KIL.SE

WWW.KIL.SE/ETTBATTREKIL

UTVECKLINGSPROGRAM FÖR KILS TÄTORT 2014-2020

KOMMUNLEDNINGSKONTORET UTVECKLINGSPROGRAM

Katarina Karlsson, 0554-191 41

katarina.karlsson@kil.se 2014-05-26

Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon 0554-191 00 Bankgiro 109-6510

Box 88

665 23 Kil

Kommunhuset

Östra Torggatan 2D

Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0

E-post kommun@kil.se Org.nr 212000-1751

Sida 0 av 11

KIL

1000,

v1.0

, 2013-0

6-1

4

l

INLEDNING

Det är viktigt att lägga ner tid, engagemang och pengar på sin tätort och sitt

centrum. Rätt insatser växlar upp välbefinnandet hos invånare och besökare,

skapar en stark tillhörighetskänsla och bidrar till tillväxt för hela orten. Den

komplexa processen och det komplexa samspelet mellan olika parter sammanfattas

väl i boken Utveckla din stad – En guide för städer med ambitioner av Rudolf

Antoni, Jeanette Berggren och Tomas Kruth.

”den moderna stadskärnan är stadens skyltfönster, motorn för dess tillväxt och

centrum för näringslivets utveckling, för kommunens tillväxt i stort och för en god

fastighetsmarknad.”

”en attraktiv levnadsmiljö leder till ökad inflyttning. Detta leder i sin tur till fler

företagsetableringar och investeringar i staden vilket ger ökade skatteintäkter för

kommunen. Dessa ökade medel kan sedan investeras i att ytterligare öka stadens

attraktivitet.”

Satsa och vinn!

Sida 1 av 11

BAKGRUND

I Översiktsplan för Kils kommun 2010 anges att ett Utvecklingsprogram för Kils

tätort ska tas fram.

Utvecklingsprogrammet ska upprättas för att möjliggöra fysisk planering ur ett

helhetsperspektiv och bidra till en långsiktigt hållbar tätortsutveckling.

Programmet ger möjlighet att identifiera, motverka och stärka svaga länkar.

Programmet ska bland annat omfatta:

förtätningsmöjligheter för bebyggelsen,

offentliga platser, såsom exempelvis torg och parker,

utformning av verksamhetsområden,

kommunikationer mellan bostad och tågstation, busshållplatser,

verksamhetsområden och skolor samt

cykel- och pendlingsparkeringar vid tågstationen och busshållplatser.

SYFTE

Syftet med Utvecklingsprogram för Kils tätort är att sätta upp en grund för ett

långsiktigt arbete med tätortsutveckling. Programmet ska vara ett underlag i

arbetet med att skapa ett långsiktigt och konstruktivt samarbete mellan

fastighetsägare, företagare och kommunen.

MÅL

ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR UTVECKLINGSPROGRAM FÖR KILS TÄTORT

Välmående uppnår vi genom en samhällsplanering som utgår från människors

behov och är inriktad på hållbar utveckling. Vi har goda mötesplatser, bra boende

och sysselsättning och vi är nära vår omvärld.

KONKRETA MÅL

Utvecklingsprogram för Kils tätort antas i kommunfullmäktige 2014-08-21.

En centrumförening bestående av företagare, fastighetsägare, föreningar och

kommun bildas och driver arbetet med utvecklingen av Kils tätort efter att

utvecklingsprogrammet är antaget.

Sida 2 av 11

METOD

Programmet har tagits fram i bred medborgardialog. För att få ett stabilt resultat

förutsatte vi oss att vi skulle arbeta efter en metod

1. med låga trösklar in; det ska vara lätt att lämna sina synpunkter

2. som inspirerar till nya idéer

3. som tar hand om de idéer som kommer fram – vi ska lyssna

4. där följande är tydligt definierat: planering, finansiering och genomförande.

För att förverkliga punkt 1, 2 och 3 arbetade vi på följande sätt. Tre workshops

arrangerades. Under workshop 1 presenterades arbetsmetoden för deltagarna.

Efter det höll stadsarkitekt Göran Grönkvist en föreläsning om utvecklingen av Kils

tätorts från början av 1900-talet, när samhället växte upp kring den nyanlagda

järnvägen. Efter det genomfördes workshoparbete där alla närvarande medverkade

i en SWOT-analys och tog fram Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hinder för Kils

tätort och utveckling av den. Under workshop 2 fick deltagarna lyssna till en

föreläsning om tätortsutveckling av Rudolf Antoni. Efter det listades åtgärder

utifrån analysen som gjordes under Workshop 1. På workshop 3 prioriterades

åtgärdslistan. Övrig medborgardialog har gått ut på muntlig dialog,

mailkonversationer, telefonsamtal med mera. Tjänstepersoner fanns på plats för

samtal på torget 2014-04-24. Information har funnits på kommunens hemsida, i

media, i biblioteket och kommunhuset. Allmänheten har kunnat lämna sina

synpunkter i lådor i kommunhus och bibliotek, via mail, telefon eller muntligen.

