UTGÅVA TRYGGHET VID PROJEKTERINGEN 1 …...5 Handbok för vägledning Ytong lättbetong och Silka...

UTGÅVA

1 HANDBOK FÖR VÄGLEDNING

TRYGGHET VID PROJEKTERINGEN

3 Handbok för vägledning

HållbarhetGenerellt � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4

Xellas naturliga kretslopp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 5

StatikGenerellt � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6

Dimensionering av väggar � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 8

Punktlaster � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 9

Projektering av väggkonstruktionens understöd � � � � � � � � � � � � � � 10

Horisontal lastfördelning på hålmur (Ytong) � � � � � � � � � � � � � � � � � � 11

Horisontal lastfördelning på hålmur (Silka) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 12

Effektiv höjd/tjocklek av murverk � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 13

Vertikala och horisontala laster � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 14

Stabiliserende väggfält (murskiva) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 15

StålbalkarBalkar � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16

Installationer och urspärningarEl-installationer (spår och urspärningar)� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 17

VärmeisoleringBakgrund � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 18

Köldbryggor � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 21

Det termiska inneklimatet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 24

Energikrav för byggnader � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 26

Minsta värmeisolering � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 26

U-värden � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 27

FuktsäkringGrundläggande begrepp gällande fukt i byggnader � � � � � � � � � � � � 29

Fukt i lättbetong och kalksandsten � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 31

BrandBrandtekniska egenskaper � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 32

Ytong byggnadsdel enligt SS-EN 1996-1-2:2005/AC:2010 � � � � � � � 33

Silka byggnadsdel enligt SS-EN 1996-1-2:2005/AC:2010 � � � � � � � � 34

Ytong väggelement enligt SS-EN 12602:2016 � � � � � � � � � � � � � � � � � 35

LjudGenerellt � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 36

Luftljudsisolering med Ytong vägg � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 38

Luftljudisolering med Silka vägg � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 39

Ytong system

Ytong tak- och bjälklagssystem � � � � � � � � � � � � � � � � �41

Ytong U-skal � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 44

Multipor isoleringssystem � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 54

Ytong ENERGY+ � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 56

Ytong källarvägg � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 57

Ytong O-block � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 60

Ytong Hebel brandväggselement � � � � � � � � � � � � � � � �61

Innehållsförteckning


Att skapa utan att skadaFör Xella är hållbarhet en integrerad del av företagets pro-duktutveckling och produktion� Inte bara som ett koncept, utan som ett praktiskt verktyg för utvecklare och ledning�Med hållbarhet menas att miljön är skyddad i alla faser, från råmaterialutvinning, produktion, användning, ned-brytning till återvinning� Materialen som används ska vara 100 procent återvinningsbara�

HållbarhetXellas definition av hållbarhet är att allt material ska ingå i ett kretslopp, från ”vagga-till-vagga”�

RåmaterialYtong och Silka tillverkas av kalk, sand och vatten� Utvinning av kalk, sand och vatten sker i dagbrott, som återställs till naturområden efter processens slut� Sand utvinns lokalt, medan övriga råmaterial utvinns lokalt eller så nära fabriken som möjligt�

Xella har som världens första företag utvecklat en förbränn-ingsmetod där kalkslam, en restprodukt i kalkproduktionen, ingår i ett kretslopp som energikälla� Denna energiproduktion täcker mer än Xellas egen konsumtion och överproduktionen av miljövänlig energi säljs på den fria energimarknaden� Vid tillverkningen av Ytong blandas små mängder (0,05 - 0,1 pro-cent) industriellt aluminiumpulver för att bilda porer� Tillverkning av YtongFinmald sand blandas med övriga råmaterial� Vattnet som tillsätts tas från andra källor än dricksvattenbrunnar eller reservoarer, för att värna om de begränsade resurserna av rent vatten� Aluminiumpulver reagerar med den hydratise-rade, brända kalken varav väte bildas, vilket ger massan små jämnt fördelade porer�

2Al + 3Ca(OH)2 + 6 H2O blir 3 CaO + Al2O3 + 6 H2O + 3H2

Därefter stelnar massan långsamt och det flyktiga vätet avgår, så att porerna endast innehåller värmeisolerande luft� Porbildningen innebär att av 1 m3 råmaterial erhålls 5-8 m³ färdig Ytong lättbetong�

När råblocken är halvfasta tillskärs de med trådskärare och profileras med bland annat försänkta grepp� Allt restmate-rial som uppstår vid skärning uppslammas med vatten och återanvänds i efterföljande blandningar för att minimera resursförbrukningen�

De tillskurna blocken och elementen härdas i autoklav - det vill säga under ångtryck, som kräver tillförd energi� Det handlar dock om relativt låg temperatur, runt 200 °C och kol-dioxidutsläppen är därför avsevärt begränsade jämfört med produktion av tegelsten eller betong� Upp till 85-88 procent av vattnet som används i härdningsprocessen återvinns flera gånger�Energi som inte längre kan vara en del av produktionsproces-sen används för uppvärmning - Vid Werk Brück leds exem-pelvis varmvatten till Paul Harmann AG i en 1500 meter lång rörledning för användning till uppvärmning i sin produktion�

Tillverkning av Silka VäggsystemFinmald sand och kalk blandas med vatten, varefter produk-terna bildas under högt tryck� Därefter härdas produkterna i autoklaver�

BearbetningYtong och Silka kräver minimal tillpassning på byggar-betsplats� Tillpassningsavfallet, som erfarenhetsmässigt motsvarar mindre än 1 procent av den totala leveransen, kan hanteras som vanligt, ofarligt byggavfall� Ytong kan enkelt tillskäras med band- eller handsåg med hårdmetallblad, varför bara grovt fördelat damm bildas�

Vid murning används tunnfogsbruk i ett 2 mm tunt lager i både ligg och stötfog� Bruket är cementbaserat (mineraliskt)� Varken organiska lösningsmedel eller mjukgörare har tillsats varför inga skadliga emissioner avges�

Väggar av Ytong och Silka kan ytbehandlas utvändigt med Ytong grundputs� Insidan spacklas och målas eller tapetse-ras�

AnvändningYtong och Silka avger inte skadligt damm eller partiklar - inte heller i händelse av brand� Detsamma gäller för allt tunnfogs-bruk�

Hållbarhet

Generellt


Ytong lättbetong och Silka kalksandsten är utvecklade för att ha en lång livstid och att de byggtekniska egenskaperna bevaras i många generationer� Carbon footprint - CO2 avtryckXella ser minskad koldioxidbelastning som en del av håll-barhetsbegreppet� Med insikt i att koldioxidutsläppen behöver minska kraftigt har Xella tillsammans med några av Tysk-lands största företag - bland annat Deutsche Bahn, Puma och Otto Group - grundat 2 ° Foundation med syfte att hitta

Xellas naturliga kretslopp

långsiktiga konkreta lösningar för klimatförändringar i ett samarbete mellan industri, forskning och organisationer�

För Xella är klimatskydd och ekonomisk utveckling inte motstridiga behov� Genom ett fokuserat engagemang har man lyckats med stora koldioxidminskningar och samtidigt investeras det för tillfället i utveckling av helt ny teknologi, där restprodukter från kalkutvinning ingår i ett slutet kretslopp, som producerar energi helt utan koldioxidutsläpp�

Utvinning av råmaterialSand och kalk utvinns från grustag och används till produk-tion� Ecoloop producerar energi av restprodukter�

ÅtervinningProdukterna kan återvinnas som kattsand eller ingå i produktion av nya produk-ter�

Färdigt byggnadEnergivänliga byggnader med låg energiför-brukning, bra

inneklimat och lång livstid

Framställing av materialBra utnyttjande av råmaterial utan spill� 1 m3 råmaterial blir 5-8 m3 färdig produkt genom jäsning

Tillverkning av produkterCO2-reduktion tack vare till-verkning vid låg temperatur� Överskottsvärme säljs�

Hållbarhet


ProjekteringsansvarFörbehåll tas för eventuella fel i följande instruktioner och beräkningar� Vid statisk dimensionering av specifika projekt ligger alltid ansvaret på projektören för projektet�

Anvisningarna hänvisas generellt till följande europeiska och danska standarder:

Grundläggande standardSS-EN 1996-1-1:2005+A1 2012SS-EN 1996-1-2: 2005SS-EN 1996-2: 2006 DS/INF 167: 2015SS-EN 12602: 2016DS/INF 169: 2011Dessutom tilhörande nationella annex och vägledningar�

MaterialparametrarDet används prestandadeklarerade data för aktuella pro-dukter� Var uppmärksam på att det är de karaktäristiska hållfasthetsvärden som ska användas enligt de i prestanda-deklarationen angivna värdena�

För projektets statiska beräkningar har Xella deklarerade hållfasthetsvärden för alla Ytong och Silka produkter, även E-modul, draghållfasthet och tryckhållfasthet� För att använda dessa värden ska murverket alltid uppföras med respektive Ytong och Silka tunnfogsbruk� Tekniska data finns på www�ytong�se under respektive produkt�

Väggars infästning/understöd Väggarna ska infästas på så många ställen som möjligt för att undvika extra åtgärder och/eller dimensionering exempelvis längs hammarband, bjälklag, tak, takstol, takfot, kanter och liknande� Undvik i största möjliga omfattning väggfält utan tväravstyv-

ning då det kan krävas inbyggnad av avstyvande stålpe-lare� Väggfält bör vara minst tresidigt understödda för att undvika extra förstärkningar i form av avstyvande pelare och liknande�

Undvik spänningar/tvångskrafter i byggnadenVäggar ska placeras så att tvångsdeformationer inte resul-terar i svaga tvärsnitt�Hammarband förläggs med minsta inbördes avstånd 10 mm för att möjliggöra fuktrelaterade rörelser, särskilt under byggperioden då nederbörd och liknande kan medföra olämpligt fuktinnehåll�Tänk på att avståndsklossar mellan mellan takstol och gavel inte får sitta tätare vid korsande väggar än 1 meter, så att de kan röra sig�

Skivverkan avseende horisontala takkonstruktioner och bjälklagUnder projekteringen ska det beaktas att nödvändiga tvärväg-gar ska finnas för överföring av de horisontala krafterna och att nödvändiga kraftöverförande anslutningar ska utföras mellan väggar och tak/bjälklag�Om detta inte är fallet måste stabiliteten säkras på annat sätt med till exempel stålförstärkta murpelare, där pelaren måste finnas på förhand�

Statik

Generellt


Murningsfolie under ytterväggar Normalt används murningsfolie eller papp under väggar av Ytong lättbetong och Sika kalksandsten, särskilt när väggarna byggs upp på betongplatta med golvvärme under bakmuren� Detta är särskilt viktigt eftersom plattkonstruktionens längd utvidgas vid uppvärmning� Långsam uppvärmning rekom-menderas�Murningsfolien bidrar till att eliminera en del av tvångskraf-terna som kommer från betongplattan� Temperaturrelaterade rörelser är vanligen störst vid den första uppvärmningen av byggen som byggts under vinter och i långa byggnader� Lim-papp-lim-lösningar kan användas för att öka kohesionsvär-det� Det rekommenderas att bygga in dilatationsmöjligheter i betongplattor för varje 6-8 m väggfält�

Murningsfolie under innerväggarNormalt används murningsfolie eller papp eftersom det för-hindrar kohesion, dvs vidhäftning mot betongplattan som kan skapa deformation� Detta förhindrar att väggarna påverkas av tvångskrafter från betongplattan så mycket som möjligt�

Grundläggning - alla väggar ställs på stabilt och hållfast underlagFundament och andra underlag ska vara permanent form-stabila och ska kunna bära väggarna och ovanliggande laster utan att det förekommer skadliga sättningar/differenssätt-ningar och liknande�Grundläggningen ska säkras till frostfritt djup�

Bjälklag (bjälklagselement av lättbetong, lättklinkerbetong, betong m m)Bjälklag understöds av bakmuren och normalt en huvudskil-jevägg� Det får inte förekomma oavsiktliga mellanunderstöd� Bjälklaget dimensioneras på lämpligt sätt så att nedböjning minimeras�

Väggar på bjälklag - bärande och stabiliserandeNär väggar står ovan varandra i bjälklaget, och bjälklaget är understött av den nedanstående väggen, kan den ovanstående väggen bidra till stabiliteten (skivberäkning) samt användas som bärande vägg� Alla väggar ska vara understödda

Väggar på bjälklag - icke bärandeNär det står sekundära väggar på bjälklaget och det är/för-väntas nedböjning/deformation ska väggar projekteras med elastiska förband och tvärställda väggar så att väggarna kan följa med bjälklagets nedböjning och oönskade tvångskrafter undviks�Bjälklagselementets deformationer medför normalt glipor mot understöden, vilket kan medföra att bärande väggar tip-par/tvingas inåt� Det är även viktigt för sekundära väggar, att ett avskiljande underlag av exempelvis murningsfolie används för att undvika vidhäftning och oavsiktliga tryckspänningar i väggens nedersta del� Asfaltpapp ska inte användas under sekundära väggar� Det rekommenderas därför att bjälklag alltid utformas med så korta spännvidder som möjligt, gärna med mellanunder-stöd för tvärställda väggar, då deformationerna härmed kan reduceras betydligt och väggarna därmed hålls mer i vila� Om sättningar förväntas i bjälklaget (pilhöjd) kan eventuellt Mur-for Compact eller liknande armering användas i de nedersta 2-3 liggfogarna� Detta motverkar sättningar i murverket�

Statik


LastkapacitetLastkapaciteten kan enkelt beräknas via programmet EC6DESIGN, som finns på www�ec6design�com, eller via kontakt med Murværkscenteret på Teknologisk Institut i Dan-mark� Programmet är uppdaterat med avseende på SS-EN 12602:2016 och SS-EN 1996, 1-1:2005+A1:2012�

