Utredning av små gasturbin- och

motorkraftverksanlägg n i ng ar

J. Hiltunen, O. Holopairieh, J. Nikkonen & H. Stoor

NesteOY

Nordisk Gasteknisk Center Nordie Gas Technology Centre

Utredning av små gasturbin- och

motorkraftverksanläggningar

J. Hiltunen, O. Holopainen, J. Nikkonen & H. Stoor

NesteOY

Februar 1991

Verksamheten vid Nordisk Gasteknisk Center sker inom följande funktionsområden:

• Information • Förbränningsteknik/Miljö • Industriell användning • Kraft/Värme • Energianalyser

Aktiviteterna inom funktionsområdet "kraft/värme" koncentreras kring värmepro­duktion, elektricitetsproduktion och speciellt kraft/värme-produktion, d.v.s. samtidig produktion av värme- och elenergi.

Inom kralt/värme-sektorn behandlas främst följande teknologier:

• Gasturbiner • Gasmotorer • Bränsleceller

Denna rapport är resultatet av ett utredningsprojekt inom teknologiområdet "gas­turbiner" och har som mål att befrämja naturgasanvändningen inom den nordiska kraft/värme-sektorn.

Mikael K. Forss Nordisk Gasteknisk Center

~NESTE

SAMMANDRAG

Detta är en sammanfattning av ett utredningsprojekt som gjordes på Neste Oy år 1989. översättningen till svenska har gjorts på uppdrag av NGC. I samband därmed gjordes smärre modifikationer. Projektets målsättning var att göra en utredning av små gasmotor- och turbin­kraftverk. Utredningen omfattade marnadspotential, tekniska egenskaper och lönsamhet vid kombinerad värme och elproduktion. Effektområdet begränsades till 0.5 ... 10 MWe.

I de olika aggregatleverantörenas offerter granskades tekniska lösningarna, prestanda och utsläpp.

Med leverantörernas offerter som utgångsmaterial jämfördes konkurrenskraften mellan de olika aggregaten. För ett utredningsobjekts del granskades också användning av gasturbin/motor i samband med den teknisk-ekonomiska undersök· ningen.

En gasmotor/turbin är konkurrenskraftig om värmen ur kylvattnet och rökgaserna till största delen kan utnyttjas. Priserna motsvarar då partipriser för ett mindre kraftverk. Anläggningen bör utföras förmånligt genom att undvika höga byggnads· kostnader. Servicen bör organiseras effektivt. Redan en av dessa faktorer kan spoilera anläggningens lönsamhet. Den viktigaste faktorn vid bestämning av den relativa interna räntan är elenergins pris; gasens och investeringskostnadernas andel av inverkan utgör mindre än hälften av elprisets.

Anläggningens lönsamhet förbättras om en del av energin som produceras med gas kan säljas som ersättande energi, för energi som produceras i stora energian· läggningar.

~NESTE

ABSTRACT

This report is a summary of a study conducted at Neste in 1989. Swedish transtation is made for NGC with a few modifications.

The object of the project was to assess market potential, technology and economical feasibility of small gas engine and turbine driven power plants in Finland. The power range was 0,5 ... 10 MWe.

Equipment suppliers were asked to submit their soluJion which were then reviewed regarding to the technical properties and emission values. Cornpetiti~ veness of the different power packages were evaluated especially between engine and turbine.

As a result of the study we can say that gas engine/turbine is competitive if power and heat from the engine and flue gas cooling can be utilized for the most part. Price of the electricity used was the same as the whole sale price for the medium sized in dustry. Investment has to be realized cost effectively and plant service has to be organized well. Already one of these factors can spoil the profitability of the plant. The most important factor effecting to the intemal rate of return is the price of the electricity; the effect of the gas price and the investment cost is smaller than the half of the price of the electricity.

Profitability of the power plant could be increased if a part of the power prodoced could be sold to the utility with the price of the purchased power.

ji;JNESTE 1

PROJEKTRAPPORT

UTREDNING AV SMÅ GASTURBIN- OCH MOTORKRAFIVERKSANLÄGGNINGAR

Innehållsförteckning

Inledning

l

2.

3.

4.

5.

Olika leverantörers tekniska lösningar

1.1

1.2

Gasturbiner

Gasmotorer

Kostnadsstrukturen

2.1 Gasturbiner

2.2 Gasmotorer

Konknrrenskraft

3.1

3.2

3.3

Motorernas och turbinernas inbördes konkurrenskraft

Gasmotorernas konkurrenskraft vid elproduktion

Gasturbinernas konknrrenskraft vid elproduktion

Case study, utredning av ett konkret fall (P = 1,44 MWe)

4.1

4.2

4.3

4.4

4.5

Optimering av energianskaffningen

Offertjämförelse

Ekonomisk analys

Känslighetsanalys

Gasturbin

Resultat av utredningen

2

3

3

5

9

9

11

12

12

13

13

14

14

16

17

18

20

20

~NESTE 2

INLEDNING

Kraftverk med kombinerad el och värmeproduktion för fasta bränslen är inte lönsamma i små storleksklasser.

Mindre naturgaskraftverk kan fortfarande byggas i samband med befintliga fjärrvärmenät med spridd energiproduktions fördelar; små lokala utsläpp, ökning av självförsörjningen, möjlighet att placera anläggningen där fjärrvärme behövs samt reducera elanskaffningens toppeffekt.

Gasmotorer och turbiner har redan en längre tid använts med naturgas. Tekniken är känd och pålitlig. De senaste åren har också verkningsgraden märkbart förbättrats och i både motorer och turbiner har low-NO, metoder, som också fyller kraven för miljövård, tagits i bruk.

~NESTE 3

l De olika leverantörernas tekniska lösningar

1.1 Gasturbiner

För att kartlägga gasmotor- och gasturbin/generator anläggningarnas tekniska egenskaper och priser, skickades sommaren 1989 en offertförfrågan till 11 gasmotorleverantörer och 23 gasturbinleverantörer. I samband med utrednings· objektets offertförfrågan erhöll man också uppgifter frän tre andra leverantörer. Bilaga l är en förteckning över leverentörema och importörer i Finland.

Föijande leverantörer gav offerter:

- Allison/Masino - ABB Strömberg - Dresser Rand Power - Kawasaki/MWM - Ruston - Sulzer - Turbotechnica - Prat! & Whittney (endast gasturbin)

Tekni~ka egenskaper framgick ganska bra av offerterna, men prisuppgifter var svär.are att fä.

Ett sammandrag av den tekniska information som ingick i offerterna visas 1

tabell l. Med hjälp av tabellen är det lätt att jämföra de olika tillverkarnas gasturbinvär­den och bilda sig en uppfattning om teknisk prestanda, utförande och utsläpp. Den tekniska utvecklingen inom gasturbinområdet har de senaste åren varit märkbar. Tabellen visar också tydligt de turbiner som utvecklats mest.

~NESTE 4

Utvecklingen är i huvudsak förknippad med verkningsgraden. Högre verkningsgrad betyder högre driftstemperaturer. Kylning av munstycken och turbinskovlarna är därför en förutsättning för högre verkningsgrad. För att få bra verkningsgrad vid delbelastning, är det viktigt att turbinens luftintag är reglerbart. Mindre gastur· biner har i alhnänhet lägre verkningsgrad, bild l. Kylning av turbinernas skovlar inverkar märkbart, 5 ... 10 % på verkningsgraden.

GASTURBINERNAS VERKNINGSGRAD 0.5-10 MWe

40

35

• 30 •

• .... • "" 25 -o • • • ., • "' • • • ~

"' "' 20 • "' " ·c: "' • ~ 15 • "' >

10 -

5

o o 2 4 6 8 10

Eleffekt. MW

Bild 1. Verkningsgraden för små gasturbiner

NESTE- OY GASTURBINE INFORMATION TABLE 04/12/90 TABELL 1

------------------------························-----------·-··--·································------------------·--··--------------·-------------------------·· l Power Effici· Compression Exhaust Exhaust NOx· No and No of No of Variable No of No of

MANUFAtTURER l ""' ene y ra tio massflow '""· emission type of rotor ,_, in l et cool ed cool ed x kg/s c mg/H J conb.lstor shafts stages guide vns nozzle stgs blade stgs ................. 'l' ............................................... ·.· ......................................................................... ·········· ...........

ALLISON l 501-K 3,93 28,1 9,4 15,9 532 187 6 2 14 l l 570-K l 4,88 28,5 12 19,8 563 187 lA 2 13 YES 2 2 571-K 5,92 32,5 12 20,5 534 187 lA 2 13 YES 2 2

l ORESSER RAND PO~ER/

KG 2-3C l 1,37 14,8 4 14,8 577 111 l l l NO KG 2·3E l 1,76 15,9 4,6 14,7 550 137 l l l HO KG 5 l 2,79 19,8 6,5 20,8 506 202 l 2 l NO DR-990 l 4,02 28 12,5 20,2 488 311 l 2 2 HO

KAVASAKI/M~M l S2A·01/KA123 0,62 22,8 9 4,9 510 l l 2 HO M1A·01/KA134 1,048 24 8 7,7 505 l l 2 NO M1A·03/KA334 1,315 22,5 9,2 9, l 555 l l 2 HO M1T·01/KT134 2,027 23,2 8 9,5 505- 2 l 2 NO M1T·03/KT334 2,54 22,7 9,2 18,2 545 2 l 2 NO

RUSTON Hurricane 1,59 25,2 9,2 7, l 600 198 l l l NO TB 5000 3,67 25,1 7 21,2 495 220 4 2 12 YES Typhoon 3,7 28,5 12,8 17., 490 220 6 l 10 YES Tornado 6,05 30,3 12 28,2 460 220 8 l 15 YES

SULZER 6,5 28,2 10 33,3 464 350 4 l 17 YES 2

SOLAR Centaur 3, 71 26,4 9, l 18 530 l l 11 YES l Mars 8,84 31 16 37,8 465 7 2 15 YES 2

TURSOTECHNICA ' MS 1002 4,82 32,3 8,3 24,6 525 2 15 NO PGT 10 9. 92 25 14,1 41,4 490 2 17 YES 2 2

PRATT & WHITNEY 1) ST6L·77 0,49 22,4 7 2,8 552 lA 2 3A+1C NO o o ST6L-79 0,64 23,7 7 3,2 591 \A 2 3A+1C NO l o ST6L·81 0,78 24,7 8 3,8 577 " 2 3A+1C NO l o SPW901A 1,22 23,2 7 6,7 558 \A 2 1C NO o o SPW124·1 1,59 28,6 15 7,6 524 lA 3 2C NO 2 l ...