Punkt nummer 4 kommer kanske mer in i den process som kommer att starta efter

att programmet är antaget. Så den punkten kommer att följa oss i det vidare

arbetet.

För att förenkla och konkretisera diskussionerna använde vi oss av fyra

fokusområden.

1. Helt, rent, tryggt och snyggt

2. Trafik, kollektivtrafik, noder och stråk

3. Utveckla platser, byggnader och miljöer

4. Karaktär, marknadsföring och events

Två enkäter har genomförts. Sammanlagt har 531 personer svarat på enkäterna

Över 320 konkreta åtgärdsförslag har kommit in under våren 2014. Arbetsgruppen

för utvecklingsprogrammet har diskuterat inkomna förslag och har tillsammans

Sida 3 av 11

med deltagare på workshop 3 prioriterat åtgärderna. Förslag som tjänstepersoner

och politiker har ansett vara orealistiska har tagits bort från listan.

ORGANSIATION

Styrgrupp – Kommunstyrelsens tillväxtutskott

Referensgrupp – Ledningsgrupp koncernen

Arbetsgrupp – Miljöstrateg, samhällsplanerare, fastighetschef, gatuchef och

stadsarkitekt

RESULTAT OCH LÄRDOMAR

Medborgardialogen har visat en tydlig riktning och det är bara att sätta igång med

de första insatserna. Det handlar om att höja standarden rent underhållsmässigt,

direkta fysiska åtgärder inom zon 1 och 2, samt att utföra förberedande utredningar

för vidare arbete. Fortsatt medborgardialog är en förutsättning för snabb start med

det arbetet.

Under arbetet med att ta fram utvecklingsprogram för Kils tätort har många

lärdomar kommit fram. Det är bland annat viktigt att inte greppa över för mycket

på en gång. Arbetet ska heller inte hastas fram. Under våren 2014 har ett gediget

förankringsarbete skett inriktat på medborgardialog.

ZON-INDELNING

Ett exempel på hur arbetet kan bedrivas utan att greppa över för mycket men ändå

komma igång är zon-indelningen. För att underlätta arbetet identifierades tre olika

zoner. Zon 1 kräver en större och mer helhetlig satsning. Inom zon 2 behövs också

åtgärder men arbetet behöver inte vara lika sammanhängande och omfattande.

Arbetet med att planera för åtgärder i zon 3 har inte påbörjats vid programmets

antagande och skjuts på framtiden på grund av att det är prioriterat att satsa

ordentligt inom zon 1 och 2.

Sida 4 av 11

ZON 1 – OMRÅDET MELLAN JÄRNVÄGSSTATIONEN OCH BIBLIOTEKET

ZON 2 – STORGATAN OCH GRÖNA TORGET

Sida 5 av 11

ZON 3 – ÖVRIGA TÄTORTEN

HÅLLBARHET

Fullmäktiges övergripande mål anger att vi ska bedriva samhällsplanering som

utgår från människors behov och är inriktad på hållbar utveckling. Hållbar

samhällsplanering handlar om att framtidssäkra och göra ett gediget arbete så att

man inte behöver bygga om. Människor ska trivas med det som

utvecklingsprogrammet resulterar i. Detta ska förhoppningsvis tillgodoses genom

bred medborgardialog. Genom att följa projektorganisationen med Styrgrupp,

ledningsgrupp och arbetsgrupp kan vi kommunicera och hålla god överblick över

olika processer och underlättar på så vis för samplanering och minskar risken för

felprioriteringar. Hållbarhet handlar givetvis också om att fokusera på och

prioritera klimat- och miljövänliga transportmedel. Gång- och cykeltrafiken ska

därför ha en given förtur framför fossilbränsledriven trafik och kollektivtrafik

framför biltrafik - i allt arbete med utveckling av Kils tätort. Att bygga

energieffektivt är också självklart i detta sammanhang. Här ska målet för

energieffektivt byggande som finns i kommunens Klimat- och energiplan följas.

Sida 6 av 11

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Inför framtagandet av utvecklingsprogram för Kils tätort har enkäter använts. På

frågan om vilka intryck man får av centralorten och Storgatan vad svaren entydiga:

Tråkigt och intetsägande. Kils tätort behöver stärka sin karaktär och jobba med

attraktiviteten. En stor mängd åtgärdsförslag kommit in via enkäter och i

workshoparbete med mera. Dessa har behandlats av arbetsgruppen och en

sammanfattning av förslagen finns på www.kil.se/battrekil. Listan uppdateras

kontinuerligt. Vissa åtgärder kan komma att strykas om de blir inaktuella och

andra kan läggas till, till exempel om nya finansieringsmöjligheter uppstår eller om

det kommer in ett medborgarförslag som kan anslutas till projektet.

