Utveckling av ergonomisk sits till dentala...
78
Utveckling av ergonomisk sits till dentala operatörsstolar Development of ergonomic seating for dental operator chair Linus Calles Fakulteten för hälsa, teknik- och naturvetenskap Högskoleingenjörsprogrammet inom innovationsteknik och design Examensarbete MSGC12 22,5 hp Handledare: Kristina Gullander Examinator: Leo de Vin Karlstad 2017-05-25
Transcript of Utveckling av ergonomisk sits till dentala...
Utveckling av ergonomisk sits till dentala operatörsstolar
Development of ergonomic seating for dental operator chair Linus Calles Fakulteten för hälsa, teknik- och naturvetenskap
Högskoleingenjörsprogrammet inom innovationsteknik och design
Examensarbete MSGC12
22,5 hp
Handledare: Kristina Gullander
Examinator: Leo de Vin
Karlstad 2017-05-25
Sammanfattning Denna rapport behandlar kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12. Kursen ges på Innovations-‐ och designingenjörsprogrammet vid Fakulteten för hälsa, natur-‐ och teknikvetenskap på Karlstads universitet. Kursen motsvarar 22,5 hp och sträcker sig över vårterminen år 2017. Examinator är Leo de Vin och handledare är Kristina Gullander. Projektet utförs på uppdrag av Support Design AB som tillverkar svensktillverkade och handgjorda ergonomiska stolar. Företaget riktar sig framförallt åt dental-‐ och medicinbranschen, där de har upptäckt att intresset för flexibla och ergonomiska stolar är stort. Det finns idag konkurrerande varumärken som tillverkar sadelstolar vars sitsar liknar Support Designs. Företaget vill nu därför utöka sitt sortiment av sitsar i syfte att skilja sig från marknadens konkurrenter. Ett behov av en konkretare förankring i forskning kring sittande inom dentalbranschen är också något de söker. Uppdraget kom därför att bestå av att ta fram en ergonomiskt utformad sits för dentala operatörsstolar, som har en stark förankring i forskning kring sittande inom dentalbranschen och en unik design. Projektets förstudie inleds med en litteraturstudie där stor vikt läggs på att definiera ett ergonomiskt sittande. Detta utförs i syfte att ligga som grund för efterföljande analyser av intervjuer och observationer av tandvårdspersonal. För att kartlägga användarnas behov utförs 15 intervjuer med tandvårdspersonal i syfte att få en inblick i deras syn på arbetsställningar och befintliga operatörsstolar. Strukturerade observationer utförs vid 11 patientbesök i samband med intervjuerna för att hitta rörelsemönster och granska arbetsställningar. Resultatet av förstudien visar att många inom tandvården upplever eller har upplevt arbetsrelaterade smärtor i framförallt axlar, nacke och rygg. En bredbent och relativt ståsittande arbetsposition är vanligt observerade sittställningar i ofta väldigt trånga operationssalar. Projektet resulterar i 15 olika koncept där fyra kvalificerar sig för prototypframtagning och testning. Ett koncept uppfattas som det mest komfortabla samtidigt som ett annat upplevs som mest unikt. Ett koncept uppfyller ergonomiska kriterier bäst och ett annat uppfyller inte viktiga kriterier från kravspecifikationen.
Abstract This report covers the examination of course Degree of Bachelor of Science in Innovation and Design MSGC12. The course is given on the Innovation and Design Program at the Faculty of Health, Science and Technology at Karlstad University. The course corresponds to 22.5 credits and extends over the spring semester in 2017. Examiner is Leo de Vin and supervisor is Kristina Gullander. The project is carried out on behalf of Support Design AB, which manufactures and distributes handmade ergonomic chairs. The company is aiming primarily at the dental and medical industry, where they have discovered a great interest in flexible and ergonomic chairs. There are today competing brands that manufacture chairs whose seats are similar to Support Designs. The company now wishes to expand its range of seating in order to differ from market competitors. Need for a more concrete foundation in research on sitting in the dental sector is also something they are looking for. The assignment therefore consists of developing an ergonomically designed seat for dental operator chairs, which has a strong foundation in research on sitting in the dental industry and has got a unique design. The project's pre-‐study starts with a literature study, with a large emphasis on trying to define what a good and ergonomic sitting posture is. This is done to provide a basis for a subsequent analysis of interviews and observations by dental staff. To survey the needs of the users, 15 interviews are performed with dental staff to gain an insight into their views of the workplaces and existing operator chairs. Structured observations are carried out at 11 patient visits in connection with the interviews to find motion patterns and review their work positions. The result of the preliminary study shows that many in dental care experience or has experienced work-‐related pain, especially shoulders, neck and back. A wide legged and relatively ergonomic working position is commonly observed in narrow operating rooms. The project results in 15 different concepts where four qualify for prototype manufacturing and testing. One concept is perceived to be the most comfortable while another is perceived to be the most unique. One concept meets ergonomic criteria best and another does not meet all the important requirements that the pre-‐study generated.
Innehållsförteckning
Sammanfattning .................................................................................................. 2
Abstract ............................................................................................................... 3
1. Inledning .......................................................................................................... 7 1.1 Bakgrund ............................................................................................................... 7 1.2 Problemformulering .............................................................................................. 7 1.3 Syfte ...................................................................................................................... 7 1.4 Målsättning ........................................................................................................... 7
2. Metod .............................................................................................................. 9 2.1 Projektplanering .................................................................................................... 9
2.1.1 WBS ....................................................................................................................... 9 2.1.2 Projektmodell ....................................................................................................... 9 2.1.3 Ganttschema ......................................................................................................... 9 2.1.4 Riskbedömning ..................................................................................................... 9
2.2 Förstudie ............................................................................................................... 9 2.2.1 Litteraturstudie .................................................................................................. 10 2.2.2 Marknadsinventering ......................................................................................... 10 2.2.3 Intervjuer och observationer ............................................................................. 10
2.3 Produktspecificering ............................................................................................ 10 2.3.1 Viktning av önskemål ......................................................................................... 11 2.3.2 Kravspecifikation ............................................................................................... 11
2.4 Konceptframtagning ............................................................................................ 11 2.4.1 Diskussionsmetoden .......................................................................................... 11 2.4.2 Brainstorming .................................................................................................... 11 2.4.3 Visualisering av koncept .................................................................................... 12
2.5 Konceptval .......................................................................................................... 12 2.5.1 Relativ beslutsmatris med viktade urvalskriterier ............................................. 12 2.5.2 Avstämning med uppdragsgivare ...................................................................... 12 2.5.3 Jämförelsematris ............................................................................................... 13 2.5.4 Val av koncept ................................................................................................... 13
2.6 Prototypframtagning och testning ........................................................................ 13 2.6.1 Form i cellplast ................................................................................................... 13 2.6.2 Gipsavgjutning ................................................................................................... 15 2.6.3 Glasfibermodell ................................................................................................. 16 2.6.4 Stoppning och beklädnad .................................................................................. 17 2.6.5 Färdiga prototyper och slutliga tester ............................................................... 17
3. Resultat ......................................................................................................... 19 3.1 Projektplanering .................................................................................................. 19
3.1.1 WBS .................................................................................................................... 19 3.1.2 Projektmodell .................................................................................................... 19 3.1.3 Ganttschema ...................................................................................................... 19 3.1.4 Riskbedömning .................................................................................................. 19
3.2 Förstudie ............................................................................................................. 19 3.2.1 Litteraturstudie .................................................................................................. 19 3.2.2 Marknadsinventering ......................................................................................... 23 3.2.3 Intervjuer och observationer ............................................................................. 25
3.3 Produktspecificering ............................................................................................ 33 3.3.1 Viktning av önskemål ......................................................................................... 33 3.3.2 Kravspecifikation ............................................................................................... 34
3.4 Konceptframtagning ............................................................................................ 35 3.4.1 Diskussionsmetoden .......................................................................................... 35
3.4.2 Brainstorming .................................................................................................... 35 3.4.3 Visualisering av koncept .................................................................................... 36
3.5 Konceptval .......................................................................................................... 42 3.5.1 Relativ beslutsmatris med viktade urvalskriterier ............................................. 42 3.5.2 Möte med uppdragsgivare ................................................................................ 44 3.5.3 Jämförelsematris ............................................................................................... 44 3.5.4 Val av koncept ................................................................................................... 44
3.6 Prototypframtagning och testning ........................................................................ 45 3.6.1 Form i cellplast ................................................................................................... 45 3.6.2 Gipsavgjutning ................................................................................................... 49 3.6.3 Glasfibermodell ................................................................................................. 49 3.6.4 Stoppning och beklädnad .................................................................................. 51 3.6.5 Färdiga prototyper och slutliga tester ............................................................... 53
4. Diskussion ...................................................................................................... 57
5. Slutsats .......................................................................................................... 61
Referenslista ...................................................................................................... 63
Figurförteckning ................................................................................................ 65
Bilagor Bilaga 1: Projektplan Bilaga 2: Mall för intervjuer och observationer av tandvårdspersonal Bilaga 3: Mall för intervju med ergonom
7
1. Inledning Projektet utförs på uppdrag av Support Design AB, Sunne i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12. Kursen ges på Innovations-‐ och designingenjörsprogrammet vid Fakulteten för hälsa, natur-‐ och teknikvetenskap på Karlstads universitet. Kursen motsvarar 22,5 hp och sträcker sig över vårterminen år 2017. Examinator är Leo de Vin och handledare är Kristina Gullander. 1.1 Bakgrund Support Design AB tillverkar svensktillverkade och handgjorda ergonomiska stolar. Företaget riktar sig framförallt åt dental-‐ och medicinbranschen, där de har upptäckt att intresset för flexibla och ergonomiska stolar är stort. Tandläkare i synnerhet arbetar ofta i låsta kroppspositioner för att komma nära sina patienter vid ingrepp eller undersökningar (Åkesson 2000). För att undvika onödigt stora belastningar på kroppen är det därför viktigt med smarta lösningar för ergonomiskt sittande på arbetsplatsen. En av dessa lösningar är den så kallade sadelstolen som fått ett stort fotfäste i just dental-‐ och medicinbranschen. Den är utformad i syfte att gränslas, vilket stimulerar användaren till en mer stående sittställning. Det finns idag konkurrerande varumärken som tillverkar sadelstolar vars sitsar liknar Support Designs. Företaget vill nu därför utöka sitt sortiment av sitsar i syfte att skilja sig från marknadens konkurrenter och stärka sitt varumärke. En tydligare förankring i forskning kring sittande inom dentalbranschen är också något de eftersträvar. 1.2 Problemformulering Hur kan man utforma en sits till en dental operatörsstol för att ge den ergonomiska kvaliteter, unika designattribut och förankring i forskning? 1.3 Syfte Att utveckla en ergonomisk sits för dentala operatörsstolar som har god förankring i forskning och som äger en unik design i syfte att bredda Support Designs produktserie och stärka företagets varumärke. 1.4 Målsättning Att utveckla ett eller flera koncept för en ergonomiskt utformad sits åt Support Design. Konceptet ska levereras som fysisk prototyp och ska passa till företagets befintliga sadelstolars infästning. Sitsen ska baseras på forskning kring ergonomiskt sittande, främst inom dental-‐ och medicinbranschen samt skilja sig från konkurrenters utformning i syfte att stärka varumärket Support Design.
8
Målet är att utföra ett självständigt produktutvecklingsprojekt där ett ingenjörsmässigt arbetssätt ska praktiseras. Projektet ska innefatta faserna; projektplanering, förstudie, produktspecificering, konceptgenerering, konceptval, prototyptillverkning och testning. En konsekvent fortlöpande dokumentation kring projektets samtliga faser ska upprätthållas och presenteras vid handledningstillfällen, delredovisning, slutredovisning samt utställning. Genom opponering ta del av samt ge synpunkter på andra projekt i syfte att få en fördjupad kunskap inom designprocessen. Projektet inleds 2017-‐01-‐24, innefattar 600 arbetstimmar och förväntas vara avslutat juni 2017.
9
2. Metod Produktutvecklingsmetoden som systematiskt används under projektet är inspirerad av den som beskrivs i Johannesson (2008 et al.). Den består av projektplanering, förstudie, produktspecificering, konceptframtagning, konceptval samt prototypframtagning och tester, där varje fas består av ett flertal delmoment (figur 1).
Figur 1. Produktutvecklingsprocessen som ligger till grund för projektets utförande.
2.1 Projektplanering En projektplan upprättas enligt Eriksson och Lilliesköld (2013) och innefattar följande områden: bakgrund, mål, organisation, projektmodell, kommentarer till tidsplan, riskbedömning, dokumenthantering, ganttschema och WBS.
2.1.1 WBS Ett nedbrytningschema eller Work Breakdown Structure (WBS) görs för att tydliggöra projektets beståndsdelar och dela upp dem i mer hanterbara arbetspaket (Eriksson & Lilliesköld 2013).
2.1.2 Projektmodell En projektmodell i matrisform arbetas fram i syfte att tydliggöra projektets viktigaste moment, grindhål, milstolpar, deadlines samt vem som ansvarar för att en aktivitet färdigställs (Eriksson & Lilliesköld 2013).
2.1.3 Ganttschema Ett Ganttschema upprättas i Microsoft Excel för att ge en visuell presentation av projektets olika faser, dess estimerade tidsåtgång samt fasernas början och avslut (Eriksson & Lilliesköld 2013).
