Utbildningshandbok för ST i REUMATOLOGI · Utbildningshandbok för ST i REUMATOLOGI...
Transcript of Utbildningshandbok för ST i REUMATOLOGI · Utbildningshandbok för ST i REUMATOLOGI...
-
Utbildningshandbok för ST i
REUMATOLOGI
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2015:8 med SRF:s särskilda rekommendationer
2018-11-24
-
2
Innehåll Inledning ................................................................................................................... 4
Ordförklaringar ......................................................................................................... 5
Definition av kompetensområdet Reumatologi ....................................................... 6
Utbildningsstruktur................................................................................................... 7
Planeringsstöd angående ungefärliga tider för tjänstgöringar, kurser och
kunskapskontroll för ST i reumatologi - SRFs rekommendationer...........................8
Tidsfördelning ........................................................................................................... 8
Regionplacering ........................................................................................................ 9
Inledning och avslutning ........................................................................................... 9
Kurser - reumatologi ................................................................................................. 9
SRFs policy kring EULAR online course on Rheumatic diseases ............................... 9
Kurser - allmänna...................................................................................................... 9
Kunskapskontroll .................................................................................................... ..9
Kompetenskrav ....................................................................................................... 11
Icke-medicinska kompetenser (a- och b-delmål) ................................................... 11
*a1: Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik ................................................ 11
*a2: Etik, mångfald och jämlikhet ....................................................................... 12
a3: Vårdhygien och smittskydd ........................................................................... 13
a4: Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ..................................... 13
*a5: Medicinsk vetenskap ................................................................................... 14
SRFs särskilda rekommendationer angående delmål a5 ....................................... 14
*a6: Lagar och andra föreskrifter samt hälso- och sjukvårdens organisation.........................................................................................................16
*b1: Kommunikation med patienter och närstående ......................................... 17
*b2: Sjukdomsförebyggande arbete ................................................................... 18
*b3: Läkemedel ................................................................................................... 19
*b4: Försäkringsmedicin ..................................................................................... 20
*b5: Palliativ vård i livets slutskede..................................................................... 21
Medicinsk kompetens (c-delmål) ........................................................................... 22
-
3
Socialstyrelsens rekommendationer ...................................................................... 22
SRFs särskilda rekommendationer ......................................................................... 23
*c1: inflammatoriska led- och ryggsjukdomar .................................................... 24
*c2: inflammatoriska systemsjukdomar och vaskuliter ...................................... 25
*c3: ovanliga inflammatoriska systemsjukdomar och vaskuliter ....................... 26
c4: led- och ryggundersökning, injektionsteknik, ultraljud ................................. 27
c5: andra sjukdomar med symptom och fynd från rörelseapparaten ................ 28
*c6: reumatologisk farmakoterapi ...................................................................... 29
c7: helhetssyn på långvarigt sjuka patienter ....................................................... 30
*c8: immunologi vid reumatisk sjukdom ............................................................ 31
c9: Avbildande, fysiologisk och laborativ diagnostik ........................................... 32
c10: Reumatologisk rehabilitering och reumakirurgi .......................................... 33
*c11: Akut internmedicin .................................................................................... 34
c12: Vanliga tillstånd inom angränsande kunskapsområden.............................. 35
*c13: Lagar och föreskrifter för specialiteten ..................................................... 36
Appendix A: Mall för diagnosrelaterad checklista ................................................. 37
Appendix B: ”Körkort” i injektionsteknik................................................................ 38
Appendix C: ”Körkort” i ledstatus........................................................................... 39
Mall för utvärdering av med-sittning i reumatologi för ST-läkare ......................... 40
*Delmål med kurskrav
-
4
Inledning Den 17 februari 2015 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och
allmänna råd (SOSFS 2015:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring.
Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter och allmänna
råd om de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ska gälla för
specialistkompetens (Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar
2015).
I målbeskrivningarna anges de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som
ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen, och hur de
förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning.
De delar av målbeskrivningarna som finns under rubriken
”Kompetenskrav” är föreskrifter. I målbeskrivningarna finns även
allmänna råd. Detta anges då med rubriken ”Allmänna råd”. Föreskrifter är
bindande regler. Allmänna råd är rekommendationer.
I målbeskrivningarna finns specialitetsövergripande delmål (a och b) och
specialitetsspecifika delmål (c).
Delmålen a gäller för alla specialiteter. Vilka av delmålen b som gäller för de
respektive specialiteterna framgår av specialiteternas målbeskrivningar.
Delmålen c är specifika för respektive specialitet.
Läkarnas specialiseringstjänstgöring är en målstyrd utbildning. Det anges inte
hur lång tid det tar att uppnå ett specifikt delmål. Vissa kompetenser förväntas
ST-läkaren utveckla genom hela specialiseringstjänstgöringen. Detta gäller till
exempel för kompetens inom etik, mångfald och jämlikhet.
-
5
Ordförklaringar
auskultation
-strukturerad utbildning där ST-läkaren studerar en eller flera medarbetares yrkesutövning och i viss mån utför uppgifter inom det aktuella området handledning stöd och vägledning i dialogform som ges kontinuerligt
handledare
-läkare med specialistkompetens som har genomgått handledarutbildning och som handleder ST-läkaren och bedömer hans eller hennes professionella utveckling handledaren kan vara ST-läkarens huvudansvariga handledare eller en annan läkare vars specialistkompetens motsvarar kompetensområdet för utbildningsperioden
klinisk tjänstgöring under handledning
-ST-läkarens yrkesutövning under eget ansvar och med stöd av handledare
kurs
strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål
kvalitets- och utvecklingsarbete
-arbete som ST-läkaren genomför och som är en del i hälso- och sjukvårdens systematiska kvalitetsarbete
självständigt skriftligt arbete under vetenskapliga principer
-arbete som genomförs i vilket ST-läkaren självständigt behandlar en medicinskt vetenskaplig frågeställning
skolhälsovård
-medicinska insatser i elevhälsan
behärska
-Används i c-delmål för att uttrycka det mest omfattande kopetenskravet. Med behärska avses här att läkaren uppvisar de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att fullständigt och självständigt kunna utföra de arbetsuppgifter som förekommer inom det område som avses. Det kan till exempel vara att läkaren fullständigt och självständigt kan
bedöma, utreda, diagnostisera, behandla och följa upp en patient och använda de tekniker eller metoder som är relevanta för området.
-
6
ha kunskap
-används i delmålen c för att uttrycka ett kompetenskrav som är mindre omfattande än behärska. Ofta handlar det då om teoretiska kunskaper.
ha kännedom
används i delmålen c för att uttrycka de minst omfattande kompetenskraven.