UnderstödFör att ta upp punktlaster från balkar finns tre vanliga meto-der beskrivna på sidan 10, som kan ge en hög kapacitet och robusthet�

StabilitetLättbetong är ett isolerande byggmaterial med låg vikt� För att kompensera bristen på vikt används ofta förankringar i kombination med säkring mot glidning� Lättbetongens goda hållfasthetsegenskaper ger även bra skivstyrka� Väggarna erhåller hög kapacitet vid normal byggnadsverksamhet� Om hållfasthet saknas för att uppnå erforderlig stabilitet, behöver skiljeväggarna samverka� Det ger nya möjligheter för stabilitet i byggnader, när det saknas effektiva stabiliserande väggskivor i fasaderna�

Bidragen från skiljeväggarna kan vara ganska stora, då skil-jeväggarna huvudsakligen består av längre obrutna/vanliga väggelement�

Terrängklass, vindNär väggarna ska dimensioneras är det till största del aktuell terrängklass som är dimensionerande faktor� Skillnaden från vindtrycket i den låga zonen till vindtrycket i den höga zonen kan innebära en fördubbling av vindtrycket� Det är därför viktigt att välja rätt terrängklass eftersom det kan medföra motsvarande dimensioneringshopp�

GlidningssäkringFör att undvika glidning kan det vara nödvändigt att montera extra beslag� Väggars glidningssäkring ska verifieras och fastställas/kontrolleras i nödvändig omfattning� Det är viktigt att vara uppmärksam på att plastfolie används som fuktspärr direkt på sockelsten av lättklinkerbetong, så att glidningsko-efficienten ökar med 50 procent jämfört med vanlig mur-ningspapp� Se mur-tag�dk�

Stabiliserande förankringar Takförankringar infästs endast i bärande underlag� Förank-ringar ska inte fästas i väggarna för att undvika spänningar i väggarna som kommer från förankringen� Förankringen kan byggas in i skiljeväggarna för erhållande av stora stabilise-rande bidrag eftersom skiljeväggens väggfält vanligtvis inte innehåller fönsteröppningar och liknande� Skiljeväggarna kan förses med flexibla rör för dragning av elinstallationer�

Dimensionering av väggar

Statik


Punktlaster

Vid punktlaster bör underlagsplattor användas för att undvika kantskalning och sprickbildning, så att lasten centreras över väggens mitt och så att lastkapaciteten optimeras med mi-nimerad excentritet� Spaltbrott kan ofta undvikas genom att lägga in armering i den översta liggfogen� Bidrag från eventuella linjelaster ska beaktas�När exempelvis bjälklagselement ska ligga på både väggar och bjälkar ska väggens ovankant vara i nivå med ovankanten av stålbalkens övre kant�

Normalt ingår följande komponenter:- Balk med avstyvning över underlagsplatta- Understödsplatta av stål, cirka 20 mm tjocklek�

Understödsplatta läggs i tunnfoglim för att säkra tryckfördel-ningen� - Vid större lokala laster på lättbetongväggen kan den eventu-

ellt förstärkas med Silka Understödsblock�

Det ska alltid göras en dimensionering:- lastfördelningen 1:2 beaktas- understödstrycket överst på väggen kontrolleras- understödsplattan läggs i tunnfoglim- lastfördelning mitt i väggen beräknas, uttryckt i kN/m- Sprickkrafter spåras�

Statik

1) Vid parallell vägg

2) Vid ändvägg med tvärställda balkar

3) Vid tvärställd vägg


Det är viktigt att man redan i projekteringsskede planerar och väljer rätt konstruktionsutformning för att uppnå optimala och ekonomiska lösningar� Härmed undviks extra omkostna-der för att åtgärda mindre bra konstruktioner�

När skisser har utformats kan man använda nedanstående principritning som visar kombinationsmöjligheter för att säkra att alla grundplaner med olika stödvillkor optimerats med avseende på balkarnas utnyttjandegrad� Väggarnas last-kapacitet optimeras genom att ha så många understöd som möjligt� Utöver understöd i ovan- och underkant (dubbelsidigt)

ges understöd på två vertikala sidor (tre eller fyrsidigt)� Det är viktigt att verifiera bärförmågan för fristånde murpelare (tvåsidigt)� Tväravstyvning kan antingen uppnås med vägg eller stålprofil�

Nedanstående figurer illustrerar olika utformningar av vägg som kan fungera som antingen tre- eller fyrsidigt understöd-jande�

Dörrar och fönster placeras där delplaner möts� Därmed undviks murpelare, med att istället sätta in en avstyvande stålprofil� Kortare väggfält har större lastkapacitet� Efter fastställande av väggarna påbörjas de statiska beräknin-

garna� Först verifieras stabiliteten, därefter de mest kritiska väggfälten�

Projektering av väggkonstruktionens understöd

Statik

icke linjär


Horisontal lastfördelning på hålmurVindlasten kan fördelas på fasad- och bakmur efter deras inbördes styvhet ”E · I”, eller efter deras inbördes styrka� För-delas lasterna efter styrka kan kapaciteten för både fasadmur och bakmur adderas till en samlad hållfasthet�

Exempel:Wrd, fasadmur = 0,5 kN/m2

Wrd, bakmur = 1,0 kN/m2

Samlad kapacitet:Wrd, hålmur = 1,5 kN/m2

För att kunna använda denna regel, beskriver SS-EN 1996-1-1:2005+A1:2012 att det måste finnas tillräcklig deformati-onsstabilitet i både fasadmur och bakmur� Här kan användas förhållandetalet 1/3 till 3 vid användning av formeln�

Deformationskapacitet: E2t2fxk1,1

E1t1fxk1,2

Horisontal lastfördelning på hålmur (Ytong)

Tabell 1: Ytong bakmur och tegel i fasadmur

Ytong575 kg/m3 Tegelsten 1) Deformationskapacitet

100 mm 108 mm 0,357

150 mm 108 mm 0,535

1) Tegelsten är räknad med E = 2500 MPa och fxk1 = 0,3 MPa

Statik


Lastfördelning efter styvhetBeroende av parametrarna för tegelstenens styrka bör 150 mm Silka-block placeras i bakmuren för erhållande av erfor-derlig styvhet�

Tabell 2: Lastfördelning mellan Silka bakmur och fasadmur av tegelsten

Silka bakmurstjocklek1900 kg/m3

Fasadmurens stenklass med följande murbrukstyp: KC 50/50/700, KC 35/65/650, KC 20/80/550

Procentvis fördelning mellan fasadmur/bakmur

150 mm 15 6/94

150 mm 20 9/91

150 mm 25 12/88

150 mm 30 15/85

150 mm 35 16/84

Horisontal lastfördelning på hålmur (Silka)

Tabell 1: Silka bakmur och tegel i fasadmur

Silka1900 kg/m3 Tegelsten 1) Deformationskapacitet

100 mm 108 mm 2,401

115 mm 108 mm 2,761

1) Tegelsten är beräknad med E = 2500 MPa och fxk1 = 0,3 MPa

Horisontal lastfördelning på hålmurVindlasten kan fördelas på fasad- och bakmur efter deras inbördes styrka på samma sätt som för Ytong lättbetong så länge som deformationskapaciteten i både fasad- och bakmur uppfyller förhållandetalet 1/3 till 3�

Statik


Robusthet/slankhetsförhållandetMed hänsyn till väggens robusthet anges krav till minsta väggtjocklek utifrån väggens effektiva höjd och väggens eff-ektiva tjocklek�

Vid övervägande vertikal belastning:hef/tef < 27

En bärande 100 mm vägg med rumshöjd på 2,6 m Eks: 2,6/0,1 = 26 < 27 OK

SS-EN 12602:2016 beskriver slankhetsförhållandet för lodrätt belastade förtillverkade element som (våningshöjd):

hef/tef < 34,6

Slankhetsförhållandet för lodrätt belastade förtillverkade element som (våningshöjd) med krav på brandmotstånd:

hef/tef < 30

För icke bärande väggar med krav på brandmotstånd är det med hänsyn till SS-EN 12602:2016 samt SS-EN 1996-1-2:2005 +A1:2012 beskrivet ett slankhetsförhållande på (för att använ-da tabellvärden för minsta tjocklek):

h/t < 40

För icke bärande väggar utan krav på brandmotstånd finns det i SS-EN 1996-1-1:2005+A1:2012, Annex F listade tabellvär-den för begränsningar mellan höjd, längd och tjocklek för murverk i bruksgränstillstånd�

Effektiv höjd av murverkDen effektiva höjden hef för en vägg ska bestämmas med hänsyn till de byggdelar som den är förbunden med samt förbindningarnas effektivitet�

En vägg kan vara avstyvad av bjälklag, takkonstruktion, lämpligt placerade tvärväggar eller andra bärande konstruk-tionsdelar�

Med hänvisning till SS-EN 1996-1-1:2005+A1:2012 kan en vägg betraktas som avstyvande vid en lodrät kant, om den avstyvande väggen har en längd på minst 1/5 av den fria höjden och en tjocklek på minst 0,3 gånger väggens effektiva tjocklek som ska avstyvas (utan öppningar)� Samtidigt ska det säkras att anslutningen kan ta upp drag och tryckkrafter, om inte den avstyvande väggen är utförd i samma material, byggd samtidigt och inbördes förbunden�

Den effektiva höjden beräknas till:

hef = pnh

Där:

pn är en reduktionsfaktor beroende av kantinspänningen eller väggens avstyvning�

Effektiv tjocklek av murverkDen effektiva tjockleken för en mur tef utan avstyvande pelare betraktas som murens faktiska tjocklek t�

En mur avstyvad med pelare, bör beräknas med ekvationen:

tef = ptt

Där:

pt är en koefficient, som kan hittas i tabell 5�1 i SS-EN 1996-1-1:2005+A1:2012�

Effektiv höjd/tjocklek av murverk

Statik


Vertikala och horisontala laster

Beräkningarna kan utföras med följande metodik:

1� Den faktiska vindlasten på fasaden bestäms� Kom ihåg att kontrollera om det föreligger invändigt över/undertryck�

2� Max- och min-värde för de vertikala lasterna bestäms� Min-värdet används för beräkning av de horisontala lasterna (till fördel för vertikal last)�

3� Vindlasten fördelas på fasad- och bakmur�

4� De mest kritiska väggfälten väljs och genomräknas först� Det är ofta väggfälten med de största areorna och de största öppningarna�

5� Först beräknas de horisontala krafterna� I programmet EC6DeSIGN väljs modulen tvärbelastad rektangulär vägg”� Här bör min-värdet för vertikal last användas� Om utnyttjan-degraden i beräkningen överstiger 100 procent kan följande möjligheter eventuellt undersökas:-möjlighet för inspänning av en eller flera kanter?-kan det utföras efterspänning i toppen av muren?-kan öppningsarean reduceras?-kan arean av hela väggfältet reduceras?-flytta några av de invändiga väggarna/flänsarna?-öka väggens tjocklek (öka eventuellt den effektiva tjockleken med hjälp av pelare/falser/balkar)�

Den vertikala bärförmågan kan nu beräknas� I programmet EC6DESIGN väljs modulen ”vertikalt belastad murad vägg” eller ”vertikalt belastad elementvägg” (våningshöjd lättbe-tongelement)� Den vertikala lasten fördelas i förhållande till murens effektiva längd, där lasten på mindre fönsteröpp-ningar fördelas på väggfälten mellan öppningarna (vid stora öppningar beräknas väggfälten mellan öppningarna separat)�För största möjliga lastkapacitet bör man försöka att centrera den vertikala lasten så mycket som möjligt på muren� Kom ihåg att använda motsvarande vindlast som den beräk-nade tvärlasten� Detta värde kan eventuellt finnas i rapporten för ”tvärbelastad rektangulär vägg”�

6� Dessa tre lastkombinationer bör alltid minst verifieras: - Maximal lodrät + maximal horisontal last - Minimal lodrät + maximal horisontal last - Maximal lodrät + ingen horisontal last�

Statik


Stabiliserende väggfält (murskiva)

Murskivor kan dimensioneras för att ta upp de samlade horisontala krafterna för byggnadens totala kapacitet� Murskivor/stabiliserande väggar påverkas i huvudsak av ho-risontala och vertikala laster i eget plan� För optimalt utnytt-jande av konstruktionen kan man med stor fördel använda beräkningsprogram, som exempelvis EC6DESIGN�

En murskiva som ingår i byggnadens statiska system bör alltid verifieras mot brottsmekanismerna:-glidning-tippning-inre brott�

GlidningVid bestämning av glidningskapaciteten kan man välja en mekanisk infästning som exempelvis L-beslag monterat på sockel/platta eller använda hållfasthetsparametrarna i kohesionsfogen� De två förbandsmetoderna bör inte kom-bineras eftersom en limfog kommer att uppnå brott innan krafterna i den mekaniska infästningen börjar verka, med hänvisning till DS INF 167:2015

Friktionskoefficient µk, botten:Murbruksfog (fm > 0,5 MPa) 1,00 MPaMurbruksfog på fuktspärr 0,40 MPa

Kohesion längst ned fvk0, botten:Lim/papp/lim 0,20 MPa

Kohesion/initial skjuvhållfasthet i fogen fvk0:

Ytong 300 kg/m3 0,14 MPaYtong 350 kg/m3 0,18 MPaYtong 475 kg/m3 0,33 MPaYtong 575 kg/m3 0,33 MPaSilka 1900 kg/m3 0,35 MPa

Infästning med L-beslagFör att hålla fast en vägg mot glidning kan ett L-beslag av stål inlimmas i vertikala fogar� Stålbeslag med tjocklek 2 mm används, som passar tätt i limfogen�

Tabellvärdena är provade och fastställda av Teknologisk Institut i Danmark�

TippningEn stabiliserande vägg som påverkas av vertikal last säkras ofta mot tippning� Vid otillräcklig eller ingen vertikal belast-ning kan det i vissa fall vara nödvändigt att förankra väggfäl-tet så att egentyngden inte är för hög� Tvärställda väggar i väggfältets ändar kan också motverka tippning�

Förankring kan utföras på många olika sätt beroende av materialet och önskemål i projektet� Vid förankring i ytter-vägg kan en gängstång placeras i hålmuren� Alternativt kan den läggas i muren på samma sätt som för el-installationer� Ett hål kan borras i blocken/plattorna av lättbetong varefter en gängstång eller liknande förs igenom varje skift� Slutli-gen monteras en platta över det översta skiftet�

Inre brottRisken för skjuvbrott och tryckspänningar i själva skivan behöver även beaktas� Ofta kan murverkets inneboende styrka ta upp spänningarna� Om draghållfastheten hos mur-verket visar sig vara otillräcklig kan det läggas in dragstag eller liknande i väggens ovankant� Se eventuellt hjälptexten i EC6DESIGN under programmet ”Murskiva”�

Horisontal lastkapacitet L-beslag, inlimmat

fk

[MPa]Lastkapacitet [kN]

Strong-Tie AB70, 55 mm

L-beslag, 100 mm

Ytong 350 kg/m³ 1,8 0,80 1,45

Ytong 575 kg/m³ 2,7 1,43 2,59

Silka 1900 kg/m³ 12,2 5,11 9,30

Statik


Balkar

Pelarens ovankant och pelarfotslösningar kan normalt kombineras efter önskemål

Inspänt

Typ T1B1 Typ T2B2 Typ T3B3

Ingjutet Bultat och undergjutet

Ham

mar

band

förs

tärk

s til

l 2 x

4”

mel

lan

balk

ar, m

ed h

ål fö

r 5

st 4

0/40

kam

spik

.