. . . . . . . . --- ... --.- ·------ ...... ----1) for mechanical drive use only "'

~NESTE

1.2 Gasmotorer

5

Rotoraxlarnas antal anger i främsta hand hurudan drift turbinen är planerad för, d.v.s om målsättningen varit en turbin med konstant varvtal, lätt utförande eller hög verkningsgrad.

Kväveoxidutsläppen variera ganska mycket mellan de olika aggregaten, från 100 ... 350 mgfMJ. Små aggregat har i alhnänhet lägre utsläppsnivå än större aggregat. En jämförelse mellan olika brännkanunartyper är svär att göra, men det verkar som om aggregat med en brännkammare ( annular och silo) har litet mindre utsläpp ån aggregat med flera separata brännkammare (can). De preliminära uppgifter som fåtts av turbintillverkarna angående utveckling av low NOx-teknik visar, att brännkammartypen inte bar någon större betydelse för utsläppen. Oberoende av brännkammartyp kan NOx-utsläppen minskas med stegvis förbränning.

Det finns 14 leverantörer av gasmotorer med effekt över 200 kW, av vilka 4 är representerade i Finland. Wärtsilä är den enda Finska tillverkaren.

Offertförfrågan gav färre gasmotorofferter ån gasturbinofferter. Uppgifterna var bristfälliga och vissa uppgifter gavs inte alls. Tilläggsuppgifter har fåtts från gasmqtorpublikationer och från offerter i samband med utredningsobjektets gasmotorundersökning. En förteckning över gasmotorleverantörerna är visad i bilaga 2.

Gasmotortyperna

Gasmotorerna kan indelas i två grupper beroende på funktionssättet Ottomotorer med gnisttändning (Spark-ignition gas engines, Gasottomotoren) och motorer som fungerar med dieselprincipen (Dual fuel engines, Dieselgasmotoren). De båda typerna baserar sig vanligtvis på dieselmotorer som använts i fartyg, fordon och arbetsmaskiner. I motorer med gnisttändning tänds gas-luftblandningen med tändstift och i gasdieselmotorer med en liten mängd (5 ... 10%) olja.

~NESTE 6

Elverkningsgraden

För de motorer med gnisttändning som undersökningen omfattar, är de angivna värdena för elverkningsgraden mellan 31 och 35 %. På verkningsgraden inverkar främst motorns storlek. Verkningsgraden är beräknad från den givna eleffekten och bränsleförbrukningen enligt standarden ISO 3046/L ISO-standarden tillåter +-5 %:s avvikelse och om motortillverkarna beaktar detta i sina offerter, kan den verkliga verkningsgraden vara 1,6 o/<renheter lägre. I samband med offertförfrå­gan lönar det sig att be om ett specifiserat värde.

Gasdiesehnotoremas verkningsgrad varierar mellan 33 .. .42 %. För dieselmotorer större än l MW är verkningsgraden högre än för motorer med gnisttändning. Detta beror på effektivare cirknlation. För mindre motorer är verkningsgraden densamma. ·

Den totala verkningsgraden

Gasmotoranläggningarnas totala verkningsgrad varierar beroende på tillverkarna, mellan 80 ... 90 %. Värmeväxlama borde kopplas direkt mellan rökgasväxlaren och fjärrvärmenätet Vid indirekt koppling blir vattnets temperatur lägre och rökgas­temperaturen högre än vid direkt koppling.

--

~· -

Direkt koppling

o

o

- ~-~ ----Indirekt koppling

~NESTE 7

Driftsvärden

Gasmotorerna byggs vanligtvis idag som 8-cylindriga V-motorer från ungefär 500 kW och uppåt. V-motorerna använder man främst för formatets skull. Radmotoms vikt/effektförhållande är ca. 30 % högre än V-motorns i l MW:s klassen. Arbetsmaskinernas lättbyggda motorers vikt/ effektförhållande kan vara upp till 40 % lägre än motsvarande som är planerade för fartyg.

Varvtalet för motorer i l MW:s klassen är 1500 r/min, för följande större klass motorer 1000 r/min. Kolvens medelhastighet för alla storleksklasser är 9 ... 10 m/s och medeltrycket för motorer med grtisttändning är 10 ... 11 bar. Medeltrycket för gasdieslarna är 17 .. .24 bar. Kolvens medelhastighet och medeltryck är de viktigaste indikatorerna för motorns livslängd.

De lättbyggda motorernas servicebehov är större än de tyngre motorernas. Skilhtaden är ca. 20 %. Reservdelskostnaderna för två lättbyggda motorer är 50 % högre, än för en större motor med tyngre konstruktion.

Gastrycket i distributionsnätet räcker vanligtvis till för gasmotorer. Undantag är dock Wärtsiläs motorer i vilka naturgasen leds direkt via munstycken till cylindrarna. Dessa motorer kräver en kompressor som höjer trycket till över 200 bar. För Wärtsiläs motorer lönllX det sig att ta gasen direkt från stamröret med högre tryck, vilket i sin tur inverkar på kompressorns investeringskostnader.

Ingående temperatur för fjärrvärmevattoet till motorerna är 65"C - BO"C, utgående 90 ... 120"C. Temperaturerna bör beaktas i samband med dimensionering av motorn. Det utgående vattnet från pannorna skall nämligen ytterligare kunna höjas till 120°C. Man bör dessutom sträva till att returvattnet från fjärrvärmenätet inte överstiger 70°C.

Rökgastemperaturen efter värmeåtervinningspannan är normalt 120"C. Dethär är en lämplig temperatur om det finns svavelföreningar i gasen, som det vanligtvis gör i den gas som används i de Mellaneuropeiska länderna.

~NESTE 8

Om det tetrahydrotiofen som används i naturgasen som odorisering helt skulle konverteras till svaveldioxid, skulle halten vara ca. 2pprn, och rökgasernas syredaggpunkt vara ca. 125"C. Av svavlet konverteras dock endast en liten del till svaveldioxid, så syredaggpunkten är i praktiken lägre. Det borde också utredas om rökgasernas temperatur kunde sänkas till t.ex. temperaturen 80°C, som används i gaspannor. Genom att effektivera värmeöverföringen, skulle den totala verk­ningsgraden förbättras med 2,5 %-enbeter.

Enligt ISO 3046/1 standarden bör den angivna kontinuerliga effekten knnna överskridas med 10 % var 12:e timme under l timmes tid. Waukesha erbjuder alternativt möjlighet att använda toppeffekt 3 timmar med 24 timmars intervaller ett begränsat antal dagar per år.

Mått och vikter

De lättare gasmotorernas specifika vikt är av storleksklass 5 kg/kW, och de tyngre, över l MW:s motorernas 8 ... 13 kg/kW.

Bredvid motorerna behövs ett uttynnne på l m för att servicen skall knnna utföras. Det totala uttynnnesbehovet är ungefär 3 ... 4 gånger storleken för ett motorgeneratoraggregat försett med värmeåtervinning. Ovanför motorn behövs i stort sett ett utryrtrme, som är lika stort som motorns höjd, för att lyftanordoingen med skenor skall få plats, och för att ventillocket skall knnna lyftas bort vid seMce.

Emis&ionen

För motorer med gnisttändning kan NOx-utsläppet begränsas med lean bom teknik. Motorn körs med så högt luftöverskott (ca. 1.6) att förbränningstempe­raturen hålls på en låg nivå. Därvid blir NOx-bildningen också lägre. Svårigheten med den här tekniken är reglering av motorn, för en mager gasblandning kan vara svårare att antända.

Enligt de tyska TA-lufts rekommendationer om NOx-utsläpp, bör kvävedioxidhal­ten vara under 500 mg/m3n, räknat med ett luftöverskott på 5 %, vilket motsva­rar 200 mg/MJ. Normalt kommer man under de här värdena, men garantier 3es dock inte. De maximala kolmonoxidutsläppena enligt TA-luft är 650 mg/m n. Enligt utförda mätningar ökar kolmonoxidhalten något, med ökat luftöverskott

jiJNESTE 9

Trevägskatalysatorn är effektivare än Jean burn tekniken då det gäller att minska NOx-utsläppet. Med trevägskatalysatorn kan man komma ned till en nivå på 70 mgjm3n, eller ca. 20 mg/MJ. Förbränningsluftskoefficienten skall hållas nära l. Katalysatorns pris är ungefär en tredjedel av motorns pris, och problem kan uppstå med förtidig antändning av bränsle/luftblandningen, dvs. knackning. Trevägskatalysatorer kan fås för effektområdet 100 .. .500 kW.

Gasdieselmotorerna borde förses med SCR·katalysatorer och därtillhörande lagring av ammoniak, doserings~, styrnings- och övervakningssystem. Investerings­kostnaderna för SeR-katalysatorerna varierar från 1.8 .. .2.2 Mmk (Wärtsiläs moto­rer 3.2 ... 7 MW) till 3 Mmk (MWM 2 st 1.2 MW:s motorer). Ammoniaken höjer driftskostnaderna med 8 ... 10 mk/MWh.

Reservbränsle

Gasdieslarnas naturliga reservbränsle är olja, vanligtvis lätt brännolja, med vilken gasen helt kan ersättas. Man bör dock beakta att ett dyrare bränsle försämrar driftsekonomin. För motorer med gnisttändning kan gasol användas som reserv­bränsle, men när blandningens metantal är lågt, är driften svår.