Definition av kompetensområdet Reumatologi Specialiteten reumatologi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter
rörande rörelseorganens medicinska sjukdomar samt systemiska
inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar hos vuxna.
Kompetensområdet omfattar såväl inflammatoriska som
ickeinflammatoriska tillstånd i rörelseorganen, men specialiteten
behandlar i huvudsak de inflammatoriska sjukdomarna i och utanför
lederna.
Sjukdomarna kan vara av akut övergående karaktär eller återkommande, eller
utvecklas till kroniska tillstånd. Både sjukdomen och dess behandling medför
ibland behov av uppföljning under lång tid på grund av risken för recidiv och
komplikationer.
Diagnostiken sker framför allt med anamnes och status kombinerat med
användandet av immunologiska, avbildande och laborativa metoder.
Behandlingen innefattar ofta såväl immunmodulation som smärtlindring, inte
sällan kombinerad med fysikalisk träning. Reumatiska sjukdomar kan drabba
personer i alla åldrar och påverkar ofta livssituationen och livskvaliteten
avsevärt. Därför är det karaktäristiskt för specialiteten med en långsiktig
patientcentrerad samverkan tillsammans med andra specialiteter och
professionella kompetenser.
-
7
Utbildningsstruktur
Tjänstgöringen under utbildningen bör främst förläggas till
vårdavdelningar och mottagningar som bedriver reumatologisk vård.
Inledningsvis bör tjänstgöringen planeras så att ST-läkaren kan få kunskap
om de vanligaste sjukdomarna i specialiteten. Det är därför lämpligast att
den första placeringen sker inom reumatologi. Tidigt i utbildningen bör ST-
läkaren introduceras till arbete inom reumatologisk
öppenvårdsverksamhet och införskaffa färdigheter inom led- och
ryggundersökningsteknik samt injektionsteknik. Det är viktigt med en
längre sammanhållen tjänstgöring inom slutenvård på ett region- eller
universitetssjukhus så att ST-läkaren får erfarenhet av utredning och
behandling av ovanliga reumatologiska sjukdomar samt kvalificerade
behandlingsmetoder. Denna tjänstgöring kan med fördel förläggas till
slutet av utbildningen. Under utbildningen bör också ST-läkaren få
möjlighet att medverka i reumatologisk konsultverksamhet.
Sidoutbildningar och kurser bör väljas så att de är relevanta för det
reumatologiska sjukdomspanoramat. Sidoutbildningen bör innefatta
tjänstgöring på en internmedicinsk akutmottagning. Andra lämpliga
tjänstgöringsområden är:
• de invärtesmedicinska specialiteterna med gemensam kunskapsbas
• infektionssjukdomar
• neurologi
• hudsjukdomar
• klinisk immunologi
• medicinsk rehabilitering
• ortopedisk kirurgi
• handkirurgi.
Det är en fördel om utbildningen i medicinsk rehabilitering, ortopedisk kirurgi
och handkirurgi sker integrerat med placeringen i reumatologi om kliniken
har egna rehabiliteringsresurser och om ST-läkaren får göra gemensamma
bedömningar med ortoped respektive handkirurg.
Teoretiska kunskaper bör ST-läkaren tillägna sig bland annat genom relevanta
läroböcker och vetenskapliga tidskrifter. Kurserna bör planeras i samklang
med den kliniska tjänstgöringen. Ett vetenskapligt förhållningssätt med
litteraturstudier bör introduceras tidigt och genomsyra utbildningen.
-
8
Tidigt under utbildningen bör det komma kurser om
• inflammatoriska ledsjukdomar
• de vanligare inflammatoriska systemsjukdomarna och vaskuliterna
• basala inflammations- och immunreaktioner
Under utbildningstiden bör det beredas möjlighet till deltagande i en
internationell kongress.
Planeringsstöd angående ungefärliga tider för
tjänstgöringar, kurser och kunskapskontroll för ST i
reumatologi - SRFs rekommendationer ST är en målstyrd tjänstgöring. Trots det förekommer två viktiga tidsangivelser.
Tjänstgöringen är sammanlagt minst 5 år. Den som redan genomfört
forskarutbildning inom ämnet medicin kan, om man uppfyller
målbeskrivningen, genomföra ST under 4,5 år (SOSFS 2015:8, 6Kap, 2§). För den
som nyss påbörjat ST, eller ska handleda en ny ST-läkare är det emellertid inte
så lätt att veta exakt hur lång tid det tar att uppfylla målbeskrivningen för varje
enskilt delmoment. Dessa rekommendationer är därför till för att förenkla för
den som ämnar planera den ungefärliga tidsåtgången för de olika delarna under
ST. Tidsangivelserna baseras på tidigare erfarenheter och på genomsnittliga ST-
läkare. Det finns därför inga garantier för att detta räcker för alla eller att den
föreslagna fördelningen är den optimala för alla. Tjänstöringsplanen behöver
ibland justeras efterhand.
Tidsfördelning - En ST-utbildning i reumatologi bör innefatta minst 3 års reumatologisk
tjänstgöring, inklusive tid för uppfyllande av de allmänna kompetenserna
(delmål a1-a6, b1-b5) i målbeskrivningen, inkluderande bl.a.
handledning/ledarskap/sjukvårdsorganisation samt genomförande av
vetenskapligt och kvalitets- och utvecklingsarbete).
- Övrig tid fördelas mellan sidotjänstgöringar i relevanta specialiteter med
huvuddelen inom internmedicinska specialiteter.
- Om de allmänna kompetenserna (a- och b-delmål) uppfyllts inom ramen för
parallell eller tidigare ST-utbildning i annan specialitet ska detta i normalfallet
tillgodoräknas.
- Jourtjänstgöring, inklusive intjänad jourkomp, avräknas den specialitet där
-
9
den fullgörs. Deltagande i medicinjour avräknas således exempelvis
sidoutbildningen i internmedicin, medan medicinjour utanför ordinarie
arbetstid avräknas densamma motsvarande intjänad jourkomp.
Regionplacering Beroende på hur mycket högspecialiserad reumatologi man kommer i kontakt
med under huvudtjänstgöringen bör 0,5-1 års regionplacering ingå i de 3 åren
reumatologi enligt ovan.
Inledning och avslutning Tjänstgöringen bör inledas och avslutas med reumatologisk placering.
Kurser - reumatologi Kurser för att täcka de medicinska delmålen c1-c13 bör täckas av dagens
utbud av bl.a. SK-kurser. Vid platsbrist eller kursbrist tar SRF initiativ till SK-
liknande kurser alternativt kurs i samband med nationella ST- läkardagar.