2.1.4 Riskbedömning En miniriskanalys eller FMEA (Faliure Mode and Effects Analysis) formuleras för att skapa trygghet och medvetenhet kring eventuella problem kring projektet samt dess konsekvenser. Analysen omfattar riskidentifieringen, riskbedömning samt förslag till åtgärder (Johannesson et al. 2008).
2.2 Förstudie Under förstudien samlas relevant och nödvändig information in i syfte att styra projektets riktning och ligga till grund för produktspecificeringen (Johannesson et al. 2008). Den utgörs av litteraturstudier, marknadsinventering samt intervjuer och observationer av tandvårdspersonal.
Projektplanering Förstudie Produkt-‐speci6icering
Koncept-‐framtagning Konceptval
Prototyp-‐framtagning och tester
10
2.2.1 Litteraturstudie En litteraturstudie genomförs med avsikt att erhålla kunskap rörande befintlig forskning och fakta inom dentalbranschen, ergonomi och antropometriska mått. Studien omfattar muskuloskeletala besvär inom tandvården, dentalbranschen som målgrupp, patientvård inom tandvården, sittande grundat på ergonomiska principer och antropometri.
2.2.2 Marknadsinventering En kartläggning av marknaden för ergonomiskt sittande sker fortlöpande under projektet med syfte att få en inblick i konkurrenssituationen och för att styra den slutliga designen till unicitet. Detta utförs genom besök hos återförsäljare, informationsinsamling via internet samt en vistelse till möbelmässan Stockholm Furniture & Light Fair. Parametrar som observeras är färg, utformning, funktioner och trender.
2.2.3 Intervjuer och observationer Intervjuer
En av de forskningsmetoder som används i projektet är semistrukturerade intervjuer (Patel & Davidson 1994). En kvalitativ metod som denna nyttjas i syfte att få en bild av tandvårdspersonalens verklighet och personliga syn på deras arbetsställningar och befintliga operatörsstolar. Två intervjumallar formuleras, en för tandvårdspersonal (bilaga 2) och en för ergonomer (bilaga 3), med förutbestämda frågor och eventuella följdfrågor, vilken ligger till grund för intervjun. Intervjuobjekten informeras om syftet och upplägget med studien. Resultatet av studien sammanställs och analyseras, enligt vad Kvale och Brinkman (2014) kallar för Bricolage, för att på ett systematiskt sätt hitta eventuella likheter i intervjuobjektens svar.
Observationer
Strukturerade observationer utförs i samband med patientbesök hos tandvårdare för att kartlägga rörelsemönster, arbetsställningar och vilka befintliga operatörsstolar som används av personalen. En observationsmall med specifika fokusområden upprättas och används under samtliga observationer. Observationsmallen kan betraktas i sin helhet i bilaga 2. Patienter och tandvårdspersonal informeras om studiens syfte och upplägg innan observationer startar. Resultatet av studien sammanställs och analyseras (Kvale & Brinkman 2014).
2.3 Produktspecificering Information som insamlas under förstudien analyseras och resulterar i en kravspecifikation med viktade önskemål. Resultatet av metoderna ligger till grund för det efterföljande kreativa arbetet.
11
2.3.1 Viktning av önskemål En viktbestämningsmatris sammanställs där samtliga önskemål som uppkommit ur förstudien jämförs och värderas mot varandra. Ur matrisen får önskemål en viktfaktor w mellan 1-‐10, där 1 är mindre viktigt och 10 är viktigast. Matrisen används för att minimera risken att subjektiva värderingar får stor betydelse i viktningsprocessen (Johannesson et.al 2008).
2.3.2 Kravspecifikation En kravspecifikation formuleras med hänsyn till förstudiens resultat och projektets mål. Dokumentet ger en överblick på vilka kriterier som uppkommit från förstudien och ligger till grund för idégenerering samt för utvärdering av koncept. Ingående kriterier i specifikationen listas upp och delas in i krav och önskemål. En utvärdering och kategorisering av kriterier utförs och de bedöms som funktionella eller begränsande. Krav och önskemål översätts till konstruktionskriterier för att ge en konkretare bild av vad de omfattar ur tillverknings-‐ samt konstruktionssynpunkt (Johannesson et al. 2008).
2.4 Konceptframtagning Kreativa metoder nyttjas för generering av koncept, vilka är brainstormning och diskussionsmetoden. Resultat från konceptframtagningen analyseras, sållas och rankas med hjälp av elimineringsmatris och relativ beslutsmatris.
2.4.1 Diskussionsmetoden Metoden utförs i grupp och målet är att generera så många kvalitativa och nytänkande idéer som möjligt genom diskussion, där ett relevant urval av kravspecifikationens kriterier fungerar som utgångspunkt. Den väljs före andra metoder p.g.a att gruppen fördelaktigt uttrycker idéer och tankar muntlig, samt beroende på att frågeställningarna under genereringen bedöms lämpa sig bäst för diskussion. Ett ytterligare moment läggs till i slutet av genereringen i form av analogitänkande, där gruppen uppmanas att frigöra sig från alla restriktioner och formulera en fantasilösning. Information kring upplägget samt relevanta kriterier från kravspecifikationen delas med gruppen före start. Under sessionen kombineras och utvecklas idéer med hjälp av varandras kreativitet (Johannesson et al. 2008).
2.4.2 Brainstorming En brainstormning utförs i syfte att skapa ett stort antal idéer med avstamp i kravspecifikationen. Sessionen genomförs individuellt där en mängd lösningar till kravspecifikationens kriterier genereras under en kort tid. Idéerna analyseras och kombineras därefter för att hitta en gemensam
12
lösning. Idéer som framkom under diskussionsmetoden analyseras och utvecklas (Johannesson et al. 2008).
2.4.3 Visualisering av koncept Utifrån föregående idégenereringar och kravspecifikationens kriterier visualiseras koncepten i form skissmodeller för att ge en tydlig bild över dess utformning och på vilket sätt de uppfyller användarnas behov.
2.5 Konceptval En systematiskt och objektiv sållningsprocess används vid bedömning av de framtagna koncepten. Detta görs i form av en relativ beslutsmatris med viktade kriterier där de framtagna koncepten bedöms i vilken utsträckning de uppfyller kravspecifikationens kriterier. Därefter presenteras koncepten för Support Design och deras åsikter tas i beaktning. Slutligen görs ett konceptval där hänsyn tas till hela konceptvalsprocessen, se figur 2.
Figur 2. Konceptvalsprocessens olika steg.
2.5.1 Relativ beslutsmatris med viktade urvalskriterier Koncepten jämförs mot en referenslösning med hjälp av en relativ beslutsmatris enligt Pugh (Johannesson et al. 2008). Urvalskriterierna formuleras utifrån produktspecifikationen och viktas med hjälp av en viktbestämningsmatris där kriterierna parvis jämförs för en objektivare bedömning. En referenslösning i form av en sadelstol från Support Design (Perfect Lite) införs i den relativa beslutsmatrisen (figur 3 a-‐c). Utifrån urvalskriterierna görs en jämförelse om huruvida de olika lösnings-‐alternativen uppfyller kriterierna bättre (+), sämre (-‐) eller lika bra (0) som referensalternativet (Johannesson et al. 2008). Figur 3. Referenssitsen Perfect Lite från Support Design (a-‐c).
2.5.2 Avstämning med uppdragsgivare En värdering av uppdragsgivarens åsikter beaktas vid det slutliga konceptvalet. Detta görs för att erhålla ett bredare perspektiv på urvalsprocessen och för att få åsikter från personer med erfarenhet i branschen. Resultatet av den relativa beslutsmatrisen presenteras inte under mötet för att erhålla en subjektiv bedömning från Support Design.
Viktning av krav Relativ beslutsmatris
Avstämning med uppdragsgivare Val av koncept
a b c
13
2.5.3 Jämförelsematris En jämförelse av koncepten med de högsta nettovärdena från den relativa beslutsmatrisen görs med hjälp av en jämförelsematris. Matrisen baseras den relativa beslutsmatrisen enligt Pugh, som beskrivs i Johannesson et al. (2008), men anpassas för att passa projektet. Matrisen grundar sig i kriterier från kravspecifikationen som anses lämpligast att bedöma utifrån att endast betrakta skisser. Koncepten jämförs mot varandra med hänsyn till kriterierna och rangordnas från 1-‐6, där 1 är ”uppfyller kriteriet bäst” och 6 är ”uppfyller kriteriet sämst” (Johannesson et al. 2008).
2.5.4 Val av koncept En gemensam bedömning görs av resultatet från den relativa beslutsmatrisen, jämförelsematrisen samt från avstämningen med uppdragsgivaren. Störst hänsyns tas till matrisernas utfall, men uppdragsgivarens åsikter betraktas ändå som värdefulla.
2.6 Prototypframtagning och testning För att få en känsla över sittkomfort och funktion tillverkas fysiska prototyper utifrån skissmodellerna med material och verktyg från universitetets verkstad samt uppdragsgivarens fabrik. Detta görs i syfte att på ett konkretare sätt undersöka om kriterierna från kravspecifikationen är uppfyllda samt för att hitta eventuella brister i konstruktionen. Fysiska prototyper prioriteras före digitala då det medger en enklare bedömning av sittkomfort, form och storlek. Figur 4 sammanfattar de metoder som används vid prototypframtagningen (Johannesson et al. 2008).
Figur 4. Prototypframtagningsprocessens olika steg.
2.6.1 Form i cellplast Utifrån skissmodeller och antropometriska mått tas topp-‐ och sidomallar fram för varje enskilt koncept i tunn kartong, figur 5. Samtliga mallar skissas och skärs ut på vikt papper för att ge dem symmetriska egenskaper.
Figur 5. Topp-‐ och sidomall för koncept 10.
Form i cellplast Gips-‐avgjutning
Glas6iber-‐modell
Stoppning och beklädnad
Färdiga prototyper och slutliga tester
14
Styrofoam 250, som är en XPS-‐cellplast, används vid prototyp-‐framtagningen för att materialet medger en enkel och snabb bearbetning. Cellplasten limmas ihop i skikt till önskad tjocklek på godset. Toppmallarna används för att skära ut ytterkonturerna i cellplasten och sidomallarna läggs sedan runt cellplasten och ritas av för att få en symmetrisk modell (figur 6).
Figur 6. Utskuren cellplastmodell med utritad profil.
En cellplastskärare används för att skära bort det överflödiga materialet så att en grov uppskattning av sitsarnas form uppstår (figur 7).
Figur 7. Grovt bearbetad cellplastmodell.
15
Formarna provsitts av en testgrupp på fem personer under två tillfällen och testpersonernas sittställningar observeras (figur 8 a-‐b). Frågor angående testpersonernas sittupplevelse ställs och formarna förändras därefter. Modellerna provsitts en andra gång och formas om till dess att en majoritet upplever ett komfortabelt sittande och att en ergonomisk sittställning kan observeras. Formarna slipas därefter till önskad ytfinhet.
Figur 8. Testperson som prövar koncept 15 med 135 graders höftvinkel och bred stans (a). Testperson som prövar koncept 15 med 105 graders höftvinkel och smal stans (b).
2.6.2 Gipsavgjutning För att gjuta en önskad modell krävs det först att en negativ gjutform av ovansidan på cellplastmodellen framställs. För att tillverka denna modell används gips, då det medger snabb och enkel bearbetning. Som släppmedel för gipset används vaselin, som smörjs över hela cellplastsformen. Därefter varvas gipsblandningen med gipsbindor över cellplastformarna tills att godtyckliga godstjocklekar uppnås (figur 9).
a b
16
Figur 9. Gipsblandning som bränner över formen i cellplast.
2.6.3 Glasfibermodell Glasfibermattor tillsammans med polyester och en härdare används för att uppnå starka och hållbara modeller, figur 10 a-‐b. Härdare tillsätts i polyestern enligt anvisningar och därefter varvas polyesterblandningen med glasfibermattor i gipsformen tills att önskade godstjocklekar uppnås. När polyestern härdat förstärks modellerna med två tvärgående träribbor som tas fram med hjälp av en profilmall som läggs på undersidan av modellen. Ribborna sågas ut och limmas fast med polyuretan för att sedan fästas ytterligare med glasfiber och polyester. Till underredet i trä tillverkas fästplattor som gör att de färdiga prototyperna kan testas på Support Designs befintliga sadelstolar. Distanser till fästplattan tas fram i syfte att kunna justera vinkeln på sitsen när den är monterad. Slutligen spraymålas modellerna för att ge dem en enhetlig känsla.
Figur 10. Ett första lager med glasfiberväv klipps ut för att passa i gipsformen (a). Polyester penslas över glasfibern och eventuella luftbubblor avlägsnas med roller (b).
b a
17
2.6.4 Stoppning och beklädnad Stoppning väljs från Support Designs sortiment och skärs ut för att passa sitsarnas utformning och konceptbeskrivningar (figur 11 a). Därefter bestäms material för klädslar och om eventuell sömnad krävs för att de ska kunna fästas ordentligt över modellerna (figur 11 b). Dekorsömmar och andra nödvändiga sömmar sys med hjälp av Marcus Ericsson på Support Design (figur 11 c). Klädseln limmas sedan över polyetern och stiftas fast på undersidan av glasfiberkonstruktionen.