2 Kostnadsstrukturen

2.1 Gasturbiner

Prisuppgifter erhölls också i samband med offertförfrågan till tillverkarna av gasturbin/generatorer. Vid kraftverksinvesteringar är gasturbin/generatoraggregaten den största enskilda kostnadsposten. Av de specifika kostnaderna har gjorts ett diagram, bild 2. Priskutvan är brant i början av diagrammet, vid effekter under 4 MW. Av de undersökta effektklasserna har gasturbiner med 4 MW:s effekt det lägsta specifika priset. Detta märks också av den stora popularitet gasturbiner av den här storleksklassen har fått den senaste tiden. Konkurrensen mellan de olika turbinerna ser också ut att koncentreras till den här storleksklassen.

jJJNESTE

Q)

~ E

10

GASTURBINERNAS PRISER (Paketleverans)

4000 •

3500

• 3000 ••

• 2500 •

• 2000 • ••

1500 •

10UO

500

o o 2 4 6 8 10

M We

Bild 2. Gasturbin/ generatoremas specifika pris.

Gasturbinkraftverkens största investeringspost är turbin/generatoraggregatet, vilket utgör hälften av kostnaderna, i den här storleksklassen. De återstående kostnader­na är värmeåtervinningspannan, instrumentering och elektrifiering samt byggnads­tekniska arbeten. Ytterligare kostnader är planering, montageövervakning och ibruktagning. Bild 3 visar hur investeringskostnaderna för en typisk 4 MW:s anläggning fördelar sig.

~NESTE

2.2 Gasmotorer

ANNAT (PlANERING, MONTAGEOVERVAKNING, BAUKST AGNING)

11%

BYGGNADSlEKNtSKA ARBETEN

12%

INSTRUMENTEAINGOCH ELEKTRIFIERING 13%

AVGASPANNA 10%

GASTURBIN +GENERATOR 54%

TOTAL KOSTNAD 12,7 Mmk (3167 mk/MWe)

11

Bild 3. Fördelning av gasturbinkraftverks investeringskostnader, eleffekt 4 MW.

Analysen av gasmotorernas kostnadsstrnktnr baserar sig i huvudsak på uppgifter som erhölls i samband med undersökningsobjektets offertförfrågan.

Den Specifika kostnaden för generatorer som monteras på balkfundament representerar mindre än hälften av kraftverkets totala kostnader, priserna är av storleksklassen 1500 ... 2000 mk/kWe. Kostnaderna för tilläggsutrustningen, de byggnadstekniska arbetena och för montaget varierar mycket beroende på leverantör och orten där kraftverket skall byggas. Kraftverk som producerar el och värme för kontinuerlig drift är ännu idag, skräddarsydda lösningar. Av offertema att döma kan inte heller kostnaderna specifieras med tillräcklig noggrannhet, priserna för de olika komponenterna som hör till leveransen varierar nämligen kraftigt mellan de olika leverantörerna.

Kostandsstrukturen för olika storleksklasser och leverantörer är visad i bild 4.

j;JNESTE

Motoranläggningarnas kostnadsfördelning

4500

4000

3500

;: 3000 :1! E 2SOO

-@ ~ 2000

"' ~ 1SOO o ~

"' 1000

500

o g•ssokW 2'"880kW 2*840kW 1*1560kW 1*1178kW 2'"720kW

~Motor/generator • Rökgaskanal mont.

!11Vänneväxlarna

m Byggnadstekn. arb .

Bild 4. Olika motorers kostnadsstruktur.

~Montage 111 övriga kostnader

12

De byggnadstekniska kostnaderna i undersökningsobjektets fall antas bli höga (12000 mk/m2

), för anläggnin~en är planerad inom tätbebyggelse. Av det förmånligaste byggnadsalternativet bar gjorts ett utkast, som baserar sig på de av leverantörerna erhållna uppgifterna om gasmotorer. Utkastet och ett kostnads­förslag är visat i bilaga 3.

3 Konkurrenskraften

3.1 Motorernas och turbinernas inbördes konkurrenskraft

Gasdieslarnas fördel jämfört med motorer med gnisttändning är bättre verknings­grad. Gnisttändningsmotorernas fördel är förmånligare investeringskostnader, lägre underhållskostnader, oberoende av brännolja och lägre NOx-utsläpp.

Gasturbinernas fördel jämfört med motorerna är mindre format, fördelaktigare pris, längre serviceintervaller, pålitligare, möjliget att producera ånga samt att de lämpar sig bättre för fjärrkontroll. Dessutom är det förmånligare att förse tur­binerna än motorerna med reservbränsle. Det satsas mycket på utvecklandet av gasturbiner, och skillnaderna i verkningsgrader minskar mellan de olika tillver­karna.

j;,JNESTE 13

3.2 Gasmotorernas konkurrenskraft vid elproduktion

3.3

För analys av konkurrenskraften har uppgifter från undersökningsobjektet använts som typexempel.

Gasmotorerna är konurrenskraftiga om värmen nästan helt kan utnyttjas ur kylvattnet och rökgaserna. Priserna motsvarar då ett mindre energiverks partipriser. Anläggningen bör utföras förmånligt genom att undvika höga byggnadskostnader och genom att organisera servicen effektivt. Redan en av dessa faktorer kan spoilera anläggningens lönsamhet. Byggnadskostnaderna kan utgöra en betydande kostnad, om anläggningen byggs nära tätonuåden. Den viktigaste faktorn vid bestämning av den relativa interna räntan är elenergins pris, gasens och investeringskostnadernas inverkan är mindre än hälften av elprisets inverkan.

Anläggningens lönsamhet förbättras om en del av energin som produceras med gas, kan säljas som ersättande energi, för energi som produceras i stora energian­läggningar.

Bilaga 6 visar den allmänna prisnivån på energi producerad i olika stora gasmotorkraftverk.

Gasturbinernas kokurrenskraft vid elproduktion

Gaslufbinerna är konkurrenskraftiga framförallt inom indu- strin, där rökgasernas värme kan användas för produktion av ånga. Undersökningar av turbin/generat­orer vid fjärrvärmeproduktion visar att det specifika priset är förmånligast i storleksklassen 4 MW. Man borde mao. sträva till att dimensionera anläggningar­na till 4 MW.

Bilaga 7 visar den allmänna prisnivån på energi producerad i olika stora gasturbinkraftverk

j!JNESTE 14

4. Case study, utredning av ett konkret fall (P= 1,44 MWe)

4.1 Optimering av energiauskaffningen

En optimering av energianskaffningen gjordes med Jaaklco Pöyry Oy:s COMBI­COP program. Analysen beaktade kombinerad el- och värmeproduktion samt simulerat inköp av energi. Programmet simulerar energianskaffningen med tre timmars intervaller, och beaktar det förmånligaste anskaffningssättet året om. Resultatet som fås är driftseffekterna för var och en anläggning, el-och värmepro­duktionen, den köpta energin och motsvarande kostnader.

I programdelen som behandlar inköp av tariffbelagd el optimerar programmet beställningseffekten och gör en tariffördelning. Med fördelningen som utgångs­punkt, räknar programmet de köpta och självproducerade energimängderna samt dessutom kostnaderna separat för de olika produktionsenheterna.

För optimering av bestäliningsgaseffekten, användes en dygnsvis gaskonsumtions­fördelning från år 1988, vilken modifierades så att max. bräusleeffekten för basalternativet var 12 MW, som motsvarar en 10,8 MW:s värmeeffekt med verkningsgraden 90 %. För motoralternativet var maximala bränsleeffekten 16,3 MW. Med dehär uppgifterna som grund, räknades de effekter som det lönar sig att producera med lätt brärmolja Basalternativets optimi-beställningseffekt är 9 MW och motoralternativets 12,5 MW. Bild 5 visar motoralternativets olika energikostnadskornponenter.

jii;JNESTE

Optimering av gasens beställningseffekt

3,5

-------- Tillsammans 3

"' :;, E

2,5 ::;; NG-energi ~

"' ;t: 2 "' ~ "O c: 1,5 " ~ "' I:

" o 1 "5> ~

"' c: w 0,5 ~ NG-grundavgift

Brännoljaenergi o

8 10 12 14

Beställningseffekt ( MW )

Bild 5. Komponenter för motoralternativets energikostnader

Värme- och elbelastningen

År Fjärrvärmebelastning, MW Elbelastning MW Grundeffektens max. MW

1991 10,8 45,8 15,8

1998 13.8 60,0 15,6

15

2005 18,1 60,0 15,6

~NESTE

Gaspannornas effekt och verkningsgrad:

Panna l Panna 2

Bränslepriserna:

Naturgas Lätt brännolja

Effekt

11 MW lOMW

Verkningsgrad

90% 90%

47 ... 55 mk/MWb 104 mk/MWb

16

4.2 Offertjämförelse

Leverantörernas offerter avvek ganska mycket från varandra, närmast ifråga om leveransensomfånget. Vissa komponenters pris har därför uppskattats. De konkurrerande leverantörernas pris har i huvudsak använts vid uppskattningarna.

Motor/generator-paketen är planerade för montage i ljudisolerade skyddshöljen, och de i sin tur för placering i betong-, eller byggnader gjorda av tegel. Motorer­na kopplas till fjärrmanövrering,och skyddshöljena förses med brandsläckningssys­tem. Verktyg och reservdelar skaffas inte, importören får sköta om, att de kan erhållas vid behov.

~NESTE 17

Uppskattning av kostnader som inte ingick i offerterna:

4.3

Enhet Enhetens storlek Utrymmesbehov

Byggnadskostnader Rökgaskanal, monterad Aggregatmontage och elektrifiering Övrig elektrifiering, anslutning Släckningsutrustning Frakt och försäkringar Aoslutning till fjärrkontroll Ersättning för värmeeffekt

Motor/generator + värmeåtervinningsaggregat 1,5 • motor j generatorns golvyta ca. 3 • enhetarnas gemensamma golvyta, av två leverantörer har erhållits noggrannare uppgifter om utrymmesbehovet 12000 mk/m2

120 mk/kWe

240 mk/kWe

300.000 mk 37520 mk/enhet 1.2%

50000 mk 300mk/kW

Uppgifterna som jämfördes mellan de två främsta leverantörernas finns i bilaga 5.