SRFs policy kring EULAR online course on Rheumatic diseases
EULAR arrangerar en webb-baserad kurs, EULAR online course on rheumatic
diseases. Kursen pågår under två år och omfattar 42 olika tvåveckor långa
moduler ägnade åt olika ämnen. Kursen hålls av EULAR´s Scientific Course
Committee och de olika modulerna har tagits fram genom namnkunniga
fakultetsmedlemmar. En fullgjord kurs resulterar i ett EULAR Certificate och en
CME-ackreditering av kursen pågår.
Efter dialog med bl.a. Socialstyrelsen och SRF:s externa granskare har SRF:s
styrelse beslutat att jämställa on-linekursen med de högst prioriterade SK-
kurserna i reumatologi. EULAR:s kurs kan ersätta en av dessa vid ansökan om
specialistexamen.
Kursen är avgiftsbelagd, arbetsgivaren bör stå för den kostnaden.
Kurser - allmänna Kurser för att täcka de allmänna delmålen a1-a6, b1-b5 bör täckas av
lokalt eller regionalt utbud utan särskild reumatologisk profil.
Kunskapskontroll SRF rekommenderar starkt att ST-läkaren årligen skriver det diagnostiska provet
i reumatologi, minst fyra tentor under ST, för att tillsammans med handledaren
dels följa ST-läkarens personliga kunskapsutveckling genom utbildningen, dels få
en kontinuerlig uppdatering kring det aktuella teoretiska kunskapsläget inom
olika reumatologiska områden. Provet infaller vecka 12 varje år och tar cirka
fyra timmar att skriva. Tid bör vikas både för själva skrivningen och för den lika
https://esor.eular.org/https://esor.eular.org/
-
10
viktiga genomgången med handledaren.
SRF rekommenderar vidare starkt att ST-läkaren genomför ”medsittning” minst
en gång per år tillsammans med handledare eller annan specialist för att
fortlöpande utvärdera klinisk förmåga avseende anamnes, undersökningsteknik
samt diagnostisk förmåga, se SRFs mall för medsittning.
http://svenskreumatologi.se/wp-content/uploads/2016/08/mall_for_sit_in.pdf
-
11
Kompetenskrav För reumatologi gäller delmålen a1–a6, b1–b5 samt c1–c13.
Icke-medicinska kompetenser (a- och b-delmål) SRF har en egen särskild rekommendation för delmål a5. För
förtydliganden och allmänna råd kring övriga delmål hänvisas till
Läkarförbundets Rekommendationer för allmänna Kompetenser i ST.
*a1: Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik
Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
– kunna ta ett ansvar för det kontinuerliga lärandet på arbetsplatsen
– kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam
– kunna ta ett ansvar för utvecklingen av det multiprofessionella samarbetet
– kunna ta ett ansvar för samarbetet med patienter och närstående
– kunna samarbeta i nätverk kring patienten
– kunna samverka med aktörer utanför hälso- och sjukvården, till exempel socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan
– kunna presentera och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt
– kunna planera och genomföra undervisning
– kunna handleda och instruera
medarbetare och studenter
Klinisk tjänstgöring
under handledning
Intyg om
genomförda
utbildningsaktiviteter
och uppfyllda
kompetenskrav
utfärdat av
handledare
Deltagande i en eller
flera kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat
av kursledare
eller
handledare
Allmänna råd
Deltagande i inom- eller mellan- professionell reflektion i grupp
Handleda under handledning
Undervisa under
handledning
-
12
*a2: Etik, mångfald och jämlikhet
Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
Klinisk tjänstgöring under handledning
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare
– uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska principer samt kunna identifiera etiska problem och analysera dessa på ett strukturerat sätt
-kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet
– kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Deltagande i en eller
flera kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare
Allmänna råd
Deltagande i inom eller mellan-
professionell reflektion
i grupp
-
13
a3: Vårdhygien och smittskydd
Utbildnings- aktiviteter Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
– kunna ta ett ansvar för att
vårdrelaterade infektioner och
smittspridning förebyggs
Klinisk tjänstgöring
under handledning
Intyg om genomförda
utbildningsaktiviteter
och uppfyllda
kompetenskrav utfärdat
av handledare
a4: Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Utbildnings- aktiviteter Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring
under handledning
Intyg om genomförda
utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare
– kunna kritiskt granska den egna verksamheten och kunna genomföra en risk- och händelseanalys
– kunna ta ett ansvar för att förbättrande åtgärder, processer och rutiner för patientnytta genomförs systematiskt
– kunna ta ett ansvar för integreringen av nya tekniker och metoder i det dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet.
Kvalitets- och
utvecklingsarbete
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare
Allmänna råd
Deltagande i seminarium
Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst
-
14
*a5: Medicinsk vetenskap Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under handledning
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare
– uppvisa fördjupade kunskaper om medicinskt vetenskapliga metoder och etiska principer
– kunna kritiskt granska och värdera medicinsk vetenskaplig information
Självständigt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare
– uppvisa ett medicinskt vetenskapligt
förhållningssätt till rutiner och
arbetssätt i det dagliga arbetet
Deltagande i en eller
flera kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare
Allmänna råd
Deltagande i seminarium
Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst
-
15
SRFs särskilda rekommendationer angående delmål a5
Bakgrund:
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring ställs krav på att ST-läkaren ska ha förmåga till ett vetenskapligt syn- och förhållningssätt. Metoder för lärande inkluderar Klinisk tjänstgöring, Kurs, och Självständigt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer.
Minimikrav
Angående obligatorisk kurs
Eftersom detta delmål är gemensamt för alla specialister och både lokala och regionala riktlinjer finns ska ST-läkaren gå kurs som arrangeras lokalt, regionalt eller nationellt av sjukvårdshuvudman, universitet eller annan lämplig part. Helst bör den dessutom vara tillgodoräkningsbar inom forskarutbildning.
Angående klinisk tjänstgöring
Tjänstgöring sker under huvudplacering eller regionplacering.
Angående handledare
Handledaren för detta arbete bör inneha relevant vetenskaplig kompetens, i praktiken alltså ha genomgått forskarutbildning och vara disputerad. Handledaren kan tjänstgöra på samma klinik som ST-läkaren, komma från den lokala forsknings och utvecklingsenheten på sjukhuset eller tjänstgöra på regionkliniken eller annat som kan anses lämpligt för att passa den uppgiften ST-läkaren ska utföra. Handledaren ska handleda detta arbete och ansvarar för att intyga att ST-läkaren genomfört klinisk tjänstgöring och utfört skriftligt arbete.