Figur 11. Polyeter som skärs ut (a). Polyetern mallas av på klädselns avigsida (b). Tygstycken sys ihop och dekorsömmar läggs på klädseln (c).
2.6.5 Färdiga prototyper och slutliga tester De färdiga prototyperna monteras på Support Designs befintliga stolar och provsitts av medarbetare på företaget. Slutliga synpunkter och analyser på utformning och sittkomfort erhålls och noteras för framtida utvecklingssyfte.
a
b
c
18
19
3. Resultat I kapitlet redovisas de resultat som produktutvecklingsprocessen genererar, från projektplanering till slutresultat.
3.1 Projektplanering En projektplan upprättas, vilken kan ses i sin helhet i bilaga 1, och används som utgångspunkt under projektet. Den består av bakgrund, mål, organisation, projektmodell, kommentarer till tidsplan, riskbedömning, dokumenthantering samt ett Gantt-‐ och WBS-‐schema.
3.1.1 WBS WBS-‐schemat ger en tydlig överblick av vilka moment som ingår i projektets olika faser och uppdateras över tid, se bilaga 1-‐2: WBS.
3.1.2 Projektmodell Projektmodellen redovisar viktiga milstolpar och grindhål samt vem som står ansvarig för att en aktivitet fullföljs. Dokumentet, som kan betraktas i sin helhet i bilaga 1, ligger även till grund för framställandet av WBS-‐ samt Ganttschemat.
3.1.3 Ganttschema Ganttschemat visualiserar och tydliggör tidsåtgången för projektets olika faser samt dess början och avslut, se bilaga 1-‐3: Ganttschema. Schemat uppdateras fortlöpande och arbetstid omfördelas mellan faserna under projektets gång.
3.1.4 Riskbedömning Miniriskanalysen (FMEA) presenterar eventuella risker och dess allvarlighetsgrad under projektets gång, se bilaga 1. De allvarligaste riskerna uppskattas till tidsbrist samt att nödvändig information saknas.
3.2 Förstudie
3.2.1 Litteraturstudie Muskuloskeletala besvär inom tandvården Muskuloskeletala sjukdomar är vanligt förekommande inom arbetslivet och förknippas ofta med felaktig kroppshållning och upprepade arbetsrörelser under en längre period (Dable et al. 2014). Studier visar att mellan 64 och 93% av arbetskraften inom tandvården någon gång har upplevt smärta, vanligast i nacken (36,3-‐60,1%) och ryggen (19,8-‐85%) (De Bruyne et al.2016), medan förekomsten av muskuloskeletala besvär i den generella befolkningen drabbar mellan 13,5-‐47% (Cimmino et al. 2011). Arbetande inom tandvården verkar ha lättare att producera smärtor och besvär, och symptomen ignoreras ofta tills de blir kroniska och orsakar permanenta skador (Kalghatgi et.al 2014).
20
Dentalbranschen som målgrupp Som i andra vårdyrken är tandvården starkt dominerad av kvinnor. Enligt statistiska centralbyrån (SCB) fanns det år 2007 totalt ca 3610 stycken kvinnliga samt 70 manliga utbildade tandhygienister. Samma studie konstaterar att det existerade en jämnare könsfördelning inom tandläkaryrket, där kvinnor år 2007 stod för 51 % av arbetskraften av totalt ca 9000 personer. SCB ser dock tydliga tendenser på en ökning av kvinnor i yrket. År 2030 prognostiseras att två tredjedelar av alla tandläkare kommer att vara kvinnor, främst beroende på att antalet män i branschen sjunker på grund av hög ålder. Den kvinnliga dominansen inom tandhygienistyrket verkar dock enligt prognoser se relativt oförändrad ut. Den yrkesgruppen inom tandvården som hade flest utövare år 2010 var tandsköterskor, med 10400 stycken, varav 100 % var kvinnor (Statistiska centralbyrån 2010). Tillgången på tandtekniker uppgick år 2012 till ca 1500 stycken, varav kvinnor stod för 54 % (Reinholdsson 2014).
Patientvård inom tandvården
Inom tandvården är muskuloskeletala organ som muskler, ligament och senor känsliga för överbelastning på grund av långa och besvärliga arbetsprocedurer (Dable et al. 2014). Långvarigt sittande arbete i stolar som inte är utformade efter ergonomiska principer har funnits vara en starkt bidragande faktor till uppkomsten av muskeltrötthet och ryggbesvär (Ergonomics and Dental Work 2012) (De Bruyne et al.2016).
Sittande arbete är vanligt förekommande inom tandvården (De Bruyne et al. 2016). En sittande arbetsställning är lämplig vid finmotoriska procedurer då positionen främjar en upprätt position av huvudet och bålen, samtidigt som den underlättar och stabiliserar rörelser av händer och armar jämfört med en stående position (Babaei et al. 2016). Ett långvarigt sittande är dock inte optimalt, utan är också en bidragande faktor till besvär i framförallt ländryggen (O´Sullivan et al. 2010). Inom tandvården är en hög belastning på ländryggsmuskulaturen vanligt förekommande och beror på att dentala procedurer ofta kräver att läkaren eller hygienisten lutar sig över patienten för att kunna utföra ingreppet ordentligt (Dable et. al 2014)( De Bruyne et.al.2016). Det är vanligt med täta patientbyten och olika typer av ingrepp, vilket erfordrar fungerande hygienrutiner. Odontologiska intuitionen i Jönköpings län uppmanar i sina hygieninstruktioner att operatörsstolen vid dagens slut ska yt-‐desinficeras för att förebygga eventuell smittoöverföring. Ett material som utav denna anledning ofta förekommer inom vårdyrken är vinyl (Svensson 2015).
21
Sittande grundat på ergonomiska principer För att undvika potentiellt smärtsamma positioner och för att främja en aktivering av bålmuskulaturen har det konstaterats att en kroppshållning där en neutral ländrygg uppnås är att föredra (O´Sullivan et al.2012). En sådan position åstadkoms genom en svag lutning framåt av ländryggen tillsammans med en liten tiltning framåt av bäckenet, dvs en svagt svankade position (De Bruyne et al.2016). Den tidigare nämnda neutrala kroppspositionen kan uppnås genom en aktivering av bålmuskulaturen, men kan vara svår att upprätthålla under en längre tid i traditionella stolar (De Bruyne et al. 2016). Detta beror på att konventionellt sittande bidrar till att kurvaturen i ländryggen plattas ut samtidigt som höften trycks bak vilket ger upphov till en högre trycklast vid ryggslutet (Harrison et al. 1999). De Bruyne et al. (2016) konstaterar att en bra hållning vid en sittande position kräver en större ansträngning från ryggmuskulaturen vilket ger mindre laster på ryggraden. En dålig hållning kräver en mindre muskelansträngning men ger större belastningar på ryggraden. Enligt Mandal (1981) kan en bra sittställning grundat på ergonomiska principer uppnås när vinkeln mellan ryggraden och låret är ca 135°, se figur 12. Höftleden är i denna position böjd 45° i förhållande till en stående position vilket gör att bakre och främre lårmuskulaturen är i avslappnat och balanserat tillstånd. Sittställningen kan betraktas som en ideal position ur ett muskuloskeletalt perspektiv och är vanligt förekommande inom ryttarvärlden (Mandal 1981). Forskning inom området visar t.ex. att ridning kan öka rörligheten och minska smärta hos personer med ryggproblem (Kallenberg 2015). Figur 12. Person sittandes med en höftvinkel på 135°.
22
För att rymma en öppen höftvinkel (>90°) vid sittande aktiviteter krävs det att sitsen går att tilta framåt. På grund av den eftersträvade lutningen på sitsen behöver den ha ett horisontellt frontparti eller vara klädd i ett material med hög friktion för att undvika att användaren glider av (Corlett 1999) (De Bruyne et al.2016). En stol som kan ge upphov till en mer neutralt sittande kroppshållning är sadelstolen, som har en liknande konkav/konvex sits som en hästsadel och gränslas på samma sätt (Babaei et al 2016) (Annetts et al 2012). Forskning visar att användandet av en sadelstol ger en större vinkel mellan bröstet och låret, vilket leder till en mer neutral position för höften och en naturligare ryggkurvatur (De Bruyne et al.2016) (Dable et al. 2014) (Annetts et al. 2012). Inom dentalbranschen är stolen ofta försedd med hjul och följdverkan av att stolen gränslas gör att användaren enkelt i sittande position kan använda benen för att ta sig runt i rummet. En annan positiv sidoeffekt av sitsar som inte ger punktlaster vid låren är att risken för att nerver kommer i kläm minskar och att blod i baksida lår och knäveck kan flöda bättre på grund av att benen kan röra sig fritt (Ergonomics and Dental Work 2012). Antropometri Med antropometri menas läran om kroppsmåtten och avser mätningar av storlek, vikt och proportioner av den mänskliga kroppen (Mandal 1981) (Hanson et al. 2009). Begreppet design for all är ett vanligt begrepp inom antropometrin och är en designfilosofi som syftar till att en produkt ska kunna tillämpas och vara tillgänglig för så många som möjligt (EDID Stockholm Declaration 2004). Ur ett konkret perspektiv kan målsättningen för att uppfylla en sådan filosofi vara att produkten på ett komfortabelt sätt ska kunna användas av 90% av befolkningen. För de personerna i den mest (>95%) respektive minst (<5%) avvikande percentilen krävs individuella anpassningar (Bjurvald och Peterson 1998). Babaei et al. (2016) menar att dimensionerna som krävs för att utforma en sits finns att hitta inom antropometrin och de viktigaste måtten är; höftbredd, sittdjup och underbenslängd (avståndet mellan fotsulan och baksida lår vid sittande position). Hanson et al. (2009) har utfört en studie där kroppsmätningar av totalt 367 personer har genomförts, 105 män och 262 kvinnor. Studien visar att kvinnor i sittande position i genomsnitt har en höftbredd på 415 mm och en längd mellan rumpan och knävecket (sittdjup) på 477 mm. För män i samma sittande position uppmättes höftbreddens medelvärde till 391 mm och sittdjupet till 495 mm (figur 13).
23
Figur 13. Illustration av arean som bildas mellan höftbredden och sittdjupet för en genomsnittlig kvinna respektive man vid sittande ställning. Medelarea för kvinnor som utgörs av höftbredden och sittdjupet (a). Medelarea för män som utgörs av höftbredden och sittdjupet (b). Jämförelse av medelarean för kvinnor och män (c). Enligt antropometriska mätningar har kvinnor alltså i genomsnitt en större höftbredd än män om man inkluderar den mjuka vävnaden runt höfter, lår och rumpa vid sittande position. I samma studie av Hanson et al. (2009) utfördes även mätningar av underben (fotsula till knäveck). Resultatet visar att medellängden för kvinnor och män är 447 mm respektive 485 mm.
Harrison et al. (2009) menar att den största belastningen vid en sittande position tas upp av sittknölarna, vilka är två utstående benpartier i nedre delen av bäckenbenet. Vid en konventionellt sittande ställning överförs approximativt 65% av kroppsvikten ned till sittdynan genom sittknölarna (Babei et al. 2016). Chen och Yang (2016) utförde 2016 en studie där avståndet mellan sittknölarnas centrum undersöktes på 15 kvinnor och 15 män. Studien visar att kvinnor i genomsnitt har ett avstånd på 135,2 mm och män ett avstånd på 119.6 mm, en skillnad på 15,6 mm.
3.2.2 Marknadsinventering En kartläggning av uppdragsgivarens konkurrenter utförs genom besök hos återförsäljare, informationsinsamling via internet samt en vistelse på Stockholm Furniture & Light Fair den 8 februari 2017. Under mässan besöks konkurrerande företags montrar och en mängd olika sadelsitsar testas och granskas.
Viktiga resultat från litteraturstudien En öppen höftvinkel på ca 135° är att föredra ur ett ergonomiskt perspektiv. En neutral ländryggskurvatur är att föredra ur ett ergonomiskt perspektiv. Viktigt med ett materialval som medger enkel desinfektion Antropometriska mått att ta hänsyn till: höftbredd kvinnor: 415 mm. Sittknölar kvinnor: 135,2 mm. Höftbredd män: 391 mm. Sittknölar män: 119,6 mm.
Kvinnor
a
Män
b
c
<−−−−− 415 mm −−−−−> <−−−−−391 mm−−−−−>
<−−−− 477 mm
−−−−−−>
<−−−−− 495 mm−−−−−>
24
Ett företag presenterar en stol med en delad sits som gör att bredden på sadeln kan justeras. Stolar med urtagning för genitalierna observeras (figur 17) samtidigt som det finns sitsar med ett aningen högre ryggparti (figur 14) samt modeller som medger snäva sluttningsmöjligheter för låren (figur 15). Enligt återförsäljare börjar små sitsar bli allt populärare, vilket även intervjun med Olle Söderlind styrker (figur 16). Olika hårdheter och material observeras där skinn och vinyl är vanligt förekommande.
Figur 14. Sits med högre ryggparti. Figur 15. Sits med snäv sluttning på låren. Figur 16. Liten sits med enkel design. Figur 17. Sits med urtag för genitalierna.
