Utveckling av kriminalitet bland unga personer

Märta WalliniusLeg. psykolog, med.dr.

Fokus för föreläsningen

• Ungdomsåren & kriminalitet

• Risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet hos unga personer

• Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?

Ungdomsåren

• Omvälvande period• Barn vuxen?• Förändrade krav (”maturity gap”)• Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)• Omställning av sociala förebilder familj jämnåriga• Spänningssökande beteende• Många ungdomar är antisociala under tonåren

- bara 10 % är inte antisociala Piquero et al. 2005

Kriminalitet över livsförloppet

• Kraftig ökning i tidiga tonåren• ”Topp” i sena tonåren• Minskar drastiskt i tidiga vuxenåren

Moffitt 1993

Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Tonårskriminalitet” Moffitt 1993, 2007

• Börjar tidiga tonåren/mitten av tonåren• Samtidig process som puberteten• Avtar i tidiga vuxenåren• Spänningssökande beteende• Icke-aggressivt antisocialt beteende tillsammans med

jämnåriga• Relativt vanligt

Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Tonårskriminalitet” Moffitt & Caspi 2007

• Medel till god social bakgrund• Vinster med beteendet:

- acceptans/”respekt” av jämnåriga- distansiera sig från föräldrar- påskyndad ”social mognad”

• Kan medföra livslånga problem (har blivit dömd, missbruk, psykiska problem etc.)

Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Livslång kriminalitet” Moffitt 1993

• Ovanligt• Mest pojkar/män• Börjar redan som barn (t.ex. eldsanläggelse, ljuger, stjäl,

skadegörelse, skolk)

• Dåliga biologiska & psykologiska förutsättningar i kombination med dåliga sociala förutsättningar (t.ex. brist på prosociala, vuxna förebilder)

• Problem inom de flesta områden av livet (t.ex. missbruk, ingen sysselsättning, dålig ekonomi, svårt med bostad och partner, psykiska problem)

Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Livslång kriminalitet”

• Står för de mest allvarliga våldsbrotten Loeber et al 1998

• Svårt att finna prosociala alternativ till kriminell livsstil

Livslång kriminalitet• Unga våldsbrottslingar (16-17 år) som förmodligen har

påbörjat en livslång kriminalitet:- Män: 20-45 %- Kvinnor: 69 % Stattin & Magnusson 1996

Riskfaktorer för upprepat våldsbeteendeWallinius 2012

• Tidigare våld• Narkotikabrott• Ung ålder vid första våldsbrott• Psykopati?• Psykiska störningar

- uppförandestörning- drog- och/eller alkoholmissbruk- antisocial personlighetsstörning

• Psykosocial bakgrund- man- problem i skolan- dåliga förutsättningar barndomen/ungdomsåren

Vad vet vi om upprepat våldsbeteende?Wallinius 2012

• En liten grupp upprepat våldsamma (män) står för de flesta våldsbrott i samhället

• Våldsamt beteende och utagerande psykiska störningar finns ofta samtidigt hos personer

• Tidig debut i aggressivt och våldsamt beteende = viktigaste riskfaktorn

• Finns ofta ett särskilt tankesätt som skyddar ungdomen från skuldkänslor

Vändpunkter i kriminalitet

• Det som kan få en person att ändra livsstil, t.ex.- livssituationer- partnerförhållande- religion- arbete- ändrade sociala nätverk

Minskad kriminalitet (över tid)

• Kan ofta ses först i efterhand- insiktsrelaterat

Unga vuxna i KriminalvårdenBillstedt & Hofvander 2013

• DAABS-studien (the Development of Aggressive Antisocial Behavior Study)

• 18-25-åringar dömda för vålds- och/eller sexbrott (”hands-on”)• Kriminalvården Region Väst (9 anstalter)• 270 deltagare• Syfte

- undersöka psykisk hälsa- undersöka stöd- och behandlingsbehov

• Särskilt fokusTidigt debuterande beteendestörningar

http://www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/Rapport-Tidigt-debuterande.pdf

Psykosocial bakgrund

• Medianålder 22 år• Vanligast med misshandel/annat våld i aktuell dom (43%

respektive 44%)• Ovanligt med sexbrott, särskilt mot barn (5%)• 2 av 5 hade föräldrar med allvarliga missbruksproblem• 1 av 5 hade växt upp i hemmet med båda föräldrarna• Varannan hade blivit slagen av vuxen i hemmet under

uppväxten• 2 av 5 blev institutionsplacerade innan 18 års ålder• Nästan 9 av 10 är tidigare dömda

Psykosocial bakgrund• 3 av 4 hade gått ut grundskolan, men bara 1 av 5 gymnasiet

• 3 av 4 hade fått särskilda stödinsatser i skolan, 9 av 10 hade skolkat

• Nästan varannan hade mobbat andra, men bara 1 av 4 hade blivit mobbad själv

• 2 av 5 hade haft kontakt med BUP respektive ungdomsvård

• 15% AD/HD-diagnos sedan innan

• 1 av 4 är själv förälder

• 7 av 10 redan repetitiva våldsbrottslingar

• Nästan 9 av 10 extremt höga nivåer av aggression över livstiden

Intelligens

Generell intelligensIK = 94

Tidigt debuterande beteendestörningarFörekomst tidigt debuterande beteendestörningar

0

20

40

60

80

100

Procent

28

7763

43

10 15 2

Förekomst av psykiska störningar

0

20

40

60

80

100

120

Procent

Psykiska störningar

99

54 52

8 1 120

82

Sammanfattning av unga vuxna inom Kriminalvården

• Unga vuxna inom Kriminalvården = tungt belastad grupp- social bakgrund- tidigare kriminalitet - psykisk hälsa

• Svårigheter med skolgång trots genomsnittlig intelligens

• Tidig debut av problem

• Vanligt med psykisk problematik, särskilt:- Missbruk & beroende- Antisocial personlighetsstörning- AD/HD- Förstämningssyndrom- Ångestsyndrom

Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?

Tidiga insatser

• Tidig identifikation av riskindivider- Mödra- och barnhälsovård- Förskola och skola

• Skolan som möjligt ”sållningsinstrument”- lärares observationer kan tidigt identifiera riskindivider för aggressivitet och kriminalitet Sourander et al. 2006, Zara & Farrington 2009- allvarligt skolk som möjlig identifikator?

• Våga uppmärksamma tidigt riskbeteende!- Risk för stigmatisering vs risk för utveckling av kriminalitet?

• Hur få med de som mest behöver insatserna?

Samverkan

• Många myndighetskontakter- lite samverkan- minskad samverkan har lett till ökad kriminalitet bland barn & ungdomar med psykiska problem? Engqvist & Rydelius, 2007

• Sekretesslagen• Tydliga och samstämmiga mål och tillvägagångssätt• Multidisciplinärt

- tillsammans är vi starkare- och smartare!

• Tydlig ansvarsfördelning• Vilka samarbetspartners behövs?

Individanpassat

• Arbeta med ungdomen med hänsyn till den miljö där den befinner sig- umgänge- familjeförhållanden

• Individuella egenskaper- styrkor- svagheter

• Arbeta aktivt med ”vändpunkter”- vad kan motivera personen att byta livsstil?

• Hantera psykisk ohälsa?

Att gå vidare…

• Använd kunskap som redan finns!• Bidra till kunskapen

- vetenskapliga utvärderingar

Har ni frågor/funderingar?

Marta.Wallinius@med.lu.se