Angående tid
I enlighet med rekommendationer från Svenska läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund ska alla ST-läkare använda motsvarande totalt minst 10 veckor heltid åt ett individuellt arbete. Dessa 10 veckor inkluderar alla 3 lärandemetoder, dvs klinisk tjänstgöring, kurs och skriftligt arbete. Många ST-läkare har, eller kommer att genomföra en forskarutbildning. Därför är det för alla inblandade fördelaktigt och eftersträvansvärt att uppnå en optimal synergieffekt mellan ST och forskarutbildning.
Om man redan genomfört forskarutbildning redovisas avhandlingen som Självständigt skriftligt arbete.
Om man kommit mer än halvvägs i forskarutbildningen redovisas ett delarbete som Självständigt skriftligt arbete.
Övriga doktorandanmälda kan välja mellan att redovisa ett delarbete som Självständigt skriftligt arbete eller använda 10
-
16
veckors arbetstid från ST för ett separat arbete.
Forskningshandledaren skriver i samtliga fall på avseende Klinisk tjänstgöring och Självständigt skriftligt arbete.
Angående presentation av Självständigt skriftligt arbete
Alla ST-läkare ska presentera sitt arbete som ett skriftligt manuskript. Det Självständiga skriftliga arbetet bör också redovisas muntligt i seminarieform internt för kollegor på kliniken eller regionalt vid ST-läkarträff i en sådan form att arbetet diskuteras och granskas kritiskt. ST-läkaren bör vidare uppmuntras att presentera sitt projekt i form av ett abstract/poster/föredrag i samband med en nationell sammankomst, tex under Reumaveckan.
*a6: Lagar och andra föreskrifter samt hälso- och sjukvårdens organisation
Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
– uppvisa kunskap om lagar och andra föreskrifter som gäller inom hälso- och sjukvården och för dess personal
Deltagande i en eller
flera kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller
– uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation och
handledare
administration
– uppvisa kunskap om hälso- och
sjukvårdens olika ekonomiska
styrsystem och deras betydelse för
prioriteringar och avvägningar i det dagliga arbetet
-
17
*b1: Kommunikation med
patienter och närstående
Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
Klinisk tjänstgöring under
Intyg om genomförda
– kunna anpassa sättet att kommunicera utifrån patienters och närståendes individuella behov och kommunikativa förmåga
handledning utbildningsaktiviteter och uppfyllda
kompetenskrav
utfärdat av
handledare
– kunna ge patienter och närstående svåra besked med respekt, empati och lyhördhet
Deltagande i en eller
flera kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat
– kunna stärka patientens förmåga att hantera en förändrad livssituation till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning
av kursledare eller handledare
Allmänna råd
– kunna samråda med
patienter och närstående
om patientens egenvård
Deltagande i inom- eller mellan- professionell reflektion i grupp
Medsittning
-
18
*b2: Sjukdomsförebyggande arbete
Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
– kunna vägleda patienter i frågor om levnadsvanor i syfte att
– förebygga uppkomsten av sjukdomar som grundar sig i en eller flera levnadsvanor
– förbättra prognosen hos
patienter med sjukdom som
grundar sig i en eller flera
levnadsvanor
Klinisk tjänstgöring under
Intyg om genomförda
handledning utbildningsaktiviteter och
uppfyllda kompetenskrav
utfärdat av handledare
Deltagande i en eller
flera kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat
av kursledare eller
handledare
Allmänna råd
Deltagande i större
yrkesrelaterad
sammankomst
-
19
*b3: Läkemedel Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
Klinisk tjänstgöring under handledning
Intyg om genomförda
– kunna anpassa läkemedels- behandlingen efter patientens ålder, kön, vikt, njur- och leverfunktion samt eventuell samsjuklighet och övrig medicinering
utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav
utfärdat av handledare
– kunna bedöma risker för interaktioner och biverkningar vid
läkemedelsbehandling
– kunna samarbeta med patienter och närstående för att uppnå följsamhet till
läkemedelsbehandlingen
– kunna samverka med andra aktörer i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling
Deltagande i en
eller flera kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare
– kunna kritiskt granska och värdera information om läkemedel
– uppvisa kunskap om läkemedelsinverkan på miljön
– uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekter av
läkemedelsbehandling
-
20
*b4: Försäkringsmedicin Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
– kunna tillämpa metoder inom försäkringsmedicin som en del av behandlingen av den enskilda patienten
– kunna samverka i
försäkringsmedicinska frågor
som rör den enskilda patienten
med aktörer inom och utanför
hälso- och sjukvården
Klinisk tjänstgöring
under handledning
Intyg om genomförda
utbildningsaktiviteter
och uppfyllda
kompetenskrav
utfärdat av
handledare
Deltagande i en eller
flera kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat
av kursledare
eller handledare
Allmänna råd Deltagande i större
yrkesrelaterad
sammankomst
-
21
*b5: Palliativ vård i livets slutskede
Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
– kunna identifiera behov av och initiera palliativ vård i livets slutskede
– kunna genomföra brytpunktssamtal med patienter och närstående
– kunna tillämpa
grundläggande principer för
palliativ symtomlindring
med beaktande av fysiska,
psykiska, sociala och
existentiella behov
Klinisk tjänstgöring under handledning
alternativt auskultation
Intyg om genomförda
utbildningsaktiviteter och
uppfyllda kompetenskrav
utfärdat av handledare
Deltagande i en
eller flera kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat
av kursledare eller
handledare
Allmänna råd Deltagande i seminarium
Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst
Medsittning
Träning i simulerad miljö
-
22
Medicinsk kompetens (c-delmål)
Socialstyrelsens rekommendationer Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskaper och färdigheter för att
kunna utföra ett självständigt arbete. Kravet omfattar kunskaper i
etiologi,
immunologi,
patologi, och
utredning, diagnostik, behandling, utvärdering och uppföljning av akuta och
kroniska inflammatoriska led- och ryggsjukdomar, inflammatoriska
systemsjukdomar och vaskuliter.
Vidare ska den specialistkompetenta läkaren kunna diagnostisera och initialt
behandla icke-inflammatoriska led- och mjukdelssjukdomar. Kunskapsdjupet
ska vara störst för de inflammatoriska reumatiska sjukdomarna och avspegla
förekomsten och svårighetsgraden beträffande morbiditet och mortalitet.