Viktiga resultat från marknadsinventeringen En uppfattning om vad som finns på marknaden erhålls, vilket underlättar för arbetet med hitta en utformning som skiljer sig från konkurrenternas.
25
3.2.3 Intervjuer och observationer Olle Söderlind, ergonom vid Ergonomicenter i Karlstad
Olle Söderlind, leg. ergonom berättar att alla inom tandvården i landstinget Värmland har möjlighet att välja sina egna arbetsstolar. Han ser tendenser till att allt fler inom tandvården är angelägna om att ha stolar som är individanpassade, från sitsens utformning till okonventionella färg-‐ och materialval. Han tror detta beror på att dentala arbetsplatser i regel ser ”tråkiga” ut vilket gör att personalen söker efter att göra den mer personlig.
I linje med tidigare litteraturstudie bekräftar Olle Söderlind att de vanligaste arbetsskadorna kan lokaliseras till rygg, nacke och axlar, men även till bäckenet. Tandvårdspersonal har uppgett för honom att de har upplevt besvär kring bäckenpartiet och anledningen förmodas vara ett långvarigt sittande på breda sadelstolar. Han har även sett exempel på tandvårdspersonal som talat om besvär kring tryck på genitalierna vid användning av konventionella sadelstolar. Detta anser han bero på en ojämn tryckfördelning från kroppen ned till sitsen, d.v.s. att det uppstår förhöjda lokala punklaster kring genitalierna hos personen.
Person 1, privattandläkare i Kristinehamn Observationen pågår under ett patientbesök på 40 minuter. Tandläkaren sitter på en sadelstol av märket RH med tillhörande ryggstöd (figur 18 b-‐d). Ryggstödet används aldrig och stolens inställningar är oförändrade under hela observationen. På grund av frånvaron av en tandsköterska rör sig tandläkaren ofta runt patienten med hjälp av hjulen på stolen. Under stora delar av ingreppet sitter han relativt bredbent och långt fram på sitsen med en öppen höftvinkel (figur 18 a). Sittpositionen förändras sällan och en relativt krökt ländryggskurvatur noteras under hela observationen.
Figur 18. En relativt bredbent men hopsjunken arbetsposition (a). Operatörsstolen av märket RH som används av Person 1 (b-‐d).
a b
c
d
26
Under intervjun uppskattar han att andelen sittande arbete är 75% under en hel arbetsdag. Samma sittställning kan ibland bibehållas i över två timmar, men det är sällan. Den i särklass vanligaste sittpositionen är en lätt framåtlutad ställning där han sitter nära patienten. Han upplever inga besvär eller ojämn belastning med sin nuvarande sits. Person 2, tandläkare vid Folktandvården i Kristinehamn Observationen pågår under två patientbesök på sammanlagt 40 minuter och tandläkaren sitter under hela proceduren på en Salli Multiadjuster (figur 19 b-‐d). En relativt hopsjunken arbetsställning noteras och han sitter med en relativ normal bredd mellan benen (Se figur 19 a). Han sitter lågt i förhållande till övriga observationsobjekts relativa stolshöjder. Sitsen medger en öppen höftvinkel, är ej tiltad framåt och en neutral ländryggskurvatur noteras aldrig under observationen. Tandläkaren uppger vid intervjun att hans nuvarande sadel känns aningen hård, men i övrigt fungerar bra. Ett byte från en sadelstol med rörlig sits till en fast hade skett några månader innan intervjutillfället och berodde på att han gled i sidled på sitsen och därmed fick en sned arbetsposition.
Figur 19. Arbetsposition med en normalbred stans mellan benen (a). Operatörs-‐stolen Salli Multiadjuster som används av Person 2 under observationstillfället (b-‐d).
Person 3, tandläkare vid Folktandvården i Kristinehamn
Intervju utan möjlighet till observation utförs. Person 3 uppger att denne tidigare suttit på en stor sits, men bytt till en mindre modell på grund av att rörligheten i operationssalen hämmades av storleken på sitsen. De två operationssalarna som observeras vid Folktandvården i Kristinehamn upplevs som trånga av samtliga observationsobjekt. Person 3 uppger att stolsinställningar ofta justeras beroende på vilket ingrepp som ska utföras.
a b
c
d
27
Person 4, tandhygienist vid Folktandvården i Kristinehamn Observationen utförs under två patientbesök med en total tid på 40 minuter. Under ingreppen sitter hon på en Salli Swingfit med rörlig sits (figur 20 b-‐d). En ståsittande ställning och en bibehållen svank noteras under den största delen av observationstiden (figur 20 a). En bredbent sittställning observeras och hon rör sig ofta runt patienten för att komma åt bättre. Person 4 uppger att hon upplever besvär i både nacke och rygg och är övertygad om att det är arbetsrelaterat. Hon uttrycker att hennes stol känns hård och upplever ibland smärta vid sittknölarna.
Figur 20. En ståsittande och relativt bredbent arbetsposition (a). Operatörsstolen Salli Swingfit som används av Person 4 under observationstillfället (b-‐d).
Person 5, tandhygienist vid Folktandvården i Kronoparken Intervju utan möjlighet till observation utförs med Person 5. Hon sitter på en sadelstol från märket Bambach (figur 21 a-‐c). Inga besvär med varken kroppen eller stolen uttrycks under intervjun. Enligt intervjuobjektet påpekar ofta kollegor som prövar stolen att de upplever smärtor vid insida lår p.g.a. av sitsens bredd.
Figur 21. Sadelstol av märket Bambach, som används av Person 5 (a-‐c).
a b
a b
c
d
c
28
Person 6, tandsköterska vid Folktandvården i Kristinehamn Studien pågår under två patientbesök med en sammanlagd tid av 50 minuter och tandsköterskan sitter till och från på en Salli Multiadjuster (figur 22 b-‐d). En ståsittande ställning med bibehållen svank och öppen höftvinkel observeras (figur 22 a). Ett mycket bredbent sittande samt en öppen höftvinkel noteras under stora delar av observationen. Vid intervjun uppger personen att hon aldrig upplevt några arbetsrelaterade besvär, trots att hon har arbetat inom tandvården i över 30 år. Hon uppger att hennes nuvarande sits känns hård, men att det inte bidrar till problematik.
Figur 22. En nästan ståsittande och bredbent arbetsposition (a). Operatörsstolen Salli Multiadjuster om används av Person 6 under observationstillfället (b-‐d).
Person 7, tandläkare vid Folktandvården Haga
Observationen pågår under ett patientbesök på 15 minuter och tandläkaren sitter under tiden på en operatörsstol av märket Ergonova, med två stycken armstöd (figur 23 a-‐c). En lågt sittande och bredbent position observeras samtidigt som en naturlig ländryggskurvatur inte bevaras under ingreppet. Observationsobjektet har tidigare upplevt axel-‐ samt ryggproblem och tror att det är arbetsrelaterat. Person 10 har tidigare suttit på en mer skålformad operatörsstol med halkigt material, vilket medförde glidning vilket i sin tur gav upphov obekväma arbetspositioner.
Figur 23. Operatörsstol av märket Ergonova som används av Person 7 (a-‐c).
a
a b
b
c
d
c
29
Person 8, tandsköterska vid Folktandvården Haga Observationen pågår under ett patientbesök på 15 minuter och tandsköterskan sitter under perioden på en Support Design Perfect Lite Hybrid (figur 24 a-‐c). En naturlig ländryggskurvatur bibehålls aldrig och ett relativt bredbent sittande noteras. Observationsobjektet har tidigare haft problem med axlar, nacke och rygg och tror att det är arbetsrelaterat. Hon upplever däremot inga problem med sin nuvarande sits.
Figur 24. Support Design Perfect Lite Hybrid som används av observationsobjektet (a-‐c). Person 9, tandsköterska vid Folktandvården Haga
Intervju utan möjlighet till observation utförs med person 9. Hon har tidigare under en lång period suttit på en bred sadelsits och upplevt problem i hela kroppen som hon befarar vara arbetsrelaterade. Efter en operation av bäckenbenet rekommenderades hon av en ergonom att byta till en plattare operatörsstol av märket Ergonova och upplever idag inga besvär.
Person 10, tandhygienist vid Folktandvården Haga
Observationen pågår under ett patientbesök på 15 minuter och personen sitter på stolen Support från Support Design. En nästan 90 gradig vinkel mellan låren och bröstet noteras och en naturlig ländryggskurvatur observeras aldrig under patientbesöket. Personen byter ofta arbetsposition och sitter bredbent.
Person 11, tandsköterska vid Folktandvården Haga Intervju utan möjlighet till observations utförs med Person 11, som anser att sin nuvarande sits är bekväm och funktionell (figur 20 a-‐c). En viktig faktor till det menar hon är det högfriktionsmaterial som sitsen är klädd i.
Figur 25. Operatörsstol som används av Person 11 under observationstillfället (a-‐c).
a
a b
b
c
c
30
Person 12, tandhygienist Brotandläkarna i Kristinehamn Observationen pågår under ett patientbesök på 20 minuter och tandhygienisten sitter under tiden på en Support Design Perfect Classic (figur 26 b-‐d). En låg och relativt bredbent sittposition observeras under hela patientbesöket (figur 26 a). Hon uppger att hon upplevt problem i axlar, ländrygg och nacke och tror att det är arbetsrelaterat. Hon har tidigare suttit på en sits med skålad utformning men fått lov att byta p.g.a att hon gled ned i en obekväm arbetsposition. Nu sitter hon på en sadelstol, men upplever ibland stelhet i bäckenpartiet. Hon har uppsökt läkare för att knäcka rätt bäckenet efter bytet till sadelsits.
Figur 26. En lågt sittande arbetsposition (a). Operatörsstolen Support Design Perfect Classic om används av Person 12 under observationstillfället (b-‐d).
Person 13, tandläkare Brotandläkarna i Kristinehamn Observationen pågår under ett patientbesök på 20 minuter och tandläkaren sitter på en Support Design Perfect Classic (figur 27 b-‐d). En ståsittande ställning noteras med en god hållning på ryggen (figur 27 a). Hon sitter relativt bredbent och rör sig minimalt runt om i rummet. Person 13 uppger att hon länge har haft problem med ländryggen och tror det beror på sin tidigare mer traditionella stol som hade ett halkigt material som gjorde att hon gled ned i dåliga arbetspositioner. Person 13 har tidigare även testat en bredare variant av sadelstol, vilket medförde smärtor runt om bäckenet efter en längre tids användning.
a b
c
d
31
F Figur 27. Ståsittande och relativt bredbent arbetsposition (a). Operatörs-‐stolen Support Design Perfect Classic som används av Person 13 under observationstillfället (b-‐d).
Person 14, tandsköterska Brotandläkarna i Kristinehamn Observationen pågår under 20 minuter och personen sitter på en Support Design Perfect Classic (figur 28 b-‐d). En stor höftvinkel och en bredbent arbetsställning noteras och Person 14 har en bibehållen ländryggskurvatur under stora delar av ingreppet (figur 28 a). Hon uppger att hon tidigare haft ont i höften och i axlarna och tror det är arbetsrelaterat. Hon har tidigare suttit på en stor sadelsits men nu bytt till en mindre.
Figur 28. Ståsittande position med smal benbredd (a). Operatörsstolen Support Design Perfect Classic som används av Person 14 under observationstillfället (b-‐d).
a
b
b
a
c
d
c
d
32
Person 15, tandhygienist Brotandläkarna i Kristinehamn Observationen pågår under ett patientbesök på 20 minuter och tandhygienisten sitter på en Salli Multiadjuster (figur 29 b-‐d). En relativt låg arbetsställning noteras (figur 29 a) och en bibehållen ländryggskurvatur kan inte upprätthållas under längre perioder. Personen rör sig ofta runt om i rummet och ett bredbent sittande noteras. Personen upplever inga besvär med sin nuvarande sits.
Figur 29. En bredbent och ståsittande arbetsposition (a). Operatörs-‐stolen Salli Multiadjuster som används av Person 15 under observationstillfället (b-‐d).
Analys av observationer och intervjuer Arbetet utförs ofta i trånga operationssalar.
Majoriteten arbetar i bredbenta sittställningar.
Det förekommer arbetspositioner med smalare stans mellan benen.
Majoriteten arbetar i en ståsittande arbetsställning
Det förekommer lägre och mer sittande arbetspositioner.
Tandvårdspersonal uppger att de har upplevt punklaster när de sitter.
Sitsens klädsel är av stor vikt för att kunna upprätthålla en god hållning.
a b
c
d
33
3.3 Produktspecificering De viktigaste resultaten från förstudien analyseras och redovisas i form av en kravspecifikation med 15 kriterier, se tabell 2. Kravspecifikationens kriterier är uppdelade i krav och viktade önskemål.
3.3.1 Viktning av önskemål Viktning av önskemål (A-‐I) sammanställs i tabell 1. Önskemål med högt w anses vara viktigare än de med lågt w.