OFFENTLIGA PLATSER - TORG OCH PARKER

Planering av torg och parker ska göras av arkitekt i dialog med medborgarna och

tekniska förvaltningens parkarbetare med ansvar för blommor och planteringar

och ska följa Gestaltningsprogram för Kils kommun.

TORG

Behovet av en större insats mellan järnvägsstationen och biblioteket har

identifierats. En interaktiv modell tas fram av Klara arkitektbyrå för att underlätta

dialogarbetet och planeringen. Enligt Detaljplan för Kils centrum Området kring

järnvägsstationen 2006 kan ett sammanhängande torg anläggas på hela ytan.

Nytt torg och ny bussgata enligt detaljplan för Kils centrum, området kring järnvägsstationen, 2006

Sida 7 av 11

Järnvägstorg och bibliotek i två våningar med gemensam entré för kommunhus och bibliotek.

GRÖNA TORGET

Gröna torget är en enorm resurs för Kils tätort, men har stor utvecklingspotential.

Därför är det en given åtgärd i tätortsutvecklingsarbetet att förädla den platsen.

Många synpunkter har kommit in i medborgardialogen. För att vi inte ska riskera

att missa barnens perspektiv ska familjer bjudas in vid en passande tidpunkt så att

de verkligen får möjlighet att säga vad de önskar.

GRÖNT STRÅK ÖSTER OM JÄRNVÄGSSTATIONEN

I och med att stora förändringar sker i Kils tätort uppstår nya möjligheter mellan

järnvägen och Storgatan öster om järnvägen. I medborgardialogen har önskemål

om mer grönska och fler sittplatser framkommit. Området är svårplanerat och

grönstrukturen måste givetvis anpassas efter eventuella prioriterade anläggningar.

När områdets funktion är utredd bör en ritning tas fram där tomma ytor fylls med

mer grönska och parkliknande stråk.

ÖVRIGA PARKER OCH HUNDRASTGÅRDAR

I Kil finns ett antal parkområden. Många hamnar utanför Zon 2 och har därför inte

behandlats i detta skede. Det som däremot har framkommit i medborgardialogen

är önskemål om hundrastgårdar. Detta är relativt lätt att ordna och ett antal

hundrastgårdar bör anläggas på strategiska platser. Placering av hundrastgårdar

kan med fördel ske i dialog med hundägarna.

Sida 8 av 11

FÖRTÄTNINGSMÖJLIGHETER FÖR BEBYGGELSE

Inom zon 2 finns förtätningsmöjligheter för bebyggelse på följande platser.

På fastigheterna Freden 4 (ICA och apoteket), Svärdet 7 (PeKås), Svärdet 8 (Gamla

OKQ8), Fastigheten Sannerud 1:859 (Grillhuset) finns i dag byggnader i en etage

men inom dessa fastigheter tillåts byggnation i tre våningar.

Inom fastigheten Kommunhuset 1 finns i dag både en- och tvåvåningshus men det

finns möjlighet att bygga tre våningar med bostäder och centrumbebyggelse. Inom

fastigheten får även ett nytt fyra-våningshus uppföras.

På Hovslagaren 17 (nu parkering mitt emot hotellet) finns möjlighet att bygga

bostäder och handel i två våningar.

På fastigheten Bagaren 6 (före detta Spisbrödsfabriken) finns möjlighet att uppföra

byggnader för handelsändamål i två våningar.

Apotekaren 7 och apotekaren 6 (nuvarande musikskolan) får bebyggas med

samlingslokaler. Om fastigheten ska användas till annat ändamål ska planändring

ske.

Inom kvarteren Hästen, Bocken, Geten, Fyrkanten, Trädgårdsmästaren, Hjorten,

Giraffen, Förvaltaren, Elefanten och Noshörningen medger planen ytterligare

bebyggelse för bostadsändamål upp till två våningar.

GESTALTNINGSPROGRAM

Gestaltningsprogrammet tar upp frågor som rör tätortens utformning och ska

fungera som ett redskap för förvaltning och utveckling av tätortsmiljön. Syftet är

att skapa en attraktiv tätortsmiljö för alla, boende, verksamma och besökare i Kil.

Programmet ska fungera som standard vid utformning av allmän platsmark. Vid

nyexploatering och upprustning av befintliga områden ska gestaltningsprogrammet

sätta ramar för hur Kils utemiljöer bör utformas.

VIDARE UTREDNINGAR ENLIGT UPPDRAG I ÖVERSIKTSPLAN

2010

Uppdraget för att ta fram Utvecklingsprogram för Kils tätort var tydligt. Det

kvarstår en rad åtgärder för att uppdraget ska kunna anses vara slutfört men för at

komma igång och få fart på processen antas programmet under förutsättning att

följande punkter ska utredas under 2015.