Den specialistkompetenta läkaren ska även
ha kunskap om de organsystem som kan påverkas vid reumatiska sjukdomar
och om undersökning av dem, särskilt rörelseorganens anatomi och patologi,
kunna utföra och tolka en detaljerad led- och ryggundersökning,
behärska ledinjektionsteknik, och
ha färdigheter inom muskuloskeletalt ultraljud.
Mot bakgrund av de reumatiska sjukdomarnas patofysiologi ska även den
specialistkompetenta läkaren ha kunskap om immunologiska och
inflammatoriska processer.
Vidare ska läkaren ha kunskap om vilka verkningsmekanismer,
indikationer, effekter och bieffekter som finns hos de läkemedel som
används inom reumatologin
-
23
För att kunna omhänderta följdsjukdomar till reumatiska sjukdomar och driva
differentialdiagnostik gentemot andra specialiteter ska den specialistkompetenta läkaren
kunna initialt handlägga vanliga tillstånd inom angränsande kunskapsområden. Det är av
särskild vikt att läkaren kan handlägga akuta invärtesmedicinska tillstånd.
Då majoriteten av de reumatiska sjukdomarna är kroniska ska den specialistkompetenta läkaren
också ha kompetens att handlägga långvarigt sjuka patienter, med en helhetssyn innefattande
såväl psykosociala som medicinska aspekter. Detta innebär att läkaren ska vara förtrogen med
reumateamets kompetensområden och med aktuella rehabiliteringsmetoder samt ha insikt i
reumakirurgiska behandlingsmöjligheter. Vidare ska den specialistkompetenta läkaren kunna
samverka med aktörer såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
SRFs särskilda rekommendationer SRFs checklista skall komplettera och klargöra de medicinska delmålen i Socialstyrelsens
dokument ”Målbeskrivning för specialisttjänstgöring i reumatologi” då dessa delmål med avsikt
är utformade så att målbeskrivningen skall kunna vara användbar under lång tid samt språkligt
korrelera med andra målbeskrivningar. Checklistan skall revideras av SRF vartannat år. I
utbildningshandboken finns under "Utbildningsstruktur" en rekommendation om hur ST-läkaren
lämpligast planerar sina tjänstgöringsplaceringar för att kunna uppnå målen och ytterligare
vägledning finns i stycket "Ungefärliga tider tjänstgöringar". SRF rekommenderar starkt att ST-
läkaren på hemmakliniken har en kontinuerlig patientkontakt i mottagnings- form med långvarig
uppföljning av egna patienter. Förutom nationella SK- och SK-liknande kurser i reumatologi och
angränsande områden kan kunskap inhämtas via EULARS online kurs i reumatologi och andra
internetbaserade källor utöver läroböcker och vetenskapliga tidskrifter.
Deltagande vid SRFs nationella ST-dagar i reumatologi rekommenderas, liksom ett fortlöpande
aktivt deltagande vid regionala ST- utbildningar och vid den egna klinikens seminarier,
röntgenronder, behandlingskonferenser och artikelgenomgångar.
Checklistan beskriver de viktigaste diagnoserna/aspekterna under varje del- mål och kan
användas att ”bocka av” områden/moment tillsammans med handledaren. För varje
diagnos/sjukdom kan separat ”diagnosrelaterad checklista” användas, se Appendix A. Denna
mall kan med fördel även användas till att utvärdera kunskap kring diagnoser som ligger nära
specialiteten men där vi ej har primärt behandlingsansvar (t.ex. artros). Delmål c3 beskriver
ovanliga sjukdomar där ST-läkaren ej kan förväntas komma i kontakt med alla uppräknade
sjukdomstillstånd, men ändå förväntas kunna misstänka och identifiera sjukdomen eller
sjukdomsmanifestationen, starta rätt utredning, behandling och vid behov remittera till rätt
vårdnivå. Delmål c4 markerar vikten av en god undersöknings- och ledinjektionsteknik, där
separata ”körkort” kan användas tillsammans med handledare eller annan specialistläkare för
att bekräfta korrekt teknik, se Appendix B och C. Under delmål c5 betonas
differentialdiagnostiska kunskaper och färdigheter gentemot de inflammatoriska reumatiska
sjukdomarna, där ST-läkaren med säkerhet skall kunna misstänka och diagnostisera andra
tillstånd med ledsymptom men även ha kunskap kring patogenes, naturalförlopp och
behandling gällande speciellt (led-) degenerativa sjukdomar, smärtsyndrom och infektiös artrit.
https://esor.eular.org/
-
24
*c1: inflammatoriska led- och ryggsjukdomar
Utbildnings- aktiviteter Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring
under handledning
vid en eller flera
enheter som
bedriver sådan
verksamhet eller
handlägger sådana ärenden
Intyg om genomförda
utbildningsaktiviteter
och uppfyllda
kompetenskrav
utfärdat av handledare
– behärska utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av akuta och kroniska inflammatoriska led- och ryggsjukdomar hos vuxna
Deltagande i en eller flera kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat
av kursledare eller handledare
Allmänna råd
Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst
Medsittning
Teoretiska studier
Checklista delmål c1 □ Akut mono-/oligo-/polyartrit □ Akut sarkoidos (Löfgren syndrom) □ Kristallartrit □ Reumatoid artrit □ Spondylartriter: ankyloserande spondylit, enteropatisk artrit, psoriasisartrit och reaktiv artrit
-
25
*c2: inflammatoriska systemsjukdomar och vaskuliter
Utbildnings- aktiviteter Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under
handledning vid en eller
flera enheter som
bedriver sådan
verksamhet eller
handlägger sådana ärenden
Intyg om genomförda
utbildningsaktiviteter
och uppfyllda
kompetenskrav utfärdat
av handledare
– behärska utredning, diagnostik,
behandling och uppföljning av de
vanligast förekommande akuta och
kroniska inflammatoriska
systemsjukdomarna och
vaskuliterna hos vuxna
Deltagande i en eller flera Intyg om genomförda
kurser utbildningsaktiviteter och
uppfyllda kompetenskrav
utfärdat av kursledare
eller handledare
Allmänna råd
Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst
Medsittning
Teoretiska studier