Tabell 1. Viktbestämningsmatris
Önskemål A B C D E F G H I Sum Tot w
A
Ger möjlighet för ett normal-‐brett sittande
-‐ 0,3 0,5 0,5 0,5 1 0,5 0,3 0,7 4,3 0,12 8
B
Ger möjlighet för ett bredbent sittande
0,7 -‐ 0,7 0,7 0,5 1 0,7 0,5 0,7 5,5 0,15 10
C Materialval som motverkar glidning
0,5 0,3 -‐ 0,7 0,3 1 0,3 0,3 0,7 4,2 0,11 7
D Estetiskt tilltalande 0,5 0,3 0,3 -‐ 0,3 0,7 0,5 0,3 0,5 3,4 0,09 5
E Motverkar att punktlaster uppstår
0,5 0,5 0,7 0,7 -‐ 1 0,7 0,5 0,7 5,3 0,15 10
F Tar hänsyn till antro-‐pometriska mått
0 0 0 0,3 0 -‐ 0,3 0 0,3 0,9 0,03 2
G Medger komfort vid sittande aktiviteter
0,5 0,3 0,7 0,5 0,3 0,7 -‐ 0,3 0,7 4,0 0,11 7
H Medger komfort vid ståsittande aktiviteter
0,7 0,5 0,7 0,7 0,5 1 0,7 -‐ 0,7 5,5 0,15 10
I Tillverknings-‐vänlig 0,3 0,3 0,3 0,5 0,3 0,7 0,3 0,3 -‐ 2,9 0,08 5
Tot 36 1
34
3.3.2 Kravspecifikation Kriterier uppdelade i krav och viktade önskemål (1-‐10) sammanställs i tabell 2. Samtliga kriterier bedöms som funktionella eller begränsande och översätts till konstruktionskriterier i den högra kolumnen.
Tabell 2. Kravspecifikation med konstruktionskriterier
Kriterium Ö.mål = Ö (1-‐10) Krav = K
Funk = F Begr = B Konstruktionskriterier
Medger avlastning för tandvårdspersonal K F En sits som passar i dentalbranschen
Sitsstorlek som medger flexibilitet i trånga operationssalar
K F Ej större än vad som krävs för ett komfortabelt sittande
Bidrar till åstadkommandet av en neutral ländryggskurvatur
K F Göra det enkelt att upprätthålla en rygg-‐ mot lårvinkel på ca 135°. Komfortabel i ett lutande tillstånd
Ger möjlighet för ett normalbrett sittande Ö, 8 F Komfortabelt avlastande utformning
för låren vid normalbrett sittande
Ger möjlighet för ett bredbent sittande Ö, 10 F
Komfortabelt avlastande utformning för låren vid ett bredbent sittande
Medger komfort vid sittande aktiviteter Ö, 7 B
Rätt egenskaper och tjocklek på stoppning. Jämnt avlastande sittyta vid sittande arbete
Medger komfort vid ståsittande aktiviteter Ö, 10 B
Rätt egenskaper och tjocklek på stoppning. Jämnt avlastande sittyta vid ståsittande arbete
Motverkar att punklaster uppstår vid användandet Ö, 10 B
Rätt egenskaper och tjocklek på stoppning. Jämnt avlastande sittyta vid både sittande och ståsittande arbete
Materialval som medger enkel desinfektion
K B Lätt att torka av och hålla hygienisk.
Materialval som motverkar gliding
Ö, 7 B Material som motverkar glidning, även vid påtagligt framåtlutad sits
Äger unika designattribut K F Ej likna konkurrenter
Estetiskt tilltalande Ö, 5 B Sömmar, materialval, utformning
Tar hänsyn till antropometriska mått Ö, 2 B
Höftbredd kvinnor: 415 mm Sittknölar kvinnor: 135,2 mm Höftbredd män: 391 mm Sittknölar män: 119,6 mm
Tillverkningsvänlig Ö, 5 F Standardkomponenter, mekanismer, materialval
Passar til Perfect Lite´s befintliga infästning för sitsen samt reglage
K B Specifik hålbild för montering av sadel. Designen får inte försvåra intsällningen av stolen
35
3.4 Konceptframtagning Kapitlet avser redovisning av resultat från idégenereringsprocesser samt visualisering av framtagna konceptlösningar.
3.4.1 Diskussionsmetoden Metoden utförs med fem ingenjörsstudenter från Karlstads universitet och som underlag används utvalda kriterier ur kravspecifikation, tabell 3. Kriterierna som väljs anses relevanta och enkla att föra en diskussion kring. Idéer som framkommer under generering betraktas i tabell 4. Tabell 3. Utvalda kriterier ur kravspecifikationen
Kriterium Ö.mål= Ö (1-‐10) Krav = K
Funk = F Begr = B
Ger möjlighet för ett normalbrett sittande Ö, 8 F
Ger möjlighet för ett bredbent sittande Ö, 10 F
Medger komfort vid sittande aktiviteter Ö, 7 F
Medger komfort vid ståsittande aktiviteter Ö, 10 B
Motverkar att punklaster uppstår Ö, 9 B
Tabell 4. Koncept 1-‐5, som genereras ur diskussionsmetoden Koncept Beskrivning
1 Sits inspirerad av cykelsadlar
2 Sits inspirerad av Support Designs formspråk och varumärke
3 Sits med seat-‐up funktion som följer användarens rörelser
4 Sits med ett fjädersystem som gör att sitsen anpassar sig efter användarens sittbredd
5 Sits med viskoelastisk polyeter i utvalda partier där behovet är störst
3.4.2 Brainstorming Den fullständiga kravspecifikationen och de uppkomna idéerna från diskussionsmetoden används som utgångspunkt för brainstormingen. Resultatet kan betraktas i tabell 5.
36
Tabell 5. Koncept 6-‐15, som genererades ur brainstorming Koncept Beskrivning
6 Sits helt tillverkad i viskoelastisk polyeter som anpassar sig efter användarens kropp och därefter återgår till ursprunglig form
7 Sits med utfällbara/justerbara delar som möjliggör individanpassning genom vridande rörelse
8 Sits med utfällbara/justerbara delar som möjliggör individanpassning genom tryckande rörelse
9 Sits med neutral utformning med tryckavlastande uttag för genitalia
10 Sits med hälften traditionell stoppning och hälften memory foam
12 Sits med utvalda partier som går att pumpa upp 12 Sits som har designinslag från olika typer av modeller 13 Sits som är cylinderformad 14 Sits med neutral utformning med sömnad i fokus 15 Sits som har en cirkulär utformning
3.4.3 Visualisering av koncept Resultat från idégenereringsmetoderna analyseras och översätts till 15 olika konceptlösningar. Kriterier från kravspecifikationen som samtliga sitsar har för avsikt att uppfylla är att de medger avlastning och flexibilitet för tandvårdspersonal i trånga operationssalar och kan kläs i material som enkelt kan desinfekteras. Koncepten har även olika grad av unicitet och samtliga kan konfigureras så att de passar till Support Designs sadelsstol Perfect Lite´s befintliga infästning och reglage. Kriterier som kräver att prototyptester utförs för att helt fastställa om de uppfylls är ”bidrar till åstadkommandet av en neutral ländryggskurvatur” och ”motverkar att punklaster uppstår vid användning”. Övriga kriterier uppfylls, uppfylls delvis eller uppfylls inte av de olika koncepten, vilket klargörs i konceptbeskrivningarna nedan:
Koncept 1 En liten och smidig sits inspirerad av cykelsadlar. Den smala fronten ger användaren möjlighet till ett bredbent och ett normalbrett sittande vid både sittande och ståsittande aktiviteter.
37
Koncept 2 En lite större kupformad sits med något sluttande lårpartier och stegrande bakparti. Sitsen ger användaren möjlighet att sitta med normalbred stans och lämpar sig väl vid sittande-‐ och möjligtvis ståsittande arbete.
Koncept 3 En liten och smidig sits med en neutral utformning för att passa så många som möjligt. Sitsens sidopartier kan tiltas i önskad vinkel och det fasta mittpartiet fungerar som stöd mot glidning. Detta gör att användaren kan sitta både bredbent och normalbrett vid stående samt ståsittande arbete.
Koncept 4 En liten sits inspirerad av hästsadlar. Sitsen är försedd med ett fjäder-‐system vilket gör att sistens storlek individanpassar sig efter användaren. Fjäderns hårdhet är justerbar. Sitsens smala utformning lämpar sig väl för en normalbred och bred stans för både sittande och ståsittande arbete. ståsitde
38
Koncept 5 En liten och neutral sits med avlastande inslag från en traditionell sadelsits vid låren. Sitsen är försedd med viskoelastisk polyeter (memory foam) vid låren och vid sittknölarna för att motverka att punklaster uppstår. De sluttande sidopartierna medför att användaren har möjlighet till ett bredbent sittande såväl som ett normalbrett.
Koncept 6 En enkel och mjuk sits i viskoelastisk polyeter som anpassar sig efter användarens behov och motverkar att punklaster uppstår. Sitsen är utformad för att ge bra avlastning för sittande arbete, eventuellt även för ståsittande. Det viskoelastiska materialvalet och den neutrala utformningen bör ge användaren god avlastning vid bredbent och normalbrett sittande.
Koncept 7 En sits som blandar neutral utformning med låravlastande egenskaper från sadelstolar, vilket ger användaren möjlighet till normalbrett och bredbent sittande vid ståsittande och sittande arbete. Sitsens storlek kan justeras med hjälp av ett reglage mellan sidopanelerna.
39
Koncept 8 En sits som blandar neutral utformning med låravlastande egenskaper från sadelstolar, vilket ger användaren möjlighet till normalbrett och bredbent sittande vid ståsittande och sittande aktiviteter. Sitsens storlek kan anpassas genom att en knapp på vardera lårparti hålls in samtidigt som sitsens sidor justeras uppåt eller nedåt.
Koncept 9 En liten och neutralt utformad sits med tryckavlastande urtag för kroppens anatomi. Sitsen lämpar sig vid sittande aktiviteter, eventuellt vid ståsittande. Sitsen uppmanar till ett bredbent och normalbrett sittande.
Koncept 10 En liten och neutral sits försedd med ett övre lager i memory foam-‐material, samt ett undre lager i mer traditionell polyeter. Istället för starkt sluttande sidopartier ska den viskoelastiska polyetern forma sig efter användaren för att på så sätt passa olika sittställningar. Lämpar sig vid sittande arbete och med stor sannolikhet vid ståsittande.
40
Koncept 11 En liten och neutralt utformad sits med en tydlig upphöjning i fronten och snävt lutande sidopartier för att möjliggöra ståsittande arbete och undvika glidning. Ett normalbrett och bredbent sittande bör vara möjligt. Sitsen är försedd med ett system som gör att sitsen utformning/hårdhet kan justeras med hjälp av luftkuddar anslutna till en pump.
Koncept 12 Ett hybridkoncept mellan en cykelsadel och en traditionell sadelsits. Den smala fronten och den lilla sittytan möjliggör ett bredbent och normalbrett sittande vid både sittande och ståsittande arbete. Koncept 13 En sits vars utformning liknar en ihålig elliptisk cylinder. Med rätt materialval kan sitsens storlek och form anpassa sig efter användarens vikt och antropometriska mått genom att den sviktar. Konceptet kan även förses med en ställbar fjäder för att få rätt sviktegenskaper. Samtliga sittegenskaper bör testas.
41
Koncept 14 En sits med neutral utformning och med sömnad för att förstärka uniciteten. Lutande sidopartier gör att användaren kan sitta bredbent och normalbrett vid sittande arbete och eventuellt vid ståsittande arbete. Koncept 15 En liten och smidig sits med en helt cirkulär botten och starkt sluttande sidopartier som möjliggör en bredbent och normalbred användning vid både sittande och ståsittande aktiviteter.
42
3.5 Konceptval
3.5.1 Relativ beslutsmatris med viktade urvalskriterier I tabell 6 jämförs koncepten med referenssitsen Perfect Lite från Support Design med hänsyn till kravspecifikationen. Kriterier som betraktas som krav ges en vikt på 10, resterande kriterier är önskemål och viktas i kap 3.3.1. Koncepten som får högst nettovärde är 5, 7, 8, 10 och 15. Koncepten med lägst nettovärde är 2, 9, 13 och 14. Tabell 6. Relativ beslutsmatris med viktade urvalskriterier
Kriterium Vikt Koncept
Ref. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
Medger avlastning för tandvårdspersonal 10
REFERENSLÖ
SNING
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Sitsstorlek som medger flexibilitet i trånga operationssalar
10 + -‐ 0 0 0 0 0 0 0 + + + -‐ 0 +
Bidrar till åstadkommandet av en neutral ländryggskurvatur
10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Ger möjlighet till ett bredbent sittande
9 0 -‐ 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Ger möjlighet till ett normalbrett sittande
7 0 + 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -‐ 0 0
Medger komfort vid sittande arbete 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Medger komfort vid ståsittande arbete 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Motverkar att punklaster uppstår 9 0 0 0 0 + + + + 0 + + 0 + 0 +
43
Forts. Tabell 6. Relativ beslutsmatris Materialval som medger enkel desinfektion 10
REFERENSLÖ
SNING
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Materialval som motverkar glidning
10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Äger unika designattribut 10 0 0 + + + 0 + + 0 + 0 0 + 0 +
Är estetiskt tilltalande 5 0 0 + + + + + + 0 0 0 0 0 0 0
Tar hänsyn till forskning kring antropometriska mått
2 + 0 0 0 + + + + 0 + + 0 + 0 +
Tillverkningsvänlig 5 0 0 -‐ -‐ 0 0 0 0 0 0 -‐ 0 -‐ 0 0
Passar till stolen Perfect Lite´s befintliga infästning och reglage
10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Summa + 12 7 15 15 26 16 26 26 0 30 20 9 21 0 30
Summa 0 13 12 12 12 11 11 10 11 15 11 9 14 9 15 11
Summa -‐ 0 18 5 5 0 0 0 0 0 0 5 0 21 0 0
Nettovärde 0 12 -‐11 10 10 26 16 26 26 0 30 15 9 0 0 30
Rangordning 8 5 9 6 6 2 3 2 2 8 1 4 7 8 8 1
44
3.5.2 Möte med uppdragsgivare De framtagna koncepten presenteras och motiveras för Support Design för att skapa diskussion kring de olika idéerna. Koncept 5,7,10 och 13 bedöms vara av störst intresse för Support Design.