2 x

4” tr

imbe

l mon

tera

tpå

topp

latt

an m

ella

n an

grän

sand

e ba

lkar

Bul

tat p

å ba

ksid

an o

ch

säkr

at m

ed tv

å st

änge

r

T1 T2 T3

B1 B2 B3

Förstärkt hammarband mellan takstolar

HE-ankare

Pelaren infästs mot hammar-band med HE-135 ankare ochmonteras i hammarband med 4 st 40/40 kamspik i varje spik-förband.

Som mothåll mellan pelareoch hammarband monteras ett vinkelbeslag 90 - räfflat med 5 st 40/40 kamspik infästadei hammarbandet.

Hammarband förstärks med1 x 4” spik per 300 mm inklusive i båda ändar med 38/100.

Förbindarejämnt fördelat

Inspänt Ingjutet Fotplatta

Två vertikala förbandsrader med max 300 mm vertikalt avstånd.

T1

T1

B1 B2 B3

T2Lösning för ovankant

Lösning förbotten


Inspänt



Ham

mar

band

förs

tärk

s til

l 2 x

4”

mel

lan

balk

ar, m

ed h

ål fö

r 5

st 4

0/40

kam

spik

.

2 x

4” tr

imbe

l mon

tera

tpå

topp

latt

an m

ella

n an

grän

sand

e ba

lkar

Bul

tat p

å ba

ksid

an o

ch

säkr

at m

ed tv

å st

änge

r

T1 T2 T3

B1 B2 B3


HE-ankare







T1

T1

B1 B2 B3


Lösning förbotten


Inspänt



Ham

mar

band

förs

tärk

s til

l 2 x

4”

mel

lan

balk

ar, m

ed h

ål fö

r 5

st 4

0/40

kam

spik

.

2 x

4” tr

imbe

l mon

tera

tpå

topp

latt

an m

ella

n an

grän

sand

e ba

lkar

Bul

tat p

å ba

ksid

an o

ch

säkr

at m

ed tv

å st

änge

r

T1 T2 T3

B1 B2 B3


HE-ankare







T1

T1

B1 B2 B3


Lösning förbotten

BeaktaSäkerställ kontakt mellan balk och bakmur� Det är mycket viktigt att balken har kontakt med bakmur mitt på väggen, där utböjningen är som störst�Kontakt mellan balk och vägg uppnås genom anpas-sad EPS�

Montering av stålbalkar:

Fasadmur

Bakmur

Om det i aktuellt projekt finns behov av stabiliserande stålbalkar, kan de inarbetas på följande sätt:

Stålbalkar


När el-installationer ska monteras i murade väggar bör spår och urspärningar placeras i enlighet med DS/INF 167:2015� Enstaka mindre vertikala spår och urparningar med max djup 25 mm och max bredd 50 mm kan utföras utan närmare verifiering� I normal kontrollklass ska dessa utföras genom fräsning�I SS-EN 1996-1-1:2005+A1:2012 pkt� 8�6�2 beskrivs storleken på tillåtna vertikala spår och urspärningar i murverk utan närmare beräkning� Det görs här skillnad mellan ”under” och ”efter” uppförande av murverket�

Vid planering av utfräsningen av ett eller flera el-rör ska hän-syn tas till brottlinjerna i det enskilda väggfältet samt om det är en bärande eller icke bärande vägg� Spår och urspärningar ska inte gå igenom överliggare eller andra bärande element�Kom ihåg att det är respektive byggnadsingenjör som rådgör i varje enskilt fall�

Kommentar:De tunna linjerna är väggens brottlinjeDe streckade linjerna är felaktigt dragna el-rör med hänsyn till brottlinjerna�De tjocka linjerna är korrekt dragna el-rör med hänsyn till brottlinjerna

El-installationer (spår och urspärningar)

Figur 1�

Korrekt utförda urspärningar�

Figur 2�

Felaktigt utförda urspärningar

Installationer och urspärningar

18

Fig. 1: Värmeledningsförmåga beroende av lättbetongens densitet

Värm

eled

ning

sför

måg

a λ R

[W/(

mK

)]

Densitet [kg/m³]

0

0,06

0,08

0,10

0,12

0,14

0,16

0,18

0,20

0 100 200 300 400 500 600 700 800

Handbok för vägledning

En konstruktions värmeisolerande förmåga är i huvudsak beroende av värmeisoleringsförmågan för de byggmaterial som ingår i konstruktionen� Ju sämre materialen leder värmeenergi, desto bättre isolering�En annan viktig faktor är konstruktionens densitet� Massiva ytterväggar i Ytong lättbetong eller Silka kalksandsten kan enkelt ut-föras täta� Xella har en rad dokumenterade konstruktioner som säkrar täthet och minimering av köldbryggor�

VärmeledningsförmågaVärmeledningsförmåga, konduktivitet, uttrycker mängden energi som passerar 1 m² av materialet med 1 m tjocklek vid en skill-nad mellan utvändig och invändig temperatur på 1 K� Värmeledningsförmåga=värmeflödeshastighet x avstånd / (tvärsnittsarea x temperaturskillnad)� SI-enheten är W/mK� Eftersom det huvudsakligen är de luftfyllda porerna som minskar värmeledningen, är värmekonduktiviteten hos lättbetongen beroende av densiteten� För Silka Vägssystem är värmeledningsförmågan också be-roende av densiteten�

Eftersom värmeledningsförmågan ändras med ändrat fuktinnehåll för produkten, använder man vid beräkning av en byggnads energiförlust alltid projekteringsvärden, som tar hänsyn till fuktinnehållet under normal användning� Xella har beräknat värmeledningsförmågan vid ett fuktin-nehåll vid 23 °C och 80 procent relativ fuktighet�

SS-EN ISO 10456:2007 ”Byggmaterial och produkter – Fukt- och värmeteknis-ka egenskaper – Tabeller med beräk-ningsvärden och metoder för bestäm-ning av termiska egenskaper för deklarering respektive beräkning” anger värmeledningesförmågan för en mängd olika material� Dessa är standardvärden och det är viktigt att använda leverantö-rens deklarerade värden vid energi-beräkning�

Hos Xella pågår löpande produktutveckling, bland annat för att ta fram mer energieffektiva produkter och lösningar�

Värmeisolering

Värmeisolering av byggnader tjänar flera syften: att minimera energibehovet för uppvärmning, att upprätthålla en jämn och behaglig rumstemperatur, att förhin-dra kalla ytor som ger ”kallras” och risk

Bakgrund

för kondensutfall av rumsfukt� En välisolerad byggnad sparar energi och är mer komfortabel att bo och vistas i�Förbränningen av fossila bränslen för uppvärmning av våra byggnader är orsak

till en stor del av CO2-avgivningen� Bättre värmeisolering är därför en viktig para-meter för att minska CO2-belastningen av atmosfären�


U-värden används för att bedöma en byggnadsdels värmeisolerande förmåga och används vid beräkning av byggnadens ener-giförlust� U-värden är det inverterade värdet av det totala termiska motståndet, värmemotstånd R� Enligt BBR är:

Värmemotstånd RT beräknas som summan av isolering för de enskilda skikten Ri plus invändig och utvändig övergångsmotstånd Rsi och Rse� Ett materials värmemotstånd R beräknas utifrån skiktets tjocklek d och värmeledningsförmåga λR enligt nedan:

Enheten för värmemotstånd är [m²K/W]� För byggnadsdelar bestående av flera homogena materialskikt beräknas värmemotståndet som summan av värmemotståndet för respektive skikt:

Övergångsmotståndet är ett uttryck för värmemotståndet vid övergång från luft till konstruktion (Rsi) och från konstruktion till luft (Rse)� Eftersom värmeströmmen är kraftigast uppåt är övergångsmotståndet för vägg, golv och tak olika� Övergångsmotstånd de-finieras i BVL 8, tabell 11:2�

VärmeflödeVärmeflödet beskriver hur mycket värme som transporteras genom en konstruktion beroende av temperaturskillnad och kon-struktionsdelens termiska motstånd�U-värden i W/m² K anger hur stor en värmemängd per sekund som passerar genom 1 m² av byggnadsdelen när temperatur-skillnaden mellan den invändiga och utvändiga sidan är en grad Celsius (°C) eller Kelvin (K)� Beräkning av U-värden är beskrivet i BBR, avsnitt 9:12� För detaljerad vägledning hänvisas till kapitel 11 i ”Energihushållning och värmeisolering Byggvägledning 8� En handbok i anslutning till Boverkets byggregler” (BVL 8)�

Värmeisolering


Oventilerade luftspalterOventilerade luftspalter bidrar till värmeisoleringen� En luftspalt betraktas som oventilerad när små öppningar inte är fördelade till det fria för ventilation av luftspalten och deras area inte överstiger:n Max 5 cm² per meter längd för vertikala luftspalter

n Max 5 cm² per m² yta för horisontala luftspalter�För svagt ventilerade luftspalter kan värmemotståndet medräknas som halva värdet i tabell 5� En luftspalt definieras som svagt ventilerad när ventilation till det fria skapas med öppningar på:

n 5-15 cm² per m längd for vertikala luftrum

n 5-15 cm² per m² yta för horisontala luftrum�Ventilerade luftspalter bidrar inte till värmeisolering och ingår i värmeförlustberäkningen som invändig övergångsmotstånd (Rsi)� Mate-rialskikt placerat utanför ett ventilerat luftrum medräknas inte�

Tabell 1: Värmeövergångsmotstånd

Värmeströmmens riktning

Uppåt (tak)m²K/W

Horisontalt (yttervägg)m²K/W

Nedåt (golv)m²K/W

Rsi 0,10 0,13 0,17

Rse 0,04 0,04 0,04

Tabell 2: Isolering av oventilerade hålrum

Luftspaltens bredd

mm

Värmemotstånd R i värmeströmmens riktning

Uppåtm²K/W

Horisontaltm²K/W

Nedåtm²K/W

0 0,00 0,00 0,00

5 0,11 0,11 0,11

7 0,13 0,13 0,13

10 0,15 0,15 0,15

15 0,16 0,17 0,17

25 0,16 0,18 0,19

50 0,16 0,18 0,21

100 0,16 0,18 0,22

300 0,16 0,18 0,23

Värmeisolering

21

1

Udvendigt bygningshjørne

Ydervæg: YTONG/SIPOREX Massivblok

Udvendig bygningshjørne (vandret snit)

Note: Monteres i forbandt

Detail nr:9A

Mål 1:10

150

200 Porebetonpuds

22

400 mm YTONG Energy + U-værdi=0,15 W/mK, Densitet=340kg/m ³

Hjørneskinne

9

0

Psi-Therm 2011

Bauvorhaben:

Seite:

Datum: 8.2.2012

Vis

ion

wo

rld

Gm

bH

Wärmebrückenberechnung (Ψ-Wert)

Nr. Name Länge U-Wert Korrekturfaktor

U1 U1 2,860 m 0,14 W/(m²K) F_e (1,00)

Wärmebrückenverlustkoeffizient

Ψ = -0,065 W/(mK)

2


KöldbryggorKöldbryggor är en del av klimatskärmen, med betydligt sämre isolering än resten av klimatskärmen� Köldbryggorna har stor be-tydelse i nya välisolerade byggnader� Köldbryggor kan vara geometriskt betingade - exempelvis i byggnadens hörn, eller material-betingade, exempelvis när det ingår stålpelare i ytterväggskonstruktionen eller när bjälklag byggs in i ytterväggen�Regler för beräkning av värmeförlusten genom köldbryggor beskrivs i BBR, avsnitt 9� För detaljerad vägledning hänvisas till BVL 8, kapitel 11�Linjeförlust och punktförlustKöldbryggorna indelas i linjeförlust och punktförlust� Linjeförlust är värmeförlust genom köldbryggor med liten bredd, där värme-förlusten är proportionell med köldbryggans längd� Linjeförlust uppstår exempelvis vid fundament, fönsterfalser och genom be-tongplattor� Linjeförlust anges i W/mK� Punktförlust uppstår exempelvis när bjälkar, metallbärverk och -ankare går igenom isole-ringen� Punktförlust anges i W/K� Bortsett från fundament och fönsterfalser ska linje- och punktförluster inräknas i U-värdet för den byggnadsdel som de ingår i�

Xella har utvecklat och dokumenterat flertalet lösningar som minimerar köldbryggor och linjeförluster�

Köldbryggor

Horisontalsnitt� Yttervägg Ytong Energy+ hörn�

Fasadmur, utvändigt hörn� Köldbryggekoefficent -0,065 W/mK

Värmeisolering

22

Detail nr:Detail nr:20

Betonplade9

YTONG Tilpasningssten 150x100209

Betonfundament50

Fugtspærre og radonspærre92

Niveaufri adgang

Note: Opbygning af fugtafvisninde lag iht. producenten.