Ekonomisk analys

I den ekonomiska analysen har varje motoralternativ jämförts med basalternativet och med kassaflödesanalys har räknats projektets interna ränta. Basalternativet är dagens situation där fjärrvärmen produceras med gaspannorna och all el köps. Exempel, se bilaga 4.

Amorteringstid: Ränta under byggoadstiden: Driftskapitalets ränta:

Driftskapital:

Driftspersonalens lönekostnader för 3 månader Smörjoljekostnader för 2 månader

15 a 7%

10%

~NESTE 18

Driftskostnader:

Smörjoljans pris Underhällspersonal Underhällsmaterial Driftspersonal, O, l pers, lönekost. Administration Försäkringar

8 mk/kg 10.5 mk/MWh 6 mk/MWh 150 kmk/a/pers. 0,2 % av investeringarna 0,4 % av investeringarna

SRC-katalysatoms driftskostnader (Wärtsiläs motor)

Ammoniakens pris Ammoniakens förbrukning

0,5 mk/kg 5 kg/h/lOOmg/MJ NOx

4.4 Känslighetsanalys

En känslighetsanalys i förhällande till olika parametrar gjordes med två 720 kW:s motorer som utgängdpuokt. Analysen är gjord i förhällande till följande paramet· rar:

Gasens relativa pris, då priset är samma för motoralternativet och för basalternativet

De relativa investeringarna

Elektricitetens relativa pris

Analysen är visad i bild 6.

~NESTE

-~ o

"' -c '"' ~ c ~

" -c

Känslighetsanalys

20 19 18 17 16 r--- Relativ investerin

15 .___ 14 13 f-Gasens relat. pris /

12 11 10 g

8 7 6 5 4 3

0,8

/

/ --+-v /

1/ /

/l' l ktr ,~!;,: n•i<

0,9 1

1/ /

1 ,1

Bild 6. Känslighetsanalys

Känslighetsanalys, setvicekostnader

14

13

12

"' o 11

"' c '"' ~

l'-l'-l'- !'-.

i" l'-r--r-- r--

c 10 ~

" -c r--i'-

g

8

7

/

/

--1,2

i'-r--

15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 Servicekostnader ( mkfMWh)

Bild 7. Känslighetsanalys

19

j;JNESTE

4.5 Gasturbin

5

20

Gasturbinens specifika kostnad är hög här i storleksklassen under 4 MWe, och värmen kan inte heller utnyttjas effektivt. Gasturbininvesteringarna kan inte amor· teras under dess beräknade 15-åriga livstid.

Resultat av utredningen

Längs de nuvarande naturgasrören finns det potential för flera mindre gasturbin­och motorkraftverk. Anläggningarna är lönsamma om:

- den konkurrerande elektricitetens pris motsvarar ett mindre elverks partipris - kraftverkets värme kan till största delen utnyttjas - investeringen kan utföras effektivt - drift, serive och övervakning är väl organiserad

Det finns också potential för aggregatförsäljning, byggande av anläggningar och serviceverksamhet

Leverantörernas beredskap för helhetsleverans av anläggnigar är förutom för Wärtsiläs del högst nöjaktig, följaktligen finns det marknadsandel för de mindre motorernas del.

Anläggningarnas driftskostnader kan också reduceras och lönsamheten förbättras genom att organisera övervakning, drift och underhåll effektivt.

~NESTE

BILAGA l

SMÅ GASDRIVNA KRAFTVERK

Tillverkare

ABB Stal Ab Gas Turbina Divisen P.O Box S-612 20 Finspang Sweden

Solar Turbinas Inc. P.O. Box 85376 2200 Pacific Highway San Diego, California 92138-5376 USA

Yanmar Diesel Engine Co. Ltd Overseas Operations Div. 1-1, 2-chome, Yaesu Chuo-Ku, Tokyo 104 Japan

Allisen Gas Turbine Div General Motors P.O. Box 420 Speed Code U-6 Indianapolis, Indiana 46206-0420 USA

Daihatsu Diesel MFG. Co, Ltd 1-SO,Oyodo Naka, 1-chome Oyodo-Ku Osaka 531 Japan

Deutz MWM Diesel und Gastechnik GmbH carl-Benz-Str. 5, P.O.Box 10 22 63 D-6800 MANNHEIM l FRG

Dresser-Rand Power P.O. Box 1010 3601 Kongsberg Norway

l ( 4)

Representant i Finland

ABB Strömberg P.O. Box 787 00387 Helsingfors

"

"

Masino Oy Tiilitie 3 01120 Vanda tel 840 166

ATP-Trading Vartiokyläntie 9 PB 23 00951 Helsingfors fax 320 883 tel 320 055

CT) turbin (Ml motor

T

T

T

T

T

T,M

T

jiJNESTE

General Electric Marine & Industrial Engines & Services Div One Neumann Way Cincinnati, Ohio 45215-6301 USA

Hitachi Zosen Corp. 6 Kanda Surugadai 4-Chome Chiyoda-Ku Tokyo 101 Japan

Ishikawajima-Harima Heavy Industries, Ca. Ltd Shin Ohtemachi Building 2-1 Ohtemachi, 2-Chome Chiyoda-Ku, Tokyo 100 Japan

Niigata Engineering Co. Ltd 4-1, Kasumigaseki, 1-Chome Chiyoda-Ku, Tokyo Japan

Nuovo Pignone P.O. Box 414 Via F. Matteucci, 2 50100 Florence I ta ly

stewart & Stevenson Services, Inc. P.O. Box 1637 2707 North Loop West Houston, Tex~s· 77251 USA

Sulzer-Escher Wyss Ltd CH-8401 Winterthur switzerland

Turbomeca Industrial Marine Oiv. Bordes 64320 Bizanos France

U.S. Turbine Corp. 7685 south state Route 48 Maineville, Ohio 45039 USA

Energico Oy Lastenkadintie 1 00180 Helsingfors

2 ( 4)

T

T

T

T

T

T

T

T

T

Bet Shemesh Engines Ltd Mobile Post. Maela, Bet-Shemesh 9900 Israel

Garrett Turbine Engine Co P.O. Box 5217 111 south 34th street AR 85034 USA

Hispano Suiza Turbomachines Industrielles B.P. 60 rue du Capitaine-Guynemer F-92270 Bois-Calombes France

Klöckner-Humbolt-Deutz Ag Industrial Gas Turbines Div P.O. Box 80 05 09 Deutz-Mulheimer strasse 111 D-5000 Cologne FRG

Mitsui Engineering & Shipbuilding Co, Ltd 5 Chome 6-4, Tsuhiji Chuo-Ku Tokyo 104, Japan

Ruston Gas Turbines P.O. Box l, Lincoln, Lines. LN2 4DJ United Kingdom

Pratt & Whitiney Canada Inc Industrial & Marine Div 100 Marie-Victorin Longueuil, Quebec J4G lAl Canada

Applied Energy Systems Ltd 1 Whippendell Road WATFORD WDl 7LZ United Kingdom

Biklim SpA. TOTEM Division via cuneo 12 I-10152 TORINO Italy

3 ( 4)

T

T

T

T

T

T

T

M

M

CET SpA. via Diodoro Siculo,4 I-20125 MILANO I ta ly

Geveke Motoren P.O.Box 12 25 21 Via Belveg 1000 BE AMSTERDAM The Netherlands

Hanemag P.O.Box 91 13 25 Hanemag strasse 9 D-3000 HANNOVER FRG

MAN Technologie GmbH P.O.Box 10 00 80 Stadtbachstrasse 1 D-8900 AUGSBURG FRG

Nedala BV P.O.Box 30 4 Industrieweg 1422 UITHOORN The Netherlands

Pethow Ltd SANDWICH CT13 9NE United Kingdom

OY Wärtsilä AB P.O.Box 244 .. SF-65100 VAASA

Landre-Ruhaak Motoren B.V Lange Dreef 10 POSTBUS 63 4130 EB Vianen The Netherlands

Darman Diesels Ltd. Tixall road Stafford, ST16 JUB United Kingdom

Jenbacher Werke A.G. A-6200 Jenbach Tyr o l Austria

Wihuri OY Witraktor tel 826311

Tehokaasu OY Kaasutehtaankatu l 00500 Helsingfors tel 39301 fax 717897

Sentitec OY Markus Leino Huovi tie 3 A 3 00400 Helsingfors tel 575582

Volvo Auto OY MTM Talvaltie 1 01610 Vanda tel 5305276 fax 5631543

Aseko Oy 02430 Masala (Kyrkslätt) tel 2975033

4 ( 4)

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

Aggregattilver~are GEVEKE, ENMACO, NEDALO DORHAN ERDGAS ENERIE SYSTEHE, LANDRE RUHAAIC

Hotortiltver~are CATERPILLAR DORHAN I.IAUKESHA Motortyp Gasmotor Gasmotor Gasmotor Gasmotor Gasmotor Gasmotor Gasmotor Hodell 3512 3516- 12SETCWG L 5108 G L 5790 G L 7042 G L 9390 G C yl i nderdi arneter ~ 170 170 160 216 216 236 236 staglängd ~ 190 190 190 191 216 216 216 Cylinderantal " 12 16 12 12 12 12 16 1yp v v v v v v v NA/TA 1) 1A 1A TA NA " NA " Syl indervol)'m "" 51-8 69.0 45.8 64.0 95.0 115.3 153.8 Varvtal r/min 1000 1000 1500 1000 1000 1000 1000 Kolvens hastighet "'' 6.3 6.3 9.5 6.4 7.2 7.2 7.2 Hede l tryck "'' 11.6 11.6 9.9 6.9 7.5 7.4 7.4 El effekt/vikt kl.le/kg 0.13 0.05 0.06 0.08 0.08

El verkningsgrad • 34.8 34.8 32.9 32.8 32.8 32.9 31.0 Total verkningsgrad (100% bl % 66 66 82.6 90.5 66.1 66.5 63.5