3.5.3 Jämförelsematris Koncepten med högst nettovärde från beslutsmatrisen (5, 7, 8, 10, 15) samt koncept 13, som Support Design visar intresse för, jämförs med varandra i tabell 8. Jämförelsen grundar sig i kriterier från kravspecifikationen som anses möjliga att bedöma endast utifrån att betrakta skisser. Koncepten rangordnas från 1-‐6, där 1 är ”uppfyller kriteriet bäst” och 6 är ”uppfyller kriteriet sämst”. Konceptet med lägst summa anses uppfylla kriterierna i störst omfattning.
Tabell 7. Jämförelsematris
3.5.4 Val av koncept Med hänsyn till den relativa beslutsmatrisen, åsikterna från Support Design och jämförelsematrisen bedöms koncept 5,7,10,15 vara av störst intresse för vidare prototyptillverkning och testning. Koncept 13, som Support Design visar intresse för, sållas bort på grund av lågt nettovärde från beslutsmatrisen och på grund av rangordningen i jämförelsematrisen. På grund av likheterna i koncept 7 och 8 får de samma nettovärde i den relativa beslutsmatrisen. Koncept 7 anses ändå vara mer estetiskt tilltalande på grund av den lite nättare utformningen och går därför vidare. De vinnande koncepten kan betraktas nedan:
Koncept 5
Kriterier Koncept 5 7 8 10 13 15
Äger unika designattribut 3 2 2 5 1 4 Ger möjlighet till ett bredbent sittande 2 3 3 4 5 1 Medger komfort vid ståsittande arbete 3 2 2 4 5 1 Medger komfort vid sittande arbete 2 3 3 1 5 4 Är estetiskt tilltalande 4 1 2 3 5 6
Summa 14 11 12 17 21 16 Rangordning 3 1 2 5 6 4
45
Koncept 7
Koncept 10
Koncept 15
3.6 Prototypframtagning och testning I kapitlet redovisas resultatet av framtagningen för cellplastformar, gipsavgjutningar, glasfibermodeller samt slutliga prototyper för de valda koncepten.
3.6.1 Form i cellplast Under observation provsitts samtliga cellplastmodeller av en testgrupp på fem personer under två tillfällen. Modellerna testsits i två olika höjder, en sittande och en ståsittande arbetsställning, där testpersonerna sitter ca 30 sekunder per ställning. Sitthöjden ställs in individuellt för att passa samtliga testare. Följande frågor baserade på kravspecifikationens kriterier ställs till testarna i de två olika sittställningarna:
• Upplever du någon punktbelastning? • Ger modellen dig möjlighet att sitta både normal-‐ och bredbent? • Finns det tendenser till att du glider av?
46
Parametrar som observeras under provsittningen är testobjektens ländryggskurvatur och hur bredbent personerna sitter. Testobjektens synpunkter noteras och obekväma partier markeras ut för att sedan formas om och testas en andra gång. Nya eventuella synpunkter noteras och modellerna förändras en sista gång. Testresultaten och de slutliga cellplastformarna kan betraktas nedan:
Koncept 5
Under den första provsittningen av koncept 5 (figur 30 a-‐b) upplever majoriteten en punktbelastning vid sittknölarna, vilket markeras ut och formas om. Samtliga testare känner att sitsen ger möjlighet för både ett normal-‐ och bredbent sittande i de två olika sittställningarna (sittande och ståsittande). Tre personer upplever att de var nära på att glida ned i ståsittande ställning, vilket åtgärdas genom att sitsen ges en konkavare profil. Den andra provsittningen resulterar i att en majoritet inte upplever något av tidigare beskrivna problem. En neutral ländryggskurvatur observeras i ståsittande ställning.
Figur 30. Slutlig cellplastmodell av koncept 5 efter slutförda tester (a-‐b).
Koncept 7 Majoriteten av testpersonerna upplever att de sitter inte sitter bekvämt med normalbred stans i båda sittställningarna på koncept 7 (figur 31 a-‐b). Samtliga testare känner av punktbelastningar vid undersidan av låret när de sitter bredbent och en av testpersonerna känner tryck över genitalierna. En ergonomisk hållning observeras för majoriteten och ingen glidning upplevs. Storleken på sitsen anses vara aningen tilltagen i det bakre partiet. Beslut tas om att utveckla en ny modell där ovanstående synpunkter tas i beaktning.
a b
47
Figur 31. Slutlig cellplastmodell av koncept 7 efter slutförda tester (a-‐b). Koncept 7.1 Resultatet från testsittningen av koncept 7 tillämpas i utformningen av koncept 7.1 (figur 32 a-‐b). Den första provsittningen resulterar i att en majoritet upplever att de kan sitta med normal benbredd samt med bred stans, utan att varken glida av eller känna av några punktbelastningar. En neutral ländrygg observeras i ståsittande ställning för majoriteten av testpersonerna.
Figur 32. Slutlig cellplastmodell av koncept 7.1 efter slutförda tester (a-‐b). Koncept 10 Majoriteten upplever punkbelastningar över sittknölar och baksida lår vid den första provsittningen av koncept 10 (figur 33 a-‐b). Punktbelastningen över sittknölarna är mer påtaglig vid en ståsittande ställning och belastningen vid låren upplevs vara större vid en ståsittande och bredbent ställning. Sitsen ges en konkavare utformning och sluttningen vid låren ökas för att motverka den oönskade belastningen vid lårpartierna. Under den
a
a
b
b
48
andra provsittningen upplever en majoritet att de med bekvämhet kan sitta bredbent och med normalbred stans i sittande position utan att punkbelastningar uppstår vid lår eller sittknölar. Vid en ståsittande ställning upplever en majoritet punkbelastningar vid insida lår. En neutral ländryggs-‐kurvatur observeras för en majoritet i ståsittande position. Test med memory foam förväntas förbätta sittegenskaperna.
Figur 33. Slutlig cellplastmodell av koncept 10 efter slutförda tester (a-‐b). Koncept 15 Resultatet av den första provsittningen av koncept 15 (figur 34) visar att en majoritet upplever att det är enkelt att upprätthålla en god ländryggskurvatur, både i sittande och ståsittande position. Ingen begynnelse till glidning eller punkbelastning uppfattas i någon av de testade positionerna. En neutral ländryggskurvatur observeras för majoriteten av testpersonerna.
Figur 34. Slutlig cellplastmodell av koncept 15 efter slutförda tester (a-‐b).
a
a b
b
49
3.6.2 Gipsavgjutning Gipsformarna avlägsnas från cellplastmodellerna efter att bränningsprocessen är färdig med hjälp av tryckluft som tillsätts i kontaktytan mellan cellplasten och gipset, figur 35-‐38. Koncept 5 Koncept 7.1
Figur 35. Stelnat och avlägsnat gipsgods Figur 36. Stelnat och avlägsnat gipsgods för för koncept 5 koncept 7.1. Koncept 10 Koncept 15
Figur 37. Stelnat och avlägsnat gipsgods för Figur 38. Stelnat och avlägsnat gipsgods för koncept 10. koncept 15.
3.6.3 Glasfibermodell Glasfibermodellerna avlägsnas från gipsformarna efter att polyestern har härdat med hjälp av tryckluft som tillsätts i kontaktytan mellan gjutformen och glasfibermodellen, figur 39-‐42. Slutlig glasfibermodell med underrede, fästplatta och distanser betraktas i figur 43.
50
Koncept 5 Koncept 7.1
Figur 39. Härdad och målad glasfiber-‐ Figur 40. Härdad och målad glasfiber-‐ gjutning av koncept 5. gjutning av koncept 7.1.
Koncept 10 Koncept 15
Figur 41. Härdad och målad glasfiber-‐ Figur 42. Härdad och målad glasfiber-‐ gjutning av koncept 10. gjutning av koncept 15.
Underrede Figur 43. Underrede för koncept 10, fästplattor och distanser.
51
3.6.4 Stoppning och beklädnad Figur 44-‐47 visar koncepten med stoppning och klädsel. Materialet väljs till vinyl för samtliga sitsar då förstudien bekräftar att det uppfyller kriteriet för enkel desinfektion. Vinylen har även en god friktion vilket motverkar att användaren glider på sitsen.
Koncept 5 De gråa partierna på koncept 5 är stoppade med en 50 mm viskoelastisk polyeter i syfte att sitsen ska forma sig efter användaren och underlätta för olika sittställningar (figur 44). Det svarta partiet är stoppat med 50 mm traditionell polyeter. Dekorsömmar har adderats vid övergången från vanlig till viskoelastisk polyeter för att förtydliga egenskapen och ge sitsen en unikare design.
Figur 44. Koncept 5 klädd i svart och grå vinyl sedd ovanifrån, framifrån och i profil.
Koncept 7.1 Koncept 7.1 är stoppad med en 20 mm traditionell polyeter då sitsens utformning inte anses kräva ett tjockare lager (figur 45).
Figur 45. Koncept 7.1 klädd i en röd vinyl sedd ovanifrån, framifrån och i profil.
52
Koncept 10 Förses med ett undre lager av en 20 mm traditionell stoppning och ett övre lager med 50 mm viskoelastisk polyeter (figur 46). Den tjocka polyeter-‐kombinationen motiveras med att sitsen har en relativt platt form vilket kräver mer stoppning. Figur 46. Koncept 10 klädd i orange vinyl sedd ovanifrån, framifrån och i profil.
Koncept 15 Koncept 15 förses med 40 mm traditionell polyeter. Den kläs i två olika färger och en dekorsömnad läggs på för att förstärka uniciteten (figur 47). Figur 47. Koncept 15 klädd i orange och svart vinyl sedd ovanifrån, framifrån och i profil.
53
3.6.5 Färdiga prototyper och slutliga tester Sitsarna fästs på Support Designs befintliga stolar och provsitts samt utvärderas av 5 medarbetare på företaget. Sitsarna testas och utvärderas under ostrukturerade omständigheter under ca 1,5 timmar och synpunkter noteras för utvecklingssyfte.
Koncept 5
Koncept 5 upplevs av de flesta medarbetare vara den mest komfortabla och mångsidiga sitsen (figur 48). Den medger möjlighet för en bredbent och en smalare arbetsställning i både sittande och ståsittande position. Den viskoelastiska polyetern i de gråa partierna upplevs inte forma sig kring låren utan känns istället tunnare än den traditionella stoppningen. En neutral ländryggskurvatur betraktas hos majoriteten av testarna.
Figur 48. Koncept 15 monterad på Support Designs befintliga stol.
54
Koncept 7.1 Uppfattas vara det mest innovativa konceptet med dess starkt sluttande sidopartier och något unikare design (figur 49). Några medarbetare upplever ett tryck vid genitalia medan andra inte upplever det överhuvudtaget. Sitsen uppfattas av somliga vara svår att hitta rätt position på, men när den väl är funnen anses den ge en god sittkomfort och bra avlastning för låren. Neutrala ländryggskurvaturer observeras i ståsittande positioner.
Figur 49. Koncept 7.1 monterad på Support Designs befintliga stol.
55
Koncept 10 Koncept 10 (figur 50) Anses ge en god sittkomfort vid sittande position vid både smal-‐ och bredbent sittställning. Stoppningen känns tillräcklig och inga punklaster uppstår. Ingen upplever någon märkbar effekt av den viskoelastiska stoppningen när de sitter, förutom att den känns mjuk och komfortabel vid en låg sittställning. Vid mer stående positioner uppfattas den vara för bred och punktlaster uppstår runt undersida lår. Neutrala ländryggskurvaturer observeras, men uppfattas som ansträngande relativt de andra sitsarna.
Figur 50. Koncept 10 monterad på Support Design befintliga stol.
56
Koncept 15 Upplevs vara det mest ergonomiska konceptet med dess starkt lutande bakparti och sluttande sidor (figur 51). Sitsens orangea parti anses tvinga fram höften vilket leder till att det blir enkelt att sitta med en neutral ländryggskurvatur. Den medger ett komfortabelt bredbent sittande vid både sittande och ståsittande position. Vid en smalare benposition upplever en av testpersonerna lätta punktlaster vid insida lår. En neutral ländryggskurvatur observeras hos samtliga testare.
Figur 51. Koncept 15 monterad på Support Designs befintliga stol.