Checklista delmål c2 Inflammatoriska systemsjukdomar □ Antifosfolipidsyndrom □ Antisyntetassyndrom □ Idiopatiska inflammatoriska myopatier: Polymyosit och Dermatomyosit □ MCTD/UCTD- Mixed connective tissue disease/undifferentiated connective tissue disease □ Sjögrens syndrom □ Systemisk Skleros □ SLE- systemisk lupus erythematosus Vaskuliter □ EGPA- Eosinofil granulomatos med polyangit- flyttad från C3 □ GPA- Granulomatös polyangiit □ GCA, PMR- Jättecellsarterit, polymyalgia reumatika □ MPA- Mikroskopisk polyangiit
-
26
*c3: ovanliga inflammatoriska systemsjukdomar och vaskuliter
Utbildnings- aktiviteter Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under
handledning vid en eller
flera enheter som
bedriver sådan
verksamhet eller
handlägger sådana ärenden
Intyg om genomförda
utbildningsaktiviteter
och uppfyllda
kompetenskrav utfärdat
av handledare
– kunna initialt handlägga ovanliga
akuta och kroniska inflammatoriska
systemsjukdomar och vaskuliter hos vuxna, samt ha kunskap om
långsiktig handläggning av dessa
Deltagande i en eller
flera kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat
av kursledare eller
handledare
Allmänna råd
Teoretiska studier
Checklista delmål c3 □ Autoinflammatoriska sjukdomar (t.ex. Adult onset Still’s disease, Familjär medelhavsfeber och CAPS- Cryopyrin-Associated Periodic Syndromes) □ Stödjevävnadsinflammatoriska sjukdomar (t.ex. Eosinofil fasciit, Polykondrit) Vaskuliter □ Behçets sjukdom □ CNS-vaskuliter □ Cogans syndrom □ Henoch-Schönlein purpura □ Kryoglobulinemisk vaskulit □ Leukocytoklastiska vaskuliter □ Polyarteritis nodosa □ Takayasus arterit □ Urtikariell vaskulit inklusive Hypokomplementemiskt urtikariellt vaskulitiskt syndrom (HUVS)
Övrigt □ CRMO- Cronic recurrent multifocal Osteomyelit □ IgG4 relaterad sjukdom □ Immunmedierad nekrotiserande myopati- IMNM- (inklusive koppling till statinbehandling med eller utan antikroppar mot HMG-CoA-Reduktas) □ Inklusionskroppsmyosit □ Kronisk sarkoidos □ Pannikuliter □ Reumatologiska inflammatoriska tillstånd vid behandling av onkologiska sjukdomar med checkpoint-inhibitorer □ SAPHO- synovitis, acne, pustulosis, hyperostosis, osteitis
-
27
Checklista delmål c4 - se även appendix B och C □ Basal muskuloskeletal ultraljudsdiagnostik □ Injektionsteknik □ Ledstatus □ Ryggstatus
c4: led- och ryggundersökning, injektionsteknik, ultraljud
Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring
under handledning
vid en eller flera
enheter som bedriver
sådan verksamhet
eller handlägger
sådana ärenden
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare
– behärska detaljerad led- och ryggundersökning liksom injektionsteknik
– ha färdigheter i basal muskuloskeletal ultraljudsdiagnostik
Allmänna råd
Medsittning
Teoretiska studier
-
28
c5: andra sjukdomar med symptom och fynd från rörelseapparaten
Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
– behärska differentialdiagnostik
och initial handläggning av andra
sjukdomar med symtom och fynd
från rörelseapparaten
Klinisk tjänstgöring
under handledning vid
en eller flera enheter
som bedriver sådan
verksamhet eller
handlägger sådana ärenden
Intyg om genomförda
utbildningsaktiviteter
och uppfyllda
kompetenskrav
utfärdat av
handledare
Allmänna råd
Deltagande i seminarium
Teoretiska studier
Checklista delmål c5 □ Akuta och långvariga, regionala och generella smärttillstånd i rörelseapparaten (t.ex. epikondylit, fibromyalgi) □ Degenerativa led- och ryggsjukdomar (t.ex. artros, spondylos, diffus ideopatisk skeletal hyperostos [DISH]) □ Endokrina sjukdomar (t.ex. tyroideasjukdomar, paratyroideasjukdomar, diabetes mellitus, Pagets sjukdom) □ Genetiska sjukdomar (t.ex. Ehler-Danlos sjukdom, Marfans syndrom) □ Infektionssjukdomar (t.ex. septisk artrit, Borreliaartrit, endokardit, hiv) □ Inlagringssjukdomar (t.ex. hemokromatos, amyloidos, osteogenesis imperfekta) □ Led- och skelettskador (t.ex. stressfraktur, kotkompression) □ Muskelsjukdomar (t.ex. läkemedelsorsakade myopatier, mitokondriella sjukdomar) □ Tumörsjukdomar (t.ex. lymfoproliferativa sjukdomar, paramaligna fenomen)
-
29
Checklista delmål c6 Kunna redogöra för indikationer/kontraindikationer, monitorering inför och under behandling, samt risk/nytta-avvägning med följande typer av farmakologisk behandling:
□ Conventional synthetic DMARD [csDMARD], (t.ex. metotrexat, sulfasalazin, azatioprin, klorokin, kalcineurinhämmare, leflunomid, mykofenolat, kolkicin, guldpreparat) □ Biologiska DMARD [bDMARD] (t.ex. TNF-hämmare, interleukin-hämmare, B-cells och T-cells aktiveringshämmare) □ Targeted synthetic DMARD [tsDMARD] (t.ex. JAK-hämmare och fosfodiesteras-4-hämmare (PDE4)) □ Alkylerande cytostatika (t.ex. cyklofosfamid) □ Blodkärlsvidgande behandling (t.ex. endothelinreceptorantagonister, fosfodiesterashämmare, prostacyklinanaloger, kalciumflödeshämmare) □ Läkemedelsgrupper som är vanligt förekommande, men ej specifika för reumatologi (t.ex. glukokortikoider, COX- hämmare, uratsänkande läkemedel, smärtstillande och blodförtunnande behandling samt profylax mot gastrointestinal blödning, osteoporos och hjärt-kärlsjukdom) □ Kunskap om läkemedelsbehandling av reumatologiska sjukdomar under graviditet och amning
*c6: reumatologisk farmakoterapi
Utbildnings- aktiviteter Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring
under handledning
vid en eller flera
enheter som bedriver
sådan verksamhet
eller handlägger
sådana ärenden
Intyg om genomförda
– behärska indikationer, effekter och bieffekter för läkemedel som används inom reumatologin
utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav
utfärdat av handledare
– ha kunskap om
verkningsmekanismer och
interaktioner för läkemedel som används inom reumatologin
Deltagande i en eller flera
kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat kursledare eller handledare
Allmänna råd
Deltagande i diagnostik- och behandlingskonferens
Deltagande i seminarium
Medsittning