Sida 9 av 11

FÖRTÄTNINGSMÖJLIGHETER FÖR BYGGNATIONER UTANFÖR ZON 2

Utredning av förtätningsmöjligheter utanför zon 2 kommer ske vid revidering av

Översiktsplan 2010 samt i Fördjupad översiktsplan Nedre Fryken samt.

UTFORMNING AV VERKSAMHETSOMRÅDEN

En utredning av vidareutveckling av verksamhetsområden ska göras. Både

handelslokaler inom zon 2 och industriområden inom zon 3.

KOMMUNIKATIONER OCH PENDLARPARKERING

I översiktsplanen anges att kommunikationer mellan bostad och tågstation,

busshållplatser, verksamhetsområden och skolor ska utredas. Även cykel- och

pendlingsparkeringar vid tågstationen och busshållplatser ska behandlas. Detta

kommer att utredas vid revidering av Inventering av gång- och cykelvägar inom

Kils kommun från 2010 samt kommande trafikutredning för Storgatan.

YTTERLIGARE BEHOV

Under arbetet med att ta fram utvecklingsprogram för Kils tätort har ytterligare

behov identifierats för att få ett tätortsutvecklingsarbete av god kvalitet.

LÅNGSIKTIGHET - CENTRUMFÖRENING

För att arbetet med tätortsutvecklingen ska bli långsiktigt krävs att det finns en

bred delaktighet. Därför bör intresset för att blida en centrumförening utredas. En

ledare för arbetet bör också finnas och förslagsvis anställer centrumföreningen en

tätortsutvecklare. Centrumföreningen bör bestå av fastighetsägare, företagare och

kommun. Det är viktigt att det finns en bredd i representationen – kultur, turism,

handel, café, restaurang, bostadsfastighetsägare och handelsfastighetsägare osv.

Centrumföreningen ska ta fram en gemensam vision, strategi och en

handlingsplan. Bland annat det material som tagits fram i medborgardialog under

2014 kan användas som underlagsmaterial vid framtagandet av visionen. Det kan

även vara aktuellt att göra andra analyser inför framtagandet av visionen.

Centrumföreningen bör följa den handledning som finns i boken Utveckla din stad

En guide för städer med ambitioner, Antoni, Berggren och Kruth.

BUDGET

Många åtgärder och insatser ligger inom kommunens ansvarsområde och bekostas

givetvis av kommunen själv. Det kan handla om att städa gator, klottersanera

Sida 10 av 11

kommunens egendom, anlägga parkmark mm. Andra insatser är på ett bredare

plan och bör finansieras gemensamt av centrumföreningen. Det kan handla om

Marknadsföring och pr för centrum som helhet och för centrums

verksamheter

Kampanjer

Event och arrangemang

Kompetensutveckling för anställda medlemsföretag

Kompetensutveckling för den egna personalen och styrelsen

Utsmyckning och dekorationer

Strategiarbete

Utredning, uppföljning och analyser1

OFFENTLIG KONST

Vid större anläggningar som vid exempelvis anläggning av torg eller park ska 1 % av

budget användas till konst. Centrumförening eller kommunstyrelsen avgör om

procenten ska användas på respektive plats eller läggas i en pott för användning på

annan plats.

TRAFIKUTREDNING STORGATAN

I och med att OKQ8-macken rivs öppnas nya möjligheter för trafikmiljön längs

Storgatan. För att få till en god trafikmiljö som kommer att fungera på lång sikt

behöver en trafikutredning göras innan större åtgärder vidtas där. Utredningen ska

innefatta buss-, bil-, gång- och cykeltrafik.

I Antonis bok anges: ”i dag är det ovanligt med parkering direkt på gatan utanför

butiken. I stället byggs städer allt mer med tydliga, tillgängliga och väl skyltade

angöringspunkter där det är lätt att ställa bilen och sedan röra sig i staden.”. Detta

angreppssätt bör vi ha när trafikutredning görs för området kring Storgatan. Det är

positivt på många sätt; det gör att människor vistas till fots längre tid i centrum,

bilarna kommer undan från gatubilden, antalet korta, klimatbelastande bilresor

minskar och det blir plats för mer grönska och till exempel uteserveringar – som är

något som efterfrågas i underlagsmaterialet.

1 Utveckla din stad En guide för städer med ambitioner, Antoni, Berggren, Kruth 2012

Sida 11 av 11

BILAGOR

Gestaltningsprogram för Kils kommun 2014

Detaljplan för Kils centrum Området kring järnvägsstationen 2006

REFERENSER

Utveckla din stad En guide för städer med ambitioner, Antoni, Berggren och Kruth,

2012.