57
4. Diskussion Enligt förstudien har mellan ca 60-‐90% inom tandvården någon gång upplevt arbetsrelaterade besvär. När de observationer och intervjuer som utfördes bekräftade denna statistik behöver något förändras på arbetsplatsen. Att arbeta på en ergonomiskt utformad sits som man själv testat ut är ett väldigt bra verktyg för att motverka att muskoskeletala sjukdomar uppstår. Det är dock viktigt att komma ihåg att det bara är en av många parametrar som krävs för att uppnå en ergonomiskt utformad arbetsplats. De trånga operationssalarna upplevdes vara ett problem för personalen på de flesta av klinikerna. De anser att det var trångt, framförallt bakom patientens huvud och bakom ryggen på dem själva. En felkälla i projektets utförande är observationerna, då det är svårt att konstatera om de arbetsställningar som används av tandvårdspersonalen är samma som de använder till vardags. Personalen var under hela observationstiden medveten om att observationer pågick, vilket skulle kan leda till att de blir mer observanta på hur de sitter och kanske intar en mer ergonomiskt arbetsställning. Analyserna av observationerna måste även betraktas som subjektiva då slutsatser kring tandvårdspersonalens arbetspositioner dras av mig och inte en utbildad ergonom eller sjukgymnast. Bedömningen av personalens arbetsställningar utgår alltså från det fakta som tillskansas under förstudien. En utveckling av analysmetoden för observationerna skulle därför kunna vara att tillsammans med en ergonom bedöma arbetsställningar och dra slutsatser tillsammans. Detta hade lett till ett kunskapsutbyte och en trovärdigare analys. Den litteratur som bedömningarna grundar sig på skulle även kunna granskas ytterligare för att i en större omfattning säkerställa studiens resultat. På samma sätt måste intervjuerna betraktas med ett kritiskt öga. Hade frågorna formulerats eller ställts på ett annat sätt hade kanske andra svar uppkommit. På grund av tidsbrist hos de flesta av tandvårdspersonalen skedde intervjuerna även i samband med patientbesöken. Hade intervjuerna skett i ett enskilt rum i lugn och ro hade personerna kanske haft mer tid att tänka igenom sina svar. Det anses dock finnas fördelar med sättet studien genomfördes på. Frågorna som ställdes var starkt anknutna till just patientbesök och hur deras arbetspositioner ser ut under dem. Nu fick intervjuobjekten möjlighet att svara på frågorna när de arbetade på patienter och kunde därför känna efter hur deras stolar och arbetspositioner upplevdes i stunden. De flesta av den intervjuade tandvårdspersonalen ansåg sig tycka om sina befintliga sitsar, men många beskrev samtidigt att de vid tidigare tillfällen haft problem med sitsar och fått lov att byta. Frågor ställdes angående om de visste
58
vilka sitsar de handlade om som hade medfört problem, men det var få som kom ihåg namn och modell. Detta gjorde det svårt att dra slutsatser om hur sitsar inte ska utformas. Detta gjorde det istället enklare att få en bra uppfattning om hur en sits kan utformas. En utmaning under projektet var att försöka utforma en idégenereringsmetod som projektet skulle kunna dra så mycket nytta av som möjligt. Det ansågs inte vara givande att försöka låta en grupp personer utan nödvändig förkunskap inom ergonomiskt sittande skissa sitsar. Därför togs ett beslut att försöka engagera en fokusgrupp i en diskussion om ergonomiska principer och vad jag hade sett för tendenser hos den observerade tandvårdspersonalen. Detta resulterade i en mängd koncept som sedan visualiserades genom skisser och förklarande beskrivningar. En utmaning som uppstod när det kom till skissarbetet var att det var svårt att skapa en uppfattning om sitsarnas ergonomiska egenskaper och komfort endast genom att titta på en skiss. Förstudien hade gett mig goda insikter om hur tandvårdspersonalen använder sina stolar och vad som krävs av en sits för att ackommodera just den användningen. Starkt sluttande sidopartier gjorde att tandvårdspersonalen kunde sitta bredbent och en konkav och framåtlutad utformning på sitsen gjorde att bäckenet trycktes fram och en god och ergonomisk hållning uppstod. Dessa konkreta parametrar fanns i åtanke vid utformandet av koncepten, men det fanns fortfarande kriterier som var omöjliga att uppfylla utan att göra prototyptester. Att se på en bild om det uppstår punktlaster eller om sitsen uppmuntrar till en neutral ländryggskurvatur var alltså svårt. Urvalsprocessen blev kanske något lidande av faktumet att en del av konceptens egenskaper behövde uppskattas. Av denna anledning valdes att tillverka fem prototyper i cellplast, då provsittande ansågs utgöra en central del av processen i att uppfylla projektets kriterier. Testgruppen som användes för att utvärdera de olika koncepten gav projektet en objektivare syn på sitsarnas utformning än om de hade testats av endast en person. Dock hade det vart önskvärt att använda sig av en större och mer omfattande testgrupp, för att kunna dra ordentliga slutsatser om sitsarnas utformning och egenskaper. Grupperna hade även kunnat delas in i kön, för att se om det fanns eventuella skillnader i deras uppfattning om sittkomfort. Sitsarna provsatts endast under en minut/person/testtillfälle, men detta gjordes enbart för att upptäcka tydliga och akuta brister i utformningen på sitsen. Önskvärt hade vart att utföra tester där personer fick prova sitsarna under en längre period för att mer efterlikna tandvårdspersonalens arbetssituation.
59
I skrivande stund inväntas besked från en tandvårdsklinik för eventuella tester av sitsarna på tandvårdspersonal under patientbesök. Det hade värderats högt att få möjlighet att testa sitsarna på målgruppen och på så sätt erhålla relevanta synpunkter och utvecklingsmöjligheter angående utformning och sittegenskaper. Men det måste dock kommas ihåg att sitsarna är prototyper och inte färdiga produkter. Därför kan inte sitsarnas hållbarhet garanteras. Efter otaliga tester har dock inga tendenser till detta funnits, men säkerheten för patienter och tandvårdspersonal måste prioriteras högst och därför anses inte prototyperna vara lämpliga för sådana tester. Sitsarna skulle dock kunna testas av tandvårdspersonal i påhittade scenarion där man visualiserar ett patientbesök. Koncept 7, som var ett av de vinnande koncepten, hade i skisstadiet en funktion som skulle möjliggöra att användaren kunde ställa in en önskad bredd på sitsen med hjälp av ett vred mellan sidopartierna. Idén ansågs vara intressant och skulle medföra att fler personer skulle kunna använda samma sits. Dock uppskattades arbetet med att ta fram en prototyp för en sådan mekanism mycket tidskrävande och valdes därför bort. Det ansågs vara viktigare att tillverka ett större antal prototyper än att lägga mycket energi på endast en. Resultat från den relativa beslutsmatrisen och jämförelsematrisen pekande ändå på att det var ett bra koncept. Ett beslut togs därför att tillverka en prototyp, men utelämna mekanismen. Den viskoelastiska polyetern som används i både koncept 5 och 10 skulle i teorin forma sig efter användarens kropp för att medge bekvämare sittställningar. Denna egenskap märktes dock inte av under de slutliga testerna av sitsarna, utan stoppningen kändes istället relativt tunn. Av denna anledning togs ett beslut om att inte förse Koncept 5 med viskoelastisk polyeter runt området vid sittbenen, som konceptet annars skulle ha. Den tunna känslan som den viskoelastiska polyetern gav användaren erfaras bero på tillvägagångssättet som sitsarna kläddes på. Vinylen sträcktes ut och spändes fast ordentligt på undersidan av sitsarna vilket medförde att den viskoelastiska polyetern komprimerades och den viskoelastiska effekten försvann. Det finns en möjlighet att detta skulle kunna undvikas om det lagts sömmar runt om sitsarnas ytterkonturer. Detta hade medfört att vinylen inte hade behövt spännas lika hårt över sitsen och därmed inte pressat ihop polyetern lika mycket. Det hade även vart intressant att utföra tester med olika typer av viskoelastiska material för att fastställa om det var materialet som hade fel egenskaper. De slutliga prototyptesterna visade att de olika koncepten hade varierande egenskaper och styrkor. Koncept 5 uppfattades av medarbetarna och av mig själv som den mest komfortabla sitsen. Koncept 15 upplevdes som mer ergonomisk relativt de andra sitsarna och koncept 7.1 ansågs skilja sig mest från konkurrenters
60
design. Koncept 10 upplevdes som den minst bekväma sitsen och beror främst på sitsens platta utformning, vilket bidrog till punkbelastningar vid undersida lår vid ståsittande positioner. Sitsens sidopartier skulle därför göras snävare och ytterligare experiment med viskoelastisk polyeter hade behövt göras. En utveckling av projektet skulle kunna vara att vidare analysera de olika koncepten, definiera styrkor och svagheter, för att sedan utforma en sits som kombinerar de bästa egenskaperna.
61
5. Slutsats Koncepten har tydligt varierande styrkor och svagheter men anses uppfylla de kriterier som förstudien resulterat i, med undantag för koncept 10. Sitsen anses vara för bred och platt, vilket gör det svårt att sitta komfortabelt vid framför allt högre arbetspositioner och större höftvinklar. Detta gör att konceptet inte anses uppfylla de krav som ställs och väljs därför bort. De tre andra koncepten medger en komfortabel användning vid sittande och ståsittande aktiviteter vid både en normal-‐ och bredbent arbetsposition. Neutrala ländryggskurvaturer observeras hos majoriteten av testpersonerna i ståsittande positioner vid provandet av koncept 5, 7.1 och 15. Samtliga sitsar är klädda i vinyl vilket medger en enkel desinfektion och som motverkar att användaren glider på stolen. Alla passar till Support Designs befintliga infästning och reglage. Koncept 5 upplevs som mycket komfortabel vid varierande arbetsställningar och ingen upplever några punktbelastningar vid provsittandet. Den viskoelastiska polyetern vid låren ger ingen märkbart formande effekt och polyeterkonceptet behöver utvecklas vidare. Koncept 7.1 bedöms äga den intressantaste och unikaste utformningen, samtidigt som den medger en god sittkomfort för de flesta. Sitsen behöver dock utvecklas ytterligare för att få något bättre sittegenskaper. Koncept 15 anses vara den mest ergonomiska sitsen med dess starkt lutande bakparti och sluttande sidor. Sitsen tvingar fram höften i en position där en neutral ländryggskurvatur uppnås. För den något smalare användaren kan sitsens front utformas annorlunda.
62
Tackord Jag vill börja med att tacka uppdragsgivaren Support Design och framför allt Barbro Lindström och Marcus Ericsson för deras engagemang och goda handledning. Vill även skänka ett tack till samtliga medarbetare på företaget, som hjälpt mig med att färdigställa prototyper och göra slutliga tester. Vill också tacka Kristina Gullander på Karlstads universitet som har fungerat som min handledare under projektet och bistått med goda råd och engagemang. Jag vill skänka ett stort tack till personalen på Ergonomicenter, Brotandläkarna, Folktandvården i Kristinehamn, Folktandvården Haga, Folktandvården Kronoparken och Sven Andreasson för ett mycket trevligt bemötande och för möjligheten till intervjuer och observationer.
63
Referenslista Annetts, S., Coales, P., Colville, R., Mistry, D., Moles, K., Thomas, B., van Deursen, R. (2012). A pilot investigation into the effects of different office chairs on spinal angles, 165-‐170. Babaei, H., Razeghi, M., Choobineh, A., Pakshir, H., Rajaeifard, A., Rezaian, J. (2016) A new method for calculating saddle seat height with an emphasis on optimal posture based on trigonometric relations, International Journal of Occupational Safety and Ergonomics
Bjurvald, M. & Petersson, N.F. (1998). Ergonomi. (4., [helt omarb.] uppl.) Stockholm: Arbetarskyddsnämnden. Chen, Y-‐I., Yang, P-‐J. (2016) A preliminary study of the measurement of external ischial tuberosity width and its gender differences. Corlett E.N. (1999). Are you sitting comfortably? Institute for Occupational Ergonomics, University of Nottingham, Nottingham NG7 2RD, UK, 7-‐12. Cimmino, M.A., Ferrone, C., Cutolo, M. (2011). Epidemiology of chronic musculo-‐ skeletal pain, 173-‐183.
EDID – Design for All Europe (2004). The EIDD Stockholm Declaration: EIDD:s förklaring om Design för Alla. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://dfaeurope.eu/wp-‐content/uploads/2014/05/stockholm-‐declaration_swedish.pdf Ergonomics and Dental Work. (2012. (1.uppl.). Occupational Health Clinics for Ontario Workers
Dable, R.A., Wasnik, P.B., Yeshwante, B.J., Musani, S.I., Patil, A.K., Nagmode, S.N. (2014). Postural Assessment of Students Evaluating the Need of Ergonomic Seat and Magnification in Dentistry, 51-‐58. De Bruyne, M.A.A., Van Renterghem, B., Baird, A., Palmans, T., Danneels, L., Dolphens, M. (2016). Influence of different stool types on muscle activity and lumbar posture among dentists during a simulated dental screening task, 220-‐226.
Hanson, L., Sperling, L., Gard, G., Ipsen, S., Vergara, C.O. (2009). Swedish anthropometrics for product and workplace design, 797-‐806.
Harrison, D.D., Harrison, S.O., Croft, A.C., Harrison, D.E., Troyanovich, S.J. (1999) Sitting Biomechanics Part I: Review of the Literature.