El effekt kW• 500 665 565 460 595 713 950 Värmeeffekt, vatten kW 737 960 655 646 1004 1202 1609 Temperatur ut, max. •c 106 106 85 95 110 110 110 Temperatur in, max. •c 70 70 65 75 70 BO 70

Mått, aggregat: Lägd ~ 4599 5139 4500 5200 5600 5600 9350 Bredd ~ 1703 1703 1500 1800 2100 2100 2600 Höjd ~ 1903 1903 2500 2500 2500 2500 3400 "' 4300

H Vikt, motor kg 9500 9300 9300 11340

'"" > " NOx·utsläpp, max. mg/H J 200 200 200 200 200 200 200 >

Reduceringsteknik 2) lB LB LB 31.1CR 31.1CR 3WCR 31.1CR N

1) NA =Natural ly aspirated, TA= Turbocharged-aftercooled 2J lB = lean Burn, SCR = Selec:tive Catalytic Reduc:tion, 31.1CR = 3-Uay Catalytic: Reduc:tion ~

' ~ -

Aggregattilverkare DEUTZ·M'olM

Motortillverkare DEUTZ·M'olM Motortyp Gasmotor Gasmotor Gasmotor Gasmotor Gasmotor Gasmotor Gasdiesel Gasdiesel Modell TBG 604 B TBG 604 B· TBG 604 B TBG 604 B TBG 441 C TBG 441 C TBDG 441 C TBDG 441 C Cylinderdiameter ~ 170 170 170 170 230 230 230 230 Slagtängd ~ 195 195 195 195 270 270 270 270 Cylinderantal " 6 8 12 16 12 16 12 16 Typ R R v v v v v v NA/TA 1) TA TA TA TA TA TA TA TA Syl indervotym ""' 26.6 35.4 53.1 70.8 134.6 179.5 134.6 179.5 Varvtal r/min 1500 1500 1500 1500 1000 1000 1000 1000 Kolvens hastighet m/s 9.8 9.8 9.8 9.8 9.0 9.0 9.0 9.0 Medeltryck "'' 10.8 10.8 10.8 10.8 10.5 10.5 10.5 10.5 Eleffekt/vikt k~e/kg 0.17 0.17 0.18 0.20 0.11 0.12 0.11 0.12

El verkningsgrad • 33.0 33.6 33.6 33.6 34.2 34.2 39.0 39.0 Total verkningsgrad (100~ b) ~ 89.4 89.6 89.6 89.6 89.5 89.5 70.4 70.4

El effekt '"• 360 480 no 960 1178 1568 1178 1568 Värmeeffekt, vatten '" 616 800 1200 1600 1905 2535 1115 1483 Temperatur ut, max. •c 90 90 90 90 110 110 110 110 Temperatur in, max. •c 78 78 78 78 70 70 70 70

Mått, aggregat: Lägd ~ 3400 3720 4630 5220 5690 6770 5500 6000 Bredd ~ 1230 1440 1440 1440 2350 2350 2600 2600 Kö j d ~ 1820 2000 2000 2100 3440 3440 3200 3200

Vikt, motor kg 2150 2800 3900 4840 10500 13150 10500 13150

NOx·utsläpp, max. mg/MJ 200 200 200 200 200 200 Reduceringsteknik " lB LB lB l8 L8 LB SCR SCR

1) NA =Natural ly aspirated, TA= Turbocharged·aftercooled 2J LB = Lean Burn, SCR = Selective Catalytic Reduction

"' ' ...

Aggregattilver~are JENBACHER

Motortillver~are JENBACHER Motortyp Gasmotor Serie LM, två ta~t Mode l t 750/900 Go 1000/1200 Go 1500/1800 Go 1750/2100 Go 2000/2400 Go 2250/2700 Go Cyt i nderdi arneter ~ 240 240 240 240 240 240 staglängd ~ 250 250 250 250 250 250 Cylinderantal " 6 8 12 14 16 18 Typ v v v v v v NA/TA 1) NA NA NA NA NA NA Syl indervolym ""' 67.9 90.5 135,7 158.3 181.0 203.6 Varvtal r/min 1000 1000 1000 1000 1000 1000 Kolvens hastighet .,, 8.3 8.3 8.3 8.3 8.3 8.3 Medel tryck. "'" 11.1 11.1 11.2 11.2 11.2 11.2 Eleffe~t/vik.t k.We/~g 0.08 0.09 0.11 0.08 0.08 0.08

E l verkningsgrad x 32.5 32.6 32.8 33.2 33.2 33.2 Total verkningsgrad (100% b) X 81.9 82.2 82.3 83. t 83.2 83.1

El effekt '"' 626 837 1265 1478 1685 1900 Värmeeffekt, vatten '" 954 1272 1908 2225 2543 2861 Temperatur ut, max. •c Temperatur in, max. •c

Mått, motor: lägd ~ 2502 2892 36n 4476 4866 5386 Bredd ~ 2095 2095 2095 2135 2135 2135 Höjd ~ 2042 2042 2042 2698 2698 2698

Vi~t, motor kg 7470 9000 12000 19600 22300 25000

NOx·utsläpp, max. mg/M J 200 200 200 200 200 200 Reduceringste~ni~ 2) l8 l8 l8 l8 l8 l8

1) NA: Natural ly aspirated, TA: Turbocharged·aftercooled 2) LB = Lean 8urn, SCR : Selective Catalytic Reduction

"' ..._ ,

Aggregattilverkare WÄRTSILÄ

Motortillverkare Wli.RTSILÄ Motortyp Gasdieset Gasdiesel Gasdiesel Gasdiesel Gasdiesel Gasdiesel Gasdiesel Modell 4R32 6R32 8R32 9R32 12V32 16V32 18V32 Cylinderdiameter ~ 320 320 ·320 320 320 320 320 staglängd ~ 350 350 350 350 350 350 350 Cylinderantal " 4 6 8 9 12 16 18 Typ R R R R v v v NA/TA , TA TA TA TA TA TA TA syl i ndervol ym ""' 112.6 168.9 225.2 253.3 337,8 450.4 506.7 Varvtal r/min 750 "' 750 750 750 750 750 Kolvens hastighet ""' 8.8 8.8 8.8 8.8 8.8 8.8 8.8 Medeltryck b" 23.3 23.3 23.3 23.3 23.3 23.3 23.3 E l effekttvi k t kWe/l:.g 0.09 0.09 0.09 0.09 0.11 0,12 0.13

El verkningsgrad ' 41.9 41.9 41.9 41.9 41.9 41.9 41.9 Total verKningsgrad (100X b) X 84 84 84 84 84 84 84

El effekt kWo 1640 2460 3280 3690 4920 6560 7380 Värmeeffekt, vatten kW 1651 2476 3302 3715 4953 6604 7429 Temperatur ut, max. •c 120 120 120 120 120 120 120 Temperatur in, max. •c 70 70 70 70 70 70 70

Mått, aggregat: Längd ~ 6480 7660 9200 9900 9230 10540 11370

8'""' ~ 2170 2170 2430 2430 2890 2690 2690 Kö j d ~ 3679 3766 4037 4069 4200 4370 4525

Vikt, motor kg 18500 26600 35500 40000 43000 54000 56000

NOx utan reducering, max. mg/MJ 1500 1500 1500 1500 1500 1500 1500 NOx med reducering, min mg/MJ 100 100 100 100 100 100 100 Reduceringsteknik 2) SCR SCR SCR SCR SCR SCR SCR

1) NA ~ Naturall y espirated, TA= Turbocharged·aftercooled 2) LB ~ Lean Burn, SCR : Selective Catalytic Reduction

~

' ~

BILAGA 3

KOSTNADSBERÄKNING

GASMOTORKRAFTVERK BYGGNADSKOSTNADERNA FÖR BYGGNADEN I BILAGAN

GRUNDARBETEN

-Grävningsarbete -Fyllning, jämning -Täckdik,brunnar -Avlopp,vattenledningar

5 m från byggnaden -Rör o kabelkanaler

i byggnaden

AGGREGATFUNDAMENT

-Fundament -Eftergjutnig - Fundamentbultar

BYGGNADENS FUNDAMENT

-sockelbalkar -Holkplintar -övrigt, (isolering mm.)

BYGGNADENS GOLV

-Betongplatta -styrox

ÅTGÅNG MATERIAL MK

250 m3 160 m3

50m/2st 5700

15 m/2st 7600

13 m 11700

15 m3

6 st

1800 2000 4200

1800 14400

2000

300

BYGGNADENS BÄRANDE KONSTRUKTION

-Betongpelare 6 st -stålbalkar 3 st -Maskiner, ställningar mm

YTTERVÄGGAR

-Väggelement och till­behör

MELLANTAK OCH VATTENTAK -Platta -Jämningsbetong -styrox -Takmaterial

5400 5400 3000

400

500

l (2)

ARBETE MK

30 70

ink.mat.

ink.mat

ink.mat

ink.mat ink.mat

ink.mat ink.mat ink.mat

ink.mat

ink.mat ink.mat ink.mat

ink.mat

TOTALT MK

7500 11500

5700

7600

11700 43700 mk

126000 4000 4200

134200 mk

27000 14400

2000 43400 mk

15000

15000 mk

5400 5400 3000

13800 mk

86800 86800 mk

ink.mat 38500 38500 mk

FÖNSTER OCH DÖRRAR

-Dörrar PJO 27 * 36 2 st -Takfönster 12 * 18 4 st -Takfönsteranas fast.kons. 4 st

VVS-MONTAGET

-Avlopp och vattenledning -vvs-utrustning -ventilation

ELINSTALLATION

-Belysning -Avbrytare och dosor

MÅLNING, SPACKEL, LISTER MM.

PLANERING, ÖVERVAKNING, FÖRSÄKRINGAR MM.

12000 12000

3000

30000

20000

60000

70000

2 (2)

2000

12000 12000

5000 31000 mk

ink.mat 30000

ink.mat

ink.mat

30000 mk

20000 20000 mk

60000 60000 mk

70000 70000 mk

BYGGKOsTNADERNA TOTALT 586.400 mk

Kostnaderna/yta (97m2) Kostnadernajvolym (550 m3)

~ 6045 mk/m' ~ 1066 mk/m3

==========

lo too

-l'··h l!!"."-·-.... -.--·· Hf..,. il! )<"

:>~ ""- ·--" ,::;!>! j j LL.-.