-
30
Checklista delmål c7 □ Bedöma behov av stödjande åtgärder (t.ex. arbets- och bostadsanpassning, bilstöd, kontakt med arbetsförmedling, socialtjänst och kurator) □ Handlägga patienter med komplikationer av långtidsbehandling med glukokortikoider (t.ex.diabetes, osteoporos) □ Intygsskrivning (t.ex. sjukintyg, LoH, handikappsersättning, färdtjänst, parkeringstillstånd, läkarintyg för tandvårdsstöd) □ Sidotjänstgöring/auskultation/deltagande vid specialronder (t.ex. handkir- reuma, ortopedreuma, hud-reuma) □ Ta ställning till prevention av komorbiditet vid kronisk reumatisk sjukdom och handlägga senkomplikationer (t.ex. hjärt-kärlsjukdom, osteoporos, amyloidos, tumörsjukdom)
c7: helhetssyn på långvarigt sjuka patienter
Utbildnings- aktiviteter Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
– kunna handlägga långvarigt sjuka
patienter med reumatisk sjukdom,
med en helhetssyn inbegripande
såväl psykosociala som medicinska
konsekvenser
Klinisk tjänstgöring
under handledning vid
en eller flera enheter
som bedriver sådan
verksamhet eller
handlägger sådana ärenden
Intyg om genomförda
utbildningsaktiviteter
och uppfyllda
kompetenskrav
utfärdat av handledare
Allmänna råd
Teoretiska studier
Vårdteamarbete
-
31
Checklista delmål c8 Kunna redogöra för betydelsen för diagnos och prognos samt felkällor avseende: □ antikroppar mot cyklisk citrullinerad peptid □ antineutrofila cytoplasmaantikroppar □ antinukleära antikroppar □ fosfolipidantikroppar och lupusantikoagulans □ HLA-B27 □ komplementfaktorer □ kryoglobuliner □ reumatoid faktor □ Ha kunskap om immunologiska och inflammatoriska processer och koppla dessa till patogenes, klinik och behandling vid de vanligaste reumatiska sjukdomarna □ Ha kännedom om myositantikroppar
*c8: immunologi vid reumatisk sjukdom
Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring
under handledning
alternativt
auskultation vid en
eller flera enheter som
bedriver sådan
verksamhet eller
handlägger sådana ärenden
Intyg om genomförda
– ha kunskap om de immunologiska och inflammatoriska processerna vid reumatisk sjukdom
utbildningsaktiviteter och uppfyllda
kompetenskrav
utfärdat av
handledare
– kunna handlägga immunologisk
diagnostik
Deltagande i en eller
flera kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat
av kursledare eller
handledare
Allmänna råd
Deltagande i diagnostik- och behandlingskonferens
Teoretiska studier
-
32
Checklista delmål c9 □ Avbildande diagnostik: slätröntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi, isotopundersökningar, ultraljud, angiografi, bronkoskopi, artroskopi □ Fysiologiska undersökningar: EKG, transtorakal och transesofageal eko- kardiografi, arbetsprov, spirometri inkl diffusionskapacitet, elektromyografi och elektroneurografi □ Kännedom om skin score och kapillärmikroskopi. □ Laborativ diagnostik: inflammationsparametrar och mönster i blod (t.ex. elfores), ledvätskeanalyser (inklusive mikroskopi), histopatologi
c9: Avbildande, fysiologisk och laborativ diagnostik
Utbildnings- aktiviteter Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under Intyg om genomförda
– kunna bedöma indikationer
och utfall av avbildande,
fysiologisk och laborativ
diagnostik
handledning alternativt auskultation vid en eller flera enheter som bedriver sådan
utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav
utfärdat av handledare
verksamhet eller
handlägger sådana
ärenden
Allmänna råd
Deltagande i diagnostik- och behandlingskonferens
Teoretiska studier
-
33
c10: Reumatologisk rehabilitering och reumakirurgi
Utbildnings- aktiviteter Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under Intyg om genomförda
– kunna bedöma behov av
reumatologisk rehabilitering
och reumakirurgi
handledning alternativt auskultation vid en eller
flera enheter som
bedriver sådan
utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav
utfärdat av handledare
verksamhet eller
handlägger sådana
ärenden
Allmänna råd
Deltagande i diagnostik- och behandlingskonferens
Medsittning
Vårdteamarbete
Checklista delmål c10
□ Bedöma indikationer för proteskirurgi, fotkirurgi, handkirurgi och annan ledkirurgi, stabiliserande halsryggskirurgi samt ortopedisk rehabilitering □ Indikationer för arbetsterapeutisk bedömning och behandling inklusive utprovning av hjälpmedel □ Indikationer för ortopedtekniska åtgärder □ Indikationer för sjukgymnastbedömning och behandling såsom fysikalisk terapi, bassängträning, konditions- och styrketräning samt funktionsbedömning avseende rörlighet och styrka (t.ex. myositstatus)
-
34
Checklista delmål c11 Endokrina sjukdomar □Hypo- och hyperglykemi Förgiftningar □Kemiska förgiftningar □Läkemedel Hematologi □Cytpoeniutredning Hjärtsjukdomar □A-HLR □ akut hjärtsvikt □arytmier □ Hjärtinfarkt Infektionssjukdomar □Meningit □Sepsis Kärlsjukdomar □Akut cerebrovaskulär sjukdom □Lungemboli □Malign hypertoni
Lungsjukdomar □Akut allergi, urtikaria, anafylaxi □Astma bronchiale □Exacerbation av KOL □Pneumothorax □Respiratorisk insufficiens Mag- tarmkanalens sjukdomar □Akut gastrointestinal blödning Neurologiska sjukdomar □Kramper □Medvetslöshet Njursjukdomar □Anuri och akut njurinsufficiens Praktiska färdigheter □Defibrillering □EKG registrering och tolkning □Lumbalpunktion □Sätta ventrikelsond □Venpunktion, artärpunktion □Ventilera på mask
*c11: Akut internmedicin Utbildnings- aktiviteter Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under Intyg om genomförda
– kunna initialt handlägga akuta
invärtesmedicinska
sjukdomstillstånd
handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller
utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav
utfärdat av handledare
handlägger sådana
ärenden
Deltagande i en eller flera
kurser
Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat
av kursledare eller
handledare
Allmänna råd
Medsittning
Teoretiska studier
Träning i simulerad miljö
-
35