Johannesson, H., Persson, J. & Pettersson, D. (2013). Produktutveckling: effektiva metoder för konstruktion och design. (2. uppl.) Stockholm: Liber. Kalghatgi, S., Prasad.K.V.V., Chhabra, K.G., Deolia, S., Chhabra, C. (2014). Insights into Ergonomics Among Dental Professionals of a Dental Institute and Private Practitioners in HublieDharwad Twin Cities, India, 181-‐185.
64
Kallenberg, J. (2015). Behandling med hjälp av häst och ridning. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.1177.se/Vastra-‐Gotaland/Fakta-‐och-‐rad/Behandlingar/Behandling-‐med-‐hjalp-‐av-‐hast-‐och-‐ridning/ Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lilliesköld, J. & Eriksson, M. (2005). Handbok för mindre projekt. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Mandal, A. C. (1981). The seated man (homo sedens). The seated work position. Theory and practice. Applied Ergonomics, 12.1, 19–26. O’Sullivan, K., O’Dea, P., Dankaerts, W., O’Sullivan, P., Clifford, A., O’Sullivan, L. (2010). Neutral lumbar spine sitting posture in pain-‐free subjects, 557-‐561. Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Reinholdsson, I.I. (2014). Kartläggning av svensk tandteknik åren 2011-‐2012: Har antalet verksamma tandtekniska laboratorier och tandtekniska arbeten minskat sedan det reviderade tandvårdsstödet infördes 2008?. Umeå universitet. SCB, Tema: Utbildning; Könsstruktur per utbildning och yrke 1990–2030
Svensson, I.L. (2015). Hygienpolicy för tandvårdshögskolan Malmö.
65
Figurförteckning Samtliga foton, illustrationer, tabeller och figurer är fotade, målade och konstruerade av studenten. Följande program användes vid utförandet: Microsoft Office 2010 Version 14.0.47.63.1000 Adobe Photoshop CS4 Version 11.0
66
Bilaga 1, Projektplan
Projektplan
Moment i utvecklingen av en ergonomisk sists
Linus Calles Fakulteten för hälsa, teknik-‐ och naturvetenskap
Examensarbete MSGC12
22.5 hp
Handledare: Kristina Gullander
Examinator: Leo de Vin
2017-‐02-‐06
67
1. Bakgrund
Projektet utförs på uppdrag av Support Design AB, Sunne i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12. Kursen ges på Innovations-‐ och designingenjörsprogrammet vid Fakulteten för hälsa, natur-‐ och teknikvetenskap på Karlstads universitet. Kursen motsvarar 22,5 hp och sträcker sig över vårterminen år 2017. Examinator är Leo de Vin och handledare är Kristina Gullander. Support Design AB är ett företag som tillverkar och distribuerar svensktillverkade ergonomiska stolar. Företaget riktar sig framförallt åt dental-‐ och medicinbranschen, där de har upptäckt att intresset för flexibla och ergonomiska stolar är stort. Tandläkare i synnerhet arbetar ofta i låsta kroppspositioner för att komma nära sin patient vid ingrepp eller undersökningar (Åkesson 2000). För att undvika onödigt stora belastningar på kroppen är det därför viktigt med smarta lösningar för ergonomiskt sittande på arbetsplatsen. En av dessa lösningar är den så kallade sadelstolen som fått ett stort fotfäste i just dental-‐ och medicinbranschen. Den är utformad i syfte att gränslas, vilket stimulerar användaren till en mer stående sittställning. Det finns idag konkurrerande varumärken som tillverkar sadelstolar vars utformning liknar Support Designs. Därför vill nu företaget utveckla sina befintliga sadelsitsar i syfte att skilja sig från marknadens konkurrenter och stärka sitt varumärke.
2. Mål
Att utveckla ett koncept för en ergonomiskt utformad sits åt Support Design, där hänsyn tas till form, material och hårdhet. Konceptet ska levereras som fysisk samt digital prototyp och ska passa till företagets befintliga sadelstolars infästning. Sitsen ska baseras på forskning kring ergonomiskt sittande, främst inom dental-‐ och medicinbranschen. Sitsens utformning ska skilja sig från konkurrenters design i syfte att stärka varumärket Support Design. Målet är att utföra ett självständigt produktutvecklingsprojekt där ett ingenjörsmässigt arbetssätt ska praktiseras. Projektet ska innefatta faserna; projektplanering, informationssökning, produktspecificering, konceptgenerering, konceptval, prototyptillverkning, testning samt slutkonstruktion. En konsekvent fortlöpande dokumentation kring projektets samtliga faser ska upprätthållas och presenteras vid handledningstillfällen, delredovisning, slutredovisning samt utställning. Genom opponering ta del av samt ge synpunkter på andra projekt i syfte att få en fördjupad kunskap inom designprocessen. Projektet inleds 2017-‐01-‐24, innefattar 600 arbetstimmar och förväntas vara avslutat juni 2017.
68
3. Organisation Roll: Projektansvarig Uppdragsgivare
Support Design Namn: Linus Calles Marcus Ericsson Adress: Universitetsgatan 18B Bårudsallén 6
656 37 Karlstad 686 33 Sunne Roll: Handledare
Karlstad universitet Namn: Kristina Gullander Adress: Karlstads universitet
Fakulteten för hälsa, natur-‐ och teknikvetenskap 651 88 Karlstad
69
4. Projektmodell
Tabell 2. Projektmodell där projektets olika faser, milstolpar, grindhål, färdigdatum presenteras. Projektfas
Milstolpe Grindhål Färdigdatum Ansvarig
Start
Examensanmälan Klar
2016-‐11-‐06 Linus Calles
Examensanmälan Godkänd
Leo de Vin
Projektplan Klar
2017-‐02-‐02 Linus Calles
Projektplan Godkänd
Leo de Vin Marcus Ericsson
Förstudie
Opponerings-‐dugga Klar
2017-‐02-‐23 Linus Calles
Dugga Godkänd
Leo de Vin
Metodikdel Klar
2017-‐03-‐22 Linus Calles
Metodikdel Godkänd
Leo de Vin
Delredovisning Klar
2017-‐03-‐23 Linus Calles
Delredovisning Godkänd
2017-‐03-‐27 Leo de Vin
Koncept-‐framtagning
Sammanställning av koncept Klar
2017-‐04-‐07 Linus Calles
Konceptval Konceptval Klart
2017-‐04-‐14 Linus Calles
Konceptval Godkänt
Linus Calles Marcus Ericsson
Prototyp Klar
2017-‐05-‐15 Linus Calles Marcus Ericcson
Avslutande
Slutredovisning Klar
2017-‐05-‐29 Linus Calles
Slutredovisning Godkänd
Leo de Vin
Utställning Klar
2017-‐05-‐29 Linus Calles
Utställning Godkänd
2017-‐05-‐29 Leo de Vin
Slutrapport Klar
2017-‐05-‐29 Linus
Slutrapport Godkänd
Leo de Vin
Opponering Klar
2017-‐06-‐07 Linus Calles
Opponering Godkänd
Leo de Vin
70
5. Kommentarer till tidsplan Gantt-‐schemat förtydligar projektets faser (y-‐axeln) och preliminärt beräknad tidsåtgång för varje aktivitet (x-‐axeln), Bilaga 3. Projektmodellen presenterar fasernas milstolpar och grindhål, samt vilken part ansvaret ligger på för att målet uppnås, Bilaga 2. En Work Breakdown Structure (WBS) illustrerar en grov nedbrytning av varje fas till mindre och mer hanterbara arbetspaket.
6. Riskbedömning Tabell 3. Riskidentifiering, bedömning samt förslag till åtgärder presenteras i nedanstående tabell. Miniriskmetoden har tillämpats vid framtagandet, där felsannolikhet och allvarlighet bedöms på en skala 1-‐5 och risktalet blir således mellan 1-‐10 där 10 är allvarligast. Riskbeskrivning F A R =F×A Åtgärd Tidsbrist 2 3 6 Grundlig planering, framtung
process. Dokumentation försvinner 1 4 4 Molnbaserad säkerhetskopiering Nödvändig information saknas 2 3 6 Omfattande research, externa
resurser Frånvaro/sjukdom 1 3 3 Bra hygien Kreativitetsbrist 2 3 6 Kreativitetsutbyte,
kreativitetsmetoder Kompetensbrist 2 3 6 Ta hjälp av externa resurser
7. Dokumenthantering Dokument komponeras och sparas på en personlig dator i Microsoft Office och därefter laddas upp till Google Drive för säkerhetskopiering. Kommunikation mellan projektmedlem, handledare samt uppdragsgivare sker genom universitetets internetplattform It´s Learning samt via mail. Samtliga dokument namnges med projektfas, datum, uppdragsgivarens namn samt versionsnummer; ”Projektplan.250117.SupportDesign.01”.
71
Bilaga 1-‐1: Projektbeskrivning
72
73
Bilaga 1-‐2: WBS
Examensarbete
Star
tFö
rstu
die
Ideg
ener
ering
Konce
ptval
Konce
ptu
tvec
kling
Avs
lutande
Pro
jekt
pla
ner
ing
Mar
knad
san
alys
Krea
tivi
tets
-m
eto
der
Elim
iner
ings
-m
atri
sFy
sisk
pro
toty
pM
un
tlig
p
rese
nta
tio
n
Litt
erat
urs
tud
ie
Inte
rvju
er
Tren
dsp
anin
g
Wo
rksh
op
Rel
ativ
b
eslu
tsm
atri
s
Krit
erie
vikt
s-m
atri
s
Dig
ital
pro
toty
pU
tstä
llnin
g
Rap
po
rt
Op
po
ner
ing
74
Bilaga 1-‐3: Gantt-‐schema
FasAktivitet
45
67
89
1011
1213
1415
1617
1819
2021
2223
StartProjektplanLitteraturstudieTrendspaningMarknadsanalys
Sthlm8Furniture8Fair
FabriksbesökIntervjuer8kontorsm
iljöAnvändarstudieIntervjuer8tandläkareKreativitetsm
etoderWorkshop
KonceptvalBeslutsunderlagFysisk8prototypDigital8prototypRapportskrivningRedovisningUtställning
Opponering
Idé?@och@konceptgenerering
Fas
Konceptutveckling
Avslutande
75%8fart830h/vecka
75
Referenslista Åkesson, I. (2000). Arbetsmiljörisker inom tandvården , Tandläkartidningen årg 92, nr 8. http://www.tandlakartidningen.se/media/973/akesson_8_2000.pdf
76
Bilaga 2, Mall för intervjuer och observationer av tandvårdspersonal Observerad person: Yrkestitel: Klinik: Datum: Tid: Informera om:
• Vem intervjuaren/observatören är och vad den gör. • Projektet, vad är syftet och målet med intervjun. • Det kommer att bli dokumenterat i en examensrapport. • Hur intervjun och observationerna kommer gå till.
Observation
• Vilken typ av sits arbetar personen på?
• Har personen en öppen höftvinkel? ☐ 90°<Höftvinkel<120° (Sittandes) ☐ 120°< Höftvinkel <135° (Sittståendes) ☐ Höftvinkel > 135° (Nästan stående)
• Arbetar personen alltid med samma höjd på sitsen?
• Hur många ggr byts sittställning? (Kan vara ett tecken på obekvämhet)
• Är operatörsstolen sits framåtlutad?
• Har personen bibehållen svank under arbetet? ☐ Under 3/3 av arbetet ☐ Under 2/3 av arbetet ☐ Under 1/3 av arbetet ☐ Aldrig
• Rör sig personen runt om i lokalen på stolen? ☐ Mycket ☐ Mellan ☐ Lite
• Hur bredbent sitter personen under arbetet? ☐ Mycket ☐ Mellan ☐ Lite
77
Intervjufrågor
• Hur länge sitter du i genomsnitt under en dag? ☐ 1-‐2 timmar ☐ 2-‐4 timmar ☐ 4-‐8 timmar
• Vilken arbetsställning är vanligast under en genomsnittlig arbetsdag? Och hur länge varar den?
☐ 1-‐2 timmar ☐ 2-‐4 timmar ☐ 4-‐8 timmar
• Har du upplevt kroppsrelaterade besvär eller symptom som du tror beror på din yrkesutövning?
• Upplever du att det uppstår en ojämn belastning över t.ex. rumpan eller låren eller någon annan stans när du arbetar på stolen?
• Har du upplevt några andra besvär med din sits?
• Brukar du byta inställningar på stolen under en genomsnittlig arbetsdag? Höj/Sänk/Tilt? Varför?
• Har du några synpunkter angående t.ex. hårdhet, form, material eller lutning på sitsen?
78
Bilaga 3, Mall för intervju med ergonom
Vad har ni för yrkestitel eller utbildning? Jobbar ni eller har ni jobbat med ergonomi inom tandvården? Vilka skador och kroppsrelaterade problem har ni sett hos personalen?
Och vilka skador har tandvårdspersonalen uppgett att de haft till er? Vad tror ni de kroppsrelaterade problemen beror på? Vad är viktigt att tänka på vid långvarigt sittande arbete? Har ni upptäckt brister i utrustningen inom tandvården? Vilka och vad tror ni det beror på? Vad är viktigt att tänka på när man utformar en ergonomisk sits?
-‐ Sitthöjd?
-‐ Lutning?
-‐ Material?
-‐ Utformning?
-‐ Hårdhet?