• .}). : ...... •o

•

Bilag 3 / Bild

o o "

o., o o o ...

"'"'

NESTE OY/Energiteknik/JSH Undersökningsobjektets gasmotor, ekonomisk jämförelse BILAGA 4 1(2)

BASAL TERNATIVE T

Naturgasens pris •• 47 FIM/M\.lh

Ar •••••••••••••••••••••••• 1991 1998 2005 Gasförbrukning,panna (G\.lh) 38.62 49.32 64.70

Elansl:affning (G\Ih) ••••••• 196.02 256.79 256.79 Elpriset (mlc:/M\.lh) ••••••••• 175.47 175.42 175.42 Elansl:affningsl:ost. (MFIM) 34.396 45.046 45.046 Gasensl:affningslcost. (MFIM) 1.815 2.318 3.041 Totala energikost. (MFIM/a) 36.211 47.364 48.087 Gasförbrukning (milj.m3/a). 1.08 1.39 1.82

ALTERNATIV SOH UNOERSÖK':S Alterntiv no •••••••••••••• Motor •••••••••••••••••••••• Motorernas antal ••••••••••• Byggnadstid •••••••••••••••• Producerad eleffekt •••••••• Smörjoljeförbrukning ••••••• Smörjoljans pris ••••••••••• Naturgasens pris ••••••••••• Pannornas verkningsgrad •••

Ar ••••••••••••••••••••••••• Gasförbrukning, parna (G\Jh)

---••--- motor{G1o'h). • Elanskaffninmg (GUh) ••••••• Elpriset ••••••••••••••••••• E l anskef f ni ngslcost. (MFIM). Gasanslcaffningskost. (MFIM) Total energikostnad (MFIM/a Gasförbrukning (mi l j .ml/a).

1 • ••••

2 0.3 a

10.94 G\.lh 0.3 g/k\.lh

8 FIM/kg 47 FIM/M\.lh

90.00X

1991 1998 17.99 27.80 31.26 34.54

187.75 245.85 176.19 176.79 33.080 43.464 2.315 2.930

35.395 46.394 1.38 1.75

2005 42.84 34.94

245.71 176.84 43.451 3.656

47.107 2.18

--------------------------------·······························--·····--·-····------------------------------------------RÄNTORNA

Ränta t.nder byggnadstiden ••••••••••• Driftskapitalets ränta ••••••••••••••

BRÄNSLEKOSTNADERNA (LÄTT BRÄNNOLJA) ••••

INVESTERING ••••••••••••••••••••••••••••

FASTA DRIFTS· OCH UNOERHALLSKOSTNAOER

7X 10 x

O MFIM

4.29 MFIM

Driftspersonal ( Aåninistration ( Försäkringar <

150 kFIH/p./a 0.1 pers. 0.2 X av investeringen ••••••••• 0.4 X av investeringen •••••••••

DRJFTSKAPITAL 60 Dagars bränslekostneder (lätt olja). 3 Månaders arbetskraftskostnader •••••• 2 Månaders servic,kostnader •••••••••••

25 X oförutsedda kostnader från föreg.

MFIH 0.0000 0.0038 0.0044 0.0020

Tillsarrmans (MFIH) 0.0102

Driftkap. ränta ••• 0.0010 HFIM =

MFIM/a 0.015 0.009 0.017

0.09 FIM/M\.lh

Tillsanm. 0.041 MFIM/a : 3.n FIM/Mt.'h

RÖRLIGA ORIFTS· OCH UNDERHALLSKOSTNAOER Smörjolja ••••••••••••••••••••••••••• Underhållspersonal •••••••••••••••••• Underhål lsmaterial ••••••••••••••••••

2.40 FIM/M\.lh : 10.5 FJM/M\.lh :

6 FIM/M\.lh "' l

0.026 MFIM/8 0.115 MFIM/8 0.066 MFIM/a

18.9 FIM/H\.lh " 0.207 MFIM/a

KAssASTRÖM (MFIM) ,, 1990 1991 1992 1993 Basfallet, energianskaffningskostnader ••••••• 36.211 37.804 39.398 Det undersökta fallets energianskaff.kostnade 35.395 36.966 38.537 Inkomst 0.816 0.838 0.860 Fasta drifts· och underhållskostnader •••••••• -0.041 ·0.041 ·0.041 Rörliga drifts· och t.nderhållskostMder -0.207 ·0.207 ·0.207 Ränta unde~ byggnadstiden ••••••••••• -0.090 0.000 0.000 o.ooo Driftskapitalets ränta ••••••••••••••••••••••• ·0.001 -0.001 ·0.001 Or i ftsti l l gångar •••••••••••••••••••• ·0.090 0.568 0.590 0.612 Investeringar ••••••••••••••••••••••• -4.290 0.000 0.000 0.000 Kassaström •••••••••••••••••••••••••• -4.380 0.568 0.590 0.612 Kumulativ l:assaström, netto ••••••••• ·4.380 ·3.812 ·3.222 ·2.611 ,, 1999 2000 2001 Basfallet, energianskaffningskostnader ••••••• 47.468 47.571 47.674 Det undersökta fallets energianskaff.kostnade 46.496 46.597 46.699 Inkomst ••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••• o.9n 0.973 0.975 Fasta drifts· och underhållskostnader •••••••• -0.041 ·0.041 -0.041 Rörliga drifts· och underhållskostnader ..... -0.207 -0.207 -0.207 Ränta under byggnadstiden •••••••••••••••••••• 0.000 0.000 0.000 Driftskapitalets ränta ••••••••••••••••••••••• -0.001 ·0.001 -0.001 Driftstillgångar ••••••••••••••••••••••••...•. o.n3 0.725 0.726 Investeringar •••••••••••••••••••••••••••.•••. 0.000 0.000 0.000 Kassaström ••••••••••••••••••••••••••••••. , , •. o.n3 0.725 0.726 Kumulativ lcassaström, netto •••••••••• ,., ••••• 1.503 2.228 2.954

LÖNSAMHET

Intern räntestock (IRR) •• 12.40 x

1994 1995 1996 1997 1998 40.991 42.584 44.178 45.771 47.364 40.109 41.680 43.251 44.822 46.394

0.882 0.904 0.92.7 0.949 0.971 -0.041 -0.041 -0.041 -0.041 -0.041 -0.207 ·0.207 -0.207 -0.207 ·0.207 o.ooo o.ooo o.ooo 0.000 0.000

-0.001 ·0.001 -0.001 -0.001 ·0.001 0.634 0.656 0.678 0.700 o.n2 0.000 o.ooo 0.000 o.ooo 0.000 0.634 0.656 0.678 0.700 o.nz

-1.977 ·1.321 ·0.643 0.057 0.779

2002 2003 2004 2005 47.m 47.881 47.984 48.087 46.801 46.903 47.005 47.107 0.976 0.978 0.979 0.980

·0.041 ·0.041 ·0.041 -0.041 -0.207 ·0.207 ·0.207 ·0.207 0.000 0.000 0.000 0.000

·0.001 ·0.001 -0.001 ·0.001 0.728 0.729 0.730 0.732 0.000 o.ooo o.ooo 0.000 o.na 0.729 0.730 0.732 3.682 4.411 5.141 5.873

NESTE OY/Energiteknik/JSH Undersökningsobjektets gasmotor, ekonomisk jämförelse BILAGA 4 2(2)

BASAl TERNA T l VET

Naturgasens pris •• 55 FIM/M\.Ih

Ar •••••••••••••••••••••••• 1991 1998 2005 Gasförbrukning,pama (G\Ih) 38.62 49.32 64.70

Elanskaffning (G\.Ih) ••••••• 196.02 256.79 256.79 Elpriset (mk/M\lh) ••••••••• 175.47 175.42 175.42 Elanskaffningskost. (MFIM) 34.396 45.046 45.046 Gasanskaffningskost. (MFIM) 2.124 2.713 3.559 Totala energikost. (MFJM/a) 36.520 47.759 48.605 Gasförbrukning (mit j .m3/a). 1.08 1.39 1.82

ALTERNATIV SOM UNOERSÖKS Alterntiv no •••••••••••••• Motor •••••••••••••••••••••• Motorernas antal ••••••••••• Byggnadstid •••••••••••••••• Producerad eleffekt •••••••• Smörjoljeförbrukning ••••••• Smörjoljans pris ••••••••••• Naturgasens pris ••••••••••• Pannornas verkningsgrad •••

Ar ••••••••••••••••••••••••• Gasförbrukning, .. ~ (G\Ih)

........ motor(G\Ih). ' Elanskaffninmg (G~) •••••••

Elpriset ••••••••••••••••••• Elanskaffningskost. (MFIM). Gasanskaffningskost. (MFIM) Total energikostnad (MFIM/a Gasförbrukning Cmilj.m3/a).