Vindues eller dørparti44

Lecaterm-blok58

Fugtafvisende lag210

Trykfast isolering 62

Bæredygtig jord59

Opklodsning30

Gulvbrædder211

Strøer212

Karm45

Isolering60

20

3

5

Etagedæk, parallelt med dæk (lodret snit)

Ydervæg: YTONG Massivblok

Ydervæg/Etageadskillelse/Fri kant/dækelement

Ingen lydkrav

Detail nr:7A

150

Ø10 dorn, sømmet i

Dækelement8

79

Ø50-80mm forskydningsknastUdstøbning

Ringanker

Isolering evt YTONG multipor, monteres i YTONG lim

34

60

201

180

200

Mål 1:10

YTONG 65 mm Randblok 145

Porebetonpuds

Etagedæk, vederlag (lodret snit)


Ydervæg/Etageadskillelse/Bærende kant/dækelement

Ingen lydkrav

Detail nr:7B

150


Dækelement8

79

Ø50-80mm forskydningsknastUdstøbning

Ringanker

Isolering evt YTONG multipor, monteres i YTONG lim

34

60

201

180

200

Mål 1:10

YTONG 65 mm Randblok 145

Porebetonpuds

Fugearmering78



7

4

0

Psi-Therm 2011

Bauvorhaben:

Seite:

Datum: 7.2.2012

Vis

ion

wo

rld

Gm

bH



U1 U1 2,240 m 0,13 W/(m²K) F_e (1,00)


Ψ = +0,004 W/(mK) Handbok för vägledning

Vertikalt snitt� Ytong Energy+ yttervägg/bjälklag�

Vertikalt snitt� Sockel/platta på mark�

Våningsavdelande bjälklag av betong� Köldbryggekoefficent -0,004 W/mK

Värmeisolering

23

6

Murkrone, tagdæk (lodret snit)


Murkrone/tagdækelement/vederlag

NOTE:Hvis det er nødvendigt med afstivning af murkronen kan der anvendes forankringsstænger som føres op og udstøbes i Ø80 hul

Dampspære ikke nødvendigt ved kombination multipor/ Porebeton

Detail nr:5


Dækelement8

79

Ø50-80mm forskydningsknast

Udstøbning

Ringanker

34

201

150

180

200Fugearmering78

YTONG 200x200x600 mm blokke, densitet 340 kg/m ³149

Mål 1:10

Tagisolering, evt YTONG multipor85

Vinkelbeslag73

60 Isolering evt YTONG multipor, monteres i YTONG lim

147


150 mm YTONG porebetondensitet 340 kg/m ³

YTONG Grundpuds + slutpuds

5

7

0

Psi-Therm 2011

Bauvorhaben:

Seite:

Datum: 8.2.2012

Vis

ion

wo

rld

Gm

bH



U1 U2 1,410 m 0,08 W/(m²K) F_e (1,00)

U2 U2 1,620 m 0,13 W/(m²K) F_e (1,00)


Ψ = -0,040 W/(mK)


Vertikalt snitt� Ytong Energy+ yttervägg/Ytong Takelement�

Murkrön� Köldbryggekoefficient -0,040 W/mK

Värmeisolering


Det termiska inneklimatet i en bostad eller ett arbetsrum upp-levs behagligt om värmen som produceras avges till omgivnin-gen utan att man svettas eller blir nedkyld�En persons värmebalans och därmed graden av termisk kom-fort är beroende av:

n lufttemperatur

n medelstrålningstemperatur (yttemperatur på rummets omslutningsytor)

n lufthastighet (drag)

n relativ luftfuktighet

n aktivitetsnivå

n klädsel�

Vid vanlig klädsel och aktivitet föredrar de flesta att rums-temperatur och medelstrålningstemperatur ligger mellan 20-24 °C� Skillnaden mellan lufttemperatur och medelstrålnings-temperatur bör inte vara mer än 2-4 °C�

Komfortabelt rumklimat och energibesparningMedelstrålningstemperaturen är ett vägt genomsnitt av yttem-peraturer i rummet� Vi avger en betydande del av vår värme via strålning till rummets begränsningsytor� Det är därför viktigt att dessa ytor har lämplig temperatur� Därmed kan lufttemperatu-ren och kostnaden för uppvärmningen av ventilationsluften minskas� Kalla väggytor är dyra i drift, inte bara för att de iso-lerar dåligt, utan även för att de ökar behovet av en högre luft-temperatur som kompensation för den låga medelstrålnings-temperaturen som de förorskarar�

Med bra värmeisolerande konstruktioner görs alltså inte bara besparingar på energiförlusten - man kan även hålla en lägre rumstemperatur med bibehållen termisk komfort�

VärmelagringYtong och Silka har en god värmelagringsförmåga� Det betyder att materialet har en förmåga att lagra värme, vilket har betydelse för ett jämnt inneklimat året runt� Ju större för-måga att lagra värme, desto mindre risk för snabba tempera-tursvängningar inne i bostaden, när utomhustemperaturen än-dras� Materialets förmåga att lagra värme är beroende av värmekapaciteten�

Värmekapaciteten per ytarea kan beräknas enligt nedan:

C = cp * ρ * t

cp Specifik värmekapacitetρ Densitett Tjocklek�

En viktig storhet i detta sammanhang är värmeinträngningsta-let� Ju lägre värmeinträngningstalet är för ytorna som avgrän-sar rummet, desto långsammare kommer materialen reagera på stora temperatursvängningar�

d = √cp * λ * ρ

cp Specifik värmekapacitetλ Beräkningsvärde för värmeledningsförmågaρ Densitet�

Det termiska inneklimatet

Värmeisolering

25

Ytte

mpe

ratu

r [°

C]

Klockslag [h]8 12 16 20 24 4 8

0

20

40

60

80

Fasförskjutning η

Δθse

Δθsi

TAV = Δθsi

Δθse

[-]


Termiskt inneklimat på sommarenUnder sommarperioden påverkas inneklimatet av värmetillför-sel som är beroende av konstruktionernas förmåga att värme-isolera och lagra värme samt avge den långsamt för att förhin-dra för hög rumstemperatur på dagtid�

Ytong lättbetong och Silka väggsystem har goda egenskaper när det gäller värmeisolering, värmelagring och avkylningstider� Materialet bidrar till att skapa och behålla ett behagligt ter-miskt klimat under sommarperioden� Lätta material med dålig värmelagringskapacitet i kombination med stora fönsterytor ger större risk för höga rumstemperaturer och behov av ned-kylning� Lättbetong och kallksandsten bidrar till att minska energibehovet för nedkylning och för att behålla ett komforta-belt termiskt inneklimat�

De utvändiga ytorna för fasad och tak utsätts för stora tempera-tursvängningar� Ibland kan yttemperaturen nå upp till 70 °C� Temperatursvängningarna sprider sig genom konstruktionen och amplituden (svängningens storlek) blir gradvis svagare när värmen avges till materialet� Den tidsmässiga fördröjningen av temperatursvängningen genom konstruktionen kallas för fas-förskjutning�

Princip för temperaturförlopp på invändig och utvändig yta av fasadmur med hög värmekapacitet.

Utvändig temperaturInvändig temperatur

Värmeisolering


Vid uppförande av nya byggnader och större ombyggnader ska byggnaderna uppfylla krav om energiförbrukning enligt BBR, kapitel 9� Det ska utföras en översiktlig energiberäkning, som beaktar värmeförlust genom klimatskärmen, uppvärmning av hus-hållsvatten, värmeförluster från installationer samt energiför-brukning för ventilation, kylning och pumpar� I byggnader som inte är bostäder medräknas även belysning�

I beräkningarna medtas solinstrålning genom fönster samt in-ternlaster från personer och verksamhet�Vid mindre renoveringar och tillbyggnader är det ofta tillräck-ligt att utföra en värmeförlustram som endast fokuserar på klimatskärmens U-värden� Krav på byggnadens specifika energianvändning ges i BBR, kapitel 9:2 för bostäder och kapitel 9:3 för lokaler�

Energikrav för byggnader

För att säkerställa en minsta värmeisoleringsförmåga ska minsta krav till Um-värde enligt BBR, kapitel 9 beaktas�

Minsta värmeisolering

Tabell 3: Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient enligt BBR, kapitel 9.

Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III

Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för bostäder med annat uppvärmningssätt än elvärme

0,50 0,50 0,50

Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för bostäder med elvärme 0,40 + 0,0351) 0,40 + 0,0301) 0,40 + 0,0251)

Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för lokaler med annat upp-värmningssätt än elvärme

0,70 0,70 0,70

Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för lokaler med elvärme 0,60 + 0,0351) 0,60 + 0,0301) 0,60 + 0,0251)

Värmeisolering

1) Tillägg om Atemp (Arean av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrymmen) är större än 130 m2�


Massiva ytterväggar av Ytong Energy eller Ytong massivblock kan uppfylla kraven i BBR� För att uppnå tillräckligt bra U-värde för massiva ytterväggar av andra lättbetongprodukter eller Silka väggsystem används Multipor isoleringsplattor på utsidan (se tabell 5)�U-värdena är baserade på DS 418:2011, ”Beräkning av byggnaders värmeförlust”� U-värden är angivna som resulterande trans-missionskoefficient, vilket innebär att både in- och utvändig övergångsisolering samt alla tillägg inräknade med de förutsätt-ningar som anges nedan� U-värdena är beräknade med Lambda deklarerat (λd) för fuktinnehållet vid 23°C och 80 procent relativ fuktighet�

FörutsättningarFöljande förutsättningar gäller för de beräknade U-värdena�Multipor utvändig isolering 0,043 W/mKInvändig övergångsisolering, vertikal 0,10 m²K/WInvändig övergångsisolering, horisontal 0,13 m²K/WUtvändig övergångsisolering 0,04 m²K/W

Värmeledningsförmåga för lättbetong:

Ytong Lambda densitet deklarerat (λd) kg/m³ W/mK 300 0,076 375 0,110 475 0,142 575 0,158

Värmeledningsförmåga for kalksandsten:

Silka Lambda densitet deklarerat (λd) kg/m³ W/mK 1900 1,2

U-värden

Värmeisolering


Värmeisolering

Tjocklek i mm 200 240 300 365 400 480

300 kg/m3 - - 0,24 0,20 0,18 0,15

350 kg/m3 0,41 0,34 0,28 0,23 0,21 -

375 kg/m3 0,50 0,42 0,34 0,29 0,26 -

475 kg/m3 0,63 0,53 0,43 0,36 0,33 -

575 kg/m3 0,69 0,59 0,48 0,4 0,37 -

Tabell 1: U-värden för YTONG massiva block 1)

U-Värden

Tabell 2: U-värden för Ytong och Silka med utvändig Multipor (0,043 W/mK) 1)

1) Värden är med 10 mm puts utvändigt och invändigt

Multipor i mm 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300

Silka

1900 kg/m³

115 mm 0,38 0,33 0,28 0,25 0,22 0,20 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14

150 mm 0,38 0,32 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14

200 mm 0,37 0,32 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14

Ytong

475 kg/m³

100 mm 0,31 0,27 0,24 0,22 0,20 0,18 0,17 0,15 0,14 0,14 0�13

150 mm 0,28 0,25 0,22 0,2 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12

200 mm 0,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12 0,12

535 kg/m³

100 mm 0,31 0,27 0,24 0,22 0,20 0,18 0,17 0,15 0,14 0,13 0,13

150 mm 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12

200 mm 0,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12 0,12

575 kg/m³

100 mm 0,32 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13

150 mm 0,29 0,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12

200 mm 0,26 0,24 0,21 0,19 0,18 0,16 0,15 0,14 0,13 0,13 0,12

1) Värden är med 10 mm puts utvändigt och invändigt

29

0

1.000

2.000

3.000

4.000

0 10 20 30-10°C

Pa

Temperatur

Dam

ptry

k


Kvarvarande fukt i byggnadsdelar kan ge skador i form av mögel, svamp och röta vilket resulterar i ett obehagligt och ohälso-samt inneklimat� Byggnader ska enligt BBR, avsnitt 6:51, utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniskaolägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa� Fuktpåverkan av en byggnad kan komma från flera källor� Nedifrån från uppstigande markfukt� Utifrån påverkas byggnaden av fukt via slagregn, snö och smältvatten från snö� Inifrån ska byggnaden skyddas mot vattenpåverkan i våtrum och vattenånga från kök och den fuktighet som kommer från användning av rummen�

I byggfasen tillförs fukt från byggmaterial och väder� Byggfukten ska kunna avges från byggnaden� Kalksandsten och lättbetong är oorganiska byggmaterial som är motståndskraftiga mot fukt och mögel� Lättbetongens struktur gör att materialet kan ackumulera fukt från luften och avge den igen för att på så sätt medverka till ett sunt och komfortabelt inneklimat�

Grundläggande begrepp gällande fukt i byggnader

Relativ luftfuktighetMängden vattenånga som kan tas upp i luften ökar exponen-tiellt med lufttemperaturen� Den relativa luftfuktigheten φ anges i procent och uttrycker den absoluta luftfuktigheten i förhållande till den maximala luftfuktigheten vid given tem-peratur�

Fuktinnehåll i byggmaterialMängden fukt i byggmaterial, fuktinnehållet u, anges i kg vat-ten per m³ material�

Alternativt anges u i m³ vatten per m³ material, volymprocent eller massprocent

Omräkningsfaktorn för fuktinnehållet i volymen uV är vattnets densitet ρw och för fuktinnehållet i massan uM byggmaterialets densitet ρm�

FuktlagringVissa byggmaterial kan vid stigande relativ fuktighet ta upp och avge fukt på invändiga omslutningsytor� Vid fallande relativ luft-fuktighet avges den överskjutande fukten från omslutningsytor-na igen� Lättbetong kan med sin porstruktur lagra mycket fukt vid nor-mal luftfuktighet och materialet medverkar på så sätt till att dämpa stora svängningar för luftfuktigheten�

Fig. 1: Luftens mättnadsfukttryck som funktion av tempera-turen

Fuktsäkring

Fukt

tryc

k


Tabell 1: Fukttekniska materialparametrar med hänvisning till SBI-anvisning 224, tabell 28

Produkt Ångpermeabilitet, μ

Porebetong 0�067

Kalksandsten 0�01

KondensKondensutfall inträffar när den relativa fuktigheten överstiger 100 procent och luften vid den givna temperaturen därmed inte kan innehålla mer vattenånga� Detta kallas också för daggpunkten� Kondens förekommer ofta om vintern, när temperaturskillnaden mellan inomhus och utomhus är stor� Om temperaturfallet på ett materials yta blir för stort kan det medföra att daggpunkten överskrids och kondens uppstår� Detta förekommer vanligvis på de kallaste ytorna i byggnaden, som ofta är i hörn, golv, tak eller runt fönster och dörrar�

FukttransportVid fukttransport i byggmaterial skiljs mellan transport av vattenånga och vätska eller kapillärtransport� Byggmaterialets motstånd mot fuktgenomträngning beskrivs med hjälp av ångmotståndet, Z-värdet, som beskriver hur stor tryckskillnad i Pa som behövs för att driva 1 kg vattenånga genom byggnadsdelen� Alternativt anges en ångpermabilitet i ”g/m s Pa” som enligt SBI 224 (Statens Byggeforskningsinstitut, Danmark) kan divideras med materiales tjocklek för erhållande av Z-värden�

Exempel vid 150 mm Silka kalksandsten:Z = 0,15 / 0,01 = 15 �

Fuktsäkring


Önskad ytbehandling Maximalt fuktinnehåll

Lättbetong Kalksandsten

Diffusionsöppen silikatmålning ca 10-15 % ca 5-6 %

Väv/filt ca 8 10 % ca 4-5 %

Badrumsmålning eller tätskikt (våtrum)

ca 5-8 % ca 3-4 %

Material Tjocklek(mm)

Uttorkning(dygn)

Restfukt

Lättbetong 100 40 ca 8 %

Kalksandsten 100 40 ca 6 %

Fukt i lättbetong och kalksandsten

ByggfuktLättbetong levereras med ett fuktinnehåll på cirka 30 procent som under normala förhållanden minskar vid uppförande av byggnaden� Lättbetongen har i uppvärmda byggnader normalt ett fuktinnehåll på 5-6 procent� Kalksandsten levereras med fuktinnehåll på cirka 10 procent� Under normala omständighe-ter i en uppvärmd byggnad ligger fuktinnehållet på 2-3 procent�

Påverkan av frost och salt Vid byggnadsverksamhet under vintertid kan frost förekomma under perioder�Lättbetongens öppna struktur gör det möjligt att ta upp vatten från frost utan att materialet skadas eller avskalas� Kalksand-sten har ett ”kritiskt fuktinnehåll” på 80 procent av det maxi-mala fuktinnehållet� Under 80 procent anses kalksandsten vara frostsäker� Man får aldrig använda salt tillsammans med lätt-betong eller kalksandsten - inte heller får beotnggolv saltas�

Fukt nedifrånVäggar ska skyddas mot uppsugning av markfukt� Det kan göras med utläggning av murningspapp eller -folie som minst ska vara lika bred som väggen�

Fukt utifrånYtterväggen ska skyddas mot slagregn� Massiva väggar av Silka eller Ytong samt utvändig fasadisolering av Ytong Multipor Isoleringsplattor ska skyddas med exempelvis ett putsskikt eller ventilerad beklädnad� Vid fasader med skal-murskonstruktion ska det säkras att inträngande vatten leds ut igen� Vattenpåverkade ytor i dörr- och fönsteröppningar ska även säkras med murningspapp, intäckningar och så vidare� Takytor ska utföras med förvandrad taktäckning och tillräcklig avvattning�

Fukt inifrånGolv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska enligt BBR, avsnitt 6:5331, ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt� För vägledning se även GVK s branschregler för tätskikt i våtrum, 2016:1�

Uttorkning och ytbehandlingAvfuktning i byggnaden kan utföras maskinellt enligt tillver-karens anvisningar�

Det ska tas höjd för byggnadens storlek och byggnaden ska vara helt vädertät, så att en effektiv avfuktning kan säkras� Vanligtvis används en absorptionsavfuktare� Maskinen ställs in på önskad relativ luftfuktighet, som normalt ligger på mel-lan 40-50 procent RH� Beakta att avvfuktning även behövs vid tillförd fukt som vid exemplelvis putsning och spackling�

Vid naturlig uttorkning kan man använda byggnadens golv-värme kombinerat med ventilation� Värmen ökas då långsamt och gradvis upp till normal rumstemperatur� Ventilationen kan säkras via fönster och dörrar eller vid användning av ven-tilationsanläggningen under byggperioden�

Syftet är att få väggarnas ytor uttorkade och därmed hindra tillväxtbetingelser för organisk påväxt, vilket enligt BBR, av-snitt 6:52, uppnås när ytorna är under 75 procent relativ fuk-tighet�

Uppskattad uttorkningstid kan eventuellt finnas på https://byg-erfa�dk/udtoerring

Var uppmärksam på att uttorkningstiden är baserad på två-sidig uttorkning� Om uttorkningen kan ske bara från materia-lets ena sida kan man förvänta sig en fördubbling av uttork-ningstiden�

Exempel nedan är vid en temperatur på 20 °C och med utgångspunkt från det maximala fuktinnehållet�

Rekommenderat max fuktinnehåll innan förtsatt behandling:

Fuktsäkring


Brand

Enligt BBR ska utveckling och spridning av brand och rök begränsas så att personer kan räddas� Detta regleras genom krav på brandcellsindelning, ytskikt och beklädnad� Ut-formningen ska göras med utgångspunkt från att brand kan inträffa�Byggnadens brandskydd ska projekteras, utformas och veri-fieras genom förenklad eller analytisk dimensionering�Dimensioneringen av respektive byggnadsdel är baserad på aktuell verksamhet och byggnadstyp� Till varje byggprojekt ska en brandskyddsdokumentation upprättas� Här ska det framgå vilka förutsättningarna är, hur brandskyddet är ut-format och hur man har verifierat att kraven i BBR (hälsa och säkerhet) och EKS (bärförmåga, stadga och beständighet hos bärande konstruktioner) uppfylls�

Klassifikation av byggmaterialI BBR, avsnitt 5:221, finns anvisningar för hur man klassar byggmaterial efter deras brandtekniska egenskaper� Klass-ifikationen består av en primärklass och i några fall även en eller flera tilläggsklasser� Primärklasser:A1, A2, B, C, D och E� Tilläggsklasser:s1, s2, s3, d0, d1 och d2�Ytong, Multipor och Silka uppfyller klass A1�

Klassifikation av byggnadsdelByggdelars brandmotståndsförmåga beskrivs enligt det europeiska systemet utifrån följande prestandakriterier:

R – bärförmåga är konstruktionens förmåga att behålla bär-förmågan över tid vid standardiserad brandprovning, angivet i minuter, exempelvis 30, 60, 90 eller 120�E – integritet för en avskiljande byggnadsdel innebär att flam-mor eller gaser inte tränger igenom inom angivet ett antal minuter�I – isolering för en avskiljande byggnadsdel innebär att det inte sker en betydande värmetransport till den icke brandpå-verkade sidan inom ett antal angivet minuter�

Bärande byggnadsdelREI följt av den tid som de tre kriterierna uppfylls - exempelvis REI 60�RE följt av den tid som kriterierna för bärförmåga och inte-

gritet är uppfyllt – exempelvis RE 30�R följt av den tid som bärförmågan är uppfylld – exempel-

vis R 30�

Ej bärande byggnadsdelarEI följt av den tid som kriterierna för integritet och isolering

är uppfyllt – exempelvis EI 30�E följt av den tid som kriterierna för integritet är uppfyllt�

BrandEj avskiljande, (R)�Bärande vägg påverkat av brand från minst två sidor�

Avskiljande vägg, (REI och EI)Ska förhindra brandspridning från en plats till en annan, påverkat av brand från en sida�

Dimensionering av brand ska projekteras och värderas enligt SS-EN 1996-1-2:2005/AC:2010

Det bör tas höjd för slankhetstalet:För icke bärande väggar ska h/t ≤ 40�

Beakta vid murverk med icke lodräta fogar�Tabellerna kan användas om stötfogens tjocklek är mellan 2-5 mm och att det minst på den ena sidan är ett 1 mm skikt av puts eller gips� Om den lodräta fogen är mindre än 2 mm krävs ingen ytbehandling�

Tabellerna i SS-EN 1996-1-2:2005/AC:2010Man ska vara uppmärksam på att tabellerna i standarden ofta uttrycker ett intervall mellan två tal� Varje enskilt land bör härav ange exakta värden i det nationel-la annexet� Därför är min-värdena i denna handbok beskrivet som det största talet om standarden beskriver ett intervall�

Brandtekniska egenskaper

33

Utnyttjandegrad α

Minsta tjocklek d (mm) i brandteknisk klass R

30 60 90 120 180

Ytong block eller plattorDensitet 350 - 500 kg/m3

0,6125

(100)175

(150)175

(150)175

(150)240

(175)

1,0175

(150)200

(150)240

(175)300

(240)300

(240)

Ytong block eller plattorDensitet ≥ 500 kg/m3

0,6100

(100)150

(125)150

(125)150

(125)175

(150)

1,0125

(100)175

(150)175

(150)250

(175)250

(175)

Utnyttjandegradα

Minsta tjocklek d (mm) i brandteknisk klass REI

30 60 90 120 180


0,6125

(125)125

(125)150

(125)175

(150)200

(200)

1,0125

(125)150

(125)200

(200)240

(240)300

(240)


0,6100

(100)100

(100)150

(100)175

(125)150

(150)

1,0100

(100)150

(100)175

(150)200

(175)240

(200)

Minsta tjocklek d (mm) i brandteknisk klass EI

30 60 90 120 180


75(50)

75(75)

100(75)

100(100)

150(125)


75(50)

75(75)

100(75)

100(100)

150(100)


Ytong byggnadsdel enligt SS-EN 1996-1-2:2005/AC:2010

Värden gäller för väggar utan ytbehandling� Tal inom parentes anger väggtjocklek med godkänd brandputs på minst 10 mm enligt SS-EN 1996-1-2:2005/AC:2010�


Värden gäller för väggar utan ytbehandling� Tal inom parentes anger väggtjocklek med en godkänd brandputs på minst 10 mm enligt SS-EN 1996-1-2:2005/AC:2010�

Tabell 3: Minsta tjocklek vid bärande, ej avskiljande vägg ≥ 1m längd

Tabell 2: Minsta tjocklek för avskiljande, bärande väggar

Tabell 1: Minsta tjocklek för avskiljande ej bärande väggar

Brand

34

Minsta tjocklek d [mm] i brandteknisk klass EI

30 60 90 120 180

Silka väggsystemDensitet ≥ 1400 kg/m3

75(50)

100(75)

100(100)

150(150)

175(150)

Utnyttjandegradα

Minsta tjocklek dd [mm] i brandteknisk klass REI

30 60 90 120 180


0,6100

(100)100

(100)100

(100)150

(100)200

(150)

1,0100

(100)100

(100)140

(100)200

(175)240

(200)

Utnyttjandegrad α

Minsta tjocklek d (mm) i brandteknisk klass R

30 60 90 120 180


0,6100

(100)100

(100)150

(100)175

(175)200

(175)

1,0100

(100)100

(100)150

(100)200

(175)240

(200)


Silka byggnadsdel enligt SS-EN 1996-1-2:2005/AC:2010

Tabell 4: Minsta tjocklek för avskiljande, ej bärande väggar


Värden gäller för väggar utan ytbehandling�Tal inom parentes anger väggtjocklek med godkänd brandputs på minst 10 mm enligt SS-EN 1996-1-2:2005/AC:2010�



Tabell 6: Minsta tjocklek vid bärande, ej avskiljande vägg ≥ 1m i längd

Brand

35

Minsta tjocklek d [mm] i brandteknisk klass EI

30 60 90 120 180

Ytong elementDensitet 350 - 700 kg/m3

50 50 75 75 100

Minsta tjocklek d [mm] i brandteknisk klass REI

30 60 90 120 180


100 100 100 100 150

Minsta tjocklek d [mm] i brandteknisk klass R

30 60 90 120 180


100 100 125 150 175


Ytong väggelement enligt SS-EN 12602:2016

Tabell 7: Minsta tjocklek för avskiljande ej bärande väggar


Tabell 9: Minsta tjocklek vid bärande, ej avskiljande väggar

Brand


Ljudförhållande i byggnaderBBR ställer krav på att byggnader ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas, vilket medför att olägenheter för människors hälsa kan undvikas� Reglerna gäller för bostäder och för lokaler i form av vårdlo-kaler, förskolor, fritidshem, undervisningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal och dylikt� Kraven anges som funktionskrav i form av min- repektive max-värden� I BBR hänvisas generellt till SS 25267:2015 för bostäder och SS 25268:2007+T1:2017 för lokaler�

DokumentationFör definitioner och riktlinjer för ljuddokumentationsutformning hänvisas till BBR samt SS 25267 för bostäder och SS 25268 för lokaler� I BBR och standarderna definieras krav och ges vägledning för kravställande gällande ljudnivåskill-nad och stegljudsnivå samt isolering mot ljud från installatio-ner och ljudkällor utomhus� Härtill tillkommer bedömning av efterklangstid, ljudnivå från installationer och yttre ljudkällor�

LjudnivåskillnadLjudnivåskillnad (DnT) mäts i decibel (dB) och innebär byggna-dens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två utrym-men� Ljudnivåskillnaden varierar för olika frekvenser� I BBR kravställs numer med storheterna DnT,w,50 och DnT,w,100 istället för som tidigare med R’w+C50-3150 respektive R’w� Kravvärden har justerats ner 1 dB för att kompensera för övergången till standardiserad ljudnivåskillnad, då kravet vertikalt i många fall annars hade skärpts 1 dB� Kravställande på ljudnivåskill-nad istället för reduktionstal gör att man på ett mer precist sätt speglar den upplevda ljudisoleringen som bland annat är beroende av rumsstorlek�Vid dimensionering av luftljudsisolering ska hänsyn tas till flanktransmission, som innebär överföring av luftljud mellan två rum med gemensamt bjälklag, vilket sker via alla trans-missionsvägar utom den via det gemensamma bjälklaget�

LjudisoleringFör att uppnå tillräckliga och tillfredställande ljudförhållan-den är det nödvändigt att det i projekteringsskedet läggs vikt på: materialval, även tjocklek anslutningsdetaljer mellan byggnadsdelar flanktransmission (ljudtransport genom längsgående/

korsande väggar)�

Gränsvärden för ljudtrycksnivå ska ges särskilt fokus, exem-pelvis kräver golv i wc- och badrum särskild uppmärksamhet när det gäller: anslutningsdetaljer mellan byggnadsdelar ”täthet” (fyllnadsgrad av hopgjutning, murbruksfogar m m) undvikande av försvagade konstruktioner (exempelvis

rillfräsning och rörgenomföringar i lägnehetsskalet)

DefinitionerLuftljudsisoleringUttryck för en byggnads förmåga att reducera luftburet ljud mellan två rum, eller mellan två åtskilda utrymmen utan gemensamma fria öppningar

StegljudsnivåBeskriver det ljud som frambringas i ett rum när golv eller trappa i ett annat rum påverkas med en standardiserad knackmaskin� Stegljud, fotljud, stilettklackar m m, överförs direkt genom bjälklag eller längsgående konstruktioner�

EfterklangstidUttryck för hur snabbt ett ljud i en lokal dör ut� Efterklangs-tiden är beroende av omslutningsytornas ljudabsorberande förmåga och av rummets storlek�

LjudtrycksnivåBeskriver det ljud (buller) som alstras från tekniska instal-lationer eller från intern trafik� Ljudtrycksnivån är det buller som mäts inomhus i ett rum, men som alstras från antingen tekniska installationer (pumpar, ventiation m m) eller från inomhustrafik (exempelvis rullbord) i ett annat rum�

Ljud

Generellt


LjudklasserVid uppförande av en byggnad kan ljudkrav ställasmed ljudklasserna A, B, C eller D�Ljudklass A ger mycket goda ljudförhållanden�Ljudklass B ger betydligt bättre ljudförhållanden änljudklass C�Ljudklass C ger tillfredsställande ljudförhållandenför de flesta boende och är lägsta krav enligt BBR�Ljudklass D kan användas när ljudklass C inte kanuppnås av tekniska, antikvariska eller ekonomiskaskäl�

Tabell 2� Exempel på krav i BBR för stegljudsnivå i bostäder�

Högsta stegljudsnivå, LnT,w,50 (dB) Utrymme Klass A Klass B Klass C Klass D

Från närings- och serviceverksamhet och gemensamt garage till bostadMellan bostäder, utan direktförbindelse inom särskilda boendeformer för äldreMellan bostäder inom övriga behovsprövade särskilda boendeformer där höga ljud förekommer�

44

48

-

48

52

-

52

62

56

56

62

-

Tabell 1� Exempel på krav i BBR för ljudnivåskillnad i bostäder�

Lägsta ljudnivåskillnad, DnT,w,50 (dB)

Utrymme Klass A Klass B Klass C Klass D

Från närings- och serviceverksamhet och gemensamt garage till bostadMellan bostäder, utan direktförbindelse inom särskilda boendeformer för äldreMellan bostäder inom övriga behovsprövade särskilda boendeformer där höga ljud förekommer�

60

60

64

60

56

60

56

52

56

52

48

52

Ljud

38

Densitetkg/m3

Väggtjocklek, mm100 115 150 175 200 240 300 365 400 480

300 35 37 40 42 42 44

350 34 35 37 38 41 43

375 34 35 37 38 41 43

475 34 35 37 39 40 42 45 47

575 34 36 38 40 42 43 46 47

600 35 37 39 41 42 44 47 48


Tabell 3. Förväntat R’w (dB) fältvärden för luftljudsisolering enligt DIN 4109:1989 1)

Luftljudsisolering med Ytong vägg

1) Intilliggande byggmaterial har antagits ha en massa på cirka 300 kg/m²�

Ljudisolerande dubbelväggarBaserat på Xellas egna erfarenhetstal och BYG-ERFA blad 03 05 07, kan en dubbelvägg av lättbetong uppnå mycket bra luftljudsisolering� Följande konstruktion kan förväntas upp-fylla krav för ljudklass C mellan två bostäder�

100 mm lättbetong (densitet > 550 kg/m3)75 mm mineralull100 mm lättbetong (densitet > 550 kg/m3)

Detta förutsätter att det inte är någon direkt förbindelse mel-lan de två väggarna� Det får inte finnas bindemedel, byggav-fall eller lim som kan skapa en fast förbindelse� Angränsande byggnadsdelar, väggar, bjälklag och fundament bör vara avskiljt i lägenhetsskalet�

Ljud

39

Densitetkg/m3

Väggtjocklek/mm Mjuk isolering30 mm 70 mm

1700 2 x 115 66 68

1900 2 x 115 67 69

Densitetkg/m3

Väggtjocklek/mm100 115 150 175 200 240 300 365

1400 39 41 45 46 48 49 52 54

1700 42 44 47 49 51 53 55 57

1900 45 46 49 51 52 55 57 57


1) Angränsande byggmaterial antagits ha en massa cirka 300 kg/m²�

Luftljudisolering med Silka vägg

Tabell 5. Förväntade R’w (dB) fältvärden för luftljudisolering enligt DIN 4109:1989 1)

1) Angränsande byggmaterial antagits ha en massa cirka 300 kg/m²�

Värden i tabell 5 förutsätter ingen direkt för-bindelse mellan de två väggarna� Det får inte finnas bindemedel, byggavfall eller lim som kan skapa en fast förbindelse� Angränsande byggnadsdelar, väggar, bjälklag och fundament bör vara avskiljt i lägenhetsskalet�

Ljud

Tabell 4. Förväntade R’w (dB) fältvärden för luftljudisolering enligt DIN 4109:1989 1)


Ytong system

Ytong tak- och bjälklagssystem � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �41

Ytong U-skal � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �44

Multipor isoleringssystem � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �54

Ytong ENERGY+ � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �56

Ytong källarvägg � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �57

Ytong O-block � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �60

Ytong Hebel brandväggselement � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �61


Ytong tak- och bjälklagssystemYtong bjälklagselement är förstärkta och bärande lättbetong-element som kan beställas i stora format till alla typer av byggnader� Elementen är tillverkade av Ytong lättbetong, var-för byggnaden får fördelar med ett balanserat och behagligt inneklimat både på sommaren och på vintern� Elementen kan erhållas i längder upp till 6 m och en bredd upp till 625 mm�

Ytong bjälklagselement projektanpassas� Bjälklagselementen finns i olika tjocklekar och kan monteras på bärande väggar� Elementens goda isoleringsförmåga säkerställer lösningar med lågt U-värde�

Fördelar med Ytong bjälklag

n massivt taksystem med hög tryckhållfasthet

n högt värmeisoleringsvärde

n utmärkt termiskt inneklimat

n konstruktioner i brandteknisk klass REI 30 till REI 180

n monteras i ett moment, ingen formsättning

n brandteknisk klass A1

n enkel och effektiv montering med kranbil

n möjlighet till stomme i ett material

ntaklösningar utan fuktspärr

n lämpligt för alla typer av taktäckning

n lämpligt för alla typer av undergolv

ninneklimatmärkt�

1) Tabellvärdena är beräknade med 100 mm understöd, REI 90� Värden ska betraktas som vägledande och Xella beräknar alltid elementen efter de projektspecifika förhållandena som angivits av ansvarig projektör�

Ytong tak- och bjälklagssystem

Tabell 1. Vägledande max belastning på takelement 1)

Tjocklek(mm)

Längd (mm) Spännvidd (mm)Egenvikt(kN/m2)

Karakteristisk max. belastning (kN/m2)

gk sk

Max egenlast Max snölast

200 3000 2800 1,34 1,5 5,0

200 3500 3300 1,34 1,5 5,0

200 4000 3800 1,34 1,5 4,6

200 4500 4300 1,34 1,5 3,7

200 5000 4800 1,34 1,5 3,0

200 5500 5300 1,34 1,5 2,5

240 3000 2800 1,61 1,5 5,0

240 3500 3300 1,61 1,5 5,0

240 4000 3800 1,61 1,5 4,8

240 4500 4300 1,61 1,5 3,9

240 5000 4800 1,61 1,5 3,1

240 5500 5300 1,61 1,5 2,5

240 6000 5800 1,61 1,5 2,1

42

leff

a0a0

b lw b

lw lwb

a0a0

leff = 1 a0 + lw + 1 a0

3 3


Tabell 2. Vägledande max belastning på bjälklagselement 1)

Tjocklek (mm) Längd (mm) Spännvidd (mm)Egenvikt(kN/m2)

Karakteristisk max. belastning (kN/m2)

gk qk

Max egenlast Max nyttolast

200 3000 2800 1,34 4,0 2,5

200 3500 3300 1,34 4,0 2,5

200 4000 3800 1,34 3,8 2,5

200 4500 4300 1,34 2,8 2,5

200 5000 4800 1,34 2,1 2,5

200 5500 5300 1,34 1,1 2,5

240 3000 2800 1,61 4,0 2,5

240 3500 3300 1,61 4,0 2,5

240 4000 3800 1,61 4,0 2,5

240 4500 4300 1,61 3,0 2,5

240 5000 4800 1,61 2,2 2,5

240 5500 5300 1,61 1,6 2,5

240 6000 5800 1,61 1,0 2,5

1) Tabellvärdena är beräknade med 100 mm understöd, REI 90� Värden ska betraktas som vägledande och Xella beräknar alltid elementen efter de projektspecifika förhållandena som angivits av ansvarig projektör�

Tabell 3: Rekommenderad minsta understöd

Bärande konstruktion Understöd (REI30) Understöd (REI90)

Murverk a0 ≥ max { 70 mm leff/80

a0 ≥ max { 70 mm leff/80

Betong och stål a0 ≥ max { 50 mm leff/80

a0 ≥ max { 50 mm leff/80

U-skal med gjuten betongkärna

a0 ≥ max { 50 mm leff/80 På den bärande betongkärnan

a0 ≥ max { 50 mm leff/80 På den bärande betongkärnan

Trä a0 ≥ max { 50 mm leff/80

a0 ≥ 110 mm



För vägledning beträffande dimensionering av bjälklags- och vägganslutningar, hänvisas till projekteringsanvisningen på nedanstående webbadress, utarbetat i samarbete med SBi och Teknologisk Institut (DK):

https://www�ytong�dk/dk/docs/21_Projektering_ytong_daek_daekvaeg_saml�pdf

Tabell 3: U-värde för Ytong Takelement med utvändig Multipor (λ = 0,043)

UrspärningarAlla urspärningar till rörgenomföringar eller liknande avtalas med Xella och projekteras in i de slutgiltiga elementritning-arna� Elementen kan utformas med urspärningar upp till 1/3 av den totala bredden� Bärförmågan ska alltid beräknas på varje enskilt element� Vid större hål i bjälklaget för exempelvis installationsschakt eller trappöppningar kan en avväxling av stål användas (figur 1) eller en stålram i H-form (figur 2-3) beroende av lasterna i det aktuella projektet�

ÖverhängUpp till 1,5 meter överhäng/utskjut från murens framkant för exempelvis balkonger kan utföras med Ytong element� Bärförmågan ska alltid beräknas för varje enskilt element� Utskjut med en samlad längd på ”L ≤ 2 * H” (H = höjden på elementet) beaktas inte i dimensioneringen�

Figur 1: Avväxling mellan bjälklag Figur 2: Stålram H-form Figur 3: Bjälklag i stålram