c12: Vanliga tillstånd inom angränsande kunskapsområden
Utbildnings- aktiviteter Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
– kunna initialt handlägga vanliga tillstånd
inom de angränsande kunskapsområdena
Klinisk tjänstgöring under
handledning vid en eller
flera enheter som bedriver
sådan verksamhet eller
handlägger sådana
ärenden
Intyg om genomförda
utbildningsaktiviteter och
uppfyllda kompetenskrav
utfärdat av handledare
Allmänna råd
Deltagande i seminarium
Medsittning
Teoretiska studier
Checklista delmål c12 Barnreumatologi □ Ha kännedom om barnreumatologiska sjukdomars förlopp i vuxen ålder, effekt på barnens mognad, utveckling och andra faktorer som påverkar omhändertagandet inom vuxenreumatologin. □ Indelning och klinisk bild vid juvenil idiopatisk artrit och systemsjukdomar hos barn □ Kawasakis sjukdom Endokrinologi och elektrolytrubbningar □ binjurebarkssvikt □ diabetes mellitus□ osteoporos □ hypo- och hyperkalcemi □ hypo- och hyperkalemi □ hypo- och hypernatremi □ hypo- och hypertyreos □ osteoporos Hematologi □ anemiutredning Hjärtsjukdomar □ endokardit □ hypertoni □ koronar kärlsjukdom □ kronisk hjärtsvikt □ lipidrubbningar □ perimyokardit
Hudsjukdomar □ psoriasis Infektionssjukdomar □ infektioner hos immunsupprimerade □ pneumoni □ tuberkulosprofylax □ urinvägsinfektioner Kärlsjukdomar □ ventrombos □ perifer arteriell insufficiens Mag-tarmkanalens sjukdomar □ celiakiutredning □ diarre/obstipation □ inflammatorisk tarmsjukdom □ utredning av patologiska leverprover Neurologiska sjukdomar □ huvudvärk □ neuropatier, mononeuritis multiplex □ yrsel Lungsjukdomar □ alveolit □ kronisk obstruktiv lungsjukdom □ pleurit Njursjukdomar □ glomerulonefrit □ hematuri, proteinuri □ nefrotiskt syndrom Utredning av □ förhöjd sänkereaktion □ malignitet □ oklar feber
-
36
Checklista delmål c13 SRF anser att kursintyg för delmål a6 även uppfyller delmål c13.
*c13: Lagar
och föreskrifter för specialiteten
Utbildnings- aktiviteter
Uppföljning
Den specialistkompetenta läkaren ska
– kunna tillämpa lagar och andra
föreskrifter som gäller för
specialiteten
Klinisk tjänstgöring
under handledning
Intyg om genomförda
utbildningsaktiviteter
och uppfyllda
kompetenskrav
utfärdat av
handledare
Deltagande i en eller
flera kurser
Intyg om genomförda
utbildningsaktiviteter
och uppfyllda
kompetenskrav
utfärdat av
kursledare eller
handledare
-
37
Appendix A: Mall för diagnosrelaterad checklista
Diagnos : _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Klinik
□-patogenes/etiologi
□-epidemiologi (ex prevalens, incidens)
□-klinisk bild med varianter (anamnes, förväntade statusfynd)
□-undersökningsteknik (ex ledstatus, myositstatus, skinscore)
□-differentialdiagnoser
□-komplikationer (ex kardiovaskulärt, amyloidos)
□-aspekter kring graviditet/amning
□-förlopp/prognos
Diagnostik
□-lab (ex inflammatoriskt mönster, autoimmun serologi)
□-rtg (ex erosioner, alveolit)
□-klinisk fysiologi (ex eko, spirometri)
□-histopatologi (ex njurbiopsi)
□-diagnoskriterier
□-aktivitetesbedömning (ex DAS-28, SLEDAI)
Behandling
□-Läkemedel (indikationer, strategier och
rekommenderade riktlinjer vid ex nydebuterad
RA, SLE med njurpåverkan)
□-monitorering (ex kontrollprover, lungrtg innan methotrexate)
□-uppföljning (utvärdering av behandling, registerhantering)
□-paramedicinsk behandling
-
38
Appendix B: ”Körkort” i injektionsteknik Körkortet bygger på bedömningar av olika bedömare
(specialister i reumatologi) tills nedanstående förteckning är
komplett. Körkortet skall därefter godkännas av handledare eller
studierektor. ”Uppkörning” utförs lämpligen under första
tjänstgöringsåret på reumatologisk enhet.
ST-läkaren ……………………………………………….
-har uppvisat tillfredställande färdigheter i injektionsteknik;
Led Datum Namn- underskrift
Fingerled ............... …………………………….
Böjsena, finger ………… …………………………….
Handled ………… …………………………….
Armbågsled ………… …………………………….
Axelled ………… …………………………….
AC-led ………… …………………………….
Knäled ………… …………………………….
Fotled ………... …………………………….
Tåled ………... …………………………….
Körkortet godkänt
………… …………………………….
-
39
Appendix C: ”Körkort” i ledstatus
ST-läkaren skall under två tillfällen utföra ledstatus och
bedömas av två olika specialister i reumatologi.
Bedömningen kan göras i samband med nybesök,
inskrivning eller rond hos patient med ”positiva” fynd.
Undersökningarna bör vara grundliga och bedömningarna av
fynden adekvata för situationen.
ST-läkaren …………………………….......................
-har uppvisat tillfredställande färdigheter i ledstatus
Datum Namnunderskrift
1 ……………… ………………………………
2 ……………… ………………………………
Körkortet godkänt; ……………… …………………….......................
-
40
Mall för utvärdering av med-sittning i reumatologi för ST-läkare
_____________ ___ __ ___ __ ___ __ __ ____________________________
Namn Personnummer
__________________________________
Handledare
________ __ _ __ _ __ _ __ _ __ _ __ _ __ __ __________________________
Ort Datum
Svensk Reumatologisk Förening
Läkar – patientförhållande:
Analys av situationen:
Inhämtande av bakgrundsfakta:
InledningOrdförklaringarDefinition av kompetensområdet ReumatologiUtbildningsstrukturUnder utbildningstiden bör det beredas möjlighet till deltagande i en internationell kongress.Planeringsstöd angående ungefärliga tider för tjänstgöringar, kurser och kunskapskontroll för ST i reumatologi - SRFs rekommendationerTidsfördelningRegionplaceringInledning och avslutningKurser - reumatologiKurser - allmännaKunskapskontrollKompetenskravIcke-medicinska kompetenser (a- och b-delmål)SRFs särskilda rekommendationer angående delmål a5
Medicinsk kompetens (c-delmål)Socialstyrelsens rekommendationerSRFs särskilda rekommendationerChecklista delmål c10
Appendix A: Mall för diagnosrelaterad checklistaDiagnos : _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
BehandlingAppendix B: ”Körkort” i injektionsteknikAppendix C: ”Körkort” i ledstatus