***** 2

0.3 a 10.94 GIJh

0.3 g/k\.lh 8 FIM/kg

55 FIM/M\.Ih 90.00X

1991 1998 17.99 27.80 31.26 34.54

187.75 245.85 176.19 176.79 33.080 43.464

2.709 3.429 35.789 46.892

1.38 1.75

2005 42.84 34.94

245.71 176.84 43.451 4.278

47.729 2.18

········--··············································································································

RÄNTORNA Ränta londer byggnads tiden ••••••••••• Driftskapitalets ränta ••••••••••••••

BRÄNSLEKOSTNAOERNA (LÄTT BRÄNNOLJA} ••••

INVESTERING ••••••••••••••••••••••••••••

FASTA DRIFTS· OCH UNDERHALLSKOSTNAOER

7X 10X

0 MFIM

4.29 MFIM

Driftspersonal ( 150 kFIM/p./a 0.1 pers. Administration ( 0.2 X av investeringen ••••••••• Försäkringar ( 0.4 X av investeringen •••••••••

ORIFTSI<APITAl 60 Dagars bränslekostnader (lätt olja}. 3 MAnaders arbetskraftskostnader •••••• 2 MAnaders servicekostnader •••••••••••

25 X oförutsedda kostnader från föreg.

MfiM 0.0000 0.0038 0.0044 0.0020

Tillsammans (MFIM) 0.0102

Oriftkap. ränta... 0.0010 MFIM "

MFIM/a 0.015 0.009 0.017

O. 09 F l M/M\.Ih

Tlllsamm. 0.041 MFIM/a : 3.n FIM/Miolh

RÖRLIGA ORIFTS· OCH UNOERHlLLSKOSTNADER Smörjolja ••••••••••••••••••••••••••• Underhållspersonal •••••••••••••••••• UnderhAllsmaterial ••••••••••••••••••

2.40 FIM/M\.Ih " 10.5 FIM/Mlolh "

6 FIM/M\lh " l

0.026 MFIM/a 0.115 MFIM/a 0.066 MFIM/a

18.9 FlM/M\.Ih " 0.207 Mf!M/a

KASSASTRÖM (MFIM)

,, 1990 1991 1992 1993 Basfallet, energianskaffningskostnader ••••••• 36.520 38.126 39.731 Det undersökta fallets energianskaff.kostnade 35.789 37.375 38.961 Inkomst o. 731 0.751 D.770 Fasta drifts· och underhAilskostnader •••••••• ·0.041 ·0.041 ·0.041 Rörliga drifts· och underhållskostnader ·0.207 ·0.207 ·0.207 Ränta unde~ byggnadstiden ••••••••••• ·0.090 o.ooo 0.000 o.ooo Driftskapitalets ränta ••••••••••••••••••••••• ·0.001 ·0.001 ·0.001 Oriftstillgångar •••••••••••••••••••• ·0.090 0.483 0.502 0.521 Investeringar ••••••••••••••••••••••• ·4.290 0.000 0.000 0.000 Kassaström •••••••••••••••••••••••••• ·4.380 0.483 0.502 0.521 Kumulativ kassaström, netto ••••••••. ·4.380 ·3.897 ·3.395 ·2.874

,, 1m 2000 2001 Basfallet, energianskaffningskostnader ••••••• 47.880 48.001 48.121 Det undersökta fallets energianskaff.kostnade 47.012 47.131 47.251 Inkomst •••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 0.868 0.869 0.870 Fasta drifts· och underhållskostnader •••••••• ·0.041 ·0.041 ·0.041 Rörliga drifts· och U"'derhåtlsl:ostnader ..... ·0.207 ·0.207 ·0.207 Ränta under byggnadstiden •••••••••••••••••••• 0.000 o.ooo o.ooo Driftskapitalets ränta ••••••••••••••••••••••• ·0.001 ·0.001 ·0.001 Driftstillgångar •••••••••••••••••••••••...••• 0.619 0.621 0.622 Investeringar •••••••••••••••••••••••••••••••. 0.000 0.000 0.000 Kassaström •••••••••••••••••••••••••••••••••.• 0.619 0.621 0.622 Kumulativ kassaström, netto •••••••••••••••••. 0.642 1.263 1.884

tÖNSAMHET

Intern räntestock {IRR) •• 9.69 %

1994 1995 1996 1997 1998 41.337 42.942 44.548 46.153 47.759 40.547 42.134 43.no 45.306 46.892 0.789 0.809 0.828 0.847 0.866

·0.041 ·0.041 ·0.041 ·0.041 ·0.041 ·0.207 ·0.207 -0.207 ·0.207 ·0.207 0.000 0.000 0.000 o.ooo 0.000

·0.001 ·0.001 ·0.001 ·0.001 ·0.001 0.541 0.560 0.579 0.599 0.618 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 0.541 0.560 0.579 0.599 0.618

·2.333 -1.m ·1.194 ·0.595 0.023

2002 2003 2004 2005 48.242 48.363 48.484 48.605 47.371 47.490 47.610 47.n9 0.872 0.873 0.874 0.876

-0.041 ·0.041 ·0.041 ·0.041 ·0.207 ·0.207 ·0.207 ·0.207 o.ooo 0.000 0.000 0.000

·0.001 ·0.001 -0.001 ·0.001 0.623 0.625 0.626 0.627 0.000 0.000 0.000 0.000 0.623 0.625 0.626 0.627 2.508 3.132 3.758 4.385

NESTE OY

OFFERERAR E

MOTOR Leverantör Hodell (no)

Typ Diameter, nm slaglängd, nm Cylindrarnas antal Varvtal, r/min

10/04/90

Kolvens medelhastighet, III/s Medel tryck, bar El verkningsgrad (100 X belast.), X Erforderligt gastryck, bar

GENERATOR Leverantör Typ Synkron i ser ad/ osynkroni ser ad

ELEKTRICITET Nettoeffekt CISO), k~ överbelastnlngsmöjlighet, X överbelastningstid Späming, V

VÄRME Värmeeffekt, vatten, kU Maximalt tryck, bar Tetrpertur ut (max), °C T~rtur in (max), oc Avgasvärmeväxlarens koppling Total verkningsgrad, Värme+el (100Xeff.) Eleffekt/värmeeffekt

MATT/ENHET Längd, m Bredd, m Höjd, III ViKt, kg

RÖKGASKANAL Längd, m Kanalens diameter, mm Material

UT SLÄPP NOx utsläpp utan katalysator, mg/MJ NOx utsläpp, mg/MJ NOx reducerteknik

LJUil Ljudnivå, dB(A) Avstånd, m

SHÖRJOLJESYSTEM Smörjoljeförbrukning, g/kUh Smörjoljetankens volym, l

BILAGA 5 1 (2)

OFFERTJÄMFÖRELsE

Al ternativ 1 Alternativ 2

OFFERERAR E

OFFERTEN SPECIFICERAD Enheterna Motor, generator, fundamentbalkar mätartavla, reglerapparatur, ljuddäl!pare Värmeväxlarna för rökgaskanaler, olja och kyl vatten Hellanväxlare Aggregatmontage EL instalLation Katalysatorsystem Test av aggregat före leverans Frakt Försäkringar Omsättningsskatt Tull Rökgaskanalen monterad Släckningsuti'U$tning skyddskåpa kylningsfläkten monterad skyddskåpa monterad Tllliggsljudisoler. (ej kåpa)12Z mk/kUe skyddsbyggnad Processplanering Anslutningar till befintligt system

'"""""""' Delar titt fjärrvärmesystemet Anslutning till fjärrkontroll Reservdelar Verktyg skolning av driftspersonal Finskspråkig bruksanvisning leverantörens projektövervakning

Totalpris, FIM Pris FIM/kWe

TlllÄGGSKOST. SOM INTE INGAR l OFFERTEN

Motor/generatokonbinationens storlek, m2 Enheternas sanmanlagda storlek m2 Utrymmesbehov, m2 skyddsbyggnad -t fundament < 12000 FIM/m2) l Rökgaskanal monterad (120 FIH/kUe) Aggregat och el"installationer (240FIM/kU Utvändig elektrifiering Reservdelar (skaffas ej) Verktyg (skaffas ej) Släckningsutrustning (37520 FIM/enbet) l Frakt och försäkringar (1,2 X) Anslut. till fjärnman. (50000 FIM/enh.) l Er~ättning för värmeeffekt {300 FIM/enh.

Totala kostnader, FIM Totala kostnader, FIM/kUe

Investeringens interna ränta, X

Arwärkningar

BILAGA 5 2 (2)

Alternativ 1 Alternativ 2

NESTE OY 07/08/90 /01 K BILAGA 6

PRISET Pl ENERGI, PRODUCERAD l GASMOTORKRAFTVERK

TEKNISKA DATA Motor 1 Motor 2 Motor 3 Motor 4 Diesel1 Diesel2 Diesel3

Nettoeleffekt MW 0.36 0.72 0.96 1.56 3.2 4.8 7.2 Värmeeffekt MW 0.6 1.2 1.5 2.4 3.2 4.8 7.2 Verkningsgrad vid elproduktion 0.32 0.33 0.34 0.34 0.42 0.42 0.42 Eleffekt/värmeeffekt 0.56 0.59 0.63 0.65 1.00 1.00 1.00 Naturgasförbrukning Nm3/h 114 221 290 464 770 1156 1734 Anläggningens totala verkningsgrad 0.89 0.89 0.87 0.86 0.84 0.84 0.84 Alternativ värmeprodukt. verk.grad 0.85 0.85 0.85 0.85 0.85 0.85 0.85 Elproduktionens förbrukningsförhållande 1.03 1.03 1.11 1.14 1.20 1.20 1.20 Värmeproduktionens förbruk.förhållande 1.18 1.18 1.18 1.18 1.18 1.18 1.18

INVESTERING

Maskiner och aggregat sammanlagt

"'"" 1.1 1.7 2.3 4 4.7 6.7 9.2

övriga kostnader sammanlagt - 0.8 1 1.2 1.6 8 11.4 15.7 Kapitalbehov sammanlagt - 1.9 2.7 3.5 5.6 12.7 18.1 24.9 Specifik investering ml:./klle 5278 3750 3646 3590 3969 3771 3458 Alternativt invest. för värmeprod. ""' 0.19 0.37 0.46 0.72 0.96 1.44 2.16