Multipor tjocklek i mm

Tjocklek bjälklag i mm 220 240 260 280 300 320 340

200 mm 0,15 0,14 0,13 0,12 0,12 0,11 0,11

250 mm 0,14 0,13 0,13 0,12 0,11 0,11 0,10

300 mm 0,13 0,13 0,12 0,11 0,11 0,10 0,10

44

U-skal Längdarme-ring

Byglar per 120 mm

Tabell

HE120B 1

1 st Ø10 Ø6 2

1 st Ø14 Ø8 3

2 st Ø12 Ø8 4

2 st Ø8 Ø6 5

2 stk Ø16 Ø10 6

2 stk Ø10 Ø6 7

2 stk Ø16 Ø10 8

2 stk Ø10 Ø6 9

5050505050505050 26520014075

240175 300 365

249 17

5

Isolering 50 mmIsolering 50 mm

5050505050505050 26520014075

240175 300 365

249 17

5


757550505050 15014075

240175 300 365

249 17

5

7575 215

757550505050 15014075

240175 300 365

249 17

5

7575 215

U-skal Profil Flänsbredd Tabell

240+ IPE160 82 mm 11

IPE 180 91 mm 13

300+ HE140M 146 mm 10

365* HE160B 160 mm 12

HE160M 166 mm 13

IPE180 91 mm 14

HE180B 180 mm 15

240-365

5050505050505050 26520014075

240175 300 365

249 17

5


5050505050505050 26520014075

240175 300 365

249 17

5


200

5050505050505050 26520014075

240175 300 365

249 17

5

Isolering 50 mmIsolering 50 mm5050505050505050 26520014075

240175 300 365

249 17

5



Förutsättningar för beräkningarGenerellt:

Stödlängd: 250 mm

Nedböjning: max 10 mm eller spännvidd/300

Dimensionering enligt gällande normer den 10�12�2007

Armerad betong:v

Betong: 20 MPa

Armering: 550 MPa (Tentor eller kamstål)

Följande har beaktats:

n momentkapacitet

n skjuvmotstånd

n sprickor (acceptabel sprickbredd: 0,4 mm)

n nedböjning

n förankringslängd

n Understödstryck

Beakta att för U-skal 175 mm är endast en längdarmerings-stång och bygel med endast ett snitt, medan U-skal i övriga bredder är med traditionell uppbyggnad med två längd- armeringsstänger och tvåsnittsbyglar�

Stålprofiler:

Stål: 235 MPa

Mellan U-skal och stål placeras isolering�

U-skalen ska fasthållas till stålprofilen�

Följande har beaktats:

- momentkapacitet

- skjuvmotstånd

- nedböjning

- understödstryck�

Spännvidd 3,0-5,5 m

Spännvidd upp till 3,0 m

Ytong U-skal

* För att få plats med profilen slipas cirka 1 mm av U-skalens botten�

U-skal(+ 200 mm i höjd)

Längdarme-ring

Byglar per 120 mm

Tabell

3 stk Ø16 Ø10 16

Spännvidd 3,0-5,5 m


Användning av tabellernaGenerellt: För de enksilda graferna är bärförmå-gan (exklusive egenvikt) som en funktion av spännvidden� Dvs bärförmågan utöver egenvikten�

Armerad betong: För de olika U-skalen är det angivet två armeringskombinationer� Om en tre-armeringskombination används kan det interpoleras mellan tabellerna�

Stålprofiler: För de olika stålprofilerna anges bärförmågan samt vilka U-skal de kan placeras i� Om spännvidden är mindre än 3,0 m, används samma bärförmåga som för 3,0 m�

Exempel:Exempel 1 - Över en öppning på 2,2 meter är belastningen 5 kN/m� Enligt tabell 3 används ett U-skal 240 mm med 2 st Ø12 längdarmering och Ø8 per 120 mm byglar�

Exempel 2 - Över en öppning på 4 meter är belastningen 15 kN/m� Enligt tabell 9 och 14 används ett U-skal 300+ med ett HE140M eller HE180B�

Exempel 3 - Över en öppning på 2,6 meter är belastningen 10 kN/m� Enligt tabell 12 används ett U-skal 240+ med ett IPE160�

Ytong U-skal

46

Bärförmåga U-skal/175 mm/1Ø10/Ø6 pr 120

Spännvidd mm

Bärf

örm

åga

(exk

l ege

nvik

t) k

N/m

16

14

12

10

8

6

4

2

01000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 2600 2800 3000

HE120B. Flänsbredd 120 mm. U-skal

Spännvidd (m)

Bärf

örm

åga

(exk

l. eg

envi

kt) k

N/m

40,00

35,00

30,00

25,00

20,00

15,00

10,00

5,00

0,002 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Lorem ipsum

U-skal/block: 240+ mm, armering: HE120B, flänsbredd 120 mm

Tabell 1


U-skal: 175 mm, längdarmering: 1 st Ø10, byglar: Ø6 per 120 mm

Tabell 2

Ytong U-skal

47


Spännvidd mm

Bärf

örm

åga

(exk

l ege

nvik

t) k

N/m

25

20

15

10

5

0

1000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 2600 2800 3000


Spännvidd mm

Bärf

örm

åga

(exk

l ege

nvik

t) k

N/m

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 2600 2800 3000

Tabell 4



Tabell 3


Ytong U-skal

48


Spännvidd mm

Bärf

örm

åga

(exk

l ege

nvik

t) k

N/m

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 2600 2800 3000


Spännvidd mm

Bärf

örm

åga

(exk

l ege

nvik

t) k

N/m

25

20

15

10

5

01000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 2600 2800 3000

Tabell 6



Tabell 5


Ytong U-skal

49

Bärförmåga U-skal/300+ mm/2Ø16/Ø10 per 120

Spännvidd mm

Bärf

örm

åga

(exk

l ege

nvik

t) k

N/m

50

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1000 1500 2000 2500 3000

Tabell 8

U-skal: 300+ mm, längdarmering: 2 st Ø16, byglar: Ø10 per 120 mm


Spännvidd mm

Bärf

örm

åga

(exk

l ege

nvik

t) k

N/m

25

20

15

10

5

01000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 2600 2800 3000


Tabell 7


Ytong U-skal

50

Bärförmåga U-skal/300+ mm/2Ø10/Ø6 per 120

Spännvidd mm

Bärf

örm

åga

(exk

l ege

nvik

t) k

N/m

30

25

20

15

10

5

01000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 2600 2800 3000

HE 140M. Flänsbredd 146. U-skal 300+

Spännvidd (m)

Bärf

örm

åga

(exk

l. eg

envi

kt) k

N/m

50

45

40

35

30

25

20

15

10

5

03 3,5 4 4,5 5 5,5

Tabell 10

U-skal: 300+ mm, armering: HE140M, flänsbredd 146 mm


Tabell 9

U-skal: 300+ mm, längdarmering: 2 st Ø10, byglar: Ø6 per 120 mm

Ytong U-skal

51

IPE 160. Flänsbredd 82 mm. U-skal 240+.

Spännvidd (m)

Bärf

örm

åga

(exk

l ege

nvik

t) k

N/m

13121110

9876543210

3 3,5 4 4,5 5 5,5

HE160B. Flänsbredd 160 mm. U-schale 300+.

Spännvidd (m)

Bärf

örm

åga

(exk

l ege

nvik

t) k

N/m

35

30

25

20

15

10

5

03 3,5 4 4,5 5 5,5

Tabell 12

U-skal: 300+ mm, armering: HE160B, flänsbredd 160 mm


Tabell 11

Ytong U-skal

U-skal: 240+ mm, armering: IPE160, flänsbredd 82 mm

52

HE160M. Flänsbredd 166. U-skal 300+.

Spännvidd (m)

Bärf

örm

åga

(exk

l ege

nvik

t) k

N/m

60,00

50,00

40,00

30,00

20,00

10,00

0,00

3 3,5 4 4,5 5 5,5

IPE 180. Flänsbredd 91 mm. U-skal 240+

Spännvidd (m)

Bärf

örm

åga

(exk

l ege

nvik

t) k

N/m

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

3 3,5 4 4,5 5 5,5

Tabell 14

U-skal: 240+ mm, armering: IPE180, flänsbredd 91 mm


Tabell 13

U-skal: 300+ mm, armering: HE160M, flänsbredd 166 mm

Ytong U-skal

53

HE180B. Flangebredde 180 mm. U-schale 300+

Lysningsvidde (m)

Bæ

reev

ne (e

xcl.

egen

vægt

) kN

/m

60,00

50,00

40,00

30,00

20,00

10,00

0,00

3 3,5 4 4,5 5 5,5


Tabell 15

U-skal: 300+ mm, armering: HE180B, flänsbredd 180 mm

Ytong U-skal

Bärförmåga: U-skal med extra höjd/HxB: 375*215 mm/3Ø16/Ø10

Spännvidd (mm)

Bärf

örm

åga

(exk

l. eg

envi

kt) k

N/m

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

02000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 5500 6000

Tabell 16

U-skal: 365+ mm, längdarmering: 3 st Ø16, byglar: Ø10 per 120 mmBetongdimension: 375x215 mm

54

Verlauf von Temperatur und Dampfdruck

Kaum Dampfstrom

Kein Kondensat

AußenInnen

Hög fuktvandring


Fölopp av temperatur och ångtryck

Ingen kondens

Inomhus Ute

Nästan ingen fuktvandring

Fölopp av temperatur och ångtryck

Kondensutfällning

Inomhus Ute

Vätsketransport

Invändig tilläggsisolering kan orsaka fuktproblem, varför det normalt inte rekommenderas� I vissa fall kan det dock vara den enda möjliga lösningen - exempelvis med hänsyn till byggnadens bevarande�

Vid invändig isolering kan det skiljas mellan två olika lösningstyper:

n Diffussionsbromsande lösningar – typiskt utformat med regelverk och mineralull, ångspärr och beklädnad med gipsskiva�

n Diffusionsöppna, kapilläraktiva lösningar som Multipor Isoleringsplattor�

Invändig tilläggsisolering (WI)

Diffusionsbromsande, invändig isoleringEn invändig isolering och gipsskivor monteras på regelverk� För att förhin-dra ångdiffusion i mineralullen monte-ras en ångspärr, så att det inte bildas kondens på isoleringens kalla sida� Utförandet kräver stor omsorg då även små otätheter kan resultera i fuktska-dor och minskad värmeisolering� Den största nackdelen med denna lös-ning är dock att väggen inte kan bidra till utjämning av svängningar i rumsluf-tens fuktighet� Det medför ökad relativ fuktighet och ökat ventilationsbehov, varför vinsten med tilläggsisoleringen minskas� Dessutom förhindrar lösnin-gen möjlig uttorkning av väggen inifrån, vilket kan vara ett problem, särskilt vid tegel- och träväggar�

Diffusionsöppen kapilläraktiv, invändig isoleringInvändig isolering av kapilläraktiv Mul-tipor monteras med ett diffusionsöppet limputs� Vattenånga från rumsluften kan diffundera fritt in i väggen, där överkottsfukt kan magasineras� Vid fallande rumsfukt transporteras den upplagrade fukten kapillärt tillbaka till rummet� Rumsfuktigheten hålls någon-lunda konstant, så att en komfortabel, relativ fuktighet bevaras i rummet� Ytterväggskonstruktionen kan torka ut inåt utan problem, så att fuktskador på konstruktionen undviks�

Fig. 1: Funktionsprincip för en diffusionsbromsande invändig isolering

Fig. 2: Funktionsprincip för en diffusionsöppen invändig isolering

Multipor isoleringssystem

Principskisser finns på: https://www�xella�se/ytong-detaljloesningar�php

Arbetsbeskrivningar finns på:https://www�xella�se/montageanvisninger�php

https://www.xella.se/ytong-detaljloesningar.php

https://www.xella.se/montageanvisninger.php


Massiv Multipor Mineralisk isoleringsplattaDen relativt höga densiteten - jämfört med vanlig isolering - gör det möjligt att med Multipor Mineraliska isoleringsplatta konstruera (limmat och tätat) ett monolitisk och enhetligt system� Så att när det monteras på fasaden erhålls ett ut-förande mer likt en massiv vägg, jämfört med konventionella utvändiga fasadisoleringssystem� Multipor-system WAP med den mineraliska isoleringsplattan är därför en högkvalitativ, massiv och bärkraftig isoleringsmetod – speciellt i kombina-tion med Ytong lättbetong och Silka kalksandsten�

BrandMultipor mineralska isolering WAP gör det möjligt att, i kom-bination med Multipor lättputs, bygga upp murverkskonstruk-tioner som ett obrännbart system, uppfyllande brandteknisk klass A2, och uppfyller därmed alla krav för brandskydd� Det utvecklas inga ohälsosamma rökgaser i samband med brand, varför den med fördel kan användas på offentliga byggnader som förskolor, skolor eller sjukhus�

Fördelar med Multipor utvändig isolering

n motståndskraftig, även vid hård belastning

n brinner inte, glöder inte eller ryker inte

n inga materialskarvar i systemet, inga köldbryggor

nlikriktad uppbyggnad av fasaden

n enkel och säker att bearbeta

n effektiv värmeisolering med kvalitetslösninger för nybyggnad och renovering

n mineraliskt uppbyggd fasadisolering

n hämmar utveckling av algpåväxt

nutprovat och godkänt system�

Övergångar, anslutningar och avslutningar med Multipor WAPKvaliteten och hållbarheten för den utvändiga fasadisole-ringen är beroende av de material som använts, ett korrekt hantverksmässigt utförande samt en bra projektering och implementering av övergångar, anslutningar av avslutAlla anslutningar och avslut ska projekteras, så att stödjande byggnadsdelar kan ta upp temperatur- och fuktrelaterade rörelser utan att skador uppstår�

Det ställs en del byggtekniska krav på en utvändig fasadiso-lering, som värme- och brandisolering och kontroll över fukt� Dessutom att anslutningar vid exempelvis fönster och dörrar ska vara luft- och vindtäta samt hållbara över tid�

Framför allt ska det vid energiförbättrande renoveringar läggas stor vikt på noggrann projektering och utförande av anslutningar mot befintliga byggnadsdelar� Tillståndet på de anslutande byggnadsdelarna, som exempelvis takstolar ska undersökas och beaktas under projekteringen� Alla intilliggande byggnadsdelar, framförallt fönster, dörrar och takstolar ska, om de byts ut, monteras innan isoleringsar-betet påbörjas� Dilatationsfogar och rörelserfogar som finns i byggnaden ska återetableras och får inte överisoleras�

För att underlätta projekteringsfasen erbjuder Xella exempel på konstruktionsdetaljer, som projektörer kan använda som vägledning, för utformning av detaljer till det aktuella projektet�

Arbetsbeskrivningar och ytterligare vägledning finns på:https://www�xella�se/montageanvisninger�php

Utvändig isolering (WAP)

Multipor isoleringssystem



Ytong Energy+Ytong Energy+ är resultatet av ett målinriktat utvecklings-arbete: ett superisolerande byggblock avsett för bärande ytterväggar med Ytong lättbetongs goda fuktreglerande och värmeabsorberande egenskaper� Samtidigt har hållbarheten i alla led från råmaterialutvinning, produktion, användning och återanvändning varit i fouks� Produkten kan återvinnas till 100 procent och ger därför nya möjligheter för hållbart byggande� Ytong Energy+ är ”vagga-till-vagga”-certifierat� Tillverk- ningen av Ytong Energy+ är miljöcertifierat enligt ISO 14025:2010�

ProduktYtong Energy+ är framställt av naturliga råmaterial: sand, kalk och vatten� Blockens tre skikt lättbetong med olika densitet som sammangjutits till ett block� Denna produk-tionsmetod är unik för Ytong Energy+ och ger byggblocken en många bra egenskaper som skiljer från alla andra lösningar:

n innerst 15,5 cm bärande lag, densitet 340 kg/m3,

n därefter 18 eller 28 cm isolerande lag Multipor densitet 115 kg/m³

n ytterst 6,5 cm densitet 340 kg/m3�

Massiva ytterväggar med U-värde på endast 0,11 W/mK�Den enkla byggmetoden, där bärande konstruktion och isole-ring är en integrerad lösning, säkrar ett tätt byggande�Ytong Energy+ blocken kompletteras med Ytong överliggare och Grundputs� Bjälklag och platta tak kan med fördel utföras med Ytong takelement isolerat med Ytong Multipor, så att hela huset byggs av lättbetong och utan användning av fuktspärr� Efter uppmurning putsas väggarna på båda sidor�

EgenskaperYtong Energy+ är formstabila, har god styrka, låg vikt och låg värmeledningsförmåga� Blocken är brandsäkra� De är tillverkade av oorganiska material som är motståndskraftiga mot fukt�

MonteringYtong Energy+ limmas med Ytong lim / Ytong lim vinter enligt monteringsbeskrivningen på hemsidan�Blocken kan bearbetas med vanligt handverktyg eller band-såg� För hantering används Ytong tång�

Fördelar med YTONG Energy+

n 100 % oorganiskt material

n samma material genom hela blocken

n ingen avgivning av skadliga ämnen

n ingen hälsorisk, varken vid bearbetning eller användning

n 100 % återvinningsbar som råmaterial till nya lättbetongprodukter

n enkel projektering

n säkert uppförande – ett arbetsflöde

n U-värde 0,11 – bra värmeisolering

n säkrar gott inneklimat

n ekonomisk lösning

n en leverantör

n väggen tar upp och avger fukt från rummet

n allt spillmaterial – kan återvinnas som råmaterial för nya Ytong produkter

n Ytong porebetongs goda värmelagrande egenskaper hindrar öve-rupphettning i rum med stora fönsterytor�

Principskisser finns på: https://www�xella�se/ytong-detaljloesningar�php

Arbetsbeskrivningar finns på:https://www�xella�se/montageanvisninger�php

StatikBeakta att Ytong Energy+ ska beräknas som en vanlig för/bakmur av lättbetong fördelat på 65 mm förmur och 155 mm bakmur�

Ytong ENERGY+

https://www.xella.se/ytong-detaljloesningar.php


57

Typ Densitet [kg/m³]

fxk1

[MPa]fxk2

[MPa]Fk

[MPa]E0k

[MPa]Höjd[mm]

Tjocklek [mm]

Massivblock 290 0,26 0,14 1,50 200 300365

Massivblock 340 0,50 0,18 1,90 1060 200 300365

Massivelement 390 0,64 0,18 2,08 1310 2600 240300365

Massivelement 575 1,10 0,41 4,17 2216 2600 240300365


Ytong källarvägg

Källarväggar av Ytong kan utföras som blockmurverk med Ytong

massivblock eller som elementvägg med Ytong massivelement�

Massivblock och massivelement kan erhållas i flera tjocklekar – till

källarväggar används vanligen 240, 300, 365 eller 400 mm�

Statik

I följande tabellerna är det räknat med Ytong med följande mat-

erialparametrar:

Beakta att bärförmåga och värden är beräknade utifrån några helt

specifika förutsättningar� De projektspecifika förhållandena ska

alltid värderas och beräknas av en konstruktör�

Tabeller för källarväggars bärförmåga

Blockmurverk och elementväggar är beräknade enligt

SS-EN1996-1-1:2005+A1:2012 med tillhörande nationellt annex

samt DS INF 167�

Tabellen anger det maximalt avståndet (Lmax) mellan lodräta

understöd� ”t” är väggens tjocklek�

”Rd,gunst” är den mest gynnsamma verkande, lodräta lasten på

källarväggen�

Lodräta understöd är normalt tvärväggar eller stålprofiler�

Vägghöjden har satts till 2,6 m�

Enligt INF 167 6�3�4(1) note 3 får väggens förhållande längd/

höjd inte vara större än 2,5 när fxk1 beräknas� Därmed blir den

maximala vägglängden utan understöd 6,5 m�

Tabellerna gäller för randfält (se figur 1)� För mittfältet kan läng-

den ökas med ΔL, där:

ΔL = 0,5 + Rd,gunst/20 (Rd,gunst i kN/m)

= max 1,5 m

Lmax+ ΔL = max 6,5 m

En avvikelse i höjd kan identifieras genom att kompensera tjock-

leken linjärt i förhållande till höjderna (se exempel)� Värdena för

Lmax gäller även om en dörr utförs i väggfältet�

I tabellerna är tvärställda väggar konstruerade för väggtjocklek

150 mm� Limmade stötfogar förutsätts�

Ytong källarvägg

58

Källarplan

L L tx


Maximalt avstånd (Lmax) mellan lodräta understöd� Massivblock 340 kg/m³

t (mm)

Ρd,gunst (kN/m) x(m)

HEBprofil0 5 10 20 30 40 50

300 3,4 3,6 3,9 4,6 5,5 6,5 1,6 180365 6,5 1,6

Maximalt avstånd (Lmax) mellan lodräta understöd� Massivelement 390 kg/m³

t (mm)


HEBprofil0 5 10 20 30 40 50

240 2,2 2,3 2,4 2,7 3,0 3,3 3,9 1,4 160300 5,0 5,5 6,0 6,5 1,4 180365 6,5 1,4

Maximalt avstånd (Lmax) mellan lodräta understöd� Massivelement 575 kg/m³

t (mm)


HEBprofil0 5 10 20 30 40 50

240 6,5 1,1 160300 6,5 1,1 180365 6,5 1,1

Maximalt avstånd (Lmax) mellan lodräta understöd� Massivblock 290 kg/m³

t (mm)


HEBprofil0 5 10 20 30 40 50

365 2,9 3,1 3,3 3,8 4,6 5,8 6,5 1,6 200400 3,7 4,0 4,4 5,3 6,5 1,6

Ytong källarvägg

MittfältÖvriga väggar är randfält

Figur 1: Illustration av väggfält

59

HE180B HE180B

4,0 m 5,5 m 4,5 m

1,6 m

8,0 m

× tgl�= tny

hny

hgl�


Figur 2: Illustration av källaren i exemplet

Exempel

Förutsättningen är en källare som visas i figur 2�

Värden för Rd,gunst bestäms till 10 kN/m� Höjden beslutas till 2,6 m�

Källarväggarna önskas utföras av 300 mm Ytong Massivblock

med densitet 340 kg/m³� Vid läsning av tabellen ses det maximala

avståndet mellan lodräta understöd: Lmax = 4,7 m�

De två randfälten på 4,0 och 4,5 m har omedelbart tillräcklig bär-

förmåga�

För mittfälten bestäms den maximala längden till:

ΔL = 0,5 + Rd,gunst/20

Lmax + ΔL = 4,7 + 0,5 + 10/20

= 5,7

Härav ses att mittfälten har tillräcklig bärförmåga�

Vid gavlarna, som spänner över 8,0 m, placeras stålpelare, så att L

reduceras till 4,0 m�

Minsta längd (x) för stöttande tvärvägg ska vara 1,6 m� Det avläses

att tvärväggen med längd 1,2 m har tillräcklig bärförmåga�

Under projekteringen beslutas att ändra höjden till 3,0 m� Tjockle-

ken för blocken ändras efter beräkning

till 3,0/2,6 × 300 mm = 346 mm,� i praktiken 365 mm�

Övriga förutsättningar

Väggarna räknas som glatta�

Mark utanför källarväggen antas vara okomprimerad (dvs högst i

en grad, som motsvarar den aktuella antagna specifika densiteten)

Densiteten för jord antas vara 20 kN/m³�

Området omedelbart utanför källare används inte för körning med

tung trafik�

Uppfyllnad sker med icke kohesiv jord (dvs sand)�

Det räknas med friktionsjord μpl = 35°�

Grundvattennivån ligger under källarnivån�

Det räknas med jordtryck i full höjd�

Det räknas med en lodrät beräknad last (Rd) på mark om 3,0 kN/m²�

Den lodräta lasten på källarväggen beräknas angripa centralt (dvs

innanför -50 till +50 mm i förhållande till mittlinjen�

Ytong källarvägg


Ytong O-block är avsedd för permanent formgjutning av betongpelare eller liknande� Vid hög vindbelastning och bjäl-klagskonstruktion kan det vara nödvändigt att öka styvheten hos väggar eller hörn� Metoden kan ge ökad styvhet vid gjut-ning av betongpelare� Lösningen är mycket enkel att använda genom att Ytong blocken används som kvarsittande form med en isolerad inpackning� För att gjuta en armerad betongpelare ska pelarens armering endast förbindas i botten, antingen direkt till fundamentet eller i de nedersta 10 mm gjutfog med tvärgående arme-ring (beroende av projektets karaktär och statisk rapport)� I toppen kan armeringen gjutas samman med en tvärgående betongbälke eller annan tväravstyvning, för att därmed skapa den grundläggande stabiliteten i hela byggnaden� ”Hålen” fylls med betong k för erhållande av en färdig sluten fasad�

O-blocken muras i förband (se figur 1)�Till hörnutformning rekommenderar Xella ett bra allround-bruk� Påföring av bruk i stötfogar ses i figur 2� Det är viktigt att hålen i O-blocken uppmuras direkt ovanpå varandra, så att betongen är helt oavbrutet i sin fulla höjd�

Ytong O-block

Figur 1: Ytong O-block uppmurat i förband Figur 2: Murbruk/lim i stödfogar


Ytong Hebel brandväggselement

Ytong Hebel brandvägg och -tak skyddar mot brandspridning

Brandspridning utan Ytong Hebel brandvägg

Proverna är utförda av MPA Braunschweig i Tyskland, enligt

prov (3545/982/11 den 22�08�2011) och (2101/620/16 den

22�11�16)�

Proverna visar att Ytong Hebel liggande väggelement uppfyller

de strängaste krav på brandväggar, vad gäller brandteknisk

klass och mekanisk åverkan�

På senare tid har mekanisk belastning kommit mer i fouks�

En brandvägg ska vara motståndskraftig om inredning eller

del av byggnad störtar samman och utsätter brandväggen för

belastning�

Detta krav uppfylls med Hebel brandvägg�

* Provade värden vid ackrediterat institut

Ytong Hebel liggande väggelement (LVE) densitet 550 kg/m3 enligt SS-EN 12602:2016�

Murtyp / TEIREIEI-MREI-M

175 mmEI 360REI 180EI-M 90

150 mmEI 360REI 120

250 mmEI 360REI 240EI -M 240*REI -M 120

300 mmEI 360REI 240EI-M 240*REI -M 180

200 mmEI 360REI 240EI-M 180*REI-M 90

Brandklassificering med väggelement

Ytong Hebel brinner inte och värms upp betydligt mindre och

långsammare än andra byggmaterial som exempelvis armerad

betong� Det är möjligt att begränsa branden till ett rum med

hjälp av Ytong Hebel brandvägg� I praktiken betyder det att

man får längre tid att bekämpa branden och samtidigt förhin-

dras att branden sprids utanför byggnaden�

Ungefär 30 procent av alla bränder startar utanför en byggnad

och kommer in i byggnaden via yttermuren eller tak� Massiva

takelement tillverkade av Ytong block ger ett bra skydd mot att

brand ovanifrån bryter igenom�

Samtidigt begränsar Ytong Hebel brandväggar och tak effekten

från explosioner som ofta följs av brandspridning�

2017

xm

dk 2

7925

9Yt

ong®

is a

reg

iste

red

trad

emar

k of

the

Xella

Gro

up

Xella Danmark A/S

Helge Nielsens Allé 7

8723 Løsning

Telefon: 75 89 50 66

www�ytong�dk

2017

xm

dk 2

7924

0Yt

ong®

is a

reg

iste

red

trad

emar

k of

the

Xella

Gro

up

Xella Sverige AB

Hufvudstad Gård, Sjögaraget

171 73 Solna

Tfn: 040 - 59 33 70

www�xella�se

UTGÅVA TRYGGHET VID PROJEKTERINGEN 1 …...5 Handbok för vägledning Ytong lättbetong och Silka...

Documents

Transcript of UTGÅVA TRYGGHET VID PROJEKTERINGEN 1 …...5 Handbok för vägledning Ytong lättbetong och Silka...