som innebär att doktoranderna antas under konkurrens.

Två av doktoranderna har disputerat och en avbröt sina studier efter ett år. Doktorandernas nettostudietid var 4,5 år. Under 2006 återstår därmed två doktorander – en kvinna och en man. Om och när fler doktorander kan

159 Lex mercatoria, 5 p. samt aktiebolagsrätt och EG-skatterätt, 5 p.

1�2

På fortsättningsnivån (B-nivån) finns sex kurser om 10 poäng. Innehållet i bas- och fortsättningskurserna har till stor del växt fram ur programmens be-hov. C- och D-nivån har en 20-poängskurs vardera. På C-nivå finns även en 5 poängskurs för civilingenjörsstudenter som ges i samarbete mellan SLU231 och näringslivet genom Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling.

Problemorienterade föreläsningar, arbete i små studiegrupper och semina-rier är de vanligaste undervisningsmetoderna. Examination sker både som regelrätta salstentamina och i seminarieform. Institutionen överväger att ge vissa kurser mer sällan, men med avsevärt ökat antal studenter.

Kopplingen mellan den handelsrättsliga utbildningen och yrkeslivet sker främst genom att praktiker tas in som gästföreläsare på vissa kurser. På kur-sen allmän rättskunskap och arbetsrätt gör studenterna studiebesök på Ar-betsdomstolen.

Grundläggande insikter i handelsrättslig forskningsmetodik ska studen-terna få på den handelsrättsliga översiktskursen. På C-nivå sker forskningsan-knytning bland annat genom att studenterna läser delar av rättsvetenskapliga avhandlingar. C-uppsatser kan skrivas både enskilt och i grupp. Detta går emot bedömargruppens åsikt att uppsatser på kandidat- och magisternivå all-tid ska vara enskilda arbeten så att den individuella prestationen under upp-satsarbetena kan säkerställas.

På den mer juridiskt inriktade D-nivån betonas särskilt studenternas för-måga att genomföra uppsatsarbetet enskilt. Oppositionsförfarande ingår i exa-minationen av såväl kandidat- som magisteruppsatser. Bedömning och betyg-sättning av uppsatserna sker utifrån i förväg uttalade kriterier 232. Uppsatserna bedöms av två personer: handledaren och examinatorn. I de fall dessa roller rå-kar sammanfalla utses alltid en medbedömare. Bedömargruppen anser att det är viktigt att funktionerna som handledare och examinator hålls åtskilda.

För väl godkänt på en uppsats krävs, förutom mycket hög grad av själv-ständighet och djup, vanligen också att uppsatsen slutförs under den termin studenten går kursen.

Internationellt utbyte och internationella inslag

Den handelsrättsliga institutionen saknar egna utbytesavtal för lärare och stu-denter. Studenterna har dock möjlighet att studera utomlands genom företags-ekonomiska institutionens avtal.

Institutionen saknar engelskspråkiga kurser och utländska gäststudenter förekommer inte. På kursen internationell handelsrätt finns den enda eng-elskspråkiga kursboken. På denna kurs får studenterna också skriva avtal på engelska.

Bedömargruppen anser att initiativet med avtalsskrivning på engelska är bra men förordar att engelskspråkiga kursböcker, kursmaterial på engelska

231. Sveriges lantbruksuniversitet.

232. Problembehandling, framställningssätt, självständighet och djup, argumentation, rättslig analys och källhantering, formalia samt tidsåtgång.

1�3

samt inslag som ger internationella utblickar och jämförelser ska finnas inom samtliga profilområden.

Utvärderingar och uppföljningar

En referensgrupp för kvalitetsfrågor finns knuten till institutionen. I grup-pen ingår företrädare för företag, samhällsinstitutioner, studenter och lärare. Dessa ska tillföra avnämar- och studentsynpunkter på utbildningens upplägg och innehåll. Gruppen möts en till två gånger per år. Bedömargruppen anser att det är mycket positivt med denna typ av kontakter.

Vid slutet av varje handelsrättslig kurs genomför och sammanställer den kursansvariga läraren en kursvärdering. Kursvärderingarna utgår från en mall som kan modifieras efter kursspecifika önskemål. Förändringar av kurser med anledning av kursvärderingar redovisas för studenterna vid nya kursstarter.

År 2006 genomfördes en uppföljande enkätstudie riktad till studenter med avklarad C-kurs i handelsrätt.

Rekommendationer Bedömargruppen rekommenderar följande:• Ta hänsyn till den sneda könsfördelningen i lärargruppen vid nyanställ-

ningar.• Arbeta för ökad samverkan med juridiska fakulteten vid Uppsala universi-

tet och med andra lärosäten.• Satsa på strategisk planering och tydliggör institutionens mål och visioner

för framtiden. • Inför enskilt uppsatsskrivande.• Handledare och examinator för kandidat- och magisteruppsatser bör vara

olika personer, och uppgifterna bör hållas åtskilda.• Utveckla miljöns internationalisering enligt bedömargruppens generella

rekommendationer.