ENERGIPRODUKTIONENS FASTA OCH SKIFTANDE KOSTNADER

Ränta, X 10 10 10 10 10 10 10 Amorteringstid • 15 15 15 15 15 15 15 Annuitet 0.131 0.131 0.131 0.131 0.131 0.131 0.131 Kapitalkostnader Mmk:/a 0.25 0.35 0.46 0.74 1.67 2.38 3.27 Driftpersonalens löner, sos.avgifterMmk/a 0.02 0.02 0.02 0.02 0.05 0.05 0.05 övriga fasta driftskostnader Hmk/a 0.01 0.02 0.02 0.03 0.08 0.11 0.15 Bränslelagrets ränta """''' 0.001 0.002 0.002 0.003 0.005 0.008 0.012 Reservationskost. för elenergi ""''' 0.01 0.03 0.04 0.06 0.12 0.18 0.28 -Bränslets effektavgift ""''' 0.06 0.11 0.14 0.23 0.36 0.55 0.82 Fasta kostnader sammanlagt .... ,. 0.35 0.53 0.68 1.08 2.28 3.27 4.58 Fasta årliga kostnader för el ""''' 0.28 0.40 0.52 0.83 1.95 2.78 3.85 Fasta årliga kostnader för värme ""''' 0.07 0.13 0.16 0.25 0.34 0.49 0.73 Bränslets energipris mi:./MUh 36.96 36.96 36.96 36.96 40.27 40.27 40.27 DeNOx·kostnad mk:/MUhe o o o o 10 10 10 Smörjolja rnk/MI.lhe 2.4 2.4 2.4 2.4 8 8 8 Varierande underhållskostnader mi:./MI.lhe 16.5 16.5 16.5 16.5 16.5 16.5 16.5 Var. kost. vid elprod. sanmanlagt mk/MUh 56.95 57.11 59.79 61.10 83.00 83.00 83.00 Var. kost. vid värmeprod. samman!. mk/MUh 43.4'6 43.48 43.48 43.48 43.48 43.48 43.48

Den producerade elenergins pris, mk/M\.Ihe Driftstid max.effek~, h

1000 822.29 606.41 599.78 594.84 691.44 662.01 617.67 2000 439.62 331.76 329.78 327.97 387.22 3n.51 350.34 3000 312.06 240.21 239.78 239.02 285.82 276.00 261.23 4000 248.28 194.44 194.78 194.54 235.11 227.75 216.67 5000 210.02 166.97 167.78 167.85 204.69 198.80 189.94 6000 184.50 148.66 149.78 150.06 184.41 179.50 1n.12 7000 166.28 135.58 136.93 137.35 169.92 165.72 159.39 8000 152.61 125.n 127.29 127.82 159.06 155.38 149.84

Den producerade värmeenergins pris mk/Ml.lh Driftstid max.effekt, h

1000 155.69 149.68 148.48 146.n 148.67 146.20 144.45 2000 99.59 96.58 95.98 95.13 96.07 94.84 93.97 3000 80.89 78.88 78.48 n.91 78.54 n.n n.14 4000 71.53 70.03 69.73 69.30 69.78 69.16 68.73 5000 65.92 64.72 64.48 64.14 64.52 64.03 63.68 6000 62.18 61.18 60.98 60.70 61.01 60.60 60.31 7000 59.51 58.65 58.48 58.24 58.51 58.16 57.91 8000 57.51 56.76 56.61 56.39 56.63 56.32 56.10

NESTE OY 10/04/90 /OIH BILAGA 7

PRISET PA ENERGI, PROOUCERAD 1 GASTURBINKRAFTVERK

Gasturb. Gasturb. Gasturb. TEKNISKA DATA 1 2 3

Nettoeleffekt " 1.6 4 6 Värmeeffekt "" 3.6 8.0 11.6 Verkningsgrad vid elproduktion 0.25 0.28 0.30 Eleffekt/värmeeffekt 0.44 0.50 0.52 Naturgasförbrukning Nm3/h 647 1445 2022 Anläggningens totala verkningsgrad 0.82 0.84 0.88 Alternativa vänneprodukt. verk.grad 0.85 0.85 0.85 Elproduktionens förbrukningsförhållande 1.32 1.22 1.06 Värmeproduktionens förbruk. förhållande 1.18 1.18 1.18

INVESTERING

Maskiner och aggregat sammanlagt "'"" 4.5 6.5 11.9 övriga kostnader sammanlagt """' 5.5 7.5 10.1 Kapitalbehov sammanlagt - 10 14 22 Spci1ik investering mk/k\.le 6250 3500 3667 Al ternativt invest. för värmeprod. """' 1.09 2.40 3.48

ENERGIPROOUKTIOHENS FASTA OCH SKIFTAIIDE KOSTNADER

Ränta, X 10 10 10 Amorteringstid • 15 15 15 Annuitet 0.131 0.131 0.131 Kapitalkostnader Hmk/a 1.31 1.84 2.89 Drfftpersooalens löner, sos.avgffterMmk/a 0.08 0.08 0.08 övriga fasta driftskostnader .... ,. 0.06 0.08 0.13 Bränslelagrets ränta Mmk/a 0.005 0.010 0.014 Reservationskost. för elenergi "'""'' 0.06 0.15 0.23 Bränslets effektavgift Mmk/a 0.00 0.01 0.01 Fasta kostnader sammanlagt ... ,. 1.52 2.17 3.35 Fasta årliga kostnader för el .... ,. 1.33 1.80 2.84 Fasta årliga kostnader för värme .... ,. 0.19 0.37 0.51 Bränslets energipris mk/K'Jh 36.80 36.80 36.80 OeNOx·kostnad mk/K\.Ihe o o o Smörjolja mk/H'Jhe o o o Varierande underhållskostnader mk/MIItle 10 10 10 Elprod. varierande kost. sammanlagt mk/HWhe 58.49 54.84 48.96 Värmeprod. var. kost. sammanlagt mk/MWh 43.29 43.29 43.29

Den producerade elenergins pris, mk/H'olhe Driftstid max.effekt, h

1000 889.20 505.77 521.97 2000 473.85 280.31 285.47 3000 335.39 205.15 206.63 4000 266.17 167.57 167.22 5000 224.63 145.03 143.57 6000 196.94 130.00 127.80 7000 177.16 119.26 116.54 8000 162.33 111.21 108.09

Den producerade värmeenergins pris, mk/MWh Driftstid max.effekt, h

1000 95.21 89.02 87.66 2000 69.25 66.16 65.48 3000 60.60 58.54 58.08 4000 56.27 54.73 54.38 5000 53.68 52.44 52.17 6000 51.95 50.92 50.69 7000 50.71 49.83 49.63 8000 49.78 49.01 48.84

Publikationer fra Nordisk Gasteknisk Center Publications from Nordie Gas Technology Centre

Titel:

Konferencerapporter/Conference reports:

Naturgasfyrade decentrale krafV-varmevaerker

Naturgas i industrin Forskning och utveckling inom naturgasanvändning

Naturgas och milj~ Industrielle t~rringsprocesser

Forskning og utvikling innanfor naturgassanvendelse Naturgasanvändning inom kraftvärme-sektorn

Projektrapporter/Research reports:

Kraftvarme/Co-Generation: Gasturbinernas tekniska nivå och utvecklingsriktningar

Erfarenheter från iinska gasturbinanläggningar

Fuel Cell Workshop t 989 Erfaringer med danske og andre europaeiske naturgasdrevne

gasmotoranlaeg

Små gasturbiners tekniska nivå och utvecklingsriktningar

Energiproduktionskostnader med naturgas

Gassmotorer for krafVvarmeproduksjon: Teknologler for emisjonsbegrensninger

Utredning av små gasturbin- och motorkraftverksanläggningar

lndustriel anvendelse/lndustrlal Applications: Industriell gasanvändning i Norden - En branschanalys.

ISBN nr.:

87-89309-00-6

87-89309-02-2

87-89309-04-9

87-89309-06-5

87-89309-08-t

87-89309- t 3-8

87-89309- t 9-7

87-89309-24-3

87-89309-t5-4

87-89309-27-8

87-89309-29-4

87-89309-37-5

87-89309-35-9

87-89309-39-t

87-89309-40-5

Bind t: Livsmedelsindustri 87-89309-05-7

Industriell gasanvändning i Norden - En branschanalys. Bind 2: Massa- och pappersindustri 87-89309-tt-t

Industriell gasanvändning i Norden - En branschanalys. Bind 3: Kemisk industri • Jord- og stenvaruindustri ·Verkstadsindustri 87-89309-07-3

NGAS Database: Nordie R&D Projaets within the field of Natural Gas Downstream

Technologies- Directory t990 87-89309-30-8

... 21

Projektrapporter (forts.)/Research reports (cont.):

Forbrmndlngsteknlk og miijo/Combustion and Envlronment:

Modeli ng and Chemical Reactions - Review of Turbulence and Combustion Models

Modellering og Kemisk Reaktion - Statusrapport: Reaktionskinetisk database/Den kemisk kinetiske model

The Fuei-Rich Hydrocarbon/Nitrogen Chemistry -lmplications for Reburning with Natural Gas

Modeling and Chemical Reactions- Detailed Modeiing of NO, Emissions from Staged Combustion in Full Scale Units

Modelling and Chemical Reactions - Reaction Rate Survey for Natural Gas Combustion

Reburning- International Experiences with Reburning with Special Emphasis on Reburning Fuel lnjection and Mixing

Reburning - Status over internatlonale erfaringer

Reburning - Reburning using Natural Gas - Potential in Finland

Reburning - Reburning med naturgas på kulst0vsfyrede kedler-Potentials i Danmark

Reburning - Reburning med naturgas - Potential i Sverige

Reburning - lnjection Methods - Analytical and Experimental Study

Reburning- Feasibility studie af reburning teknikkan på kulst0vsfyrede kedler

Reburning - Injektion av strålar i en tvärström

Reburning - Parametric Study of Natural Gas Reburn Chemistry using Kinatic Modelling

Reburning Workshop t 990

statusrapport for methanudslip fra naturgasanlaeg i de nordiske lande

Status Report concerning Mathane Release from Natural Gas Systems in the Nordie Countries

Publlkationerne kan erhverves ved henvendelse tll Nordisk Gasteknisk Center. The publications are available from the Nordie Gas T echnology Centre.

87-89309-t 0-3

87-89309-t6-2

87-89309-32-4

87-89309-36-7

87-89309-3 t -6

87-89309-t 4-6

87-89309-t 8-9

87-89309-34-0

87-89309-0t -4

87-89309-03-0

87-89309-t 7-0

87-89309-2t -9

87-89309-23-5

87-89309-25-t

87-89309-33-2

87-89309-20-0

87-89309-38-3

16.2.1991